Hur vanligt är uppdelning av kön i idrott och hälsa undervisningen?

Idrott och hälsa

Examensarbete i idrott och hälsa

15 högskolepoäng, avanceradnivå

Hur vanligt är uppdelning av kön i idrott och

hälsa undervisningen?

How common is dividing gender in physical education?

Daniel Berggren

Victor Johansson

Ämneslärare 7-9, 270 hp 20172-L8413-examensarbete i fördjupningsämnet, 15 poäng Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium 2018-01-12 Examinator: Kutte Jönnson Handledare: Lars Lagergren

Abstract

Svenska skolan arbetar mot att bryta traditionella könsmönster, men ändå finns det fall där lärare väljer att dela upp sin undervisning efter kön. Utbildningsminister Gustav Fridolin gick i februari 2017 ut och sa att det inte finns någon kartläggning kring hur många som använder sig av könsuppdelad undervisning. I denna studie ska vi undersöka hur många lärare det är som använder sig av könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa.

Syftet är att undersöka om lärare i idrott och hälsa väljer att könsuppdela

undervisningen. Studien ska även kartlägga vilka eventuella kategorier av lärare som väljer att könsuppdela lektionerna.

Våra frågeställningar är:

• Använder idrottslärarna sig av könsuppdelade lektioner i idrott och hälsa och i vilken utsträckning?

• Kan man se något samband mellan ålder, kön, erfarenhet och på idrottslärarna i förhållande till hur de använder sig av uppdelade lektioner efter kön?

• Kan man se något mönster i vilka moment idrottslärare väljer att könsuppdela undervisningen?

Denna studie är gjord med en kvantitativ metod och för att få fram ett resultat

använde vi oss av en enkät vi skickade ut till lärare i idrott och hälsa. Frågorna lärarna fick svara på var ifall de använder sig av könsuppdelad undervingen, i vilken

utsträckning och i vilka moment.

Huvudteorin som denna studie utgått ifrån är genusteorin. Vi människor kategoriserar andra människor varje dag, vi tolkar dem och efter vår tolkning sätter vi in människor i fack, där vi tycker de passar in. Hur vi delar in dem beror på egna erfarenheter som vi fått tidigare i livet. En av de vanliga kategoriseringarna är genus (Coakley, 2009).

Tittar man på undervisningen i ämnet idrott och hälsa ser man att eleverna går in i vissa sätt att vara för att bli identifierade som pojke eller flicka. Alla känner till de

olika könsmönstren för manligt och kvinnligt. Flickor gillar dans och aerobics, men tycker inte om att tävla. Pojkarna däremot gillar bollspel, att tävla och det får gärna spelas hårt och aggressivt (Larsson, 2012). Flickors idrottande ses nästan aldrig som given, naturlig eller självklar. Den jämförs alltid med pojkarnas idrottsutövande som är norm. Dagens idrott kan i allmänhet uppfattas som maktutövning, där den manliga hegemonin synliggörs (Fundberg & Lagergren, 2015).

Resultatet vi fick var att många lärare inte använder sig att uppdelning av kön i allmänhet, men det sker i vissa undantag. 45,1 % av de som svarade på enkäten har någon gång delat in sin undervisning efter kön. Vi ser också att det sker uppdelning av kön i vissa moment så som bollspel och simning. I bollspel delade 24,5 % av respondenterna in i kön och i simning var det 39,4 % som gjorde det.

Nyckelord: Genus, könsroller, idrott och hälsa, idrottsundervisning, könsuppdelad undervisning, normer, samundervisning, särundervisning.

Innehållsförteckning

Abstract - - - S. 2 Innehållsförteckning - - - S. 4 Inledning - - - S. 6 Syfte - - - - S. 8 Metod - - - S. 9 Undersökning - - - S. 9 Etiska övervägande - - - S. 11 Litteratursökningsprocess - - - S. 11 Uppdelning av arbetet - - - S. 12 Bakgrund - - - S. 14 Skolan - - - S. 14 Skoldebatten - - - S. 14 Gamla läroplaner - - - S. 15 Läroplanen - - - S. 16 Kvinnor i samhället - - - S. 17 Kvinnorörelsen - - - S. 17 Jämställdhet - - - S. 18

Konstruktionen av genus i idrotten - - - S. 18 Kroppsövningskulturen i Sverige - - - - S. 19 Idrottslogiker - - - S. 19 Idrottsintresse - - - S. 19 Val av aktivitet - - - S. 20 Puberteten - - - S. 21 Undervisningen - - - S. 22 Teori - - - - S. 24 Genus - - - S. 24 Genus i idrott - - - S. 24 Syn på kön - - - S. 25 Kvinnosaksdiskurs - - - S. 26 Jämlikhetsdiskurs - - - S. 26 Genusdiskurs - - - S. 26 Sociokulturellteori - - - S. 26

Variationsteori - - - S. 27 Resultat - - - S. 28 Diskussion - - - S. 32 Arbetet - - - S. 34 Referenslista - - - - S. 35 Nyhetsartiklar - - - S. 38

Inledning

I Sverige ska alla skolor jobba mot jämställdhet, att bryta mot de traditionella könsmönstren och att pojkar och flickor ska mötas med respekt gentemot varandra (LGR 11). I dagens skola går det att undvika detta arbete genom att dela upp undervisningen efter kön. Detta blir extra tydligt i ämnet idrott och hälsa, där skillnaderna mellan könen blir extra tydliga.

Genus är en term som används för att skilja vad som enligt många i norm räknassom manligt och kvinnligt beteende. Detta gör att det finns ett manligt och kvinnligt beteende och för att kunna bli identifierad som man eller kvinna måste man bete sig i förhållande till normen (Larsson, 2012). Flickor brukar ofta förväntas vara

underordnade pojkar, medan pojkarna förväntas vara dominanta och ledande (Martinsson & Reimers, 2008). Dagens idrott kan i allmänhet uppfattas som

maktutövning, där den manliga hegemonin synliggörs (Fundberg & Lagergren, 2015). Det bakomliggande motivet till att fler använder sig av särundervisning är att lyfta fram flickorna. Detta genom att ge dem större förutsättningar och bygga upp sitt självförtroende, detta i en trygg och säker grupp (Steenberg, 1997). Ann Steenberg (1997) säger att det inte är säkert att något av könen får en bättre undervisning eller bättre prestationer av särundervisning. Steenberg lägger även vikt vid att en dåligt upplagd särundervisning kan stärka de normer om könens olikheter (Steenberg, 1997).

Idag vet man inte hur många som använder sig av särkönad undervisning. Sveriges utbildningsminister gick ut och sa i en intervju att ”Vi vet i dag inte hur vanligt det är” (Rehn, 2017). Detta tyckte vi var intressant och något som vi ville undersöka. Den senaste studien som vi hittade på detta problem var riksidrottsförbundet studie från 2007, som visade att i var femte skola var undervisningen helt eller delvis könsuppdelad (Riksidrottsförbundet, 2007). Detta var tio år sedan och sedan dess har vi bytt läroplan. I denna studie undersöker vi hur vanligt det är att lärare i idrott och hälsa använder sig av könsuppdelad undervisning. Detta undersöker vi genom en enkätundersökning som lärare i idrott och hälsa får svara på.

Detta är något som vi tycker är viktigt att bli medveten om för vår profession, då det är en fråga som är viktig och kan ha påverkan på ens yrkesroll. Det står i läroplanen att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Gustav Fridolin säger ”Är det så att man upplever att man har problem att ha pojkar och flickor tillsammans så ska man ta tag i de problemen, inte undvika dem genom att helt enkelt skilja könen åt”. Sveriges regering vill förbjuda särkönad undevisning. Fridolin säger angående att skolinspektionen godkänt flera fall angående särkönad undervisning ”Vi har sett flera beslut från Skolinspektionen där det visat sig att det varit tillåtet att hålla pojkar och flickor särskilda i ett helt ämne över flera år slentrianmässigt. Det tycker inte vi ska vara tillåtet” (Rehn, 2017).

Syfte

Syftet är att undersöka om lärare i idrott och hälsa väljer att könsuppdela

undervisningen. Studien ska även kartlägga vilka eventuella kategorier av lärare som väljer att könsuppdela lektionerna.

Våra frågeställningar är:

• Använder idrottslärarna sig av könsuppdelade lektioner i idrott och hälsa och i vilken utsträckning?

• Kan man se något samband mellan ålder, kön, erfarenhet och på idrottslärarna i förhållande till hur de använder sig av uppdelade lektioner efter kön?

• Kan man se något mönster i vilka moment idrottslärare väljer att könsuppdela undervisningen?

Metod

I detta kapitel beskriver vi hur vi gick tillväga med detta arbete, vi beskriver hur undersökning och litteratursökningen gick till och hur vi delade upp vårt arbete.

Undersökning

Undersökningen är uppbyggd med en kvantitativ metod, då vi ville ha svar av så många idrottslärare som möjligt. Eftersom undersökningen granskar hur många idrottslärare som har könsuppdelad idrottsundervisning, var en enkätstudie det mest logiska, eftersom frågorna som ställdes inte går in på djupet, utan är mer ytliga. Enkäten (se bilaga 1) består av 10 stängda frågor och är utformad för att kunna besvaras snabbt och lätt. Genom att få in mycket data kan man se hur vanligt det är ute i skolorna med könsuppdelad idrottsundervisning. Undersökningen går inte in på djupet och undersöker inte heller varför resultatet blev som det blev. Detta då

undersökningen inte granskar och frågarvarför de svarade på det sättet de gjorde (Hassmén & Hassmén, 2008).

Undersökningen som gjordes var en enkätundersökning. Genom enkäten ville vi ta reda på vilket kön, ålder, erfarenhet läraren i idrott och hälsa har och jämföra det med om och i vilken utsträckning de är villiga att dela upp sin undervisning efter kön. Eftersom detta är en genusfråga kan det vara bra att veta könet på den svarade, då man kan få fram om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor. Ålder och erfarenhet frågar vi efter då det kan ge en indikation på när de utbildade sig och då efter vilken läroplan och hur samhället såg ut under deras uppväxtår. För att få en uppfattning och förståelse för olika människor föreställningar, värderingar och handlingsmönster måste en förstå deras habitus (Bourdieu & Passerson, 1970). Vi valde enkla frågor som inte är ledande, något som gör resultatet av enkäten pålitlig och ökar reliabiliteten (Eliasson, 2010). Detta kan dock leda till att validitet i enkäten sjunker, då vi inte vet hur respondenterna tolkar frågorna och vi har ingen möjlighet att ställa följdfrågor (Ejlertsson, 2012). Vi valde att låta respondenterna få vara anonyma, då vi inte ville att vi eller någon annan ska få reda på just deras svar och åsikter och på så sett kunna döma och värdera dem som person.

Hemsidan vi använde oss av hette Survey & Report. Denna använde vi oss av då Malmö högskola rekommenderade den och de ha avtal med dem. Den gjorde det även möjlig att skicka enkäten genom internet och man kunde sammanställa alla resultat enkelt via hemsidan. Väl på hemsidan kunde vi välja hur resultatet skulle bearbetas och framställas.

Enkäten skickades ut till en testgrupp, innan den första skickades ut till idrottslärarna. Detta för att öka validiteten (Ejlertsson, 20012). Den bestod av fem

ämneslärarstudenter på Malmö högskola. De påpekade inte mycket, lite små formuleringar som vi fick ändrat, för att göra frågorna enklare att förstå.

När enkäten var färdig skickades den ut till facebookgruppens ”Idrottslärare”, med 9196 medlemmar. Det är en sluten grupp för idrottslärare eller blivande idrottslärare. I gruppen kan man inspirera, hjälpa varandra eller dela material, allt för att underlätta inom yrket. Vi hörde av oss till administratörer till facebookgruppen för att få ok att lägga upp enkäten i gruppen. Vi räknade med stort bortfall, då vi la upp enkäten på facebook och av egna erfarenheter väljer man att låta bli att svara på enkäter som denna. Vi skickade sedan ut en påminnelse på enkäten två dagar efter första utskicket, detta för att höja svarsfrekvensen (Enkätfabriken, 2016). Efter första utskicket svarade 22 personer på enkäten och efter påminnelsen var det 94 personer som svarat.

Enkäten låg ute i nio dagar. Vi hade tänkt oss att skicka ut enkäten tidigare, i början på december, med önskan att få fler respondenter. Då uppbyggnaden av enkäten tog längre tid än planerat kom enkäten ut i mitten på december. Detta är en tid som många lärare har mycket att göra i slutet på terminen, något som kan ha bidragit till den låga svarsfrekvensen.

9196 medlemmar varav 94 svarade. Det gav en svarsfrekvens på 1,4 %. Detta resulterade i att man kan få en uppfattning om hur det ser ut i svenska skolan, men kan inte dra några generella slutsatser om resultatet.

Vår population i denna studie var Facebookgruppens 9196 stycken lärare, vi räknade med en landa inom en felmarginal på 10 % och då skulle vi behöva minst 90 stycken respondenter för att vårt resultat ska spegla hela populationen (Serveymonkey, 2017).

Vi räknade med stort bortfall, men hoppades på 10 % (920 st) av lärarna i idrott och hälsa som skulle svara. För då skulle vi kunna dra generella slutsatser i vårt resultat. I värsta fall skulle vi landa på 1-2 % (90-200 st), vilket vi gjorde (1,4 %, 94

respondenter). Något som resulterade i att vi endast får en uppfattning kring hur det ser ut i landets skolor, då vår konfidensnivå uppskattas till 75 % (Serveymonkey, 2017).

Etiska övervägande

I denna undersökning har vi använt oss av regler och föreskrifter inom humaniora. De forskningsetiska principerna vi följt är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet följer att allt respondenter har, inför, studien blivit informerade om studiens syfte och hur förväntad insamlad information skulle användas. Detta uppfyller vi i vår undersökning. I vår studie behövde vi inte bry oss om

samtyckeskravet, då alla respondenter översteg ålder 18 år. I vår studie förblir alla anonyma och respondenternas identitet kan inte spåras. På så sätt uppfyller vi konfidentialitetskravet. Det fjärde kravet, nyttjandekravet, uppfylls då vi endast kommer använda det insamlade materialet till den tänkta anledningen, i forskning anknytning.

Litteratursökningsprocess

I litteratursökningsprocessen i detta arbete användes Malmö högskolas Libsearch. Detta för att det var en sökmotor som söker på flest databaser och täcker det mesta, samt att vi från Malmö högskola får tillgång till många texter.

Stor del av vår litteratursökningsprocess var redan gjord i samband med att vi skrev vårt SAG arbete, Sam- eller särundervisning efter kön i skolan: med fokus på ämnet idrott och hälsa, där vi la grunden till detta arbete.

Vi arbetade systematisk och jobbade oss fram med olika sökord. Våra sökord i början var svenska och började med orden ”idrott” och arbetade oss fram mot ”uppdelade idrottslektioner i idrott och hälsa”. Svenska språket gav dock litet resultat och för att

bredda utbudet gick vi över till engelskan. Här är några av sökningar där vi hittade artiklar som berörde ämnet.

Sökorden var ”gender och physical education”, vilket gav 976 resultat. För att skala ner antalet källor, valdes full text, texter som är tillgängliga på mah databas, samt att de måste vara publicerade efter 1995 och att de ska vara skrivna på engelska. Detta gav 323 resultat.

Ett annat sökord var ”gender equality school sweden”, där vi skalade ner sökningen med endast peer reviewed texter. Denna sökning gav 339 resultat.

Vi använde oss även av google scholar, där använde vi oss av sökordet

”könsuppdelad undervisning”. Detta sökord gav ett resultat på 934 källor. De flesta av dessa källor kom från datorbasen diva-portal.org, där många uppsatser får högskolor och universitet läggs upp. Vi läste igenom några av dessa, för att få inspiration och se vilka källor de använde sig av.

Majoriteten av källorna i denna undersökning kommer från litteratur. Många av dessa böcker tar upp ett genusperspektiv, något som lämpar sig bra för denna undersökning. Mycket av denna litteratur ska ha en tydlig inriktning mot skolan och läraryrket och vara då vara skrivna med en vetenskaplig grund.

Uppdelning av arbetet

Vi har från första början i detta arbete sagt att vi ska göra så mycket som möjligt ihop, i tron om att kvalitén i arbetet kommer bli bättre. Bakgrundsarbetet till detta arbete gjorde vi under vårt SAG-arbete. När vi började med detta arbete fick vi läsa igenom sagen och se vilka delar som vi kunde använda oss av i detta arbete. Därefter var det lite kompletteringsarbete för att bakgrund- och teoridelen skulle blir komplett. Allt detta gjorde vi ihop, då vi tyckte att det var viktigt att båda hade full koll på

bakgrunden och teorin.

Uppbyggnaden av enkäten och undersökningsdelen gjorde vi också ihop. Det var först när vi skulle tolka resultatdelen som vi började jobba enskilt. Där började vi med att

först gå igenom resultatet själv. Detta för att man inte skulle påverka varandra när man tolkade resultatet. När vi gjort det träffades vi och diskuterade vad vi kommit fram till och om vi tillsammans kunde tolka resultatet annorlunda.

I hela arbetet har vi sett det som en styrka att vara två personer. Man hjälper varandra, man kan växeldra i arbetet så man hela tiden kommer framåt och man har två

synvinklar i varje del. Därför har vi försökt jobba ihop hela tiden antingen med ”face to face” möten annars via telefon, sms eller internet med skype och liknande medier.

Bakgrund

I följande kapitel tar vi upp hur skoldebatten såg ut under hösten 2016, hur de gamla läroplanerna har sett ut, kvinnorörelsen i Sverige och sam- eller särkönad

undervisning. Detta för att få bakgrundsfakta i ämnet idrott och hälsa, samtidigt som man får en inblick i sam- och särkönad undervisning.

Skolan

I denna del beskrivs hur skoldebatten som ägde rum 2016 såg ut.

Utbildningsministern Gustav Fridolin gick ut och sa att han inte tycker det är okej med könsuppdelad undervisning, medan skolverket sade att det inte står någonting i skolförfattningarna kring hur uppdelning ska ske. Denna del lyfter även fram läroplanerna från 1969 tills idag, detta för att få en inblick i hur skolan har sett ut.

Skoldebatten

Könsuppdelade lektioner i idrott och hälsa är något som har och väcker debatt och det är många som har en åsikt i frågan. I detta avsnitt är åsikter från olikapersoner kring debatten som ägde rum under hösten 2016 samlade. Dessa åsikter är inte framtagna på vetenskapliga grunder.

Gustav Fridolin, Sveriges utbildningsminister, sa att det inte kan vara ett sätt att arbeta med jämställdhet angående att Al-Azharskolan i Stockholm som hade könsuppdelad idrottsundervisning. Fridolin sa även att de skulle se över om

läroplanen kan förändras för att förhindra detta (Lärarnas tidning, 2016). Lärarna på Al-Azharskolan försvarade sig och menade att deltagandet i ämnet höjs markant för flickor, för att de då kan vara aktiva i shorts och utan slöja. Lärarna på

Al-Azharskolan sa också att de hade kunnat tänka sig att ha uppdelad undervisning i ämnet även om barnen inte hade haft den ideologiska livsstil de har (MiVida, 2016). Forskaren Håkan Larsson är skeptisk till könsuppdelad undervisning, då han menade att skolan ska hjälpa eleverna att umgås på ett jämbördigt sätt. Eleverna får en björntjänst, istället för att ta tag i problemet och göra det bättre i framtiden (MiVida, 2016). I artikelns kommentarfält är det många människor som har tyckt till och där är det folk som menar att detta sätt är att ta ett steg tillbaka för kvinnors rätt, som många

människor har kämpat länge och mycket för. De har åsikter om hur olika ideologier styr skolverksamheten och tycker det är fel (MiVida, 2016).

I en intervjuartikel i tidningen Skolvärlden (2016) lyfts tanken om att det kan finnas barn och ungdomar som inte kategoriserar sig som pojke eller flicka, vilken grupp ska de ha idrott med? I denna artikel tycker de intervjuade personerna att religion inte ska ha inflytande i skolan och vara anledning till könsuppdelad undervisning, vi ska ändå ha en religionsfri skola (Skolvärlden, 2016). De går så långt och säger att det är emot skollagen, även om skolinspektionen har godkänt det. De talar om att det görs

uppdelningar i fritidsaktiviteter, men där är det nödvändigt för att det är prestation och tävlandet som står i fokus, vilket det inte ska vara i skolan (Skolvärlden, 2016).

Gamla läroplaner

Från gymnastik, idrott, till dagens idrott och hälsa. Detta är namnen ämnet idrott och hälsa har haft sedan läroplanen 1969 och redan på namnen kan man utläsa skillnader i ämnets betydelse. Gymnastik som betyder kroppsövning eller övning av kroppen, idrott som är ett samlingsnamn för olika sporter och kroppsövningar och dagens idrott och hälsa, där hälsan har fått en större roll.

I LGR 69 står det att undervisningen i gymnastik skall syfta till att utveckla laganda, självdisciplin, hjälpsamhet och ledarförmåga (LGR 69), något som är militäriska egenskaper. Andra världskriget är slut, men kalla kriget är i full gång. Detta ser man tecken på i ämnet, där man vill fostra ungdomen till goda soldater som kan försvara landet. Denna läroplan hänvisar i samtliga skolstadier till att främja en

individualisering av skolarbetet i avsikt att ge den enskilde eleven möjligheter att tillvarata och utveckla sina anlag och intressen (LGR 69). Skolan under denna tid främjar elevernas individuella färdigheter, men lägger ändå stor tyngd på

gruppsammanhållningen.

Granskar man då denna läroplan ur en jämställd synvinkel kan man se att de jobbar aktivt för att få det jämställt mellan könen, detta med en egen del i läroplanen för könsrollsfrågor. Där står det att skolan ska jobba aktivt för att pojkar och flickor

behandlas lika och motverka traditionella könsmönster i familjen, på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Skolan erbjuder samma tim- och kursplaner,

samma rättigheter och skyldigheter, de har samundervisning, dock inte i idrott, samma behörighet och samma rätt till fortsatt utbildning (LGR 69). Dock kan man se att de ser eleven som en pojke och de är dem som ska ut i arbetslivet. För att citera läroplanen: ”Eleven är tvungen att förr eller senare ta ställning i många situationer som gäller honom själv och hans roll i arbetslivet” (LGR 69). I denna läroplan är de medvetna om att det inte är helt jämställt mellan könen, men de har ett mål och en strävan att minska klyftorna.

I nästa läroplan, LGR 80, där byter ämnet namn från gymnastik till idrott. Nu ska alla ha idrott ihop (LGR 80). Under denna tid ska vi bygga upp en gemensam befolkning som är aktiv och har ett högt välbefinnande. Avsnittet om könsrollsfrågor från LGR 69 har försvunnit och ersatts av små partier lite här och där i hela läroplanen. Detta kan man tolka som att det inte är ett lika stort problem och att det ses som en självklarhet att man jobbar med att få det jämställt och att förebygga traditionella könsmönster.

LGR 94. Detta är en förenklad läroplan av LGR 80. Lärarna får nu större frihet i klassrummet, då alla delar med olika sporter plockats bort och ersatts av tre

huvudkategorier: Rörelse, rytm och dans, Natur och friluftsliv och Livsstil, livsmiljö och hälsa (LGR 94). Ämnet har även bytt namn till idrott och hälsa och folkhälsan har fått en större roll. Genom kunskap om god kost, fysisk aktivitet och friluftsliv ska befolkningen förbättra sitt psykiska och fysiska välbefinnande (LGR 94). Skolan har som tidigare fortfarande ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Större tyngd läggs dock på att ge utrymme för eleverna att prova och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet och att arbeta med att minska begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund (LGR 94).

Läroplanen

Läroplanens innehåll har präglats av hur det ser ut i samhället och vilka förväntningar samhället har på skolan. Skolan verkar på ett sätt så den reproducerar de sociala

mönster som finns i samhället, mönster som social skiktning och arbetsindelning. Detta har forskare kommit fram till genom observation som Göran Linde (2012) skriver om.

Värdegrundstexten är en del som har reviderats när den nya läroplanen skrevs. Det har lagts till bland annat grundläggande värde som en livslång lust att lära. Samtidigt som den uppdateras med nya värden, så står det kvar vissa stycken som kan ses som föråldrade nu när Sverige är ett så mångkulturellt samhälle (Linde, 2012). Ett stycke som står kvar sen 94:ans läroplan är ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (LGR 94). Detta antyder att rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande knyts till kristen tradition och västerländsk humanism. De människor som har en annan religion kan sträva efter samma sak fastän de har en annan tro. På det sättet som det är formulerat kan det tolkas som att det bara går att uppnå detta med kristen tradition och västerländsk humanism. När det då även skrivs om individens lika värde, individens frihet och integritet så blir dessa fraser motsägelsefulla. Det fylls på med nya moderna tankar, men gamla och förfallna ståndpunkter finns kvar.

Kvinnor i samhället

Kvinnor har alltid fått kämpa för sina rättigheter i samhället. I denna del beskrivs kvinnorörelsen och jämställdhetsrörelsen under 1900-talet fram till idag och även hur genus konstrueras inom idrotten.

Kvinnorörelsen

Under 1900-talet fick kvinnor bättre rättigheter i samhället. De kämpade för lika behandling i samhället, så som rätten till samma arbete och löner (Hedenborg & Kvarnström, 2013). Feminismen var och är på frammarsch i ett land som sedan urminnes tider var styrt av män. Idag är det fortfarande inte helt jämställt mellan könen i samhället, trots att feminismen jobbar hårt för kvinnors rätt. Alla framgångar har det fått kämpa hårt för och det har tagit tid (Hedenborg & Kvarnström, 2013). Anledningen till detta är att mannens sätt att se på saker har varit normen i samhället och det tar lång tid att förända normativiteten i ett samhälle (Soerensen, 1992).

När elever då delas upp på idrotten efter kön, antingen för att de tycker det är

behagligare eller för att lärarna tycker det är lättare, känns detta som ett steg tillbaka (MiVida, 2016) Det står i LGR 11 att barnen ska lära sig att samarbeta och respektera alla och ifall man inte har undervisning tillsammans, hur uppnår man då detta mål (LGR 11)?

Jämställdhet

1970 togs jämställdhet upp på allvar i det svenska samhället. Politikerna strävade efter att stärka den svenska kvinnans roll på arbetsmarknaden med lika lön och villkor (Hedlin, 2013). Detta speglade av sig i den reform som gjordes i läroplanen där det skrevs ut att pojkar och flickor skulle ha idrottsundervisning tillsammans (Alsarve & Boye, 2012). De ville göra det jämställt i skolan också. Arbetsmarknaden var

uppdelad i två olika arbetsmarknader, där kvinnor tillhörde den ena och män den andra. Kvinnornas arbetsmarknad var framförallt inom vården och läraryrket. Jobbade män och kvinnor på samma arbetsplats hade männen en annan typ av arbetsuppgift som ansågs viktigare (Hedlin, 2013). Denna jämställdhetskamp tar lång tid och det görs förändringar in på 2000-talet som ska gynna denna ideologiska strävan (Alsarve & Boye, 2012).

Konstruktionen av genus i idrotten

Karin Grahn (2008) skrev i sin avhandling kring konstruktionen av genus i

ungdomstränarutbildning att flickors idrottande ses som problematiskt i förhållande till pojkarnas. I Grahns avhandling tar hon fram ett resultat som visar att läromedlen använder sig i stora drag av könsneutrala uttryck när de beskriver idrotten och

idrottaren, men när utövare av idrotten beskrivs i termer av kön så görs det både inom ramen för en jämställdhetsdiskurs och på ett sätt som stärker den manliga normen inom idrotten. Grahn skriver även att pojkar och män positioneras som den

huvudsakliga idrottaren. Den kvinnliga idrottaren presenteras som annorlunda eller som särskilda från pojken/idrottaren. I beskrivningarna av flickor och pojkar framkommer varierade skildringar. Pojkarna byggs upp som funktionella och oproblematiska idrottare och det är en manlig prestationsnorm som styr framställningen. Flickorna har det dock svårare, då elitidrottsaktiva kvinnor

positioneras inte bara mot idrottens prestationsnorm, utan också mot en könsspecifik kvinnlig norm. Något som blir problematiskt då detta skapar en konflikt mellan normen att vara idrottsutövare och att vara flicka/kvinna. De olika normerna som står i en konfliktfylld relation till varandra resulterar ofta i att flickor framställs som problematiska inom idrotten (Grahn, 2008).

Kroppövningskulturen i Sverige

I denna del beskrivs hur kroppsövningskulturen ser ut i Sverige. Något som kan vara bra att veta för att få en helhetsbild av hur det ser ut i Sverige. Vad har tjejer och killar för olika idrottsintressen? Motionerar de av samma anledning? Dessa frågor ställs sen mot hur lektionsupplägget i idrott och hälsa ser ut och vem tjänar på det?

Idrottslogiker

När man utför en idrott eller kroppsaktivitet kan målet vara olika beroende på situation och person. Vissa gör det för att bli bättre och vissa för att må bra. I boken Smak för motion – fysisk aktivitet som livsstil och social markör delar Lars-Magnus Engström (2012) in idrotten i tre olika logiker, de är prestation, träning och

upplevelse. I skolidrotten tar alla dessa logiker plats. Prestationslogiken bör det inte läggas fokus på, dock tar den en väldigt stor plats i skolidrotten. Detta för att den lätt förknippas med föreningsidrotten, vilken ofta både lärare och elever är intresserade av på fritiden (Engström, 2012). Tittar man från formuleringsarenas perspektiv på

skolförfattningarna finns det endas ett konkret exempel på ett prestationsmål, det är att eleven ska simma 200 meter varav 50 meter på rygg (LGR 11).

Det blir ett problem i skolan då man har svårt att skilja på skolidrotten och idrotten man utför på fritiden. Där skolidrotten speglas av föreningsidrottens prestationskrav. Att allt man gör på idrotten är synligt och elevens prestation kan rangordnas och värderas. Även om läraren går ut och säger att detta är individuellt och inte ska jämföras med andra, görs detta ändå (Engström, 2012).

Idrottsintresse

Granskar man statistiken från Riksidrottsförbundet kring vilken idrott som har flest aktiva i Sverige kan vi se ett mönster. Golf har 140 000 aktiva kvinnor och 325 000

aktiva män, fotboll har 150 000 aktiva kvinnor och 290 000 aktiva män, friidrott 225 000 aktiva kvinnor och 150 000 aktiva män, gymnastik 125 000 aktiva kvinnor och 40 000 aktiva män (Riksidrottsförbundet, 2015).

Pojkar är i större utsträckning medlemmar i någon idrottsförening än flickor. Detta säger dock inte att flickor motionerar mindre, utan man har funnit att flickor i stor utsträckning söker sig till organiserade idrottsformer utanför de olika

idrottsföreningarna. Flickor lägger även större vikt i den sociala gemenskapen i idrotten än vad pojkar gör (Larsson, 2002). Pojkar har i större utsträckning än flickor målet med sin idrott i logiken prestation (Engström, 2012).

Val av aktivitet

Val av aktivitet spelar stor roll för ämnet idrott och hälsa. Läser man Mellan fysisk bildning och aktivering skriven av Jan-Eric Ekberg, kan man läsa att skolans läroplaner och kursplaner är skapade så att lärarna ska kunna tolka dem själv. Detta leder till att hur en lärare lär ut och vilka metoder man använder sig av, ser helt olika ut från lärare till lärare. Tittar man då på ämnet idrott och hälsa kan man se att efter att den nya kursplanen släpptes 2011, har ämnet blivit mer teoretisk än tidigare. Detta gör att läraren får ytterligare mer press på sig att ge eleven rätt lärdom och kunskap för att få bra förutsättningar till ett bättre betyg (Ekberg, 2009) Mikael Londos (2010) tar dock upp ett problem i sin avhandling Spelet på fältet. Londos skriver där att personer som sysslar med bollspel på fritiden får generellt ett högt betyg i skolidrotten. Detta tyder på problem i val av aktivitet på lektionerna, då

bollspelsövningar tar upp mycket tid av lektionen (Londos, 2010). Forskningsresultat visar att både flickor och pojkar helst utövar bollspel på idrotten, pojkar dock i större utsträckning än flickor (Larsson, 2012). Detta blir problematiskt då man ser att pojkar generellt får högsta betyg i idrott och hälsa oftare än flickor (Ericsson & Cederberg, 2015). Det säger dock sig själv om man på idrottslektionen sysslar mest med bollspel och det är den verksamhet flest pojkar sysslar med på fritiden, då är det inte konstigt att pojkarna generellt får ett bättre betyg. Man kan fråga sig om idrottsundervisningen till stor del är utformad efter pojkars intressen eller har flickornas intressen också ett stort inflytande?

Puberteten

Under puberteten händer det mycket i ungdomars kroppar. Det är under denna period som skillnaderna mellan flickor och pojkar växer fram. Eftersom vi kommer bli framtida högstadielärare, tycker vi det är viktigt att beröra detta ämne också. Det har stor påverkan i hur undervisningen ska bedrivas. Under denna tid sker det mycket i kroppen, något som kan skapa osäkerhet hos vissa elever.

Tittar man på dagens ungdomars motionsutövande sker det något efter tonåren. I en undersökning av Lars-Magnus Engström (2012) kan man se hur många ungdomar som uppfyller kriteriet, motionerar mer ansträngande motionsövningar, så som raska promenader, jogging etc., minst en gång i veckan. Vid 15 års ålder kan man se att 92 % av alla tjejer och 95 % av killar uppnådde detta. Vid 20 års ålder var det endast 28 % av tjejerna och 53 % av killarna som uppnådde dessa kriterier (Engström, 2012). Detta tyder på att det händer något vid och efter puberteten med vårt

motionsutövande.

Alla människor åldras olika snabbt. Därför brukar man dela in ålder i två delar, kronologisk och biologisk ålder. Den kronologiska ålder är hur gammal du är från födsel till nu. Din biologiska ålder däremot är hur gammal din kropp är rent

fysiologiskt. Den biologiska åldern kan skilja mycket på två personer som har samma kronologiska ålder. Man kan ha växt i olika hastigheter, ligger i olika stadier av puberteten och sin mognad (Lännergren, Westerblad, Ulfendahl, & Lundeberg, 2012). Det skiljer sig även mellan könen. Fram till tio års ålder utvecklas pojkar och flickor i samma takt, därefter händer det något, man går in i puberteten. Flickor brukar komma i puberteten mellan tio och tolv års ålder. Pojkarna kommer in i puberteten lite senare än flickorna, mellan elva och tretton års ålder. Puberteten startas av att hormoner i olika körtlar bildas, framförallt könshormonerna östrogen och testosteron. Både kvinnor och män har båda dessa hormoner fast i olika mängd, kvinnor har mer östrogen och män mer testosteron. Det är under och efter puberteten som skillnader mellan könen blir mer framgående. Pojkars muskelmassa blir större, medan flickor får sin mens och större bröst. Det är under denna tid som könens sexlust blir framhävande (RFSU, 2009).

Under puberteten växer kroppens olika delar mycket, snabbt och i olika takt. Detta gör att kroppen och det centrala nervsystemet inte samarbetar lika bra längre och det kan upplevas som man bli klumpigare och mindre smidig i sitt sätt att röra sig

(Lännergren, Westerblad, Ulfendahl & Lundeberg, 2012). De elever som tidigare var aktiva och tränade kan känna en neråtgående spiral i konditionen och sämre resultat. Detta kan påverka dem som har haft en bra relation till idrott och hälsa, till att de inte tycker att det är lika roligt längre. Kan det vara bra att dela upp klasserna efter kön om det resulterar i att eleverna känner sig tryggare och vågar delta i undervisningen? Något som göra det enklare för eleverna att uppnå ett godkänt betyg. Eller gäller det att som lärare lägga upp undervisningen så att alla känner sig trygga och arbetar aktivt mot att bryta de traditionella könsmönstren genom samundervisning. Båda

alternativen kan underlätta för eleverna, framför allt under puberteten där osäkerheten på sig själv och sin kropp är som störst (Herpertz-Dahlmann, Buhren & Remschmidt, 2013). Enligt oss finns det dock bara ett alternativ som är hållbart ur ett längre

perspektiv. Det är alternativet i samundervisning där man arbetar med att bygga upp eleverna och jobbar aktivt mot att bryta de traditionella könsmönstren. I alternativet med särundervisning, sopar man bara problemet under mattan, vilket kan få problemet att försvinna ett tag, men man bearbetar det inte. Detta kan leda till att problemet dyker upp igen.

Undervisningen

Lärarna i idrott och hälsa har fått större frihet och valmöjligheter med tiden och efter 2011 års läroplan finnsvarken könsskillnader eller obligatorisk undervisningsform angivna (LGR 11). Riksidrottsförbundet genomförde en studie 2007, som visade att samundervisning var den vanligaste undervisningsformen i ämnet idrott och hälsa i de svenska grundskolorna. Endast i var femte skola var undervisningen helt eller delvis könsuppdelad (Riksidrottsförbundet, 2007).

När man införde samundervisning i skolan var ett argument att det skulle gynna både flickor och pojkar. Att man hade en läroplan som erbjöd samma kunskaper och undervisning och detta skulle leda till att pojkar och flickor lärde av varandra. Dock kan detta ifrågasättas, då vissa menar att gemensamma klasser mest gynnar pojkarna

och de patriarkala relationerna växer, där de traditionella könsmönster och beteende växer och förstärks (Tallberg Boman, 2002).

Det bakomliggande motivet till att fler använder sig av särundervisning är att lyfta fram flickorna. Detta genom att ge dem större förutsättningar och bygga upp deras självförtroende, i en trygg och säker grupp (Steenberg, 1997). Enligt detta argument utesluts pojkarna för att de inte ska ta för sig på flickornas bekostnad. Enligt forskaren Ann Steenberg (1997) menar hon att det inte är fullt acceptabelt att pojkar utesluts för att de är störiga och/eller tar mer plats verbalt och fysiskt. Steenberg säger också att det inte är säkert att något av könen får en bättre undervisning eller bättre prestationer av särundervisning. Steenberg lägger även vikt vid att en dåligt upplagd

Teorier

I detta kapitel förklaras de teorier vi kommer använda oss av i arbetet. De är allt ifrån genusteori, där det tas upp genusnorm och hur män och kvinnor förhåller sig till varandra, hur genus skapas, olika syn på kön, sociokulturell- och variationsteori och habitus.

Genus

Vi människor kategoriserar andra människor varje dag, vi tolkar dem och efter vår tolkning sätter vi in människor i fack, där vi tycker de passar in. Hur vi delar in dem, beror på egna erfarenheter som vi fått tidigare i livet. En av de vanliga

kategoriseringarna är genus (Coakley, 2009). Genus är en term som används för att skilja vad som enligt många i norm räknas som manligt och kvinnligt beteende. Detta leder till att det finns manliga och kvinnliga beteenden och för att kunna bli

identifierad som man eller kvinna måste man bete sig i förhållande till normen. Detta får konsekvenser för hur man tänker och handlar i olika situationer (Larsson, 2012). Ett maktförhållande uppstår ofta i normer som skapar identifikationspositioner. Detta skapar ett maktförhållande mellan könen, då det förväntas att bete sig på ett visst sätt. Flickor brukar ofta förväntas vara underordnade till pojkar. Medan pojkarna förväntas att vara dominanta och ledande (Martinsson & Reimers, 2008). Yvonne Hirdman, som lanserade teorin kring genus i Sverige, menar att vi föds med ett kön men att genus är något som man formas efter. Vi formas tidigt efter födsel genom att vi till exempel får olika leksaker eller blir behandlade på olika sätt om vi är pojke eller flicka. Dessa könsuppdelningar upprätthålls av både män och kvinnor, detta benämner Hirdman för genuskontrakt. Genuskontraktet är ett kontrakt med kulturella

skyldigheter och rättigheter som ska upprätthållas av män och kvinnor.

Genussystemet går att ändra på, men strukturerna är svårlösta och det tar lång tid att åstadkomma förändringar (Hirdman 2001).

Genus i idrott

Granskas undervisningen i ämnet idrott och hälsa, går det att se att eleverna går in i vissa sätt att vara för att bli identifierade som pojke eller flicka. Alla känner till de olika könsmönstren för manligt och kvinnligt. Många personer beter sig inte medvetet

på detta sätt, utan beter sig omedvetet på ett visst sätt för att passa in i gruppen. Det finns vanliga föreställningar om vad pojkar och flickor gillar i idrotten. Flickor gillar dans och aerobics, men tycker inte om att tävla. Pojkarna däremot gillar bollspel, att tävla och det får gärna spelas hårt och aggressivt (Larsson, 2012).

Flickors idrottande ses sällan som given, naturlig eller självklar. Flickors

idrottsutövande ställs alltid eller ofta mot och i förhållande till pojkarnas utövande, där det jämförs eller rankas mot varandra. Tittar man på forskning kan man se att det som enligt många är norm för manliga drag, så som tävla, höras, kämpa och synas uppmuntras och värderas högt. Flickor spelar exempelvis inte fotboll, utan de spelar damfotboll. Dagens idrott kan i allmänhet uppfattas som maktutövning, där den manliga hegemonin synliggörs (Fundberg & Lagergren, 2015).

Det är dessa föreställningar om könens olikheter som gör att man kan hitta fördelar med en uppdelad lektionsplan. Detta stärks även av att pojkar får bättre betyg i idrott och hälsa, 14 % av alla pojkarna får högsta betyg i årskurs 9, medan bland flickor endas 4 % får högsta betyget (Ericsson & Cederberg, 2015). Pojkarna äger inte heller makten, de är inte de som bestämmer hur relationen ska se ut. Utan deras beteende är en normativ upprepning. Makten finns i normen som möjliggör och begränsar en genusbestämd identitet (Martinsson & Reimers, 2008). Att man ska dela upp

lektionerna efter kön för att på så sätt minska klyftorna mellan könen och få det mer jämställt, kan vara en lösning på problemet. Det kan dock kännas väldigt omodernt och motsägelsefullt med hänsyn till vad skolan och det svenska samhället står för.

Syn på kön

Det finns olika teorier kring syn på kön. I Matthis Kempe-Bergmans (2014)

avhandling Man talar om jämställd idrott lyfter han fram tre olika teorier om synen på kön. De är kvinnosaksdiskurs, jämlikhetsdiskurs och genusdiskurs. I sin

avhandling tar han fram dessa som de tre dominerande diskurserna kring syn på kön (Kempe-Bergman, 2014).

Kvinnosaksdiskurs

Inom kvinnosaksdiskursen pratar man om två kön, män och kvinnor. I denna diskurs pratar man om att kön är något som är snarare än något som görs eller blir. En kvinnosaksdiskurs riskerar att reproducera könsstereotypa föreställningar om könen, exempelvis att tjejer är underordnade till männen. Tittar man inom idrotten så handlar det om att motverka kvinnors kollektiva underordning i relation till männen (Kempe-Bergman, 2014).

Jämlikhetsdiskurs

I jämlikhetsdiskursen ser man inte kön utan man ser individer, alla individer är unika och lika värda. I denna diskurs handlar det om att alla individer ska ges samma möjligheter och rättigheter. Nackdelen med denna diskurs handlar om att man enkelt riskerar att ignorera den manliga historian och konsekvenserna det får för kvinnor (Kempe-Bergman, 2014).

Genusdiskurs

Det finns två kön i denna diskurs, män och kvinnor. De två könen är enhetliga och man ser på kön som något som görs eller blir, snarare än något man är. Granskar man jämställd idrott efter denna diskurs så handlar det om mäns och pojkars idrottande är norm och flickors och kvinnors idrottande ses som fel och det är deras utövande som ska förändras (Kempe-Bergman, 2014).

Sociokulturell teori

Sociokulturell teori lär eleverna från sociala sammanhang. I lektionssammanhang tar man del av elevernas kunskaper och erfarenheter och de får lära av varandra. De flesta perspektiv på lärande granskar eleven som individ, i ett sociokulturellt perspektiv granskar man eleverna som individer i en grupp. Detta är positivt då vi oftast är omringade av människor i vår vardag. Det som kan bli fel med detta sätt att arbeta är att gruppdynamiken kan vara dålig i gruppen. En elev kan också utgå från felaktig information eller bete sig på ett sätt som den tror att gruppen vill att den ska bete sig, vilket resulterar i ett sämre lärande (Säljö, 2010).

Allt som vi lär oss lär vi oss i interaktion med andra människor och olika sociala sammanhang. Hur man ska bete sig gentemot andra människor och i olika rum som man går in i, t.ex. att man inte beter sig på samma sätt i en idrottshall som i ett vanligt klassrum. Kulturen och typer av människor man växer upp med, blir därför väldigt betydande i hur man utvecklas och blir som person. De kulturella arv som ärvs efter generationer spelar också stor roll. Detta är viktiga aspekter i det sociokulturella perspektivet (Aroseus, 2013). Att samma sak kan uppfattas olika beroende på vilken kulturell bakgrund man har är ett bra exempel. En grupp ser samma pjäs men

uppfattar den på helt olika sätt, detta är ett bra exempel på hur sociokulturellt perspektiv fungerar. I vilken grupp och var personerna har växt upp spelar roll, beroende på hur de tolkar det som sker i pjäsen (Jakobsson, 2012).

Variationsteori

I variationsteorin ska fokus läggas på vad är det som ska läras ut och hur man ska behandla innehållet så att eleverna kan lära sig? För att uppnå detta på bästa sätt delas teorin in i tre delar, lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster.

Lärandeobjektet är det som läraren vill att eleverna ska lära sig. De kritiska

aspekterna är det som eleverna inte ännu förstår och som läraren måste gå igenom för att eleven ska förstå lärandeobjektet. Den tredje delen är variationsmönster, vilket är de olika sätt att behandla den kritiska aspekten på, så att lärandeobjektet blir

behandlat och förstått (Ling, 2014).

I variationsteorin ska fokus alltid läggas på vad som ska läras ut. Vilka uppfattningar eleverna får av det som lärs ut? Det är viktigare att lyfta fram skillnaderna istället för likheterna mellan elevernas tankemönster och lärande. Detta leder till en effektivare och bättre läroprocess för elevernas. Att använda variationsteorin som verktyg i sin undervisning kan hjälpa läraren att sätta fokus på vad det är som ska läras ut, lärandeobjektet. Teorin kan även hjälpa läraren att utvärdera och analysera sin undervisning eftervad som har varit möjligt att lära ut vid lektionstillfället (Ling, 2014).

Resultat

I denna undersökning var det 94 respondenter som svarade på enkäten. Rapporten från enkäten kan man läsa i bilaga 2.

Granskar man resultatet i enkäten kan man se att det är jämt fördelat mellan män (40,4 %) och kvinnor (59,6 %). Åldersspannet på respondenterna är också jämnt fördelat och lika så hur många års yrkeserfarenhet de har. Antalet respondenter med lärarlegitimation är hög, med 94,7 % av respondenterna som är behöriga lärare. I vilka årskurser lärarna undervisade i, var likaså jämnt fördelar bland respondenterna, med undantaget gymnasiet (19,1 %).

Delar du upp din undervisning i idrott och hälsa efter kön?

Har du någon gång delat upp din undervisning efter kön?

(Resultatet redovisas i procent)

Delar du upp vissa moment av dina lektioner i idrott och hälsa efter kön?

I vilka moment har du använt dig av uppdelning av kön? Du kan kryssa i flera alternativ

Vi valde att inte presentera alla moment, då resterande visade att de inte skedde någon större könsuppdelning. Dessa kan man se i bilaga 2.

(Resultatet redovisas i procent)

Antalet som delar in sin undervisning efter kön är 5/94 stycken, varav fyra av dessa är män. Dock har 45,1 % någon gång delat in sin undervisning efter kön, 54,1 % av männen och 38,9 av kvinnorna. 38,3 % delar in vissa moment av sin undervisning efter kön, medan 39,4 % delar in simningen efter kön.

Tar vi in variabeln ålder när vi tittar på om de delar in efter kön, är det jämnt fördelat mellan ålderskategorierna. Vi ser dock en skillnad på de som svarat att de inte delar in sina lektioner efter kön, fler av de äldre har någon gång under sin yrkeskarriär delat in sin undervisning efter kön. I åldern 20-34 har 35,3 % av dessa någon gång delat in efter kön, medan i åldern 35-49 har 51,3 % gjort det och i åldern 50+ har 50 % gjort det. Liknande resultat ser man på års yrkeserfarenhet. Där de med 0-5 års

19,2 % gjort det och de med 10+ års erfarenhet har 66,7 % någon gång delat in efter kön.

På frågan ”Delar du upp vissa moment av dina lektioner i idrott och hälsa efter kön?” har 61,7 % svarat nej. Nästa fråga “I vilka moment har du använt dig av uppdelning av kön? Du kan kryssa i flera alternativ.” har endast 45,7 % svarat att de inte delar upp efter kön.

Hur många av respondenterna som själva bestämmer hur deras undervisning ska se ut är 67 %. I åtta fall (8,5 %) är det skolledningen som bestämmer och i 24 fall (25, 5 %) är det läraren och skolledningen tillsammans som bestämmer hur undervisningen ska bedrivas.

Diskussion

Syftet var att undersöka om lärare i idrott och hälsa väljer att könsuppdela

undervisningen. Studien skulle även kartlägga vilka eventuella kategorier av lärare som väljer att könsuppdela lektionerna. Med studiens resultat kan vi svara att lärare säger att de inte könsuppdelar, men man kan se att det sker det vissa undantag i moment som bollspel och simning. Det sker inga direkta skillnader mellan olika kategorier av lärare, men vissa tendenser visar att äldre män har använt sig av könsuppdelade lektioner.

När man tittar på resultatet kan man se att lärare i idrott och hälsa inte delar upp sin undervisning efter kön, förutom i vissa moment. Endast fem av 94 (5.5 %) av lärarna som svarade på enkäten väljer att dela upp sin undervisning efter kön. Tittar man på resultatet ser man dock att många lärare någon gång valt att dela in efter kön eller delar in vissa moment, så som simning och bollspel. Detta resultat kan man tolka som så att lärare vet om att man ska se och lära ut efter jämnliksdiskursen eller

genusdiskursen, men att genusteorins strukturer i samhället och synen på kön likt kvinnosaksdiskurs, har gjort så att det ibland är enklare att dela in lektionerna efter kön.

I resultatdelen kan man se att det är något fler män som delar in undervisningen efter kön. Här är det svårt att dra någon slutsats kring detta utan att prata med lärarna. Det skulle dock kunna vara så att män inte är lika medvetna om problemen, då de själva inte utsatts för dem. Enligt genusteorin har männen ett maktförhållande gentemot kvinnorna. Har man då inte blivit utsatt för dessa eller priviligierad att vara på rätt sida i maktförhållandet, kan det vara att man inte har en förståelse eller medvetenhet om problemet och inte är lika mån att motarbeta det som en kvinna som blivit utsatt för könsrollernas negativa påverkan.

Tittar man på resultatdelen angående ålder, kan man se att fler äldre någon gång har delat in efter kön. Vad detta beror på kan man inte svara på utan att prata med läraren, men man kan dra den logiska slutsatsen att ju äldre man är desto större chans är det att man utsatts eller har testat på könsuppdelad undervisning, då man varit i branschen

länge. Har man jobbat som lärare längre än sju år har man även jobbar med andra läroplaner, något som kan spela roll i upplägget av undervisningen.

I resultatdelen ser man att många lärare delade in momentet bollspel efter kön. Tidigare forskning kring bollspel i skolan visar att det ofta blir förknippat med föreningsidrotten (Londos, 2010). Där man tar med sitt habitus kring bollspel in i skolan och skolundervisningen efterliknas med den träning de utför i sina föreningar. Granskar man då bollspelsmomentet efter en genusteori så är normen att tjejer inte är lika stora, starka, snabba som killar. Skillnaden accepteras av skolan eftersom den accepteras i samhället. Man kan tolka detta som att lärare väljer att dela upp undervisning i bollspelsmomentet efter kön, för att slippa bryta de sociokulturella strukturerna. Intressant att göra detta i ett moment som inte står med i kursplanen (LGR 11). Granskar man detta från variationsteorin är det inte variationen av

undervisning som är det viktiga, utan hur variationen sker. Vilka signaler skickar man som lärare ut om man delar in undervisningen efter kön och hur uppfattar eleverna det som lärs ut? Det är viktigare att lyfta fram skillnaderna istället för likheterna och på så sätt skapa ett lärande som är effektivare och bättre för elevernas läroprocess (Ling, 2014). Att dela in i kön kan tolka och förstärka de normer som redan finns angående kön, något som enligt läroplanen ska motarbetas (LGR 11).

Tittar man på resultatet kring momentet simning, ser man att det är det moment där uppdelning av kön sker som mest. 39,4 % delar in simningen efter kön. Vi tror dock inte att detta sker på grund av genusstrukturens syn på kön, utan här spelar de sociokulturella normerna kring hur man ska se ut mer roll. Samhället bygger upp bilder kring hur man ska se ut med hjälp av sociala medier, reklam, medier med flera. Vilket har stor påverkan på unga människor, där det händer mycket både psykiskt och fysiskt. Idrotten är redan ett utsatt ämne där man kan bli väldigt uttittad och att vara detta i badkläder kan vara väldigt jobbigt. Därför kan detta leda till att många lärare väljer att dela in undervisningen i momentet simning efter kön då eleverna känn sig tryggare och man får en högre närvaro.

Enkätens resultat är uppbyggt på en population av facebooksgruppens 9196

medlemmar, dessa speglar inte hela Sveriges population av lärare i idrott och hälsa. Enligt skolverket så finns det 133 812 stycken lärare i Sverige (Skolverket, 2017). Vi

räknar med att 10 % av dessa arbetar som lärare inom ämnet idrott och hälsa. Då har vi en population av lärare i idrott och hälsa på 13 381 st. Detta gör så att reliabilitet av vårt arbete sjunker något.

Arbetet

Vi kan konstatera att i vår yrkesroll som lärare är det viktigt och bra att vara medveten om genusstrukturer och jämställdhetens påverkan i samhället och skolan. I denna undersökning har vi blivit medvetna i detta, något som vi kommer ta med oss i vår yrkesroll. Vi stöder oss även på Högskoleverkets önskan att den pedagogiska forskningen ska undersöka ”om och hur, varför eller varför inte

utbildningsinstitutionerna fullföljer det uppdrag de konstruerats för” eftersom jämställdhet är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål (Wernersson, 2006, s 51). Granskar man vårt arbete kan man se att det är relativt tunt. Vi har ställt frågan om uppdelning efter kön sker. Detta var det som intresserade oss mest, det vi ville ta reda på och som vi fick ett resultat kring.Men nu med resultatet i hand, kan vi dra slutsatsen att vi även skulle undersöka frågan varför eller varför inte man

könsuppdelar sin undervisning. Detta skulle man kunna göra genom att antingen utveckla enkäten eller genom att intervjua några av respondenterna till enkäten och frågat varför.

Vi tar även med oss forskning-och undersökningsdelen, som vi gjort detta arbete, med oss i vår yrkesroll som lärare. Även om vi i detta arbete inte är pålitliga i

forskningsanknytning eller trovärdighet, då vi endast är lärarstudenter. Men med hjälp av detta arbete kan vi kanske i framtiden skriva en undersökning som trovärdiga forskare. Även om man inte publicerar något arbete kan man ta med sig

undersökningsmetoden in i klassrummet och se resultatav sin undervisning. På så sätt kan man se vad man gör bra eller dåligt och hela tiden utvecklas i sin yrkesroll som lärare.

Referenslista

Alsarve, J. & Boye, K. (2012). Inte bara jämställdhet: Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsideal och idéer om barns bästa. Sociologisk forskning, ss 103-128.

Aroseus, F. (2013). Sociokulturellt perspektiv. Hämtad från Lätt att lära:

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/. Den 05 12 2017.

Bourdieu, P. & Passeron, J. C. (1970). Reproduktionen. Lund: Arkiv förlag.

Coakley, J. J. (2009). Sports in society : issues and controversies. London: McGraw-Hill Education.

Ejlertsson, G. (2012). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Johanneshov: TPB.

Ekberg, J.-E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Lunds universitet.

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engström, L.-M. (2012). Smak för motion - Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Enkätfabriken (2016). Svarsfrekvens i undersökningar: fakta och tips för att minimera bortfallet i kvantitativa undersökningar. [Utgivningsort okänd]: Enkätfabriken.

Ericsson, I., & Cederberg, M. (2015). Physical activity and school performance: a survey among students not qualified for upper secondary school. Physical Education and Sport Pedagogy , 20 (1), ss 45-66.

Fundberg, J., & Lagergren, L. (2015). Varför är det tjejer som spelar damfotboll? Om formande, genus och (re-)produktion av ojämställd idrott. Scandinavian sport studies forum , 6, ss 65-83.

Grahn, K. (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel: konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. Göteborg. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Hedenborg, S., & Kvarnström, M. (2013). Det svenska samhället 1720-2010: böndernas och arbetarnas tid. (4., rev. och uppdaterade uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Hedlin, M. (2013). Swedish Schools and Gender Equality in the 1970s . International Education Studies , 6, 76-87 2013.

Herpertz-Dahlmann, B., Buhren, K., & Remschmidt, H. (2013). Growing Up Is Hard Mental Disorders in Adolescence. Deutsches arzteblatt international , 110, ss 432– 440.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus- om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber

Jakobsson, A (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning;, (2-4).

Kempe-Bergman, M. (2014). Man talar om jämställd idrott: om jämställdhetssamtal med manliga idrottsledare och förutsättningar för jämställd idrott. Diss. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2014. Stockholm.

Larsson, H. (2002). Synen på manlighet och kvinnlighet i idrott. In L.-M. Engström, & K. Redelius, Pedagogiska perspektiv på idrott (ss. 186-206). Stockholm: HLS Förlag.

Larsson, H. (2012). Lika för alla - om likabehandling i idrott och hälsa. i H. Larsson, & J. Meckbach, Idrottsdidaktiska utmaningar (ss. 233-249). Stockholm: Liber.

LGR 69. (1969). Läroplan för grundskolan. Skolöverstyrelsen.

LGR 80. (1980). Läroplan för grundskolan. Skolöverstyrelsen.

LGR 94. (1994). Kursplaner för grundskolan. Utbildningsdepartementet.

LGR 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ling, L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Malmö: Lunds universitet.

Lännergren, J., Westerblad, H., Ulfendahl, M. & Lundeberg, T. (red.) (2012). Fysiologi. (5., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Martinsson, L., & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup.

RFSU. (2009). Puberteten. Hämtat från RFSU: http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Kropp-och-kon/Puberteten/ den 10 12 2017

Riksidrottsförbundet (2007). Idrott och rörelse i skolan – en studie av idrotten i skolan 2007. Stockholm.

Riksidrottsförbundet (2015). Svensk idrott i samhället. Hämtat från Riksidrottsförbundet:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/rf_idrotten_i_sif fror_2015.pdf den 25 11 2017

Serveymoneky. (2017). Urvalsstorlek för enkät. Hämtad från SurveyMonkey: https://sv.surveymonkey.com/mp/sample-size/ den 26 12 2017.

Skolverket. (2017) Snabbfakta. Hämtad från Skolverket:

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821 den 26 12 1017

Skolvärlden. (2016). Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott. Skriven av

Hedman, N. Läst i Skolvärlden: http://skolvarlden.se/artiklar/massiv-kritik-mot-ja-till-konsuppdelad-idrott den 06 12 16

Steenberg, A. (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelund.

Soerensen, A. (1992). The Question of Representation: research in gender and education in Scandinavia. Gender & Education , 4, ss 201-212.

Säljö, R. (2010). Lärande och kulturella redskap : om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedt.

Tallberg Boman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01805-3

Wernersson, Inga (2006). Genusperspektiv på pedagogik. Högskoleverket. Kalmar

Nyhetsartiklar

Lärarnas tidning. (2016). Fler skolor med könsuppdelad idrott. Läst i Lärarnas tidning: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2016/09/05/fler-skolor-konsuppdelad-idrott den 10 12 2017

MiVida - Lärarnas nyheter: http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2016/08/26/okej-konsuppdelat-religiosa-skal den 04 12 2017

Rehn, Per-Anders. (2017). Regeringen vill förbjuda könsuppdelade klasser. Läst på Sveriges radio:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6622932 den 13 12 2017

Bilaga 1.

Enkät – Uppdelad undervisning efter kön?

Vi är två studenter från Malmö högskola, där vi läser på sista terminen till

ämneslärare 7-9 i ämnet idrott och hälsa. Denna enkät ingår i vårt examensarbete, där vi vill kartlägga hur många lärare i idrott och hälsa som använder sig av uppdelning av kön i sin undervisning. Vi är tacksamma om du vill fylla i enkäten och hjälpa oss med vårt examensarbete. Enkäten går snabbt och tar max två minuter. Tack för din medverkan! 1. Kön? Man: Kvinna: Övrigt: Vill ej svara:

2. Hur gammal är du? 20-34

35-49 50+

3. Hur många års yrkeserfarenhet inom ämnet idrott och hälsa? 0-5 5-10 10+ 4. Har du lärarlegitimation? Ja Nej

5. Vilka årskurser undervisar du i? Du kan kryssa i fler alternativ. F-3

7-9

Gymnasiet

6. Delar du upp din undervisning i idrott och hälsa efter kön? Ja

Nej

7. Om nej, har du någon gång delat upp din undervisning efter kön? Ja

Nej

8. Är det du som lärare som väljer hur uppdelning av undervisningen ska gå till eller är det skolledningen?

Jag som lärare Skolledningen

Jag och skolledningen

9. Delar du upp vissa moment av dina lektioner i idrott och hälsa efter kön? Ja

Nej

10. I vilka moment använder du dig av uppdelning av kön? Du får kryssa i fler alternativ.

Bollspel Simning Gymnastik Friluftsliv

Musik och rörelse Lekar och spel Friidrott Teori

Examination Annat moment Delar inte in efter kön

Bilaga 2.

Rapport enkät

Antal respondenter: 94

Kön?

Svar Man - 38 (40,4%) Kvinna - 56 (59,6%) Övrigt - 0 (0,0%) Vill ej svara - 0 (0,0%) Summa - 94 (100,0%)

Hur gammal är du?

Svar: 20-34 - 34 (36,2%) 35-49 - 41 (43,6%) 50+ - 19 (20,2%) Summa - 94 (100,0%)

Hur många års yrkeserfarenhet har du

inom ämnet idrott och hälsa?

Svar: 0-5 - 26 (27,7%) 5-10 – 27 (28,7%) 10+ - 41 (43,6%) Summa – 94 (100,0%)

Har du lärarlegitimation?

Svar Ja - 89 (94,7%) Nej - 5 (5,3%) Summa - 94 (100,0%)

Vilka årskurser undervisar du i? Du kan

kryssa i flera alternativ.

Svar: F-3 - 37 (39,4%) 4-6 - 51 (54,3%) 7-9 - 50 (53,2%) Gymnasiet - 18 (19,1%) Summa -156 (166,0%)

Delar du upp din undervisning i idrott och

hälsa efter kön?

Svar: Ja - 5 (5,3%) Nej - 89 (94,7%) Summa - 94(100,0%)

Om nej, har du någon gång delat upp din

undervisning efter kön?

Svar: Ja – 41 (45,1%) Nej -37 (40,7%) Delar inte in efter kön – 20 (22,0%) Summa - 98 (107,7%)

Är det du som lärare som väljer hur

uppdelning av undervisningen ska gå till

eller är det skolledningen?

Svar: Jag som lärare -63 (67,0%) Skolledningen - 8 (8,5%) Jag och skolledningen – 24 (25,5%) Summa – 95 (101,1%)

Delar du upp vissa moment av dina

lektioner i idrott och hälsa efter kön?

Svar: Ja – 36 (38,3%) Nej – 58 (61,7%) Summa – 94 (100,0%)

I vilka moment har du använt dig av uppdelning av

kön? Du kan kryssa i flera alternativ.

Svar: Bollspel – 23 (24,5%) Simning – 37 (39,4%) Gymnastik - 7 (7,4%) Friluftsliv - 4 (4,3%) Musik och rörelse - 8 (8,5%) Lekar och spel - 8 (8,5%) Friidrott - 3 (3,2%) Teori - 4 (4,3%) Examination - 5 (5,3%) Annat moment - 4 (4,3%) Delar inte in efter kön – 43 (45,7%) Summa – 146 (155,3%)