En litteraturstudie om personer med psykossjukdomar och deras vårdupplevelse

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Godkänt och examinerat: 2021-06-02

Författare: Priyanka Alzén

Sami Sidiq Sami Sidiq

Handledare: Miguel Diaz, Högskolelektor

Joachim Eckerström, Högskoleadjunkt Examinator: Marja Schuster, docent

SAMMANFATTNING

Bakgrund: I Sverige insjuknar 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000-40 000 personer lever med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen. Symtom på psykos såsom bristande verklighetsuppfattning och tankestörningar medför svårigheter i kommunikationen för vårdpersonalen. Vid vårdandet av personer med psykossjukdomar behövs det kunskap kring behandling och omvårdnadsbehov samt bemötande.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal.

Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån en tematisk analys.

Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman har identifierats för att besvara syftet. Första huvudtemat var hinder i mötet som resulterade i tre subteman: Brist på samtalsstöd,

Brist på individanpassad patientinformation och Delaktighet. Det andra huvudtemat var Bekräftande möten med två subteman Förtroende, tillit och trygghet i mötet samt Att se människan bakom sjukdomen.

Slutsats: Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig kommunikation och information beskrivs som

negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet.

Nyckelord: personcentrerad vård, psykossjukdom, schizofreni, sjuksköterska, upplevelse,vårdpersonal

ABSTRACT

Background: In Sweden 1500-2000 people fall ill with psychosis every year and

approximately 30,000-40,000 people live with schizophrenia, which is the most common psychotic illness. Symptoms of psychosis such as lack of perception of reality and thought disorders cause difficulties in communication for healthcare professionals. When caring for people with psychotic illnesses healthcare professionals require knowledge about treatment and caregiving for this patient group.

Aim: The aim of the study was to describe people with psychotic illnesses experience with healthcare professionals.

Method: Nine articles are included in this literature study and the results were analyzed using a thematic analysis.

Result: Two main themes with associated sub-themes have been identified to answer the aim of this study. The first main theme is Obstacles in the meeting that resulted in three

sub-themes, Lack of conversational support, Lack of individually tailored patient information and Participation. The second main theme is Affirmative meetings with two sub-themes of

Confidence, trust and security in the meeting and To see the person behind the illness.

Conclusion: The results indicate that a relationship built on respect and empathy enables person-centered nursing. Inadequate communication and information are described as negative experiences that created difficulties in the meeting

Keywords: experience, healthcare professional, nurse, person-centered care, psychotic illness, schizophrenia,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Omvårdnad och behandling 4

Återhämtning 4

Samsjuklighet 4

Sjuksköterskans ansvar i vårdmötet 5

BÄRANDE BEGREPP 5 Personcentrerad vård 5 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 METOD 6 Design 6 Urval 7 Datainsamling 8 Dataanalys 10 Etiska aspekter 10 RESULTATREDOVISNING 10 Hinder i mötet 11 Brist på samtalsstöd 11

Brist på individanpassad patientinformation 11

Delaktighet 12

Bekräftande möten 13

DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 SLUTSATSER 17 REFERENSER 19 BILAGOR 29 Bilaga I. 29 Bilaga II. 33

INTRODUKTION

Sjukdomen schizofreni karaktäriseras fortfarande av stigmatisering. Det är inte ovanligt att de som lever med sjukdomen upplever känslor av skam, skuld, utanförskap samt

marginalisering (Brain et al., 2014, s. 815). Bates och Stickley (2013, s. 574) menar att ökad kunskap kan transformera befintliga attityder och det är mot denna bakgrund som intresset för detta ämne startade i kombination med den praktiska erfarenhet som författarna erhållit från sin verksamhetsförlagda utbildning.

Beträffande vårdandet av patienter med schizofreni och andra psykotiska sjukdomstillstånd blev detta således ett område intressant för forskning efter den verksamhetsförlagda

utbildningen inom psykiatri som skedde termin fyra. Omvårdnadsinsatserna inom psykiatrin i Sverige är patientcentrerade och det gör att relationen mellan sjuksköterska och patient kan bli avgörande för livskvaliteten hos patienten. I och med att båda författarna har erfarenhet av att vårda denna patientgrupp har egna observationer och anskaffad erfarenhet kunnat belysa vilka utmaningar som kan uppstå vid vårdandet och vilken skillnad ett gott bemötande kan resultera i.

Studien motiveras i relation till att sjuksköterskeprogrammet och utbildningen enbart innefattar vissa del av psykiatri vilket medför att sjuksköterskor som inte arbetar inom psykiatri kan ha bristfälliga kunskaper gällande denna patientgrupp. Då möte med denna patientgrupp kan ske överallt inom vården anser vi att ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp behövs. Detta för att bistå patienterna med gott bemötande som inte

BAKGRUND

I denna del redovisas tidigare forskning inom psykossjukdomar, schizofreni, omvårdnad och behandling, återhämtning, samsjuklighet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet. I kommande diskussion ställs resultat mot bakgrund.

Psykossjukdomar

Psykossjukdomar utgör ett samlingsbegrepp för tillstånd där personer som är drabbade lider av psykotiska symtom. Dessa sjukdomar omfattar bland annat schizofreni,

vanföreställningssyndrom och reaktiva, organiska, substansutlösta samt affektiva psykoser (Skott, 2014, s. 168-170). Psykossjukdomar handlar om att de drabbade går in i ett tillstånd där de upplever tankestörningar och skeva verklighetsuppfattningar. Tankestörningar innebär att personens tal blir desorganiserat och inte uppvisar ett logiskt samband exempelvis genom att växla mellan samtalsämnen eller slutar tala mitt i en mening. Avtrubbade affekter är ett symtom för psykos som visar sig i minskad uttryck av affekter i ansiktsmimik och

kroppsspråk samt känsloengagemang. Personer med psykossjukdomar kan uppvisa minskade känsloyttringar i situationer som upprör de flesta. Apatisk/passiv tillbakadragenhet innebär att personen drar sig undan från sin omgivning och inte visar något intresse för social aktiviteter samt att personen inte sköter sina dagliga aktiviteter exempelvis hygien. Ytterligare ett

symtom kan visa sig i bristande empati och känslomässig närhet i sociala interaktioner (Skott, 2014, s. 168-170).

Det hör till vanligheten att dessa personer får utstå: vanföreställningar, känsla av att vara övervakad, hotad och förföljd. Olika former av hörsel- och synhallucinationer är även vanligt. Att leva medpsykossjukdom betyder att personen i fråga är fylld med ångestladdade tankar på livet och att välmående varierar där vissa dagar är bättre än andra men där den drabbade generellt präglas av nedstämdhet (Skott, 2014, s. 168-170).

Schizofreni

I Sverige lever 30 000- 40 000 personer med diagnosen schizofreni och cirka 1500 till 2000 personer insjuknar i en psykos varje år (Socialstyrelsen, 2018, s. 12). Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen och omfattas av upprepade psykotiska skov där den drabbades verklighetsförankring är bristfällig (Bodén, 2016, s. 270). Folkhälsomyndigheten (2021) beskriver att psykisk ohälsa handlar om när en persons psykiska hälsa är i obalans, dvs. där det inre tillståndet präglas av störningar. Personen känner ofta inte välbefinnande och har ofta en trasig känsla på insidan. Det kan vara att en person känt sig nedstämd och orolig under en längre period samt tappat tron på omgivningen och sig själv. Detta kan utspela sig på många olika sätt, både se olika ut och kännas olika beroende på personen ifråga

Vanföreställningar, hallucinationer, negativa symtom (dvs brist på motivation eller minskat känslomässigt uttryck) och desorganiserat tal samt katatont och desorganiserat beteende är några av kriterierna som behöver uppfyllas för en schizofrenidiagnos (Diagnostiska och statistiska manualen av mentala sjukdomar, 5. ed., DSM-5, American Psychiatric Association, 2013, s. 99). För att en person ska diagnostiseras behöver minst ett av dessa symptom uppstå under minst en månad. Försämrad funktion i arbetslivet, sociala relationer och egenvård som har pågått i mer än sex månader är ett ytterligare kriterium. Affektivt syndrom, depression och bipolärt syndrom med psykotiska inslag behöver uteslutas innan en schizofrenidiagnos kan ges. Somatiska sjukdomar och substansmissbruk behöver även exkluderas eftersom dessa kan orsaka en psykos. (Diagnostiska och statistiska manualen av mentala sjukdomar, 5. ed., DSM-5, American Psychiatric Association, 2013, s. 99).

I relation till de som löper högst risk att drabbas av schizofreni framkommer det att män med dåliga sociala band till det etablerade samhället är vanligast. Dessa individer ses som

avvikande från normen enligt Sarnecki (2018, s.122-123), och har generellt låg inkomst arbeten samt utbildning. Dessa individer utsätts generellt för högre stressnivåer vilket är en orsak till att de löper störst risk att drabbas enligt Betensky et al., (2008, s. 2-3,6). Forskning från Mattson (2014, s. 96) drar liknande slutsatser och betonar att stress och sårbarhet kan ge förklaring till bakomliggande orsaker rörande schizofreni. Det finns således en förklaring kring schizofreni, att en individs medfödda sårbarhet varierar och därmed förklarar hur väl individen hanterar stress. Däremot är den främsta riskfaktorn, dvs. orsaken, till att vissa drabbas av sjukdomen kopplat till arv. Ärftlighet är den största riskfaktorn för att utveckla schizofreni, om någon i “primärfamiljen” har schizofreni dvs föräldrar, barn eller syskon. Att utveckla sjukdomen ökar med cirka 10 procent om den har kopplingar till familjär förekomst, om individen ifråga har föräldrar eller syskon med schizofreni (Bodén, 2016, s. 275-260). För de individer som drabbas av psykos är det inte ovanligt att de blir rädda och att effekterna av psykosen är att individerna drar sig tillbaka, uppvisar paranoia eller frustration på extrema plan (Bodén, 2016, s.270). För de som lider av schizofreni är det inte heller ovanligt att de uppvisar ett desorienterat agerande både i form av hur de kommunicerar samt beter sig där motparten inte förstår vad individen avser förmedla (Gerretsen et al., 2013, s.1036 ; McFarland, et al,, 2013, s.135).

Det mest vanliga förloppet av schizofreni tar sig i uttryck i form av återkommande samt spridda psykotiska skov som resulterar i negativa effekter på de kognitiva förmågorna mellan skoven (Bodén, 2016, s. 270). Att drabbas av schizofreni menar Socialstyrelsen (2018, s.7) också innebär, utöver psykisk och fysisk ohälsa, att individen vanligen blir både socialt och ekonomiskt marginaliserade samt kategoriserade vilket även uppmärksammats i forskning från Björkman, Angelman och Jönsson (2008, s.170-172)

Omvårdnad och behandling

Beträffande behandling bör patienter med psykossjukdomar utredas diagnostiskt där

insatserna är individuellt anpassade utefter behov(Socialstyrelsen, 2018, s.72). Det är av vikt att patienten görs delaktig i sin egen vård och omvårdnad. För att få hjälp med att skatta patientens behov kan det användas olika bedömningsinstrument som tar behov, symptomen och livskvalitet i beaktning (Socialstyrelsen, 2018, s.19). För att uppnå bästa effekt i

behandlingen är det viktigt att den drabbade får mer än bara läkemedel. För ett fungerande liv behövs struktur, rutiner och samtalsstöd (Thompson & McCabe, 2016, s.394-396). Detta innebär att vården behöver finna incitament som minskar stressen patienter upplever och utsätts för samt hjälpa till att träna deras kognitiva faktorer för rehabiliteringsprocessen (Kopelowicz, Liberman & Zarate, 2006, s. 12).

Kontinuerligt intag av medicin gör även att rehabiliteringen underlättas och att individen kan börja bygga upp starkare sociala band till samhället (Harrow & Jobe, 2013, s. 962-964). Det är av vikt att göra patienten insatt i sin behandling eftersom delaktighet och kunskap resulterar i att fler patienter tar sin medicin för att de har en förståelse för den (Socialstyrelsen, 2018, s.9). Behandling av schizofreni utgörs av medicinering samt omvårdnad med en

humanistisk grund. Detta för att sjuksköterskan och vårdpersonalen skall engagera sig på ett personligt plan för att kunna möta patientens behov (Ottosson & Ottosson, 2007). Beträffande de drabbade som fått vård på avdelning för sjukdomen framkommer det att 50 procent blir återinlagda inom beloppet av ett år. En stor anledning till detta är för att den drabbade i fråga väljer att avstå sin medicinering (Bodén, 2016, s.270). Detta beror på patienternas bristande medvetenhet om sin sjukdom (Kessler et al., 2001, s. 988-992)

Återhämtning

Det är endast en tredjedel av de insjuknade som lyckas återhämta sig och behöver därefter liten mängd eller ingen hjälp från psykiatrin (Skärsäter, 2014, s. 135). Patienter som lider av schizofreni har behov av att få känna sig en del utav en gemenskap, få uppleva trygghet samt säkerhet. Detta för att lindra lidandet och främja återhämtning (Ottosson & Ottosson, 2007). I en psykiatrisk kontext ses återhämtning som en process där personen sakta blir självständig och får kontroll över sitt eget liv. (Topor & Sundström, 2007) En del i detta handlar bland annat att kunna stå stark mot potentiella fördomar, stigma och marginalisering. En ökad självkänsla är därmed ett vanligt kriterium på att en person med schizofreni har påbörjat en återhämtningsprocess, då ökad självkänsla ger kraft i att både bemöta och hantera olika former av svårigheter (Topor & Sundström, 2007).

Samsjuklighet

För de personer som lever med schizofreni är det inte ovanligt att de kan drabbas av andra psykiatriska syndrom (Socialstyrelsen, 2018, s.13,19). Det är inte ovanligt att de kan

diagnostiseras med en, två eller flera diagnoser till vilket ställer krav på behandlingsstrategier (Socialstyrelsen, 2018, s.13,19). Samsjukligheten kan handla om depression, ångestsyndrom, bipolärt syndrom, substansbrukssyndrom, personlighetsstörning och autismspektrumtillstånd (Hor & Taylor, 2010, s.81). Vidare framkommer det även att schizofrena patienter riskerar att

inte få likvärdiga insatser som den övriga befolkningen. Denna patientgrupp har en förhöjd risk att avlida till följd av uppkomsten av samsjuklighet. Personer med schizofreni i

genomsnitt har kortare medellivslängd än den övriga befolkningen, 15 år för män och 12 år för kvinnor (Socialstyrelsen 2018, s. 13).

Sjuksköterskans ansvar i vårdmötet

Enligt sjuksköterskans etiska kod (ICN, 2016) ska patienter bemötas med lyhördhet och respekt för sina personliga förutsättningar. Enligt svensk sjuksköterskeförenings (2012, s. 3) etiska kod ska sjuksköterskan vårda sina patienter i syfte att lindra deras lidande, främja hälsa, förebygga ohälsa och återställa hälsa. Sjuksköterskan ska inte diskriminera utan erbjuda vård till alla människor oavsett kön, etnicitet, religion, politiska åsikter, sjukdom eller

funktionsnedsättning (Svensk sjuksköterskeförenings, 2012, s. 3).

Skärsäter (2014, s. 25) beskriver att omvårdnad är sjuksköterskans ansvar och kvaliteten på omvårdnadsarbetet bygger på sjuksköterskans kompetens. Omvårdnaden som erbjuds till patienten ska ha ett syfte att stärka patientens livskvalitet samt deras positiva upplevelse av vården. Därför ska omvårdnaden genomsyras av humanism vid varje vårdmöte. Park och Sung (2013, s. 116) belyser även att sjuksköterskan med rätt verktyg och kunskap kan stärka patientens självkänsla, självständighet och kontroll. Detta kan göras genom att göra patienten delaktig (Eklund et al., 2019, s. 4-7: Skärsäter, 2014, s. 26). Delaktighet från patientens sida är därmed av yttersta vikt vid omvårdnadsarbetet samt att sjuksköterskan alltid tar hänsyn till patientens resurser oavsett patientens hälsotillstånd (Skärsäter, 2014, s. 26). Sjuksköterskan ska även vid vårdtillfället motverka diskriminering, fördomar och utanförskap av den anledningen att sjuksköterskans har ett moraliskt ansvar och ska agera neutralt och etiskt. Skärsäter (2014, s. 26) förklarar vidare att sjuksköterskan skall vara respektfull, genuin och empatiskt i sin kommunikation med patienten.

För att kunna bygga upp en relation mellan sjuksköterska och patient behövs det flera komponenter enligt Hawamdeh och Fakhry (2013, s. 183). De beskriver att för att kunna skapa en relation behöver patientens omvårdnadsbehov tillgodoses. Genom att uppfylla patientens medicinska, nutritionella och hygieniska behov kan patienten känna sig fysiskt trygg i vårdmiljön vilket kan möjliggöra att ett förtroende mellan sjuksköterska och patient nås. Sjuksköterskan bör utstråla egenskaper såsom öppenhet och ärlighet för att patienterna ska kunna uppfatta de som genuina. Dessa egenskaper i kombination med tillgänglighet är en av byggstenarna i en välfungerande relation (Hawamdeh & Fakhry, 2013, s. 183)

BÄRANDE BEGREPP

Personcentrerat arbete tar fasta på patientens egna resurser (Stanghellini, Bolton & Fulford, 2013,s.290). Detta för att hjälpa personen i fråga att använda sina resurser till att bli

(Allerby et al., 2020, s.4-7). Enligt Ekman (2014, s.79) innebär personcentrerad vård och omvårdnad att i första hand se personen, inte sjukdomen eller tillståndet hen befinner sig i. Omvårdnad handlar om att se människans psykiska och fysiska hälsa. Det innefattar även att se alla individer som unika. Vidare framkommer det att vård och omvårdnadsprocessen ställer krav på sjuksköterskan att inta olika roller, att sjuksköterskans ansvar varierar beroende på vilket behov patienten har samt vilka egna resurser patienten har (Forchuk, 1991). Initialt, vid det första mötet, är sjuksköterskan en främling för patienten och i detta skede är det av vikt att sjuksköterskan uppvisar ett professionellt och respektfullt förhållningssätt gentemot patienten. För att kunna inta ett sådant förhållningssätt är det av vikt att förhållningssättet inte präglas av egna fördomar. För att sedan kunna inta en roll som resurs behöver sjuksköterskan vara kompetent och erhålla rätt kunskap för att möta patientens behov.Det är av vikt att

sjuksköterskan bistår patienten med korrekt information, såväl som sjuksköterskan behöver använda patientens egna resurser för att kunna vägleda patienten framåt. Detta för att göra patienten delaktig (Forchuk, 1991).

PROBLEMFORMULERING

I Sverige insjuknar cirka 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000 - 40 000 personer lever med schizofreni, en sjukdom som kräver kontinuerlig vård genom livet. Denna sjukdom innebär en förändrad verklighetsuppfattning hos de drabbade och deras liv riskerar att präglas av stigmatisering på grund av fördomar kring psykossjukdomar. Detta försvårar vårdmötet eftersom patientens berättelse och erfarenhet blir svårtolkad och kommunikationen riskerar bli undermålig. Kunskapsbrist gällande inriktade omvårdnadsåtgärder riskerar att leda till ojämlik vård i form av bristfälligt bemötande, omvårdnad och vård. Därmed är det

betydelsefullt att beskriva personer med psykossjukdomar och deras upplevelse av vårdkontakten. Genom att få en större förståelse för hur personer med psykossjukdomar upplever vårdmötet kan vården anpassas utifrån individens behov, därmed möjliggörs en mer personcentrerad omvårdnad.

SYFTE

Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal

METOD

Polit och Beck (2020, s. 82) förklarar att en litteraturstudies syfte är att sammanställa relevant information inom ett avgränsat forskningsområde. Denna typ av studiedesign valdes eftersom den bedömdes vara lämplig utifrån syftet att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av vårdkontakt. Polit och Beck (2020, s. 82) förklarar vidare att resultatet av en litteraturstudie

kan även påvisa om ytterligare evidensbaserad forskning behövs inom det aktuella området. Ytterligare en motivering handlade om de tidsmässiga ramarna för studien.

Polit och Becks (2020, s. 85) niostegsmodell redogör för en tydlig och systematisk process för insamling och bearbetning av data. I Figur 1. redovisas niostegsmodellen som författarna har valt att genomföra sin studie utifrån.

Figur 1. Niostegsmodellen enligt Polit och Beck (2020, s. 85). Fritt översatt av författarna i denna studie

Urval

I denna studie ingick vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som beskrev mötet mellan personer med psykossjukdomar och vårdpersonal. Inklusionskriterierna för artiklarna var att deltagarna hade en psykosdiagnos och hade haft kontakt med vårdpersonal samt att artiklarna hade ett etiskt godkännande. De vetenskapliga artiklarna var även publicerade i vetenskapliga tidskrifter och skrivna på engelska samt var peer-reviewed.

Exklusionskriterierna innefattade artiklar som behandlade andra patientgrupper än personer med psykos och även vetenskapliga artiklar som var publicerade innan år 2010 samt artiklar som inte inkluderade ett patientperspektiv.

Datainsamling

Första steget innefattade att formulera ett syfte enligt Polit och Becks niostegsmodell (2020, s.85). Därefter i steg två formulerades en sökstrategi och sökandet påbörjades av

vetenskapliga artiklar som användes som underlag till denna litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Litteratur) och PubMed. CINAHL är en användbar databas för sjuksköterskor eftersom den har en omvårdnadsvetenskaplig inriktning. PubMed är en gratis databas som är öppen för allmänheten och som har både en medicinsk och omvårdnads inriktning (Polit & Beck, 2020, s. 90). I databasen CINAHL användes sökord som exempelvis schizophrenia, nurs qualitative, perception, attitudes och patient experience. I PubMed användes sökord såsom schizophrenia, qualitative, self-management, patient experience, nurs och nursing. Sökningen av artiklar avgränsades med årtalen 2010-2021 av den anledningen att författarna endast ville inkludera aktuell forskning i studien. Ytterligare avgränsningar var endast engelskspråkiga och

peer-reviewed artiklar. Booleska sökoperatorer “AND” och “OR” användes i respektive databas för att säkerställa att all relevant forskning inkluderades. I steg tre presenteras presenteras samtliga sökningar i databaserna i form av en sökmatris (se tabell. 1) . I fjärde steget lästes 53 abstracts för att bedöma relevans och lämplighet. Efter läsning av

fulltextartiklar i det femte steget exkluderades de icke relevanta artiklar samt artiklar som inte var av god kvalitet. I sjätte steget återstod 12 artiklar som besvarade syftet efter

genomläsning av dem. I sjunde steget kvalitetsgranskades samtliga 12 artiklar varav nio ansågs vara av tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i studien. Gradering av artiklarna skedde med hjälp av kvalitets granskningsmallar som har utformats av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Detta gjordes för att säkerställa kvalitetsnivån på de utvalda artiklarna i studien ([SBU], 2020).

Tabell 1. Sökmatris

Sökord Databas och

Datum

Antal träffar Lästa abstracts Genomlästa artiklar Valda artiklar Schizophreni a AND qualitative AND perception CINAHL 13/4-21 54 8 4 Hätönen et al. (2010), Huang et al. (2020), Loughland et al. (2015) Schizophreni a AND CINAHL 13/4-21 11 2 1 Stewart et al. (2010)

patient experience AND qualitative Schizophreni a AND self-managem ent AND qualitative PubMed 14/4-21 42 7 4 Zou et al. (2014) Schizophreni a AND patient experience AND qualitative AND nurs PubMed 17/4-21 32 10 3 Niimura et al. (2016) Psychotic illness AND nursing AND qualitative PubMed 17/4-21 45 7 3 Sebergsen et al. (2016) Psychosis care AND qualitative AND patient perception PubMed 20/4-21 31 6 2 Palmier-Claus et al. (2013) Schizophreni a Spectrum and Other Psychotic Disorders AND nursing AND patient perception PubMed 20/4-21 51 13 6 Andreasson och Skärsäter (2012),

Dataanalys

I denna studie analyserades data utifrån en tematisk analys. Denna del omfattar även steg åtta till nio i niostegsmodellen (Polit & Beck, 2020, s. 85). En tematisk analys grundar sig på att identifiera likheter och olikheter i datan som används som underlag i litteraturstudien. (Polit & Beck, 2020, s. 543). I steg åtta lästes artiklarna upprepade gånger av båda författarna för att få en djupare förståelse för innehållet. Därefter färgkodades materialet utifrån viktiga begrepp som beskrev skillnader och olikheter exempelvis tillgänglighet och trygghet. Dessa begrepp bildande sedan kategorier. För att sedan delas in i två färgkodade material som resulterade i två teman och fem subteman. I det nionde och sista steget sammanställdes all data och studien kunde slutföras.

Etiska aspekter

I och med att detta är en litteraturstudie har ingen kommunikation med studiedeltagare skett, därav har inget samtycke inhämtats, utan bedömningen för om en studie har tillräckligt hög etisk standard har grundat sig på informationen i artiklarna. I denna litteraturstudie har endast vetenskapliga artiklar som har ett godkännande från en etiskt kommitté inkluderats. Ett godkännande från en etisk kommitté ökar trovärdigheten och tillförlitligheten gällande det forskningsetiska förhållningssättet som har använts under forskningsprocessen (Polit & Beck, 2020, s. 148)

RESULTATREDOVISNING

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal. Resultat grundar sig på nio vetenskapliga artiklar och innehåller två huvudteman och fem subteman (Figur 2). Första huvudtemat är hinder i mötet, som består av tre subteman brist på samtalsstöd, brist på individanpassad patientinformation och

delaktighet. Det andra huvudtemat är bekräftande möten som resulterade i två subteman förtroende, tillit och trygghet i mötet samt att se människan bakom sjukdomen.

Hinder i mötet

Temat hinder i mötet beskrivs med subteman: brist på samtalsstöd, brist på individanpassad

information och delaktighet. Följande subteman beskriver hur personer med psykossjukdomar

upplever ett bristande stöd i form av inadekvat information, delaktighet och samtal. Brist på samtalsstöd

Personer med psykossjukdomar belyste att tillgängligheten av vårdpersonal inom både

slutenvård och öppenvård hade en inverkan på deras vård (Zou, Lee, Arthur & Wang, 2014, s. 358 ; Huang, Plummer, Wang, Lam & Cross, 2020, s.851; Stewart, Anthony & Chesson, 2010, s. 215). I en japanska studie på 18 personer med psykossjukdomar beskrev tre

studiedeltagarna att de hade önskat mer tid att samtala med vårdpersonal under deras vårdtid på sjukhuset (Niimura, Tanoue & Nakanishi, 2016, s. 580). Vidare berättar studiedeltagarna att samtal med vårdpersonal ansågs otillräcklig och skedde vanligtvis efter initiering från patienten. Studiedeltagare uppgav svårigheter med att samtala med sjuksköterskor i och med att de upplevdes vara ständigt upptagna (Niimura, Tanoue & Nakanishi, 2016, s. 580). I en brittisk studie av Palmier-Clause et al. (2013, s. 8) intervjuades 24 personerna med

psykossjukdomar som berättade att de uppskattade möjligheten till social interaktion med vårdpersonal och anser att den är av betydelse i deras återhämtning.

I en kinesiska studie som bestod av 21 personer med schizofreni belyser två studiedeltagare att när sjuksköterskor på en vårdavdelning endast hade tid för rutiner och akuta ärenden resulterar detta i att de inte hade tid för samtal och utbildande moment (Zou et al., 2014, s. 360). Bristande kontinuerlig vård från slutenvård till öppenvård ansågs vara ett hinder i självhantering av sjukdom för personer med psykossjukdomar (Zou et al., 2014, s. 360). Brist på individanpassad patientinformation

I en finsk studie av Hätönen, Suhonen, Warro, Pitkänen och Välimäki (2010, s. 338) på 16 personer med psykossjukdomar uttrycker studiedeltagarna att utbildning inom sjukdom, läkemedel och behandlingar bör vara individanpassad, vilket även lyfts fram av Zou et al. (2014, s. 359). Information som är anpassad till individens omvårdnadsbehov uppfattas som mer konstruktiv och hjälpsam, vilket bidrar till att förbättra personens sjukdomshantering (Zou et al., 2014, s. 359). Personer med psykossjukdomar beskrev att det största hindret för självhantering av deras sjukdom var brist på kunskap. Vilket medför att sjukvårdsinformation från sjuksköterskor som är inadekvat och som inte är specifikt till deras livssituation anses vara ett hinder i deras sjukdomshantering (Zou et al., 2014. s. 359). I en studie på 15 män med schizofreni beskrivs det hur sjuksköterskor och övrig vårdpersonal var den främsta

informationskällan för de brittiska studiedeltagarna (Stewart et al., 2010, s. 214). En sjuksköterska-patient relation som var byggd på respekt och förtroende ansågs vara en

betydelsefull komponent i patientutbildningen för personer med psykossjukdomar (Stewart et al., 2010, s. 214). I en finsk studie beskrev studiedeltagarna att vid patientutbildning bör sjuksköterskan möjliggöra en lugn och ostörd miljö som främjar inlärning samt ta hänsyn till personens aktuella välmående och anpassa inlärningstillfället efter det (Hätonen et al., 2010,

Delaktighet

I en kinesisk studie av Huang et al. (2020, s. 849) på 12 personer med schizofreni beskrev studiedeltagarna att de har rätt till att vara delaktiga och en person hävdar att involvering i beslutsfattandet kring deras vård skulle bidra till en större följsamhet och minska deras osäkerhet. Det existerade en variation i delaktigheten hos studiedeltagarna, då vissa ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap eller var tillräckligt friska för att medverka medan andra uppfattade en respektlöshet i att exkluderas från beslutfattandet (Stewart et al., 2015, s. 215; Huang et al., 2020, s. 851). En studiedeltagare beskrev att genom att vara involverad i besluten om behandlingen ökade deras förståelse och de blev mer införstådda om vart i sjukdomsförloppet de befinner sig i. Detta uppfattades som uppmuntrande och kunde leda till att självförtroendet ökade (Huang et al., 2020, s. 851).

Deltagare i en annan studie påpekar dock att deras delaktighet inom vården var baserad på i vilket stadium deras sjukdomsförlopp de befann sig i. När de befann sig i den akuta fasen av sjukdomen ansåg de att de inte bör vara delaktiga i beslutsfattandet eftersom de var för sjuka (Stewart et al., 2010, s. 215; Huang et al., 2020, s. 849). Personer med psykossjukdomar betonar att det är viktigt för vårdpersonal att ta hänsyn till deras preferenser och erfarenhet för att kunna besluta om bästa möjliga behandling (Huang et al., 2020, s. 850-851). Fyra

studiedeltagare beskrev hur deras önskemål om ändrad medicinering bortsågs vilket resulterade i att de upplevde att det inte var någon mening med att vara delaktig i vården (Niimura et al.,s. 581). I en brittisk studie beskrev studiedeltagare hur detaljerad information kan bidra till en större förståelse för hur psykossjukdomar påverkar individen, vilket kan leda till en förbättring vid val av behandling (Palmier-Claus et al., 2013, s.8). Personer med psykossjukdomar ansåg dock att det slutliga beslutet angående behandling och medicin bör tas av läkaren (Huang et al., 2020, s. 851; Stewart et al., 2015, s 215). Vidare beskrev personer med psykossjukdomar att genom att inhämta information om deras sjukdom och behandling möjliggjorde det en större delaktighet i deras vård (Huang et al., 2020, s. 852).

Bekräftande möten

I detta tema bekräftande möten redovisas två subteman förtroende, tillit och trygghet i mötet samt att se människan bakom sjukdomen.

Förtroende, tillit och trygghet i mötet

I en svensk studie intervjuades 12 personer med psykossjukdomar som lyfter fram att

förtroende och tillit till sjuksköterskan var en betydelsefull del i att studiedeltagarna ska känna sig trygga i vården (Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 18). Personer med psykossjukdomar beskrev att när information förmedlades av en sjuksköterska som de hade förtroende för underlättade det att tillgodogöra sig informationen (Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 18). Förtroende och tillit till sjuksköterskans kunskap om psykossjukdomar bidrog till en större följsamhet i deras medicinska behandling, trots att de inte alltid förstår varför de behöver omvårdnad. Denna positiva relation var ett betydelsefullt hjälpmedel i att lära personer med psykossjukdomar hantera deras sjukdom (Zou et al., 2016, s 358). Färre vårdbesök och

möjligheten att träffa samma vårdpersonal inom öppenvården medförde svårigheter att främja en patient-vårdpersonal relation som präglas av förtroende och samarbete (Huang et al., 2020, s. 851).

I en norsk studie på 12 personer med psykossjukdomar beskrevs det hur under ett psykotiskt skov studiedeltagarna upplevde att sjuksköterskan lindrade ångesten genom att inte lämna dem ensamma och inge tröst samt försäkra dem om att symptomen är temporära (Sebergsen, Norberg & Talseth, 2016, s. 6). Sjuksköterskor uppvisar en förståelse för personer med psykossjukdomar och deras lidande när de tillgodoser deras behov av trygghet, säkerhet och omvårdnad. Genom att begränsa beteende som kan leda till skada, tillhandahålla medicin och möjlighet till vila säkerställer sjuksköterskan en trygg miljö som syftar till att lindra lidande. Personer med psykossjukdomar beskrev hur sjuksköterskan kommunicerar ett lugn genom verbal kommunikation i form av empatiska och stödjande ord samt även icke-verbalt genom sin tysta närvaro vilket skapade en känsla av trygghet och frid (Sebergsen et al., 2016, s. 6-7). Omvårdnad som grundar sig på engagemang, pålitlighet, omtanke och uppmärksamhet medförde en känsla av trygghet hos personer med psykossjukdomar. Ovillkorlig omvårdnad som var lyhörd till personens känslomässiga behov av närvaro men även avskildhet

uppskattades vilket ingav trygghet (Sebergsen et al., 2016, s. 7; Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 19-18).

Att se människan bakom sjukdomen

I en studie av Sebergsen et al. (2016, s. 5) beskrev personer med psykossjukdomar hur en bekräftande psykiatrisk omvårdnad ökade deras välmående. Omvårdnaden som gavs av sjuksköterskorna hjälpte personer med psykosjukdomar att identifiera sina egna

omvårdnadsbehov samt stärka deras självkänsla och självrespekt. Denna omvårdnad bidrog även till att personer med psykossjukdomar kände att de har ett värde för andra personer. Sjuksköterskans ovillkorliga omvårdnad hjälpte personer uthärda deras psykotiska skov och bekräfta deras omedelbara behov av omvårdnad (Sebergsen et al., 2016, s. 5).

Personer med psykossjukdomar värdesatte sjuksköterskor som agerade med känslighet och ärlighet samt accepterade deras behov av omvårdnad och stöd för att hantera känslor av skam och osjälvständighet som uppkom med deras psykossjukdom (Sebergsen et al., 2016, s. 9). Andreasson och Skärsäter (2012, s.18) beskrev hur personer med psykossjukdomar

uppskattade samtal som gav praktisk vägledning men även konversationer om vardagliga samtalsämnen. Dessa interaktioner medförde ett ökad välmående eftersom det var en distraktion och respit från deras psykotiska symtom (Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 18). Personer med psykossjukdomar betonar i den svenska studien att de vill bli bemötta med respekt och empati i deras interaktion med sjuksköterskor. Respektfull omvårdnad

möjliggjordes genom att se personen bakom sjukdomen och bli behandlad som en människa av värde (Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 19). Detta framträder även i en australiensk studie av Loughland et al. (2016, s. 732) där en av 14 studiedeltagare med schizofreni beskrev hur hon upplevde att vårdpersonal endast var intresserad av behandlingen av sjukdomen och inte

människan bakom. Interaktioner som genomsyras av respekt och empati skapade en trivsam miljö vilket medförde att personer med psykossjukdomar kände sig bekväma att samtala om känsliga ämnen (Loughland et al., 2016, s. 732). Studiedeltagarna uppgav att sjuksköterskan bör vara verksam i att skapa en dialog som byggs på respekt för patienten som person och deras individuella omvårdnadsbehov (Hätonen et al., 2010, s. 338). Möjligheten att delta i sin vård och vara självständiga i största möjliga mån var viktigt för att känna att de hade kvar kontroll över sina liv (Andreasson & Skärsäter, 2012, s. 19).

DISKUSSION

En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes som metod för att besvara studiens syfte. En litteraturstudie valdes för att få en förståelse för ämnesområdet, vilket ansågs lämpligast eftersom syftet var att beskriva personer med psykossjukdomar upplevelse av vårdpersonal. Inom psykiatrisk vård arbetar sjuksköterskan i samarbete med andra professioner såsom läkare och mentalskötare. Därför valde författarna av denna studie att även inkludera studier som beskrev personer med psykossjukdomar och deras upplevelse med övrig vårdpersonal. Studien inkluderade endast kvalitativa artiklar eftersom författarna ville få en djupare inblick i studiedeltagarnas upplevelse av vårdmötet.

Enligt Polit och Beck(2020, s. 157) är generaliserbarhet ett begrepp som främst används inom kvantitativ forskning. De vetenskapliga artiklarna i denna studie är av kvalitativ ansats vilket medför svårigheter i att generalisera om resultatet. I och med att studiedeltagarna som medverkat i dessa studier är av otillräckligt antal och att stundtals framgår inte antalet på personer som uttrycker sig angående en åsikt bör läsarna av denna studie vara försiktiga om att generalisera resultaten.

Polit och Becks (2020, s. 85) niostegsmodell har använts för att få en struktur till studiens genomförande. Denna struktur i kombination med ett etiskt förhållningssätt vid granskningen medför en ökad pålitlighet och trovärdighet till studien. Studiens reliabilitet har styrkts genom att grundligt beskriva hur datainsamlingen och analysen har utformats i metodavsnittet. Båda författarna medverkade i analysen och kodningen av datamaterialet vilket ökar validiteten av studien eftersom medverkandet av flera författare under analysprocessen minskar risken för en vinklad bedömning av datamaterialet. Resultaten i denna studie utgår utifrån nio artiklar varav endast en är äldre än 10 år. Detta är en styrka eftersom endast aktuell forskning har inkluderats.

SBU:s (2020) kvalitetsgranskningsmall (se bilaga I) användes för att granska de valda

artiklarna. Genom att använda en kvalitetsgranskningsmall säkerställdes det att artiklarna var av god kvalitetsnivån, vilket stärker validiteten och trovärdigheten av resultatet. Författarna finner att det finns en viss överförbarhet eftersom genom att vårdpersonal får en större förståelse för hur personer med psykossjukdomar upplever vårdmötet kan omvårdnaden utformas för att förbättra bemötande och behandling.

Föreliggande vetenskapliga artiklar som har inkluderats i denna litteraturstudie utfördes i Sverige, Norge, Finland, Kina, Australien, Japan och Storbritannien. Styrkor med en studie med stor geografisk spridning kan vara att resultaten blir mer ospecifikt och kan därmed tillämpas i andra länder och kontexter, vilket ökar överförbarheten. Svagheten med att inte ha en geografisk avgränsning kan vara att vården skiljer sig när det exempelvis kommer till lagar och resurser vilket kan påverka upplevelsen av vården och därmed minskar överförbarheten av resultatet.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med psykossjukdom upplever mötet med vårdpersonal. Syftet besvarades utifrån nio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som redovisades i två teman. I resultatet framgår det att personer med psykossjukdom upplever en brist på stödsamtal och information som är relevant till deras livssituation. Följande avsnitt diskuteras utifrån begreppet personcentrerad omvårdnad, Hinder i mötet

I detta tema framgår det att personer med psykossjukdomar upplever en bristfällig

kommunikation i form av otillräckligt stödsamtal och information som är relevant till deras livssituation. Patientutbildning som är relevant och användbar för personer med

psykossjukdomar kan vara ett användbart hjälpmedel i återhämtningsprocessen. Møllerhøj et al. (2020, s. 374) förklarar att kunskap om sjukdom och individanpassat stöd bidrar till en större förståelse om ens sjukdom och möjliggör förbättrad egenvård. Psykoedukation bidrar till att hjälpa personer identifiera symtom på psykos och strategier för att hantera sin sjukdom (Møllerhøj et al. (2020, s. 376).

I en israelisk studie på 72 studiedeltagare uppgav 75 procent att de vill vara delaktiga i beslutsfattandet kring deras vård och 76 procent uttrycker att de vill att vårdpersonal är transparenta om information och beslut gällande deras vård (Haron & Tran, 2014, s. 675). Det är av betydelse att personcentrerad omvårdnad tillämpas eftersom delaktighet inom denna patientgrupp är varierande och beroende av olika faktorer. Resultaten i föreliggande studie tyder på att personer med psykos sjukdomars delaktighet i vården är baserad på kunskap och var i sjukdomsförloppet de befinner sig i. I studierna av Stewart et al. (2015, s. 215) och Huang et al. (2020, s. 851) uppger studiedeltagare att de inte känner att de besitter tillräckligt med kunskap om deras sjukdom för att kunna delta i beslutsfattandet. Detta lyfts även av Eklund et al. (2013, s. 8) som beskriver att kunskap leder till större delaktighet.

Socialstyrelsen (2018, s. 9) förklarar att kunskap om effekterna av medicinering leder till delaktighet som i sin tur ökar följsamheten av behandlingen. Tydlig information och

kommunikation från sjuksköterskan är en ytterligare faktor till ökad följsamhet enligt Tham et al. (2018, s. 545).

För att främja delaktighet hos personer med psykossjukdomar bör psykoedukation vara en essentiell del i behandlingen och implementeras som en rutin i sjuksköterskans arbete. Delaktighet kan främjas hos personer genom att patientutbildning tillämpas regelbundet exempelvis en gång i veckan vid sjukhusvistelse. En studie på 104 personer med

psykossjukdomar uppvisar en viss ökad kunskap om behandling efter endast en veckas psykoedukation bland dessa studiedeltagarna som varit inlagda i mer än ett år (Yanagida, Uchino & Uchimura, 2017, s.64-65). I en israelisk studie på 72 personer med

psykossjukdomar uppgav 59 procent av studiedeltagarna att de vill att ska delge information till patienterna och 57 procent vill att sjuksköterskan vid utbildande moment avsätter

tillräckligt med tid (Haron & Tran, 2014, s. 675). Genom att erbjuda varje patient tillräckligt med tid för psykoedukation visar sjuksköterskan att detta moment är av betydelse till deras återhämtning.

Bekräftande möten

I denna studie tyder resultaten på att personer med psykossjukdomar önskar att vårdpersonal har ett holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. Omvårdnad som tar hänsyn till personens livsberättelse och erfarenhet för att identifiera aktuella omvårdnadsbehov. Detta styrks av Ekman et al. (2014, s. 79) som beskriver att sjuksköterskan behöver vårda hela personen inte endast sjukdomen för att tillämpa en personcentrerad omvårdnad . I föreliggande studie belyses det hur sjuksköterskans närvaro under ett psykotiskt skov lindrar symtomen och skänker tröst till personen. Sjuksköterskans omvårdnad och stöd bidrar till en trygghet som lindrar personens lidande. Detta lyfts även fram av Skärsäter (2014, s. 25) som beskriver att sjuksköterskan ska vara tillgänglig och bidra med stöd i hantering av känslor. Sjuksköterskan ska i samråd med personen identifiera användbara strategier för att bearbeta känslor

(Skärsäter, 2014, s. 25). Detta framkommer även i en studie där 68 procent av 72 personer med psykossjukdomar uppgav att sjuksköterskan förväntas stödja patienten i deras

emotionella välmående (Haron & Tran, 2014, s. 674-675). Studien visade även att fler kvinnor (84 procent) jämfört med män (46 procent) förväntade sig emotionellt stöd från vårdpersonal (Haron & Tran, 2014, s. 674-675). Detta framkom inte i resultatet vilket kan bero på otillräckligt antal studiedeltagare samt bristande redovisning av kön i uttalanden i artiklarna. Författarna av föreliggande studie kunde av den anledningen inte dra några slutsatser angående könsskillnader.

I den norska studien av Sebergsen et al (2016, s. 6-7) beskrivs det hur sjuksköterskor frambringar en känsla av trygghet genom att tillgodose personens omedelbara behov av omvårdnad. Detta framkommer även i en studie av Hawamdeh och Fakhry (2013, s. 183) som beskriver hur riktade omvårdnadsinsatser skapar en trygghet hos patienten, vilket möjliggör för förtroende och tillit till sjuksköterskan att växa fram. Vidare förklaras hur ett respektfullt bemötande från sjuksköterskan även förbättrar patientens agerande (Hawamdeh och Fakhry, 2013, s. 183). Skärsäter (2014, s. 26) betonar att en sjuksköterska ska förmedla respekt, genuinitet och empati i sin kommunikation med patienten.

I föreliggande studie framkommer att personer med psykossjukdomar efterfrågar och värderar sjuksköterskor som visar omtanke och empati för deras livssituation. Ett empatiskt

förhållningssätt är en av grundbultarna i personcentrerad vård och endast genom att sätta sig in i personens situation kan stöd och empati förmedlas (Eklund et al. s.8).

I en av studierna framkommer det att en av 14 studiedeltagare vill att vårdpersonal ser personen bakom sjukdomen (Loughland et al., 2016, s. 732). Detta lyfts även fram i den svenska studien men det tydliggörs inte antalet studiedeltagare som uttrycker denna åsikt. Därmed bör man iaktta försiktighet i tolkning och generalisering av fyndens omfattning. Dock framgår detta även i en israeliska studien där 72 personer med psykossjukdomar ingick att 76 procent av studiedeltagarna vill att sjuksköterskan ser en person och inte endast en patient (Haron & Tran, 2014, s. 675). Detta tyder på att det finns ett behov av delaktighet i vården hos personer med psykossjukdomar.

SLUTSATSER

Denna litteraturstudie indikerar att personer med psykossjukdomar har både negativa och positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal. Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig

kommunikation, delaktighet och information beskrivs som negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet. För att förebygga och motverka negativa upplevelser av vården behövs det mer kunskap och utbildning om personer med psykossjukdomar och deras

omvårdnadsbehov. Forskning som syftar till att belysa hur man kan främja delaktighet skulle vara av intresse eftersom detta skulle kunna bidra till en förbättrad vård för personer med psykossjukdomar.

REFERENSER

(*) Artiklar som inkluderats i studiens resultat

Allerby, K., Goulding, A., Ali, L., & Waern, M. (2020). Striving for a more person-centered psychosis care: results of a hospital-based multi-professional educational intervention. BMC

psychiatry, 20(1), 523. doi:10.1186/s12888-020-02871-y

American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.) Arlington, Va.: American Psychiatric Association.

*Andreasson, E. & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: Basis for an action plan. Journal of Psychiatric and Mental

Health Nursing, 19(1), 15-22. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01748.x

Bates, L., & Stickley, T. (2013). Confronting Goffman: how can mental health nurses effectively challenge stigma? A critical review of the literature. Journal of psychiatric and

mental health nursing, 20(7), 569–575. doi:10.1111/j.1365-2850.2012.01957.x

Copy

Belvederi Murri, M., & Amore, M. (2019). The Multiple Dimensions of Insight in Schizophrenia-Spectrum Disorders. Schizophrenia bulletin, 45(2), 277–283. doi:10.1093/schbul/sby092

Betensky, J. D., Robinson, D. G., Gunduz-Bruce, H., Sevy, S., Lencz, T., Kane, J. M., Malhotra, A. K., Miller, R., McCormack, J., Bilder, R. M., & Szeszko, P. R. (2008). Patterns of stress in schizophrenia. Psychiatry research, 160(1), 38–46.

doi:10.1016/j.psychres.2007.06.001

Björkman T., Angelman, T. & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: A cross sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177.

Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B. Mårtensson, & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (s. 269-297). (2., [rev. och omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Brain, C., Sameby, B., Allerby, K., Quinlan, P., Joas, E., Lindström, E., Burns, T., & Waern, M. (2014). Stigma, discrimination and medication adherence in schizophrenia: results from the Swedish COAST study. Psychiatry research, 220(3), 811–817.

Crump, C., Winkleby, M. A., Sundquist, K., & Sundquist, J. (2013). Comorbidities and mortality in persons with schizophrenia: a Swedish national cohort study. American Journal

of Psychiatry, 170(3), 324–333. doi:10.1176/appi.ajp.2012.12050599

Eklund, J. H., Holmström, I. K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K., Höglander, J., Sundler J., A., Condén E. & Meranius, M. S. (2019). “Same same or different?” A review of

reviews of person-centered and patient-centered care. Patient Education and Counseling,12(1), 3-11. Ekman, I. (red.) (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik.

(1. uppl.) Stockholm: Liber.

Folkhälsomyndigheten. (2021). Vad är psykisk hälsa? Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 16 april från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidpreve ntion/vad-ar-psykisk-halsa/

Forchuk, C. (1993). Hildegarde E. Peplau Interpersonal nursing theory. Newbury Park, Calif.: Sage Publications.

Gerretsen, P., Chakravarty, M.M., Mamo, D., Menon, M., Pollock, B.G., Rajji, T. &

Graff-Guerrero, A. (2013). Frontotemporoparietal Asymmetry and Lack of Illness Awareness in Schizophrenia. Human Brain Mapping, 34(5), 1035–1043. doi:10.1002/hbm.21490| Haron, Y., & Tran, D. (2014). Patients' perceptions of what makes a good doctor and nurse in an Israeli mental health hospital. Issues in mental health nursing, 35(9), 672–679.

doi:10.3109/01612840.2014.897778

Hawamdeh, S., & Fakhry, R. (2013). Therapeutic relationships from the psychiatric nursesperspectives: An interpretative phenomenological study. Perspectives in Psychiatric

Care, 50(3), 178-185. doi: 10.1111/ppc.12039

Hor, K., & Taylor, M. (2010). Suicide and schizophrenia: a systematic review of rates and risk factors. Journal of psychopharmacology (Oxford, England), 24(4 Suppl), 81–90.

doi:10.1177/1359786810385490

*Huang, C., Plummer, V., Wang, Y., Lam, L., & Cross, W. (2020). I am the person who knows myself best: Perception on shared decision‐making among hospitalized people diagnosed with schizophrenia in China. International journal of mental health nursing, 29(5), 846-855. doi: 10.1111/inm.12718.

*Hätönen, H., Suhonen, R., Warro, H., Pitkänen, A., & Välimäki, M. (2010). Patients'

perceptions of patient education on psychiatric inpatient wards: a qualitative study. Journal of

Kessler, R. C., Berglund, P. A., Bruce, M. L., Koch, J. R., Laska, E. M., Leaf, P. J.,

Manderscheid, R. W., Rosenheck, R. A., Walters, E. E., & Wang, P. S. (2001). The prevalence and correlates of untreated serious mental illness. Health services research, 36(6 Pt 1),

987–1007.

Kopelowicz, A., Liberman, R. P., & Zarate, R. (2006). Recent advances in social skills training for schizophrenia. Schizophrenia bulletin, 32 Suppl 1(Suppl 1), S12–S23. doi:10.1093/schbul/sbl023

*Loughland, C., Cheng, K., Harris, G., Kelly, B., Cohen, M., Sandhu, H., Varmos, M., Levin, T. T., Bylund, C., Landa, Y., & Outram, S. (2015). Communication of a schizophrenia

diagnosis: A qualitative study of patients' perspectives. The International journal of social

psychiatry, 61(8), 729–734. doi:10.1177/0020764015576814

Mattson, M. (2014). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 95-116). Lund: Studentlitteratur.

McFarland, J., Cannon, D.M., Schmidt, H., Ahmed, M., Hehir, S., Emsell, L., Barker, G., McCarthy, P., Elliott, M.A. & McDonald, C. (2013). Association of grey matter volume deviation with insight impairment in first-episode affective and non-affective psychosis.

European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, 263(2), 133–141.

doi:10.1007/s00406-012-0333-8

Møllerhøj, J., Os Stølan, L., Erdner, A., Hedberg, B., Stahl, K., Riise, J., Jedenius, E., & Rise, M. B. (2020). "I live, I don't work, but I live a very normal life"-A qualitative interview study of Scandinavian user experiences of schizophrenia, antipsychotic medication, and personal recovery processes. Perspectives in psychiatric care, 56(2), 371–378. doi:10.1111/ppc.12444 *Niimura, J., Tanoue, M., & Nakanishi, M. (2016). Challenges following discharge from acute psychiatric inpatient care in Japan: patients' perspectives. Journal of psychiatric and

mental health nursing, 23(9-10), 576–584. doi:10.1111/jpm.12341

Ottosson H, Ottosson J-O. Psykiatriboken. 1. uppl. Stockholm: Liber; 2007.

*Palmier-Claus, J. E., Rogers, A., Ainsworth, J., Machin, M., Barrowclough, C., Laverty, L., ... & Lewis, S. W. (2013). Integrating mobile-phone based assessment for psychosis into people’s everyday lives and clinical care: a qualitative study. BMC psychiatry, 13(1), 1-12. doi:10.1186/1471-244X-13-34

Park, S. A., & Sung, K. M. (2013). The Effects on Helplessness and Recovery of An Empowerment Program for Hospitalized Persons with Schizophrenia. Perspectives in

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (11th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och

schizofreniliknande tillstånd: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 4 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationellariktl injer/2018-9-6.pdf

Sarnecki, J. (2018). A Criminological Perspective on Recruitment of Men and Women to Daesh. International Annals of Criminology, 56(1-2). doi:10.1017/cri.2018.18

*Sebergsen, K., Norberg, A., & Talseth, A. G. (2016). Confirming mental health care in acute psychiatric wards, as narrated by persons experiencing psychotic illness: an interview study.

BMC nursing, 15(1), 1-13. doi:10.1186/s12912-016-0126-x

Skott, M. (2019). Psykoser. I I. Skärsäter & L. Wiklund Gustin (red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundnivå (3. uppl., s. 165–197). Lund: Studentlitteratur.

Stanghellini, G., Bolton, D., & Fulford, W. K. (2013). Person-centered psychopathology of schizophrenia: building on Karl Jaspers' understanding of patient's attitude toward his illness.

Schizophrenia bulletin, 39(2), 287–294. doi:10.1093/schbul/sbs154

*Stewart, D. C., Anthony, G. B., & Chesson, R. (2010). ‘It's not my job. I’m the patient not the doctor’: Patient perspectives on medicines management in the treatment of schizophrenia.

Patient education and counseling, 78(2), 212-217. doi: 10.1016/j.pec.2009.06.016.

Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (red.) (2019). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på

grundnivå. (3 uppl., s. 25-170). Lund: Studentlitteratur AB.

Svensk sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 5 april 2021 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Thompson L., McCabe R. (2016) ‘Good’ Communication in Schizophrenia: A Conversation Analytic Definition. In: O’Reilly M., Lester J.N. (eds) The Palgrave Handbook of Adult Mental Health. Palgrave Macmillan, London. https://doi.org/10.1057/9781137496850_21 Tham, X. C., Xie, H., Chng, C. M. L., Seah, X. Y., Lopez, V., & Klainin-Yobas, P. (2018). Exploring predictors of medication adherence among inpatients with schizophrenia in

Singapore's mental health settings: A non-experimental study. Archives of psychiatric nursing,

Topor A. & Sundström K. (2007). Återhämtning - En Introduktion: Återhämtning. Vad är det? Hur är den möjlig? Årsta: FoU-enheten, Psykiatri Södra Stockholm, Stockholms

länssjukvårdsområde; Hämtad 14 april 2021 från:

http://dok.slso.sll.se/Psykiatri_sodra_stockholm/FoU/Återhamtning.pdf.

World health organization (2005). Constitution of the World health organization. Hämtad 16 september 2021 från https://www.who.int/about/who-we-are/constitution

Yanagida, N., Uchino, T., & Uchimura, N. (2017). The Effects of Psychoeducation on

Long-term Inpatients with Schizophrenia and Schizoaffective Disorder. The Kurume medical

journal, 63(3.4), 61–67. doi:10.2739/kurumemedj.MS00011

*Zou, H., Li, Z., Arthur, D. & Wang, H. (2014). Self-management in Chinese people with schizophrenia and their caregivers: a qualitative study on facilitators and barriers.

BILAGOR

Bilaga II. Artikelmatris Författare

År Land

Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

(enligt SBU) Andreasson, E. & Skärsäter, I. (2012) Sverige

Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: Basis for an action plan.

“The purpose of the study was to describe patients’ conceptions and experiences of care in compulsory treatment for acute onset of psychosis.” s.16

Design: En beskrivande studie med kvalitativ ansats. Urval: 12 personer med psykossjukdomar som talar svenska.

Datainsamling: 5 öppna frågor ställdes som spelades in.

Analys: De transkriberade texterna analyserades med en systematisk innehållsanalys med fenomenografisk metod. Resultatet visar deltagarnas uppfattningar och upplevelser av vården gällande erhållen support och respektfullt

omhändertagande.

Måttliga

Hätönen, H., Suhonen, R., Warro, H., Pitkänen, A., & Välimäki, M. (2010) Finland Patients' perceptions of patient education on psychiatric inpatient wards: a qualitative study. ”This study describes patients` perceptions of different types of patient education interventions and areas where patient education should be improved on psychiatric wards.” s. 335

Design: En beskrivande studie med kvalitativ ansats. Urval: 16 personer med schizofreni, schizotyp störning (STPD) eller vanföreställningssyndrom Datainsamling: Öppna intervjuer med tematisk guide

Analys: En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texterna

Resultatet visar på ett behov av struktur och systematiska program för patientutbildning. Olika utbildningsmetoder bör användas, där vikt läggs på interaktionen mellan patient och sjuksköterska, som rapporterades vara en väsentlig del av patientutbildning. Måttliga Sebergsen, K., Norberg, A. & Talseth, A. G. (2016) Norge Confirming mental health care in acute psychiatric wards, as narrated by persons experiencing psychotic illness: an interview study

“The aim of this study is to explore and describe how the mental health care provided by nurses was experienced as help to feel better, as narrated by persons with psychotic illness in acute psychiatric wards.” s.3 Design: Kvalitativ

utforskande och beskrivande studiedesign.

Urval: 12 personer med psykossjukdomar som är villiga att berätta om sina erfarenheter av mentalvård på akut psykiatriska avdelningar. Datainsamling: Kvalitativa intervjuer. Analys: Intervjuerna transkriberades,

analyserades och tolkades med hjälp av Martin Bobers koncept för bekräftelse.

Resultatet visar att bekräftelse av psykiatrisk

omvårdnad hjälper människor att må bättre på ett stegvis sätt under psykotisk sjukdom. Sjuksköterskors öppenhet och känslighet för förändrade vårdbehov hos personer som lider av psykotisk sjukdom kan skapa ögonblick av bekräftelse som hjälper människor att må bättre och kan förbättra deras hälsa

Stewart, D. C., Anthony, G. B. & Chesson, R. (2010) Storbritannien

'It's not my job. I'm the patient not the doctor': patient perspectives on medicines management in the treatment of schizophrenia ”The research presented here aimed to investigate the feasibility of undertaking in-depth research involving patients in hospital with a diagnosis of schizophrenia; to determine their experiences of medicines while an in-patient; to obtain the patient’s perspective on medicines related adherence and concordance; and to establish patients’ accounts of discussions of medicines with health professionals and other patients.” s. 213

Design: Kvalitativ metod valdes som ansats. Urval: 15 personer med diagnosen schizofreni inkluderades som befann sig antingen i klinisk

psykiatrisk vård respektive inom rehabilitering. Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer bestående av tre pilotintervjuer och tolv som ingick i studien.

Analys: “Grounded theory” valdes för att analysera samtliga transkriberade intervjuer.

Resultatet indikerar att inte alla patienter vill ta ansvar för sin medicinering och att det finns olika grader av villighet för detta.

Måttliga

Zou, H., Li, Z., Arthur, D. & Wang, H.

(2014) Kina

Self‐management in Chinese people with schizophrenia and their caregivers: A qualitative study on facilitators and barriers

“The specific aim of this study was to explore the facilitators and barriers that influence self-management in a sample of Chinese people with schizophrenia and their caregivers.” s. 356 Design: Kvalitativ fenomenologisk ansats. Urval: 21 personer med diagnosen

schizofreni.Ändamålsenligt urval.

Datainsamling:

Individuella intervjuer med öppna frågor Analys: Intervjuerna t analyserades med en kvalitativ metod. Studien resulterade i tre underlättande åtgärder samt fyra upplevda hinder. Underlättande åtgärder: support från vänner och familj, positiva relationer till vårdpersonal och positiv inställning gentemot självorganisation. Upplevda hinder: kunskapsbrist, ekonomiska begränsningar, socialt stigma och bristfälligt samordnade omvårdnadsinsatser. Obetydli ga eller mindre Huang, C., Plummer, V., Wang, Y., Lam, L., & Cross, W

(2020) Kina

I am the person who knows myself best: Perception on shared

decision‐making among hospitalized people diagnosed

“The study purpose is to explore shared decision-making from perspectives of inpatients diagnosed with schizophrenia in Design: Kvalitativ beskrivande studie Urval: 12 deltagare med schizofeni rekryterades från psykiatriavdelningen från ett sjukhus i Changsha,

Hunan-provinsen, Kina.

Studien indikerar att personer som är diagnostiserade med schizofreni kan ha preferens för SDM och ha avvikelser i sina preferenser Obetydli ga eller mindre

with schizophrenia in China China.” s.846 Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Transkriptionerna analyserades med en induktiv tematisk metod som beskrivs av Braun och Clarke. angående graden av involvering, även om de uppfattade att de inte var inblandade i det nuvarande beslutssystemet i Kina. Niimura, J., Tanoue, M., & Nakanishi, M. (2016) Japan Challenges following discharge from acute psychiatric inpatient care in Japan: patients' perspectives “We elucidated patients’ challenges immediately after hospital discharge following acute psychiatric inpatient care to clarify how to improve inpatient care and post‐discharge follow‐ups.” s.576 Design: Kvalitativ beskrivande studiedesign Urval: Deltagarna bestod av 8 män och 10 kvinnor som diagnostiserats med schizofrenispektrum Syndrom

Datainsamling:

Semistrukturerade intervjuer som spelades in.

Analys: Induktiv kvalitativ innehållsanalys

Resultatet visade på en huvudutmaning efter utskrivning, att separera livet inom slutenvården från samhällslivet. Underkategorier var missnöje med den mottagna

slutenvården och brist på förmåga att samordna livsstilen efter utskrivning. Obetydli ga eller mindre Palmier-Claus, J. E., Rogers, A., Ainsworth, J., Machin, M., Barrowclough, C., Laverty, L.,

Barkus, E., Kapur, S., Wykes, T., & Lewis, S. W. (2013) Storbritannien Integrating mobile-phone based assessment for psychosis into people’s everyday lives and clinical care: a qualitative study

“The aim of this study was to explore patients’ understandings and perceptions of mobile-phone based clinical assessment for psychosis, and how it might be implemented into their everyday lives and clinical care.” s.3

Design:

Överkorsningsprövning samt kvalitativa intervjuer Urval: 24 individer med schizofreni och

schizoaffektivt syndrom Datainsamling:

Semistrukturerade intervjuer som spelades in.

Analys: Ramanalys användes för att analysera datan.

Resultatet visade tre teman, “överklagandet av användbarhet och igenkänning”, “godtagbarhet, validitet och integrering med inhemska rutiner” samt “upplevd påverkan på klinisk vård”. Även om deltagarna i allmänhet tyckte att tekniken var icke-stigmatiserande och väl integrerad i deras vardagliga aktiviteter, identifierades frågornas

repetitivitet som ett troligt hinder för långsiktig implementering och användning. Obetydli ga eller mindre Loughland, C., Cheng, K., Harris, G., Kelly, B., Cohen, M., Sandhu, H., Varmos, M., Levin, T. T., Bylund, C., Landa, Y., & Outram, S. Communication of a schizophrenia diagnosis: A qualitative study of patients’ perspectives “This study examines the perceptions of people with schizophrenia surrounding the communication of this diagnosis.” Design: Generiskt kvalitativt metodologiskt tillvägagångssätt Urval:14 personer med schizofreni deltog, 10st från samhällets psykiska hälsovårdstjänster och 4 st från “Australian Studien resulterade i ökad förståelse om patienters perspektiv på diagnosen schizofreni. Majoriteten av deltagarna ansåg att det var fördelaktigt

Obetydli ga eller mindre

(2015) Australien s.729 Schizophrenia Research Bank” Ålder 33-65 år. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer som spelades in.

Analys:tematisk analys användes.

att få en diagnos trots att de erkände den ångest som information ibland orsakade. Många rapporterade att diagnosen gav en känsla av lättnad.