Bokomslag 2.0
Visuella strategier i formgivning av digitala bokomslag
Book covers 2.0
Visual strategies for the design of digital book covers
Lisa Bygdén
Designprojekt: SAGA – Digitala bokomslag 101
Grafisk design
Examensarbete på kandidatnivå, 30 hp VT 2020
Handledare design: Martin Farran-Lee Handledare uppsats: Nina Ernst
Sammanfattning
Denna uppsats har en deskriptiv intention och syftar till att verka som stöd för
formgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategier kan användas i arbetet med e-publicering. För att genomföra undersökningen har bokomslag till två romaner från två olika förlag valts ut för att representera olika förhållningssätt till formgivningen: Malin på Granlunda av Anne-Lise Boge utgiven av Saga Egmont och Serien om Stina Pihlgren av Alice Lyttkens, utgiven för Bonniers 5000-projekt. Materialet analyseras genom en semiotisk analys samt i en paratextanalys. Resultatet analyseras med grund i teoretiska perspektiv inom semiotik, representation, paratext och materialitet. Teori används också till viss del för att beskriva relationer mellan en huvudtext och dess paratext. Resultatet visar på två visuella strategier som påverkas av förlagens uppfattning om böckernas målgrupp. I Serien om Stina Pihlgren används formgivningen för att framställa författaren som en feministisk pionjär och i Malin på Granlunda används formgivningen för att boken enkelt ska kunna identifieras av potentiella läsare i ett flöde av bilder på Storytel.
Sökord
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.2 Designprojekt ... 1 1.2 Disposition ... 2 2. Bakgrund ... 2 2.1 Bokomslagets historia ... 2 2.2 Digitaliseringen ... 3 2.3 Förlagen ... 6 2.4 Begreppsdefinition ... 6 2.5 Relaterad forskning ... 7 3. Problemområde ... 7 3.1 Syfte ... 8 3.2 Frågeställning ... 8 4. Teori ... 8 4.1 Paratext ... 8 4.2 Semiotik ... 10 4.3 Representation ... 11 4.4 Materialitet ... 115. Metod och material ... 12
5.1 Semiotisk analys ... 12 5.2 Paratextanalys ... 13 5.3 Material ... 13 5.4 Avgränsningar ... 15 5.5 Metodreflektion ... 15 6. Genomförande ... 16 6.1 Semiotisk analys ... 16
6.1.1 Denotation – Serien om Stina Pilgren ... 16
6.1.2 Konnotation – Serien om Stina Pilgren ... 17
6.1.3 Denotation – Malin på Granlunda ... 18
6.1.4 Konnotation – Malin på Granlunda ... 18
6.2 Paratextanalys ... 19
6.2.1 Serien om Stina Pilgren – Storytel ... 19
6.2.3 Epitext – Utställningskatalog ... 20
6.2.4 Malin på Granlunda – Storytel ... 21
7. Analys ... 22
7.1 Omslagens visuella uttryck ... 22
7.2 Omslagens funktion ... 23
8. Slutsats & Diskussion ... 24
8.1 Vidare forskning ... 25
Bokomslag 2.0. Visuella strategier i formgivning av digitala bokomslag
1. Inledning
Under de senaste åren har ljudboken och e-boken tagit en allt större del av
bokmarknaden. Bokomslaget har gått från att vara ett tredimensionellt och fysiskt objekt till att också existera som en tvådimensionell representation på skärmen.
Det nya formatet innebär nya utmaningar för både förlag och formgivare. I mitt arbete som frilansande formgivare har jag mött utmaningen att formge omslag som ska förmedla bokens titel, författare, innehåll och genre samt fånga läsarens uppmärksamhet på en yta stor som en tumnagel. I arbetet med digitala bokomslag samt i det
designprojektet som föregått denna uppsats har jag iakttagit att det finns olika strategier eller förhållningssätt till hur formgivning kan användas för att marknadsföra e-böcker och ljudböcker. Detta ligger till grund för denna uppsats som genom en visuell analys syftar till att verka som stöd för formgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategier kan användas i arbetet med e-publicering.
1.2 Designprojekt
I designprojektet som föregått uppsatsen har jag arbetat med att utveckla en visuell identitet för Saga Egmont med inriktning på förlagets digitala bokomslag. I projektet ingick arbete med strategisk plattform, omvärldsanalys, SWOT-analys, positionering på marknaden, designstrategier, bearbetning av internt material, hantering av logotyp samt formgivning av manual med designstrategier för förlagets formgivare. Det strategiska arbetet i designprojektet har bidragit med insikt om de olika förlagens förhållningssätt vilket legat till grund för uppsatsens frågeställning.
1.2 Disposition
Uppsatsen är disponerad för att först ge läsaren en överblick av ämnet för att sedan ringa in forskningsområde och presentera en detaljerad undersökning och analys. Här under Introduktion berättar jag kort om vad som lett mig fram till ämnet. I Bakgrund beskrivs bokomslag ur ett historiskt och nutida perspektiv och dess roll på marknaden. I bakgrunden presenteras också förlagen vars böcker medverkat i undersökningen,
uppsatsens centrala begrepp definieras och exempel på relaterad forskning inom området lyfts fram. Därefter följer en närmare beskrivning av uppsatsens Problemområde
tillsammans med Syfte och Frågeställning samt ett avsnitt om Teori där uppsatsens teoretiska perspektiv presenteras. Efter teorin följer ett avsnitt om Metod och material tillsammans med urvalsprocess och metodkritik. Detta följs av Genomförande, Analys och Diskussion där den visuella undersökningen genomförs och analyseras för att sedan diskuteras. Arbetet avslutas med förslag på Vidare forskning.
2. Bakgrund
För att sätta undersökningen i ett större sammanhang presenteras här en sammanfattning av bokomslagets historia med fokus på formgivningens roll tillsammans med en
redogörelse för digitala bokomslag och dagens bokmarknad. Här definieras också centrala begrepp som är viktiga för förståelsen av uppsatsen. Bakgrunden innehåller slutligen en kort presentation av förlagen vars bokomslag använts i undersökningen samt relaterad forskning som bidragit till skrivandet av uppsatsen.
2.1 Bokomslagets historia
De bokomslag vi ser på dagens böcker har sitt ursprung i de samhällsförändringar som skedde under 1800-talet i samband med industrialiseringen. Utformningen av bokens omslag gick då från att beställas av köparen till att beställas av förläggaren, en förändring som kom att spela en viktig roll i hur dagens böcker är utformade (Lundblad 2010, s. 9).
Före 1820 såldes majoriteten av böcker som obundna volymer där köparen sedan beställde bindning och omslag, ofta för att matcha de andra böckerna i ägarens bibliotek. Dessa böcker skyddades av tryckaren med ett tjockare papper eller blank sida en så
kallad smutstitel, ett temporärt skydd för inlagan. Runt 1820 började förlag att förse vissa böcker med ett pappersomslag som likt papper på en julklapp öppnas och sedan slängs. Detta papper utvecklades sedan till det så kallade skyddsomslaget, ett titelspecifikt omslag med författarens namn och bokens titel, som var tänkt att fungera som ett permanent skydd för boken. Till en början bestod dessa skydd huvudsakligen av författarens namn och titel och fungerade som ett sätt att identifiera boken utan att behöva öppna den (Koczela 2017).
Illustrationer och utsmyckningar hörde länge till inlagan. Detta kom att ändras med märkesförpackningens intågande under 1870-talet. Bokomslaget blev nu ett sätt för förläggarna att genom formgivning skapa ett symbolvärde kring produkten och samtidigt skapa en distinktion mellan olika tillverkares produkter. Konstnärer anlitades för att utforma omslagen och böckerna förseddes med synopsis och författarporträtt. Böckernas omslag fick en viktig roll för bokens identitet och för att locka köpare (Koczela 2017).
2.2 Digitaliseringen
Den senaste stora förändringen i bokens och bokomslagets historia är digitaliseringen och intåget av ljudböcker och e-böcker. Enligt en rapport från 2018 som gjorts i samarbete mellan Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggarföreningen visar statistiken på en stor ökning av försäljning av böcker på digitala
abonnemangstjänster som BookBeat, Nextory och Storytel, samt en minskad försäljning i den fysiska bokhandeln (Wikberg 2018, s.7).
Ljudboken eller talboken introducerades på 1950-talet i Sverige som ett sätt att tillgängliggöra böcker för blinda eller personer med dålig syn. De första talböckerna var inlästa på rullband men på 1970-talet började böcker läsas in på kassetter. På 1990-talet kom ljudböcker i form av CD-skivor och under 2000-talet kom de första
nedladdningsbara böckerna (Myndigheten för tillgängliga medier 2019).
Den första läsplattan kallades Dynabook och uppfanns 1968. De första exemplen av e-böcker dyker också upp runt den tiden (Birke och Christ 2013 s.75). Det första digitala biblioteket startades 1971 av Michael Hart i Projekt Gutenberg, ett projekt med
intentionen att tillgängliggöra böcker där copyright inte längre var giltig (Schofield 2011). E-bokens stora genomslag kom dock många år senare när Amazon 2007 lanserade sin läsplatta Kindle. Samtidigt samarbetade Amazon med förläggare för att till läsplattan erbjuda ett attraktivt utbud av böcker till ett billigt pris (Wise & Jelly 2017).
Uppkomsten av digitala böcker innebär en stor förändring i boken och bokomslagets materialitet. Omslagen går från att vara fysiskt objekt till en representation på en skärm och de materiella egenskaper som historiskt varit förknippade med böcker och
bokomslag förändras radikalt (Lundblad 2001, s.12). I kontrast till de tryckta böckernas haptiska egenskaper som känslan och doften av papper samt dess avgränsning till ett objekt är den digitala bokens materialitet till stor del beroende av materialiteten av den teknologi av vilken den visas av (Birke och Christ 2013 s.75).
Oavsett mjukvara eller hårdvara betraktar vi den digitala boken i jämförelse med den tryckta boken utifrån en annan form av seende. Alois Riegel myntade runt sekelskiftet begreppet haptiskt seende. Rigel gör skillnad mellan det haptiska seendet som spelar på känselminnet och det optiska seendet som är mer distanserat och inte kroppsligt i samma bemärkelse som det haptiska seendet (Lundblad 2010, s.240). Betraktaren kommer utifrån detta resonemang att titta på de digitala bokomslagen utifrån det optiska seendet till skillnad från pappersboken (Lundblad 2010, s.24) som har en starkare koppling till känselminnet och det haptiska seendet.
Utöver skillnader i materialitet skiljer sig idag de digitala omslagen från de tryckta omslagen framför allt genom sina mycket små eller skalbara omslag och valet av bok påverkas av det flöde av bilder där de visas. Förändringen i skala och flödet av bilder ställer nya krav på formgivningen. Ilse-Mari Berglin, formgivare och e-boksredaktör på Bonnierförlagen, menar att det är viktigt att tänka på att bokomslaget måste se bra ut i liten storlek. ”Cirka en centimeter är en bra utgångspunkt eftersom det är så litet omslaget faktiskt är på de flesta platser i vår digitala värld” (Lind 2017). Julia Coblentz, marknadschef på Barnes & Nobles egenutgivartjänst Pubit, anser att det digitala omslaget har en viktigare roll än någonsin för att sälja boken då konsumenten rör sig snabbt mellan olika sidor och plattformar och omslaget måste fånga konsumentens uppmärksamhet för att hen ska klicka vidare. Coblentz lyfter också fram vikten av avskalade bilder med tydliga konstraster samt stor och tydlig typografi för att fånga läsarens uppmärksamhet. Bokomslag med mycket detaljer kan lätt försvinna i mängden när de visas i litet format (Svensk bokhandel 2012).
Författaren Seth Godin, ifrågasätter textens roll på omslaget med omslaget till sin bok Poke the Box, se figur 1. Här använder han sig inte av någon text med motivationen att texten ändå kommer synas bredvid boken (Mod 2012). Eftersom bokförlaget drivs av Amazon och framför allt ska säljas online resonerar Set Godin att den text som behövs för att läsaren ska köpa boken är den texten som synas bredvid boken och vid de tillfällen boken visas utan text kan bilden vara nog får att väcka nyfikenhet (Michael Stelzner 2011).
Figur 1. Omslag utan text till Seth Godins Poke the Box.
Den nya tekniken öppnar också upp för nya möjligheter i form av animering, exempelvis som i det digitala omslaget till Margareta Sjögren-Olssons Efterlämnad, se figur 2, formgivet av Daniel Bjugård, där kaffet ser ut att strila ur termosen på omslaget.
Figur 2. Omslag till Margareta Sjögren-Olssons Efterlämnad (Bjugård, 2016).
På bokbloggen Ebook Friendly skriver grundaren av bloggen Piotr Kowalczyk att animerade bokomslag i dagsläget är ett område med stor utvecklingspotential. Sociala nätverk som Tumblr och Pinterest har support för att visa animeringar i gif-format. De har ofta en större stopp- och delningsfaktor än stillbilder. Det vill säga att användare på sociala medier har en större tendens att stanna upp och dela denna typ av bilder jämfört med stillbilder. Många animerade omslag kommer inte från förlagen utan snarare av fans som animerat originalomslag eller helt hittat på alternativa omslag. Animerade omslag har en begränsning då visning inte stöds av de stora bokhandlarna men den dag de tillåts kommer det utgöra en ny era för digitala bokomslag (Kowalczyk 2018).
2.3 Förlagen
De digitala bokomslag som analyseras i uppsatsen kommer från Albert Bonniers förlag och Saga Egmont. Bokomslagen från Bonniers är skapade inom Bonniers 5000-projekt, förlagets backlistsatsning på e-böcker för att tillgängliggöra äldre titlar som i vissa fall inte funnits i tryck på flera år. I projektet används i många fall böckernas originalomslag men utvalda böcker har också fått nya omslag av utvalda formgivare. Förlaget presenterar dessa omslag och formgivare i projektets utställningskatalog tillsammans med korta intervjuer om formgivarens tankar om projektet (bonnierforlagen.se, 2018).
Saga Egmont är till skillnad från Bonnier ett renodlat digitalt förlag som satsar uteslutande på digital bokutgivning. Förlaget ger ut e-böcker och ljudböcker av både samtida och äldre författare. Omslagen formges specifikt för den digitala marknaden (saga-books.com, 2018).
2.4 Begreppsdefinition
Digitala bokomslag definieras i denna uppsats som den tvådimensionella bild som formgetts specifikt för bokens titel. Denna bild innehåller både typografiska, grafiska och/eller fotografiska delar. Termen digitala bokomslag är till viss del missvisande då den bild som används inte är ett omslag i den bemärkelsen att det fungerar om ett yttre hölje som skyddar boken. Ett begrepp som gränssnitt beskriver bättre omslagets funktion som en kontaktyta mellan användaren och den hårdvara eller programvara boken visas på/med, men kan också vara missvisande då det inte specifikt syftar på bilden som utgör bokens omslag utan kan också sägas bestå av andra delar, exempelvis bokens inlaga som också är en länk mellan bok och användare. Därför kommer jag använda benämningen digitala bokomslag som med sin konnotation till pappersbokens omslag närmast förklarar fenomenet.
Jag har också valt att använda mig av benämningen visuell strategi även om det snarare handlar om en visuell taktik, ett sätt att arbeta för att synliggöra böcker i relation till dess omgivning. Eftersom begreppet strategi är mer vedertaget i designvärdens terminologi som ett sätt att göra medvetna designval och arbeta mot ett mål kommer jag ändå att använda uttrycket för att understryka det taktiska förhållningsättet.
2.5 Relaterad forskning
Tidigareforskning om böcker har till stor del varit inom fältet förlags- och
bokmarknadskunskap och dess anknytning till samtida fenomen och kopplingar till kulturteoretiska perspektiv i skärningspunkten mellan boken och digitala medier (Murray 2007, s.4). Tidigare exempel på forskning som gjorts inom bokhistoria är Kristina Lundblads avhandling Betydelsen av böckers utseende (Lundblad 2010). Lundblad analyserar där förlagsbandets framväxt i perspektiv till formgivning och teknik, historisk kontext och kulturell betydelse. I undersökningen konstateras bland annat att förlagsklotbandens formgivning under sin framväxt både förhöll sig till historien och framtid i sin
formgivning då tidigare epokers formspråk modifierades och kombinerades med varandra och med nya innovationer (Lundblad 2010, s.234). Lundblads forskning har varit en viktig inspirationskälla till detta projekt har bidragit med insikter om
bokomslagets roll och till att sätta det digitala bokomslaget i perspektiv till historien. Lundblads artikel ”Boken dematerialiserad” har också bidragit med insikter om det digitala bokens förutsättningar på marknaden (Lundblad 2001).
I artikeln ”Paratext and Digitized Narrative: Mapping the Field” av Dorothee Birke och Birte Christ kartläggs paratextens roll i en digital kontext. Genom sitt teoretiska perspektiv och insikt om paratextens roll i en digital miljö har artikeln bidragit till utformningen av uppsatsens paratextanalys.
Kandidatuppsatsen Från bokomslag till digital bokbild av Shu-Chin Hysing, samt magisteruppsatsen Judging a Book by its Cover av Anna Korepanova. Båda skrivna vid Lunds universitet år 2013, har bidragit med inspiration och referenser till teoretiska perspektiv.
3. Problemområde
Digitala bokomslag är ett relativt nytt och outforskat område inom grafisk design som aktualiseras genom en ökad försäljning av digitala böcker. Detta innebär också en ökad konkurrens om läsarna och ett ökat behov av bokomslag som kan fånga läsarens intresse i en digital miljö. Därför är jag nyfiken på att undersöka hur olika visuella strategier används i arbetet med e-publicering. För att göra detta kommer jag att analysera två bokserier, Malin på Granlunda och Serien om Stina Pihlgren, utgivna av två olika förlag som valts ut för att representera olika infallsvinklar till arbetet med digitala bokomslag.
3.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap för formgivare och förläggare om hur olika visuella strategier används i arbetet med e-publicering.
3.2 Frågeställning
Vilka visuella strategier framträder i bokomslagen för Malin på Granlunda och Serien om Stina Pihlgren?
4. Teori
För att utforma och genomföra den visuella analysen används teori inom paratext och semiotik. För att besvara forskningsfrågan och genomföra analysen används teoretiska utgångspunkter inom paratext, semiotik, representation och materialitet. I detta avsnitt följer en närmare redogörelse för uppsatsens teoretiska perspektiv.
4.1 Paratext
Begreppet paratext lanserades i Palimpsestes (1982) av Gérard Genette och utvecklades sedan i Seuils (1987) och har sedan dess åtnjutit stor framgång inom fältet för
litteraturstudier (Birke och Christ 2013, s.65).
Genette beskriver Paratexten som en tröskel, eller tröskelzon som påverkar läsarens förståelse av ett litterärt verks centrala text. Dess huvudsakliga syfte är att påverka allmänhetens uppfattning av texten. Paratexten utformas av författaren eller någon med författarens ansvar, exempelvis bokens utgivare, efter den ansvariges ideala uppfattning av texten. På så sätt blir paratexten en sluss mellan författarens uppfattning av texten och allmänhetens socialhistoriska verklighet (Genette 1997, s.1-3).
Paratexten kan enligt Genette delas in i peritext och epitext där peritexten utgör bokens rumsliga och materiella egenskaper såsom bokomslag, titelsida, bokens format, papper och typsnitt. Epitexten utgörs av material som inte är fysiskt bundet till boken, det kan vara intervjuer med författaren, reklam i tidningar och magasin, radio eller tv program, föreläsningar etc. (Genette 1997, s.5-16, s.334-335).
Bokomslaget är således som en del av paratexten ett sätt att förklara, objektivera och kontextualisera. Genette fokuserar sin teori på ett litterärt narrativ i form av den tryckta boken men teorin kan också användas då den tryckta boken övergår till audiovisuellt eller digitalt medium. Teorin kan då användas som ett redskap för analys av mediala skillnader och medial förändring. För att teorin ska ge en mer komplex analys i digitala sammanhang föreslås en modifiering av teorin i form av en utveckling av paratextens funktion (Birke och Christ 2013).
Birke och Christ delar in paratextens funktion i tre kategorier som de kallar “the interpretive funktion, the commercial funktion & the navigational funktion” alla
områden som också berörs av Genette men som inte tidigare systematiserats (Birke och Christ 2013, s.67, s.68). I denna text kommer funktionerna benämnas som den
förklarande funktion, den kommersiella funktionen och den navigerande funktionen. Den förklarande funktion utgörs av paratext som föreslår för läsaren specifika sätt för att förstå, läsa eller tolka texten. Det kan vara utformningen av bokomslaget,
författarens namn, bokens titel, namnet på förlaget, pris etc. (Genette 1997, s.24). Denna funktion är den viktigaste för Genette och har traditionellt också varit den viktigaste inom litteraturstudier. Den kommersiella funktionen utgörs av paratext som
marknadsför texten med syfte att sälja texten till en potentiell läsare. Det berörs av Genette framför allt i de kapitel som berör bokomslag och titelsida men det kan också vara en annons för att marknadsföra boken eller en prismärkning för att sälja boken (Birke och Christ 2013, s.67-68).
Den navigerande funktionen utgörs av paratextelement som guidar läsarens genom texten. Det kan exempelvis vara kapitelsidor eller sidnummer som föreslår vilken ordning sidorna ska läsas eller underlättar för läsaren att hitta en specifik del av texten. Detta är en funktion som inte diskuteras av Genette och som blir extra aktualiserad av digitala böcker där den centrala texten omges av en rad nya delar såsom menyer, rekommendationer och betyg vilka samtliga kan påverka läsaren (Birke och Christ 2013, s.78).
4.2 Semiotik
Semiotik är läran om tecken och hur människan kommunicerar genom tecken. Olika teoritraditioner inom området har utvecklats med grunder i arbeten av Charles S. Peirce och Ferdinand de Saussure, som anses ha grundat semiotiken under sitt utforskande efter vad som utgör tecken och vad som styr dem (Bignell 2002, s.5).
Tecken kan vara språkliga och referera till det verbala språket men de kan också bygga på gester, bilder, kartor etc (Kjørup 2004). Det finns, enligt Peirce, tre olika typer av tecken; symboler, index och ikoner. Symboler är vanliga och dess innebörd bygger på en kulturell kontext. Betydelsen av en symbol är något vi lär oss. Det logiska sambandet mellan uttryck och innehåll baseras här på överenskommelser, konventioner och kulturella vanor. En skylt vid vägen som visar 50 är ett tecken för en hastighetsgräns, en ring med ett kors under är en symbol för kvinna och en viss flagga kan symbolisera ett specifikt land (Kjørup 2004).
Ett tecken som är ett index visar på något som har fysisk koppling till verkligheten. Det logiska sambandet bestäms av att det råder en fysisk närhet eller ett orsak-verkan-förhållande mellan uttryck och innehåll (Kjørup 2004). Två parallella skidspår i snön över en åker på vintern är ett index för att någon åkt skidor där. Indexet är en del av en företeelse och bygger på att betraktaren förstår helheten bakom för att förstå vad det representerar, i detta fall att betraktaren har erfarenhet av snö och skidor.
Ikoner bygger på en liknelse där en symbol eller ett skrivtecken som representerar ett objekt eller begrepp genom en – oftast förenklad – illustration, exempelvis bilden för herr- och damtoalett. Det logiska sambandet baseras på igenkänning, det vill säga principen att ett uttryck återger ett innehåll genom att uttrycket liknar innehållet. Ett annat exempel på en ikon är en karta (Kjørup 2004).
Tecken har enligt semiotiken två uttrycksidor, denotation och konnotation, innehållssidan och uttryckssidan. Denotationen i en bild upplevs mer saklig än konnotationen som handlar om våra associationer och den tolkning vi gör utifrån vår förförståelse, vilket innebär att tecken kan få en annan betydelse än vad de egentligen visar (Kjørup 2004). I en analys av bilder kan denotativ nivå förklaras med det faktiska innehållet och kompositionen. Den konnotativa nivån beskriver mening som kan utläsas av bilden. Tillsammans skapar de två nivåerna i samspel en förtätning av bilden när flera lager av betydelse skapas (Carlsson & Koppfeldt, 2008 s.33).
I reklambilder blir det tydligt hur konnotationer av olika kombinationer ska samspela med den denotativa nivån för att skapa intresse och förmedla ett budskap. (Carlsson & Koppfeldt 2008, s.51-57). I en komponerad bild, tillexempel en reklambild eller ett bokomslag sätts bilden i en kontext med hjälp av rubrik och/eller annan text. Kontexten styr sedan mottagarens konnotation, vilket kallas att förankra bildtolkningen. Konnotationen är en mental representation av objektet eller tecknet och därmed går det att påverka och förändra hur mottagaren uppfattar bilden. Konnotationen skapas av den kulturella kontexten i ett samhälle och kan bidra till att upprätthålla den, men genom att påverka och förändra konnotationen, den mentala representationen av ett objekt eller tecken, så kan man även förändra kulturen i ett samhälle (Barthes 1972).
I analysen används den semiotiska teorin till att förstå, bryta ner och undersöka de digitala bokomslagens visuella element för att se hur formen kommunicerar med betraktaren genom layout, bilder, text, färg, format och typografi.
4.3 Representation
För att tolka och förstå världen behöver människor representationer av objekt och fenomen och därför är representation en vital del i processen att skapa mening och kommunikation mellan individer i ett samhälle. Objekten eller fenomenen har i sig själva inte någon bestämd mening utan det är medlemmarna i en viss kultur som skapar meningen. Individer bär på mentala kartor som skapats i den kultur man vistats i och meningen blir då beroende av vilka system av begrepp som hen bär på och hur hen tolkar och förstår världen. För att kunna kommunicera mellan individer i en kultur är det också viktigt att ha ett delat språk, detta för att kunna dela mening och förstå olika koncept (Hall 2013). Med språk menas inte endast det talade eller skrivna språket utan det kan även vara bilder, kroppsspråk, symboler eller klädmode. Teorin om
representation används i tolkningen av den semiotiska analysen för att belysa hur det digitala bokomslagets visuella delar samverkar för att skapa mening för betraktaren.
4.4 Materialitet
Då digitala bokomslag är ett nytt fenomen i relation till den långa historia som boktryckarkonsten har och där materialitet traditionellt varit en viktig del i bokens representation är det intressant att titta på de digitala bokomslagen i förhållande till
materialitet. Teorin har använts i den semiotiska analysen för att belysa hur de digitala bokomslagen kommunicerar genom att använda sig av visuella element kopplade till pappersbokens materialitet.
Det visuella som ligger till grund för vad vi ser är inte enbart något fysiskt utan upplevelsen av det vi ser påverkas av vår inlevelse och föreställningsvärld som i sin tur är kulturellt betingad. Genom att studera materialet ur två perspektiv kan olika strukturer i materialet upptäckas, dels genom våra föreställningar om materialet och dels genom det vi faktiskt ser. Materialet kan vara både synligt och upplevelserelaterat (Mankell 2013, s.15-20).
I flera århundraden har boken påverkats av dess materialitet. Den pågående digitaliseringen av böcker kommer att förändra de materiella särdragen. Med digital publicering går man miste om de materiella element som förstärker texten och som också kan förmedla kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Ett typiskt sådant exempel är just bokomslaget med dess kvalitet, typografi och omslagsbild. När inte denna materiella taktila känsla kan skapas av ren bild på en skärm riskerar digitala böcker att upplevas som uniforma och likartade, de får svårt att förmedla sitt särdrag och attrahera sin avsedda publik. (Lundblad 2001, s.14).
5. Metod och material
I detta avsnitt presenteras det material som kommer undersökas och de metoder som används för att genomföra den visuella analysen. Här redogör jag också för hur materialet valts ut och anpassats till undersökningen samt diskuterar för och nackdelar med metoderna.
5.1 Semiotisk analys
Den semiotiska analysen används för att bryta ner, undersöka och förstå de digitala bokomslagens visuella element. Genom att tolka tecken eller element i det digitala bokomslagets gestaltning skapas en kulturellt betingad förståelse för dessa tecken. Genom en analysmodell där jag utgår från layout, färg, bild/illustration, typografi, upprepningar och text, analyseras omslagen utifrån denotation, konnotation samt utifrån Peirces teori om tre olika tecken: symboler, index och ikoner. Denna analys ger en subjektiv förståelse för hur omslagens kommunicerar genom sin visuella utformning.
5.2 Paratextanalys
Paratextanalysen används för att undersöka vilken funktion omslagen fyller tillsammans med omgivande paratext på Storytel. Analysen utgår från Birkes och Christs
analysmodell där paratexten analyseras utifrån dess tre funktioner: den förklarande funktionen, den kommersiella funktionen och den navigerande funktionen (Birke och Christ 2013, s.67-68). Paratextanalysen används också för att undersöka hur omslagen presenteras i Bonniers utställningskatalog. Genom paratextanalysen skapas en subjektiv förståelse för omslagens funktion i en digital kontext.
5.3 Material
Materialet som valts ut för analys är omslagen till två romanserier, Serien om Stina Pihlgren skriven av Alice Lyttkens i e-bokformat, se figur 3, och Malin på Granlunda skriven av Anne-Lise Boge i ljudbokformat,se figur 4. Alla omslagen har formgetts specifikt för den digitala marknaden. Motivering till mitt urval grundar sig på att de uppvisar både likheter och olikheter i sitt formspråk, vilket gör dem till ett intressant underlag för den visuella analysen.
Figur 4. Omslag till Malin på Granlunda av Anne-Lise Boge.
Urvalet har gjorts genom insamlande av material från Bonniers 5000-projekt, Bonnier Bookery, Storytel original och SAGA Egmont – samtliga bokförlag som arbetar med omslag anpassade för den digitala marknaden.
Båda dessa bokserier är historiska romaner som följer den kvinnliga
huvudkaraktärens livsöde. I Malin på Granlunda som utspelar sig i början av 1900-talet börjar berättelsen med att Malin som 19-åring gifter sig med storbondens son Johan för att rädda familjen ur fattigdom. Äktenskapet blir olyckligt och så småningom träffar Malin kärleken på annat håll vilket resulterar i ett utomäktenskapligt barn som måste hållas hemligt för inte dra vanära över familjen.
I Serien om Stina Pihlgren som utspelar sig under 1700-talets senare del får läsaren följa huspigan Stina Pilgren på Ekelunda slott som blivit ”rådd” med barn av greven på godset. Greven förmår henne att ta ett fosterfördrivningsmedel och Stina är nära att avlida i sviterna, men Stina och barnet överlever. I serien får läsaren följa hennes och barnet i livets med- och motgångar.
5.4 Avgränsningar
Av utrymmesmässiga skäl avgränsades undersökningen av Alice Lyttkens böcker som sammanlagt omfattar 52 titlar till Serien om Stina Pihlgren som består av 5 titlar. Till Serien om Stina Pihlgren har omslagen kompletteras med epitext i form av material från förlagets utställningskatalog där bokomslag och formgivare presenteras. Detta för att ge ytterligare perspektiv på vilka visuella strategier som kan utläsas i formgivningen av böckerna. Motsvarande material till Malin på Granlunda analyseras inte eftersom det inte finns att tillgå. Avsaknaden av liknande material tolkar jag som ett annat förhållningsätt till marknadsföringen av böckerna vilket ska ge en ytterligare dimension till
undersökningen och belysa olikheter i de visuella strategierna.
För att undersöka omslagens funktion tillsammans med omgivande paratext har paratextanalysen begränsats till att undersöka hur omslagen visas på Storytel och till detta användes en iPhone 7.
5.5 Metodreflektion
Uppsatsen är deskriptiv vilket enligt Ejvegård lämpar sig bra för att ge en översikt av ett fenomen och när frågeställningen är av en allmän art. För att besvara frågeställningen då uppsatsen är deskriptiv är det enligt Ejvegård viktigt att välja ut relevant information (Ejvegård 2009, s.34-35). Därför har jag i undersökningen under arbetets gång sorterat och uteslutit information som inte bidragit till att besvara frågeställningen.
För att genomföra undersökningen har jag i kombination med den deskriptiva metoden använt mig av en fallstudie då den enligt Ejvegård är ett bra sätt att visa på en liten del av ett större förlopp (Ejvegård 2009, s. 35). Fallstudien som metod kan kritiseras då den kan ha brister i generaliserbarhet. Fler jämförbara exempel hade kunnat motverka detta, men på grund av arbetets omfattning har materialet varit tvunget att avgränsas till en
jämförelse av två valda exempel, som granskats på en plattform genom ett redskap. Resultatet av studien ska därför inte ses som slutgiltiga utan som en del av en process där syftet är att skapa djupare förståelse inom området, vilket Denscombe anser viktigt att lyfta fram i fallstudier där syftet är att utveckla teori för att komma fram till begrepp, påståenden eller hypoteser som förklarar ett skeende (Denscombe 2016, s.100-101).
I den visuella analysen har ett subjektivt förhållningssätt har antagits. Därför kommer resultatet av studien att vara färgat av mina personliga erfarenheter, vilket Denscombe anser är viktigt att tydliggöra (Denscombe 2016, s.310-316). I detta fallet betyder det att undersökningen kommer färgas av min erfarenhet som formgivare av digitala bokomslag samt tidigare studier inom designhistoria.
Det subjektiva förhållningssättet gör också att det är svårt att styrka
undersökningens validitet. Detta kan dock också ses som en fördel då subjektiviteten lätt kan kritiseras och leda till ett utvecklat perspektiv i framtida studier.
6. Genomförande
Den visuella analysen av omslagen till Serien om Stina Pihlgren och Malin på Granlunda genomförs här i två delar. Den första delen utgör den semiotiska analysen av omslagens visuella delar, den andra delen utgör paratextanalysen av omslagen med dess omgivande paratext på Storytel.
6.1 Semiotisk analys
Här analyseras omslagens visuella delar utifrån färg, layout, typografi, text,
bild/illustration och layout. Iakttagelserna antecknades därefter utifrån denotation och konnotation samt index, ikoner och symboler.
6.1.1 Denotation – Serien om Stina Pilgren
Formatet på bokomslagen är rektangulärt och stående. Författarens namn samt bokens titel är den tydligast framträdande texten på omslagen. Författarens namn är placerad ovanför bokens titel. I mindre storlek högst upp på omslaget står det ”roman”. Längst ned i samma storlek står förlagets namn. Under bokens titel, fortfarande den mindre storleken, står namnet på serien samt ett nummer som indikerar vilken del i serien det handlar om. Texten är centrerad och har två olika typgrader. Typografin på omslagen varierar, varje omslag har ett eget typsnitt som är genomgående på omslagets alla textelement. Alla typsnitt är varianter av olika serifftypsnitt, alla förutom ett som är en san-serif. Centrerad på den nedre delen av omslaget syns en illustration av en häst i
siluett. Hästens siluett förändras över seriens olika böcker men hästens riktning är alltid densamma. På två av bokomslagen har illustrationen av hästen en ryttare på ryggen och på tre av omslagen har hästen en hink i munnen.
Text och bild inramas av fyra svarta färgblock. Till skillnad från den övriga kompositionen som är symmetrisk är de svarta blocken asymmetriskt utplacerade. Färgerna på omslagen är monokroma förutom ett med skiftningar i rosa och lila. De monokroma omslagen är antingen orangea eller blåa. På de orangea omslagen är text och grafiska element svarta och på övriga omslag är text och grafiska element mörkblå. Text och grafiska element har mycket skarpa kanter. Omslagen bygger på upprepningar och det enda som ändras utöver titlarna är färg, hästens form, samt bokens titel.
6.1.2 Konnotation – Serien om Stina Pilgren
Det rektangulära formatet associeras här till en pappersbok. Den centrerade layouten, serif-typsnitten och den lilla centrerade hästen för tankarna till en humanistisk
formtradition och centrerade titelsidor (Lupton 2010, s.15-19) samtidigt som de
asymmetriska färgblocken, starka monokroma färgerna, sanserifen i endast två storlekar för tankarna till schweizisk typografi och en modernistisk formtradition (Davis 2012, s.9-10).
Alla färger upplevs något matta och kan associeras med hur färg uppträder när det trycks på papper. Författarens namn och titel uppfattas som den viktigaste
informationen på boken till följd av sin storlek. Att författarens namn placeras över bokens titel ger uppfattningen om att författaren är lite viktigare än bokens titel. Hästen kan associeras till Eadweard Muybridges fotografier av en häst i rörelse, men kan också ses som en symbol för både arbetare och överklass.
Figur 5. Jockey on a galloping horse, 1887 av Eadweard Muybridge och detalj med häst och ryttare från ett av omslagen i Serien om Stina Pilgren.
6.1.3 Denotation – Malin på Granlunda
Formatet på bokomslagen är kvadratiskt. Seriens titel Malin på Granlunda är den mest framträdande texten på omslaget tillsammans med ett nummer som anger i vilken ordning böckerna ska läsas. Under seriens titel står en undertitel med respektive boks namn. Seriens titel är vänsterställd och typsnittet på titeln är dekorativt. Bokens namn är centrerat och satt i ett kursivt serifftypsnitt. En svart linje skapar en avgränsning mellan seriens titel och bokens titel.
Det tydligast framträdande bildelementet på omslaget är ett porträtt av en kvinnas ansikte i siluett. I siluetten som till största del är en svart yta på en gräddvit bakgrund går det att utskilja en antydan av ansiktets tredimensionella form. Kvinnans hår ser ut att vara långt och samlat i en lös uppsättning. Porträttet omsluts av en medaljong som omges av en vertikal bård av växtornament. En mindre framträdande illustration av växter ligger under seriens titel. Samtliga bildelementen är vertikalt centrerade. Illustrationerna är detaljerade och organiska samtidigt som de har skarpa kanter.
Bildens layout är densamma genom hela serien, endast namnet på respektive bok samt färgen ändras genom serien från pastellfärgade och ljusstarka färger i seriens början till dova mättade, mörkare jordfärger i slutet av serien.
6.1.4 Konnotation – Malin på Granlunda
Omslagets kvadratiska format associeras i sammanhanget till ljudformat, CD-skivor och CD-omslag. De ornamentala utsmyckningarna, färgerna, det dekorativa typsnittet och bildens centrerade position för tankarna till art nouveau eller jugend (Vihma 2003, s.56-68). Det kursiva typsnittet på bokens titel för tankarna till klassisk humanistisk typografi (Lupton 2010, s.15-19). Illustrationen av ramen som innesluter porträttet påminner om trätryck och ger intryck av att det handlar om svunna tider. Porträttet med kvinnan i siluett innesluten av en ram påminner om en kamé och att kvinnan kan associeras till ett smycke.
Färgerna som går från ljust till dovare färger genom serien kan tolkas som en symbol för huvudkaraktärens mognad. Den största texten och den text som upplevs som
allra viktigast på alla omslagen i serien är seriens titel Malin på Granlunda samt numret som pekar på vilken ordning böckerna ska läsas i. Det mest framträdande bildelementet är det inramade porträttet av kvinnan vilket kan tolkas som att det föreställer
huvudpersonen Malin. Avsaknaden av författarens namn på omslaget är en markant skillnad från Serien om Stina Pihlgren. Att författarnamnet inte nämns kan tolkas som att detta är litteratur i genren kiosklitteratur (The Vintage Library 2013).
6.2 Paratextanalys
Här analyseras hur omslagen till Malin på Granlunda kommunicerar på Storytel utifrån Birkes och Christs tre funktioner: den förklarande funktionen, den kommersiella funktionen och den navigerande funktionen. För att undersöka omslagens funktion på Storytel har jag stegvis klickat mig fram till omslagen på Storytel samtidigt som jag skrivit ner iakttagelser om vilken paratext som visas och vilka funktioner den fyller.
I paratextanalysen undersöker jag också epitext i form av förlagets
utställningskatalog till Serien om Stina Pihlgren, också det utifrån Birkes och Christs tre funktioner.
6.2.1 Serien om Stina Pilgren – Storytel
För att hitta Serien om Stina Pihlgren måste jag söka på författarens namn eller
böckernas titel. Detta förutsätter att jag på förhand vet att det är denna författare jag är intresserad av att läsa. När jag söker på namnet kommer omslagen upp tillsammans med omgivande paratext i form av rubriker som förklarar vilken titel det handlar om samt att det är en e-bok och vem som har skrivit boken. Texten på omslaget är liten i storlek och därmed svårläst men det går att utläsa titeln samt namnet på författaren, namnet på serien är däremot inte läsligt i det lilla formatet. Den mest framträdande egenskapen hos omslagen är dess färg.
Omslagets roll fyller här samtliga funktioner, det förklarar för en potentiell läsare författarens namn och bokens titel. Utformningen av bokomslaget förklarar att detta är en klassisk bok och de starka färgerna drar uppmärksamhet till sig. Omslagets funktion är därmed också kommersiell och dess roll är att locka läsaren att klicka vidare. Eftersom omslagen visas i så litet format är det framför allt titeln, författaren och färgen på
omslaget som utgör omslagets kommersiella funktion.
Genom att klicka på omslaget eller texten kommer jag till en sida där boken presenteras med en beskuren del av omslaget samt andra paratextelement i form av text
som redogör bokens titel, författarens namn och synopsis. Omslagets funktion är här kommersiell och orienterande och i viss mån förklarande men fokus ligger på
paratextelementen i form av synopsis, titel och författarnamn som här får en framträdande roll i att orientera, förklara och marknadsföra boken.
Genom att klicka på ”läs boken” kommer jag till läsningen av boken, här syns omslaget för första gången i sin helhet i ett format där text och bild blir tydliga för läsaren. Omslaget fyller nu paratextens alla funktioner, den förklarar vilken bok det är, den orienterar genom att markera början av boken och den kommersiella funktionen som ska locka mig att vilja läsa boken.
Figur 7. Serien om Stina Pilgren på Storytel.
6.2.3 Epitext – Utställningskatalog
I Bonniers utställningskatalog presenteras ett urval av omslagen formgivna till Alice Lyttkens böcker tillsammans med en text som presenterar formgivarna och författaren. I katalogen går det att utläsa att det är Bastion – Agency Studio Lab som har formgivit boken samt att de arbetar med normkritisk form. Författaren presenteras som en
feministisk pionjär. Omslagen tillsammans med texten i detta sammanhang fyller både en kommersiell och förklarande funktion där boken marknadsförs till potentiella läsare genom att förklara för läsaren att detta handlar om böcker som skrivits av en feministisk författare och omslag som formgivits efter feministisk- och normkritisk teori
Figur 8. Uppslag ur Bonniers ”Utställningskatalog” för 5000-projeket.
6.2.4 Malin på Granlunda – Storytel
Genom att gå in på Storytel och klicka på kategorin romaner kommer del tre av
omslagen till Malin på Granlunda upp. I detta första skede är det digitala bokomslaget den enda representationen av boken som syns och omslaget fyller omslaget paratextens samtliga funktioner. Bokomslaget förklarar för läsaren vilken bok det är och formspråket indikerar att detta är en romantisk berättelse från svunna tider, något som i sin tur är en del av den kommersiella funktionen som ska sälja boken till en potentiell läsare. Samtidigt utgör numret på omslaget en navigerande funktion som föreslår för användaren vilken ordning böckerna bör lyssnas i.
Genom att klicka på omslaget kommer jag till en sida där boken presenteras tillsammans med andra paratextelement i form av synopsis, titel och författarnamn. Omslaget är i detta skede beskuret och dess funktion är fortfarande både kommersiell och orienterande och i viss mån förklarande men fokus ligger här på paratextelementen i form av synopsis, titel och författarnamn.
Genom att klicka på ”läs boken” kommer lyssnaren till uppspelning av boken, här får omslaget igen en framträdande roll. Dess funktion är nu återigen både förklarande, orienterande och kommersiell och påminner lyssnaren om vilken bok det handlar om.
Figur 6. Malin på Granlunda på Storytel.
7. Analys
I detta avsnitt analyseras resultatet av den semiotiska analysen och paratextanalysen. Avsnittet är uppdelad i två delar där den första fokuserar på omslagens visuella uttryck och den andra på formgivningens funktion.
7.1 Omslagens visuella uttryck
Den semiotiska analysen visar på två olika uttryck i de båda bokseriernas omslag. Serien om Stina Pilgren använder sig av en strikt form med tydliga referenser till designhistorien och pappersboken. Här blandas referenser från modernism, klassisk typografi och fotografins historia. Omslagen är avskalade i sitt uttryck. Serien om Malin på Granlunda har ett visuellt utryck där formerna är organiska med inspiration av Art Nouveau.
Gemensamt för de båda omslagen att de anspelar på pappersbokens materialitet. I Serien om Stina Pihlgren visar sig detta i färgsättningen. Den mättade färgen kan ses som ett index för att omslaget är tryckt på matt papper förutsatt att betraktaren har erfarenhet av orsak-verkan-förhållande av hur färg uppträder på tryckt papper. Detta är på sätt och vis motsägelsefullt i förhållande till grafiken vars skarpa kanter tyder på att det är en digitalt framställd bild. Samma referens till pappersbokens materialitet kan ses i de
ornamentala illustrationerna på omslagen till Malin på Granlunda som ger konnotationer till trätryck.
Detta förhållande mellan pappersbok och digital teknik kan kopplas till Kristina Lundblads studie om förlagsbandens framväxt som bland annat visar på hur dess formgivning förhöll sig till både dåtid och framtid där tidigare epokers formspråk modifierades och kombinerades med varandra och med nya innovationer (Lundblad 2010, s.234).
Den typografi som används på omslagen till de båda serierna kan ses som ett sätt att motverka den uniforma och likartade effekt som Lundblad menar skapas av digital publicering och som kan göra att digitala bokomslag får svårt att förmedla sitt särdrag och attrahera sin avsedda publik (Lundblad 2001, s.14).
Vidare kan konstateras att formatet för respektive bok har stor betydelse för att förklara huruvida den tolkas som en e-bok eller ljudbok.Det kvadratiska formatet blir till en ikon för ljudboken och det rektangulära en ikon för e-boken där det logiska
sambandet baseras på igenkänning genom att formen liknar en representation, i detta fall formen av ett CD-omslag respektive formen av ett pappersbokomslag.
7.2 Omslagens funktion
Genom att titta på hur omslagen presenteras på Storytel kan konstateras att bokomslagen i nästan alla delar av processen fyller samtliga delar av paratextens funktioner enligt Birke och Christ(Birke och Christ 2013, s.67-68). De marknadsför, orienterar, förklarar och hjälper användaren att bilda sig en uppfattning om boken. Samtidigt påverkas omslagens funktion utifrån vilket sammanhang det visas i. Ibland är omslaget högst väsentligt och utgör den enda ingången till texten och ibland blir det underordnat andra paratextelement i sin omgivning.
I omslagen till Serien om Stina Pihlgren undersöks på Storytel måste jag också aktivt leta reda på författarens namn för att hitta böckerna vilket förutsätter att jag måste veta på förhand att det är dessa böcker jag vill läsa vilket gör epitexten i form av
utställningskatalogen extra viktig som ett sätt för potentiella läsare att komma i kontakt med boken. I fallet Malin på Granlunda är det lätt att komma i kontakt med omslagen då tre av dem visas i flödet av böcker på Storytels sida för romaner.
8. Slutsats & Diskussion
Uppsatsens frågeställning ”Vilka visuella strategier framträder i bokomslagen för Malin på Granlunda och Serien om Stina Pihlgren?” kan besvaras med att det går att se två olika visuella strategier som påverkas av förlagens uppfattning om böckernas målgrupp.
I Serien om Stina Pihlgren är formgivningen relativt strikt och påminner mycket om ett klassiskt bokomslag både i format och formgivning. Att detta är en litterär klassiker understryks också i förlagets utställningskatalog som presenterar författaren som en feministisk pionjär och formgivarna som erfarna utövare av citat “feministisk- och normkritisk teori omsatt i designpraktik” (Bonnierförlagen 2019).
Omslagen till Malin på Granlunda är formspråket organiskt med visuella kopplingar till art nouveau eller jugend och är utformat med tydliga bilder, typografi och en mjuk färgskala, avsaknaden av författarens namn indikerar att detta är en lättillgänglig berättelse där författarens identitet inte har någon större betydelse. Den tydliga
typografin, färgerna och formspråket gör det enkelt för en potentiell läsare att identifiera bok, genre och ordningsföljd på Storytel.
Skillnaden i omslagens utformning, trots att det handlar om två liknande berättelser, tyder på att förläggarens och formgivarens uppfattning om texterna och hur de vill marknadsföra texterna till en potentiell läsare skiljer sig, och med det också deras uppfattning om böckernas målgrupp.
Målgruppen till Serien om Stina Pihlgren kan tänkas vara intresserad av klassisk litteratur eller motiveras av den feministiska framställningen av författaren. Målgruppen till Malin på Granlunda kan tänkas intresseras av en romantiskt och lättillgänglig berättelse.
Värt att belysa är också att för att hitta Serien om Stina Pihlgren på Storytel måste jag aktivt leta efter boken till skillnad från Malin på Granlunda där omslaget till boken automatiskt dyker upp på förstasidan under kategorin romaner och kan på så sätt enkelt leda potentiella läsare vidare till boken. På så sätt blir epitexten i form av
utställningskatalogen där Serien om Stina Pihlgren presenteras en viktig del av bokens paratext som får en viktig roll i att attrahera läsare.
Syftet att verka som stöd för formgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategier användas i arbetet med e-publicering är därmed uppnått. Med det sagt vill jag understryka att undersökningen har genomförts utifrån mitt subjektiva perspektiv och materialet har varit begränsat. Resultatet av
ett sätt att belysa att man kan närma sig formgivning av digitala bokomslag på olika sätt och därmed öppna upp för nya tankebanor och möjligheter till både designpraktik och ytterligare forskning på området.
8.1 Vidare forskning
Slutligen vill jag lyfta fram ett område som varit närvarande under uppsatsen men som på grund av undersökningens begränsningar inte kunnat avhandlas vidare, och det är en utökad analys av hur digitala omslagen visas och påverkas av hur de visas på olika plattformar och med olika mjukvara och hårdvara. Hur orienterar sig användaren i den digitala bokhandeln och hur interagerar läsaren med olika bokomslag? Vad påverkar användarens val av böcker? Hur stor betydelse har egentligen bokomslaget i den digitala bokvärlden eller finns det annan paratext som är minst lika viktig?
Litteraturförteckning
Barthes, Roland. 1972. Mythologies. New York: Noonday.
Bignell, Jonathan. 2002. Media semiotics: an introduction. 2. uppl. Manchester: Manchester University Press.
Birke, Dorothee., och Christ, Birte. 2013. Paratext and Digitized Narrative: Mapping the Field. Ohio: The Ohio State University Press.
Bonnierförlagen. 2018.
https://www.bonnierforlagen.se/var-verksamhet/bonnierforlagens-digitala-utgivning (Hämtad 2018-04-12) Bonnierförlagen. 2019.
https://www.dropbox.com/s/qq6qz9lbpdtucv5/6156_vernissage%20satsning%20backli stomslag.epub?dl=0 (Hämtad 2019-04-16)
Carlsson, Andreas., och Koppfeldt, Thomas. 2008. Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. 1. uppl. Malmö: Liber.
Davis, Meredith. 2012. Graphic design theory. London: Thames & Hudson.
Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf. 2009. Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Genette, Gérard. (1997) Paratexts: Thresholds of interpretation. Cambridge: Cambridge University Press.
Hall, Stuart., Evans, Jessica., och Nixon, Sean. 2013. Representation. London: SAGE.
Hysing, Shu-Chin. 2013. Från bokomslag till digital bokbild:
Materialitet, funktion och teknik på tröskeln till den digitala boken. Lund: Lunds Universitet.
Korepanova, Anna. 2013. Judging a Book by its Cover: The Manifestation of the Bodily in Contemporary Autobiography. Lund: Lund University.
Koczela, Andrea. 2017. A Brief History of the Dust Jacket.
https://web.archive.org/web/20170611074914/https://www.biblio.com/book-collecting/basics/a-brief-history-of-the-dust-jacket/ (Hämtad 2018-04-12)
Kowalczyk, Piotr. 2018. Ebook friendly. 35 most entertaining animated book covers. 10 mars. https://ebookfriendly.com/best-animated-book-covers/ (Hämtad 2019-11-17)
Lundblad, Kristina. 2001. Boken dematerialiserad. Ikoner 2. Ikoner: vision och tradition. 2001(2): 10-14.
Lundblad, Kristina. 2010. Om betydelsen av böckers utseende. Malmö: Rámus förlag.
Lupton, Ellen. 2010. Thinking with Type: A Critical Guide for Designers, Writers, Editors, and Students. 2. uppl. New York: Princeton Architectural Press
Mankell, Bia. 2013. Bild och materialitet: Om föreställningar, synsätt, material och uttryck i målning, teckning och fotografi. Lund: Studentlitteratur.
Mod, Craig. 2012. Hack the cover. https://craigmod.com/journal/hack_the_cover/ (Hämtad 2018-04-12)
Murray, Simone. 2006. Publishing Studies: Critically Mapping Research in Search of a Discipline. Publishing Research Quaterly 22 (4): 3-25.
Myndigheten för tillgängliga medier. 2019.Talboken - kort historik.
https://www.mtm.se/om-oss/organisation/historik1/talboken---kort-historik/ (Hämtad 2019-11-17)
Oxforddictionaries. 2018.Touchpoint.
https://en.oxforddictionaries.com/definition/touchpoint (Hämtad 2018-04-14)
Schofield, Jack. 2011. Michael Hart obituary. The Guardian. 13 September
https://www.theguardian.com/books/2011/sep/13/michael-hart-obituary (Hämtad 2019-11-17)
Svensk bokhandel. 2012. BookExpo 2: Hur gör man ett digitalt bokomslag?
http://www.svb.se/blogs/bookexpo-2-hur-gor-man-ett-digitalt-bokomslag (Hämtad 2018-04-12)
The Vintage Library. 2013. What Is Pulp Fiction.
https://www.vintagelibrary.com/pulpfiction/introduction/What-Is-Pulp-Fiction.php (Hämtad 2018-04-20)
Vihma, Susann. 2013. Designhistoria: en introduktion. 3. uppl. Stockholm: Raster
Wikberg, Erik. 2018. Bokförsäljningsstatistiken:rapport från svenska bokhandlareföreningen och svenska förläggareföreningen. Stockholm: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen
Wise & Jelly. 2017. E-bokens historia. 13 Juni https://www.wisejelly.se/e-bokens-historia (Hämtad 2019-11-17)
Jag ger härmed Malmö Universitet tillstånd att arkivera en digital kopia av mitt examensarbete med titeln ……… och göra det digitala arkivexemplaret tillgängligt för andra studenter och lärare på programmet Grafisk Design via universitetets digitala plattform. Malmö den……….. ……….. Underskrift ……….. Namnförtydligande #PLPNTMBH -JTB#ZHEÏO
