Miljövetenskap Kandidatnivå 15 hp
VT 2017
Nudging: En lämplig metod för att minska
nedskräpning i Malmö?
Nudging: An appropriate method for reducing
littering in Malmö?
Abstract
Sustainable development is a concept which is built upon different dimensions. These dimensions (ecological, social and economic) are all pressing when it comes to the issue of littering, which partly is the research subject of this paper. Due to the already established knowledge about the negative effects of littering, we have used a concept from behavioral science called “nudging”. The purpose of this paper is to test if nudging can be applied in Malmö successfully by doing three types of experiments involving littering. Green foot prints, in the direction of trash cans and a dog waste container in a park in Malmö, were the independent variable of the experiments. The aim of the footprints was to increase the probability of people throwing garbage in trash cans, instead of on the ground. In one
experiment an increase in the weight of waste was found concerning the dog waste container but an increase in litter in the other experiment was also found. With opposing results like these we can only conclude that this form of nudging might not be an efficient method to reduce littering in parks in Malmö.
Sammanfattning
Begreppet hållbar utveckling innefattar flera delar som påverkas stort av de val som
människor gör till vardags. Nedskräpning har flera negativa konsekvenser socialt, ekonomiskt samt ekologiskt, därför är det viktigt att kunskaper kring hur man kan påverka människors benägenhet till att kasta sitt skräp på marken istället för en soptunna prioriteras. Denna uppsats syftar till att testa hur nudging kan tillämpas i Malmö genom tre olika experiment. Uppsatsens tre experiment har utförts i Pildammsparken och använder gröna fotavtryck i riktning mot en soptunna respektive en hundlatrin som en form av nudging för att öka förbipasserande människors benägenhet att kasta sitt skräp i soptunnan. Resultaten visade på både en ökning av avfallet som kastades i hundlatrinen samt en ökning av nedskräpningen vid utdelandet av godisbitar. Enligt denna uppsats resultat hade de gröna fotavtrycken inte någon effekt på människors benägenhet att kasta sitt skräp.
Förord
Detta är ett kandidatexamensarbete skrivet på Malmö högskolas miljövetarprogram VT2017. Vi har haft väldigt värdefulla kontakter med anställda på Malmö stad och vill tacka Johan Björklund samt samtliga anställda på Markskötsel och Mattias Thelander, på Gatukontoret som alla varit otroligt hjälpsamma. Utan hjälp från dem hade vi inte kunnat genomföra vår undersökning.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1. 1. BEGREPP ... 3
1. 2 MALMÖS MILJÖARBETE OCH KOSTNAD FÖR RENHÅLLNING ... 3
1. 2. 1. Kostnader för renhållning ... 3
1. 2. 2 Strategier och mål för avfall på nationell nivå samt i Malmö stad ... 4
1. 3. CIGARETTFIMPARS PÅVERKAN PÅ MILJÖN ... 4
1. 4. NEDSKRÄPNINGENS MILJÖPÅVERKAN I MARIN MILJÖ... 5
1. 5. PROBLEMFORMULERINGAR/SYFTE ... 6
1. 6. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
2. FÖRSTÅELSE AV NEDSKRÄPNING OCH MODELLER FÖR ATT MINSKA PROBLEMET ... 7
2. 1. NORMER OCH BETEENDE ... 7
2. 2. KRIMINOLOGISKT OCH EKONOMISKT PERSPEKTIV PÅ NEDSKRÄPNING ... 7
2. 3. ALLMÄNNINGARNAS TRAGEDI ... 9
2. 4. NUDGING OCH FRIHETLIG PATERNALISM ... 10
2. 5. NUDGING: SVAGHETER OCH MÖJLIGHETER ... 12
2. 6. DANSKT NUDGINGEXPERIMENT ... 13
3. METOD ... 15
3. 1. INLEDNING OCH FORSKNINGSETIK ... 15
3. 2. ÖVERVÄGANDEN OM ANSATS, DESIGN OCH KAUSALA SAMBAND ... 15
3. 3. FÖRSTUDIE TILL HUNDLATRINEXPERIMENTET ... 16
3. 3. 1. Observation ...18
3. 4. SKRÄPRÄKNING ... 19
3. 5 HUNDLATRINEXPERIMENT... 19
3. 6. KARAMELLEXPERIMENT ... 20
3. 7. ANALYS AV DATA ... 21
4. REDOVISNING AV EXPERIMENT OCH ANALYS ... 22
4.1 VÄGNINGAR FÖR FÖRSTUDIEN VID HUNDLATRINEN ... 22
4. 1. 1 Vägning ... 23
4. 1. 2 Observation ... 23
4. 2. SKRÄPRÄKNING ... 24
4. 3. VÄGNINGAR FÖR HUNDLATRINEXPERIMENTET ... 25
4. 3. 1 Utan gröna fotavtryck ... 25
4. 3. 2. Med gröna fotavtryck ... 26
4. 3. 3. Vägningar ... 26
4. 4. KARAMELLEXPERIMENT ... 27
4. 4. 1. Dagar utan nudging ... 27
4. 4. 2. Dagar med nudging ... 29
4. 5. EN JÄMFÖRELSE MELLAN KARAMELLEXPERIMENT OCH ETT LIKNANDE DANSKT EXPERIMENT ... 30
4. 6. ANALYS ... 31
5. DISKUSSION ... 35
1. Inledning
Orsakerna till att vilja minska nedskräpning är många (SCB, 2008). Människor anser ofta att det är acceptabelt att slänga mindre skräp eller tomma burkar på marken om platsen redan är nedskräpad. En skräpig offentlig miljö kan alltså leda till ännu mer nedskräpning och en sådan miljö ökar risken för klotter och andra typer av skadegörelse. I förlängningen medför detta att “platsen upplevs som otrevlig, otrygg och ofräsch att vistas på” (SCB, 2008, s. 12). Att sortera sopor kräver någon typ av ansträngning från individen och det ger inte något uppenbart tillbaka. Enligt 29 kapitlet, paragraf 7 Miljöbalken (SFS 1998:808) är
nedskräpning olagligt och kan straffas med fängelse vilket visar på normens starka betydelse i Sverige. “Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år”.
Skräp kan också skada djur om de äter skräp som deras matsmältning inte kan hantera och även människor kan lida skada av skräp till exempel genom att cykla in i något typ av avfall på marken som får cyklisten ur balans. Undersökningar som utfördes 2008 åskådliggjorde att trottoarer oftast skräpas ned av cigarettfimpar och därefter snus samt tuggummi.
Skräpundersökningarna skapade då mycket uppmärksamhet och intresse hos kommuner för liknande undersökningar (SCB, 2008). Vid SCB:s årliga medborgarundersökning detta år finns ett samarbete med organisationen Håll Sverige Rent och därför erbjuder SCB att uppskatta kommuninvånarnas inställning till nedskräpning (SCB, 2017). Det visar på att det finns ett intresse för undersökningar som rör nedskräpning samt människors attityd till nedskräpning.
Malmö stad arbetar aktivt med att förbättra sin hantering av avfall, bland annat genom att de förra året utlyste en innovationstävling kallad ”Framtidens avfallshantering” (Malmö stad, u.å). De tävlande hade i uppgift att utveckla goda lösningar för avfallshantering i den täta hållbara staden (Malmö stad, u.å.). Nedskräpningen i Malmö har ökat de senaste åren vilket illustreras av att renhållningsbudgeten under det senaste årtiondet har ökat. År 2006 var budgeten för renhållningen i staden 28 miljoner kronor (SVT, 2013). Enligt Lars Johansson enhetschef på Gatukontoret i Malmö (personlig kommunikation, 7 april 2017), var kostnaden 46 miljoner kronor för år 2016.
Ökad nedskräpning i en stad påverkar hur människor uppfattar sin omgivning (SCB, 2008). En påtaglig närvaro av synlig nedskräpning i en stad är framträdande för allmänheten och ger ett intryck av en social oordning där de sociala regler som styr i samhället inte fungerar. Detta kan leda till att fler människor väljer att ta efter sin omgivning och slänga sitt skräp på
marken istället för i papperskorgen (Lilly, Cullen & Ball, 2011, s. 319–320). Barn lär sig från sin omgivning och de barn som lever i bostadsområden där nedskräpningen är märkbar har svårigheter att utveckla vanor för en miljövänlig avfallshantering, däribland vanan att slänga skräp i en papperskorg (Hartini, Ariana, Dewi & Kurniawan, 2015).
Nudging är en typ av beteendevetenskaplig metod som visat sig framgångsrik när det gäller att påverka människor. Människan gör val omedvetet i vardagen och konceptet nudging har använts i bland annat Danmark där det tagit sig uttryck i exempelvis målandet av fotsteg som leder till papperskorgar på gatorna, vilket minskat nedskräpningen med 50 % (Miljö &
Utveckling, 2016). Begreppet nudging definieras enligt Richard Thaler och Cass R. Sunsteins bok “Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness”. De anser att små förändringar kan ha en stor inverkan på hur människor agerar (Thaler & Sunstein, 2009). Detta är grunden till idén om nudging och i uppsatsen behandlas nudging som en metod för att minska nedskräpningen. Eftersom människan gör val konstant i sin vardag läggs inte lika mycket tanke inför alla beslut. För att hjälpa människor att ta beslut som innebär mindre nedskräpning kan nudging vara en tänkbar metod som skulle kunna resultera i en renare stad.
Vi anser att metoden har potential att användas mer inom stadsplanering för att skapa städer som motverkar nedskräpning samt resulterar i bättre omhändertagande av avfall. Författarna till rapporten “Nudging:Ett verktyg för hållbara beteenden?” menar att det trots svårigheter att mäta resultatet av nudging, är en strategi som är användbar för att skapa förutsättningar för förändringar (Naturvårdsverket, 2014). För att kunna bidra med information om nudging kan vara effektivt för att minska nedskräpning i parker i Malmö krävs studier på just dessa platser. Då effekter av nudging är svåra att mäta behöver experimenten utföras i de områden där nudging kan tänkas användas, annars är risken att validiteten blir låg. Genom att ha utfört tre experiment där nudging används genom målade fotsteg på marken som ledde till
1. 1. Begrepp
Nudging: Begreppet kan definieras som ”To nudge someone is to deliberately intervene in a
given CA (choice architecture), without however changing monetary incentives or the option set itself” (Schubert, 2017, s. 330). Detta kan ungefärligen översättas till att nudging innebär
att avsiktligt ingripa i en fastställd valarkitektur, utan att ändra ekonomiska incitament eller alternativen som finns. Nudging innebär att exempelvis en forskare kan ses som en “choice
architect”, valarkitekt, då hen organiserar omständigheterna för att leda en persons
uppmärksamhet i en önskad riktning (Thaler & Sunstein, 2009). Vi har valt att använda begreppet "nudging" i uppsatsen som både teori och metod. Det är en teori eftersom den föreslår en förklaring till hur människors agerande påverkas av yttre omständigheter. I studien har vi testat teorin genom att placera ut gröna fotsteg som en typ av nudging vilket gör att vi även betraktar det som en metod.
Hållbar utveckling: Denna uppsats kommer att använda den välkända definitionen från den
så kallade Brundtlandrapporten, Our Common Future, From One Earth to One World, där definitionen av hållbar utveckling definieras som utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
(Världskommissionen för miljö och utveckling, 1987).
Nedskräpning: Ordet kan definieras som “okontrollerad spridning av avfall i omgivningen”
(Nationalencyklopedin, 2017). I Miljöbalk (SFS 1998:808) 15 kap. 26 § förklaras att "Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till."
1. 2 Malmös miljöarbete och kostnad för renhållning
1. 2. 1. Kostnader för renhållning
Kostnaden för renhållning i Malmö stad var 46 miljoner kronor år 2016 och i denna summa ingår kostnaden för bland annat tömning av papperskorgar och pappersplockning (Lars Johansson, personlig kommunikation, 7 april 2017). Över ett årtionde har kostnaden för renhållningen ökat med 64 % vilket starkt tyder på ökad nedskräpning. En variabel som kan tas i beaktande är att kostnader för behandling av avfall i många fall har ökat då det ställs högre miljökrav idag (Avfall Sverige, 2012). Under dessa 10 år har befolkningen visserligen ökat vilket medför en naturlig ökning av budgeten för renhållningen. I november år 2006 hade Malmö 275 564 invånare och 10 år senare beboddes staden av 327 049 invånare (SCB, u.å.). Ökningen av kostnaden är inte proportionerlig med tillväxten av befolkningen vilket starkt tyder på att nedskräpningen har ökat. Kommunikation med Gatukontoret i Malmö
bekräftar att nedskräpningen i Malmö har ökat det senaste årtiondet enligt Mattias Thelander (personlig kommunikation, 17 mars 2017), som är anställd på Gatukontoret.
1. 2. 2 Strategier och mål för avfall på nationell nivå samt i Malmö stad
På nationell nivå finns de 16 rikstäckande miljömålen varav hållbar avfallshantering är en precisering inom målet God bebyggd miljö (Naturvårdsverket, 2012a). Andra mål som Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan kan också antas påverkas av avfallshanteringen
(Naturvårdsverket, 2012b). Malmö har 11 mål för avfall som är uppdelade i tre områden; hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder, hållbar sortering med ökad återvinning och hållbar hantering för en renare miljö (Burlövs kommun & Malmö stad, 2016). Två av målen är att mängden förpackningar och tidningar i restavfallet ska halveras för respektive material till år 2020 jämfört med år 2015, samt att nedskräpningen ska vara mindre år 2020 än den var år 2016.
För att nå målen i avfallsplanen har Malmö stad utformat sex olika strategier, dessa är kommunikation, tillgänglighet, samverkan, investeringar, styrmedel och innovation (Burlövs kommun & Malmö stad, 2016). Det är alltså mycket skilda strategier som staden har för att uppnå de tidigare nämnda målen, från att förmedla kunskap för att kunna förändra
människors beteende till att avfallshanteringen ska finnas med i planeringsprocessen såväl som att göra det dyrt att fela ur ett miljöperspektiv samtidigt som det blir mer ekonomiskt gynnsamt att göra rätt (Burlövs kommun & Malmö stad, 2016). Det är svårt att få specifik information, som statistik från kommunen, om nedskräpningen i Malmö. Det finns dock flera källor som bekräftar att nedskräpningen har ökat, till exempel Mattias Thelander (personlig kommunikation, 17 mars 2017).
1. 3. Cigarettfimpars påverkan på miljön
Den vanligaste typen av nedskräpning på global nivå är cigarettfimpar (Novotny et al., 2015). Även i Sverige är fimpar av cigaretter det avfall som oftast skräpar ned trottoarer (SCB, 2008). Frekvensen av nedskräpning från cigarettfimpar betyder att det är ett vanligt avfall på offentliga platser i Sverige, t.ex. i parker. Cigarettens fimp består till största del av filtret som är tillverkat av cellulosaacetat som är en konstfiber. Fibern är inte biologiskt nedbrytbar vilket betyder att ämnet inte kan ändras till ett harmlöst naturligt tillstånd genom bakterier och kan därför påverka miljön negativt. Omfattningen av cigarettfimpar som slängs på
marken är biljon varje år (Novotny et al., 2015). Under antagandet att en fimp väger 170 milligram skulle det innebära att den sammanlagda vikten är 175 200 ton årligen. I filtret finns substanser som är farliga, till exempel bly, arsenik och etyl phenol. De skadliga ämnena sipprar sedan ned i jorden och till vattenmiljöer. När det gäller miljöpåverkan av denna typ av avfall har effekten ännu inte angivits i siffror, men den mycket stora mängd av cigarettfimpar kan resultera i att dricksvattnets kvalitet påverkas av lakvatten. Att cigarettfimpar kan
påverka kvaliteten på dricksvatten beror troligen på att annat avfall som kastas efter
konsumtion, bland annat bekämpningsmedel, medicin och mikroplast från skönhetsprodukter, har upptäckts i källor för dricksvatten. Ett möjligt problem med fimpar är att de kan leda till betydande föroreningar i naturen och eventuella hälsofaror för människan genom
bioackumulation i näringskedjan (Novotny et al., 2015).
1. 4. Nedskräpningens miljöpåverkan i marin miljö
Nedskräpning har en stor miljöpåverkan ochresulterar i stora konsekvenser för marint liv eftersom nedskräpning transporteras tillsammans med dagvatten till närliggande hav och sjöar (Wilcox, Mallos, Leonard, Rodriguez & Hardesty, 2016). I nuläget är vår uppfattning att stora delar av den senare forskningen om nedskräpning rör marin miljö och det är en anledning till att vi har valt att i detta avsnitt beskriva problem med avfall i vattenmiljö. Vi anser även att skräp i vattenområden är särskilt viktigt eftersom problemet är mycket
komplext och skräpet, som tidigare nämnts, i slutstadiet ofta kan påträffas i vatten. Eftersom uppsatsen vill minska mängden hundbajspåsar som kastas på marken har vi valt att i detta avsnitt fokusera på miljöpåverkan av plast.
Olika typer av plast som i slutändan hamnar i havenhar blivit ett globalt problem (Lavers, Oppel & Bond, 2016). Marint liv riskerar att fastna i föremål samt att de misstar föremålen för mat och konsumerar avfall som ligger i vattnet eller på stranden, vilket gör dem utsatta för giftig kemikalisk påverkan från plast (Wilcox, Mallos, Leonard, Rodriguez & Hardesty, 2016). En stor del av den befintliga forskningen som utförts om påverkan av nedskräpning i marin miljö har undersökt marina djurs tendens att fastna i olika föremål. Detta kan bero på att djur som har fastnat i föremål som ligger i havet är synbart för människor när de befinner sig i marina områden. De föremål där marina djur har störst risk att fastna i är fiskeredskap, ballonger samt plastpåsar (Wilcox et al., 2016).
Plastförpackningar är vanligt förekommande vid nedskräpning och förflyttar sig som tidigare nämnts tillsammans med dagvatten och hamnar på detta sätt i olika vattendrag (Green, Boots, Blockley, Rocha & Thompson, 2015). Plast som blandar sig med bottensediment försvårar livet för bottenlevande fiskar och bakterier då de reflekterar bort en stor del av ljuset som kommer från ytan. Plastavfall kan även försvåra möjligheterna för djur som lever på
havsbotten att få tillgång till näring. En undersökning utförd i Irland lät plastpåsar ligga i en kontrollerad miljö i nio veckor och resultaten visade att de hade en stor påverkan på
sedimentets möjlighet att tillgodogöra sig näringsämnen samt minskade mängden av bottenlevande fiskar, detta berodde till viss del även på att resultaten visade på en stor syrebrist i sedimentet till följd av att plast hade befunnit sig i vattnet i nio veckor. Utöver de bottenlevande fiskarna som påverkas av den stora mängden plast som för närvarande finns i haven blir korallrev märkbart påverkade (Green et al., 2015).
1. 5. Problemformuleringar/Syfte
För att främja Malmö stads utveckling mot ett mer hållbart samhälle vill vi genom våra undersökningar bidra till den redan befintliga handlingsplan som inkluderar nudging som en metod i strävan mot en hållbar utveckling. Vi undersöker om det genom nudging går att minska nedskräpningen på offentliga platser. Nedskräpning som senare påträffas i naturen är ett miljöproblem då skräp som kastas på marken kan förstöra djurs habitat samt kan förgifta dem om det konsumeras. Dessutom är nedskräpning ett problem då det ger invånarna en bild av området som orent. För att undersöka om nudging har en minskande effekt på
nedskräpning i en park i Malmö har vi utfört tre experiment med gröna fotsteg som leder till soptunnor för att undersöka om benägenheten ökar hos människorna att slänga skräp i soptunnor istället för på marken. Vår hypotes är att experimentet kommer leda till en minskning av nedskräpning i det närliggande undersökta området. Vi vill testa teorin om nudging genom att utföra experiment och jämföra metoden och resultatet av experiment från etttidigare utfört experiment i Danmark för att kunna lokalisera faktorer för framgång med nudging och viktiga variabler som kan påverka utfallet av experimenten.
1. 6. Frågeställningar
● Kan nudging vara en effektiv metod för att minska nedskräpning i Malmö? ● Kommer experimentet med fotsteg mot soptunnor leda till en minskning av
2. Förståelse av nedskräpning och modeller för att minska
problemet
2. 1. Normer och beteende
Hur individer beter sig mot varandra påverkas av sociala normer, detta gäller för alla kända samhällen (Fehr & Fischbacher, 2004). En undersökning av Brauer och Chaurand (2010) visade att högre individualism i ett samhälle innebär en minskning av den sociala kontrollen. Individualism är dock inte hela svaret gällande beteende och nedskräpning. I en studie där Grekland och Tyskland jämfördes var efterlevnaden av antinedskräpningsnormen observerad fyra gånger oftare i den tyska staden än i den grekiska staden, detta trots att den tyska
individualismen anses vara dubbelt så hög som den grekiska (Berger & Hevenstone, 2016).
En undersökning av Berger och Hevenstone (2016) fann att människors benägenhet att straffa den som skräpat ned (normbrytaren), upprätthålla normen genom att plocka upp skräpet eller att straffa normbrytaren på ett subtilt sätt (exempelvis genom dömande blickar), var mycket lägre på de platser där forskarna spritt ut skräp runt soptunnan. Det kan vara betydelsen av en särskild norm som beslutar hur många som agerar enligt normen och plockar upp flaskan som kastats i närheten av en soptunna. Vad som skiljer sig mellan kulturerna behöver därmed inte vara allmänt hur normer upprätthålls, utan att normerna tillskrivs olika högt värde vilket gör att individerna agerar på olika sätt (Berger & Hevenstone, 2016). Studien visade också att avståndet mellan den tappade flaskan och soptunnan hade inverkan på hur många som plockade upp flaskan och slängde den i papperskorgen, när flaskan tappades närmare
soptunnan var det fler som slängde den. Forskarna bakom undersökningen menar att politiker borde utforma miljöer som gör att människor underhåller dem, vilket skulle kunna stoppa spridningen av normbrytande beteende tidigt. Gällande nedskräpning kan detta uppnås genom utplacerandet av många väl synliga papperskorgar (Berger & Hevenstone, 2016).
2. 2. Kriminologiskt och ekonomiskt perspektiv på nedskräpning
Inom kriminologin finns något som kallas ”broken windows theory” som betyder att tecken på mindre brott som nedskräpning och graffitti kan alstra fler normbrytande beteenden och i värsta fall allvarliga brott (Berger & Hevenstone, 2016). Broken windows theory skapades ur Chicagoskolan som undersökte varför specifikt småbrott, till exempel vandalisering, var så vanligt förekommande i stadsmiljöer (Lilly, Cullen, Ball, 2011, s. 319–320). Chicagoskolan
hävdar att vandalisering är en konsekvens av social oordning i mer utsatta områden i städer, detta är anledningen till att brottsligheten är särskilt hög i just dessa områden (Lilly et al., 2011, s. 319–320). Värdet av till exempel ett krossat fönster sätts beroende på om det blir lagat, vilket tyder på att ägaren är engagerad i fastigheten och bryr sig, eller om ägaren väljer att låta det förbli trasigt (Berger & Hevenstone, 2016). Förespråkarna för teorin menar dock inte att en redan brottshärjad stad kommer att förbättras genom att fastigheter repareras, men de trasiga byggnader kan ses som en startpunkt för en stad som håller på att försämras (Berger & Hevenstone, 2016).
Nedskräpning är därmed inte endast ett problem för staden genom att exempelvis hålla vattendrag rena. Det har ännu en dimension då företeelsen kan leda till grövre brott som påverkar samhället negativt i en större skala jämfört med endast konsekvenserna av
nedskräpning. Ekonomernas version av teorin kallas ”broken windows parable” och innebär att skadegörelse, till exempel att en bagares fönster blir sönderslaget leder till
affärsverksamhet för glasmästaren som får i uppgift att reparera fönstret. Glasmästaren får därmed intäkter som hen kan använda för att utvidga sitt företagande och detta ska få de ekonomiska hjulen att snurra (Chaiechi, 2014). Alternativkostnaden är dock viktig att ha i åtanke eftersom om bagaren inte hade haft anledning att spendera pengar på fönstret hade hen kunnat använda de pengarna och tiden till något annat inom sin verksamhet. Det går alltså inte att argumentera för att skadegörelse eller nedskräpning är något som sätter igång ekonomin och påverkar den positivt (Chaiechi, 2014).
Gällande den ekonomiska aspekten av hållbar utveckling är nedskräpning även ett problem. Det finns tre dimensioner av hållbar utveckling som ofta lyfts fram, dessa är ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter (Wright & Boorse, 2011 s. 17). För att uppnå idealet som kallas för hållbar utveckling krävs att de tidigare nämnda tre dimensionerna tas hänsyn till och chansen för att nå hållbara lösningar för samhället är mycket större om de intressen som sociologer, ekonomer och ekologer har kan överlappas (Wright & Boorse, 2011, s. 17). Figur 1 nedan förklarar hur de olika delarna är sammankopplade.
Figur 1: Figuren visar de tre olika dimensionerna av hållbar utveckling och zonen där de tre delarna möts är vad som kan
anses vara hållbarhet (EnviroProfit, LLC, 2013).
2. 3. Allmänningarnas tragedi
Garrett Hardins “tragedy of the commons” är en känd teori som innehåller en metafor där den allmänna betesmarken i en by leder till att alla herdar har incitament för att addera ännu ett av sina djur på området, som Hardin uttryckte det är varje herde ”locked into a system that
compels him to increase his herd without limit” (Hardin, 1968, s. 162). Utan privatisering
eller ingripande från regeringen som kan begränsa åtkomsten till allmänningen kommer, enligt Hardin, den att överexploateras och tillintetgöras. Att privatisera allmänna resurser har därför lagts fram som ett alternativ för att skydda allmänningar (Hardin, 1968) Situationen med nedskräpning på allmänna platser kan omsättas i allmänningarnas tragedi då marken på en offentlig plats kan ses som en allmänning. Underlaget på just offentliga platser kan inte delas upp som privata ägodelar och detta innebär att marken räknas som en public good då människor inte kan exkluderas från dess fördelar och nackdelar (non-excludability) (Hanley, Shogren & White, 2001, s. 18). För att en persons användning av marken ska inkräkta på någon annans användning av den måste utrymmet vara litet och det måste finnas stor
efterfrågan på användning av platsen, det brukar dock inte vara ett problem i svenska parker vilket tyder på att allmänningen som undersöks i vår studie uppfyller kriteriet non-rival
consumption. Dessa två kvaliteter betyder att resursen är en pure public good (Hanley et al.
2001, s. 18).
Berkes, Wilk och Harnish (2016, s. 72) menar dock att Hardins modell inte ger en fullständig bild av förvaltandet av gemensamma resurser. En del i det är att gemensamma resurser och
”open access” inte är samma sak, trots att Hardin ofta får det att låta så. Teorin medför därför att gemensamma resurser leder till överexploatering, när detta dock inte behöver vara fallet. Modellen menar också att individens intresse inte hindras av institutionella arrangemang, men i många samhällen leder social press till att användarna av gemensamma resurser tvingas hålla sig till regler som satts upp för resursanvändandet (Berkes et al., 2016, s. 72). Hardins modell (1968) gör antagandet att varje individ är en rationell varelse som ser att den privata fördelen av att addera ännu ett djur är större än den privata kostnaden. Antagandet om människan som rationell och nyttomaximerande kallas homo economicus (Levine, Chan & Satterfield, 2015). Hardins antagande om människans natur stämmer inte överens med nudging då nudging innebär att en mycket liten förändring kan få stora konsekvenser för individers val.
Men Hardins modell bidrar fortfarande med insikter om människans natur, att människans naturliga tillstånd är att se till sin egen och sin familjs välstånd vilket i hans exempel betraktas som att ha många betesdjur på marken. Det kan även anses gälla vad som är praktiskt och verkar som ett logiskt val för individen. Det kan ta sig uttryck i att köpa kaffe i
engångsmuggar istället för att ha med sig en termosmugg då personen inte behöver bära runt på en mugg som tidvis är tom. Engångsmuggen kanske lämnas någonstans för att det inte finns en soptunna i närheten och människor vill inte lägga sin tid på att leta upp
papperskorgar. Allmänningarnas tragedi visar på människans oförmåga att själva hantera situationer gällande gemensam egendom. Nedskräpning på offentlig mark är ett exempel på hur allmänningarnas tragedi resulterar i ett problem som är svårt att hantera på ett effektivt sätt och samtidigt låta människan ha kvar sin frihet, genom att låta platsen vara offentlig. Allmänningarnas tragedi har ovan beskrivit problemet med nedskräpning i ett stort perspektiv; på nationell nivå då nedskräpning på offentliga platser är något som många svenska kommuner är intresserade av att veta mer om (SCB, 2008). I vår undersökning ligger fokus dock på nedskräpning som ett lokalt problem. Experimenten vi utfört syftar inte till att generalisera om nudging är ett fungerande sätt att minska nedskräpning på olika platser i världen, utan testar nudging genom gröna fotsteg i just en park i Malmö.
2. 4. Nudging och frihetlig paternalism
Då människan i sin vardag gör val omedvetet kan nudging vara en tänkbar lösning för en stad som har svårigheter med att motivera invånare i staden att minska sin nedskräpning. Nudging betyder att forskaren organiserar omständigheter i syfte att leda en persons uppmärksamhet i
en önskad riktning (Thaler & Sunstein, 2009, s. 3). Ett experiment där gröna fotavtryck visade riktningen mot närliggande papperskorgar utfördes i Köpenhamn för att minska nedskräpningen och det resulterade i en minskning (Håll Sverige rent, 2017). Nudge härstammar från Richard Thaler och Cass R. Sunsteins bok “Nudge: Improving Decisions
about Health, Wealth, and Happiness”. Thaler och Sunstein (2008, s. 1) menar att man
genom små ändringar i en människas vardag kan påverka de val som dem gör. Detta har uppmärksammats internationellt och har efterfrågats av politiker i till exempel USA (Corrales & Jurčys, 2016). Konceptet bygger på frihetlig paternalism (förmyndarmentalitet) som
innebär att parterna i situationen ska puffas att göra ett val som är bättre för dem, utan att de tvingas att göra på ett särskilt sätt (Sunstein & Thaler, 2003). Individer har rätt att göra val men valarkitekturen är utformad för att främja vissa beteenden som anses vara goda för personerna (Sunstein & Thaler, 2003). Nedan beskrivs ett exempel där personen Carolyn är vad Thaler och Sunstein (2008, s. 3) kallar för en “choice architect”, den svenska
översättningen för termen kan sägas vara “valarkitekt”. Valarkiteken är ansvarig för att arrangera miljön som människor gör sina val i (Thaler & Sunstein, 2008, s. 3). En läkare som beskriver olika typer av behandlingar för en patient, eller personen som utformar ett formulär som nyanställda vid företaget fyller i för att inkluderas i företagets hälsovård är också en valarkitekt (Thaler och Sunstein, 2008, s. 3).
Ett enkelt exempel på nudging kan uttryckas med hjälp av Sunstein och Thalers (2008, s. 1) fiktiva vän, Carolyn, som är ansvarig för maten i många olika skolor. Carolyn testade att systematiskt flytta olika typer av livsmedel i de olika skolorna för att undersöka om
placeringen hade en effekt på elevernas val. Till exempel flyttades desserter längst fram och i andra skolor placerades de längst bak. Pommes frites placerades på vissa skolor i ögonhöjd, medan vissa skolor hade morotsstavar i elevernas ögonhöjd. Genom att ändra var maten placerades kunde Carolyn åstadkomma en ökning eller minskning med 25 % på många livsmedel (Thaler och Sunstein, 2008, s. 1).
Trots att frihetlig paternalism låter som en självmotsägelse anser Thaler och Sunstein (2003) att det är önskvärt såväl som genomförbart för offentliga och privata inrättningar att påverka människors beteende samtidigt som respekten för valfrihet upprätthålls. De menar att
människor ofta bygger sina preferenser på bristande information, att preferenserna dessutom ofta är oklara och att de därför kommer att påverkas av bland annat “framing” (hur
falskt påstående att det skulle finnas ett genomförbart alternativ till förmyndarmentalitet. Detta påstår de inte bara för att de ifrågasätter människans förmåga att göra bra val, de menar också att det uppstår situationer där exempelvis en organisation får vetskap om att deras val kommer att påverka andras val (Thaler och Sunstein, 2003).
Ett exempel på en sådan situation är att chefen för ett företags matsal inser att livsmedlens ordning inverkar på människors val av mat. I situationen skulle tre strategier vara tänkbara: (1) chefen kan göra val som hon tror skulle ha störst positiv effekt på kunderna, (2) chefen kan göra slumpmässig val och (3) hon kan göra val som hon tror skulle göra kunderna så överviktiga som möjligt. Den första strategin är uppbyggd av en förmyndarmentalitet men den andra och tredje strategin kan vara svårare att motivera eftersom strategi 1 skulle leda till bättre hälsoeffekter för kunderna. Paternalism behöver alltså inte innefatta tvång, frihetlig paternalism enligt exemplet ovan innebär inte att någon tvingas agera på ett särskilt sätt (Sunstein & Thaler, 2003).
2. 5. Nudging: svagheter och möjligheter
Det har dock riktats en del kritik mot nudging. Bovens (2009) menar att det finns moraliska problem med nudging. Författaren tar upp Thaler och Sunsteins exempel som kan kallas Save-More-Tomorrow-nudge, som innebär att personer övertalas att placera sin framtida löneförhöjning i sitt pensionssparande. Valet passar inte personens karaktär och hen skulle inte ha gjort detta val om hen inte blivit utsatt för nudging. Hade det inte varit för
övertalningen hade människan vid nästa löneförhöjning låtit bli att investera pengarna i pensionen. Författaren kritiserar att personen tagit ett beslut som hen inte skulle ha tagit vid tidpunkten för ökningen av lönen och han menar därför att det tidigare beslutet inte
överensstämmer med vad personen tycker är bra. Bovens (2009) kritiserar att dessa typer av påverkansmetoder fungerar bäst när objekten inte vet om att de är utsatta för påverkan. Andra typer av påverkan som exempelvis information om effekterna av
droganvändning som syftar till att få drogberoende att ändra sitt beteende, har en mycket mer öppen agenda än nudging där en stor del i effekten kräver att människorna inte vet om hur valarkitekturen har konstruerats (Bovens, 2009).
(Bovens, 2009). Författaren kritiserar även att Thaler och Sunstein skiljer på nudging och “subliminal images” då båda verktygen kräver att personerna inte vet vad de utsätts för. Ett möjligt problem med nudging är när det ska användas som ett policyinstrument på hög politisk nivå. Om majoriteten av befolkningen röstar på en regering som är mycket villig att utöva frihetlig paternalism kan det, enligt Bovens (2009), uppstå ett demokratiproblem eftersom det finns en minoritet som inte vill att regeringen ska experimentera med deras preferenser. Problemet ligger i att människor kan påverkas utan vetskap, alltså med låg transparens, trots att de inte röstat för denna typ av påverkan (Bovens, 2009). Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa typer av problem alltid uppstår i vad som kallas
demokratiska samhällen. En del av invånarna kommer att ha motsatt politisk ställning till de som har regeringsmakten och det tillhör oundvikligen en demokrati då människor har rätt tycka olika.
Nudging har även ifrågasatts gällande den långvariga effekten (Bovens, 2009). En eventuell problematik är att människor kan vänja sig vid en viss typ av nudging och med tiden kommer det därför att krävas åtgärder som märks mer för att uppnå samma effekt. Verktygets
inverkan på kort tid kan vara ett tveeggat svärd då det kan leda till misslyckande på längre sikt. Effekten av nudging på sikt gällande exempelvis pensionssparande kan göra att människor tar mindre ansvar för sin egen välfärd. Det kan dock även ha motsatt verkan; att vissa nudges leder till att människor ändrar sina preferenser på riktigt och blir mer sparsamma till exempel. En viktig fråga är om nudging leder till en genuin förändring av en persons preferenser (Bovens, 2009).
2. 6. Danskt nudgingexperiment
Karamellexperimentet har inspirerats av ett experiment genomfört i Köpenhamn av sex studenter från Roskilde universitet. Dock har vi anpassat experimentet för att passa våra förutsättningar i Malmö (Thygesen, Thomsen, Bach, Eliassen, Naver Markussen, Stage, Guldborg Hansen, 2011). Experimentet utfördes genom att en grupp på sex studenter delade ut engångspaketerade godisbitar på ett område på 450 meters längd på en väg vid namn Fiolstræde i Köpenhamn. Experimentet hade hypotesen att nudging skulle öka invånarnas benägenhet att slänga godispapperet i soptunnan och minska invånarnas benägenhet att slänga pappret på marken. Två studenter delade ut totalt 1000 godisbitar på en dag utan någon form av nudging. Studenterna placerade två dagar senare limegröna fotavtryck på
gatan i riktning mot soptunnorna och de delade sedan ut ytterligare 1000 godisbitar (Thygesen et.al., 2011).
Då experimentet utfördes av sex studenter möjliggjorde det att två studenter kunde dela ut godis medan fyra studenter observerade (Thygesen et.al., 2011). Studenterna som delade ut godiset uppfattade de förbipasserande som positiva till utdelningen av godis och ville inte uppge anledning till utdelningen. När de förbigående frågade varför studenterna delade ut godis svarade de att de ville önska invånarna i Köpenhamn en trevlig dag. Likheten mellan experimenten säkerställdes genom att alla studenter behöll sina roller under de två dagarna varav en hade påverkan av nudging medan den andra inte hade påverkan av nudging (Thygesen et.al., 2011).
Studenterna genomsökte området och delade in godispapperet som de hittade i olika kategorier; godispapper i soptunnor på Fiolstræde, godispapper kastade på gatan på
Fiolstræde, papper i soptunnor på sidogator, samt godispapper kastade på gatan på sidogator (Thygesen et.al., 2011). Resultatet under experimentet som inte hade någon form av påverkan genom nudging visade att av de 1000 utdelade godisbitarna kastades 91 (9,1 %) godispapper på gatan, 193 (19,3 %) godispapper kastades i soptunnan och 716 (71,6 %) godispapper är okända. Resultatet av experimentet med påverkan av limegröna fotavtryck visade att av de 1000 utdelade godisbitarna kastades 49 (4,9 %) godispapper på gatan, 263 (26,3 %)
godispapper blev kastade i soptunnan och 688 godispapper (68,8 %) var okända (Thygesen et.al., 2011).
3. Metod
3. 1. Inledning och forskningsetik
Undersökningens resultat grundas på tre experiment där gröna fotspår målats på marken, i en park, som ledde fram till soptunnor. Det experiment i Danmark som vi inspirerats av använde sig av gröna fotsteg och det är dessutom en kontrasterande färg mot asfalt och grus vilket bidrog till att vi ansåg det vara en lämplig färg att använda. Enligt teorin om nudging kan fotstegen leda till att fler slänger sitt skräp i soptunnan och därmed minska nedskräpningen. Effekten av experimenten mättes genom att skräp räknats på ett avgränsat område i närheten av fotstegen, godispapper räknats och att avfall från närliggande soptunnor vägts.
En fråga som vi har brottats med under experimenten är hur vi ska ställa oss till att vi utfört ett experiment som rör människans beteende utan att i förväg be om tillåtelse från de personer som har inkluderats och observerats i studien. Människor är tänkande varelser med
preferenser och det är något som bör tas hänsyn till genom att fråga personerna om de vill delta i studien eller inte. Ett problem uppstår dock då att be om tillåtelse innebär en risk att berätta för mycket om experimentets syfte och kunde påverka resultatet. Vi menar att deltagarna inte har tillfogats skada eller fått bestående men av experimentet och därav inte behöver ta större etikhänseende.
3. 2. Överväganden om ansats, design och kausala samband
Relationen mellan teori och praktik kan vara induktiv eller deduktiv (Bryman, 2011, s. 26). Vid deduktiv teori härleds hypotesen från kunskap som redan finns inom området och därefter sker datainsamling som gör att hypotesen kan bekräftas eller förkastas. Processen börjar alltså med teorin och hypotesen som deducerats från den, vilket sedan styr hur
insamlingen av data sker (Bryman, 2011, s. 26). Förbindelsen mellan teori och data i enlighet med ett deduktivt angreppssätt kopplas ofta samman med kvantitativ metod (Bryman, 2011, s. 29). Vi har valt ett deduktivt angreppssätt eftersom vår hypotes har grundats i teorin om nudging. Vi har under denna uppsats inspirerats av det tidigare nämnda experiment utfört i Danmark där sex studenter från Roskilde universitet delade ut godis med gröna fotsteg som visade riktningen till närliggande soptunnor. I Danmark visade resultatet på en 36,3 procent ökning av godispapper som återfanns i soptunnorna inom området, vilket är anledningen till att vår hypotes är att nedskräpningen i Malmö också kommer att minska genom att samma typ av experiment utförs.
Forskningsmetod är ett tillvägagångssätt när data samlas in (Bryman, 2011, s. 48). Olika typer av instrument kan användas för att få de data som behövs, exempelvis enkäter och intervjuer (Bryman, 2011, s. 48). Syftet med kvantitativ forskning är att vara så objektiv som möjligt genom att grunda slutsatserna på mätbara empiriska data, till exempel statistik (Greetham, 2014, s. 192). Forskningsobjektet ska kunna beskrivas genom siffror och klassas enligt omfång. Senare ska siffrorna kunna analyseras matematiskt och redovisas i exempelvis procent eller matematiska modeller (Greetham, 2014, s. 192). Vår forskningsmetod är
kvantitativ eftersom vi har utfört experiment som översatts i siffror och resultatet kommer att redovisas på ett sådant sätt. Skräpet på en viss yta räknades innan och efter fotstegen målats på vägen och den eventuella förändringen har beskrivits i procentenheter. Pappret från godiset som delades ut under det andra experimentet räknades. Även avfallet i en soptunna och en hundlatrin vägdes. Ramen för analys och insamling av data kallas forskningsdesign (Bryman, 2011, s. 48). Denna reflekterar beslut som tagits gällande hur stor vikt som lagts vid vissa aspekter i undersökningen, t.ex. generalisering som sträcker sig utanför
populationen i studien eller förståelse av mänskliga beteenden (Bryman, 2011, s. 48).
För att i ett experiment fastslå att två variabler påverkar varandra måste undersökningen visa på ett samband (Eliasson, 2013, s. 90–91). Det är essentiellt att den oberoende variabeln uppkommer först då tiden för variabeln har en stor betydelse för att visa på den beroende variabelns påverkan. Vid experiment som ska visa på ett samband mellan två variabler är det viktigt att utesluta påverkan från en underliggande variabel som kan ha en påverkan på de variabler som experimentet undersöker, detta kan resultera i ett skensamband (Eliasson, 2013, s. 90–91). Nollhypotesen innebär att introducerande av en oberoende variabel inte har någon effekt på resultatet, detta innebär att enligt nollhypotesen har inte de gröna fotavtrycken någon effekt på människors benägenhet att kasta sitt skräp i soptunnor (Byström & Byström, 2011, s. 287).
3. 3. Förstudie till hundlatrinexperimentet
En förstudie genomfördes i Pildammsparken för att identifiera faktorer som kan påverka reliabiliteten i våra planerade experiment. Parken är belägen i centrala Malmö och räknas som en A-park enligt Johan Björklund (personlig kommunikation, 3 april 2017) på
särskild vikt för Malmö stad. Valet av område för förstudien bestämdes efter en kort
telefonintervju med Mattias Thelander som är anställd vid gatukontoret i Malmö. Då blev vi informerade att enligt Mattias Thelanders egen uppfattning, efter 10 års erfarenhet av
området, har nedskräpningen i Pildammsparken ökat. Tillstånd för utförandet av experimentet erfordrades genom kontakt med Gatukontoret. Förstudiens syfte var att undersöka effekten av nudging på allmänheten i avseendet nedskräpning i Pildammsparken. Förstudien har utförts i Malmö för att undersöka möjligheten för att minska nedskräpning i det valda området med hjälp av nudging. Gröna fotsteg målades i riktning mot soptunnor där tanken var att
människor skulle få en “puff” att följa fotstegen och därmed stanna vid soptunnan och slänga eventuellt skräp som de bar på.
I Pildammsparken utfördes förstudien på en specifik asfalterad gångväg i området kring Pildammsteatern. Gångvägen leder ut till en hundlatrin vid John Ericssons väg. Få personer passerade vägen där vi utförde förstudien under tiden för mätningar och observation. Den exakta platsen valdes på grund av att det skulle vara ett område där skräp inte lätt kunde blåsa iväg eftersom det skulle minska validiteten av skräpmätningen. Vid båda sidorna av latrinen finns ett skogsliknande område med träd och höga växter som förhindrar att skräpet blåser iväg långt bort, området samlar tvärtom upp skräp. Områdets uppsamlande egenskap innebär naturligtvis att även skräp från andra delar av parken kan fastna där. För att kunna genomföra en beräkning av huruvida skräpet på en viss plats har ökat eller minskat var det dock viktigast att området skulle behålla majoriteten av nedskräpningen. Platsen verkade också lämplig då det var svårt att se hundlatrinen från vägen vilket verkade som en bra plats att testa teorin om nudging med hjälp av fotsteg till latrinen.
Den asfalterade vägen vi undersökte var belägen vid restaurang Margaretapaviljonen vilket kan vara en faktor som ökar nedskräpningen i området. Den oberoende variabeln vid experimentet utgjordes av gröna fotavtryck på marken som leder mot en soptunna. Gröna fotsteg målades på marken med en vattenlöslig färg för att underlätta borttagningen av fotstegen efter experimentets slut. För att underlätta målningen av fotavtrycken användes mallar tillverkade av kartong. Resultatet av vårt experiment har mätts genom vägning av avfallet i hundlatrinen samt den gröna soptunnan.Undersökningen krävde även en öppen dialog med lokala representanter från Markskötsel som ansvarade för den dagliga tömningen av hundlatrinen eftersom det har en stor påverkan på resultatet av vägningen.
För att mäta en eventuell effekt av förstudien vid hundlatrinen utfördes mätningar på precis samma sätt när det inte pågick nudging med fotsteg. Då förstudien har utförts på offentlig plats är urvalet av personer som deltar i studien slumpmässigt. Antalet människor som befinner sig i parken är beroende av säsong och vi är medvetna om att nedskräpningen kan skilja sig beroende på vilken årstid vi väljer att utföra de planerade experimenteten.
Bild 1: Bilden visar området där karamellexperimentet utfördes (A) i Pildammsparken och det område där hundlatrinexperimentet utfördes (B) (egen illustration).
3. 3. 2. Observation
Under torsdagen den 6 april 2017 genomförde vi en observation över området runt
hundlatrinen såväl som den gröna soptunnan för att få en uppfattning om människor i parken visade någon form av reaktion på fotavtrycken. När observationen utfördes hade de gröna fotavtrycken varit placerade i fyra dagar, detta innebär att de människor som varit i parken tidigare i veckan möjligtvis kunde ha sett fotavtrycken innan observationen utfördes.
3. 4. Skräpräkning
En beräkning av antalet skräp i det kringliggande området utfördes även för att ytterligare stärka vårt resultat. På båda sidorna av den berörda hundlatrinen ligger ett skogsparti. I skogspartiet har vi på ett begränsat antal kvadratmeter utfört en skräpräkning för att
undersöka om antalet avfall på marken i skogspartiet har påverkats av fotavtrycken bredvid. Den första skräpräkningen utfördes på måndagen 3 april 2017 klockan 10.00, fotavtrycken målades på marken senare samma dag klockan 10.30, den första skräpräkningen hade därmed utan effekt av nudging. Den andra beräkningen av skräp skedde efter experimentets
avslutande på måndagen 10 april 2017 klockan 10.00, alltså efter en vecka med avsedd nudging genom fotsteg på marken. Observationen av skräp i skogspartiet har utförts genom en noggrann manuell beräkning av antalet avfall som ligger synligt i området. Skogspartiet är begränsat till 32,68 meter* 21,45 meter på hundlatrinens högra sida medan skogspartiet till vänster om hundlatrinen var 32,68 meter* 28,48 meter.
3. 5. Hundlatrinexperiment
Resultatet av förstudien som tidigare beskrivits visade på flera bristande faktorer i utförandet. Därför valde vi att upprepa experimentet och denna gång på bästa möjliga sätt kontrollera eller utesluta de faktorer som påverkade föregående förstudiens resultat. Oklarheter i
kommunikationen från vår sida gjorde att resultatet inte blev tillförlitligt vid förstudien. Vid ett tillfälle byttes påsen i hundlatrinen ut innan vi kunde utföra vägningen denna dagen vilket resulterade i att vi förlorade data från den dagen. Dessutom byttes påsen vid behov och inte varje dag vilket gjorde att vi inte kunde vara helt säkra på om påsen hade bytts ut eller inte. Under hundlatrinexperimentet använde vi samma hundlatrin men kontaktade Markskötsel för att skapa en överenskommelse över tömningen av hundlatrinen då detta var en problematisk faktor under förstudien som påverkade resultatet stort. Eftersom vi inte ansåg att vägningarna av den gröna soptunnans innehåll var betydande för vårt resultat valde vi att inte använda den i hundlatrinexperimentet. Vi fick tillstånd till fullständig kontroll över hundlatrinen där vi själva fick kontrollera tömningen av hundlatrinen, vi använde även en digital köksvåg. Vi valde sedan en tidpunkt mitt på dagen där avfallet vägdes samt innehållet i hundlatrinen tömdes till en ny påse. Avfallet vägdes även på eftermiddagen vid hundlatrinexperimentet för att undersöka skillnaden mellan mängden avfall som slängs på förmiddagen och
eftermiddagen. De gröna fotavtrycken placerades på samma ställe som vid förstudien och målades med samma färg samt mall.
Hundlatrinexperimentet utfördes under fyra dagar under vecka 17 där avfallet vägdes under två dagar utan gröna fotavtryck samt två dagar med gröna fotavtryck. Tidsaspekten ändrades vid hundlatrinexperimentet eftersom tidsbristen innebar att den tidsmässiga längd som förstudien utfördes under (en vecka med gröna fotavtryck och en vecka utan gröna fotavtryck) inte var möjlig.
3. 6. Karamellexperiment
För att vidare undersöka effekten av nudging på Malmös invånare utförde vi ytterligare ett experiment i Pildammsparken. Med karamellexperimentet ville vi testa effekten av gröna fotavtryck genom att dela ut gratis godis till förbipasserande i parken och endast mäta nedskräpningen av pappret som omslöt godisbitarna. För att godispapperet skulle kunna upptäckas lätt genom en visuell genomgång valdes Daim på grund av dess klarröda färg och att det dessutom är ett varumärke som många i Sverige troligen känner till. En person delade ut godis som låg vackert i en korg, personen frågade vänligt “Ursäkta, får jag bjuda dig på Daim?”. Den andra personen agerade observatör och satt på en bänk i närheten för att kunna se samt höra de deltagandes reaktioner. Observatören antecknade hur många som tackade nej till godis, antal som tackade ja, vad personerna svarade och om de åt godisbiten direkt. De sex närmaste soptunnorna vid godisutdelningen fick en extra soppåse placerad ovanpå den tidigare för att pappret från Daim skulle kunna räknas på ett enkelt sätt. Först utfördes utdelningen av godis samt observationer och räkning av godispapper utan fotsteg. Två dagar senare utfördes samma procedur med gröna fotsteg. Vid experimentet delades 54
Daimchokladbitar ut under två dagar utan fotsteg samt 54 Daimchokladbitar under en dag med fotsteg.
Karamellexperimentet utfördes på dammens västra sida (se bild. 1). Val av plats för detta experiment krävde en omfattande planering eftersom flera faktorer kan påverka resultatet, till exempel vind då pappret från godiset kan hamna i dammen eller blåsa utanför
mätningsområdet. Antalet vägar till platsen var även en faktor eftersom vi ville ha ett begränsat antal stråk för de gående för att öka chanserna att de skulle passera de utmärkta soptunnorna. Det målades gröna fotsteg på marken till två soptunnor, som gjordes i olika riktning eftersom personer kan välja att gå medsols eller motsols i parken. Vi valde att gå runt i parken för att undersöka vilka platser där träd skyddade från vind. För att mäta
nedskräpningen utförde vi en noggrann genomgång av området där vi letade efter de distinkta röda godispapper från Daim. Innan godiset skulle börja delas ut placerades soppåsar ovanpå de ordinarie soppåsarna i sex närliggande soptunnor för att undersöka om fotstegen
påverkade fler människor att gå till en soptunna och slänga pappret där. Även andra soptunnor i området undersöktes för att se om någon slängt godispapperet där. Senare i veckan märktes soppåsarna för att ge en indikation om soppåsarna har bytts ut alternativt noterades innehållet i dem.
Då gesten att dela ut gratis godis kan uppfattas som udda valde vi att uppge en falsk anledning till varför vi delade ut godis. Vi valde att enkelt förklara situationen genom att svara ”Vi gör en god gärning i veckan och den här veckan valde vi att dela ut godis!”. Vi valde att utesluta joggare från experimentet eftersom det är svårt att få deras uppmärksamhet samt att löpning och godisätande inte går särskilt bra ihop. Undersökningen delades upp mellan oss så att en person delade ut godis och en person förde utförliga anteckningar över de tillfrågade människornas beteende.
3. 6. Analys av data
För att undersöka om nollhypotesen kan bekräftas eller förkastas kommer vi att genomföra ett chi2-test. Om testet visar ett resultat under 0,05 kan vi konstatera att det finns en statistiskt
signifikant skillnad för den oberoende variabeln som i vårt fall är nudging (de gröna fotstegen). Detta skulle innebära att skillnaden på nedskräpningen och skräp slängt i
soptunnan mellan dagarna med nudging och utan nudging, skulle vara tillräckligt stor för att kunna konstatera att den inte uppkommit av slumpen.
4. Redovisning av experiment och analys
4. 1. Vägningar för förstudien vid hundlatrinen
De gröna fotavtrycken målades vid hundlatrinen klockan 07.00 på måndagen vecka 14. Vägningarna av avfallet i hundlatrinen utfördes under två veckor där avfallet vägdes under tre dagar med gröna fotavtryck på vardagar vid samma tidpunkt, klockan 15.00 samt tre vardagar klockan 11.00 utan de gröna fotavtrycken. Mätningarna utförda på måndag och tisdag visade att latrinen endast innehöll svarta hundbajspåsar. På onsdagen innehöll latrinen utöver hundbajspåsar även bland annat godispapper, någon typ av klistermärke och en rosa plastpåse. Då påsen i hundlatrinen hade märkts med en klisterlapp kunde vi konstatera att påsen inte hade bytts ut till en ny påse under torsdagen eller fredagen då som tidigare nämnt Markskötsel tömmer hundlatrinen efter behov.
Vecka 15 samt 16 utfördes vägningar av avfallet i hundlatrinen utan någon påverkan av nudging då fotstegen tvättades bort i måndagen klockan 07.00 vecka 15, och det därmed inte fanns en effekt av nudging. Vägningen av avfallet i hundlatrinen utfördes under tre vardagar klockan 11.00. Vägningarna utfördes under två veckor eftersom påsken resulterade i att flera dagar utgick då flera människor rörde sig i parken under röda dagar och dagarna kunde därför jämföras med en “vanlig” vardag.
4. 1. 1 Vägning
Tabell 1: Beskriver resultaten för vägning av hundlatrinen och den gröna soptunnans innehåll under förstudien
v.14 (med nudging) Hundlatrin Gröna soptunna
Måndag 1200 gram Under 100 gram
Tisdag 237 gram 76 gram
Onsdag 220 gram 340 gram
Torsdag 695 gram 591 gram
Fredag 840 gram 693 gram
Lördag Ingen mätning Ingen mätning
Söndag Ingen mätning Ingen mätning
De gröna fotavtrycken tvättades bort på måndagen v.15
v.15 (utan nudging) Hundlatrin Gröna soptunna
Onsdag 619 gram 172 gram
Torsdag 714 gram 68 gram
PÅSK
v. 16 (utan nudging) Hundlatrin Gröna soptunna
Tisdag 2450 gram 153 gram
4. 1. 2 Observation
Under förstudien på torsdagen den 6 april 2017 utfördes en observation av området vid hundlatrinen. Vid tidpunkten för observationen hade de gröna fotavtrycken varit placerade från hundlatrinen i fyra dagar, detta innebär att de människor som besökt parken tidigare i veckan möjligen kunde ha sett fotavtrycken innan observationen utfördes. Vi genomförde en observation över området runt hundlatrinen såväl som den gröna soptunnan för att få en uppfattning om människor i parken visade någon form av reaktion på fotavtrycken. Observationen visade att en stor andel av de observerade människorna inte såg eller inte reagerade på fotavtrycken vid gångvägen. Detta verkade till stor del bero på att människor var upptagna i samtal med varandra eller att de sysselsattes av sin mobiltelefon. De personer som märkbart uppmärksammade fotavtrycken var främst hundägare. Inte många människor passerade fotstegen på trottoaren där de var utplacerade. Få personer valde att gå på vägen där vi utförde förstudien under tiden observationen genomfördes.
Den 27 april pratade vi med en äldre kvinna som gick förbi fotstegen. Hon tittade inte på fotstegen så vi frågade om hon sett dem, hon svarade att hon inte lade märke till dem nu men att hon har lagt märke till dem tidigare då hon går den vägen varje dag. Hon uppgav att hon inte funderat särskilt mycket på vad de betyder, men menade att det kunde handla om att
försöka få människor att hålla sig på den ena sidan av vägen (fotstegen var placerade längs den högra sidan av trottoaren). När vi förklarade varför fotstegen var där tyckte hon att det verkade långsökt. Enligt henne hade det varit bättre med tassar eller figurer av hundar på marken eftersom poängen var att leda människor till just hundlatrinen som framförallt är avsedd för hundbajs. Hon tyckte även att ett extra fotsteg hade behövts för att förtydliga att fotstegen ledde till just latrinen.
4. 2. Skräpräkning
Då huvudsyftet med hundlatrinexperimentet har varit att minska nedskräpningen kring hundlatrinen genomförde vi även en skräpräkning ett skogsparti som sträcker sig utöver respektive sida om den berörda hundlatrinen efter en vecka med de gröna fotavtrycken. Skräpräkningen visade att på den vänstra sidan om hundlatrinen, i riktning mot John Ericssons väg, hade antalet avfall som låg synligt på marken minskat. Vid det första
mättillfället observerades 57 olika föremål och bestod till stor del av godispapper, glasflaskor och cigarettfimpar som låg tillsammans med löv i skogspartiet. Merparten av dessa föremål påträffades vid kanten av den berörda gångvägen mot hundlatrinen. Efter
hundlatrinexperimentet replikerades mättillfället och visade då att antalet föremålsom observerades hade minskat till 55 föremål.Vid mättillfället observerades även att en stor del av det avfall som återfanns i skogspartiet låg kvar, vilket tyder på att kommunens
skräpplockning av avfall som ligger på marken inte bedrivs i skogspartiet.
Vid första mättillfället av skogspartiet på hundlatrinens högra sida i John Ericsons vägs riktning observerades 102 föremål som bestod av cigarettfimpar, mindre bitar av plast, papper som servetter och godispapper. Ett mer ovanligt objekt som fanns var en kanyl vid ett träd. Avfallet var relativt jämnt spritt över området. Vid det andra tillfället observerades 213 föremål som bestod till största del av cigarettfimpar, följt av godispapper. Flera av föremålen låg kvar sedan första mätningen, exempelvis kanylen låg på exakt samma ställe vilket innebär att det inte hade utförts en skräpplockning av området under just den perioden. Det mesta av skräpet vid den andra mätningen var placerat vid John Ericssons väg och ett stort kluster av avfallet fanns vid parkbänken. Bredvid parkbänken fanns en soptunna, trots detta låg det till exempel godispapper och cigarettfimpar inom en meters radie från soptunnan.
Skräpräkningen av detta område visade avfallsmängden hade ökat under veckan med de gröna fotavtrycken. Området befann sig dock även på den gröna soptunnans vänstra sida som
inte var påverkat av någon form av nudging. Detta innebär att området på hundlatrinens högra sida även påverkades av gående på gångvägen mot den gröna soptunnan.
Under veckan då förstudien utfördes var det flera dagar med kraftig vind som påverkade resultatet genom att skogspartiet verkade som en uppsamlingsplats för områdets
nedskräpning.
Tabell 2: Beskriver antalet föremål som återfanns i skogsparti som befinner sig på hundlatrinens högra (HÖ) respektive vänstra (VÄ) sida i riktning mot John Ericssons väg.
Resultat skräpräkning HÖ sida VÄ sida Utan nudging 102 57
Med nudging 213 55
Diagram 1: Illustrerar skillnaden mellan antalet föremål som återfanns i skogsparti som befinner sig på hundlatrinens högra (HÖ) respektive vänstra (VÄ) sida i riktning mot John Ericssons väg (egen illustration).
4. 3. Vägningar för hundlatrinexperimentet
4. 3. 1 Utan gröna fotavtryck
Den första påsen sattes på söndag den 23 april 2017 klockan 12.30 och den första mätningen utfördes måndag den 24 april 2017 klockan 12.30, påsen vägde då 316 gram. På
eftermiddagen vägdes avfallet klockan 16.00, hundlatrinen var då tom. Detta kan dock bero på att det regnade och att färre personer på grund av det skulle vara ute i parken. Andra vägningen utfördes på tisdag den 25 april 2017 klockan 12.30 och påsen vägde då 499 gram.
0 50 100 150 200 250 hö sida vä sida
Skräpräkning
4. 3. 2. Med gröna fotavtryck
De gröna fotavtrycken introducerades tisdagen den 25 april 2017 klockan 12.30. Den första mätningen efter vi målat fotavtryck utfördes tisdagen den 25 april 2017 på eftermiddagen och visade 527 gram. Onsdag den 26 april 2017 klockan 12.30 visade förmiddagsmätningen 350 gram medan eftermiddagsmätningen klockan 16.00 visade 356 gram. På torsdagen den 27 april 2017 klockan 12.30 visade förmiddagsmätningen 529 gram medan
eftermiddagsmätningen visade 380 gram.
4. 3. 3. Vägningar
Tabell 3: Tabellen beskriver resultatet vägning av innehållet i hundlatrinen vid hundlatrinexperimentet.
Utan nudging Vikt (gram)
Dag 1:
måndag förmiddag 316 g
måndag eftermiddag 316 g
Dag 2:
tisdag förmiddag 499 g
Gröna fotsteg introducerades tisdag kl. 12.00 Med nudging tisdag eftermiddag 527 g Dag 1: onsdag förmiddag 350 g onsdag eftermiddag 356 g Dag2: torsdag förmiddag 529 g torsdag eftermiddag 380 g
Diagram 2: Diagrammet illustrerar jämförelse av det uppmätta förmiddagsavfallet i hundlatrinen i de dagarna som vi använde de gröna fotavtrycken och de dagarna där vi inte använde de gröna fotavtrycken som en form av nudging (egen illustration).
0 100 200 300 400 500 600 Dag 1 Dag 2
Hundlatrinexperiment
4. 4. Karamellexperiment
4. 4. 1. Dagar utan nudging
Experimentet påbörjades genom att vi under fredagen den 21 april 2017 samt söndagen den 23 april 2017 delade ut totalt 54 Daimchokladbitar. Anledningen till att vi valde att använda två dagar till utdelningen av godis utan påverkan av nudging var att det var mycket regn på fredagen vilket resulterade till att vi fick avbryta experimentet och fortsätta på söndagen efter.
Tabell 4: Tabeller beskriver resultatet för karamellexperimentet de dagarna där ingen form av nudging användes
Fredag & söndag Antal Procent (%)
Kastade i soptunnan 15 28%
Kastade på marken 1 2%
Borttappade 38 70%
Totalt 54 100%
Diagram 3: Diagrammet beskriver resultatet för karamellexperimentet i procent (%), de dagarna där ingen form av nudging användes (egen illustration).
F
redagen den 21 aprilKaramellexperimentet påbörjades på fredagen den 21 april. Observationen av utdelaren visade att flera människor var skeptiska till att ta emot godis, flera människor frågade “vad vill du ha från mig?”. Det verkade dock vara fler människor som uppskattade utdelningen, jämfört med de som var misstänksamma och inte ville ta emot godis. Trots att personer kunde vara kritiskt inställda till att en person delade ut Daim utan att kräva något i gengäld, kunde de ofta vändas till att ändå ta emot en godisbit. En beräkning av chokladen visade att av de 70 bitar som fanns i korgen delades 13 godisbitar ut den första dagen. På fredagen var det
mycket regn som påverkade antalet besökare i parken stort. Totalt delades 13 Daimchoklad ut på fredagen och av 13 Daimchoklad bitar återfanns 3 papper.
Kastade i soptunnan 28% Kastade på marken 2% Borttappade 70%
Resultat för dagarna utan nudging
Genomgång av området
Genomgången av området visade att tre godispapper låg i en soptunna samt att inget
godispapper påträffades på marken i området. Eftersom endast 3 godispapper av de totalt 13 utdelade chokladbitar återfanns tyder detta på att människor stoppade godiset i fickan för att äta det senare. Väder är en faktor som påverkar antalet människor i parken stort, fredagen den 21 april regnade det relativt mycket vilket ledde till att det var främst hundägare och joggare som rörde sig i parken. Vädret under fredagen medförde att parken nästan var tom och därför togs beslutet att fortsätta experimentet vid nästa tillgängliga tillfälle. Det varmare vädret på söndagen ledde till att karamellexperimentets första omgång med utdelning av godis utan nudging fortsattes då.
Söndag den 23 april 2017 11-12
Söndagen den 23 april var det sol och ett stort antal människor som befann sig i parken. Ytterligare 41 godisbitar delades ut på söndagen vilket sammanlagt med söndagens 13 bitar betyder att 54 chokladbitar delades ut under två dagar utan effekt av nudging. Av de 41 bitar som delades ut under söndagen återfann vi 12 godispapper i de soptunnor som befanns sig inom vårt undersökningsområde. Vädret under söndagen var sol vilket resulterade i ett stort antal människor som besökte parken.
Genomgång av området
Det var en förbipasserande kvinna som hittade pappret på marken som någon tidigare slängt på marken, hon tog upp pappret och slängde det i soptunnan. Vi såg inte vem som kastade pappret utan kan endast konstatera att det var en av de personerna som accepterade
erbjudandet av godiset innan henne. Vid genomgången av området hittade vi inte några ytterligare godispapper. Under de dagar då ingen form av nudging användes återfanns två samt tre Daimpapper i den andra respektive den tredje soptunnan. Tre Daimpapper återfanns i den fjärde soptunnan samt sex Daimpapper i den femte soptunnan. Det påträffades även två Daimpapper i två soptunnor som befanns sig utanför vårt undersökningsområde.
4. 4. 2. Dagar med nudging
De gröna fotavtrycken målandes på tisdagen den 25 april framför två soptunnor på respektive sida av godisutdelaren då människor passerade åt båda riktningarna eftersom de personer som
tog emot godis rörde sig i båda riktningarna. Fotavtrycken målades med miljömärkt färg med en pappmall på grusunderlag.
Tabell 5: Tabellen beskriver resultatet för karamellexperimentet de dagarna då de gröna fotavtrycken användes som en form av nudging
Tisdag Antal Procent (%)
Kastade i soptunnan 6 11%
Kastade på marken 2,5 5%
Borttappade 45,5 84%
Totalt 54 100%
Diagram 4: Diagrammet beskriver resultatet för karamellexperimentet i procent (%), de dagarna då gröna fotavtryck användes som en form av nudging (egen illustration).
Tisdag 25 april 2017 11.20 - 12.30
Under tisdagen uppmärksammade observatören det var flera förbipasserande människor betraktade de gröna fotavtrycken när de gick förbi soptunnan. En kvinna frågade oss om vi utförde ett experiment. Eftersom syftet med experimentet var att undersöka människors omedvetna beteende valde vi att svara neutralt och uppge att vi inte visste varför det var gröna fotavtryck på marken och att vi inte hade någon avsikt att utföra ett experiment. Under tisdagen delades 54 Daimchoklad bitar ut och av de 54 återfanns 8,5 godispapper i vårt undersökningsområde. Då detta experiment utfördes på en vardag var det ett mindre antal besökare i parken, det var även molnigt med några få plusgrader.
Kastade i soptunnan 11% Kastade på marken 5% Borttappade 84%
