Troligtvis är det kultur och normer som bestämmer hur mycket människor anstränger sig för att göra sig av med sitt avfall. I Sverige är normen att man ska källsortera och gör man inte det riskerar man negativa sociala konsekvenser eftersom uppfattningen är att alla ska bidra genom sorteringen och om en person väljer att inte göra det kan det störa andra människor som faktiskt anstränger sig. Det finns dock andra kulturer där nedskräpning och att inte sopsortera är normen och i dessa samhällen finns inte grupptrycket att göra sig av med sopor på ett ordnat sätt. Då kan det istället uppfattas som avvikande att agera som människor gör i Sverige.
Hundlatrinexperimentet kunde ha utförts på en plats med mer människor. Fördelarna med platsen förklarades i metoden och de vägde enligt oss tyngre än nackdelarna. Det finns fördelar med att utföra ett experiment på en mer tätbefolkad yta, därför valde vi att använda samma plats för hundlatrinexperimentet. Som tidigare nämnt var det flera faktorer som påverkade resultatet under förstudien som vi försökte utesluta i hundlatrinexperimentet. På grund av detta kan vi genom resultatet av hundlatrinexperimentet konstatera att under vårt experiment, vid denna tidpunkt, på denna plats ökade mängden avfall i hundlatrinen under de dagar som de gröna fotavtrycken var målade framför hundlatrinen.
Under observationen av människors beteende vid hundlatrinen märkte vi att hundägare uppmärksammade de gröna fotavtrycken mer än människor som inte promenerade med en hund. Att hundägare i större utsträckning uppenbart noterade de gröna avtrycken kan bero på att de gick i en lugnare takt och var mer uppmärksamma om vad som fanns på marken. Personer utan hundar gick generellt snabbare och har inte den naturliga tendensen att titta ned lika mycket som människor som rastar sina hundar. Flera människor gick även i par och var upptagna i ett samtal med varandra.
Skräpräkningen och vikten av avfall i hundlatrinen visade på olika effekter av fotstegen. De visade en ökning av nedskräpning samt en ökning av avfall i latrinen, det första tyder alltså på att fotstegens inverkan på miljön var negativ och det andra tyder på att den var mer positiv. Dessa motstridiga resultat kan beröras av att skräpräkningen och mätningarna av latrinen inte utfördes under samma dagar. Beräkningen av skräp skedde ungefär två veckor tidigare och därför är det svårt att ställa de resultaten mot varandra, trots att de utförts på
exakt samma område. Skräpräkningen visade på en minskning av antalet skräp på hundlatrinens vänstra sida samtidigt som den visade på en ökning av antalet skräp på hundlatrinens högra sida. Minskningen av skräp kan tolkas som att de gröna fotavtrycken påverkat besökare i parken att istället för att kasta sitt skräp på marken vid gångvägen valt att kasta det i hundlatrinen. Det kan betyda att de gröna fotavtrycken tolkats som en tillåtelse att kasta skräp som inte är hundbajspåsar i hundlatrinen. Ökningen av skräp kan vara en
konsekvens av att detta område även låg på den gröna soptunnans högra sida, dock är detta inget som kan fastställas av de resultat som uppsatsens skräpräkning kan fastställa. Den kraftiga vinden i området är även en faktor som påverkar föremålens placering då en stor del av dem kan ha förflyttats från andra delar av parken.
Utifrån de erfarenheter som vi upplevde under förstudien samt hundlatrinexperimenten valde vi att byta miljö för karamellexperimentet till en plats med fler förbipasserande människor. Vi ville dock att området skulle befinna sig inom Pildammsparken då vi redan utvecklat ett befintligt samarbete med Markskötsel inom Pildammsparken. Eftersom experimentet inspirerats av ett liknande experiment i Danmark kunde vi identifiera faktorer som kommer påverka vårt resultat innan vi utförde undersökningen till exempel vind som lätt kan blåsa bort godispapper som kastas på marken. För att på bästa möjliga sätt undvika detta valde vi ett område där flera träd blockerade vinden.
Resultatet av uppsatsens karamellexperiment och det liknande experiment som utfördes i Danmark visade på motsatta resultat. Eftersom karamellexperimentet till stor del har
inspirerats av experimentet som utfördes i Danmark undrar vi hur detta kan ske? Vad skiljer sig mellan karamellexperimentet och de experiment som utförde i Danmark? Flera faktorer kan påverka resultatet har nämnts tidigare till exempel vind, väder samt att en stor del av de utdelade godiset inte återfanns.
Det är dock viktigt att notera att även resultaten av karamellexperimentet visar på en ökning av antalet godispapper som kastades på marken är det endast med 1,5 godispapper. Därför kan skillnaderna mellan resultaten i uppsatsen experiment vara slumpmässiga medan skillnaden mellan experimentet utfört i Danmark visade en skillnad på 42 godispapper som kan anses som mer statiskt signifikant. Trots att experimentet som utfördes i Danmark utökade sitt undersökningsområde till närliggande sidogator där de även fann godispapper
tror inte vi att detta var en anledning till skillnaden i återfunna godispapper eftersom vi även undersökte närliggande soptunnor efter godispapper.
Det är också viktigt att påpeka att trots om resultaten av karamellexperimentet utfört i Danmark visar på en ökning av de godispapper som återfanns kan inte fastställas att
beteendeförändringen kommer att vara långvarig. Om nudging bidrar till omedvetna beteende förändringar, vad händer när den oberoende variabeln inte finns kvar?
Hur framtiden ser ut för användningen av nudging inom arbetet mot nedskräpning kan debatteras då denna uppsats visar på motsatta resultat kring effekterna av nudging. Användningen av gröna fotavtryck inom hundlatrinexperimentet visade på en ökning av vikten på hundlatrinens innehåll. Användningen av gröna fotavtryck inom
karamellexperimentet visade dock en minskning av antalet godispapper som kastades i soptunnan samt en ökning av antalet godispapper som kastades på marken. Efter vår
jämförelse med ett liknande experiment utfört i Danmark anser vi att även om ett experiment visat sig framgångsrikt utomlands kan man inte förutsätta att detta kommer att
överensstämma med Malmös invånares beteende. Eftersom uppsatsen visar på varierande resultat av effekterna av nudging anser vi att flera experiment inom detta område i olika delar av världen krävs.
Referenser
Avfall Sverige. (2012). Taxor och avgifter.
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/ekonomi-och-styrmedel/taxor-och-avgifter/ (Hämtad 2017-04-07)
Berger, J. & Hevenstone, D. (2016). Norm enforcement in the city revisited: An international field experiment of altruistic punishment, norm maintenance, and broken windows.
Rationality and Society, 28 (3), 299–319
Berkes, F., Feeny, D., McCay J. B. & Acheson, M. J. (2016). The Benefits of the Commons. I (Red.) Haenn, N., Wilk, R. R., & Harnish, A., The environment in anthropology: A reader in
Ecology, Culture, and Sustainable Living. (s. 68-74). New York: New York University Press
Bovens, L. The ethics of nudge. (2009). I (Red.) Grüne-Yanoff, T. & Hansson, S. O.
Preference Change: Approaches from Philosophy Economics and Psychology. (s. 207–219).
New York:Springer
Brauer, M. & Chaurand, N. (2010). Descriptive norms, prescriptive norms, and social control: an intercultural comparison of people’s reactions of uncivil behaviors. European
Journal of Social Psychology, 40, 490–499
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur & Kultur
Chaiechi, T. (2014). The broken window: Fallacy or fact – A Kaleckian–Post Keynesian approach. Economic Modelling, 39, 195-203
Corrales, M. & Jurčys, P. (2016). Cass Sunstein, Why Nudge: The Politics of Libertarian Paternalism. The Modern Law Review,79 (3), 533–536
EnviroProfit, LLC. (2013). What is sustainability.
http://www.enviroprofit.com/sustainability/ (Hämtad 2017-05-12)
Fehr, E. & Fischbacher, U. (2004). Third-party punishment and social norms. Evolution and
Human Behavior, 2, 63–78
Greetham, B. (2014). How to write your undergraduate dissertation. London: Palgrave
Hartini, N., Ariana, A. D., Dewi, T. K. & Kurniawan, A. (2017). Improving urban
environment through public commitment toward the implementation of clean and healthy living behaviors. Psychology research and behavior management, 10,79–84
Hardin, G. (1968). The Tragedy of the Commons. Science, 162 (3859), 1243–1248
Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos AB
Lavers, J. L., Oppel, S., Bond, A. L. (2016). Factors influencing the detection of beach plastic debris. Marine Environmental Research, 119, 245–251
Lilly, R. J., Cullen, F. T., Ball, R. A. (2011). Criminological Theory: Context and
Consequences. Thousand Oaks: SAGE Publications Inc
Martos, A., Pacheco-Torres, R., Ordóñez, J. & Jadraque-Gago, E. (2016). Towards successful environmental performance of sustainable cities: Intervening sectors. A review. Renewable
and Sustainable Energy Reviews, 57, 479–495
Miljö & Utveckling. (2016). Nudging för hållbara val. http://miljo-utveckling.se/nudging- hallbara-val/ (Hämtad 2017-02-05)
Nationalencyklopedin. (2017). Nedskräpning.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nedskr%C3%A4pning (Hämtad 2017-03-05)
Naturvårdsverket. (2012a). Preciseringar av God bebyggd miljö.
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-god-bebyggd-miljo/Preciseringar-av-god- bebyggd-miljo/ (Hämtad 2017-05-10)
Naturvårdsverket. (2012b). Miljöbedömning: Bilaga till den nationella avfallsplanen. https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-
sverige/avfall/avfallsplanen/bilagamiljobedomning.pdf (Hämtad 2017-05-10)
Novotny, T. E., Aguinaga Bialous, S., Burt, L., Curtis, C., Luiza da Costa, S., Usman Iqtidar, S., … Tursan d’Espaignetet, E. (2015). The environmental and health impacts of tobacco agriculture, cigarette manufacture and consumption. Bulletin of the World Health
Organization, 93, 877–880
SCB. (2017). SCB:s medborgarundersökning 2017.
http://www.scb.se/Grupp/Lamna_uppgifter/Individ_och_hushall/Medborgarunders%C3%B6 kningen%202017/Medborgarunders%C3%B6kning_infoblad_mars17.pdf (Hämtad 2017-04- 07)
SCB. (2008). Att mäta nedskräpning är inte bortkastat.
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/2008-4/LE0001_2008K04_TI_06_A05TI0804.pdf (Hämtad 2017-04-07)
SCB. (u.å.). Folkmängden den 1 november efter region och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Folk mangdNov/table/tableViewLayout1/?rxid=868d0bed-9108-4c67-9e55-0af70487a3c3
(Hämtad 2017-05-07)
SFS (1998:808). Miljöbalk. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
SVT. (2013). Allt dyrare att städa Malmö. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/allt-dyrare- att-stada-malmo (Hämtad 2017-04-06)
Thaler. R.H & Sunstein. C.R. (2008). Nudge – Improving Decisions about Health, Wealth
Thygesen, J., Thomsen, K., Bach, L., Eliassen, M., Naver Markussen, S., Stage, T., Guldborg Hansen, P. (2011). Nudge for en Ren By. Roskilde: humanistisk basisuddannelse, Roskilde Universitet
Schubert, C. (2017). Green Nudges: Do they work? Are they ethical? Ecological Economics,
132, 329-342
Sunstein, C.,R. & Thaler, R. (2003). Libertarian Paternalism. The American Economic
Review, 93 (2), 175-179
Världskommissionen för miljö och utveckling (1987). Our Common Future, From One Earth
to One World. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf (Hämtad 2017-02-20)
Wilcox, C., Mallos, N. J., Leonard, G.H., Rodriguez, A., Hardesty, B.D. (2016). Using expert elicitation to estimate the impacts of plastic pollution on marine wildlife. Marine Policy, 65, 107–114
Wright, R.T. & Boorse, D.F. (2011). Environmental Science: Toward a sustainable future. San Francisco: Pearson Education, Inc.