Idrottens betydelse för personer med fysisk funktionsnedsättning.

Examensarbete i handikapp- Malmö Universitet

IDROTTENS BETYDELSE FÖR

PERSONER MED FYSISK

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

IDROTTENS BETYDELSE FÖR

PERSONER MED FYSISK

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SANDRA HELLSTRÖM

Författare Hellström, S. Idrottens betydelse för personer med fysisk funktionsnedsättning.

Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö Universitet:

Fakultet Hälsa och Samhälle, Institution Socialt arbete, 2020.

Syftet med denna studie har varit att med en kvalitativ metod undersöka hur personer med fysiska funktionsnedsättningar upplever deras idrottsaktiviteter i förhållande till deras livskvalitet och delaktighet samt hur hinder och möjligheter i deras idrottsaktivitet kan upplevas. Genom att intervjua personer med fysiska funktionsnedsättningar som utövar idrott har det framkommit att faktorer som vänskap, familj och det sociala utbytet har en stor betydelse för denna målgrupp. Centrala begrepp som innanförskap, delaktighet och livskvalitet har framkommit utifrån den insamlade litteraturen och intervjupersonernas utsagor. Genom teorierna KASAM-känsla av sammanhang och livskvalitet och den tidigare forskning som presenteras i studien har dessa fungerat som en vägledning till resultatet av denna studie.

Nyckelord: funktionsnedsättning, inkludering, KASAM, livskvalité, människor

THE IMPORTANCE OF SPORT

FOR PEOPLE WITH PHYSICAL

DISABILITIES

SANDRA HELLSTRÖM

Author Hellström, S. The importance of sport for people with physical disability.

Degree project in social work 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty

of Health and Society, Department of social work, 2020.

The intention of this essay has been to study with a qualitative method how people with physical disabilities emerged experience their sports activities. This in

relation to their quality of life, participation and how obstacles or possibilites in their sports activities can be experienced. By interviewing people with physical disabilities who practice sports, it find out that factors such as friendship, family and social exchange are important for this group of people. Significant concepts such as introspection, participation and quality of life have emerged from the collected literature and from the interviewers’ answers. Through the theories KASAM-sense of context and quality of life together with the previous research, these have been a guide for the results of this study.

Keyword: including, KASAM, people with disability, physical disability, Qality

FÖRORD

Sandra Hellström vill framföra ett hjärtligt tack till de personer som har valt att ställa upp som informanter till denna uppsats. Ett tack till att de medverkande gav sin tid och ville bidra med öppenhet och på ett hjärtligt sätt.

Vidare vill författaren framföra ett tack till handledaren Maria Nordstedt som under uppsatsen gång bidragit med råd och stöd.

Sist men inte minst vill Sandra rikta ett tack till personerna omkring, familj och vänner. Tack för att ni tog fram ert tålamod och förståelsen av att jag varit helt inne i skrivandet och bearbetning av uppsatsen.

Malmö, April 2020 Sandra Hellström

Innehållsförteckning

2.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder ... 7

2.2 Idrott ... 7

2.3 Idrott för personer med funktionsnedsättning ... 8

2.4 Välbefinnande ... 9

2.5 Riksidrottsförbundet ... 10

2.5.1 Vision och värdegrund ...11

2.5.2 Strategi 2025...11

3. TIDIGARE FORSKNING ...12

3.1 Inkludering ... 12

3.2 Socialisering genom idrott ... 14

3.3 Effekter av idrotten hos vuxna och äldre personer ... 16

4. TEORI ...16

4.1 Livskvalitet ... 17

4.2 KASAM- känsla av sammanhang ... 18

5. METOD ...19

5.1 Forskningsmetod ... 20

5.2 Tillvägagångssätt ... 20

5.3 Urval och avgränsning ... 21

5.4 Intervjupersonerna ... 21 5.5 Analys av empirin ... 21 5.6 Förförståelse ... 22 5.7 Tillförlitlighet ... 22 5.7.1 Tillförlitlighetens kriterier ...22 5.8 Etiska övervägande ... 22 5.8.1 De etiska kraven ...23 5.9 Etikprövning ... 23

6. RESULTAT OCH ANALYS ...23

6.1 Innanförskap ... 23

6.2 Delaktighet ... 25

6.3 Livskvalitet ... 27

7.1 Resultatdiskussion ... 30

7.2 Metoddiskussion ... 31

7.3 Förslag till vidare forskning ... 31

REFERENSER ...32

1 INLEDNING

“För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i rekreations- och fritidsverksamhet och idrott, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att...” (Regeringskansliet 2008a, sid. 27)

Citatet ovan är hämtat från regeringens sammanställning av Förenta Nationens (FN) konvention gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken Sverige anslöt och förband sig till januari 2009. FN har arbetat fram ett antal standardregler för att garantera att personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Dessa internationella regler handlar om rätt till delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och ska därmed följas i Sverige. Reglerna är 22 stycken och de utger tydliga ståndpunkter inom rättigheter, ansvar och möjligheter på olika samhällsområden vilka FN kan ge förslag och uppslag på hur länder kan främja tillgängligheten inom samhället för personer med funktionsnedsättning. Syftet med standardreglerna är att länderna som är medlemmar inom FN ska ta ansvar och arbeta med delaktighet och jämlikhet för denna målgrupp. Utifrån denna konvention finns där ändamål som ska uppfyllas för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på samma villkor som andra inom idrott-, rekreation- och fritidsverksamhet. Detta innebär att personer med

funktionsnedsättning ska i största mån uppmuntras och främjas till deltagande i allmän idrottslig verksamhet inom alla nivåer. Vidare ska det möjliggöras att personer med funktionsnedsättning kan utveckla, organisera och delta i idrott och rekreation som är anpassade för dem. Det ska garanteras att tillgången till

turistanläggningar, rekreationsanläggningar och idrottsanläggningar samt att service och tillgång till personer och organ som vill ägna sig åt att organisera turism, rekreationsverksamhet, idrott och fritidsverksamhet. Ytterligare ska det säkerställas att barn med funktionsnedsättning på ett jämställt sätt ska ha samma möjligheter till att vara med i lek, idrott, fritidsverksamhet och rekreation som andra barn (Regeringskansliet 2008a; Regeringskansliet 2008b).

Ytterligare exempel där det tydligt framgår enligt lag att personer med funktionsnedsättningar inte ska åsidosättas är diskrimineringslagen:

”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” (1 Kap. 1§ Diskrimineringslagen)

Vad som anses enligt svensk lag att vara diskriminering förklaras i 1kap 4§ i diskrimineringslagen där det syftas på att det finns direkt, indirekt, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Personer med funktionsnedsättning kan ingå och beskrivas inom och under

samtliga ovan beskrivna syfte, dock är nedan beskrivna syfte, bristande tillgänglighet det som är relevant för denna studie. Personer med

funktionsnedsättning ska enligt diskrimineringslagen inte åsidosättas eller behandlas orättvist och annorlunda än personer utan funktionsnedsättning gällande tillgänglighet. Tillgängligheten ska dock vara underbyggd utifrån krav

som beskrivs i lag och annan författning. Detta tillsammans med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningarna eller andra betydande omständigheter. I detta arbete kommer ämnet idrott att belysas för personer med fysiska

funktionsnedsättningar. Just ämnet idrott har varit en stor del av mitt liv och under utbildningen har tankar och en nyfikenhet väckts gällande idrott och

funktionsnedsättning. Då jag själv har en fysisk funktionsnedsättning har detta varit extra intressant att undersöka. Jag har dock endast egen erfarenhet utav idrott tillsammans med personer som inte har fysiska funktionsnedsättningar och har därmed aldrig, vad jag vet, utövat idrott med personer med fysiska

funktionsnedsättningar. Hur och har idrott och funktionsnedsättning tillsammans någon betydelse för dessa personers livskvalitet och delaktighet till livets samtliga arenor? Hur ser det egentligen ut i verkligheten? Stämmer verkligheten överens med att dessa personer har lika rättigheter och skyldigheter vilket som uppmanas i lagar och föreskrifter när det kommer till idrott som fritidsintresse? Detta är frågor som väckt min nyfikenhet inom detta område.

1.1 SYFTE

Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka hur idrottsaktiviteter kan inverka och påverka människor med fysiska funktionsnedsättningar. Samt hur delaktighet och livskvalitet upplevs för dessa individer.

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR

• Hur upplever personer med fysiska funktionsnedsättningar hinder och/eller respektive möjligheter i sina idrottsaktiviteter?

• Hur upplever människor med fysiska funktionsnedsättningar att deras idrottsaktiviteter inverkar på deras livskvalitet och delaktighet?

2. BAKGRUND

I detta avsnitt presenteras definitioner av begrepp som idrott, funktionsnedsättning och funktionshinder, idrott för personer med funktionsnedsättning och

välbefinnande. Ytterligare kommer en redogörelse av Riksidrottsförbundets arbete för personer med funktionsnedsättning och hur idrotten kan beröra personer med funktionsnedsättning.

2.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder

Socialstyrelsen (2019) definierar funktionsnedsättning som en nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsförmåga medan funktionshinder definieras som en begränsning som innebär funktionsnedsättning för personen i relationen med dess omgivning och miljö. Fysiska funktionsnedsättningar beskrivs genom att en person kan ha svårigheter att använda, koordinera, styra eller balansera huvud, bål, armar och/eller ben (Socialstyrelsen 2019; 1177 Vårdguiden 2013).

2.2 Idrott

Utifrån ett historiskt perspektiv av begreppet idrott kan detta ses som att benämningarna har vidgats över tid samt att idrott kan ses olika såväl gällande vilken form det avses såväl som hur den kan tolkas annorlunda för olika människor (Statens offentliga utredningar 1969; WHO 2018).

World Health Organisation (WHO) beskriver fysisk aktivitet som olika former och dessa aktiviteter kan vara exempelvis idrott, promenad eller yoga. Genom en regelbunden intensitet och varaktighet av den fysiska aktiviteter kan hälsofördelar hos människor infinnas. Fysisk aktivitet och idrott kan inverka främjande för människor i alla åldrar och förmågor. Globalt sätt kan den fysiska aktiviteten och idrott främja samhällsutveckling, social integration eller sysselsättning. Hos barn och ungdomar kan idrott och fysisk aktivitet vara en sund utveckling i tidig barndom och på så sätt påverka till en god långvarig hälsosam aktiv livsstil. När det kommer till vuxna och äldre kan det vara av vikt av att en regelbunden fysisk aktivitet utförs för att kunna bevara den mentala, fysiska och sociala hälsan samt för att bibehålla ett hälsosamt åldrande (WHO 2018). Statens offentliga

utredningar (1969) beskriver begreppet idrott och menar att det kan betyda olika för olika personer, det vill säga, beroende på i vilket sammanhang begreppet idrott används inom. Vidare skrivs det att i en organisatorisk form eller verksamhet kan det användas olika termer av idrott, såsom elitidrott eller motionsidrott och med dessa termer kan då verksamheten skilja på aktivitets- eller ambitionsnivå inom idrotten. Tidigare skiljdes begreppen idrott och sport. Begreppet idrott förklarades genom att räkna in utövarens fysiska och mätbara prestation samt dennes redskap. Idrotterna kunde bland annat vara löpning, hopp, fotboll, eller fäktning. Sport förklarade dem genom att ett redskap var något grundläggande som utövaren behövde för att utföra sin syssla, exempelvis en bil eller en häst. Idrott och sport är dock under samma kategori och nämns som idrott. Idrotten är en bred

folkrörelse vilken sträcker sig över olika områden och utövas av människor i varierande åldrar och oberoende könstillhörighet. Statens offentliga utredningar (1969) definierar vidare idrott som fysiska och tävlingsmässiga aktiviteter som personer utför för att få motion och/eller fysisk aktiv rekreation. Genom denna definition kan idrott utövas av flertal personer frånsett fysiska och sociala förutsättningar beroende på deras ambition med idrotten (Statens offentliga utredningar 1969).

2.3 Idrott för personer med funktionsnedsättning

En historisk överblick på hur synen av idrott för personer med

funktionsnedsättning kunde se ut förr förklaras i Statens offentliga utredningar från 1969. Handikappidrott utövas av olika personer med varierade

funktionsnedsättningar och bedrivs inom olika former av idrotter. Genom idrotten kan personer med funktionsnedsättning hålla igång vissa muskelgrupper vilket därmed kan underlätta för dem i sina vardagliga aktiviteter och sysslor då de blir starkare i sina muskler. Detta kan även leda till att genom idrotten förenkla de funktionshinder som kan uppstå av en funktionsnedsättning. Vidare åskådliggörs det att idrotten kan ha betydelse för personer med funktionsnedsättning genom att en person kan acceptera sin funktionsnedsättning samt att vara ett komplement för sjukgymnastik. Det vill säga att idrott kan främja både den fysiska och den

psykiska rehabiliteringen. Ytterligare en aspekt som utredningen tar upp är att idrott kan vara betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning då möjligheten till andra aktiviteter kan vara svårt att tillgå (Statens offentliga utredningar 1969). Riksidrottsförbundet (2003) skriver att i dagsläget finns det olika anledningar till att personer motionerar eller idrottar. För personer med funktionsnedsättningar menar de att dessa bland annat vill hålla sig i form, de anser att det är roligt och/eller för att hålla igång samt för att det främjar måendet för personer med funktionsnedsättningar. Andra olika anledningar kan vara att personer vill gå ner i vikt, rehabilitering och/eller för att det är avslappnande med

motion eller idrott (Statens offentliga utredningar 1969; Riksidrottsförbundet 2003).

Jämförelsevis hur idrotten såg ut och hur den ser ut idag kan vara snarlikt. Det kan fortfarande förstås som att idrotten används i ett rehabiliterande syfte för att stärka kroppen. Wickman (2017) skriver om idrottens inverkan på barn och ungdomar och att idrotten kan ha andra utvecklingsområden hos människor. Idrotten kan främja den mentala och fysiska hälsan hos personer och de flesta idrotter utövas i ett socialt sammanhang vilket kan främja barn och ungas utveckling i den sociala förmågan. Wickman (2017) menar att barn och unga genom idrott därmed kan lära sig och utveckla sitt självförtroende, lösa konflikter eller bevara en vänskap för de personer som deltar i den aktuella idrotten.

En aspekt som Riksidrottsförbundet (2003) lyfter fram är att det finns olika saker som behöver fungerar för att motion ska bli möjligt och motivation är en nyckel för att kunna komma igång. Detta kan vara komplext och problematiskt för personer med funktionsnedsättning eftersom det kan vara svårt att få betydande information och upplysning gällande motion/idrott. För att detta ska fungera behöver tillgången av information öka menar Riksidrottsförbundet (2003) och att det kan krävas andra alternativ till informationsmedel som exempelvis olika förbund eller människor som arbetar med målgrupperna. De lyfter även fram att det kan vara av vikt att det finns en möjlighet att få testa på de olika

motionsformer eller idrotter för att sedan kunna avgöra om det är en lämplig idrott/aktivitet, vilket bland annat skolan kan vara behjälpliga med och främja. Genom skolan kan detta därför bli en möjlighet till en start för motion och idrott. Riksidrottsförbundet (2003) ger exempel på några motionsformer för människor med funktionsnedsättning. De menar att gruppträning kan fungera mindre bra för de personer som har problem med att förstå eller behärska att ta emot

instruktioner och information då det kan krävas en viss kommunikation mellan personen och instruktören. Däremot lyfts styrketräning och specialidrotter fram som exempel på de idrotter som verkar fungera bra. För att kunna utöva sin idrott eller motion krävs det att kunna ta sig till lokalerna och detta kan vara ett problem för en del personer med funktionsnedsättning då utövarna ska ta sig till idrotten på egen hand, med rullstol, fots eller färdtjänst. Det lyfts fram att färdtjänsten kan upplevas som problematiskt i och med att en del personbilar inte är anpassade för elrullstolar, samåkningstiden kan ta lång tid och/eller att planering i förväg blir problematisk för att kunna åka till lokalen (Riksidrottsförbundet 2003).

2.4 Välbefinnande

Brown och Brown (2003) skriver om hur begreppet livskvalitet har utvecklats och använts av personer där livskvalitet kan beskriva olika saker för dem. Livskvalitet kan vara olika typer som har ett eget perspektiv och syfte hos personer som exempelvis att äga en bostad, vara frisk eller ha mat på bordet varje dag. Författarna lyfter fram tre vanliga typer av livskvalitet. Livskvalitet för stora

befolkningar menas med att attribut som kallas för sociala indikationer i

samhället, exempel på dessa sociala indikationer är national säkerhet, inkomst, utbildning och sociala tjänster. Brown och Brown (2003) menar att denna typ av livskvalitet kan vara av användning för att jämföra eller beskriva olika länder med dess befolkning eller en beskrivning av en stadsbefolkning från idag med

stadsbefolkning för 20 år sedan. Utifrån denna typ av livskvalitet tar inte denna hänsyn till individens intresse eller vad personen gör utan livskvaliteten för stora

befolkningen ser det från det stora perspektivet. Hälsorelaterad livskvalitet

beskriver Brown och Brown (2003) som att det är av vikt att visa hänsyn till

personers livskvalitet inom hälso- och sjukvården. Genom denna typ av livskvalitet bejakas personens önskemål i fråga vad gäller behandling för att minska obehag. Vidare nämner Brown och Brown (2003) att med hälsorelaterad livskvalitet beskriver effekterna av en sjukdom och inte hela personen. Ett

förbättrat liv som livskvalitet är den typen som kan beskriva hela livet för

personen och Brown och Brown (2003) menar att denna typ är relevant för personer med funktionsnedsättning. Livskvalitén för ett bättre liv tittar på alla aspekter under livet, förutsatt att de är sammanvävande med varandra samt att den kopplar ihop miljön som personen lever i. Ett tillvägagångsätt som personer använder för att uppnå livskvalitet är individuella val och detta tittar livskvaliteten på. Som en process till livskvalitet menar Brown och Brown (2003) och förklarar att denna typ av livskvalitet är en omfattande och personlig typ. Vidare skriver Brown & Brown (2003) att genom livskvalitetstrategin finns det en öppenhet till att se funktionshinder och frågeställningar till hur arbetet med personens bästa förmåga. Detta kan medföra att hela personen ses och kan identifiera utmaningar samt en utveckling av tjänster för personen med funktionsnedsättning. Definition av livskvalitet rymmer olika betydelse beroende på vilket sammanhang det används. Beroende på människans värderingar, uppfattningar och skilda

levnadssätt finns det olika innebörder av begreppet livskvalitet. Inom hälso- och sjukvården används mer allmänt som ett mått på hälsa och funktion hos

människan.

Fyra tolkningar av livskvalitet som Statens offentliga utredningar (SOU) (2015) skriver om är livskvalitet som välstånd, lycka, meningsfullhet och handlingsfrihet.

Välstånd, materiell välfärd kan ses som en betydande del av människans

levnadsstandard där den materiella förutsättningar anses som betydelsefulla. Inom tolkningen av välstånd ses inkomsten inte som en avgörande till livskvalitet utan grunden till livskvalitet ligger i den subjektiva värderingen av situationen och det vill säga att inkomstens nytta är det som ger måttet på människans välfärd. Lycka, att människor är tillfredsställda och nöjda med sin omgivning och miljö kan anses vara ett mått på livskvalitet. Lycka kan ses som ett uttryck för livskvaliteten, det vill säga att andra förhållande kan vara ett uttryck som är orsak till lycka.

Grundläggande behov hos människan kan ett bra liv och en tillfredställelse för ett

meningsfullt liv. Om människan kan utveckla sin potential, har engagemang i sina

egna aktiviteter och har en känsla av syfte och mening i livet, kan människan uppleva sig levande och autentisk. Dessa element kan underbygga en skala för meningsfullhet ett annat alternativ för att mäta meningsfullhet är Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Även denna ansats är avsiktligt starkt knuten till vad som bestämmer hälsan. Livskvalitet som handlingsfrihet menas med vilka resurser hos människor till att styra sina liv efter egna önskemål och värderingar. Definitionen på levnadsnivå som människans disposition över resurser i bland annat pengar, kunskaper, ägodelar eller sociala relationer, där människan kan styra sina livsvillkor. Dessa resurser kan avgöra för möjligheter till att kunna arbeta, ha tid för familjeliv och andra värderingar hos människan (SOU 2015).

2.5 Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet är svensk idrotts paraplyorganisation och har uppgifter att leda, företräda och stödja idrotten. För att upprätthålla detta arbetar de med politiker, myndigheter och samhället genom att företräda svensk idrott samt

fördelar statens anslag till idrottsrörelsen. Dessutom arbetar de med att stimulera utvecklingen inom kunskap och idrott för de olika idrottsförbunden runt om i landet samt att bevara det idrottshistoriska arvet och idrottens värdegrundsfrågor. Riksidrottsförbundet har 71 medlemsförbund där ett av medlemsförbunden är Parasport Sverige vilka verkar för personer med funktionsnedsättning och räknas som ett specialidrottsförbund. Funktionsnedsättningar inom Parasport Sverige är rörelsehinder, synskada och utvecklingsstörning och där förekommer 15 olika idrotter (Riksidrottsförbundet 2015; Parasport Sverige 2018).

2.5.1 Vision och värdegrund

Visionen hos Riksidrottsförbundet handlar om att välkomna alla personer in i en idrottsrörelse för att därigenom ge alla personer en uppgift, roll och plats. Med gemensamma uppfattningar, åsikter och värderingar skapar detta grunden för idrotten. Målet är att jämt och ständigt utvecklas och förbättras på alla nivåer så väl inom innehåll som inom form, detta genom en oberoende och samlad idrottsrörelse med starka föreningar, utbildningsverksamhet och förbund. Idrottens värdegrund bygger på att varje förbund och förening under

riksidrottsförbundet bestämmer över sin verksamhet. Med ett fastställande från idrottsrörelsen har en värdegrund beslutats vilken alla verksamheter ska utgå ifrån. Riksidrottsförbundet beskriver fyra olika värdegrunder. Den första som framställs är att där ska finnas glädje och gemenskap, vilket innebär att utveckla verksamheterna där samtliga medlemmar ska ha roligt och må bra. Demokrati och

delaktighet är den andra värdegrunden och framställs genom att alla medlemmars

röst ska ha lika värde och att alla som deltar ska få vara med och ta ansvar och bestämma inom verksamheten. Oavsett vilken bakgrund en människa har ska demokrati och delaktighet vara jämställt och likvärdigt. Utifrån personers förutsättningar beskrivs den tredje värdegrunden där alla som vill får vara med. Oberoende på vilka förutsättningar en person har så som exempelvis religion, fysiska- och psykiska begränsningar eller kön, ska dessa personer få vara med i idrottsverksamhet. Den sista och fjärde värdegrunden som beskrivs är rent spel, detta för att bibehålla och upprätthålla överenskommelser gällande etik och moral. Exempel på dessa överenskommelser är att arbeta mot trakasserier, fusk eller doping vilket ska verka så väl på som utanför idrottsarenan (Riksidrottsförbundet 2018).

2.5.2 Strategi 2025

Riksidrottsförbundet (2019a) skriver att de står enande med regeringens och riksdagens övergripande mål om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för personer oavsett bakgrund. Därav bedrivs det ett arbete inom inkluderande idrott där det handlar om att exempelvis bejaka möjligheter och undanröja hinder eller kompetenser. Personers liv, förutsättningar och behov har förändrats i takt med Sverige under årtionde. Riksidrottsförbundet (2019a)

beskriver att nya idéer har hämmats och kontakten med medlemmar går förlorade. Vidare förklaras det att olika idrotterna enades för att utmana bilden av idrotten och skapa ett förändringsarbete. I arbetet med strategin har observationer över trösklar, träning- och tävlingsformer och kultur påbörjats för ett rörligare liv. Målet med strategin är att det ska bidra till att föreningarna, idrottsrörelsen och samhället blir starkare och det visar de övergripande målen; livslångt idrottande,

idrottens värdegrund är vår styrka, idrott i förening, idrotten gör Sverige starkare. Inkluderande idrott för alla är en av fem utvecklingsresor/mål som

Riksidrottsförbundet (2019b) beskriver och menar att år 2025 ska flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar samt med olika förutsättningar och

bakgrund känna sig välkomna till idrottsföreningar. Föreningar ska ge personer med olika förmågor en möjlighet att vara inkluderad och träningen ska utveckla rörelseförmågan utifrån individen. Personers ekonomiska förutsättningar ska inte vara beroende till möjligheten att träna eller engagera sig i en förening. De andra utvecklingsresor som nämns är; den moderna föreningen engagerar, en ny syn på

träning och tävling, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap.

3. TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer det presenteras forskning som visar hur människor med funktionsnedsättning kan uppleva inkludering genom idrotten där

tillgänglighetsperspektiv och delaktighet lyfts fram som olika synvinklar. Vidare kommer ny identitet, social utveckling redogöras för att avsluta med beskrivning av vilka effekter idrotten kan ha för inverkan eller inflytande hos människor med fysiska funktionsnedsättning.

3.1 Inkludering

Begreppet inkludering är en svårfångad process och begreppet inkludering finns i olika sammanhang. Wickman (2017) menar att det finns en skillnad mellan policy och praktik. Det innebär att i verkligheten kan det vara svårt att få policyn att fungera i praktiken. Vidare diskuteras begreppen inkludering och deltagande och dessa begrepp kan i vissa fall inte vara liktydiga. Genom en ökad inkludering kan det innebära en ökad deltagande, ett ökat deltagande behöver inte betyda ökad inkludering menar Wickman (2017). Ett exempel på detta kan vara när en idrottsanläggning är tillgänglig för människor med rörelsehinder vilket kan innebära att miljön eller aktiviteterna gör det möjligt till en social interaktion mellan människor med eller utan funktionsnedsättning. Ett annat exempel som Wickman (2017) poängterar kan vara att människor har rätt till att välja sociala sammanhang. Det vill säga att det inte behöver uppstå en social exkludering i relation till idrotten eller i samhället (Wickman, 2017).

Tillgänglighetsperspektivet belyser även Comella m.fl. (2018) att det har framkommit brister inom tillgängligheten och att detta har utvecklats genom att den federala regeringen via idrottskommissionen fått i uppdrag att finansiera nationella idrottsorganisationer, för att säkerställa idrottsmöjligheterna för australienska personer med funktionsnedsättning. Olika aktörer, federala regeringen, nationella idrottsorganisationerna och statliga avdelningarna, har ingått ett samarbete för att utveckla ett idrottsprogram inom varje delstat i Australien och för att sedan i sin tur länka detta vidare ut till olika

idrottsföreningar. Ett exempel kan vara en lättillgänglig information om idrotten är en betydande faktor för att kunna möjliggöra deltagande på alla nivåer för personer med funktionsnedsättning. Comella m.fl. (2018) lyfter fram vikten och belyser att myndigheter och idrottsorganisationer har ett behov av att förbättra deltagandet för personer med funktionsnedsättningar inom idrotten. Det vill säga att behovet är att öka medvetandet inom idrottsorganisationer och att arbeta med att hitta möjligheter för dessa människor inom idrotten. Ytterligare lyfts det fram att det finns behov av att förbättra tillgängligheten och kvaliteten av information om möjligheterna för att kunna idrotta med en funktionsnedsättning samt att för kunna göra detta möjligt kan det vara betydande att organisationer och andra fält börjar samarbeta såväl som med varandra som inom och mellan idrotten. För att

utveckla samarbete och samordning kan detta främjas genom en bättre kommunikation mellan idrottsorganisationerna. Att starta partnerskap mellan betydande parter eller aktörer kan gynna och bidra till deltagandet inom idrotten på olika sätt, dessa aktörer kan vara personer med funktionsnedsättning själva, organisationer eller vårdgivare.

Det visar sig att det har framkommit en brist hos fysioterapeuter vilka arbetar för att främja ökat delaktighet i samhället där deras kunskap brister inom vart

tillgången till idrotten finns. Det poängteras att där finns ett behov av gränsöverskridande samarbete och kunskapsutbyte för experterna i de olika områdena för att det ska finnas möjligheter till att personer med

funktionsnedsättningar ska kunna utöva idrott (Comella m.fl., 2018). Vid ett samarbete mellan olika aktörer inom idrott och vården eller inom idrott och kommunala förvaltningar kan svårigheter och hinder uppstå. Det kan exempelvis vara svårigheter som social vinning kontra ekonomisk budget vilket kan innebära att det kan blir dyrt för kommunen för att det ska bli passande för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare en aspekt som kan finnas är att där kan finns kulturkrockar mellan idrotten och kommunal habilitering. Det kan innebära att krocken förekommer mellan sekretessen hos den kommunala habiliteringen och idrottens värderingar med dess öppenhet. Reyes (2007) menar att det kan vara komplext att kunna samverka mellan olika aktörer när exempelvis sekretesslagen finns med i bilden och med den kan det bli en svårighet att hitta en specifik målgrupp. Reyers (2007) skriver att en fungerande verksamhet fått lägga ner på grund av resursbrist eller på grund av ett ohållbart samarbete mellan en

basketklubb och den lokala habiliteringen och kommunen. Detta grundar sig i svårigheten med sekretesslagen som finns inom den kommunala habiliteringen tillsammans med den informella idrottsrörelsen eftersom de har olika kulturer. En betydande faktor till att det har blivit en framgång för att kunna bredda

rullstolsbasketen i Sverige samt att etablera en fungerande ungdomsverksamhet är att det finns en eldsjäl som är entusiastisk inom rörelsen. Vidare skriver Reyers (2007) om hur utvecklingen har tagit fart där det finns ett samarbete mellan Sverige och Danmark vilket resulterade i ett träningsläger. Tillsammans fick spelarna åka till ett europamästerskap och detta upplevdes som ett historiskt evenemang inom rullstolsbasketens historia. Något som har bidragit till utvecklingen och tillväxten av rullstolsbasketspelare i Sverige är turneringen, Swish Open där denna turnering har den skapat en mötesplats för spelare och deras familjer.

Hoekstra m.fl. (2018) beskriver hur de nederländska och kanadensiska regeringarna gynnar fysisk aktivitet, idrott på hög nivå och fritidsidrott på nationell nivå bland vuxna med funktionsnedsättningar via olika nationella program. Vidare framkommer det att länderna använder olika tillvägagångsätt för att gynna fysisk aktivitet och fritidsidrott för personer med funktionsnedsättning i förhållande till deras infrastruktur, politiska system och kultur. Ytterligare

framkommer där att det varierar mellan länderna när det kommer till integrationen av handikappidrott. Likheterna mellan nederländska och kanadensiska

regeringarna visar att de lägger fokus på och satsar på idrott på högre nivå. Mellan länderna visar det sig att det finns skillnad på hur fritidsidrott och fysisk aktivitet gynnas bland personer med funktionsnedsättningar. Författarna förklarar att länderna är lika på det sättet att de genom att lägga fokus på idrott på högre nivå för att inspirera fritidsidrott bland personer med funktionsnedsättningar samt att investeringen på idrott i högre nivå är att uppnå högre ranking i världsmästerskap.

Genom denna investering och fokus inom idrott på högre nivå kan detta leda till ett ökat deltagande inom fritidsidrott. Skillnader som Hoekstra m.fl. (2018) beskriver är hur idrott stöds mellan ländernas regering däremot finns en skillnad gällande deras nationella lagstiftning. Kanada har en stadga som gynnar idrott och fysisk aktivitet för kanadensare. Där lagstiftningen kan ha en betydande faktor gällande att uppnå och gynna en stabil idrottskultur och infrastruktur. En debatt som har diskuterats i Nederländerna är att utveckla en idrottsakt vilket har blivit avvisat på grund av att det inte var nödvändigt samt att detta kan lösas genom dess befintliga lagar och förordningar, på nationell och europeisk nivå. En annan skillnad mellan länderna är att de nationella styrande organisationerna i Kanada övervakas idrott och fysisk aktivitet genom en regeringsgren. Detta menar Hoekstra m.fl. (2018) är en återspegling av regeringens prioriteringar. Det nederländska systemet fungerar som en icke-statlig organisation och är ett steg från regeringen. Hoekstra m.fl. (2018) poängterar att det är av vikt att det internationella samarbetet är nödvändigt för att utveckla och dela kunskapen för att främja och gynna idrotten på alla nivåer för personer med

funktionsnedsättningar.

3.2 Socialisering genom idrott

Kissow (2015) påstår att där kan finnas olika variabler som kan vara avgörande om personer med funktionsnedsättning kan delta i olika sociala sammanhang jämförelsevis med personer med icke- funktionsnedsättning. Kissow (2015) menar att den fysiska miljön och attityder som finns i samhället gentemot personer med funktionsnedsättning påverkar och är föränderlig gällande deltagande eller delaktighet. Detta kan ses i en aktivitet som är organiserad och som har resurser, kapacitet och förmåga att förändra och utveckla verksamheten för att anpassa den samma. Genom den anpassade aktiviteten kan den därmed bli inkluderande och öppen till deltagande för personer med funktionsnedsättning. Vidare med denna anpassade aktivitet kan de fysiska och sociala begränsningarna förebyggas och utvecklas till delaktighet i sociala sammanhang (Kissow 2015). Côté-Leclerc m.fl. (2017) skriver och belyser däremot att det inte alltid sker en positiv utveckling och menar att där kan finnas vissa uppoffringar som personer med begränsad rörlighet kan behöva göra i sitt utövande av sin idrott. Där finns likheter inom livskvalitet hos både personer med begränsad rörlighet som hos personer utan begränsad rörlighet dock förekommer där en viss skillnad när det kommer till familjelivskvalitet. Dessa likheter som författarna beskriver är

positiva effekter av en anpassad idrott, socialt deltagande eller personliga faktorer. När det kommer till familjelivskvalitén kan skillnader vara uppoffringar som kan krävas inom en anpassad idrott och som därmed kan inverka och påverka

familjelivet. Vidare synliggör författarna att det som kan vara av vikt för att bidra till livskvalitet inom en anpassad idrott kan vara miljöfaktorer, resurser eller tillgänglighet för organisationerna. Andra faktorer som kan förekomma och ha en inverkan på livskvaliteten hos personer med begränsad rörlighet kan vara

exempelvis personliga omständigheter eller skador (Côté-Leclerc m.fl. 2017). Kirakosyan (2019) skriver om diskussionerna och förändringarna i Brasilien angående tillgången till sport och fritid samt främjandet av social integration som i sin tur leder till att sporten fungerar som ett verktyg inom politikisk propaganda. Nya konstitutioner och reformer skulle kunna leda till att dessa arbetade och omfördela maktförhållanden inom sport och fritid. Dock ledde dessvärre detta inte till ett förändringsarbete inom politiken gällande personer med

genom FN-konventionen fanns en inverkan på Brasilien där det gjordes

förbättring för personer med funktionsnedsättningar genom att regeringen blev förmanade till att garantera sociala rättigheter samt erkänna utmaningar och hinder. En annan aspekt som lyfts fram är den missade möjligheten att etablera fördelar från ett evenemang i Rio 2016, där det framkom att misskötsel från spelarrangörerna sida ledde till att genomförandet och planeringen blev bestående för deltagarna som utövar idrotten. Kirakosyan (2019) betonar att oberoende av den breda ömsesidiga förståelsen om potentialen inom idrotten för att främja den sociala integrationen kan detta införlivas när diskussionerna som ligger till grund för bland annat politik och ett erkännande av personer med funktionsnedsättningar som ses lika. Ytterligare belyser Kirakosyan (2019) att det är av vikt att tillämpa omfattande strategier för att kunna uppnå inkludering inom idrotten och att det kan vara betydande att synliggöra perspektiven hos personer med

funktionsnedsättning och att därmed ge förutsättningarna för att främja utvecklingen i processen för den sociala integrationen i idrotten.

Wickman (2017) beskriver att idrott främjar både den mentala och den fysiska hälsan hos människor samt att de flesta idrotter bedrivs i ett socialt sammanhang. I det sociala sammanhanget kan barn och unga utveckla den sociala förmågan som exempelvis att lära sig att öka sitt självförtroende, konflikthantering eller etablera och bibehålla vänskap. Barn och unga som drabbas av en förvärvad skada, kan idrotten som rehabilitering vara en möjlighet till att skapa en ny identitet i processen till den nya tillvaron och de nya livsvillkoren som kan uppstå.

Wickman (2015) menar att människor med funktionsnedsättning som har positiva erfarenheter från skolan och fritiden av idrott och att detta ger möjligheter till att flytta gränserna för vad de kan klara av, såväl fysiskt som mentalt. Genom detta kan personer med funktionsnedsättning bli självständiga i sitt vardagsliv och möjligheten till andra identiteter kan uppstå. Exempelvis, att istället för att bli betraktad som rörelsehindrad kan dessa personer ses, av både sig själv och andra, som till exempel friidrottare eller boxare (Wickman 2017; Wickman 2015). Genom idrott kan en socialisering ses för lärande och social utveckling när personer interagerar med varandra och bekantar sig med omvärlden. Socialiseringen inom idrotten handlar inte bara om hur personer med

funktionsnedsättning förenar idrottsamhällets regler och får sin identitet, utan det fokuserar även på en generell utveckling i det sociala sammanhanget. Kissow (2015) menar att idrottens sociala sammanhang kan bestå av flera parter vilka som kan ha en betydelse för socialiseringen. Dessa parter inom idrotten kan bestå av tränare, vänner med funktionsnedsättning eller anhöriga. Genom socialiseringen kan den ses som en främjande faktor till att utveckla förmågan att samarbeta med andra personer. Ytterligare en annan aspekt som Lundqvist Wanneberg (2014) skriver om är att ridning kan ha en positiv betydelse för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Ridningen kan vara en rehabilitering och även stärka självkänslan samt att få vara en del av gemenskapen för dessa personer. En betydelse av ridning är det sociala umgänget eftersom det sociala sammanhanget kan bryta isoleringen som en skada eller sjukdom kan medföra. Detta kan ses genom exempelvis ridningen, vilken kan medföra en ny vänkrets samt

delaktigheten att få vara tillsammans med andra personer med samma intresse till ridning och hästar. Ytterligare aspekter som kan vara betydande för personer med fysiska funktionsnedsättningar är att genom ridningen våga drömma om att till exempel komma ut i skogen då hästen kan fungera som personens ben (Lundqvist Wanneberg 2014).

3.3 Effekter av idrotten hos vuxna och äldre personer

Betydande faktorer för att förebygga ohälsa är en regelbunden fysisk aktivitet samt att de vuxna som slutar med idrottar kan komma att skaffa sig samma hälsorisker som för de personer som aldrig har idrottat menar Malm och Isaksson (2017). Vidare nämns det att det finns olika faktorer som kan påverka ett

hälsosamt åldrande, som exempelvis socialt engagemang eller god fysisk och mental hälsa. Med en stigande ålder där äldre rör på sig mindre kan därmed leda till inte bara en minskad fysisk aktivitet utan också den delaktighet som finns idrotten. Malm och Isaksson (2017) nämner det att äldre personer som deltar i idrott har en hälsosam livsstil och livskvalitet i jämförelse med äldre som inte idrottar. Fysisk förmåga med åldrandet kan motverkas genom en högintensiv fysisk aktivitet och detta kan anses vara av en betydande faktor (Malm & Isaksson 2017). Vidare skriver Malm och Isaksson (2017) om effekter av fysiska aktiviteter på psykisk hälsa och menar att psykisk ohälsa kan utspela sig som stress, ångest eller sömnbesvär. När dessa symtom eller andra problem är bestående utgörs en psykisk ohälsa. Malm och Isaksson (2017) lyfter fram att fysisk aktivitet och idrott kan fungera som en komplementär behandlingsmetod för psykisk ohälsa eller lindra symtom som exempelvis depression och oro. En annan aspekt som Malm och Isaksson (2017) lyfter fram är att idrotten skapar och bygger broar mellan generationer och att deltagandet i idrotten kan ses som en motivation till den fysiska aktiviteten för vuxna personer. Det synliggörs att deltagandet bland vuxna personer har ökat i Sverige och detta kan indikera på att en bättre hälsa för målgruppen dock kan det medföra risker med idrott. Risker som Malm och Isaksson (2017) beskriver om är bland annat när äldre skadar sig, vilket kan detta leda till nedstämdhet eller depression.

Samuls m.fl. (2019) skriver om identifiering av sociala representationerna och att innebörden om vilken utsträckning idrott kan främja till empowerment hos brasilianska personer med funktionsnedsättning. Med Empowerment avses en process för att få en kontroll över händelser som kan vara av betydande för personen själv, självbestämmande över det egna livet (Samuls m.fl. 2019). Vidare nämns det att de sociala representationerna av idrott visade att de är relaterade till både individuella och kollektiva fördelar från idrottsutövning och att det skiljer sig från den egna disciplinen personen utövar. Samuls m.fl. (2019) skriver att resultatet av idrottens effekt kan ha två sidor för personer med

funktionsnedsättningar. Den ena sidan kan vara betydelsen av idrotten med dess engagemang, prestationer och vinster som medför och investeras i både träningar och tävlingar. Den andra sidan att idrotten är en social och individuell upplevelse för personer med funktionsnedsättningar. Detta förklarar författarna med ord som vänskap och familj och genom idrotten har detta en inverkan och betydelsefull påverkan på deras empowerment. Ytterligare betonas det att vänskap är

meningsfullt för lagidrotter med dess spelare eftersom lagarbete är en huvudsaklig egenskap samt att lagsport kan främja att social isolering bryts.

4. TEORI

För att kunna analysera det empiriska materialet har teorierna livskvalitet och Antonovskys teori KASAM – känsla av sammanhang använts. I kapitlet

presenteras både livskvalitet och KASAM samt argument till varför dessa används vid analys av det empiriska materialet.

4.1 Livskvalitet

Nordenfelt (1991) diskuterar begreppet livskvalitet och menar att detta avser människors välbefinnande eller välfärd vilket även Brülde (2003) förklarar liknande genom hur bra eller dåligt en människa kan ha det, vad det är som gör livet värt att leva. För att kunna mäta vad livskvalitet är och innebär för en människa finns olika värden och frågor som är kopplade till dessa.

Brülde (2003) beskriver instrumentellt värde och finalt värde. Det instrumentella värdet menar han är vilket medel som kan främja till livskvalitet hos en människa, exempelvis pengar och materiella saker. Lycka är ett exempel på ett finalt värde då detta värde speglar det som är bra för en människa. Detta kan jämföras med Nordenfelt (1991) som gör en skillnad mellan begreppen välbefinnande och välfärd. Inom välbefinnande finns känslomässiga reaktioner på våra resurser och hur vi själva och andra använder dessa och är det begrepp som är i fokus och är det centrala inom livskvalitet. Välfärd är de resurser som är tillgängliga för människan, dessa resurser kan såväl vara yttre som inre effekter och kan exempelvis vara sociala, ekonomiska, psykiska och/eller fysiska. Kvalitet är ett annat begrepp som beskrivs och där värdering är något som kan mätas mot en positiv eller negativ riktning, en värdeskala. Det kan handla om saker och ting hos en människa som kan upplevas önskvärt eller avskyvärt. Dessutom finns det andra skalor som kan mäta mänsklig kvalitet, som exempelvis vilket moraliskt värde livet har. Alltså, kan livskvalitén variera hos människor beroende på vilken skala som används (Nordenfelt 1991).

Brülde (2003) nämner att Nordenfelts teori är inom hedonismen, dock använder han sig av tre huvudfrågor som ska kunna besvaras för att avgöra vilken grad en människas livskvalitet har genom att blanda och komplettera teorierna

hedonismen, önskeuppfyllelseteorin och den objektivistiska pluralismen med

varandra. Frågorna som ska besvaras är vad det är som har finalt värde, hur avgörs och hur kan det avgöras var på livskvalitetsskalan en person befinner sig.

För att vidare kunna förstå vad Brülde (2003) menar men sin blandade teori kommer därför en beskrivning av de tre ovan nämnda teorierna kort förklaras härnäst. Upplevelsekravet är det centrala och viktiga inom hedonismen där människans upplevelser kan ha ett positivt eller negativt fullbordat värde (finalt bra). Där kan dock finnas en skillnad inom teorin där en ren hedonistisk teori har som utgångspunkt den subjektiva upplevelsen och att där inte finns andra

egenskaper till bra eller dåliga upplevelser. Modifierade hedonistiska teorier anser däremot att där kan finnas egenskaper som upplevelsen kan ha (Brülde 2003).

Önskeuppfyllelseteorins huvudtanke är att det viktiga för en människa är att

önskningar går i uppfyllelse vilket blir ett positivt värde medan när en önskning inte går i uppfyllelse blir detta ett negativt värde för människan. Teorin den

objektivistiska pluralismen förklaras genom att där finns objektiva värden och att

där finns saker som har bra och dåligt värde oavsett om vi vill eller inte.

Verksamheter, personlig utveckling, hur människan är och fungerar som person, upplevelser, relationer, verklighetskontakt och frihet är sju olika grupper som har ett betydande värde för människor. Inom dessa grupper omfattas värden som är bra för människan, som exempelvis kan handla om hur aktiva vi är på arbetet, intima relationer genom att bilda familj eller att utvecklas som människa (Brülde 2003).

Brüldes blandande teori utgår som skrevs tidigare från de positiva delarna från de tre olika teorierna för att kunna svara på de tre frågorna som nämndes ovan. För att svara på frågan om vad som har ett finalt värde för människan, menar

författaren att svaret är delvis hedonistiskt och delvis önskeuppfyllelseteoretiskt. Det vill säga att hos människan finns behagliga och tilltalande upplevelser och relevanta önskningar som i stunden går i uppfyllelse för människan. Behagliga upplevelser som är objektivt dåliga har trots det inget värde för människan samt att om en objektiv önskning som är negativ går i uppfyllelse, blir denna i sin tur objektiv dålig. Teorin kan avgöra frågan om huruvida sakförhållande kan vara bra eller dåligt för människan och hur jämförelsen med olika sakförhållandens värde för människan, såsom önskeuppfyllelse, behagliga upplevelser eller varierande situationer. Behagliga upplevelser är beroende av sanna eller falska föreställningar hos människan och att detta är av värde om föreställningen är sann, samt om när ett objektivt värde infinner sig hos människan kan detta i sin tur främja måendet. En önskning hos människan kan vara av värde beroende hur den infaller för personen, det vill säga hur stark önskningen är, hur relevant och av vilken

objektiv värdeönskningen är för människan. Där kan finnas situationer som har ett varierande värde där det är bättre att en önskning går i uppfyllelse och att detta upplevs som behagligt och påverkar välbefinnandet positivt samt att det är bättre för en människa att genom sanna föreställningar vara lycklig av detta. För att svara på frågan som avgör var på livskvalitetsskalan en människa befinner sig vid en tidpunkt menar Brülde (2003) att resultatet av människans behagliga

upplevelser och önskeuppfyllelser som är av värde och nära med varandra i livet. Det vill säga att människor är glada och nöjda med livet och även glädjen av objektivt värde, såsom kärlek eller arbete. Brüldes blandande teori kan betraktas som en lyckoteori inom livskvalitet, där den påstår att en människas livskvalitet är beroende av hur tillfredsställd människan är med livet, såsom mående och lycka. Teorin är inte en ren lyckoteori som påstår att en människas lycka är baserad på sanna eller falska föreställningar utan att människans livskvalitet är ett resultat av att ha ett bra liv av rätt skäl, det vill säga att människan är tillfredsställd och nöjd (Brülde 2003).

Nordenfeldts och Brüldes teorier tillsammans kan förklara hur människor med fysiska funktionsnedsättningar kan uppnå livskvalitet. Som Nordenfeldts teori beskriver om yttre och inre resurser kan dessa sedan i sin tur appliceras på människor med fysiska funktionsnedsättningar. Genom deras idrott kan detta betyda att livskvalitet för dem kan vara högt värderat i deras liv. På detta vis kan det genom idrotten generera i resurser som vänner eller ett välbefinnande i det fysiska och psykiska måendet. Via idrotten kan en gemenskap och en delaktighet till ett socialt liv uppnås och på så sätt kan livskvalitén öka och här kan Brüldes teori även ses när önskan eller objektiva förhållande påverkas genom andra människor samt att där kan uppnås ett positivt värde för människan.

4.2 KASAM- känsla av sammanhang

Aaron Antonovsky är upphovsmannen till KASAM, vilket är en förkortning av känsla av sammanhang. Genom denna teori kan det förklaras varför personer strävar mot en positiv pol mellan hälsa och ohälsa oberoende av att personer utsätts för olika situationer som kan upplevas som stress för dem. Vidare förklarar Antonovsky (2005) för att kunna klara av motgångar, hantera stress och bibehålla en god hälsa är det av vikt att se tillvaron som sammanhängande. När personer ser tillvaron och livet som begriplig, hanterlig och meningsfull är detta då möjligt.

för en person, hur en människa kan uppfatta och förstå information som kan vara både strukturerad eller kaotisk. Är stimuli eller den påverkande faktorn av en kaotisk karaktär eller kommer som en överraskning hos en människa som har en hög begriplighet kan denna enklare förklara och ordna den påverkande faktorn eller stimuli. Hanterbarhet förklaras genom huruvida en människa hanterar omständigheter eller utmaningar i livet och beror på vilka resurser människan har till sitt förfogande. Dessa resurser kan vara människans egna kontroll, andra människor eller det som människan anses lita på, exempel på detta kan vara läkare, vänner eller historien. Meningsfullhet är som en motivationskomponent, vilket kan förstås genom att en människa kan vara engagerade i områden som är centrala eller betydelsefulla för dem. Det vill säga att människor vill investera och skapa känslomässiga värderingar inom sina intressen som är av vikt och

betydelsefulla för dem.

Stressade sammanhang som kan uppstå för personer kan ha en viss spänning i vardagen och hur personer hanterar och begriper dessa kan visa på personens KASAM. Personer som lär sig att hantera dessa stressade sammanhang kan främja förståelsen av sammanhangen. Människor som har en hög KASAM och utsätts för påfrestningar har en större förmåga att se lösningar på saker eller situationer som kan uppstå. Detta gör att dessa människor inte upplever stress på samma sätt som de med ett lägre KASAM. Förutsättningar för att lyckas med en god hälsa som är varaktig är därmed mer trolig för de med hög KASAM. För att detta ska bli starkt behöver inte alla tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vara av högt värde, det som är det centrala och viktiga är att där ska finnas

faktorer som personen anser är av vikt eller meningsfulla. Antonovsky (2005) poängterar att meningsfullhet är individuellt och är därmed olika från person till person.

Genom sina tre komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan dessa tillsammans förklara hur människor med fysiska funktionsnedsättningar kan förstå relationen mellan sin kropp och sitt sinne och själ. Meningsfullhet kan innebära att idrott för en människa kan leda till att där finns känslomässiga investeringar eller ett engagemang hos denna människa, då idrotten blir betydelsefullt. Genom idrotten kan där finnas en hanterbarhet där en människa med fysisk funktionsnedsättning kan hitta resurser som denna kan ha till sitt förfogande för att få kontroll över sig själv, en så kallad egenkontroll. Med hjälp av en viss rörelse som kommer med idrotten och dess aktivitet kan detta leda till en begriplighet då en förståelse över sin kropp kan öka när aktiviteten utförs. I denna studie kan det vara av intresse hur dessa tre komponenter tillsammans med idrotten kan få en betydelse och en känsla av sammanhang för människor med fysisk funktionsnedsättning. Teorin kan fördelaktigt användas genom att uppnå en förståelse till om huruvida informanternas förutsättningar och upplevelser av idrotten kan uppnås för att nå en meningsfullhet i sitt vardagliga liv.

5. METOD

I detta kapitel presenteras och redogörs för val av metod och tillvägagångssätt som har gjorts under uppsatsens arbetsgång. Vidare presenteras och redogörs för urval och avgränsning i studien samt en presentation av intervjupersonerna som har medverkat och gjort att studien kunde genomföras. Analys av det empiriska materialet presenteras, hur den har bearbetats samt en presentation av författarens

förförståelse som fanns inom ämnet. Avslutningsvis beskrivs de etiska övervägande som har tagits och studiens tillförlitlighet redogörs.

5.1 Forskningsmetod

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse idrott har för människor med fysiska funktionsnedsättningar. Då det var personernas upplevelser och erfarenheter som var intressant att undersöka valdes den kvalitativa metoden som lämplig att använda sig utav. Bryman (2011) menar, för att undersöka personers erfarenheter, uppfattningar, tankar och inställningar och hur dessa uppfattas och upplevs är det just den kvalitativa metod som är användbar för att syftet med studien ska uppnås. För att få svar på studiens frågeställningar och för att försöka förstå och ta reda på vad idrotten kan ha för betydelse för människor med fysiska funktionsnedsättningar intervjuades personer med fysiska funktionsnedsättningar där samtliga använder sig av idrott av olika slag. Hur de tänker och anser vad idrotten betyder för dem och hur de upplever eller vad de får ut av idrotten.

5.2 Tillvägagångssätt

När syfte och frågeställningar var formulerade börjades ett sökande efter litteratur och forskning inom området. Internet har varit till en stor nytta och tillgång för att få fram relevant forskning. Sökmotorer som har används är Google, Malmö Universitetets bibliotek, Libsearch, Socialstyrelsen samt riksdagen och sökord som bland annat idrott, idrott för människor med fysiska funktionsnedsättning och

people with disabilities har använts för att kunna hitta relevant forskning,

föreskrifter och lagar. Även diverse hemsidor i Skåne har använts för att kunna hitta verksamheter och föreningar som kunde anses vara lämpliga till studien. Under arbetets gång har ett källkritiskt förhållningssätt förekommit och så långt som möjligt har det använts primärkällor. För att styrka litteraturen har det använts och kompletterats med lagar och föreskrifter.

Ett informationsbrev (bilaga 1) skrevs och skickades ut via e-post till olika verksamheter och föreningar där det fanns personer med fysiska

funktionsnedsättning samt att en del av intervjupersoner lokaliserades inom den egna vänkretsen. Av de som fick förfrågan om deltagande per mail svarade endast en av samtliga organisationer som blev tillfrågade. Två av intervjupersonerna var från denna organisation och resterande tre personer hittades genom vänkretsen. En intervjuguide (bilaga 2) arbetades fram och denna användes under samtliga intervjuer som ett stöd och hjälpmedel. Intervjuerna som var semistrukturerade spelades in med hjälp av en inspelningsfunktion i telefonen. Å ena sidan kan det som ensam intervjuare upplevas enklare för intervjupersonen då det möjligen kan vara lättare eller kännas tryggare att prata med bara en person istället för att prata inför två intervjuare. Å andra sidan kan det upplevas för intervjuaren

problematiskt att hålla tråden eller få mättnaden i och under intervjun. Som ensam intervjuare med en förförståelse inom området kan en del frågor vid

intervjutillfällena utebli då egna tankar och svar tas förgiven. En andra intervjuare hade möjligtvis ställt andra och kanske till och med fler följdfrågor om denna inte hade haft samma förförståelse. För att göra det ytterligare tryggt för de personer som intervjuades fick de själva bestämma var intervjuerna skulle hållas. När den insamlade empirin var klar börjades ett arbete med en tematisk analys för att få ut centrala teman, koder och citat från intervjupersonernas utsagor. Via detta kunde analysen bearbetas med att spåra tidigare forskning och teori/er (Bryman 2011).

5.3 Urval och avgränsning

Tillvägagångsättet gällande urvalet i studien har varit ett målinriktat urval. Med ett målinriktat urval menar Bryman (2011) att intervjupersonerna är relevanta för forskningsfrågor/na. Inom studien har det valts ut verksamheter eller föreningar för att få tillgång till personer med fysiska funktionsnedsättningar och detta för att forskningsfrågan utgår från den målgruppen. Avgränsningarna gjordes i

forskningsfrågan och den riktar sig till personer med fysiska

funktionsnedsättningar som utövar idrott. Vidare har det avgränsat sig till Skåne och vuxna personer.

5.4 Intervjupersonerna

Personerna som blivit intervjuade i denna studie är ifrån olika kommuner i Skåne som utövar eller har utövat idrott på sin fritid. De har ägnat eller ägnar sig åt sin idrott på olika nivåer och i min mening är intervjupersonerna kvinnor och män som är 18år och äldre. Samtliga av intervjupersonerna valde att frivilligt medverka och de fick själva ta ställning till vilken tid och plats de ville bli intervjuade på (Bryman 2011).

5.5 Analys av empirin

En tematisk analysmodell har använts i det empiriska materialet, det vill säga från intervjupersoner med fysiska funktionsnedsättningar. Utifrån vad informanterna har sagt har olika teman, koder och citat plockas ut som tabellen visar:

Tabell 1. Teman och koder samt exempel på citat från intervjupersonerna som

framkommit under bearbetning av det empiriska materialet.

Transkribering av intervjuerna gjordes samma dag eller dagen där på eftersom den specifika intervjun skulle vara så färsk som möjligt under arbetet med

transkriberingen. Intervjupersonerna avidentifierades genom att få andra namn vilket endast författaren i denna studie har tillgång till. Detta kallas för

konfidentialitet vilket är ett krav från vetenskapsrådet och därför har vidare

Teman Koder Citat

Inkludering Vänner, kontakter, svårigheter att delta med andra, föreningsliv, social kompetens, respektera andra, utanför-innanförskap

”Asså det har gett mig ehh… ett självständigt liv, ett inkluderande liv med familj å vänner å såhär.”

Delaktighet vänner, idrott som verktyg, sociala biten, assistenter, landslaget, arbete, kontakter, erfarenhet, leda, resor i tjänsten, uppdrag i föreningen, ekonomiska förutsättningar, Spela med en hand istället för båda händerna, lär av andra.

”Ja, som nu har jag hållt på att leda en grupp i Boccia i 4år så på den vägen är det lixom. Men nu har jag blivit ledare för samma idrott som jag har sysslat med.”

Livskvalitet gett hela livet, familj, arbete, roligt, intressant

”framförallt kopplat till den här föreningen har gett mig i princip hela livet.”

Självständighet skjuts, kan cykla, starkare av gymmet

”Ja jag blir stark av gymmet. Det hjälper mig att orka göra saker under mina dagar. I träningen klarar jag av att hushålla mitt hem”.

materialet förvarats i ett dokument som kommer raderas när studien är godkänd (Bryman 2011; Vetenskapsrådet 2017).

5.6 Förförståelse

Idrotten har följt mig under hela mitt liv och detta har medfört att jag har träffat olika människor, både med och utan funktionsnedsättning. Jag själv lever med en funktionsnedsättning och utövar min idrott med människor utan

funktionsnedsättning. Under arbetets gång har jag i största mån försökt hålla mig till vara att vara objektiv i synsättet och med min förförståelse har en medvetenhet beaktats till att det inte går att se bortom denna förförståelse. Beroende på

erfarenheter och förförståelse menar Bryman (2011) att där kan finnas en skillnad på hur frågor ställs och hur dessa frågor tas emot av intervjupersonerna. Detta har jag försökt att beakta och under arbetets gång har jag försökt vända mig till andra människor för att låta dessa läsa igenom frågorna för att se att så där inte finns antagande, uttryck eller begrepp som kan vara självklara för mig med min förförståelse.

5.7 Tillförlitlighet

Bryman (2011) skriver om fyra delkriterier för att uppnå en studies tillförlitlighet, som motsvarar dess reliabilitet och validitet vilka är överförbarhet, pålitlighet, trovärdighet och en möjlighet att styrka och konfirmera för att kunna uppnå en enda och absolut bild av den sociala verkligheten.

5.7.1 Tillförlitlighetens kriterier

Överförbarhet innebär hur studien kan överföras till annan miljö vid en annan

tidpunkt med en hög överensstämmelse. Däremot finns en vetskap och kännedom om att resultatet kan påverkas och bli annorlunda beroende på vem som svarat på frågorna och likaså vem som ställt frågorna. Pålitlighet menas med en

fullständighet och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen. I arbetet har bland annat problemformuleringen, undersökningspersoner, teori och analys presenteras och där har funnits personer som har granskat materialet.

Trovärdighet, vill säga att den sociala verkligheten överensstämmer med

intervjupersonerna och att de regler som finns tillgängliga inom forskningen har följts. Dock har inte resultatet på grund av tidsskäl hunnit förmedlas till

intervjupersonerna för att kontrollera om deras information uppfattats rätt eller hade behövts att tydliggöras eller ändras. Författaren till denna studie har under arbetets gång varit medveten och försökt att beakta att där finns en viss förståelse samt att studien påverkas av de frågor som ställs eller besvaras, vilket kan påverka studien och dess innehåll. Bryman (2011) beskriver, en möjlighet att styrka och

konfirmera och menar att en studie inte kan bortse från forskarens värderingar och

förutfattade åsikter och meningar för att få ett objektivt resultat avseende den forskning som framkommer från de samhälleliga, teoretiska samt personliga värderingar som kan finnas (Bryman 2011).

5.8 Etiska övervägande

Inom svensk forskning finns där etiska principer för att skydda

intervjupersonerna. Dessa etiska riktlinjer, informationskravet, nyttjandeskravet,

samtyckeskravet och konfidentialitetskravet.

som Vetenskapsrådet (2017) gett ut har beaktats genom hela arbetsprocessen i denna studie (Vetenskapsrådet 2017; Bryman 2011).

5.8.1 De etiska kraven

För att uppnå informationskravet fick intervjupersonerna information om det aktuella syftet i undersökningen och att deltagandet var frivilligt samt att de har rätt till att avbryta när och om de inte vill fortsätta sitt deltagande.

Intervjupersonerna har vidare fått information om vilka moment som finns i undersökningen. För att nå upp till nyttjandeskravet och för att försäkras om att intervjupersonerna förstod att materialet som samlades in till denna studie endast skulle användas i detta syfte blev de informerade om detta innan intervjuerna startade. Då intervjupersonerna som medverkade dels var vuxna och själva kunde stå för vad de ansåg sig kunna svara på under intervjuerna och dels genom att de inte befann sig i någon form av utsatthet bedömdes detta vara tillräckligt. Genom att informera och upplysa intervjupersonerna om att deras medverkan var frivillig och att de närsomhelst kunde, utan att uppge anledning, avbryta tillämpades på detta sätt samtyckeskravet. De informerades vidare om att de inte behövde svara på samtliga frågor om de inte ville. intervjupersonerna upplystes om att deras medverkan kommer att vara anonym och deras namn kommer att avidentifieras i studien. Vidare informerades de om att materialet endast kan komma att läsas av handledare och examinator vid behov. Likaså kommer det inspelade materialet att raderas efter att studien är examinerad och klar. Detta för att uppnå det sista av Vetenskapsrådets etiska krav; konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2017; Bryman 2011).

5.9 Etikprövning

Avsikten med denna studie är att undersöka intervjupersonernas möjligheter respektive hinder med sitt utövande av idrott samt hur idrotten kan påverka deras delaktighet och livskvalitet. Då det inte inneburit någon personlig eller känslig information hos intervjupersonerna har aspekterna för etikprövning beaktats. Ändamålet med studien är att utforska idrottens betydelse för människor med fysiska funktionsnedsättning där olika arenor kan fångas upp, såsom vänskap, arbete och gemenskap. Studien har inte som syfte att undersöka hur idrotten kan påverka eller främja deras hälsotillstånd och om så syftet hade varit, skulle en etikprövning gjorts (Vetenskapsrådet 2002, 2017; Malmö universitet u.å.).

6. RESULTAT OCH ANALYS

I kapitlet presenteras resultat och analys från de fem intervjuer som har

genomförts och som sedan transkriberats. Med hjälp av en tematisk analys har teman och underteman hittats i det empiriska materialet och utifrån teorier som valts samt tidigare forskning har en analys genomförts. De teman som framkom är presenterade under metodkapitlet, vilka är innanförskap, delaktighet, livskvalitet och självständighet.

6.1 Innanförskap

Samtliga av personerna som intervjuades i studien berättar att de tycker det är kul att utöva sin idrott bland annat eftersom de dels får möjlighet att träffa sina vänner och att de dels kan skaffa sig nya vänner via sin idrott. Stina och Anna säger:

”Ehh… det är roligt åh spela och sen får man träffa massa människor när vi är på tävlingar och sånt”. (Stina)

“De e tur att jag har mitt gym... ehh för de e där jag träffar mina kompisar”. (Anna)

Lundqvist Wanneberg (2014) och Samuels m.fl. (2019) skriver om vikten av att vara en del av en gemenskap och att därmed få vänner, detta är effekter av vad idrotten kan ge som i sin tur kan främja till en positiv påverkan på deras empowerment gällande vänskap och familj. För de människor som är med i lagidrotter är det av betydelsefullt med vänskap för att på så vis bryta den sociala isoleringen som kan finnas samt för att känna sig delaktig och uppnå en

samhörighet med andra personer. Intervjupersonerna berättar på olika vis att de via sin idrott har fått tillgång till en ny vänkrets och gemenskap. Anna poängterar att hon inte känner sig isolerad från omvärlden så länge hon har sin idrott och sina vänner. Simon, som hittat sin samhörighet och innanförskap med andra

idrottspersoner beskriver en epok i sitt liv om att det kunde vara problematiskt och svårt att vara med andra personer som inte har någon funktionedsättning:

”Men sen så var det så liksom att växte upp och sånt så kunde jag inte riktigt hänga med på deras, på allas villkor liksom. Det gick lite för snabbt och så. Jag kunde inte spela fotboll liksom”. (Simon)

Genom att Simon fann en förening för personer med funktionsnedsättningar kunde han få utöva sin idrott, vilket i sin tur har lett till att han har utvecklat en ledarroll inom föreningen där han än idag är aktiv. Detta kan relateras till

Wickman (2017) som skriver tillexempel att personer har rätt till att välja sociala sammanhang och menar att det inte behöver uppstå en social exkludering i relation till idrotten eller i samhället.

Empowerment är ett begrepp som Samuels m.fl. (2019) beskriver vilket kan jämföras med vad Simon berättar om hur idrotten kan fungera som ett verktyg där Simon talade om att idrotten främjar till ett självständigt och inkluderande liv:

”…här så använder vi idrotten som ett verktyg för ehh…

självständighet, inkludering och så vidare. Man lär av andra. Mycket kring förebilder och sånt liksom. Det é som han klarar av borde jag kanske också klara av det. Så att… så går man från ett ehh…kanske bidragsberoende till ett mer självständigt liv liksom.” (Simon)

Både intervjupersonerna och Lundquist Wanneberg (2014) nämner vikten av att andra personer kan bli betydelsefulla där Simon även uttrycker att han fått

förebilder inom idrotten som har lett till en större självständighet då de har lärt sig av andra och varandra. Malm och Isaksson (2017) menar att där finns olika faktorer som kan påverka till ett hälsosamt åldrande. Exempelvis vid stigande ålder kan detta leda till att en person rör sig mindre, vilket i sin tur kan innebära att en person inte träffar andra människor och därmed kan det sociala engagemang som idrotten bidrar med bli lidande för en person, då innanförskap eller

inkludering för personen kan avta eller försvinna. Gustav har precis som Simon utövat idrott och arbetar idag inom detta. Gustav nämner även den gemenskap som uppstått genom hans arbete inom idrotten där han har lärt känna andra personer som han troligtvis inte annars hade lärt känna, vilket ytterligare förstärker vikten av att känna innanförskap inom idrotten: