Artros och fetma

Examensarbete Malmö Högskola Hälsa och samhälle

ARTROS OCH FETMA

EN LITTERATURSTUDIE OM FETMANS PÅVERKAN

PÅ LEDERNA

SUSANNE PETERSÉN

ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR

ARTROS OCH FETMA

EN LITTERATURSTUDIE OM FETMANS PÅVERKAN

PÅ LEDERNA OCH SJUKSKÖTERSKANS

FÖREBYGGANDE ARBETE

SUSANNE PETERSÉN

ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR

Petersén, S & Qwick Schönherr, R-M. Artros och fetma. En litteraturstudie om fetmans påverkan på lederna. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fetma/övervikt påverkar lederna och utveckling av artros och hur sjuksköterskan kan informera, undervisa i förebyggande syfte. Metoden är en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enl. Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet. Därefter inleddes analysen där fyra huvudteman framträdde: BMI och påverkan på lederna, Smärtpåverkan vid artros, Genusskillnader vid artros och övervikt samt Sjuksköterskans undervisande roll. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram.

OSTEOARTHRITIS AND

OBESITY

A LITERATURE REVIEW ABOUT OBESITY AND THE

INFLUENCE ON THE JOINTS AND THE PREVENTION

MEASURE OF THE NURSE

SUSANNE PETERSÉN

ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR

Petersén, S & Qwick Schönherr, R-M. Osteoarthritis/obesity. A literature review about obesity and the influence on the joints. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing,

The aim of this study was to describe how overweight/obesity influence on the joints and the development of osteoarthritis. And how the nurse can inform and teach to prevent

development of osteoarthritis. The result is based on 12 articles based on Polit et al (2001) criterion for science. The analysis resulted in four the mes: BMI and the influence on the joint, Pain with osteoarthritis, Gender difference at osteoarthritis and overweight and Nurses

teaching role. Carnevali´s theory of caremodel was used as a theoretical framework.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING... 5

BAKGRUND... 5

Den friska leden... 6

Etiologi artros ... 6

Definition av artros ... 6

Riskfaktorer... 7

Diagnostisering av artros ... 7

Behandling vid artros ... 7

Etiologi fetma ... 7

Metod för att definiera fetma ... 8

Samhällskostnader vid artros och fetma ... 8

Genusperspektiv vid artros och fetma ... 9

Etiska aspekter... 9

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning... 9

TEORETISK REFERENSRAM ... 10

SYFTE ... 11

METOD ... 11

Artikel och litteratursökning ... 11

Inklusionskriterier/Exklusionskriterier... 10

Metod för artikelgranskning... 11

Databearbetning... 12

Val av teoretisk referensram... 12

RESULTAT ... 13

BMI och påverkan på lederna ... 13

Smärtlindring vid artros ... 14

Genus skillnader vid artros och övervikt... 14

Sjuksköterskans undervisande roll ... 15

DISKUSSION... 15

Metoddiskussion... 15

Resultatdiskussion... 16

BMI och påverkan på lederna ... 16

Smärtlindring vid artros ... 16

Genus skillnader vid artros och övervikt... 17

Sjuksköterskans undervisande roll ... 16

SLUTORD ... 18

REFERENSER ... 18

BILAGOR ... 20

Mall för artikelgranskning ... 21

INLEDNING

Artros beskrivs sedan urminnestider och förekommer både hos människor och hos

ryggradsdjur. De två största orsakerna till artros är belastning och ärftlighet. En utveckling av artros i knä, höft och handled leder ofta till smärta, stelhet och en inskränkt rörlighet. Det finns mycket information om viktminskning, bantningstips, fysisk träning för snabbast resultat. En viktminskning skulle innebära en mindre belastning på lederna och en förbättring i artrosutvecklingen (Ekstrand, 2003).

Överviktsproblematiken har ökat konstant under de senaste åren och ses allt längre ner i åldrarna. Antalet blir fler istället för färre, en reflektion som vi sjuksköterskestudenter inte kunnat undvika att lägga märke till. Nästan dagligen upplyser press och media om fetmans olika risker och fetmarelaterade följdsjukdomar, såsom diabetes, hypertoni och artros i lederna. Vi har valt att undersöka artros som är en av de följdsjukdomar som uppstår vid fetma. Som sjuksköterska är det viktigt att visa respekt och att se individen som både har svårt att röra sig och är överviktig.

Många av de som lider av fetma och artros har försökt på många olika sett att gå ner i vikt med mer eller mindre lyckat resultat. Kunskap om kostens betydelse är inte alltid så lätt att omsätta i praktiken. Motivation krävs för livsstilsförändring, ändrade kostvanor, ätbeteende samt fysisk aktivitet (Rössner, 1999).

Patienten måste själv ha insikt om sjukdomen och vara positiv till en livsstilsförändring som resulterar till en viktminskning, vilket i sin tur minskar belastningen på lederna och förhindrar fortsatt utveckling av artros.

För att nå resultat är det av vikt att patienten känner sig delaktig och att patienten ses i ett helhetsperspektiv, där de inre och yttre resurserna beaktas tillsammans med kraven i vardagen (Carnevali, 1999).

BAKGRUND

Utvecklingen av fetma i Sverige och stora delar av världen har under de senaste decennierna berott på livsstilsförändringar när det gäller kostvanor och fysisk aktivitet (SBU, 2002). I Sverige lider 10 % av männen och 12 % av kvinnorna av fetma. Fetma finns idag hos totalt 800 000 svenskar. Ökningen är 0,5 – 1 % varje år och fler och fler svenskar blir drabbade. Utveckling av fetma beror på olika faktorer bl.a. genetiska arvsanlag i kombination med ett ökat intag av mat och mindre fysisk aktivitet. Om ökningen fortsätter i samma takt, kommer 60 % av befolkningen i Sverige vara överviktiga år 2030 (Kalling, 2005).

Fetman hos befolkningen och de negativa konsekvenser som det medför är något vi dagligen ser runt omkring oss. Fetma är ett stort växande folkhälsoproblem både bland yngre och äldre människor, nationellt som internationellt.

Övervikt/fetman medför en ökad belastning på lederna och utvecklingen av artros där hela leden är drabbad. Ledbrosket blir skört och tunnas ut. Artos förekommer så väl hos yngre som äldre orsakar inte sällan funktionsnedsättning. Ca 5 % av befolkningen mellan 35 och 54 år

har fått diagnosen artros (Thorstensson, 2004). Det finns indikationer på att övervikt i tidig ålder är kopplat till artros utveckling senare i livet (Groß, 2005).

Artros anses också vara en mycket vanlig sjukdom, speciellt hos äldre men är även förekommande i lägre åldersgrupper. Artros är den vanligaste anledningen till

funktionsnedsättning och smärta. I åldersgruppen 35 – 54 år finns det ca 5 % som har

utvecklat artros som är diagnostiserad via röntgen. I den äldre åldersgruppen 50 – 70 år har ca 8 % symtom på sin artros dvs. smärta som varit konstant i mer än tre månader (Thorstensson, 2004).

Den friska leden

Friska brosk ytor är släta och glansiga och innehåller vatten, kollagen och proteiner. Glidytorna i alla leder är täckta av brosk, som är en levande vävnad. Brosket har en

stötdämpande funktion som pressar ut ledvätska vid belastning som sedan sugs upp igen när belastningen upphör. Ledvätskan smörjer leden och är viktig för cirkulationen. För att skapa bra stabilitet i leden finns ledband och muskler. Meniskerna fördelar belastningen i leden för att inte påfrestningarna på ledbrosket ska vara så stort (Ekstrand, 2003).

Etiologi artros

Artros – ledbroskdegeneration är en ledsjukdom som ofta kallas för nötningsreumatism där belastning är en bidragande orsak. Även mekaniska faktorer, ålder, arvsanlag och kön påverkar uppkomsten av artros (Marklund m.fl, 1994). Artros är en obalans mellan

uppbyggnad och nedbrytning av brosket i lederna. De större bärande lederna så som knäled, höftled, armbågsled är ofta drabbade. Ledbrosket och benvävnaden genomgår en nedbrytning av ledbrosket som blir ojämnt och sprickor uppstår (Ericsson & Ericsson, 2002). Vid artros påverkas både muskler och nerver och troligtvis är det ledsvullnad och smärta som försämrar nerv och muskelfunktionen. Symtomen på artros är smärta, svullnad och stelhet i leden

(Ekstrand, 2003). Smärta uppkommer från mjukdelarna som finns runt leden när senfästena är ansträngda och musklerna sträcks. Även då ledkapseln är utspänd eller benet är felbelastat kan smärta uppstå (Marklund, Stenmark, Svensson, 1994). Ledvätskan minskar vilket ökar

friktionsmotståndet som leder till smärta och stelhet. De faktorer som är bidragande till degenerationen är skada av leden som ger instabilitet eller övervikt som leder till överbelastning (Ericsson & Ericsson, 2002).

Artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, och innebär inflammation i ledhinnorna och senskidorna. Orsaken till sjukdomen är okänd. Symtomen på artrit är smärta i lederna, inflammatoriska förändringar som förstör lederna med rörelseinskränkning som följd. Skillnaderna på artrit och artros är att artrit är en inflammation som förstör leden på sikt medan artros är en successiv nedbrytning av brosket i leden. Kvinnor är mer drabbade av artrit än män (Reumatikerförbundet, 2005).

Definition av artros

Artros definieras på tre sätt; biokemiskt som innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket, radiologiskt innebär att ledspringan är sänkt, som osteofyter, och subchondral scleros samt funktionellt vilket är en funktionsinskränkning med smärta

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att utveckla artros är hög ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare ledskada samt stark belastning på lederna t.ex. vid elitidrott. När orsaken till artros är okänd kallas den primär artros. Vid ev. skada på leden benämns den sekundär artros (Thorstensson, 2004).

Diagnostisering av artros

Som en första undersökning utförs röntgen för att se om brosket har ändrat karaktär.

Sjukdomsprocessen måste vara långt framskriden för att förändringarna på brosket ska synas på röntgen. Vid artros ses en broskförtunning i leden, avståndet mellan ben ytorna har minskat. Även isotopundersökning utförs vid diagnostisering av artros och sker genom att en injektion av en liten dos radioaktivt ämne injiceras venöst i armen. I nybildning av ben upptas ämnet i större omfattning. Avbildning sker med hjälp av en detektor. Ökar upptaget i leden är det en indikation på artros. Magnetröntgen är den undersökning där skador och förändringar syns tydligast. Med denna teknik tas bilder i tunna snitt på skilda plan. Detta innebär att brosk, menisker, ledband, ledhinna, muskler och ben kan undersökas mycket detaljerat

(Thorstensson, 2004).

Behandling vid artros

Det finns ingen bot för artros men det finns mycket att göra för att lindra besvären. Det är viktigt att patienten får information om artros vid diagnostillfället. Diagnosen ställs i regel sent i sjukdomsförloppet (Marklund m.fl, 1994). Möjligheterna för att brosket ska reparera sig har då ofta minskat. Träning och viktreduktion bör alltid ingå i behandlingen. I studier på djur har kvalitén på brosket förbättras av fysisk aktivitet. En ökad muskelfunktion bromsar

utvecklingen av sjukdomen. Fysisk aktivitet är därför av stor betydelse för att bygga upp muskulaturen som ofta är svag. Styrketräning hjälper till att bygga upp muskulaturen. Stavgång ger mindre belastning på fötter och knän liksom konditionsträning, cykling och simning (www.artrox.nu 2005-12-22).

Inaktivitet kan på sikt leda till övervikt/fetma som i sin tur påskyndar artros pga.

tyngdbelastning på bl.a. höfter och knäleder. Hos personer med övervikt/fetma sker artros utvecklingen snabbare och blir ofta svårare. Av de patienter som har artros behöver ca 10 % en ny led. För att få en effektiv behandling är det viktigt att individ anpassa information och träning. Behovet av behandling varierar alltså från omfattande ledoperation,

läkemedelsbehandling vid smärtlindring till aktiv muskelträning (Thorstensson, 2004).

Etiologi fetma

Fettvävens funktion är att delta i ämnesomsättningen där den lagrar och frisätter lipider då kroppen behöver sin energi. I kroppen finns brunt fett och vitt fett. Det bruna fettet reglerar kroppstemperaturen under spädbarnsåldern och tillbakabildas under uppväxten vilket innebär att den inte har någon funktion att uppfylla i vuxen ålder (Rössner, 1999).

Den vita fettvävnaden är dominerande hos människan. Här är 95 % av cellens innehåll bestående av neutralfetter och triglycerider. Om intaget av mat överskrider vad kroppen förbränner lagras allt detta överskott i kroppen som triglycerider. I fettväven produceras ett hormon som heter leptin vilket har en oklar verkan hos människor som lider av fetma (Rössner, 1998). För att kroppen ska kunna fungera så måste vi ha en viss mängd fett. Fettvävens uppgift är att lagra energi, isolera och behövs för hormonproduktionen (Kalling, 2002)

Metod för att definiera fetma

Att definiera fetma på ett entydigt och enkelt sätt är inte lätt, då det finns många mätmetoder. Idag definieras fetma med hjälp av mätmetoden BMI (Body Mass Index). Metoden mäter graden av fetma genom att den sätter kroppsvikten i förhållande till längden. Ett BMI på över 30 räknas som kraftig övervikt/fetma (Rössner, 1988). I Sverige har 10-12 % av befolkningen ett BMI (Body Mass Index) över 30 (Melin, 2001).

BMI = vikt i kg (Längd i m) 2

Tabell 1 visar klassificering av viktgrupper samt BMI (Body Mass Index) och de hälsorisker som ett hö gt BMI orsakar, dvs. högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar samt artros (Statens folkhälsoinstitut, 2002).

Tabell 1. Klassifikation av övervikt och fetma (enligt WHO, 1997)

Klassifikation (alternativ benämning) BMI (kg/m2) _Hälsorisk

Undervikt < 18,5

Riskerna varierar beroende på orsak till undervikten

Normalvikt 18,5 – 24,9 Normalrisk

Övervikt 25 – 29,9 Lätt ökad

Fetma Obesitas/kraftig övervikt > 30 Måttligt till mycket ökad Fetma klass I Fetma 30,0 – 34,9 Måttligt ökad, ökad risk Fetma klass II Kraftig/svår fetma 35,0 – 39,9 Hög, kraftigt ökad risk Fetma klass III Extrem fetma > 40 Mycket hög, extrem

riskökning Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2002)

En annan mätmetod är att mäta kroppsomkretsen för att få en uppfattning om hälsoriskerna. Midjemåttet mellan nedersta revbenet och höftbenskammen och det största måttet över höfterna är de mått som är av intresse. Hos kvinnor skall måttet inte överskrida 88 cm och för män skall det inte överskrida 102 cm. Hälsoriskerna ökar redan vid 80 cm hos kvinnor och runt 94 cm för män (Rössner, 1999).

Samhällskostnader vid artros och fetma

År 2001 var kostnaderna för artros sjukdomar 12 miljarder kronor i Sverige. Kostnaderna är höga för samhället då det gäller artros vilket beror på att många drabbas och att

sjukskrivningsperioderna är långa. Kostnaderna för endast artros sjukdomar är högre än alla kostnader för bröstcancer, diabetes och hjärt- & kärlsjukdomar tillsammans (Thorstensson, 2004).

Inom den svenska sjukvården står fetman för 5-7 % av hela budgeten. Kostnaderna för fetman och de fetma relaterade sjukdomarna uppgår till 3 miljarder kronor (Kalling, 2005).

Fetmans konsekvenser för samhället innebär höga kostnader då det gäller diagnos

omhändertagande och behandling. I välfärdsländerna kan 4-8 % av hälsovårdsutgifterna ledas till fetman. Samhällets vårdkostnader påverkas av fetmans prevalens en nedgång av

prevalensen skulle innebära en ekonomisk besparing i samhället. Men allt eftersom

ålder och drabbas av kroniska sjukdomar på grund av fetman (Rössner, 1999). Det finns möjligheter att förebygga vissa former av artros genom att använda sig av ändrade

arbetsställningar, ändra arbetsbelastningen och viktminskning för överviktiga samt kirurgiska ingrepp för att reparera deformiteterna (Marklund m.fl, 1994).

Genusperspektiv vid artros och fetma

Fetman skiljer sig åt hos män och kvinnor. Män får den s.k. äppelfetman, som beror på att en stor del fett hamnat i och runt buken, det så kallade vicerala fettet. Den manliga

fettvävsfördelningen till buken innebär högre risk att utveckla metabola syndrom dvs. hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, artros och vissa tumörsjukdomar som ger ökad dödlighet. Kvinnor får sin fetma runt bröst, stjärt och lår, också kallad päronfetma. Biologiskt skall kvinnan ha lite mera fett vilket fyller en viktig funktion vid fortplantning och amning. Den kvinnliga fettvävsfördelningen utgör inte samma risk till metabolt syndrom som den manliga (Rössner, 1999).

Könsskillnaderna när det gäller fetma börjar i åldersgruppen 25-34 år. År 2003 led 45 % av männen och 26 % av kvinnorna av övervikt och fetma. Fetman ökar med åldern hos båda könen och vid 65-74 års ålder är det 61 % av männen och 54 % av kvinnorna som lider av stor övervikt och fetma (Kalling, 2005).

Medelålders kvinnor som lider av övervikt har en ökad risk jämfört med män att drabbas av knäartros (www.ort.lu.se, 2005-12-22), medan höftartros är vanligare hos män än hos kvinnor. Viktreduktion och ett minskat BMI med två punkter minimerar risken för utveckling av knäartros hos kvinnor (O´Reilly et al, 2001).

Etiska aspekter

I etiska sammanhang talas det om vad som är moraliskt rätt och fel. Enligt SBU (2005) så beskrivs den medicinska etiken och där behandlas prevention, diagnos, behandling och omvårdnad. Förbättrad hälsa, livskvalitet och att tillföra något gott kallas för

Godhetsprincipen. Lidandeprincipen innebär att inte patienten får utsättas för skaderisker och onödigt lidande. Rättviseprincipen lika vård till alla som befinner sig i likvärdig situation. Autonomiprincipen rätt till intrigritet, och självbestämmande behandling i samråd med

patienten (SBU 160, 2005). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen så är målet att ge en god vård på lika villkor för hela befolkningen samt att visa ett etiskt förhållningssätt är ett krav som ingår i vård och omvårdnad (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans ansvarsområde innebär att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Alla har rätt till att få omvårdnad oavsett ålder, hudfärg, kultur, kön, nationalitet och handikapp (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2005).

Sjuksköterskans kompetensbeskrivning

Socialstyrelsen utger kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor som innehåller riktlinjer om yrkeskunnande, erfarenhet och kompetens och förhållningssätt för yrken inom Hälso- och sjukvården. I Sjuksköterskans yrkesutövning som omfatta av en arbetsteknisk del som innebär kunskap om den ekonomiska, organisatoriska och tekniska principerna. Den yrkesteoretiska delen där sjuksköterskan ska tolka och förstå sammanhang. Den allmänbildande delen innebär kunskap om kommunikation. En legitimerad sjuksköterska ska självständigt tillämpa

omvårdnaden detta genom att bedöma, observera, planera, genomföra och utvärdera den individuella omvårdnaden av patienten. Sjuksköterskan ska ge patienten en god och säker vård. Det är också viktigt att vara respektfull, lyhörd och visa ett empatiskt sätt. För att kunna bemötande patienter och närstående krävs ett bra förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2005).

TEORETISK REFERENSRAM

Dagligt liv och funktionell hälsostatus är en modell Carnevali använder för att bedöma hälsa. De krav som ställs i det dagliga livet med hälsorelaterade utmaningar är viktiga att tillgodose för så väl individen, familjen eller gruppen. Det handlar om att få en balans mellan kraven i det dagliga livet och funktionellt hälsotillstånd där inre och yttre resurser måste tillvaratas (Carnevali, 1999).

Krav Resurser

Aktiviteter- upplevelser

Kan vara vanliga eller ovanliga i dagligt liv tex. andas, äta, sova, sexuellt umgänge, tala och fysisk aktivitet.

Händelser - Upplevelser

Hälsorelaterade:

Diagnos, Patientundervisning, Behandling, Röntgenundersökning,

Hjälpmedel och provtagning.

Personliga händelser: Inom familjen, i skolan, på jobbet och socialt umgänge.

Förväntningar – Förpliktelser

Personens egna, och andras förväntningar samt förpliktelser på sig själv som t.ex. viktnedgång och ökad fysisk aktivitet. Beroende/Oberoende

Omgivning

t.ex. samhället, bostaden, skolan, arbetsplatsen, ålderdomshemmet, vårdcentralen, röntgenavdelningen, operationssalen, sjukgymnasten och hos dietisten.

Värderingar, övertygelser, seder och bruk

Viktigt att tillvarata den enskildes värderingar, seder och bruk som berör patientens hälsosituation.

Inre resurser (funktionell förmåga)

Styrka ? Känslomässig ? Fysisk ? Psykisk Uthållighet Sinnesförnimmelser Sinnestämning Kunskap Motivation Mod Färdighet Kommunikation Yttre resurser Bostad Grannskap Kommunikationsmöjligheter Människor Material Tekniska Hjälpmedel Teknologi Transport Pengar Husdjur

Figur 1. Krav och resurser i dagligt liv enligt Carnevali (1999) Delvis modifierad av författarna.

SYFTE

Syftet är att beskriva hur fetma/övervikt påverkar lederna och utvecklingen av artros och hur sjuksköterskan genom information och undervisning kan bidra till att förebygga denna utveckling.

METOD

En litteraturstudie är en sammanfattning och tolkning av litteraturen inom en domän, enligt Polit och Hungler (2001). I vår litteraturstudie vill vi beskriva om övervikt/fetma har en påverkan på lederna.

Artikel och litteratursökning

De databaser som använts i sökningen har varit Ebsco, Elin, Cinahl, och Pubmed.

Sökorden har varit care, coping, nurse care, nursing, obesity, osteoarthritis, prevention, och weight loss. Manuell namnsökning gjordes också på sökmotorer som Altavista och Google på forskare och författare. De artiklar som inte fanns i fulltext på de tidigare databaserna söktes på dessa sökmotorer manuellt. Besök gjordes också på Malmö Stadsbibliotek och UMAS Med.bibliotek.

Inklusionskriterier / Exklusionskriterier

Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara vetenskapliga och innehållet relevant i förhållande till syftet. De skulle vara skrivna på engelska, svenska eller tyska, inte vara äldre än från 1988 och vara tillgängliga i fulltext. Studierna skulle inrikta sig på vuxna personer över 40 år oavsett etnicitet, och med ett BMI över 25.

De artiklar där fetmans orsak berodde på annan bakomliggande sjukdom exkluderades. När det gällde artros exkluderades alla artiklar där artrosen uppkommit primärt och inte hade något samband med övervikt/fetman. Ingen metod eller design har exkluderats i denna studie. En kvalitetsbedömning har istället gjorts av aktuella artiklar för att inte riskera att viktiga relevanta resultat utesluts.

Metod för artikelgranskning

Alla artiklar som överensstämde med syftet på litteraturstudien utvaldes till granskning. Därefter genomlästes abstracts och här gjordes en första gallring. De abstract som såg ut svara mot syftet valdes ut och de artiklarna lästes i fulltext. Totalt granskades 20 artiklar som

motsvarade syftet. Av dessa artiklar gallrades åtta artiklar bort då de inte uppfyllde kraven på vetenskaplighet enl. Polit et al (2001). Resterande tolv artiklar utgör grunden för

litteraturstudien. Polit et al (2001) var en inspirationskälla då det gällde den kritiska granskningen av artiklarna, den är klar, tydlig och lätt att följa (Bilaga 1). Artiklarna är övervägande kvantitativa. En artikel uppfyller dock inte kraven på vetenskaplighet vilket förtydligas i artikelgranskningen (Bilaga 2).

Databearbetning

De artiklar som passade in på syftet valdes ut och granskades av båda, först var för sig och sedan analyserades artiklarna gemensamt. Studiernas resultat bearbetades och sammanställdes för att få svar på syftet. Resultaten har sedan jämförts och diskuterats för att nå gemensamma slutsatser, detta för att öka validiteten av studien. Under granskningen bildades teman genom att sammanföra de delar i artiklarna som var gemensamt för att ge dem en passande titel. Vid granskningen användes Polit et al (2001) kriterier. Detta resulterade i fyra teman, som

redovisas under resultatet.

Val av teoretisk referensram

Den omvårdnadsmodell som använts är Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell. Carnevalis vågskål med krav och resurser stämmer bra in på patienter som behöver göra en livsstilsförändring dvs. en viktnedgång, där inre och yttre resurser måste vara i balans för att nå framgång. Omvårdnadsmodellen sätter patienten i centrum genom att den visar respekt för varje individs inre och yttre resurser som sätts i proportion till vad individen kan klara av att göra trots sin nedsatta funktionella förmåga. Valet av Carnevali som teoretisk referensram kändes naturligt genom hennes resonemang angående omvårdnad och omvårdnadsåtgärder.

Tabell 2. Artikelsökning

Databas Sökord Träffar Lästa abstract Använda Elin

Obesity, osteoarthritis Osteoarthritis and nursing and prevention Osteoarthritis and nurse

care

Nursing and prevention and care Osteoarthritis and

prevention Osteoarthritis and coping

and care Quality of life and

osteoarthritis

Quality of life and osteoarthritis and nursing

Nursing and osteoarthritis

Nursing and prevention

Nursing and prevention and obesity

Nursing and prevention and weight loss Nursing and knee

103 3 4 1027 163 7 220 8 82 2900 24 13 5 35 1 2 15 12 3 20 3 15 60 5 4 2 2 0 1 2 1 0 0 0 2 0 0 0 0 Pubmed Obesity,osteoarthritis 261 0 2 Manuell sökning 2 Summa 4.820 177 12

RESULTAT

Analysen av artiklarna resulterade i följande teman: BMI (Body Mass Index) och dess påverkan på lederna, Genus skillnader vid övervikt och artros, Smärtpåverkan vid artros och Sjuksköterskans undervisande roll, redovisas nedan under olika rubriker:

BMI och påverkan på lederna

Följande studier tar upp överviktens påverkan på lederna, Holmberg et al (2005), Coggon et al (2000), Deshmukh et al (2001) och Stürmer et al (2000),

I en populationsbaserad fallkontroll studie av Holmberg et al (2005) studerades sambandet mellan artros främst i knäna och BMI (Body mass index) hos män och kvinnor. I studien deltog 825 personer och dessa jämfördes med en kontrollgrupp som matchades med ålder, kön och samma nationalitet, med en medelålder på 62,6 år. Ett ökat BMI gav en signifikant ökning av knäartros hos både män och kvinnor. För de män som hade ett BMI under 25 vid 30 års ålder och ett nuvarande BMI på 30 hade en dubbelrisk att utveckla knäartros jämfört med kvinnor i samma ålder. Den högsta risken att utveckla knäartros var för dem som var i 30 års åldern, med ett BMI över 30.

Coggon et al (2001) gjorde en liknande studie där deltog totalt 525 personer, 205 män och 320 kvinnor som alla var över 45 år. Samtliga deltagare stod på väntelista sedan två år tillbaka, för att få kirurgisk behandling för sina knäartroser. Om alla reducerade sin vikt med 5 kg och hade ett BMI som låg inom det normala referensvärdet skulle 24 % av alla kirurgiska ingrepp vid knä artros undvikas. Christensen et al (2005) studerade två grupper en lågenergidiet grupp som jämfördes med enkontrolldietsgrupp. Totalt undersöktes 80 patienter med knä artros och ett BMI på över 36, under åtta veckor. Hälften av deltagarna fick lågenergidiet, den andra gruppen fick en kontrolldiet. Båda grupperna hade en signifikant viktminskning. Dock var utfallet störst i lågenergidiet gruppen med en viktminskning på 10 % samt positiv påverkan på lederna.

Deshmukh et al (2002) och Stürmer et als (2000) studier visar att det inte varit något hinder för ledplastik trots att personerna varit överviktiga. Deshmukh et al (2002) studerade hur kroppsvikten påverkar resultatet efter en total knäplastik. En grupp på 180 patienter

studerades prospektivt. De som var inkluderade i studien hade genomgått en knäplastik för första gången under tiden mars 1992 till september 1995. Deras knäartros var graderad efter svårighetsgrad och BMI användes som ett mått på deras övervikt/fetma.

Detta visar även Stürmer et al (2000) studie som gjordes på 809 patienter där alla hade fått diagnostiserat artros i knä eller höft samtliga deltagare hade övervikt eller fetma. 420 av deltagare hade fått en ny höftled och 389 hade fått en ny knäled. Deltagarna med knäartros var äldre än deltagarna med höftartros. Över 70 % av deltagarna med knäartros var kvinnor

medan könsfördelningen var lika när det gällde höftartros. BMI var hö gre hos deltagarna med knäartros. Förekomsten av knäartros var högre än höftartros vid fetma. Ett ökat BMI på 5 enheter (BMI från 25 till 30) resulterar i en högre förekomst av bilateral artros. Vikten har större betydelse vid knäartroser än vid höftartroser och kvinnor drabbas tidigare av

knäartroser än män. Resultatet visar också att sambandet mellan bilateral knäartros och fetma ökar markant med åldern och i samband med rökning.

Smärtlindring vid artros

I Huang et al (2000) deltog 126 personer som hade diagnosen bilateral knäartros och övervikt. Här studerades sambandet mellan viktnedgång och smärtlindring. De som led av knäsmärta

och reducerade sin vikt med 15 % hade en smärtlindring som visade < 2 på VAS-skalan. Innan viktminskning hade personerna en smärtpåverkan som var hög enligt VAS-skalan (Visual analog scale som graderas från 0-10). Bäst smärtlindring fick de patienter som minskade i vikt och fick TNS behandling.

I McCaffrey et al (2003) studie deltog 66 deltagare med kronisk artros smärta. Deltagarna var indelade i två grupper, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. En grupp fick lyssna på klassisk musik en timme efter de hade utfört sin morgontoalett. Miljön var avslappnad och de fick sitta bekvämt i en skön stol. De var informerade om att de inte fick läsa, tala i telefon eller se på TV. Resultatet visar att musik reducerar den kroniska smärtan och ökar

livskvaliten. Kontrollgruppen fick sitta i samma avslappnande miljö och var också

informerade om att de inte fick utföra visa saker. Denna grupp upplevde ingen smärtlindring. Studien visar att smärta leder till social isolering och depression och även en reducering av livskvalitén (a a).

I Bhattacharyya (2005) studie deltog 113 deltagare med en medelålder på 62,5 år och diagnostiserad knäartros. Studien pågick från oktober 2002 till maj 2004. Alla deltagare var ordinerade tre injektioner i veckan för att få smärtlindring i knäet. Deltagarna var tillfrågade om de ville fylla i ett frågeformulär angående smärta som graderades enligt VAS-skalan, före varje injektionstillfälle och 3 månader efter injektionerna. De patienter som fick

smärtstillande injektioner i sina knän upplevde en signifikant smärtlindring enligt VAS-skalan som resulterade i att VAS var <2 då de hade fått injektionen. Deltagarna upplevde en mer uttalad smärta före injektionen.

Genus skillnader vid artros och övervikt

Holmberg et al (2005) kom fram till att män med ett BMI under 25 kg/m2 vid 30 års ålder och ett nuvarande BMI på 30 kg/m2 hade en dubbel risk för knäartros jämfört med kvinnor med samma BMI ökning. Studien visade att risken för knäartros relaterat till övervikt var redan bevisat hos män med BMI under 25 kg/m2. Sambandet mellan övervikt och knäartros var starkare hos män än bland kvinnor.

I Felson et al (1988) studie som pågick under 36 år och i Sayer et al (2003) studie som pågick under 53 år visas ett samband mellan kraftig viktökning under långtid och artrosutveckling. Felson et al (1988) populationsbaserad kohortstudie pågick under 36 år med 1420 deltagare. De som ingick i studien blev knäröntgade två gånger under dessa 36 åren samt vikt och längd noterades. För de män som hade en kraftig viktökning under de här 36 åren kunde artros påvisas, till skillnad från de män som inte hade någon påtaglig viktökning. Däremot var sambandet mellan kvinnors övervikt och artros större än hos männen. Vid övervikt innebär hög fysisk aktivitet en större utveckling av artros, än låg fysisk aktivitet. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor. I Sayer et al (2003) prospektiva kohort studie deltog 1467 män och 1519 kvinnor som alla var födda mellan den tredje och nionde mars 1946.

Födelsevikten noterades och följdes upp vid 2, 4, 7,11 och 15 års ålder. Längd och vikt noterades vid 26, 36, 43 och 53 års ålder. I undersökningen visade resultatet att män i studien som hade en låg födelsevikt och övervikt vid 53 års ålder hade utvecklat en handartros. Hos kvinnor fann man inget samband.

Sjuksköterskans undervisande roll

I Victor et als (2005) studie undersöktes effekten av att undervisa patienter med artros. Målet med undervisningen var att öka artrospatienters livskvalité. Deltagarna var delade i två grupper, i den ena gruppen undervisade en sjuksköterskan och i den andra gruppen var det en annan yrkeskategori. Undervisningen pågick i 12 månader och deltagarna träffades vid fyra tillfällen under en timme per gång. Resultatet visar för de båda grupperna, att undervisningen var för kort för att det skulle nå något resultat av undervisningen.

Enligt Holloway et al (2002) är sjuksköterskans omvårdande roll, att ta hand om och komma i kontakt med patienten. Detta är en idealisk situation för att bedriva hälsoutbildning, stöd och information. Det visar sig i studien att de patienter som känner tillit, pålitlighet och förtroende till sjuksköterskan känner sig också motiverade till att utöva egenvård. Detta visar även Bhattacharyya et al (2005) studie där 113 deltagare studerades under tre månader i en uppföljningsstudie. Deltagarna hade en diagnostiserad knäartros och var indelade i två grupper, en grupp som fick injektioner av läkaren och en grupp där sjuksköterskan gav injektioner. Gruppen som behandlades av sjuksköterskan upplevde inte bara en god smärtlindring utan också en bättre tillfredsställelse och fick ett större förtroende för sjuksköterskan, än den gruppen som behandlades av läkaren.

DISKUSSION

Diskussionen som följer är indelad i metoddiskussion och resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Artros och fetma är två väl befo rskade områden. Dock saknas forskning när det gäller sjuksköterskans preventiva åtgärder vid artros och fetma.

Under tiden projektplanen utformades påbörjades även artikelsökningen, som gjordes i olika databaser men också manuellt i olika tidskrifter som var vetenskapliga. Det fanns få

kvalitativa artiklar som svarade på syftet eftersom många av artiklarna är kvantitativa. Detta har varit en svårighet i artikelsökningen att det finns många review artiklar och som inte uppfyller kravet på vetenskaplighet enligt Polit et al (2001). En tydligare metodbeskrivning och metoddiskussion hade varit önskvärt i en del artiklar. Under arbetets gång har mycket kunskap inhämtats om vilka kriterier som en vetenskaplig artikel ska uppfylla enligt Polit et al (2001). Delvis nöjda med de artiklar som funnits trots att vissa artiklar är av skiftande kvalité vilket kan ha påverkat resultatet. Det ser inte ut att finnas mycket skrivet om sjuksköterskans påverkande, informerande och undervisande roll, vilket kom som en överraskning. Artiklar har inte beställts på grund av den begränsade tiden och endast artiklar i fulltext har använts, vilket kan ha påverkat resultat eftersom urvalet blivit begränsat. Även ovanan vid att söka i databaser och bearbetning av vetenskapliga artiklar kan ha påverkat resultatet. De artiklar som är grunden till litteraturstudien är ifrån England, Sverige, Taiwan, Tyskland och USA. Att artiklarna är ifrån olika länder kan ha påverkat resultatet negativt, pga. att det är oklart om definitionerna är likvärdiga. Levnadsvillkoren för människorna och standarden på sjukhusen i de olika länderna kan också ha påverkat resultatet. Det kan också vara en styrka då det visar på ett utbrett problem med likvärdiga resultat.

Resultatdiskussion

Resulatdiskussionen som följer här nedan är indelad i teman enligt resultatet.

BMI och påverkan på lederna

Enligt Coggon et al (2001) och Holmberg et al (2005) är artros ett folkhälsoproblem och därför är det viktigt med preventiva åtgärder för att förstå de underliggande orsakerna till utvecklingen av artros. En ökad belastning på leden innebär att ledbrosket tunnas ut och blir skört. Överviktiga kvinnor har en mycket högre risk att utveckla knäartros än män. Övervikt reducerar livskvaliten. Fysisk aktivitet är viktigt både för att minska i vikt och reducera smärtan. Det finns ett stort samband mellan övervikt och utveckling av knäartros. Under de senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat i Sverige och övriga världen detta beror på livsstilsförändringar, en minskad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Detta har även Groß (2005) och Thorstensson (2004) kommit fram till. Rössner (1999) talar varmt om betydelsen av prevention då det gäller att förebygga fetma och utvecklingen av kroniska sjukdomar (a a). En reducering av vikten innebär en förbättring av artrosen samt en minimering av de risker som fetman ger. Christensen et al (2005) har kommit fram till liknade resultat i sin studie, men intresset har varit att studera kostens inverkan på viktminskning.

Studien pågick under ganska kort tid, men trots detta var 10 % viktminskning ett bra resultat. Det skulle ha varit intressant att följa upp patienterna under en längre tid och fått se vilka resultat det blivit då, när det gäller artrosens förbättring, viktminskning samt fö rbättrad livskvalité. Enligt Carnevali (1999) är aktiviteter i dagligt liv ett krav, vilket kan vara svårt då kroppens normala funktioner inte kan upprätthållas. Vid artros smärta påverkas patientens inre resurser som rörelsefunktionen, styrkan och sinnestämningen. Detta leder till en obalans mellan resurser och krav.

I Deshmukh et al (2002) och Stürmer et al (2000) i båda studierna studerades personer med ett högt BMI och artros i knä eller höft, och som genomgått en ledplastik. Båda studierna fick likna nde resultat trots olika storlekar på studierna (a a). Många ortopediska kirurger nekar patienter att få genomgå en ledplastik om de är överviktiga/feta eftersom de anser att en viktminskning är ett krav för att få genomgå en ledplastik. De anser att övervikten belastar även den ny opererade leden vilket kan orsaka reoperation. I Deshmukh et al (2002) studie tog man inte hänsyn till om personen var överviktig eller feta (BMI), ålder, kön eller andra

medicinska sjukdomar, utan ansåg att en ledplastik trots allt var nödvändig och skulle resultera i ett större välbefinnande för personen och ge en bättre livskvalitet och en bättre rörelseförmåga. Enligt Carnevali (1999) är de inre resurserna som motivation och kunskap om sin sjukdom viktig. Detta för att patienten ska orka göra en livsstilsförändring som kan leda till en viktminskning, bättre rörelseförmåga samt en förbättring av artrosen.

Smärtlindring vid artros

I Huang et al (2000) hade deltagarna under en längre period varit överviktiga eller feta. Studien visar att viktminskning är en bra behandling för en reducering av smärtan. Smärta beror på svullnad, stelhet i leden och kommer från mjukdelarna som uppstår när musklerna sträcks eller blir felbelastade. Det bästa resultatet i studien när det gäller smärtlindring, var de deltagare som gjorde en viktreducering i kombination med TNS behandling. Hög vikt har en negativ effekt på lederna eftersom det ökar belastningen och smärta uppkommer. Detta samband bevisar också Marklund m.fl (1994) och Ericsson & Ericsson (2002). Studierna beskrev inte personernas skattning av smärtan enligt VAS-skalan före smärtlindringen. Var resultatet >2 enligt VAS-skalan efter smärtlindring. Detta säger inte så mycket om den smärtlindrande effekten och kan ses som en svaghet i dessa studier. Enligt Carnevali (1999)

ska sjuksköterskan studera patientens funktionella hälsotillstånd som är sänkt vid smärta och patienten får då problem att klara av sitt dagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till att patienten tillvaratar sina inre och yttre resurser.

McCaffrey et al (2003) visade i sin studie att lyssna på musik i smärtstillande syfte är både effektivt, avslappnande och billigt. Det skulle vara önskvärt att göra fler studier och

undersöka om musikens inverkan är lämplig att använda vid andra diagnoser (a a). Detta skulle kunna bli en bra sjuksköterskeintervention som kan användas oftare inom vården. Enligt Carnevali (1999) är vårdpersonalen en yttre resurs och sjuksköterskan kan hjälpa patienten genom information och uppmuntran och på så vis stödja patienten till motivation att utföra en speciell uppgift vid en given tidpunkt.

Genus skillnader vid artros och övervikt

I Holmberg et al (2005) studie visades att män hade en större risk för knäartros än kvinnor med ett högt BMI (a a). Fyndet är en motsättning till de övriga artiklarnas resultat som visar att ett högt BMI och artros utveckling i knäna är större hos kvinnor. (Coggon et al, 2001 Deshmukh et al, 2002 Huang et al, 2000, Stürmer, 2000) Enligt Folkhälsoinstitutet (2005) är könsskillnaderna när det gäller fetma störst i åldersgruppen 25-34 år men vid högre ålder är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

I Felson et al (1988) studie som pågick under 36 år visar resultatet på ett stort samband mellan övervikt och utvecklingen av knäartros hos kvinnor. Hos män fanns inget samband. I Sayer et al (2003) studie som pågick under 53 år visar resultatet att de män som hade en låg

födelsevikt och en övervikt vid 53 års ålder hade utvecklat en handartros. Hos kvinnor fann man inget samband (a a). Detta resultat är intressant, eftersom handleden inte är en

viktbärande led. Kan detta vara yrkesberoende? Det skulle vara intressant att undersöka om förekomsten av artros, när det gäller låg födelsevikt och en ökad vikt under längre tid. Skulle det visa samma resultat om man undersökte höfter och knän? Enligt Rössner (1999) skiljer sig män och kvinnors fetma åt. Enligt Carnevali (1999) krävs det motivation, kunskap och

uthållighet för att kunna utföra en viss uppgift. När det gäller viktnedgång måste planeringen vara på långsikt för att livsstilförändringen ska kunna bli bestående. Den psykiska balansen är viktig för att inte patienten ska falla för frestelser, utan uppnå ett bra resultat med nya

matvanor och mer fysisk aktivitet.

Sjuksköterskans undervisande roll

Holloway et al (2002) säger i sin artikel att sjuksköterskans profession är att kunna påverka, undervisa och informera patienten (a a). Sjuksköterskan ska visa en empatisk förmåga, vara förtroende ingivande och visa respekt så att patienten känner tillit till sjuksköterskan.

Sjuksköterskeprofessionen som innebär en ständig kontakt med patienten är att främja hälsa och förebygga ohälsa ge information och påverka patienten preventivt (Carnevali, 1999). Bhattacharyya et al (2005) studie kände patienterna förtroende, tillit av att ha blivit behandlade av en sjuksköterska till skillnad från om en läkare behandlat patienten. Kan resultat bero på att sjuksköterskan gav patienten mer tid och ett personligare bemötande än vad läkaren gjorde? Alla patienterna i Bhattacharyyas et al (2005) studie kände

tillfredställelse till skillnad från de i Victor et al (2005) studie där sjuksköterskan undervisade och informerade patienter med artros om egenvård vid fyra tillfällen. Målet var att patienten skulle lära sig att utöva egenvård och uppleva livskvalité trots sin sjukdom. Sjuksköterskan gjorde hembesök vid fyra tillfällen under ett år i patienternas hemmiljö (a a). Ifrågasätter om det var den korta tiden som påverkade resultatet, eller berodde det på att sjuksköterskan besökte patienten i hemmiljön? Patienterna borde känna sig tryggare med att få besök i sin

hemmiljö eftersom här är sjuksköterskan gäst i deras hem. Jämfört med om patienten hade besökt mottagningen som är en ny miljö för patienten och ger kanske inte samma trygghet som hemmiljön. Mötet som uppstår mellan patient och sjuksköterska i olika vårdsituationer kan ta sig olika uttryck. Detta beroende på hur sjuksköterskan bemöter patienten och på vilket sätt hon agerar. Det är sjuksköterskans uppgift att ansvara för att det blir ett bra möte för patienten. I Bhattacharyya et al (2005) studie som pågick under tre månader upplevde patienterna tillfredsställelse och tillit. Patienterna i denna här studien träffade inte

sjuksköterskan under någon längre tid vid varje behandlingstillfälle, men var ändå mycket nöjda. I Victor et al (2005) studie träffade patienterna sjuksköterskan en timme vid varje hembesökstillfälle. Här hade sjuksköterskan avsatt tid till patienten för att ge mer individuell undervisning under en timme till varje patient. Trots detta var studien för kort för att få ett utfall. Vad var det som gjorde att det inte blev något resultat, var det programmets utformning som inte stämde? Eller kan det ha varit personkemin mellan patient och sjuksköterska som inte fungerade? WHO (World Health Organization) föreslår att sjuksköterskan har en potential att leda omvårdnad, att tillhandahålla patienten information och utbildning. Enligt Carnevali (1999) är livskvalité en tillfredsställande balans mellan kraven i dagligt liv och de inre och yttre resurser som finns till för att tillgodose dessa krav.

SLUTORD

I denna studie har det framkommit att det inte finns särskilt mycket skrivet om det preventiva arbetet om artros och fetma ur sjuksköterskeperspektivet. Sjuksköterskan kan ha mycket att tillföra i arbetet, och det vore önskvärt med vidare forskning inom ämnet. Fler kvalitativa studier behövs för att få en bättre uppfattning om behoven som finns bland både patienter och sjuksköterskor. Detta eftersom övervikt ökar i hela världen och därmed ökar också

följdsjukdomarna. De preventiva åtgärderna måste därför påbörjas långt ner i åldrarna och även forskning är nödvändig så att resurserna sätts in på ett tidigt stadium. Hoppas att med denna studie öka medvetenheten och förståelsen hos sjuksköterskan då det gäller kopplingen mellan fetma och artros, samt även öka intresset för det preventiva arbetet och motivationen.

REFERENSER

Aihie Sayer, A et al (2002) Weight from birth to 53 years. A longitudinal study of the influence on clinical hand osteoarthritis. Arthritis & Rheumatism Vol.48, No. 4, 1030-1033. Andersen, T Rissanen, A Rössner, S (1998) Fetma/fedme –en nordisk lärobok. Lund

Studentlitteratur

Bhattacharyya, M et al (2005) Nurse practitioner´s knee injection clinics in the UK: The patient´s perception. Journal of Orthopaedic Nursing 9, 134-139.

Bjålie, J et al (1998). Människokroppen Fysiologi och anatomi, Gyldendal Norsk Forlag AS, Liber AB

Carnevali, D (1999) Handbok i omvårdnadsdiagnostik, Falköping Gummessons Tryckeri AB

Christensen, R et al (2004) Weight loss: the treatment of choice for knee osteoarthritis? A randomized trial. OsteoArthritis and Cartilage 13, 20-27.

Coggon, D et al (2001) Knee osteoarthritis and obesity. International journal of obesity 25, 622-627.

Deshmukh, R.G & Hayes, J.H, (2002) Does body weight influence outcome after total knee arthroplasty? A 1-year analysis. The Journal of Arthroplasty 17, 315-319.

Ekstrand, J (2003) Den onda leden, Stockholm, Lifespan AB

Ericsson & Ericsson (2002) Medicinska sjukdomar, Lund, Studentlitteratur

Felson, D et al (1988) Obesity and knee osteoarthritis. Annals of Internal Medicine 109, 18-24.

Freeman, E & McCaffrey, R (2003) Effect of music on chronic osteoarthritis pain in older people. Journal of Advanced Nursing 44, 517-524.

Groß, A-F et al (2005) Übergewicht und Arthrose. Der Orthopäde 34, 638-644.

Holmberg, S et al (2005) Knee osteoarthritis and body mass index: a population-based case-control study. Scandinavian J Rheumatol 34, 59-64.

Holloway, A Watson, HE (2002) Role of self-efficacy and behaviour change. International

Journal of Nursing Practice 8, 106-115.

Huang, M. et al (2000) The effects of weight reduction on the rehabilitation of patients with knee osteoarthritis and obesity. American College of Rheumatology 13, 398-405.

Melin, I (2001) Obesitas. Lund, Studentlitteratur

O´Reilly, S & Doherty, M (2001) Lifestyle changes in the management of osteoarthritis.

Best.Practice & Research Clinical Rheumatology Vol.15 No.4, 559- 568.

Polit, D F et al (2001) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and

utilization. Philadelphia: Lippinicott

Rössner, S (1988) Boken om fetma. Bokförlaget Borås Natur och Kultur Rössner, S (1999) Vikten av vikten. Köping, Ljungbergs sätteri

Socialstyrelsen (2005), Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Artikelnummer: 2005-105-1).

Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1993:17

Stürmer, T et al (2000) Obesity, overweight and patterns of osteoarthritis: the Ulm osteoarthritis study. Journal of Clinical Epidemiology 53, 307-313.

Thorstensson, C (2004) Grundbehandling av artros. Sundbyberg Alfa Print,

Victor, C et al (2004) Lack of benefit of a primary care-based nurse- led education programme for people with osteoarthritis of the knee. Clinical Rheumatology 24, 358-364

Artrox

>http://www.artrox.nu/templates/Page.aspx?id=117<2005-12-22 Artoplastiksektionen Ortopediska Kliniken

>www.ort.lu.se<2005-12-22

ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor >www.swenurse.se<2005-12-23 SBU rapport 160

>http://www.sbu.se<2005-09-22

Socialstyrelsens Författningssamling (SOSFS) >www.sos.se< 2005-12-08)

Åtgärder mot fetma, Kalling, Lena V. >http://www.fhi.se <2005-09-28

BILAGOR

Bilaga 1: Mall för artikelgranskning Bilaga 2: Artikelgranskning

Bilaga 1.

MALL FÖR ARTIKELGRANSKNING

En vetenskaplig artikel, enligt Polit, Beck & Hungler (2001) ska innehålla följande:

Titel

Titeln bör beskriva det centrala i studien. Vara kortfattad och innehålla ca 15 ord eller färre. Populationen eller gruppen som studeras ska tydligt framgå, och även nyckelbegrepp ska ingå i titeln.

Abstract

Ska beskriva studien kortfattat med 100-200 ord. Läsaren ska genom att läsa abstractet få en uppfattning om artikeln är av intresse. Den ska innehålla syfte, frågeställning, metod och resultat.

Introduktion

Introduktionen beskriver:

- Det centrala fenomen som studeras

- Syftet med studien, forskningsfrågor och eventuella hypoteser.

- Aktuell och tidigare forskning som gjort inom området, så att man kan förstå studien i ett sammanhang.

- Teoretisk referensram

- Betydelsen och behovet av studien

Metod

Studiepopulationen, studiedesign, datainsamling och mätinstrument, tillvägagångssättet och eventuella etiska aspekter ska tydligt framgå i metodbeskrivningen. Forskarna ska också ha kvalitetssäkrat sitt material vilket också ska framgå.

Resultat

Fynden i studien presenteras i resultatet för att åskådliggöra resultatet används tabeller och diagram. Teman och underrubriker som framkommit under studiens gång redovisas också i resultatet. Vid en kvantitativ studie ska resultatens signifikans redovisas.

Diskussion

Ska innehålla forskarens tolkningar av resultatet och varför resultatet blev som det blev. Studiens begränsningar ska också framgå i diskussionen t.ex. finns det några svagheter eller brister i studien?

Referenser

ARTIKELGRANSKNING

Bilaga.2 Artikel 1.

Titel: The effects of weight reduction on the rehabilitation of patients with knee oteoarthritis

and obesity.

Författare: Mao-Hsiung Huang, Chia-Hsin Chen, Tien-Wen Chen, Ming-Cheng Weng,

Wen-Ta Wang, and Yu-Lin Wang.

Publicerad i: American College of Rheumatology Ursprungsland: Taiwan

Syfte: Att utvärdera effekten av viktreduktion och rehabilitering av patienter med knä artros

och övervikt.

Metod: 126 patienter med bilateral knä artros och övervikt männen hade ett BMI på >25 och

kvinnor >30 kvinnor. Patienterna var indelade i tre grupper a, b samt c. I A-gruppen var behandlingen diet. I B- gruppen var behandlingen TNS och i C-gruppen TNS samt smärtstillande läkemedel. De som var inkluderade i studien var patienter med långvarig övervikt. De exkluderade var de patienter som hade en övervikt orsakad av annan sjukdom samt de patienter med olika grad av artros bilateralt. Av dessa var det 14 män och 112 kvinnor. Patienterna delades in i olika grupper beroende ålder, längd, vikt och kroppsfett, smärta enl VAS, och fysisk aktivitet. Patienterna som deltog i studien hade olika stadier av knä artros och delades in i fyra olika stadier enligt Altman.

Resultat: Diet gruppen hade bäst viktreduktion. När det gällde smärtan var det viktreduktion

och TNS som gav den bästa smärtlindringen, i förhållande till grupp c som hade TNS och smärtstillande läkemedel.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och innehåller 15 ord. Abstractet beskriver syfte, metod,

resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med underrubriker och 3 tabeller. Metoden kunde ha varit bättre strukturerad och

gruppindelningarna tydligare. Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Etiska kommittén är inte med. Resultatet beskrivs kort och har en tabell. Diskussionen är utförlig med 4 tabeller. Referenserna är många och relevanta, 2 av dem dock från 1966.

Artikel 2.

Titel: Effect of music on chronic osteoarthritis pain older people. Författare: R. McCaffrey & E. Freeman.

Publicerad i: Journal of Advanced Nursing. Ursprungsland: USA.

Syfte: Med denna kliniska randomiserade studie var att undersöka om musik hade någon

påverkan hos äldre med artros och smärta med en sjuksköterske intervention.

Metod: Data var insamlad i kortform med MC Gill Pain Questionarie hos 66 äldre som led av

kronisk smärta. Denna grupp fick lyssna på musik, 20 minuter varje dag under 14 dagar. Det fanns en kontrollgrupp som inte fick lyssna på musik.

Resultat: De som lyssnade på musik hade mindre smärta än de som satt tysta och inte

lyssnade på musik. Att lyssna på musik var en effektiv sjuksköterske intervention där reduceringen av kronisk osteoarthritis smärta hos äldre i denna studie.

Abstractet är tydligt, beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Metoden beskrivs utförligt och tar upp studiepopulation med inklusion och exklusion,

datainsamling, dataanalys, frågeformulär samt etiska kommittén. Resultatet beskrivs kortfattat och redovisas med 2 tabeller. Diskussionen är kort och tar upp studiens fördelar med

användandet av musik som en sjuksköterske intervention. Referenserna är relevanta. Artikel 3.

Titel: Does body weight influence outcome after total knee arthroplasty? A 1-year analysis. Författare: R.G. Deshmukh, J.H. Hayes, I.M. Pinder

Publicerad i: The Journal of Arthroplasty. Ursprungsland: United Kingdom

Syfte: Att undersöka om kroppsvikten påverkar resultatet efter en total knäledsplastik.

Metod: Prospektiv studie med 180 patienter som genomgick en totalknäledsplastik under tiden

mars-92 – september –95 var inkluderade i studien. Patienter som redan utfört en

totalknäledsplastik operation var exkluderade. Knäledsprotes ”Kinamax” användes till alla patinterna och utfördes med samma teknik.Alla fick dessutom fylla i en hälsoprofil (Nottingham Health Profile).Datan insamlades av en oberoende forskare som inte deltog i behandlingen av patienterna och allt material sändes sedan till ett centralt kontor för analys.

Resultat: Studien visar att BMI på kort sikt inte påverkar utgången av total knä plastik efter ett

år. Studien var för kort för att utvärdera om BMI påverkat resultatet av en total knä plastik på längre sikt än ett år.

Kritisk granskning: Titeln relevant och speglar innehållet i artikeln. Abstract saknar syfte,

men innehåller urval, metod, resultat och nyckelord. Metoden beskrivs och tar upp

studiepopulation, datainsamling, dataanalys, statistik och intervjuformulär Resultatet beskrivs med två stapeldiagram och en tabell, mycket siffror därför svårtolkad. Diskussion är bra och tar upp de resultat som framkommit. Referenserna är bra och relevanta för studien.

Artikel 4.

Titel: Weight from birth to 53 years. A longitudinal study of the influence on clinical hand

osteoarthritis.

Författare: A. Aihie Sayer, J. Poole, V. Cox, D. Kuh, R. Hardy, M. Wadsworth and C.

Cooper.

Publicerad i: American Collage of Rheumatology. Ursprungsland: United Kingdom

Syfte: Att avgöra ifall kroppsvikten har någon påverkan av utvecklingen av handartros. Metod: Prospektiv kohort studie.

Resultat: Den högsta risken att utveckla handartros var de män som hade en låg födelsevikt

och var kraftiga vid 53 års ålder. Kvinnor med låg födelsevikt och hög vikt vid 53 år hade ingen uttalad handartros. Samtidigt stigande kroppsvikt och en låg födelsevikt hade ett stigande odds ratio för handartros hos män.

Kritisk granskning: Tydlig titel med 16 ord. Abstract innehåller syfte, metod, resultat och

sammanfattning. Introduktion och nyckelord saknas. Metoden beskrivs utförligt och tar upp studiepopulation, datainsamling, dataanalys, statistisk analys, mätinstrument, intervjuformulär samt etiska kommittén. Resultatet beskrivs med 2 tabeller. Diskussion är bra och tar upp de resultat som framkommit. Referenser är bra, dock 2 referenser från 1968 samt 1969 som man behövt läsa och kritiskt granska för att avgöra ifall de varit relevanta för studien.

Artikel 5.

Titel: Obesity, overweight and patterns of osteoarthritis: the Ulm osteoarthritis study. Författare: T. Stürmer, K-P. Günther & H. Bernner

Publicerad i: Journal of Clinical Epidemiology

Ursprungsland: Tyskland

Syfte: Var att fastställa sambandet mellan fetma och artros i knä, höft och hand. Metod: Intervjuer, standardiserade frågeformulär med etiska kommitténs samtycke.

Resultat: Risken att utveckla bilateral artros var högre hos överviktiga med ett odds ratio på

2.06 och jämfört med personer med fetma var odds ratio 4.67. För normalviktiga var odds ratio 1.0. I genomsnitt var de patienter med knäartros äldre och 70 % av dessa var kvinnor. än de patienter som hade höftartros. 70 % av de patienter med knäartros var kvinnor.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och innehåller 10 ord. Abstract talar endast om syftet

med studien och vad den handlar om. Abstractet saknar metod, resultat, diskussion och sammanfattning. Nyckelord finns. Står dock inne i artikeln, vilket gör att vi ändå väljer att ta med den. Metoden beskriver studiedesign, population med inkludering och exkluderings kriterier, datainsamling, dataanalys samt etiska kommitténs samtycke. Resultatet av studien beskrivs på ett tydligt sätt med 3 bra och tydliga tabeller. Diskussionen är omfattande och tar upp bias, resultat granskning, tolkning av röntgen utan vetskap av BMI. Referenserna är bra. Artikel 6.

Titel: Knee osteoarthritis and obesity.

Författare: D. Coggon, I. Reading, P. Croft, M. McLaren, D. Barrett, C. Cooper Publicerad i: International Journal of Obesity.

Ursprungsland: United Kingdom.

Syfte: Att undersöka risken för knäartros hos överviktiga och interaktionen mellan fetma och

andra orsaker till sjukdom.

Metod: En population baserad fallkontroll studie i tre hälsodistrikt i England. I studien ingick

totalt 525 män och kvinnor i åldern 45 år och uppåt. Alla var listade för kirurgisk behandling för primär knä artros under en två års period, både patienter från sjukhuset och de som gick till privat praktiserande läkare var inkluderade. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp på 525 personer i samma ålder, kön och med en familje praktiserande läkare.

Resultat: Om alla överviktiga med diagnosen knä artros reducerade sin vikt med fem kg

skulle 24 % av alla knä artroser som behövt kirurgiskt ingrepp undvikas.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och kortfattad. Abstractet är tydligt, beskriver syfte,

metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen beskriver tidigare fallkontroll studier gjorda inom området. Metoden är välbeskriven redovisas tydligt vilka som ingått i fallkontroll studien och vilka som ingått i kontrollgruppen, datainsamling och dataanalys. Resultatet beskrivs och redovisas med 4 tabeller. Referenserna är relevanta.

Artikel 7.

Titel: Knee osteoarthritis and body mass index: a population-based case-control study. Författare: S. Holmberg, A. Thelin & N. Thelin

Publicerad i: Scand. J Rheumatol Ursprungsland: Sverige

Syfte: Var att undersöka sambandet mellan BMI och knä artros för mä n och kvinnor i en

populationsbaserad fall kontroll studie. Man ville analysera effekten av BMI inom normala BMI under 25 kg/m

Resultat: Odds ratio vid fetma och knäartros är flera gånger högre än för de som hade yrkes

relaterade belastningsskador. Det fanns en stor signifikans då det gällde ärftlighet och risken att utveckla knäartros. Ett ökande BMI var starkt relaterat till artros som syntes vid röntgen hos både män och kvinnor. Sambandet mellan knäartros och ett ökande BMI var fyra gånger högre hos män än hos kvinnor. Den högsta risken för att utveckla artros hade de personer som var feta vid 30 årsålder och fortfarande hade fetma, med ett BMI över 30.

Kritisk granskning: Titeln är relevant på studien. Abstract är välbeskrivet och uppdelat under

syfte, metod, resultat och sammanfattning. Nyckelord saknas. Introduktion innehåller syfte med studien samt kortfattat lite om sjukdomen artros. Metoden beskriver urval, inklusion, exklusion, studiepopulation samt tillstånd av etiska kommittén. Resultat är kortbeskrivet och innehåller 3 tabeller som visar studiens resultat. Diskussion tar upp och diskuterar studiens fynd, nackdelar som fördelar. Referenser är många och relevanta. En referens är dock från 1968, som man behöver läsa och kritiskt granska för att se om den är relevant.

Artikel 8.

Titel: Weight loss: the treatment of choice for knee osteoarthritis? A randomized trial. Författare: R. Christensen, A. Astrup & H. Bliddal

Publicerad i: OsteoArthritis and Cartilage Ursprungsland: Danmark

Syfte: Var att fastställa effekten av snabb diet indicerad vikt minskning när det gällde fetma

hos patienter med knä artros.

Metod: En randomiserad undersökning.

Resultat: Totalt deltog 80 patienter under 8 veckor i studien, genomsnittet var kvinnor över 60

år och med ett BMI på över 36. Det var 40 stycken deltagare i en låg energi diet grupp och 40 stycken i en kontrollgrupp. En signifikant viktnedgång i båda grupperna, men i låg energi diet gruppen blev utfallet större av viktminskning än i kontrollgruppen.

Kritisk granskning: Titeln är relevant och speglar innehållet. Abstractet innehåller syfte,

metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Kort introduktion med lite sjukdoms

bakgrund. Metoden innehåller studie design och urval av studie populationen med inkludering och exkluderings kriterier, samt tillstånd av etiska kommittén. Resultatet är beskrivet med två tydliga tabeller. Diskussionen tar upp fördelar och nackdelar med studien. Referenserna är många och relevanta för studien.

Artikel 9.

Titel: Nurse practitioner’s knee injection clinics in the UK: The patient’s perception. Författare: Mayukh Bhattacharyya, Helen Bradley, Arsalam Teherani & Bruno Gerber. Publicerad i: Journal of Orthopaedic Nursing.

Ursprungsland: England

Syfte: Var att undersöka om ett tekniskt tillvägagångssätt av en läkare gjorde att patienterna

kände en bättre tillfredsställelse än om den var sjuksköterske ledd.

Metod: En icke randomiserad prospektiv klinisk studie. 113 patienter deltog med en

medelålder på 62,5 med diagnosen knä osteoarthritis. 53 patienter ingick i den läkarledda gruppen och 60 patienter i den sjuksköterske ledda gruppen. Under tre månader fick de tre knä injektioner med Synvisc varje vecka. Efter den sista injektionen fick de fylla i ett frågeformulär och även fylla i De fick också fylla i ett frågeformulär om ”Visual analogue pain scale” före injektionerna och tre månader efter injektionerna.

Resultat: Alla patienterna som fick en injektionsbehandling kände en förbättring av smärtan i

knäet enligt VAS skalan under denna tremånaders uppföljningsstudie. När man frågade om tillfredsställelsen i grupperna så kände de som var i sjuksköterskegruppen en bättre

Kritisk granskning: Titeln innehåller 10 ord, kort och speglar inte innehållet helt och hållet.

Man kan inte se att studiegruppen delats upp mellan sjuksköterskan och läkaren. Artikeln innehåller inget abstract endast en summering, men inne i artikeln finns syfte, metod, studiepopulation med inklusion och exklusion kriterier, resultat, sammanfattning och

nyckelord. Resultatet beskrivs tydligt med 5 tabeller. Diskussion är kort och tar upp studiens fördelar med att en sjuksköterskeledd klinik gav patienterna bättre tillfredsställelse än en läkarledd.

Artikel 10.

Titel: Obesity and knee osteoarthritis.

Författare: David T. Felson, Jennifer J. Andersson, Allan Naimark, Alexander Walker,

Robert F. Meenan.

Publicerad i: Annals of Internal Medicine. Ursprungsland: England

Syfte: Att undersöka om övervikt är en möjlig orsak till artros.

Metod: Populationsbaserad kohort studie med 1420 deltagare som pågick under 36 år, där

mätning av olika variabler gjordes (röntgen, längd och vikt).

Resultat: 468 deltagare hade knä artros som var diagnostiserad efter röntgen. För män som var

överviktiga var risken för knä artros en ökning jämfört med dem som hade en lägre vikt. Sambandet mellan över vikt och knä artros var däremot större hos kvinnor än hos män.

Kritisk granskning: Titeln är mycket kort och relevant. Abstractet innehåller syfte, metod,

resultat och diskussion dock inga nyckelord. Abstractet är svårtolkat. Metoden innehåller studiedesign, dataanalys och två tabeller. Etiska kommittén är inte med. Resultatet är inte så tydligt beskrivet men innehåller två tabeller. Diskussionen tar upp studiens fördelar och redovisas under en tabell. Referenserna är relevanta men några stycken är ifrån 60-talet som vi hade behövt läsa och kritiskt granska för att se om de varit relevanta för studien.

Artikel 11.

Titel: Lack of benefit of a primary care-based nurse-led education programme for people with

osteoarthritis of the knee.

Författare: Christina R. Victor, Eric Triggs, Fiona Ross, Joanne Lord & John S. Axford. Publicerad i: Clinical Rheumatology

Ursprungsland: England

Syfte: Det fanns två syften, dels att utvärdera effekten i ett primärt omvårdnadsbaserat patient

utbildningsprogram (PEP). Dels ett andra specifikt syfte var att sjuksköterske interventionen som innebar att informera patienten om artros, orsaken och effekten av att utöva egenvård samt finna livskvalité.

Metod: En randomiserad kontrollerad studie under ett år. Studien skulle testa hypotesen om

det fanns en skillnad i resultatet mellan patienter som fick ordinär omvårdnad eller de som fick information och upplysning om egenvård. I kontrollgruppen ingick 73 deltagare och interventionsgruppen 120 deltagare. Uppföljning gjordes i hemmet hos deltagarna vid 1, 3, 6 och tolvmånader under en timme per gång. Deltagarna fick frågeformulär SF-36 som innehöll frågor om hälsostatus.

Resultat: Studien var för kort och uppföljningen hade varit bättre ifall deltagarna känt sig mer

positiva till att slutföra studien. Deltagarna hade varit mer positiva om de hade varit i bättre kondition och haft en högre levnadsstandard m de haft kondition och hade haft högre fysisk och social funktion.

Kritisk granskning: Titeln är lång totalt 17 ord. Abstractet innehåller syfte, metod, resultat,

diskussion och nyckelord. Introduktion finns. Metoden innehåller studiedesign,

innehåller en tabell. Diskussionen tar upp studiens för- och nackdelar. Referenserna är många relevanta för studien.

Artikel 12.

Titel: Role of self-efficacy and behaviour change. Författare: Holloway Aisha & Watson Hazel E. Publicerad i: International Journal of Nursing Practice Ursprungsland: England

Syfte: Finns inget syfte. Men artikeln presenterar sjuksköterskans roll och hur hon kan

påverka hälsorelaterade förändringar. Saknar metod och resultat.

Kritisk granskning: Artikeln saknar vetenskaplighet enligt Polit et al (2001).

Titel är relevant och speglar innehållet i artikeln. Artikeln är omfattande och tar upp sjuksköterskans profession dvs. prevention, egenvård, information, undervisning och påverkan. Referenser är många och relevanta för artikeln.