Omvårdnad och yrkesroll. Sjuksköterskestudenters föreställningar och uppfattningar. En enkätstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

OMVÅRDNAD OCH

YRKESROLL

SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS

FÖRESTÄLLNINGAR OCH UPPFATTNINGAR

EN ENKÄTSTUDIE

YASMINA EKSTRÖM

ÅSA NILSSON

OMVÅRDNAD OCH

YRKESROLL

SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS

FÖRESTÄLLNINGAR OCH UPPFATTNINGAR

EN ENKÄTSTUDIE

YASMINA EKSTRÖM

ÅSA NILSSON

Ekström, Y & Nilsson, Å. Omvårdnad och yrkesroll. Sjuksköterskestudenters föreställningar och uppfattnigar. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 10

poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad,

2006.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsveten-skap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialsty-relsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompe-tensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeut-bildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbe-skrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del defi-nierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjukskö-terskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skat-tades högt. Ointresset för omvårdnadens vetenskapliga delar utgör ett problem för omvårdnadsvetenskapens fortsatta utveckling och leder till att vissa delar av Soci-alstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska blir svåra att uppnå.

Nyckelord: föreställningar, omvårdnad, praktik, sjuksköterskestudenter, teori,

NURSING AND THE

PROFESSIONAL ROLE

NURSING STUDENTS CONCEPTIONS AND

PERCEPTIONS

A QUESTIONNAIRE STUDY

YASMINA EKSTRÖM

ÅSA NILSSON

Ekström Y, & Nilsson, Å. Nursing and the Professional Role. Nursing Students Conceptions and Perceptions. A Questionnaire Study. Degree Project, 10 Credit

Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department

of Nursing, 2006.

The nursing education has changed with the development of nursing science which means that nursing competence also has developed. The document

Kompe-tensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska published by the National Board of

Health and Welfare (Socialstyrelsen) describes the qualifications that registered nurses must have. The aim of the questionnaire study at hand is to examine the perceptions of nursing that nursing students hold as they first enter their education and which aspects of the nursing competence they hold as most important. The findings indicate that the students mostly define nursing as a helping and nurtur-ing activity. They considered nursnurtur-ing science and theoretical models in nursnurtur-ing as the least important while characteristics like ability to listen was considered more important. The lack of interest in the scientific aspects of nursing constitutes a problem for the development of the nur sing science as well as the nursing profes-sion.

Key words: conception of, education, nursing, nursing students, perception of,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Studenters uppfattning i början av utbildningen 7 Studenters uppfattning i slutet av utbildningen 8

Glapp mellan teori och praktik 10

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 11

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 12

METOD 12

Urval 13

Datainsamling 13

Databearbetning 14

Validitet och reliabilitet 15

RESULTAT 15

Bakgrundsvariabler 15

Öppen fråga om uppfattning kring omvårdnad 16 Viktiga aspekter i sjuksköterskeprofessionen 18

Omvårdnadens teori 18 Omvårdnadens praktik 19 Forskning 19 Ledarskap 19 Förhållningssätt 19 DISKUSSION 19 Metod 20 Resultat 20 SLUTSATS 24 Avslutande reflektioner 24 REFERENSER 26 BILAGA 28

INLEDNING

Vi påbörjade vår utbildning med en viss föreställning och uppfattning om vad sjuksköterskans arbete innebär. Under utbildningens gång har sedan denna före-ställning och uppfattning successivt förändrats. Framförallt var vi inte medvetna om det stora utrymme som teori och vetenskap utgör. Begreppet omvårdnad var för oss ett okänt område som vi till en början inte ens visste var sjuksköterskans huvudämne. Utbildningen och sjuksköterskans roll har förändrats med utvecklan-det av omvårdnad som vetenskapligt ämne, ändå kvarstår till viss del en traditio-nell bild av omvårdnad som ett mestadels praktiskt kunnande. Vi tycker att det är viktigt att belysa med vilka föreställningar studenterna påbörjar utbildningen för att öka medvetenheten bland både dem som utbildar blivande sjuksköterskor, både i teori och i praktik, och sjuksköterskestudenterna själva. Det är viktigt att studen-ter på sjuksköstuden-terskeutbildningen är medvetna om att omvårdnad både är ett prak-tiskt utövande och ett teoreprak-tiskt ämne med vetenskaplig grund – detta för att minska avståndet mellan praktik och teori och öka förståelsen för dess inbördes relation.

BAKGRUND

Sjuksköterskeutbildningen har de senaste decennierna utvecklats och med det har även sjuksköterskans yrkesroll förändrats. En sammanfattning av hur sjuksköters-keutbild ningen förändrats kommer därför att göras. Det finns olika definitioner av omvårdnad som kunskapsområde. Under rubriken Omvårdnadsdefinition kommer därför ett försök till en överblick av begreppet omvårdnad att presenteras utifrån ett antal omvårdnadsteoretikers modeller. Vidare presenteras tidigare forskning kring sjuksköterskestudenters uppfattningar kring omvårdnad och föreställningar om den kommande professionen, både i början och i slutet av utbildningen. Många författare till de studier som använts har påtalat det glapp mellan teori och praktik som många sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor upplever. En för-klaring av detta begrepp kommer därför även göras. Många av de studier som presenteras har även visat på att sjuksköterskestudenters uppfattningar kring om-vårdnad genomgår en förändring under utbildningen. Fastän denna enkätstudie enbart undersöker studenters uppfattningar i början av utbildningen är det trots allt av intresse att visa på denna utveckling eftersom den ofta framkommer i tidigare forskning. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) kommer även att presenteras och refereras till genom upp-satsen som sjuksköterskans professionella grund.

Sjuksköterskeutbildningens utveckling

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats under årens lopp med utvecklandet av omvårdnadsvetenskap och med den har även sjuksköterskans roll förändrats. 1977 genomgick sjuksköterskeutbildningen en radikal förändring då den reformerades till en högskoleutbildning. Utbildningen innan denna högskolereform 1977 domi-nerades av föreställningar om kvinnlig omsorg och kristen kärlekstanke mot Gud

och medmänniskor. Sjuksköterskor ansågs vara kallade att utföra kärlekstjänster bland människor där barmhärtighet och en nära anknytning till religion var cent-ralt (Bentling, 1998). 1982 implementerades högskolereformen i den nya sjukskö-terskeutbildningen, Allmän hälso- och sjukvårdslinje startade och begreppet elev ersattes med studerande (Erlöv & Petersson, 1998). Denna högskolereform med högskolelagen som ram tvingade utbildningen att bygga ett specifikt karaktärsäm-ne som skulle utvecklas och förmedlas enligt vetenskapliga regler för kunskaps-bildning. Ett definierbart ämnesområde skulle utvecklas och det fick namnet

Om-vårdnad (Bentling, 1998).

Detta begrepp definierades så att det kunde rymma allt som på något sätt gagnade patienter eller hälso- och sjukvård. Högskolereformen tvingade fram en teoretiskt och vetenskapligt definierad ämnesgrund – ett explicit och väldefinierat paradigm. Den ideologi som ligger till grund för formuleringen av detta paradigm förklaras i termer av helhetssyn, förmåga till empati och engagemang i förhållande till pati-enten och professionellt ansvar. Denna helhetsideologi präglade epoken från och med 1977 – att se patienter ur ett helhetsperspektiv, att vara lyhörd och empatisk och kunna tillgodose behov var ideologins grundsyn. I den nyformulerade läro-planen från 1982 framkom krav på att omvårdnadsämnet skulle preciseras. Ett problem var att det saknades ett tillräckligt definierat vetenskapligt ämnesområde och att vårdlärarnas kompetens inte överensstämde med de krav som ställdes på högskolans lärare – högskolereformen hade skapat nya behov. Ett arbete med att fördjupa lärarnas kompetens i huvudämnet och höja deras kompetens i vetenskap-lig metodkunskap inleddes. Amerikanska omvårdnadsteorier blev efter hand ett viktigt inslag i kurslitteraturen och kom att utgöra den vetenskapliga grund utbild-ningen behövde (Bentling, 1998).

Processen att inrätta ett nytt ämne och en ny institution inom universitet och hö g-skola var inte enkel. Dels fanns det oklarheter kring ämnets innehåll och omfatt-ning, dels innebar det ofta problem att tillämpa medicinens naturvetenskapliga forskningsmetoder på de frågeställningar som sjuksköterskor formulerade utifrån sina praktiska yrkeserfarenheter (Bentling, 1998).

En precisering av yrkeskunskapen efterlystes i de kompetenskrav som Socialsty-relsen gav ut 1993 och dessa krav förtydligades ytterligare i SocialstySocialsty-relsens an-visningar från 1995 (Bentling, 1998). Det tidigare oklara omvårdnadsbegreppet skulle preciseras och relateras till sjuksköterskans professionella kunskap på ett tydligare sätt. Sjuksköterskans yrkeskunskap tvingades att på ett tydligare sätt bygga på vetenskaplig kunskap från flera olika ämnesområden och på olika veten-skapsteoretiska grunder.

”Den accepterande, lydiga rollen skulle ersättas med det akademiska idealets ifrågasättande och argumentering för kunskapsutveckling, begreppsdefinitio-ner och val av forskningsmetoder. Underordnande, lydnad och en hjälpande roll skulle bytas mot en forskande, kritiskt vetenskaplig attityd, kombinerad med eget ansvar och beslutsfattande.” (a a, s.146).

Kritiska synpunkter mot utbildningens omvårdnadsvetenskapliga delar har efter hand framförts.

”Den vårdvetenskapliga undervisningen i sjuksköterskeutbildningen tenderar att grunda sig på abstrakta amerikanska omvårdnadsteorier som ytterligare

försvårar för studenterna att se sambandet mellan praktiskt yrkeskunnande och teoretiska kunskaper.” (Erlöv & Petersson, 1998 s. 115).

Ämnesutvecklingen inom sjuksköterskeutbildningen har varit närmast explosions-artad sedan reformen genomfördes. Utveckling av attityder och personliga ege n-skaper och utveckling av färdigheter som förr utgjorde den största och viktigaste delen av sjuksköterskeutbildningen har förskjutits och numera dominerar den teo-retiska kunskapen. Mycket har hänt men konflikten mellan kvardröjande och nya ideologier, konflikten mellan en hundraårig tradition av underordnad tjänande ställning till ett självständigt vetenskapligt förhållningssätt är fortfarande inte löst. Ett ökat antal forskande sjuksköterskor har emellertid bidragit till att precisera forsknings- och kunskapsområdet och idag råder bred enighet om att omvårdnads-ämnet är ett självständigt vetenskapligt ämne (Bentling, 1998).

Omvårdnadsdefinition

Att definiera omvårdnad eller att finna en enhetlig innebörd av ordet är mycket svårt. Det råder på intet vis konsensus kring vad omvårdnad innebär eller har för teoretiska grundprinciper (Watson et al, 1999). Från att ha varit ett göromål som det inte ansågs behöva någon utbildning för att utföra är det nu en vetenskaplig disciplin vid universitet och hö gskolor. Legitimeringsgrunden för omvårdnad är dock fortfarande samhällets och enskilda individers behov av kompetent hjälp, vård och omsorg i situationer med sviktande hälsa och sjukdom (Jahren Kristof-fersen, 1998).

Det finns ett flertal olika omvårdnadsteoretiker som definierat och beskrivit sin syn på omvårdnad. Nedan presenteras ett fåtal av dessas teorier mycket kortfattat bara för att visa på den stora variation som finns och den utveckling som skett. Virginia Hendersons innebörd av omvårdnad är inriktad på att ge assistans inom fjorton olika behovsområden fö r att främja hälsa, tillfrisknande eller en fridfull död. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att uppnå största möjliga oberoende och självständighet i situationer där patienten själv saknar nödvändiga resurser. Teoretiker verksamma under samma tidsperiod beskriver och definierar omvård-nad på liknande sätt där hjälpandet ofta är centralt (Jahren Kristoffersen, 1998) De senare omvårdnadsteoretikerna betonar däremot mer professionalism och ve-tenskaplighet. Katie Eriksson menar till exempel att professionell omsorg ersätter den naturliga omsorg människan har om sig själv och från sina närmaste när den-na inte räcker till. Jean Watson definierar omvårdden-nad som en social, moralisk och vetenskaplig verksamhet. Omvårdnad bör förena humanistiska värderingar med vetenskapliga kunskaper och metoder. Även Kari Martinsen ser omvårdnad som en form av professionell omsorg som grundar sig på solidaritet och ansvar för de svaga. Sjuksköterskans omsorg innefattar personligt engagemang, inlevelse och moraliskt och professione llt omdöme (Jahren Kristoffersen, 1998)

Det som utgör den tidigare forskningen i denna uppsats refererar i huvudsak till omvårdnadsteoretikern Madeleine Leininger. Hon ser omvårdnad som något uni-versellt och synonymt med omsorg. Omvårdnad skulle enligt he nne kunna defini-eras som ”professionell omsorg” eller ”vetenskaplig omsorg”. Denna professio-nella omsorg vilar på kunskap och yrkeskunnande (Watson et al, 2003).

Tidigare forskning

Många studier som gjorts inom området visar att sjuksköterskestudenters uppfatt-ningar kring omvårdnad och den kommande yrkesrollen genomgår en förändring under utbildningen. Studenter påbörjar ofta utbildningen med en idealistisk syn på omvårdnad. Denna uppfattning förändras ofta mot en mer realistisk och profes-sionell syn på sjuksköterskans yrkesroll. Tidigare studier visar även på att många studenter upplever ett glapp mellan teori och praktik i utbildningen.

Studenters uppfattning i början av utbildningen

Många studenter påbörjar sin yrkesutbildning med den stereotypa bild allmänhe-ten har av ett yrke och utbildningen blir sedan en professionaliseringsprocess där denna bild övergår i en annan uppfattning. I denna process ingår att förvärva kun-skaper och färdigheter och att skaffa sig en egen yrkesidentitet som delas av med-lemmar i professionen. Allteftersom de samhälleliga och mediala ofta stereotypa bilderna suddas ut blir känslan av gemenskap med den nya yrkesprofessionens kultur starkare (Howkins & Ewens, 1999).

Brodie et al (2004) visar att många studenter hade en förutfattad uppfattning av vad sjuksköterskan gör och många hade en diffus bild av vad omvårdnad innebär när de påbörjade utbildningen. Brodie et al (a a) refererar till en annan studie där TV och andra media visat sig påverka studenterna i valet att bli sjuksköterska. Brodie et al (a a) visar i sin studie att många studenter blev överraskade av den höga akademiska nivån på utbildningen och den stora kunskap och det stora krav på färdigheter och ansvar som de insåg krävs av en sjuksköterska. Studien visar också att studenterna hade svårigheter att omsätta den teoretiska kunskapen de lärt sig under utbildningen i praktiken.

Forskning visar att anledningarna till att påbörja sjuksköterskeutbildningen ofta är likartade. Studier inom området visar att flertalet av studenterna påbörjar utbild-ningen med föresatser att hjälpa och ta hand om människor utan en klar uppfatt-ning om vad omvårdnad innebär. En studie (Day et al, 1995) visar att studenterna påbörjade utbildningen med en idealistisk syn på sjuksköterskeyrket där omtanke och humanistiska värden var det centrala. Att kunna förmedla vänlighet och kär-lek för dem som lider var egenskaper som var viktiga. Studenterna påbörjade ut-bildningen med föresatsen att vilja hjälpa andra människor som största motiva-tion. Att sjuksköterskeyrket gav karriärmöjligheter och utgjorde en säker arbets-marknad var andra bidragande faktorer. Egenskaper studenterna ansåg vara vikti-ga hos en sjuksköterska var att kunna vara lyhörd och känslig gentemot andra, att kunna ta hand om och visa medkänsla för andra och att vara ett stöd för patienter. Denna bild är också samhällets allmänna bild av sjuksköterskeyrket och det är med denna stereotypa bild många studenter påbörjar utbildningen visar studien. Studenterna ansåg att omvårdnad huvudsakligen va r interaktionen mellan sjukskö-terska och patient.

Watson et al (1999) bekräftar bilden av att studenter påbörjade utbildningen med en idealistisk syn på omvårdnad där medkänsla för andra och vilja att ta hand om andra människor var det centrala. En studie som undersökte sjuksköterskestuden-ters uppfattningar kring omvårdnad visar att studenter som precis påbörjat sin utbildning hade vaga föreställningar om omvårdnad men framhöll barmhärtighet och medlidande som de viktigaste komponenterna (Wilkes & Wallis, 1998).

Kapborg & Berterö (2003) gjorde en kvalitativ studie bland svenska sjuksköters-kestudenter som precis påbörjat första terminen för att utforska deras syn på om-vårdnad. De analyserade sitt material genom att utforma tre kategorier som visar sjuksköterskans yrkesområde: görandet (doing), varandet (being) och

professio-nalism. Med görandet menar författarna att vara fysisk närvarande med patienten

och att utföra olika aktiviteter med eller för denna. Med varandet menar de att vara psykiskt närvarande med patienten, här ingår allt som sjuksköterskan fö r-medlar till att öka patientens psykiska välmående. I begreppet professionalism lägger de dels den kompetens som är nödvändig för att kunna tillämpa görandet och varandet på ett professionellt sätt, dels lagar, förordningar, etik och preve n-tion. Resultatet visar att dessa studenter hade en förvånansvärt klar och bred bild av sjuksköterskans yrkesområde.

En studie visar att studenter på sjuksköterskeutbildningen beskrev omvårdnad ur följande perspektiv: omvårdnad som en medicinsk-teknisk aktivitet, omvårdnad som tillförande av mänskligt välbefinnande och hälsa och omvårdnad som en pro-fessionell aktivitet (Manninen, 1998).

Fagerberg et al (1997) visar i sin svenska studie på varför studenterna valt utbild-ningen och vilken uppfattning dessa studenter hade om vilka huvudsakliga uppgif-ter sjuksköuppgif-terskan har. Den huvudsakliga anledningen till varför studenuppgif-terna valt att läsa till sjuksköterskor var möjligheten att arbeta med och ta hand om männi-skor, möjlighet till utveckling av egna kunskaper, eget ansvar och framtida planer, ett allmänt intresse av omvårdnad som ämne och möjligheten till ett meningsfullt arbete. Det framkom olika aspekter beroende på om studenterna hade tidigare erfarenheter av att arbeta inom vården eller saknade tidigare vårderfarenhet. De studenter som hade tidigare erfarenhet av att arbeta inom vården uppgav att ut-veckling av egna kunskaper, utökat ansvarsområde och förbättrade framtidsutsik-ter var de främsta anledningarna till att utbilda sig till sjuksköframtidsutsik-terskor. Studenframtidsutsik-ter utan tidigare vårderfarenhet uppgav främst två anledningar: intresse för omvård-nad och önskan att ha ett meningsfullt arbete. Att ge omvårdomvård-nad till patienter, att utföra medicinska uppgifter, att inneha en ledarskapsroll, att assistera läkaren, att verkställa injektioner, att utföra sårbehandling och att sköta finanserna på avdel-ningen var de uppgifter som studenterna ansåg att sjuksköterskan huvudsakligen har.

Till skillnad från de övriga artiklarna visar en amerikansk studie att två tredjedelar av studenterna upplevde skälet att bli sjuksköterskor som ett kall av Gud eller ett barmhärtighetskall (Prater & McEwen, 2006).

Studenters uppfattning i slutet av utbildningen

En studie som undersökte sjuksköterskestudenters föreställningar om omvårdnad utmynnade i slutsatsen att den generella känslan och viljan att ge omsorg som studenten påbörjade utbildningen med utvecklades under utbildningens gång med ökad kunskap till professionell omvårdnad. Studenten påbörjade utbildningen med en traditionell syn på omvårdnad som något moraliskt åtagande och med motiva-tionen att ta hand om och göra något meningsfullt för andra människor. Under utbildningen fick studenten förståelse för skillnaden mellan universell omsorg och professionell omvårdnad (Tennant, 1999).

En studie gjord av Vanhanen och Janhonen (2000) som undersökte sjuksköterske-studenters uppfattningar kring omvårdnad i början och i slutet av utbildningen

visar att studenterna gav uttryck för tre olika synsätt. Det första synsättet var en omsorgsorienterad bild av yrkesrollen där studentens egna personliga utveckling och känslan av att göra något meningsfullt var viktigast. Den andra inriktningen hade en omvårdnadsexpertisorienterad syn där karriär och professionalism var det centrala. Det tredje synsättet var inriktat mot ekonomisk trygghet där tillgång till en säker arbetsmarknad efter utbildningen var viktigast. De inriktningar som sig-nifikant ökade mest av de tre under utbildningen var den som var inriktad på om-vårdnadsexpertis där karriär och professionalism var det viktigaste och den som inriktade sig på ekonomisk trygghet och tillgång till ett tryggt och säkert arbete. Den omsorgsorienterade bilden av omvårdnad varken ökade eller minskade under utbildningens gång.

Wilkes och Wallis (1998) visar i sin studie att studenterna genomgick en viss för-ändring under studietiden när det gäller sin syn på omvårdnad. Från att ha haft en vag och otydlig föreställning om omvårdnad där medkänsla varit den mest centra-la delen hade studenterna under det sista utbildningsåret breddat sin syn. Mot slu-tet av utbildningen betonades nu även kompetens, engagemang, självförtroende och samvete som delar av omvårdnadsbegreppet även om många studenter fortfa-rande tyckte att medkänsla var viktigt. Studenterna hade även utvecklat en profes-sionell syn på omvårdnad och gav nu omvårdnad genom sitt kunnande snarare än genom sitt medlidande med patienten. Ett flertal studier visar på liknade resultat när det gäller studenternas utveckling. Day et al (1995) visar i sin studie att stu-denterna inte började tala om omvårdnad i professionella termer förrän under sitt sista utbildningsår. Studenterna hade då även gått från en idealistisk syn till en mer realistisk syn på det kommande yrkeslivet.

Varje vårtermin görs en programutvärdering vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola där samtliga avgångsstudenter på sjuksköterskeutbildningen, sociono m-utbildningen, folkhälsovetenskapliga programmet och biomedicinsk analytikerut-bildningen får utvärdera sin utbildning. Den senaste programutvärderingen (Hell-ström, 2006) visar att det bland de studenter som precis avslutat sjuksköterskeut-bildningen finns ett relativt stort ointresse för de vetenskapliga delarna. På frågan om man skulle kunna tänka sig att påbörja en forskarutbildning var medelvärdet bland sjuksköterskestudenterna bara 3 på en skala från 1 till 6. Detta var det lägsta medelvärdet av samtliga utbildningar på Hälsa och samhälle som undersöktes. Programutvärderingen visar även på att resultatet sett ungefär likadant ut vid de senaste årens mättillfällen. Sjuksköterskestudenternas intresse för de vetenskapli-ga delarna av utbildningen ligger alltså konstant lägre än för de övrivetenskapli-ga men. Sjuksköterskestudenterna värderar även i förhållande till de andra program-men de teoretiska inslagen lägre än de praktisk-kliniska inslagen. Sjuksköterske-utbildningen utmärker sig här kraftigt men det är viktigt att ha i åtanke att 50 % av denna utbildning utgörs av klinisk utbildning. Hellström menar dock att ”idealtill-ståndet” vore att dessa två inslag värderades lika högt då det i en yrkesexamen bör finnas en balans mellan de teoretiska och de praktiska inslagen (a a).

Glapp mellan teori och praktik

Den kunskap en profession tillhandahåller måste vila på vetenskaplig grund, be-pövad erfarenhet och teoretisk kunskap. Sjuksköterskans arbete är både ett hant-verksyrke och ett teoretiskt ämne. Sjuksköterskor och studenter förhåller sig där-för till två olika världar, menar Jahren Kristoffersen (1998), både till teoretiskt vetande och till praktiska färdigheter som är baserade på kunskap från erfarenhet. Både sjuksköterskor och studenter måste relatera till omvårdnadens två

verklig-hetsbilder – den ämnesteoretiska och den ämnespraktiserande världen. En sjuk-sköterskestudent som ska utveckla sin kompetens inom området måste ha förmåga att relatera till dessa båda världar och kunna lära från de båda. Teori och praktik måste ses som komplement till varandra där den ena inte är överordnad den andra.

”Vi måste istället acceptera att teori och praktik är komplementära storheter, som dels är olika och motsatsfyllda, dels ömsesidigt berikande och fördjupan-de.” (Jahren Kristoffersen, s 168).

Många studier som gjorts påtalar att sjuksköterskestudenter upplever ett glapp mellan teori och praktik inom omvårdnad.

En studie visar att sjuksköterskestudenter under utbildningen blev medvetna om de motsägelser som finns mellan teori och praktik. Studenterna upplevde att den teoretiska kunskap de fått lära sig i skolan inte överensstämde med den praktiska omvårdnad som tillämpades i klinisk verksamhet. Studien visar även att den teore-tiska kunskap som studenterna tillägnat sig i form av olika omvårdnadsmodeller snabbt glömdes bort när studenterna kom ut i yrkesverksamhet där en negativ atti-tyd till omvårdnadsvetenskap i allmänhet mötte dem (Vanhanen & Janhonen, 2000).

En svensk studie gjord av Eklund-Myrskog (2000) visar att sjuksköterskestuden-ter i början av utbildningen hade en ytlig eller ingen förståelse alls för omvård-nadsvetenskap, att omvårdnadsteorier var svåra att förstå och att dess centrala begrepp var svåra att förklara. De hade svårt att se kopplingen mellan teori och praktik och de gav uttryck för att de såg det som två helt olika saker. De hade svårt att se hur omvårdnadsteorier skulle kunna omsättas i praktisk verklighet. Ytterligare en svensk studie (Holmström & Larsson 2005) visar att studenter un-der utbildning ansåg att utbildningen borde fokusera mindre på olika omvårdnads-teorier och koncentrera sig mer på att lära ut praktiska färdigheter. Studenterna var över lag negativa till det stora utrymmet omvårdnadsteorier och evidensbase-rad omvårdnad hade i utbildningen och ingen av studenterna uttryckte önskan att forska vidare efter utbildningen. Studenterna uttryckte att de saknade träning i praktiska moment och detta menar författarna visar på den trend som råder att studenter rankar praktik före teori och ytterligare fö rstärker glappet mellan teori och praktik inom omvårdnad. Den negativa synen på evidensbaserad omvårdnad är enligt författarna ett pedagogiskt och praktiskt problem som måste lösas på ett konstruktivt sätt. Kunskap om forskningsmetoder, förmåga till kritisk granskning av publikationer och en positiv inställning till forskning är faktorer som identifie-rats för att överkomma de hinder som står i omvårdnadsvetenskapens väg. Brodie et al (2004) visar också i en studie på det glapp mellan teori och praktik sjuksköterskestudenter upplever under utbildningen. Studenterna i studien upp-levde en skillnad mellan utbildningens filosofi och att i verkligheten kunna omsät-ta denna kunskap i praktiskt arbete. Den allmänt negativa inställningen hos yrkes-verksamma sjuksköterskor till omvårdnadsforskning ute i klinisk verksamhet bi-drog till den negativa attityden hos studenterna. Studenterna var även överraskade av den höga akademiska nivån och de höga krav som ställdes på dem under ut-bildningen. De insåg att utbildningen ställde akademiska och vetenskapliga krav och inte grundade sig på kall och barmhärtighet. Studenterna påbörjade utbild-ningen med föreställningar om att sjuksköterskans arbete var en enkel och simpel

sysselsättning som inte krävde särskilt mycket tankeverksamhet. De insåg under utbildningens gång den stora kunskap och skicklighet som krävs av en legitimerad sjuksköterska och det stora ansvarsområde som vilar på denna.

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Dokumentet Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ges ut av Soci-alstyrelsen (SociSoci-alstyrelsen, 2005) och fungerar som en rekommendation för det yrkeskunnande, den kompetens och det förhållningssätt som krävs av en legitime-rad sjuksköterska. Dokumentet skall tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning och bör användas vid utformandet av sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskans arbete ska enligt kompetensbeskrivningen präglas av ett etiskt förhållningssätt, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ske enligt gä l-lande författningar och andra riktlinjer. Dokumentet poängterar vikten av att sjuk-sköterskan har förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap eftersom det sker en snabb kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården som ställer höga krav på sina anställda.

Socialstyrelsen har utformat en modell där sjuksköterskans tre huvudsakliga ar-betsområden ingår:

- Omvårdnadens teori och praktik - Forskning, utveckling och utbildning - Ledarskap

Den första punkten innefattar både omvårdnadsvetenskap och medicinsk veten-skap samt bemötande, information, undervisning, undersökningar, behandlingar, preventivt hälsoarbete, säkerhet och vårdmiljö. Den andra punkten fokuserar på att kritiskt kunna granska och analysera information, utveckla verksamheten och på den enskilda sjuksköterskans förmåga till både personlig och professionell ut-veckling. Denna punkt innefattar dessutom förmågan att kunna undervisa både studenter och medarbetare. I den sista punkten ingår ledarskapsförmåga, och att kunna prioritera och samordna arbetet på bästa sätt men även att verka för sam-verkan i vårdkedjan. Dessutom skall helhetssyn och etiskt förhållningssätt vara en del av alla kompetensområden (Socialstyrelsen, 2005).

Den teoretiska delen av omvårdnad och forskning utgör tillsammans med de övr i-ga delarna den kompetens den legitimerade sjuksköterskan ska besitta och utöva efter fullgjord utbildning. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) säger att sjuksköterskan i sitt arbete ska:

”Ha förmåga att söka, analysera och kritiskt granska relevant

littera-tur/information, implementera ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet” (s. 13) ”Ha förmåga att initiera och/eller medverka i forskningsarbete” (s. 13).

Det framkommer i ett antal artiklar att den del av sjuksköterskans kompetens som utgörs omvårdnadens teori och forskning inte är lika högt värderad av sjukskö-terskor som de övriga delarna. Dessa delar av kompetensbeskrivningen kommer i skymundan och framstår som oviktiga i sjuksköterskans vardagliga arbete (Brodie et al, 2004).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om sitt huvudämne omvårdnad och vilka föreställningar de har om vilka aspekter av sjuksköterskerol-len som är viktiga. En bakomliggande fråga var om dessa studenter ser omvård-nad som ett vetenskapligt och teoretiskt ämne eller om de ser det som mestadels praktiskt? För att undersöka dessa uppfattningar och föreställningar fick första-terminsstudenterna på sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola besvara en enkät som utformats utifrån Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005).

Utifrån syftet med denna uppsats har följande frågeställningar formulerats: - Vilka uppfattningar har de studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbild-ningen om omvårdnad?

- Vilka föreställningar har studenterna om hur viktiga olika aspekter är i den kom-mande yrkesutövningen?

- Av vilka anledningar har dessa studenter valt att läsa till sjuksköterskor?

METOD

Denna studie bygger på en enkätundersökning (se bilaga). Valet av datainsam-lingsmetod grundar sig på att ett stort antal respondenter önskades undersökas. Den information som efterfrågades var dessutom ganska okomplicerad, kortfattad och okontroversiell. När detta efterfrågas är enkätformat en lämplig datainsam-lingsmetod (Denscombe, 2000). Det var även önskvärt att kunna jämföra resulta-tet mellan grupper och jämföra med tidigare forskning. När detta eftersträvas är det lämpligt att använda sig av enkäter eftersom dessa ger standardiserade svar (a a).

Enkäten består av tre delar. Enkäten inleds med några inledande bakgrundsvariab-ler, därefter följer en öppen fråga och den sista delen består av 20 mätvariabler. Som inledande bakgrundsvariabler användes kön, födelseår, tidigare vårderfaren-het, huruvida sjuksköterskeutbildningen var förstahandsalternativ och anledningar till val av utbildningen. Dessa bakgrundsvariabler användes för att senare event u-ellt kunna göra jämförelser mellan olika resultat och se eventuella samband. I den öppna frågan fick studenterna svara på hur deras uppfattningar av omvård-nad såg ut. Dessa svar avses att senare kategoriseras i uppfattningskategorier som enligt Dahlberg (1997) lämpar sig för denna typ av material. I anslutning till den-na fråga fick de även skatta hur säkra de var på vad omvårdden-nad är.

De 20 mätvariablerna består av olika förmågor, kunskapsområden och uppgifter som med hjälp av Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksk

ö-terska har ansetts vara sjuksköö-terskans huvudsakliga ansvarsområden.

Studenter-na fick skatta hur viktiga de tyckte att de olika aspekterStudenter-na var på en sexgradig ordinalskala. En ordinalskala är en rangordningsskala utan lika stora givna inter-vall. Denna skaltyp lämpar sig då attityden till en företeelse vill utrönas (Trost, 2001). Anledningen till valet av denna sexgradiga skala var för att undvika att studenterna skulle kunna lägga sig i mitten av skalan utan att vara tvungna att ta ställning. Det fanns även möjlighet att svara att man inte hade någon uppfattning – detta eftersom studenterna befinner sig i början av utbildningen och därför kanske inte kommit i kontakt med samtliga områden. Detta svarsalternativ ska enbart anvä ndas då det kan förväntas att informanterna inte har kunskap eller kan ta ställning i frågan (Trost, 2001).

Urval

Studiens urval består av studenter på sjuksköterskeutbildningens första termin på Malmö högskola. Av totalt 104 registrerade studenter svarade 79 stycken på enkä-ten. Detta motsvarar 76 % av populationen. Svarsfrekvensen brukar normalt sätt ligga mellan 50-75 % i en enkätundersökning. De undersökningar som vänder sig till speciella grupper eller kategorier ger ofta en högre svarsfrekvens (Trost, 2001). De studenter som inte besvarade enkäten var inte närvarande vid datain-samlingstillfället. Ingen av de närvarande studenterna nekade att deltaga i studien. Studenterna som medverkade i enkätstudien hade precis avslutat en kurs i om-vårdnadsvetenskapliga teorier. De hade vid datainsamlingstillfället ännu inte läst någon medicinsk vetenskap.

Datainsamling

Efter att ha fått tillstånd från Lokala etikprövningsnämnden och enhetschefen vid Hälsa och samhälle togs kontakt med förstaterminsstudenternas kursansvariga lärare för att få möjlighet att administrera enkäterna. Datainsamlingen ägde rum under två dagar vid fyra olika tillfällen då studenterna hade kursintroduktion. I samband med utdelning av enkäterna fick studenterna kort information om syftet med studien och att det var frivilligt att medverka. Det tog cirka tio minuter för studenterna att fylla i enkäterna.

Databearbetning

Resultatet av den öppna frågan om studenternas uppfattning kring omvårdnad kategoriserades utifrån studenternas uppfattningar om vad omvårdnad innebär. Kategorierna är skapade ur det mönster av kvalitativa likheter och skillnader som hittades i svaren. De uppfattningar som visar på likheter fördes samman i över-ordnade kategorier. Det är alltså uppfattningarna och inte personerna som katego-riserats. Denna typ av kategorisering är vanlig då uppfattningar efterfrågas (Dahl-berg, 1997). Samma person kunde alltså ge uttryck för flera olika uppfattningar. Samtliga uppfattningar summerades och bildade kategorier. Eftersom denna fråga enbart utgör en del av enkäten gjordes kategoriseringen på ett övergripande sätt – syftet var att utforska om något tydligt mönster framkom.

För att få överblick och struktur på materialet delades enkätens 20 mätvariabler in i fem kategorier med Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuk-sköterska (Socialstyrelsen, 2005) som utgångspunkt. Omvårdnadens teori

inne-håller de kunskaper omvårdnadsvetenskapen och den medicinska vetenskapen vilar på. Även gällande lagar och författningar som styr hälso- och sjukvården finns med här. Omvårdnadens praktik innehåller många av de praktiska moment som sjuksköterskan utför i det dagliga arbetet. Kategorin Forskning fokuserar på

förmågan att kritiskt kunna granska och reflektera kring vetenskap och kunna överföra denna kunskap i det praktiska omvårdnadsarbetet. Ledarskap handlar om förmågan att leda en grupp och kunna planera och prioritera arbetet på ett kompe-tent sätt. Den sista kategorin Förhållningssätt innehåller de förmågor och egen-skaper som skall genomsyra samtliga delar av sjuksköterskans kompetens. Nedan följer denna indelning med enkätens 20 mätvariabler:

- Omvårdnadens teori: kunskaper i farmakologi, förmåga att kunna tillämpa om-vårdnadsteorier i praktiskt arbete, kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi, känna till lagar och författningar inom hälso- och sjukvård.

- Omvårdnadens praktik : administration av läkemedel, deltagande i medicinsk rond med läkare, rapportering vid skiftbyte, journaldokumentation, utförande av medicinsk-tekniska uppgifter, arbeta preventivt och hälsobefrämjande, vara ob-servant på patientens symtom och aktuella status, vara obob-servant på patientens omvårdnadsbehov.

- Forskning: förmåga att tänka vetenskapligt.

- Ledarskap: ledaregenskaper, förmåga att kunna planera och prioritera arbets-uppgifter.

- Förhållningssätt: empatisk förmåga, förmåga att kunna lyssna, social kompe-tens, förståelse för olika kulturer och fördomsfritt bemötande, ha ett etiskt förhåll-ningssätt.

Redan då enkäten konstruerades misstänktes att en snedfördelning skulle fås där merparten av studenterna skulle lägga sig på de högre värdena (viktigt, mycket viktigt). Resultaten bekräftar också detta (se under Resultat). Den sexgradiga ska-lan gjordes därför vid databearbetningen om till en tvågradig skala där skalvärde-na 1-4 samlades till en kategori ”relativt oviktigt/ganska viktigt” och skalvärdeskalvärde-na 5-6 samlades till en kategori ”relativt viktigt/mycket viktigt”. Kodningen och in-läsningen av data har gjorts i statistikprogrammet SPSS för Windows samt i Excel. Dessa program är de mest använda vad det gäller kodning och inläsning av enkät-data (Trost, 2001).

Eftersom en ordinalskala användes är variablerna kvalitativa och det är då möjligt att genomföra statistiska prövningar med hjälp av ett icke-parametriskt chitvå-test Detta test förutsätter att man har en indelning i klasser eller grupper där varje in-divid ingår i någon grupp (Ejlertsson, 1992). De studenter med tidigare vårderfa-renhet delades in i en grupp och de studenter som saknade tidigare vårderfavårderfa-renhet delades in i en annan grupp. Detta för att kunna jämföra de båda gruppernas svar med samtliga mätvariabler och eventuellt finna samband med hur högt man skat-tade de olika variablerna beroende på tidigare vårderfarenhet. Anledningen till varför enbart denna bakgrundsvariabel hypotesprövades var för att tidigare forsk-ning har visat på ett visst samband me llan dessa faktorer.

Validitet och reliabilitet

Mätvariablerna konstruerades med utgångspunkt i Socialstyrelsens

Kompetensbe-skrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) och därför kan

dessa anses vara valida. Reliabiliteten bestämdes med hjälp av Cronbachs Alfa och den var 0,74. Cronbachs alpha talar om hur väl frågorna är korrelerade till varandra och kan rent teoretiskt sträcka sig från 0 till 1,0 (Eljertsson, 2005). 0,74 innebär alltså att reliabiliteten var relativt god trots en viss snedfördelning av

re-sultatet på mätvariablerna. Detta betyder att studenterna har besvarat frågorna på ett konsistent sätt.

RESULTAT

Enkätresultatet kommer att redovisas under ett antal rubriker:

Bakgrundsvariab-ler, Öppen fråga om uppfattning kring omvårdnad och Viktiga aspekter i sjuksk ö-terskeprofessionen. Under rubriken Viktiga aspekter i sjuksköterskeprofessionen

presenteras följande underrubriker: Omvårdnadens teori, Omvårdnadens praktik,

Forskning, Ledarskap och Förhållningssätt som utformats utifrån Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005).

Bakgrundsvariabler

Medelåldern på studenterna som ingick i studien var 28 år. 87 % var kvinnor. Lite mer än hälften av studenterna hade tidigare vårderfarenhet – 56 % och 26 % av dessa hade mer än 3 års erfarenhet av vård. Det stora flertalet hade sjuksköterske-utbildningen som förstahandsval.

Skäl till val av sjuksköterskeutbildningen

28 13 23 16 13 12 2 38 23 29 23 31 9 4 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Vill jobba med människor Vill jobba inom

vården Vill hjälpa människor

Är intresserad av ämnena Karriärmöjligheter

Säkert jobb Kände mig kallad

Frekvens

Har vårderf Saknar vårderf

Diagram 1. Resultat av frågan ”Varför valde du sjuksköterskeutbildningen?”.

Diagrammet visar antal markeringar som varje alternativ fått, uppde-lat efter vårderfarenhet eller avsaknad av sådan. Flera alternativ kun-de markeras.

Som framgår av Diagram 1 var den viktigaste anledningen till valet av utbildning att man vill jobba med människor och att man är intresserad av att hjälpa. Karri-ärmöjligheter värderades också högt som en anledning till valet av utbildning och ett allmänt intresse av de ämnen som ingår i utbildningen framkom även som en viktig faktor. Att känna sig kallad var den variabel som fått det minsta antalet markeringar.

Samtliga alternativ chi- två testades för att se om det fanns skillnader mellan grup-perna. Skillnaderna var i samtliga fall slumpmässiga, det vill säga ej signifikanta, förutom alternativet karriärmöjligheter. I detta fall var skillnaden starkt signifikant (p=0,003). Detta betyder att de som hade vårderfarenhet i högre grad än de som saknade sådan såg utbildningen som en karriärmö jlighet.

Öppen fråga om uppfattning kring omvårdnad

På frågan hur säkra studenterna är på vad omvårdnad innebär har de flesta, 77 %, svarat att de var ganska säkra, 15 % kände sig mycket säkra. 8 % svarade att de kände sig osäkra. Ingen av studenterna ansåg sig vara mycket osäker.

Efter denna fråga följde en öppen fråga där studenterna fick skriva ned vad de menade att omvårdnad innebär för dem. Av de totalt 79 medverkande studenterna svarade 59 stycken på denna fråga. Det interna bortfallet var alltså 20 personer. I ett enkätformulär med mestadels slutna frågor blir det interna bortfallet på en en-staka öppen fråga ofta hö gre än på de slutna frågorna (Trost, 2001).

Resultatet av den öppna frågan kategoriserades efter antal skrivna uppfattningar och inte efter varje student. En och samma person kunde alltså ge uttryck för flera olika uppfattningar.

Tabell 1. Kategorisering av svaren från den öppna frågan om uppfattning kring

omvårdnad.

Uppfattningar kring omvårdnad Antal Att hjälpa/ta hand om andra människor 38

Att ha kunskap/vara professionell 22

Att bry sig om/känna empati för andra människor 12

Att kommunicera 5

Att tillämpa omvårdnadsteorier 1

Totalt 78

Den vanligaste uppfattningen om vad omvårdnad innebär visade sig vara att hjäl-pa eller ta hand om andra människor.

Omvårdnad för mig innebär att hjälpa människor, göra livet och hälsan bättre för människor, ta hand om. (student nr. 22).

Detta citat var karakteristiskt för denna kategori av uttalande. Samtliga uttalanden i denna kategori innehöll orden hjälpa eller ta hand om.

22 studenter har uppgett att de uppfattar att omvårdnad innebär att ha kunskap i de områden som utgör sjuksköterskans kompetens eller/och att på ett eller annat sätt ha ett professionellt förhållningssätt.

Att se till att patientens behov tillgodoses utifrån den kunskap jag som sjuk-sköterska besitter. (student nr 46).

Denna kategori omfattar alla uttalanden som på något sätt visar att sjuksköters-kans handlingar förutsätter kunskap och professionellt förhållningssätt.

Ett antal studenter uttryckte förmågan att känna empati och viljan att bry sig om andra människor som centralt inom omvårdnad.

Att bry sig om! Empati! (student nr. 64).

En åtskillnad gjordes mellan kategorierna att hjälpa/ta hand om och att bry sig om/känna empati eftersom att hjälpa är en handling till skillnad från att bry sig om som mer uttrycker en känsla.

Ett litet antal av studenterna uttryckte att de uppfattar omvårdnad som kommuni-kationen mellan sjuksköterska och patient, anhöriga och medarbetare. … Framför

allt: kommunikation med patienten/vårdtagaren. (student nr. 16).

En student beskrev uttryckligen omvårdnad som förmågan att kunna tillämpa om-vårdnadsteorier:

…Att kunna tillämpa olika teoretikers omvårdnadsbegrepp… (student nr. 48). Det framgår av svaren att ett antal av studenterna likställde definitionen av om-vårdnad och valet att utbilda sig till sjuksköterska.

Omhändertagande av andra, ta ansvar för det man gör, ge och ta. Lära sig av andra människor, utvecklas som individ och professionellt. (Student nr. 62).

Citatet visar hur studenten satte likhetstecken mellan innebörden av begreppet omvårdnad och personliga motiv till att välja sjuksköterskeyrket.

Viktiga aspekter i sjuksköterskeprofessionen

Resultatet av enkätens 20 mätvariabler visar på en liten spridning av svarsalterna-tiven. Studenterna har rankat de flesta av dessa aspekter som mycket viktiga. De vetenskapliga och teoretiska aspekterna i enkäten skiljer sig från detta mönster och har markerats som minst viktiga. I Diagram 2 redovisas det samlade utfallet av samtliga mätvariabler.

Andel studenter (%) som anser att aspekten är viktig/mkt viktig 33 51 72 73 77 86 87 87 87 91 91 94 95 96 96 96 98 98 99 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Omv.teorier Vetenskaplighet Rond Ledaregenskaper Lkm.administration Med.tek. uppg. Farmakologi Rapportering Dokumentation Soc. kompetens Lagar Prevention Prio. & plan. arb.uppg. Empati Etik Omv.behov Fördomsfrihet Symtom & status Med. kunskaper Lyssna

Diagram 2. Andelen av studenterna (procent) som anser de olika aspekterna som

viktiga eller mycket viktiga (dvs. har valt skalvärde 5-6).

Omvårdnadens teori

I omvårdnadens teori ingår både medicinska och farmakologiska kunskaper och omvårdnadsteoretiska kunskaper. Resultatet visar tydligt att studenterna skattar den medicinska kunskapen högre än den omvårdnadsteoretiska kunskapen. Fak-tum är att förmågan att kunna tillämpa omvårdnadsteorier i praktiskt arbete var det som studenterna ansåg minst viktigt av samtliga variabler. Däremot tyckte hela 99 % av studenterna att kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi var ett mycket viktigt kompetensområde. Detta kan jämföras med att kunskaper i farma-kologi och kännedom om lagar och författningar inom hälso- och sjukvården som ansågs mindre viktigt.

Omvårdnadens praktik

Av sjuksköterskans praktiska kompetens anser studenterna att de vikigaste delarna är att vara observant både på patientens medicinska symtom och på patientens omvårdnadsbehov. Rapportering vid skiftbyte, journaldokumentation, utförande av medicinsk-tekniska uppgifter och administration av läkemedel ansågs i förhå l-lande till ovanstående variabler som mindre viktiga. Deltagande i medicinsk rond med läkare var den praktiska uppgift studenterna ansåg vara minst viktig. Där-emot tyckte 94 % av studenterna att preventivt arbete var mycket viktigt.

Vid jämförelse med bakgrundsvariabeln vårderfarenhet visade det sig att det fanns signifikanta skillnader när det gäller administration av läkemedel. De studenter

med tidigare vårderfarenhet ansåg denna uppgift vara viktigare än de studenter utan tidigare erfarenhet av vårdarbete.

I denna kategori – omvårdnadens praktik – fanns den högsta andelen som angett att de inte hade någon uppfattning. 11 % av studenterna hade ingen uppfattning huruvida medicinsk rond med läkare var viktigt eller inte. När det gäller administ-ration av läkemedel och journaldokumentation svarade i båda fallen 9 % att de saknade uppfattning.

Forskning

Förmåga att tänka vetenskapligt är den variabel som näst efter förmåga att kunna tillämpa omvårdnadsteorier i praktiskt arbete ansågs som minst viktig av studen-terna. Enbart 51 % av studenterna ansåg ett vetenskapligt tankesätt vara mycket viktigt i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Ledarskap

Ledaregenskaper ansågs i förhållande till förmåga att kunna planera och prioritera arbetsuppgifter som mindre viktiga. Hela 95 % tyckte att planering och priorite-ring av arbetsuppgifter var mycket viktigt medan bara 73 % ansåg att ledarege n-skaper var mycket viktiga.

Förhållningssätt

Förmåga att kunna lyssna var det som studenterna ansåg vara sjuksköterskans viktigaste kompetens inom omvårdnadsarbetet. Faktum är att samtliga studenter ansåg detta vara mycket vikigt. Resterande delar i denna kategori ansågs också som mycket viktiga av flertalet studenter.

DISKUSSION

Nedan diskuteras studiens metod och resultat. Metoddiskussionen fokuserar till stor del på utformandet av enkäten. Resultatdiskussionen tar upp de mest intres-santa och tydliga fynden.

Metod

Valet av enkät som datainsamlingsmetod grundade sig på att ett brett resultat öns-kades. När detta efterfrågas är enkät ett bra metodval (Denscombe, 2000), detta på bekostnad av ett resultat med djup som hade kunnat fås genom ett färre antal dju-pintervjuver. Att enkätmetoden ändå ansågs lämpligast grundar sig på att samtliga studenters uppfattningar söktes och inte bara ett fåtal individer som skulle vara intresserade av att diskutera ämnet. Detta hade kunnat ge en snedvriden bild av det totala antalet studenters uppfattningar.

Utformandet och utdelningen av enkäten skedde innan all tidigare forskning var inhämtad vilket resulterade i att vissa delar som skulle kunna vara av betydelse inte ingick i enkäten. Som en följdfråga till tidigare vårderfarenhet hade det varit intressant att veta vad denna bestod av. Hade studenterna t ex erfarenhet av arbete på en sjukhusavdelning eller på ett vårdboende? Detta hade kunnat ha en viss

be-tydelse för tolkningen av resultatet. En annan faktor som hade kunnat vara av vikt är huruvida studenterna har någon slags akademisk bakgrund eller inte. Med tanke på resultatet från enkäten hade ett eventuellt samband mellan tidigare högskole-bakgrund och det låga intresset för utbildningens omvårdnadsteoretiska och ve-tenskapliga delar varit en aspekt värd att diskutera. Detta skulle också kunna vara av intresse för vidare forskning.

Tillfället för datainsamling var bra eftersom så många studenter var närvarande. Det kan däremot tänkas att en del kände sig lite stressade och ofokuserade efter-som de precis skulle börja en ny delkurs och därför kanske inte tog sig tid att tän-ka igenom sina svar.

Den öppna frågan placerades innan de 20 mätvariablerna för att studenterna inte skulle bli påverkade av de aspekter som med hjälp av kompetensbeskrivningen valts ut som delar av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Hade den öppna frågan placerats efter hade resultatet sannolikt blivit ett annat.

I kategoriseringsarbetet av den öppna frågan gällande uppfattningarna angående omvårdnad föll sig en del kategorier naturligt medan andra var svårare att avgrän-sa. Detta gäller främst kategorin att ha kunskap/vara professionell. Alla uppfatt-ningar som på något sätt uttryckte att omvårdnad förutsätter kunskap eller komp e-tens, uttalat eller underförstått, hamnade i denna kategori. Kategorin hade kunnat definieras snävare och då blivit mindre. Nu är spridningen på uttalandena inom kategorin mycket stor även om de underförstådda meningarna tolkats som likarta-de.

Med tanke på den lilla spridningen hade de slutna frågorna eventuellt kunnat ut-formas på ett annat sätt. Det kan tänkas att resultatet blivit mer spritt om frågan hade utformats på ett annat sätt men det får antas att resultatet trots allt speglar studenternas uppfattningar.

Resultat

Eftersom spridningen av resultatet på mätvariablerna var liten på många av frå-gorna – då de flesta studenterna markerade det mesta som mycket viktigt – har även små skillnader ansetts vara av betydelse. De variabler som markant skiljer sig från detta mönster är förmågan att tänka vetenskapligt och förmågan att kunna tillämpa omvårdnadsteorier i praktiskt arbete. Det är huvudsakligen kring detta och resultatet av den öppna frågan denna diskussion kommer att fokusera på. Hela 92 % av studenterna ansåg sig vara ganska eller mycket säkra på vad om-vårdnad innebär trots att de precis påbörjat utbildningen. Hälften av studenterna har tid igare vårderfarenhet vilket säkert påverkar denna säkra uppfattning. Många tidigare studier visar att studenterna påbörjar utbildningen med en diffus och vag bild av vad omvårdnad innebär (Brodie et al, 2004, Wilkes & Wallis, 1998). Den-na bild klarDen-nar ofta under utbildningens gång (Day et al, 1995, TenDen-nant, 1999, Wilkes & Wallis, 1998). Frågan är om studenterna i denna enkätstudie redan har en klar bild av omvårdnad eller om den kommer att utvecklas under utbildningens gång och i så fall i vilken riktning. En tolkning som kan göras utifrån att studen-terna ansåg att de flesta av sjuksköterskans kompetensområden var mycket viktiga är att de redan har en bred bild av den kommande yrkesrollen. Svaren på den öpp-na frågan visar däremot på en snävare uppfattning om vad omvårdöpp-nad innebär och saknar den bredd som många sedan ger uttryck för i de slutna frågorna.

Det studenterna tillskriver omvårdnad i den öppna frågan handlar för många om hjälpande och omhändertagande utan vidare definition. Att hjälpa andra männi-skor är inte specifikt för omvårdnad utan en allmänmänsklig aktivitet som många yrkeskategorier och privatpersoner utför. Därför kan detta sätt att beskriva om-vårdnad bli otydligt och ospecifikt. Bara cirka en tredjedel av studenterna tillskrev omvårdnad som något som kräver kunskap och som vilar på professionell grund. Denna inställning stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att stu-denter som ännu inte förvärvat kunskaper inom ämnet tillskriver omvårdnad tradi-tionella värden där den universella omsorgen likställs med professionell omvård-nad (Tennant, 1999, Watson et al, 1999). Detta kan också kopplas till samhällets stereotypa bild av en sjuksköterska som enbart hjälpande och omhändertagande (Day et al, 1995). Denna syn har likheter med tidigare omvårdnadsteoretikers de-finition av omvårdnad och även hur utbildningen såg ut förr i tiden (Jahren Kris-toffersen, 1998).

Socialstyrelsens föresatser det senaste decenniet har varit att byta ut den hjälpande rollen som dominerat sjuksköterskeyrket under lång tid mot en mer kritisk och vetenskaplig attityd. Detta är något som har haft svårt att få genomslag både bland studenter och yrkesverksamma sjuksköterskor. Detta beror säkert på flera fakto-rer. Dels har sjuksköterskeyrket en lång tradition av att vara ett praktiskt yrke präglat av en underordnad ställning utan utrymme för kritiskt tänkande, dels för-väntar sig studenterna som påbörjar utbildningen att få praktisk kunskap och de är till stor del ointresserade av omvårdnadsteoretiska resonemang och att tillgodogö-ra sig ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket också enkätundersökningen visar. Vad detta i sin tur beror på kan endast spekulationer ge svar på men en avsaknad av akademisk bakgrund kan säkert bidra till detta ointresse. De flesta studenter påbörjar inte heller utbildningen med ambitionen att forska efter avslutad grund-utbildning och upplever därför inte de vetenskapliga metodkurserna som menings-fulla för den kommande professionen (Holmström & Larsson, 2005). Att de ve-tenskapliga metodkurserna inte har som mål att få alla studenter att forska utan att införliva ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt blir kanske inte alltid tyd-ligt för studenterna. Den stereotypa bilden som många fortfarande har av en sjuk-sköterska innefattar inte heller ett vetenskapligt förhållningssätt eller en kritiskt granskande attityd. Detta visar tydligt på hur lång process det är för en profession att förändra sig i grunden.

Tidigare forskning har visat att studenter till viss del beskriver omvårdnad som ett praktiskt utövande med medicinsk-teknisk aktivitet som en central del (Manninen, 1998). Detta framkommer inte i så stor utsträckning när studenterna i enkätstud ien fritt fick definiera omvårdnad. Inte heller i den slutna frågan ansåg studenterna medicinsk-tekniska uppgifter vara bland de viktigaste aspekterna. Eventuellt kan vissa av studenterna ha missuppfattat innebörden av begreppet medicinsk-tekniska uppgifter. De kan ha trott att detta enbart innefattar teknisk utrustning såsom IVA-apparater och därför hade en närmare förklaring av detta begrepp varit lämpligt. Vidare kan resultatet tolkas som att studenterna ännu inte har kunskap om dessa uppgifter och därför inte ansåg dem lika viktiga som vissa andra, mer uppenbart viktiga aspekter av omvårdnadsarbetet såsom att kunna lyssna och att ha ett fö r-domsfritt bemötande.

Vid undersökningstillfället hade studenterna nyligen avslutat en kurs i omvård-nadsteorier och de hade ännu inte läst någon medicinsk vetenskap eller varit ute i klinisk verksamhet. Trots detta anser de att förmåga att kunna tillämpa

omvård-nadsteorier i praktiskt arbete är den minst viktiga aspekten i omvårdnadsarbetet. Kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi är den aspekt som studenterna anser näst viktigast och detta trots att man ännu inte läst någon medicinsk vetenskap. Av detta kan slutsatsen dras att den omvårdnadsteoretiska kursen misslyckas både med att väcka studenternas intresse och att få dem att se användbarheten med om-vårdnadsteorier. Redan här kan det glapp mellan teori och praktik som många tidigare studier visat på skönjas (Eklund-Myrskog, 2000, Vanhanen & Janhonen, 2000). Trots att studenterna ännu inte läst någon metodkurs rankar de vetenskap-lighet mycket lågt. Detta redan befintliga ointresse för både omvårdnadsteori och vetenskap sätter höga krav på den fortsatta utbildningen om intresse skall kunna väckas när det gäller dessa omr åden.

Det är tydligt att sjuksköterskeutbildningen satsar på att väcka studenternas intres-se för de omvårdnadsvetenskapliga delarna genom att ge dessa delar relativt stort utrymme, men detta får litet genomslag bland studenterna. Det ointresse som stu-denterna påbörjar utbildningen med består enligt programutvärderingen (Hell-ström, 2006) och tidigare forskning (Vanhanen & Janhonen 2000) under utbild-ningen. Dessutom bidrar den negativa inställningen hos yrkesverksamma sjukskö-terskor till dessa delar som studenterna möter i den kliniska verksamheten också till att ointresset består (Brodie et al, 2004). Detta bildar en ond cirkel som utgör ett problem för utvecklingen av omvårdnadsvetenskap och därmed blir dessa delar av kompetensbeskrivningen svåra att leva upp till.

Det som studenterna ansåg vara allra viktigast i sjuksköterskans omvårdnadsarbe-te är förmågan att kunna lyssna. Detta har också framkommit i tidigare studier (Day et al, 1995) och även Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) nämner detta som en viktig del av omvårdnadsarbetet som ska genomsyra samtliga kompetensområden. En intressant fråga som väcks är huruvida förmågan att kunna lyssna är en kompetens som är möjlig att kunna till-godogöra sig genom utbildning eller om det är en egenskap som inte tillägnas genom utbildning. Det kan antas att inte alla redan besitter denna förmåga vid utbildningens början och frågan är då om det i utbildningen ingår tillräcklig un-dervisning i det som studenterna själva anser vara det viktigaste i det kommande yrkeslivet.

Kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) framhåller att ett etiskt förhåll-ningssätt och en helhetssyn skall genomsyra samtliga av sjuksköterskans komp e-tensområden. Över 90 % av studenterna i enkätstudien anser att alla delar av den-na aspekt är mycket viktiga, vilket stämmer väl överens med kompetensbeskriv-ningen. Denna uppfattning är alltså något som studenterna påbörjar utbildningen med.

När det gäller sjuksköterskans praktiska uppgifter var det främst att vara obser-vant på patientens aktuella status och att arbeta preventivt som studenterna ansåg vara mycket viktigt. De för sjuksköterskan vardagliga och mest tidskrävande upp-gifterna som att administrera läkemedel, utföra medicinsk-tekniska uppgifter, del-taga i rond, rapportera och dokumentera ansågs däremot som mindre viktiga av många studenter. Detta resultat kan anses förvånansvärt och en rimlig tolkning är svår att göra, speciellt eftersom så många av studenterna har tidigare vårderfaren-het och borde ha kunskap i vad som utgör sjuksköterskans huvudsakliga arbete på en vårdavdelning. Det är möjligt att en del studenter tyckt att dessa, delvis admi-nistrativa, uppgifter verkar mindre roliga och därför angett dem som mindre

vikti-ga. En annan teori är att den stereotypa bilden av en sjuksköterska som bland an-nat förmedlas via media inte innefattar dessa rutinmässiga uppgifter och att en del av studenterna därför inte vet hur mycket tid som läggs på uppgifter av det slaget. Det skall dock tilläggas att de studenter med tidigare vårderfarenhet ansåg admi-nistration av läkemedel viktigare än de studenter som saknade erfarenhet av vårdarbete. Detta beror sannolikt på att dessa studenter sett hur mycket tid sjuk-sköterskor ägnar åt denna syssla. När det gäller medicinsk rond med läkare, jour-naldokumentation och administration av läkemedel angav relativt många studenter att de saknade uppfattning vilket antagligen beror på avsaknad av erfarenhet av dessa uppgifter.

Tidigare forskning har visat att sjuksköterskans ledarskapsroll har ansetts vara viktig av studenter (Fagerberg et al, 1997). Studenterna i denna studie ansåg inte detta vara något av det viktigaste. Däremot ansåg de att förmågan att kunna priori-tera och planera arbetsuppgifter var betydligt viktigare. Detta hänger säkert ihop med att studenterna saknar erfarenhet av ledarskapsrollen och inte riktigt vet vad det innebär.

Den tidigare forskningen om varför studenter valt att läsa till sjuksköterskor har visat på att den största anledningen är möjligheten att arbeta med och viljan att ta hand om andra människor (Day et al, 1995, Fagerberg et al, 1997, Watson et al, 1999). Detta överensstämmer med resultatet av enkäten. Förvånansvärt många angav karriärmöjligheter som skäl till val av utbildning. Det är framförallt studen-ter med tidigare vårderfarenhet som angivit karriärmöjlighestuden-ter som bidragande anledning. Detta beror med största sannolikhet på att dessa studenter redan arbetat inom vården och valt utbildningen framförallt för att utveckla sin kompetens vida-re.

Ett intressant fynd i enkätresultatet är att en del studenter verkar likställa anled-ningen till valet av utbildning och definitionen av omvårdnad. Detta skulle kunna bero på att sjuksköterskeyrket mer än de flesta andra yrken traditionellt sett är starkt förknippat med den egna personligheten och viljan att göra något gott. Av många ses sjuksköterskeyrket som mer än bara ett arbete och för många ses det kanske mer som ett livsval än ett yrkesval. Detta kan vara ett uttryck för den idea-lism som många tidigare studier visat vara utmärkande för studenter i början av utbildningen (Day et al, 1995, Watson et al, 1999). En idealism som under utbild-ningens gång ofta övergår i en både mer realistisk och en mer professionell syn på det kommande yrket och den kommande yrkesrollen (Day et al, 1995, Tennant, 1999, Wilkes & Wallis, 1998). Om det även gäller studenterna i denna studie kan det förstås bara spekuleras i.

Att se sjuksköterskeyrket som mer av ett livsval än ett yrkesval har mycket gemensamt med den gamla synen som ser sjuksköterskeyrket som ett kall, ofta med religiösa förtecken. Denna syn är, enligt en tidigare studie (Prater & McE-wen, 2006), fortfarande vanlig i vissa delar av världen, kanske främst i USA. I vår enkätstudie visade det sig att hela 8 % av studenterna kände sig kallade att bli sjuksköterskor. Även om detta är en klar minoritet av studenterna är det ändå en anmärkningsvärt hög siffra och ännu ett bevis på hur svårt det är och hur lång tid det tar att förändra synen på ett yrke.

SLUTSATS

Studenternas syn på omvårdnad kommer troligen att förändras under utbildning-ens gång mot en mer professionell uppfattning. Däremot kan det antas att den ne-gativa inställningen till vetenskap och omvårdnadsteoriers tillämpning i praktiskt arbete kommer att bestå om inte utbildningen förmår väcka studenternas intresse för dessa delar. Omvårdnad som ämne har under de senaste decennierna geno m-gått en dramatisk utveckling genom att fokusera på teoretisk och vetenskaplig kunskap. Den stereotypa bilden av en sjuksköterska som studenterna påbörjar utbildningen med har dock inte genomgått samma dramatiska utveckling som huvudämnet omvårdnad. Detta kan ytterligare förstärka det glapp mellan teori och praktik som ofta påtalas inom området vilket också leder till att vissa delar av kompetensbeskrivningen blir svåra att leva upp till.

Avslutande reflektioner

Det är tydligt att sjuksköterskeutbildningen till stor del misslyckas med att för-medla användbarheten med och väcka studenternas intresse för de omvårdnadsve-tenskapliga delarna. Detta utgör ett problem eftersom Socialstyrelsen anger detta som en viktig del av sjuksköterskans kompetensområde. Vi anser att de veten-skapliga delarna borde integreras i all undervisning och inte bara utgöra enskilda metodkurser – vetenskapliga artiklar och annan forskning borde vara obligatoriska i samliga kurser för att öka känslan av dess användbarhet.

De vetenskapliga artiklar som används i utbildningen borde dessutom fokusera mer på innehåll än metod – artiklarna borde förmedla mer kunskap som upplevs som användbar, samtidigt som studenterna får kunskap i att kritiskt kunna granska dem. Som det är idag upplever vi att studenter ser metodkurserna som fristående från sjuksköterskans övriga kompetens och därför upplevs dessa menigslösa och något som enbart tar tid från övrig kunskapinhämtning. Vi upplever att många studenter saknar mer tid för kunskapsinhämtning i anatomi, patologi och farmako-logi. På grund av en känsla av avsaknad av dessa kunskaper blir missnöjet med metodkurserna ännu större då de endast upplevs som tidsödande. Vi tror att sjuk-sköterskeutbildningen och i förlängningen även sjuksköterskeprofessionen skulle tjäna på en större integration mellan vetenskap och praktisk kunskap. Den skarpa uppdelning som vi upplever finns mellan dessa områden måste suddas ut. De ve-tenskapliga delarna måste bli en naturlig del av det praktiska omvårdnadsarbetet för att kännas användbara och meningsfulla för yrkesverksamma sjuksköterskor. Istället för att försöka väcka studenternas intresse för egen framtida forskning borde utbildningen fokusera mer på att införliva ett vetenskapligt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt hos studenterna som även ska kännas användbart i det kommande yrkeslivet. Eftersom det stora flertalet studenter påbörjar utbild-ningen med en negativ inställning till vetenskap och omvårdnadsteorier är utma-ningen större för sjuksköterskeutbildutma-ningen än för många andra utbildningar. Det-ta ställer höga krav på utformandet av dessa delar och dessa höga krav kanske kräver annorlunda tillvägagångssätt.

REFERENSER

Bentling, S (1998) Centrala drag i utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag. I: Jahren Kristoffersen, N (red.) et al (1998) Allmän omvårdnad 1. Profession och ämnesområde –

utveckling, värdegrund och kunskap. Stockholm: Liber AB, s 136-148.

Brodie, D et al (2004) Perceptions of nursing: confirmation, change and the stu-dent experience. International Journal of Nursing Studies, 41, 721-733. Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Day, R et al (1995) Students’ evolving beliefs about nursing: from entry to

gradu-ation in a four- year baccalaureate programme. Nurse Educgradu-ation Today, 15, 357-364.

Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga projekt inom

sam-hällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G (1992) Grundläggande statistik – med tillämpningar inom

sjukvår-den. Lund: Studentlitteratur.

Eljertssson, G (2005) Enkäten i praktiken – en handbok I enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Eklund-Myrskog, G (2000) Student nurses’ understanding of caring science.

Nurse Education Today, 20, 164-170.

Erlöv, I & Petersson, K (1998) Från kall till akademi – ideologiska förändringar i

sjuksköterskeutbildningen under 1900-talet. Lund: Studentlitteratur.

Fagerberg, I et al (1997) Two studies of the new nursing education in Sweden: 1. The place of gerontology and geriatrics. 2. Student characteristics and ex-pectations. Nurse Education Today, 17, 150-157.

Hellström, L (2006) Utvärdering av programutbildningar vid hälsa och samhälle

VT 2005.

Holmström, I & Larsson, J (2005) A tension between genuine care and other du-ties: Swedish nursing students’ views of their future work. Nurse Education

Today, 25, 148-155.

Howkins, E.J & Ewens, A (1999) How students experience professional socialisa-tion. International Journal of Nursing Studies, 35, 41-49.

Jahren Kristoffersen, N (red.) et al (1998) Allmän omvårdnad 1. Profession och

ämnesområde – utveckling, värdegrund och kunskap. Stockholm: Liber AB.

Kapborg, I & Berterö, C (2003) The phenomenon of caring from the novice stu-dent nurse’s perspective: a qualitative content analysis. International