BARNS INFLYTANDE I
DOKMENTATIONSPROCESSER
En kvalitativ uppsats om hur förskollärare skapar förutsättningar för alla barns inflytande i dokumentationsprocesser
Helena Blomkvist Ulrica Ädel
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handledare: Karin Engdahl Pedagogik Examinator: Martina Norling Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område HT År 2016
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA079 15 hp
Termin HT 16 År 2016
SAMMANFATTNING
____________________________________________________________ Helena Blomkvist
Ulrica Ädel
Barns inflytande i dokumentationsprocesser
Children's influence in the documentation process Årtal 2016 Antal sidor: 28
_____________________________________________
Uppsatsen syftar till att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för barns inflytande i dokumentationsprocesser. Uppsatsen är kvalitativ och vi använde triangule-ring som metod. Trianguletriangule-ringen består av icke-deltagande ostrukturerade observation-er och semistrukturobservation-erade intobservation-ervjuobservation-er. Resultatet visar att förskollärares kunskap om dokumentation har stor betydelse för hur stort inflytande barn har i dokumentations-processer. Resultatet visar också att ett medvetet etiskt förhållningssätt är viktigt att praktisera i alla olika dokumentationssituationer som uppstår i verksamheten. Slutsat-sen av den här uppsatSlutsat-sen är att förskollärare delvis involverar barn i dokumentations-processer. Genom att aktivt arbeta med Shiers (2001) delaktighetsstege skulle barns in-flytande i det som dokumenteras kunna utvecklas ytterligare. Uppsatsen visar att förs-kollärares förståelse och kunskap kring dokumentationens syfte har stor betydelse för hur barn ges inflytande i det som dokumenteras, vilket vi nu förstår gynnar deras livs-långa lärande.
_____________________________________________
1 Inledning 1
1.1 Syfte och forskningsfrågor 2
1.2 Uppsatsens disposition 2 1.3 Begreppsdefinition 2 1.3.1 Delaktighet 2 1.3.2 Inflytande 2 1.3.3 Etik 3 2 Bakgrund 3 2.1 Litteratursökning 3 2.2 Tidigare forskning 3 2.2.1 Shiers delaktighetsstege 5 2.3 Litteraturöversikt 6 2.4 Förskolans styrdokument 9 2.5 Teoretisk utgångspunkt 9 2.5.1 Intra-aktivt perspektiv 9 3 Metod 11 3.1 Forskningsmetod 11
3.2 Urval och genomförande 12
3.2.1 Analys och kategorisering 12
3.3 Reliabilitet och validitet 13
3.4 Forskningsetiska regler 13
4 Resultat 14
4.1 Informanternas bakgrund 14
4.2 Hur beskriver förskollärare att de skapar förutsättningar för att alla barn i gruppen ska få möjlighet till delaktighet och inflytande i dokumentation? 14 4.2.1 Delade barngrupper och lyhördhet 14
4.2.2 Dokumentationsverktyg 15
4.2.3 Reflektion 17
4.3 Hur förhåller sig förskollärare etiskt till barn som inte vill vara ha inflytande i
dokumentation? 18
4.3.1 Barns delaktighet och inflytande i dokumentationsprocessen 19 4.4 Hur kan arbetet med dokumentation tillsammans med barn utvecklas enligt
informanterna? 19
5 Analys 20
5.1 Förskollärares kunskap om dokumentation 20 5.2 Barns möjligheter till delaktighet och inflytande i dokumentation 21 5.3 Etiskt förhållningssätt som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten 23
6 Diskussion 23
6.1 Resultatdiskussion 24
6.1.1 Barns inflytande i väggdokumentationer 24 6.1.2 Skapa förutsättningar för alla barns inflytande 25
6.2 Metoddiskussion 26 6.3 Slutsats 27 6.4 Relevans för förskolläraryrket 27 6.5 Fortsatt forskning 27 Referenser 29 Bilagor 31 Missivbrev 31 Intervjufrågor 32
1 Inledning
Dokumentation och utvärdering i förskolan har som syfte att belysa de förutsättningar som ges för barns utveckling och lärande så att verksamheten kan kvalitetssäkras (Pal-mer, 2012). Kvalitetssäkring är viktigt av den anledningen att förskolan nu är en del av svensk utbildningspolitik, och dessutom barns första anhalt i utbildningssystemet (Eng-dahl & Ärlemalm Hagsér, 2015). Förskolans uppdrag är därför att lägga grunden för barns livslånga lärande och förmedla den demokratiska grund som verksamheten ska vila på. Demokrati handlar om alla människors lika rättigheter men även deras möjlig-het till medbestämmande (Skolverket, 2016). Vår upplevelse när vi befunnit oss i olika verksamheter är att barn sällan involveras i hela dokumentationsprocessen. Vi är även medvetna om att vi själva varit del av en praktik som endast i undantagsfall involverar barn i hela processen. Vår upplevelse är att det sällan ges möjlighet för barn att i någon större utsträckning ges möjlighet till att bli delaktiga och utöva inflytande i dokumentat-ionsprocessen. Mer konkret kan det handla om följande exempel där några barn har gjort en byggnation av klossar och ber förskolläraren komma med en lärplatta och att ta kort på bygget. Sedan är det förskolläraren som väljer ut vilka kort som ska sättas upp på väggen och vilken text som ska skrivas till bilden. Väggdokumentationer är vanliga i många verksamheter men sällan upplever vi att det som sitter på väggarna återkopplas till barnen för reflektion. Dahlberg och Åsén (2011) skriver att gemensam reflektion med barn är det som gör att dokumentationsprocessen blir meningsfull och utvecklande för dem. Kompetens kring syftet med dokumentation och hur förskollärare önskar arbeta med den blir ofta tydlig när arbetslag diskuterar under sin planerings- och reflektionstid som de ofta har en gång i veckan. Vår upplevelse är att det finns motsättningar i förskoll-lärares intentioner med dokumentation och det som sker i praktiken.
Förskollärarutbildningen har gjort oss medvetna om betydelsen av, och skillnaden i barns delaktighet och inflytande. Barns intressen och idéer ska ligga till grund för arbe-tet för att verksamheten ska vara meningsfull för barnen. I det meningsfulla finns lusten för att lära och utvecklas. Dokumentation är menat att vara ett utvärderingsverktyg för att synliggöra barns delaktighet och inflytande i verksamheten (Palmer, 2012), men våra upplevelser lutar mer mot det som Bath (2012) beskriver. Hans studie visar att barn har begränsade möjligheter vad gäller delaktighet i planering och utvärdering, vilket är en likhet i våra upplevelser trots att läroplan för förskolan (Skolverket, 2016) skriver att det är förskollärarnas ansvar att ge barn inflytande i både arbetssätt och innehåll i verksam-heten. Dokumentation ska göras utifrån ett tydligt barnperspektiv, där barn är delaktiga i det som dokumenteras och har inflytande i dokumentationsprocesser (Skolverket, 2016). Vår uppfattning är att vi ser förskollärares intentioner att vilja utgå från ett barn-perspektiv, men som blir diskutabelt i ett annat exempel där förskollärare dokumenterat utan barns vetskap. Detta visar på den motsättning i förskollärares intentioner med dokumentation och det som praktiseras i verksamheten. Vi funderar över dessa motsätt-ningar och varför förskollärare sällan involverar barn i hela dokumentationsprocessen, trots att fördelarna är många. Vår avsikt med föreliggande uppsats utgår därmed i ovanstående problematik. Därmed har vi för avsikt att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för barns inflytande i dokumentationsprocesser och hur de prak-tiserar ett etiskt förhållningssätt.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för barns inflytande i dokumentationsprocesser.
1. Hur skapar förskollärare förutsättningar för att alla barn i gruppen ska få möjlighet till inflytande i dokumentationsprocesser?
2. Hur förhåller sig förskollärare etiskt till barn som inte vill ha inflytande i dokumentat-ionsprocesser?
1.2 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är disponerad i sex olika kapitel. Varje kapitel inleds med en huvudrubrik där det finns en förklaring vad kapitlet handlar om. Kapitlet följs sedan upp med underru-briker. Kapitel två, bakgrund, inleds med en överblick om hur vi sökt litteratur, artiklar och avhandlingar. Vidare presenteras tidigare forskning och övrig litteratur som är rele-vant samt vilken teoretisk utgångspunkt som ligger till grund för uppsatsen. Kapitel tre är ett metodkapitel. Där redogörs uppsatsens forskningsmetod, urval och genomfö-rande, reliabilitet och validitet samt forskningsetiska regler. Kapitel fyra utgörs av resul-tatkapitlet, där presenteras resultatet från intervjuerna och observationerna. Kapitel fem är analyskapitlet och det näst sista kapitlet, där analyseras resultatet kopplat till uppsat-sens teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning. Kapitel sex utgörs av diskussions-kapitlet och är det sista diskussions-kapitlet, där för vi en diskussion kring det som är relevant för uppsatsens syfte och forskningsfrågor, i kapitlet finns även en metoddiskussion där vi diskuterar uppsatsens metodval. Vidare i kapitlet finns slutsatsen, relevans för förskol-läraryrket och avslutningsvis förslag på fortsatt forskning.
1.3 Begreppsdefinition
Kommande underrubriker definierar uppsatsens centrala begrepp delaktighet, infly-tande och etik.
1.3.1 Delaktighet
Arnér (2009) skriver att delaktighet handlar om att vara en del av något som någon an-nan har kontroll och makt över. Johannesen och Sandvik (2009) skriver att delaktighet betyder att barns deltagande endast sker utifrån vuxnas regler. De menar att även att om barn är med och deltar, behöver det inte betyda att de är medbestämmande i verksam-hetens innehåll.
1.3.2 Inflytande
Arnér (2009) skriver att inflytande handlar om möjligheten att kunna påverka sin situat-ion på ett reellt vis. Hon skriver att barns reella inflytande är viktigt för den demokra-tiska värdegrund som förskolans arbete ska vila på och är därför något som förskollärare borde sträva efter att implementera i verksamheten. Elfström (2013) skriver att barns
inflytande är när de utvecklar förmåga att bli demokratiska medborgare. Hon beskriver att det är viktigt att arbeta för att barn själva tar initiativ till att bli delaktig i sitt eget lä-rande och ha inflytande i planeringen av sin egen utveckling.
1.3.3 Etik
Ofta förekommer begreppen förhållningssätt och etik som synonyma med varandra. Etik handlar om att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Sin egen etik är reflektionen över handlingar om varför hen förhåller sig som hen gör samt de normer och värden som styr de val som görs. Den egna etiska medvetenheten är viktigt för förhållningssättet gentemot barn och för i vilken utsträckning läroplanens avsikter om det etiska perspek-tivet i förskolan kan realiseras (Gren, 2007).
2 Bakgrund
Kapitlet inleds med en förklaring om hur vi gjort litteratursökningen till uppsatsen. Vi-dare är kapitlet uppdelat i underrubriker för att det ska bli tydligt vad som är tidigare forskning, litteraturöversikt och styrdokument. Under rubriken tidigare forskning pre-senteras viktiga artiklar och två avhandlingar. Sedan prepre-senteras litteraturöversikten där relevant kurslitteratur belyses. Därefter redogörs förskolans styrdokument. Kapitlet av-slutas med uppsatsens teoretiska utgångspunkt som är ett Intra-aktivt perspektiv.
2.1 Litteratursökning
Vi har sökt i databasen ERIC för att hitta artiklar som kunde användas till uppsatsen. Vi gjorde enbart sökningar på artiklar som var ”peer Reviewed”. Sökorden som vi använde oss av var ”pedagogical documentation” vilket gav 113 träffar och vi hittade två artiklar som var relevanta för den här uppsatsen. I en annan sökning använde vi oss av orden ”documentation and preschool” och fick 133 träffar. Vi hittade även där två relevanta artiklar som vi använt. En artikel har vi blivit rekommenderad att använda oss av till den här uppsatsen. En annan artikel som vi ansåg relevant för uppsatsen har vi använt oss av i en tidigare kurs som hade fokus på kvalitativa förskolemiljöer. Avhandlingen skriven av Alnervik (2013) hittade vi som en referens i en artikel som vi läste, men artikeln valde vi att inte använda oss av. Avhandlingen skriven av Elfström (2013) blev vi rekommende-rad att använda. Vi har också använt oss av kurslitteratur som vi haft i tidigare kurser och även sökt i Mälardalens högskolebibliotek efter litteratur som är relevant för uppsat-sens syfte och forskningsfrågor.
2.2 Tidigare forskning
Elfström (2013) skriver om ett arbetssätt som har sin utgångspunkt i pedagogisk doku-mentation som fokuserar på ett gränsöverskridande och projektinriktat arbetssätt. Ar-betssättet handlar om att barn själva utforskar omvärlden genom att inte avgränsa och dela upp sitt utforskande och sin lek. Det är ett arbetssätt som lyfter varje barns enskilda möjligheter att bli delaktig i det gemensamma lärandet. För att kunna arbeta på det här sättet krävs det teoretiska verktyg som möjliggör och är inriktat på det enskilda barnet.
Det ska vara ett verktyg som tar tillvara barns drivkrafter, förmågor och det som är me-ningsfullt för dem. Hon menar att dokumentation måste innefatta, följa och värdesätta det enskilda barnets möjligheter till inflytande.
Alnervik (2013) beskriver i sin avhandling att med hjälp av pedagogisk dokumentation har förskollärare möjlighet att granska sin egen praktik, vilket kan leda till utveckling av yrkesrollen. Elfström (2013) förklarar att pedagogisk dokumentation ska ses som en möjlighet att erhålla nya kompetens om barns lärande där barns delaktighet och infly-tande synliggörs. Alnervik (2013) menar att förskollärare bör inta rollen som vägledande och medforskande under dokumentationsprocessen. Vidare skriver hon att förskollärare ska finnas där för barn och hjälpa dem att utveckla sina tankar, även om det blir något annat än vad förskolläraren hade tänkt sig från början. Hon vill poängtera att en doku-mentationsprocess handlar om planering, förberedelse, genomförande och reflektion samt att det är viktigt att involvera barn i hela processen. Förskollärare ska ständigt ta tillvara barns intressen och engagemang om vad och varför något ska dokumenteras för att synliggöra alla barns olika perspektiv men för att lyckas med detta skriver Bath (2012) i sin artikel att förskollärare behöver hitta olika dokumentationsmetoder som passar det individuella barnet. Elfström (2013) skriver likt Alnervik (2013) att när det kommer till barns delaktighet och inflytande i förskolan handlar det ofta om hur förskol-lärare fångar upp barns idéer och intressen. Det är därför viktigt att planera och formu-lera syftet med dokumentation som barn är medvetna om och har inflytande i. Doku-mentation ger förskollärare möjlighet att reflektera över sin egen roll gällande hur de ger alla barn möjlighet till att vara delaktiga och få inflytande.Sheridan, Williams och Sand-berg (2012) skriver att förutsättningen för barns inflytande i processen handlar om hur förskollärare tar tillvara det som barn förmedlar och även involverar dem i beslut kring det som ska dokumenteras. Bath (2012) redogör att barn i allmänhet inte känner att de har inflytande i den pedagogiska dokumentationen som görs. Alnervik (2013) skriver i sin avhandling att om barn vet hur, när och varför det dokumenteras i verksamheten och får vara med och ta kort samt beskriva det som undersöks, så görs barn mer delaktiga. Hon menar då att förskollärare kommit en bit på vägen med att låta barn ha inflytande. Förskollärare vet ofta hur dokumentation ska fungera och vad den ska användas till, däremot finns det inga tydliga etiska riktlinjer om vad dokumentation innebär för barn som blir dokumenterade. Därför är det viktigt att förskollärare är uppmärksamma på hur barn uttrycker sig och agerar gällande dokumentation (Lindgren & Sparrman, 2003). Alvestad och Sheridan (2014) skriver i sin artikel om den digitala tekniken som en unik möjlighet att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i doku-mentationsprocesser genom att barns perspektiv blir tydligare när de själva får ta bilder, filma och på så vis dokumentera det som intresserar dem. De menar dock att doku-mentation ibland synliggör barn på ett objektifierat sätt och behöver reflekteras ur olika etiska perspektiv. Lindgren (2012) menar i sin studie att dokumentationsarbetet kan bli fel om förskollärare tolkar barns upplevelser. Hon skriver att tolkning kan upplevas som nedlåtande och ett sätt för förskollärare att visa makt genom att ta sig friheten att tolka och tro sig veta barns perspektiv, vilket även Lindgren och Sparrman (2003) skriver i sin artikel. I Lindgrens (2012) studie framkom det även att barn inte tillfrågas varje gång om de vill delta i dokumentation eller innan dokumentationen visas upp för andra.
En kritisk aspekt om dokumentation som Alvestad och Sheridan (2014) skriver i sin ar-tikel, är att dokumentation antingen kan ses som ett hinder eller en möjlighet för barn och förskollärare. De menar att hindret eller möjligheten beror på insikten varför man dokumenterar och vad som dokumenteras i verksamheten. Sheridan, Williams och Sandberg (2012) beskriver likt Alvestad och Sheridan (2014) i sin artikel att doku-mentation kan vara både positiv och negativ och menar då att dokudoku-mentationen kan stärka och förstärka men även försvaga och begränsa alternativ för barn och förskollä-rare beroende på hur den används och framställs. De förklarar att dokumentation som används eller framställs på fel vis kan leda till en form av makt där barn kategoriseras och klassificeras.
Kroeger och Cardy (2006) lyfter fram i sin artikel att många förskollärare upplever att det är svårt att dokumentera och menar att det handlar om förskollärare som inte har tillräckligt med kunskap och förståelse om hur, vad och varför verksamheten ska doku-menteras samt hur de ska använda miljön, material och andra verktyg som fördelar i dokumentationen kopplat till förskolans läroplan. I Alnerviks (2013) avhandling och i Lindgren och Sparrmans (2003) artikel tas en annan kritisk aspekt upp, nämligen att dokumentationen kan skapa en verksamhet där det är acceptabelt att kommentera varandra eller att det kan upplevas som ett krav att barn och förskollärare ska utvärdera sig själva inför andra. Dessutom kan det ses som en fara att barn okritiskt befinner sig i en verksamhet där de ska acceptera en form av övervakningsteknik. Lindgren och Sparrman (2003) menar att barn kan känna att dokumentation bidrar med förväntning-ar på dem som de kan ha svårt att leva upp till.
2.2.1 Shiers delaktighetsstege
Shier (2001) har vidareutvecklat Roger Harts ”The ladder of participation” och skapat en egen delaktighetsstege som strävar mot att uppnå inflytande. Hans stege innehåller 15 frågor som synliggör hur delaktiga barn är i beslut som ska tas. Shiers delaktighetsstege skiljer sig från Harts genom att inte innehålla de tre nedersta stegen, som endast symbo-liserar ett icke-deltagande. Han lyfter fram Barnkonventionens tolfte artikel som säger att alla barn har rätt att uttrycka sitt tänkesätt och ha inflytande i beslut som rör hen. Han påpekar att artikeln är den mest radikala och bortsedda när forskning undersökt barns delaktighet. Han skriver att vuxna tror att barn inte vill vara delaktiga utan hellre leka, men rapporter talar för att barn tydligt formulerar att de vill vara mer delaktiga i beslutsfattande.
Delaktighetsstegen är uppdelad i fem steg. Första stegen innebär ett arbetssätt där barn delvis är delaktiga och ju högre upp på stegen förskollärare kommer innefattar det ett arbetssätt där barn blir mer delaktiga och har mer inflytande. Delaktighetsstegen är ett verktyg för alla som arbetar med barn. På det första steget lyssnar vuxna enbart på det barn har att säga. I det andra steget stöds barn i att uttrycka sina åsikter och skiljer sig från steg ett på så vis att den vuxne har en positiv inställning till det barnet har att säga samt arbetar aktivt för att barn ska kunna uttrycka sina synpunkter. Tredje steget hand-lar om att barns synpunkter beaktas och är det steg man ska befinna sig om man arbetar utifrån barnkonventionen. ”Children must be given their say, but do not always have to be given their way” är ett citat från artikeln som symboliserar steget väl. Det handlar inte
om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan om att barn ska få en förklaring till varför det inte blev som hen ville och även hjälp till att undersöka alternativa sätt att försöka nå sina mål. Det fjärde och näst sista steget på Shiers delaktighetsstege handlar om barn som har inflytande i beslutsfattande processer. Steget markerar en tydlig skillnad mellan konsultation där barns synpunkter beaktas och aktivt deltagande i själva beslutsfattan-det. Den kritiska delen av steget är när barn medverkar genom att lämna sina syn-punkter för att ett beslut ska kunna fattas men är inte med när själva beslutet tas. Femte och sista steget beskriver en likvärdig makt och ansvarsfördelning mellan barn och vuxen. Han menar att barn kan vara involverade i beslutsfattande utan att ha något di-rekt inflytande över de beslut som tas. Han skriver att ett genuint åtagande krävs av de vuxna för att dela makten med barn. Hur och när vuxna ska låta barn ha inflytande handlar om att väga fördelar med nackdelar som finns för barnet i fråga (Shier, 2001).
Fig. 1 Shiers Delaktighetsstege (Shier, 2001)
Shier (2001) konstaterar att fördelarna med att låta barn vara med i beslutsfattande pro-cesser och därmed ha inflytande är att kvalitén i verksamheten förbättras, barns känsla av tillhörighet och ägarskap tilltar. Barns självkänsla, empati och ansvar ökar och förstå-elsen för att vara en samhällsmedborgare med demokratiska rättigheter och skyldigheter grundläggs. Han skriver att aktivt arbete med delaktighetsstegen kan bidra till att barn får mer inflytande ju högre upp på stegen förskollärare kommer.
2.3 Litteraturöversikt
enskilda individen, vilket gör att det är många som känner sig osäkra kring vad som ska dokumenteras. Hon menar att pedagogisk dokumentation går ut på att som förskollärare lyssna på vad som sägs och observera det som görs och låta barn vara delaktiga i be-stämmandet om vad som ska dokumenteras och hur. Hon skriver att det ger barn möj-lighet att reflektera under hela dokumentationsprocessen. Svenning (2011) belyser barns medforskande roll i dokumentationsprocessen, och att det är viktigt att barn får möjlig-het att påverka vad de tycker är viktigt att dokumentera och varför. Det som ofta händer när barn får styra hur och vad som ska dokumenteras, är att resultatet bli något helt an-nat än vad förskolläraren hade tänkt. Hon menar precis som Alnervik (2013) att förskol-lärare ska finnas tillgänglig för barn och utmana deras tankar trots att det blir något an-nat än vad förskollärare hade tänkt sig från början. Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) lyfter att en risk med dokumentation är att samtal med barn inte får några peda-gogiska konsekvenser om inte förskollärare analyserar och tolkar barns svar. De menar att det är viktigt att som förskollärare ha inställningen att utmana barn i deras tänkande, och att de är medvetna om hur de ställer frågor och följdfrågor samt ger barn tid till att reflektera och tänka. Förskollärares uppgift är med andra ord att göra barn uppmärk-samma på deras egna tankar och handlingar.
Åberg och Lenz Taguchi (2005) poängterar att förskollärare inte kan ge barn allt ansvar kring dokumentationen bara för att barns intressen är utgångspunkten. De menar att dokumentationsarbete handlar om förskollärares medvetenhet kring syftet med doku-mentationen. De tydliggör likt Svenning (2011) och Alnervik (2013) att dokumentation har som syfte att synliggöra barns tankar, vad de gör och utvecklar för kunskaper, men även att synliggöra vilka förutsättningar och möjligheter som förskollärare ger barn i olika situationer. Svenning (2011) skriver också om risker med dokumentation men tar upp problematiken på så sätt att förskollärare kanske är för inriktade på vad de själva har planerat och anser vara bra att dokumentera. När förskollärare dokumenterar kan det leda till att barns initiativ och perspektiv försummas. Hon menar även att det är ett problem om förskollärare inte har kunskap om hur man ska arbeta vidare på barns ini-tiativ och lyfter upp att förskollärares kunskapsnivå har stor betydelse. Hon belyser att förskollärare behöver inse att det är barns inflytande som stärker dokumentationens trovärdighet.
Arnér (2009) skriver att barns perspektiv innefattar barns livsvärld. Barns perspektiv är barns egna förställningar om sina egna liv och hur dem ser sin omvärld. När förskollä-rare pratar med barn om vad som sker i verksamheten blir barns perspektiv synligt. Svenning (2011) menar att barns perspektiv kan synliggöras genom att de tillåts ge ut-tryck för sina egna upplevelser, tankar och idéer men tillägger att det ska ske utan att det tolkas av vuxna. Hon skriver att förskollärares barnperspektiv, alltså förskollärares före-ställning av det som hen tror är ett barns perspektiv, har stor betydelse när det gäller att skapa relationer och samspel med barn, vilket även påverkar valen som görs i verksam-heten gällande dokumentation. Det krävs att förskollärare ständigt tar tillvara barns önskemål om vad och varför något ska dokumenteras för att synliggöra alla barns olika perspektiv. Det är även viktigt att förskollärare försöker närma sig ett barns perspektiv för att få den kunskap om barns intresse som behövs för att hitta möjligheter att göra dem individuellt delaktiga och ge dem inflytande över sin vardag i förskolan. Hon skriver också att professionellt ansvar handlar om att respektera barns intentioner.
Lundström (2014) menar att förskollärare många gånger tar för givet att barn är med-vetna om hur deras handlingar och tankar, som de kommunicerar, ligger till grund för det fortsatta dokumentationsarbetet utan att någon uppmärksammat det på något vis. Åberg och Lenz Taguchi (2005) framhäver att barns delaktighet är viktigt att diskutera i arbetslagen för att kunna synliggöra vilka förutsättningar som ges för barns inflytande. Engdahl och Ärlemalm Hagsér (2015) beskriver att förskollärare kan skapa goda förut-sättningar för barns delaktighet och inflytande i verksamheten genom att medvetet dela in den stora barngruppen i mindre grupper och samtidigt vara närvarande med barnen. Mindre grupper där färre barn interagerar med en förskollärare skulle kunna utmärka en verksamhet med god kvalité beroende på förskollärarens kompetens att ta vara på tiden i den mindre gruppen. Färre antal barn i en grupp ger fler regelbundna och signifi-kanta tillfällen till lärande och utveckling genom att det är lättare att upprätthålla en ömsesidig interaktion med färre barn.
Dahlberg och Åsén (2011) skriver att pedagogikfilosofin som praktiseras i Reggio Emilia syftar till att vara öppen för en mångfald olika synsätt där kunskap och lärande hänger ihop med värdegrunden och det genuina medforskande förhållningssättet. Reggio Emilia filosofin beskrivs ofta i termer av lyssnandets pedagogik och deras grundtanke med ett demokratiskt förhållningssätt är att lyssna på och respektera alla barn, men även att som förskollärare se deras utforskande ur ett samspelande och kommunikativt perspektiv. Förskollärare behöver därför inta en medforskande roll i barns utforskande och låta dem ställa egna hypoteser. Ett medforskande förhållningssätt ger barnen möjlighet att ut-veckla det egna tänkandet, vilket ger dem makt över sina egna lärprocesser. Förskollära-res utmaning ligger i att kunna ta tillvara barns nyfikenhet genom att lära sig att lyssna och ställa lämpliga frågor. Filosofin förespråkar dokumentation som verktyg för att syn-liggöra barns och förskollärares gemensamma lärprocesser. Dahlberg och Åsén (2011) menar att den pedagogiska dokumentationen som görs i form av foton och gemen-samma reflektioner, öppnar upp för en mångfald olika perspektiv vilket för processen vidare. Analys och diskussionsarbetet möjliggör omprövningar av egna hypoteser när man tolkar och reflekterar saker tillsammans med andra. De menar att man i den ge-mensamma reflektionen får nya tankar kring vad som är intressant att fortsätta arbeta vidare med i projekten.
Gren (2007) skriver om etik i pedagogiskt vardagsarbete och lyfter upp att en av förskol-lärarnas viktigaste roll är att vara en etisk förebild. Hon skriver att ett etiskt förhåll-ningssätt är viktigt att implementera av förskollärare då det handlar om barns möjlighet att förstå en demokratisk värdegrund. Lundgren Öhman (2012) skriver om vikten att diskutera tillsammans med barn, vilket ökar deras medvetenhet och förståelse för dokumentation. Diskussionen kan bidra till att ett etiskt förhållningssätt blir en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Hon menar att varje situation som uppstår måste ha en etisk medvetenhet som är aktuellt för den specifika situationen Hon skriver även att det är viktigt att förskollärare frågar barn om de vill vara med på film eller kort, och att som förskollärare vara säker på att barn förstår konsekvenserna av att svara ja på en sådan fråga. Det är att praktisera ett etiskt förhållningssätt som barn kan påverkas av och ta med sig vidare i livet.
2.4 Förskolans styrdokument
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska användas för att dokumentera den pedagogiska verksamheten. Förskollärare ska tillsammans med barn och kollegor kom-municera, analysera och arbeta vidare med det som utforskats fram i det som dokumen-terats, annars är det ingen pedagogisk dokumentation (Palmer, 2012). I läroplan för för-skolan (Skolverket, 2016) står det att alla barn ska ha möjlighet att få bilda sin egen upp-fattning och göra val utifrån egna förutsättningar. Barn ska vara delaktiga och utveckla tilltro till sin egen förmåga samt få möjlighet att utveckla sin förmåga att reflektera och iaktta.
Palmer (2012) menar att förskollärares uppgift är att gå in och vara en del i det dyna-miska och komplexa arbete som pågår i verksamheten och inte stå utanför och iaktta. Det handlar inte enbart om att följa barns lärprocesser på distans, vilket ibland pedago-gisk dokumentation får kritik för. I läroplan för förskolan (Skolverket, 2016) står det att förskolans verksamhet ska ha sin utgångspunkt i barns erfarenhetsvärld, idéer och moti-vation att söka kunskaper. Palmer (2012) tydliggör att förskolans uppdrag även är att utgå ifrån barns erfarenheter, intressen, åsikter och behov samt ge dem reellt inflytande över dokumentationen. De skriver att inflytande i dokumentation gör att barn blir invol-verade i det som pågår när det pågår och kan reflektera över det lärande som sker när det sker. På så vis blir barn involverade i hur man tillsammans väljer att gå vidare i dokumentationsprocessen. I läroplan för förskola (Skolverket, 2016) står det att det till-hör förskolans uppdrag att barns utforskande ska tas tillvara för att de ska kunna vara med och påverka och ha inflytande i dokumentationsarbetet.
Palmer (2012) skriver att barn behöver bli involverade i de etiska aspekterna i doku-mentationsprocessen och att förskollärarna ska vara lyhörda och veta om barn vill vara med i dokumentation eller inte. Om barn på något sätt visar att de inte vill vara delaktiga så ska detta respekteras. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016) visar på att förskolan ska sträva efter att alla barn ska få utveckla sin förmåga att förstå rättigheter och skyl-digheter samt att förskollärare ska vara goda förebilder. Det står även att förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina egna åsikter och tankar och med det få möjlighet att påverka sin situation.
2.5 Teoretisk utgångspunkt
I det här kapitlet presenterar vi det intra-aktiva perspektivet utifrån Lenz Taguchi (2012).
2.5.1 Intra-aktivt perspektiv
Reggio Emilias pedagogikfilosofi har inspirerat en hel värld och även Lenz Taguchis (2012) intra-aktiva perspektiv. Hon skriver att perspektivet handlar om ontologi och epistemologi som samspelar, alltså intra-agerar, och förklarar att ontologi handlar om hur vi förstår oss själva, material och världen medan epistemologi handlar om hur vi skapar vetande och kunskap. Hon menar att förskollärare behöver vara medvetna om att deras intra-aktiva förståelse får konsekvenser för hur de förstår barns
kunskapsskap-ande. Förståelsen öppnar upp för en medvetenhet om hur materialiteter och miljö får ett agentskap i kunskapsskapandet. Lenz Taguchi (2012) försöker med perspektivet formu-lera ett språkligt verktyg där materialiteter och miljö är av vikt för barns lärande och subjektsskapande. Hon ger mänskliga och icke mänskliga aktörer och materialiteter samlingsbegreppet performativa agenter och förklarar att intra-aktion är en unik relat-ion mellan människan och olika performativa agenter eftersom de påverkar och samspe-lar med varandra vid det specifika tillfället. Hon menar att ett pågående intra-aktivt till-fälle aldrig återkommer eftersom det med största sannolikhet då påverkas av andra per-formativa agenter och skiljer sig från det första tillfället. Lenz Taguchi (2012) förklarar att lärande sker i tillfället mellan barnet, materialiteter och miljö och kan därför förstås som ett kollaborativt meningsskapande. Hon menar att förskollärare aldrig kan veta vilka kunskaper ett barn tillgodogör sig men att ett kollaborativt lärande skapar förut-sättningar för att ta tillvara olikheter genom att förskollärare har en intra-aktiv medve-tenhet.
Pedagogisk dokumentation ses i denna teoretiska utgångspunkt som en performativ agent och ett verktyg som ska användas för att synliggöra verksamhetens praktik och barns lärprocesser. Pedagogisk dokumentation kan ses som en kraft som ger förutsätt-ningar och är i konstant rörelse som kopplar samman människor, material och miljö. Kraftens potential och vilka kopplingar som kan göras beror på de materialiteter, männi-skor och vilken miljö som ingår i själva händelsen. All form av dokumentation är endast en tolkning av det som sker precis här och nu, alltså ett ytligt och konstruerat snitt av verkligheten som behöver reflekteras för att förstås. Kunskap som är på väg att skapas genom pedagogisk dokumentation är helt beroende av vad som observeras och vad förs-kollärare väljer att rikta uppmärksamheten mot. Försförs-kollärares ord och handlingar får konsekvenser för vilka intra-aktioner som uppstår och därför är förskollärare också en central del av pedagogisk dokumentation, både i fysisk form och med olika inbyggda för-ställningar och förväntningar. Därför får förskollärare inte tro att det är verkligheten och sanningen som observeras utan ha en medvetenhet om att föreställningarna och för-väntningarna kan ses som både begränsningar och möjligheter (Lenz Taguchi, 2012). Lenz Taguchi (2012) skriver om flyktlinjer och förklarar att det är det samma som frigö-rande eller räddning. Vidare menar hon att begreppet ska ses som positivt eftersom flyktlinjer ger förskollärare förutsättningar att uppmärksamma vilka möjligheter som kan utforskas istället, vilket är ett sätt att utmana lärprocesser. Genom att uppmärk-samma och reflektera över det som sker tilluppmärk-sammans med barn uppstår ett menings-skapande kring situationen som för reflektionen och processen vidare. På det viset får barn större möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet eftersom deras intressen och tankar uppmärksammas och tas tillvara. När hon skriver om perspektivet belyser hon en motsättning kring den undersökande lärandeprocessen där den antingen kan skapa för mycket stillhet eller kaos. Hon menar att lärandeprocessen antingen kan stop-pas upp om förskollärare inte är lyhörda för flyktlinjer som ger utrymme för att lyfta upp det oväntade, exempelvis förskollärares föreställningar och förväntningar, eller ge för mycket utrymme där förskollärare följer barn för mycket, vilket skapar en verksamhet utan någon sorts stabilitet. Gruppen tillsammans behöver välja ett område att utforska och hon tror att en verksamhet som genomsyras av stillhet eller kaos inte riktigt tar till-vara barns frågor och intressen. Hon klargör att perspektivet genomsyras av ett etiskt
förhållningssätt där det handlar om att förskollärare ska vara medvetna om det intra-aktiva perspektivet och försöka göra rättvisa åt allt som sker genom att uppmärksamma och ge barn större inflytande i olika lärprocesser.
3 Metod
I det här kapitlet redogörs forskningsmetoden, urval och genomförande. Vi belyser även uppsatsens reliabilitet och validitet samt forskningsetiska regler.
3.1 Forskningsmetod
Vi valde att använda triangulering som forskningsmetod vilket innefattade intervjuer och observationer. Det innebar att informanterna som intervjuades var samma förskol-lärare som vi observerade samt att undersökningsområdet var samma i båda metoderna. Bryman (2011) skriver att triangulering är en fördelaktig datainsamlingsmetod, eftersom ett område undersöks fast från olika perspektiv. I vårt fall undersöktes ett berättade per-spektiv i intervjuerna och ett görande perper-spektiv i observationerna. Bryman (2011) me-nar att triangulering används för att undvika missuppfattningar och säkerställa att de områden som undersöks stämmer överens med varandra.
Bryman (2011) skriver att forskaren är den som styr i kvantitativa studier, vilket gör att det är forskarens intressen och frågor som speglar innehållet. I en kvalitativ studie är det personerna som deltar som är utgångspunkten och vad de uppfattar som betydelsefullt och viktigt. Utifrån dessa grunder valde vi att göra semistrukturerade kvalitativa inter-vjuer, eftersom vi då hade möjlighet att gå ifrån våra färdigskrivna intervjufrågor samt ställa frågorna i den ordning som passade bäst utifrån hur respondenterna svarade för att få mer utvecklade svar. Kvale och Brinkmann (2009) skriver också att kvalitativa in-tervjuer är att rekommendera, eftersom metoden kan ge bredare kunskap om samtal-sämnet.
Vi valde att ställa öppna frågor i intervjun för att informanterna skulle kunna besvara frågorna utifrån deras egna erfarenheter, där vi som respondenter kunde ställa följdfrå-gor för att lättare kunna få förklaringar och mer utvecklade svar. Bryman (2011) skriver att med öppna frågor får informanterna möjlighet att svara med egna ord och tvingas inte att svara med respondenternas ordval, vilket är risken vid slutna frågor. Öppna frå-gor kan även leda till nya fråfrå-gor som inte respondenterna har tänkt på att ställa och det kan leda till ett bättre resultat eftersom svaren då kan bli mer utförliga. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att i en kvalitativ intervju vill respondenterna förstå världen utifrån informanternas synvinklar med utvecklade svar från tidigare erfarenheter.
Uppsatsen innehåller även icke-deltagande ostrukturerade observationer. Bryman (2011) skriver att de två olika observationsmetoderna kan användas tillsammans och menar att i en icke-deltagande observation handlar det om att observatören inte deltar i det som händer, utan endast iakttar. Ostrukturerad observation innebär att observatö-ren inte har något observationsschema att följa. Syftet med den observationsmetoden är att notera det som sägs och görs väldigt utförligt. Vi valde med denna utgångspunkt att kombinera de två observationsmetoderna för att ta reda på om våra intervjusvar stämde
överens med hur förskollärarna praktiskt arbetar med dokumentation tillsammans med barnen.
3.2 Urval och genomförande
Vi valde att intervjua tio förskollärare i olika åldrar som arbetar på olika förskolor i två olika kommuner. Anledningen till det var att få en bredare överblick kring hur de olika förskolorna och förskollärarna arbetar i praktiken. Vi valde förskollärare som arbetat i yrket minst ett år och som vi trodde skulle kunna svara på våra intervjufrågor utförligt och noggrant genom att relatera till egna tidigare erfarenheter. Bryman (2011) skriver att urval av informanter ska vara relevanta för forskningsfrågorna, där av vårt medvetna val av erfarna förskollärare i olika åldrar. Även Kvale och brinkmann (2009) skriver att det krävs kunskap om ämnet som intervjun handlar om för att informanterna ska kunna utveckla sina svar och förklara utförligt. Alla förskollärare som deltog i intervjuerna var medvetna om syftet, först genom muntlig kommunikation och sedan genom missivbrev. Intervjutiderna hade planerats in med god tidsmässig marginal för att inte stressas ige-nom eftersom vi ville ha utförliga och uttömmande svar på våra frågor.
Vi valde att göra intervjuerna var för sig av den anledningen att informanten skulle känna sig mer trygg och bekväm med att det bara var en person som ställde frågorna och lyssnade på svaren. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att informationen som ges av informanterna är beroende av hur pass bekväm informanten känner sig vid intervjutill-fället. De menar att det är viktigt att personerna som intervjuar har förmåga att skapa en miljö där informanterna känner sig trygg eftersom de ska delge sina svar utifrån sina erfarenheter som vidare kommer att användas i en offentlig uppsats. Vi var medvetna om att vi kunde gjort intervjuerna tillsammans, där en ställde frågor och den andra skrev ner svaren, men eftersom intervjuerna spelades in och transkriberades valde vi att göra intervjuerna var för sig. Bryman (2011) skriver att det är angeläget att spela in intervjuer för att informationen inte ska tolkas på fel vis. Även Kvale och Brinkmann (2009) skri-ver att fördelen med att spela in intervjuer är att det kan leda till nya tolkningar och ge ny viktig kunskap till forskningsfrågorna. Alla informanterna gav sitt godkännande till ljudinspelning vid intervjutillfällena. Helena gjorde intervjuer och observationer i den ena kommunen och Ulrica gjorde intervjuer och observationer i den andra kommunen.
3.2.1 Analys och kategorisering
Intervjuerna sammanställde vi tillsammans och vi gick igenom varje fråga för sig för att se vad varje informant svarat för att kunna jämföra likheter och olikheter med svaren. Sammanställningarna av intervjun kodades i olika färger för att vi skulle veta vilka svar som hörde till vilken informant. Därefter klippte vi ut varje fråga för sig och sorterade frågorna ett till tio i olika högar för att enkelt få överblick vad alla svarat på samma fråga. Vi redogjorde observationerna som vi renskrivit för varandra och parade sedan ihop dem med relevanta intervjusvar och forskningsfråga. Vi gjorde nio observationer och har i efterhand fått sorterat de observationer som vi ansåg relevanta för uppsatsen. Vi valde till slut att använda oss av sju observationer då de kunde kopplas ihop med uppsatsens syfte och forskningsfrågor. En triangulering går ut på att intervjusvaren och observat-ionerna ska kunna kopplas ihop på något sätt, och därför valde vi bort två observationer
som vi ansåg irrelevanta för uppsatsen.
3.3 Reliabilitet och validitet
Bryman (2011) skriver om reliabilitet och validitet och menar att båda begreppen kan verka synonyma med varandra. Begreppens innebörder skiljer sig dock åt när det hand-lar om bedömning av mått på olika begrepp. Reliabilitet kan definieras som ett begrepp som handlar om pålitlighet och följdriktighet om mätningar och mått. Validitet handlar om en eller flera indikatorer som har skrivits i syfte att mäta om ett begrepp verkligen just mäter det begreppet. Validitet handlar alltså om att man verkligen identifierar, ob-serverar eller mäter det man säger sig mäta. Reliabilitet handlar om att man gör en lik-värdig bedömning innan, under och efter undersökningen. Därför är det viktigt att komma överens om hur personerna som genomför undersökningen ska tolka det de hör och ser. Genom att göra en reliabilitet och validitetsbedömning av undersökningsme-toden bedömer man den kvalitativa undersökningens kvalitet. Reliabilitet och validitet är två begrepp som hör ihop, om en undersökning inte är valid kan den inte heller vara reliabel. Även om Bryman (2011) skriver att begreppen reliabilitet och validitet oftast används inom kvantitativa undersökningar kan begreppen också användas inom en kva-litativ undersökning. Det handlar om att forskare anser att kvakva-litativa undersökningar ska värderas och bedömas utifrån andra kriterier än kvantitativa undersökningar.
Intervjufrågorna valde vi att inte skicka ut i förväg av den anledningen att personerna som deltog inte skulle ha möjlighet att diskutera sina svar med andra förskollärare. Vi ville att frågorna skulle besvaras utifrån personen som deltog i intervjun. Vi valde därför att ställa öppna frågor där informanterna hade möjlighet att förklara mer detaljerat och ingående vad de menade. Det var en anledning till att vi anser att svaren i intervjuerna är valida och reliabla. Efter intervjun har informanterna fått intervjufrågorna på papper för att de ska ha möjlighet att återkomma om det är något som de vill tillägga.
3.4 Forskningsetiska regler
I uppsatsen utgick vi från vetenskapsrådets (2011) fyra forskningsetiska regler. När vi tillfrågade informanterna om de ville delta i vår intervju berättade vi muntligt vad inter-vjun och uppsatsen skulle handla om. Vi informerade om att de skulle få läsa ett missivbrev (se bilaga 1) innan intervjun och att de fick välja om de ville ha missivbrevet via mail eller läsa det i pappersform innan intervjun skulle börja. I missivbrevet fick de ta del av all information gällande deras deltagande och syfte med uppsatsen. Innan vi startade varje intervju försäkrade vi oss om att informanten läst igenom missivbrevet. De fyra forskningsetiska reglerna som vi informerade om är sammanfattningsvis de här: informationskravet, där informerade vi om uppsatsens syfte och vad informanterna som deltog hade har för uppgifter samt vilka villkor som gällde under deltagandet. Vi infor-merade även om att deltagandet var frivilligt och att det kunde avbrytas när de ville, utan några negativa konsekvenser. Samtyckeskravet, personerna som deltog gav sitt sam-tycke innan intervjun och de blev informerade att de själva bestämde över sitt delta-gande. Konfidentialitetskravet, vi informerade informanterna att deras namn och för-skolans namn inte kommer att nämnas i uppsatsen. Vi informerade även om att innehål-let i uppsatsen inte kommer att kunna ledas till en specifik person eller förskola, utan att
alla uppgifter vi fått i intervjuerna hanteras etiskt som utomstående kommer inte få ta del av. Nyttjandekravet, här informerade vi om att det insamlade materialet endast kommer att användas till den här uppsatsen och inte till något annat.
4 Resultat
I resultatkapitlet presenteras resultatet utifrån tio intervjuer och sju observationer. Vi har valt att presentera resultatet i olika underrubriker. I underrubrikerna redogörs sva-ren från intervjuerna och de observationer som är relevanta för uppsatsens syfte och forskningsfrågor. I resterande del av uppsatsen används begreppet arbetslag och med det menar vi de vuxna som arbetar på samma avdelning.
4.1 Informanternas bakgrund
Informanterna är mellan 26-61 år och har arbetat som förskollärare mellan 1-38 år. Tre informanter arbetar på olika småbarnsavdelningar och sju informanter på olika syskon-avdelningar.
Två av informanterna uppger att de inte gått någon extra kurs eller föreläsning kring dokumentation utöver förskollärarutbildningen. De andra informanterna berättar att de gått någon form av fortbildning som exempelvis föreläsning och kortare kurser. En in-formant berättar att arbetslaget haft samarbete med en pedagogista för att utveckla det pedagogiska dokumentationsarbetet på avdelningen. En annan informant berättar att hen läser litteratur på sin fritid som ibland handlar om dokumentation. En av informan-terna anser sig få vägledning i dokumentationsarbetet av sin chef på arbetsplatsträffar.
4.2 Hur beskriver förskollärare att de skapar förutsättningar för
att alla barn i gruppen ska få möjlighet till delaktighet och
infly-tande i dokumentation?
Informanternas beskrivningar har kategoriserats i underrubriker för att tydliggöra de variationer av förutsättningar de ger för alla barns delaktighet och inflytande i mentation, vilka är dela upp barngruppen i mindre grupper och lyhördhet, doku-mentationsverktyg och reflektion. Observationerna visar att barnen erbjuds att vara delaktiga i olika aktiviteter.
4.2.1 Delade barngrupper och lyhördhet
På frågan hur förskollärare skapar förutsättningar för att alla barn ska få möjlighet att ha inflytande i dokumentationsprocesser berättade informanterna att de ofta delar upp barngruppen i mindre grupper. En informant lyfter till exempel att reflektion kan ske vid fler tillfällen än vid samlingar eftersom barn går in och ur projekt många gånger under dagen eller veckan. En annan informant berättar en annan möjlighet som skapar förut-sättningar för att alla barn ska bli delaktiga och få inflytande, vilket är förskollärares ly-hördhet, som är viktig för att alla barn ska få synas och höras. Informanten berättar att mellanmålet kan vara ett sådant annat tillfälle att låta alla få möjlighet att reflektera. En
informant säger också att reflektion i hel grupp inte är optimalt för varken hen eller bar-nen, eftersom hen inte hinner se och höra vad barnen säger och visar att de är intresse-rade av.
4.2.2 Dokumentationsverktyg
En annan informant ger exempel på listsystem där alla barns namn står uppskrivet och arbetslaget kan kolla av att alla barn har fått möjlighet till inflytande i dokumentations-processen. Medan en av de andra informanterna säger att de inte alls har något listsy-stem utan att barnen istället blir erbjudna att delta, sen väljer barnet själv om de vill vara med eller inte. En informant säger att alla barn ges möjlighet till delaktighet genom att dokumentationen finns tillgänglig på väggarna i barnens höjd. Hen formulerar sig så att barnen genom väggdokumentationerna kan gå och titta om de är intresserade. I sam-band med intervjuerna gjordes observationer och i observation 1 ska ett nytt rum intro-duceras för barnen på avdelningen som är inne i ett boktema. Huvudkaraktären i boken som temat handlar om är den som ska introducera rummet för barnen. Huvudkaraktä-ren som vi kallar figur, är ett gosedjur som får liv genom förskolläraHuvudkaraktä-rens hand och röst.
Först går figuren och samlar ihop alla barn och tar med dem in till rum-met. Figuren berättar där att barnen nu fått en skaparverkstad och visar sedan vad man kan göra där inne genom att peka och benämna det material som finns tillgängligt för barnen. Figuren tar fram papper och pennor och börjar rita. Figuren frågar om barnen kan ta kort samtidigt som hen ritar. Ett barn tar kort och visar de andra barnen. Sen tar en annan förskollärare på avdelningen lärplattan och skriver ut bilden. För-skolläraren kommer tillbaka med bilden och barnen hjälps åt att klistra fast bilden på bordet. (Observation 1, 2012-11-18)
Ovanstående observation kan kopplas till svaret där informanten menar att barn ges möjlighet till att delta i olika aktiviteter och att dokumentationen finns tillgänglig i bar-nens höjd. Bilden som tejpas fast på bordet som visar på figuren som ritar finns tillgäng-lig på bordet för barnen att titta på om de är intresserade.
Alla informanter uppger att de använder sig av tekniska hjälpmedel för att dokumentera. Alla nämner lärplatta och papper och penna, men några nämner även mobiltelefon, van-lig kamera, dator och Tv. En informant beskriver en app. ”I popplet, där kan man göra tankekartor, så blir det tydligt för barnen om man vill lägga till bilder eller text. Det fun-kar otroligt smidigt. För man vill ju att det ska vara så enkelt som möjligt så att man ändå kan göra det tillsammans med barnen” (Intervju 4, 2016-11-22). Andra informan-ter beskriver andra appar som hjälpmedel, exempelvis Pic Collage.
I observation 5 använder sig ett arbetslag av en lärplatta som är kopplad till en Tv för att visa rytmik och rörelseklipp för barnen som är mellan 1-2 år.
Medan barnen härmar det som görs på Tv:n filmar en i arbetslaget med lärplattan för att dokumentera det som sker. Filmen som förskolläraren dokumenterat visas sedan för barnen på Tv:n och barnen säger ”Igen, igen” när filmklippet är slut startas filmen om flera gånger (Observation 5, 2016-11-24).
Observationen talar för att lärplattor och Tv används som dokumentationsverktyg precis som informanterna uppgett i intervjuerna.
Alla informanterna beskriver att de använder sig av väggdokumentation som ett sätt att synliggöra lärprocesser. Bilder och text skapas genom appar på de lärplattor som finns tillgänglig på avdelningarna. ”Vi dokumenterar mycket med bilder som vi sedan gör en pedagogisk dokumentation av, där vi skriver ner vad vi gör och vad barnen säger och vad tanken med själva verksamheten är” (Intervju 6, 2016-11-22). En annan informant be-rättar att de använder sig av en TV för att visa bilder och filmer som tagits i verksamhet-en för barnverksamhet-en. Några informanter använder sig ävverksamhet-en av lotusdiagram, barnintervjuer och instagram.
I observation 2 diskuterar ett arbetslag hur de ska synliggöra dokumentationen på av-delningen.
De säger att de vill ha all dokumentation samlat på ett ställe och i barnens höjd för att barnen när som helst ska ha möjlighet att gå och titta på bilder-na. De reflekterar över att barnen drar ner uppsatta bilder på många ställen förutom där bilderna sitter fast i ringpärmshållare på väggen. De beslutar att sätta upp många ringpärmshållare på en vägg för att se vad som händer (Observation 2, 2016-11-23).
Ovanstående observation visar på ett arbetslag som reflekterar kring vad de sett fungerar på avdelningen för att synliggöra den dokumentation som gjorts för barnen. Observat-ionen synliggör att förskollärarna använder sig av ringpärmar som ett dokumentations-verktyg när de sätter upp bilderna.
Observation 4 äger rum under en förmiddag när förskollärarna sitter vid ett bord och diskuterar om de ska använda sig av Bluebot som julkalender detta år tillsammans med barnen.
Ett barn som befinner sig i ett annat rum kommer ut och går mot förs-kollärarna med en öppen pärm. I pärmen finns dokumentationsbilder samlade i plastfickor. När barnet kommer till bordet frågar hen varför man har jobbat med dinosaurier. Förskolläraren frågar om barnet minns arbetet med dinosaurierna, men barnet ser frågande ut och säger ingen-ting. Förskolläraren säger att det var väldigt länge sedan de hade dino-saurieprojektet och att de hade arbetade med dinosaurier för att barn som nu går i förskoleklass var intresserade av ämnet. De bläddrar bland bilderna och pratar en stund tillsammans innan barnet tar med sig pär-men in i rummet igen (Observation 4, 2016-11-25).
I observationen återkopplar förskolläraren till det som dokumenterades i projektet när barnet kommer och frågar om bilderna i pärmen. Även den här observationen kan kopp-las till intervjusvaren kring hur informanterna arbetar med att synliggöra lärprocesser i verksamheten där pärmen med projektbilder finns tillgänglig för barnen på avdelningen.
4.2.3 Reflektion
I några svar beskrivs en dokumentationsprocess där gemensam reflektion tillsammans med barnen och hur reflektionerna för dem framåt i processen. ”Vi reflekterar, barnen får reflektera, vi för tillbaka till barnen det vi sett och vad dem har sett, och utifrån det så gör vi tillägg eller tar fram nytt material eller tar bort det som ändå inte är intressant” (Intervju 3, 2016-11-22). Tre informanter beskriver hur de kontinuerligt arbetar med att reflektera tillsammans med barnen och återkopplar till tidigare händelser för att synlig-göra lärprocesser för sig själva och för barnen. Informanterna beskriver dokumentat-ionsarbetet som en process där projekten utvecklas genom varandra allt eftersom bar-nen visar nya intressen som leder in på nya spår och nya projekt.
I observation 3 pratar ett barn med ett annat barn kring ett bygge som gjorts dagens in-nan på den stora röda mattan i det mest centrala rummet på avdelningen.
Förskolläraren som sitter vid bordet och arbetar i datorn tar sig in i kon-versationen och frågar om det ena barnet sett att hen satt upp bilderna från gårdagen på dörren. Barnet ser frågande ut och säger ingenting var på förskolläraren tar med barnen och visar var bilderna sitter. Bilderna är placerade på toalettdörren mot hallen och på barnens höjd. När bar-nen börjar kommunicera om bilderna går förskolläraren till bordet som står en bit bakom barnen och fortsätter med arbetet i datorn men tittar åt barnens håll och ler stundvis. Det ena barnet berättar om bygget och pekar på bilderna medan det andra barnet står bredvid, tyst och tittar på barnet som pekar på bilderna och berättar om gårdagens bygge (Obser-vation 3, 2016-11-25).
Observationen visar på att förskolläraren är lyhörd för det barnen pratar om trots att hen arbetar i datorn. Förskolläraren för på ett sätt tillbaka det som dokumenterats till barnen vilket även sades i intervjusvaren som ett sätt att synliggöra lärprocesser.
I observation 7 sitter nio barn i en halvmåne på golvet framför en skärm. Tre vuxna finns i rummet tillsammans med barnen. En är förskollärare och står vid datorn, en annan sitter på en stol med ett barn i knäet och den tredje sitter på golvet och filmar med en Ipad. På skärmen visas bilder på fiskar och akvarier som förskolläraren ställer frågor kring som barnen svarar på.
Förskolläraren ställer frågor som exempelvis vad barnen ser på bilden, om fisken är stor eller liten, antal fiskar och färg. När barnen svarar på förskollärarens frågor upprepar hen barnets svar. När bilderna på mailen är slut visar förskolläraren Youtubefilmer på fiskar i hav och akvarier. Barnen börjar prata om filmerna ”Hitta Nemo” och ”Hitta Doris” varpå förskolläraren hittar klipp på riktiga fiskar som är av samma art som Nemo och Doris i filmerna. När de tittat i ungefär 10 minuter på olika filmer pausar förskolläraren filmen som spelas, sätter sig på golvet och de börjar samtala kring vad de sett på filmerna. Ett par barn har varit re-lativt tysta under filmvisningen men när de pratar kring det som visats på skärmen säger ett av de ”tysta” barnen något som knappt hörs. Förs-kolläraren säger då – Hörde ni att X ville säga något? Barngruppen blir
tyst och lyssnar på det barnet har att säga. Sen frågar förskolläraren vad barnen skulle vilja göra nästa gång och vad de vill veta mer om. Några barn svarar fiskar och några barn svarar is varpå förskolläraren svarar att det är okej att göra olika saker vid nästa tillfälle. (Observation 7, 2016-12-01)
Förskolläraren berättar efter observationen att vattenprojektet just nu är inne i ett stadie där de tittar på vad som lever i vatten. Under en diskussion tillsammans berättar ett barn att hen har fiskar hemma, vilket det visar sig att fler barn i gruppen har. Då kontak-tade förskolläraren vårdnadshavarna och barnen fick ta kort och maila till avdelningen. Förskolläraren har varit lyhörd för det barnen visat intresse för och kopplar ihop deras intresse med avdelningens pågående projekt för att, som förskolläraren säger, göra dem mer delaktiga.
4.3 Hur förhåller sig förskollärare etiskt till barn som inte vill
vara ha inflytande i dokumentation?
De flesta informanter anser att de intar ett etiskt förhållningssätt genom att barnen själva får bestämma om de vill vara delaktiga eller inte i dokumentationen. Några infor-manter beskriver även situationer som kan uppstå där barn inte vill vara delaktiga och att de då brukar erbjuda dem att delta på andra sätt. Observationen visar att barnen är delaktiga och har delvis inflytande i dokumentationen
Informanterna fick frågan om de någon gång upplevt att något barn inte velat vara del-aktig i någon form av dokumentation, och då svarar två av informanterna att de aldrig upplevt det. Däremot berättar åtta informanter att de någon gång upplevt att barn har uttryckt sig på olika sätt och visat att de inte velat vara delaktiga, och en av de åtta säger specifikt att barn är otroligt tydliga på att visa vad de vill. Informanterna beskriver att barn antingen blir tysta och tillbakadragna eller går ifrån situationen för att slippa vara delaktiga om de inte vill. En av informanterna säger att förskollärare i denna fråga måste vara lyhörda, för att kunna se om något verkar obekvämt för barnen.
Åtta informanter uppger att det är okej om barn inte vill, och en säger att de kanske vill vid ett annat tillfälle istället. Informanterna berättar att de försöker bemöta de barn som inte vill med att visa på olika sätt att dokumentera exempelvis genom att endast ta kort på händerna och det som barnen gör och inte deras ansikten. Informanterna berättar att de förklarar för barnen vad som ska dokumenteras och varför för att barnen ska förstå och en informant menar på att barn deltar på olika vis. Om barn inte vill vara med på kort kanske barnet vill vara den som fotograferar eller filmar istället. Några nämner att det i vissa lägen är okej att ta kort utan att barnen vet om det. Antingen för att det anses viktigt för dokumentationen eller för att inte störa situationen som utspelar sig framför dem. Många uppger dokumentation i form av bilder som fokuserar på händer och det som sker i verksamheten.
4.3.1 Barns delaktighet och inflytande i
dokumentationsproces-sen
Det vi kan utläsa i svaren vi fick om hur förskollärare gör barnen delaktiga i doku-mentationsprocessen är att barnen ibland säger till förskollärarna vilka bilder som de vill ska tas och ibland får vara de som tar bilderna. Men svaren visar att det oftast är förskol-lärarna som väljer ut vilka bilder som ska användas och vilken text som ska skrivas vid bilden. I Observation 6 befinner sig tre barn i ett rum. De bygger med kaplastavar och kommunicerar med varandra medan de bygger.
Barnen säger att de är klara och vill ta kort på bygget. De kommer över-ens om att hämta en förskollärare som kan ta kortet. De går och hämtar en förskollärare och hen har med sig en lärplatta. Förskolläraren tar kort på bygget, visar bilden för barnen och frågar om de känner sig nöjda med bilden. Barnen svarar ja och förskolläraren tar med sig lärplattan ut ur rummet. Efter en stund har förskolläraren skrivit ut bilden och satt upp den på väggen. (Observation 6, 2016-11-30)
Observationen stämmer överens med intervjusvaren som säger att barnen ibland är del-aktiga i dokumentationsprocesser. Observationen visar att barnen vill att en förskollä-rare ska ta kort på deras bygge, vilket en förskolläförskollä-rare gör. Barnen får även vara med och tycka till om de är nöjda med bilden innan förskolläraren går iväg och skriver ut bilden. En informant säger att hen många gånger får tolka det som barnen säger och gör för att kunna göra barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen. En annan informant be-skriver liknande tolkningsdilemma eftersom hen arbetar på en småbarnsavdelning. En av informanterna uttrycker en önskan om att göra barnen mer delaktiga och nio infor-manter beskriver att de reflekterar tillsammans med barnen för att göra dem delaktiga i dokumentationsprocesser.
Sju av informanterna berättar att de är medupptäckande/medforskande när de får frå-gan om vilken roll de intar i dokumentationsprocesserna tillsammans med barnen. De berättar att de är nyfikna och ställer öppna frågor som ska leda till att barnens tankar utmanas. Två informanter beskriver att de ibland kan bli lite för styrande under proces-sen, men att de ändå försöker agera samtalsledare för att få igång en diskussion tillsam-mans med barnen. En av informanterna säger att hens roll är mer av observerande ka-raktär och att hen vill kunna dokumentera utan att barnen vet om det. Hen pratar om att kunna dokumentera med en osynlig kamera för att inte störa barnen och få en helhets-bild över det som sker.
4.4 Hur kan arbetet med dokumentation tillsammans med barn
utvecklas enligt informanterna?
Informanterna berättar att arbetet med dokumentation tillsammans med barn kan ut-vecklas genom att använda lärplattor mer i verksamheten. En informant lyfter även be-greppet inflytande och menar att det är viktigt att använda ordet tillsammans med bar-nen och reflektera över betydelsen.
Informanterna får frågan om de ser några egna utvecklingsområden vad gäller doku-mentationsarbete i verksamheten och vad de skulle vilja utveckla i så fall. Alla informan-ter svarar att de kan utveckla sitt dokumentationsarbete och att de vill att barnen ska få vara mer delaktiga i processen. Informanterna skulle vilja filma mer i barngruppen när de själva är med för att synliggöra det gemensamma lärandet. De tycker att det är viktigt att alla vuxna som arbetar inom förskolan ska förstå vikten av och nyttan med doku-mentationen. Informanterna uttrycker även en önskan om att lärplattan alltid ska vara tillgänglig för barnen för att de själva ska kunna dokumentera sådant som intresserar dem. De vill även att det ska finnas fler lärplattor för att arbetet ska flyta bättre och att de då skulle kunna dokumentera när barnen interagerar med den lärplattan de redan har på avdelningen. En informant berättar hur hen tänker om begreppet inflytande och ställer sig lite frågande hur pass medvetna barnen är om själva begreppet och förståelsen över sitt eget inflytande i verksamheten. Informanten säger sedan att begreppet kanske är för abstrakt för barn men att det kan vara så att om hen använder sig av begreppet mer i reflektionerna tillsammans med barnen så kommer de antagligen att förstå inne-börden tillslut.
5 Analys
I det här kapitlet presenteras analysen som är skriven utifrån ett intra-aktivt perspektiv och är kopplat till resultatets centrala delar, syfte och forskningsfrågor. Underrubrikerna tydliggör det viktigaste resultatet visar och vissa kopplingar till tidigare forskning och styrdokument.
5.1 Förskollärares kompetenser om dokumentation
I resultatet kan vi se att informanternas erfarenheter och kompetenser kring doku-mentation ser olika ut. Vi funderade länge kring vad bakgrundsinformationen skulle ha för relevans för uppsatsen, men en bit in i processen kunde vi se en sammankoppling mellan vilka erfarenheter och kompetens informanterna hade, och den förståelse för dokumentationsarbete som och läroplan för förskola (Skolverket, 2016) förmedlar ska vara ett verktyg för barns inflytande i verksamheten. Vi bedömer att de förskollärare som uppger att de gått kompetensutvecklingskurser och föreläsningar kring dokument-ationsarbete har en djupare förståelse för hur man använder dokumentation i praktiken och vi kommer därför här att använda oss av orden som ett begrepp som tydliggör den djupare förståelsen.
Resultatet tyder på att de informanter som har några års erfarenhet inom förskolläraryr-ket, som har kompetensutveckling i området och varit på föreläsningar, visar på mer kunskap för dokumentationsarbete i förskola. Det intra-aktiva perspektivet beskriver att förskollärares ord och handlingar får konsekvenser för vilka intra-aktioner som uppstår. Som exempel uppgav de flesta informanter att de delar den stora gruppen i mindre grupper för att skapa förutsättningar för att alla barn ska få möjlighet till delaktighet och inflytande i dokumentationsarbetet. De informanter som uppgav mindre erfarenhet och kunskap stannade vid det svaret medan de informanter som uppgav sig ha mer
