“Mamma gråter alltid i telefonen”
En studie av syriska flyktingfamiljers transnationella relationer
Michaela Schmit
Examensarbete 15 hp inom Globala Studier Internationellt arbete
Vt 2014
Handledare: Klas Borell Examinator: Marco Nilsson
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE
& KOMMUNIKATION (HLK)
HÖGSKOLANFÖRLÄRANDE OCH KOMMUNIKATION(HLK)
Högskolan i Jönköping
Examensarbete 15 hp inom Lärande Internationellt Arbete Vårterminen 2014
SAMMANFATTNING
Michaela Schmit”Mamma gråter alltid på telefonen”
En studie av syriska flyktingfamiljers transnationella relationer
Antal sidor: 51
Transnationella familjer är ett växande forskningsfält men få studier har gjorts på flyktingfamiljer och deras kontakt med sin familj i hemlandet under pågående krig. Denna studie handlar om transnationella flyktingfamiljers kontakter under inbördeskriget i Syrien. Informanterna är två män och två kvinnor som kommer ifrån olika syriska städer, som drabbats i olika grad av inbördeskriget, och där de har kvar sina familjemedlemmar. Som metod används komparativ innehålls analys där det empiriska materialet ligger till grund för nya upptäckter. I takt med ökande flyktingströmmar är det viktigt att förstå den transnationella dimensionen av flyktingimmigration och få kunskap om hur kontakt upprätthålls mellan familjemedlemmar under krig. Var familjen befinner sig i landet påverkar hur mycket kontakt de kan ha och oro, skuldkänslor och rollförväntningar samt att flyktingarna inte berättar hur de mår för sina familjemedlemmar framkommer i deras berättelser.
Sökord: transnational, refugees, families, Ämnesord: refugees
Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
1. Inledning ... 1 1.1. Transnationella flyktingar ... 2 2. Syfte ... 4 2.1. Frågor ... 4 3. Tidigare forskning ... 5 3.1. Transnationella studier ... 5 3.2. Transnationella flyktingfamiljer ... 6 3.3. Kulturell inverkan ... 7 3.4. Ansvarskänslor för familjemedlemmar ... 7
3.5. Kvinnor och mäns kontakter ... 8
3.6. Skuld ... 9
3.7. Skicka gåvor och pengar ... 10
3.8. Politisk inverkan ... 10
4. Metod ... 12
4.1. Introduktion ... 12
4.2. Urval ... 12
4.2.1. Karta över Syrien: Damaskus, Homs och Aleppo ... 14
4.3. Kvalitativa intervjuer ... 15 4.4. Komparativ metod ... 15 4.5. Forskningsprocessen ... 16 4.6. Teman ... 17 4.7. Analys ... 18 4.8. Begränsningar ... 21 4.9. Etiska överväganden ... 21 5. Resultat ... 23 5.1. Disposition ... 23 5.2. Transnationella Kontakter ... 24 5.3. Oro ... 26 5.4. Transnationell kommunikation ... 30 5.5. Besvikelse ... 32
5.6. Transnationell ekonomisk aktivitet ... 34
5.7. Skilsmässor och giftermål i hemlandet ... 37
5.8. Transnationell politisk aktivitet ... 39
6. Slutsatser ... 41
Källhänvisning ... 43
1. Inledning
Det var i mars 2011, i samband med den arabiska våren i Mellanöstern, som några pojkar klottrade revolutionära slagord på en skolvägg i den syriska staden Deraa. Pojkarna anhölls och torterades av regimens säkerhetsstyrkor (BBC, 2014). Detta vara upptakten till det inbördeskrig där dagliga strider pågår mellan den syriska regimen, jihadister och oppositionsgrupper för att få kontroll över städer, byar och områden. I Syrien finns en mångfald etniska och religiösa grupper: kurder, armenier, assyrier, kristna, druser tillsammans med de två största muslimska grupperna sunnimuslimer och alawiter. Grupperingar inom den alawitiska befolkningsgruppen har innehaft regeringsmakten i decennier och har slagit hårt mot all opposition (BBC, 2014). Landet har utsatts för ekonomiska sanktioner och isolerats p.g.a. inblandning i konflikten i Libanon och för att ha stöttat irakiska rebellgrupper.
Konflikten som blossat upp i Syrien har stått mellan oppositionsgrupper framförallt inom den sunnimuslimska befolkningen, som vill störta den styrande regimen och, i allt mera ökad utsträckning, av radikala jihadister. Olika krafter i Mellanöstern som understödjer olika parter i konflikten är Gulf monarkier samt Iran och dess allierade Hizbollah (BBC,2014). Gruppen IS (Islamska staten), som vuxit fram ur Al-‐Qaida; har fått ett starkt fäste i landets norra delar och är internationellt ökända för sin brutala framfart och krigföring mot civila, särskilt mot olika minoritetsgrupper.
Konflikten är det blodigaste utfallet av den så kallade arabiska våren och har lett till över 200 000 döda och att miljoner människor är på flykt inom och utanför landet (FN, 2014). Uppemot 6,5 miljoner människor är på flykt i Syrien, det vill säga att de är internflyktingar, och 2,5 miljoner har registrerats som flyktingar i andra länder främst i grannländerna (UNHCR, 2014). Sammantaget har mer än 40 procent av den syriska befolkningen tvingats fly inom eller ut ur landet. Detta har medfört ett stort tryck på gränsländerna där det i norra Jordanien finns begränsad tillgång till vatten och sjukvård för flyktingarna och den egna befolkningen. Libanon har tagit emot 1 miljon flyktingar och detta antal spås öka till 1,6 miljoner i slutet av året (UNHCR, 2014). Endast fyra procent av de syriska flyktingarna har sökt sig till Europa, främst till länder som Sverige och Tyskland (UNHCR, 2014).
1.1. Transnationella flyktingar
Flyktingar som försöker skapa ett nytt liv i ett nytt land och försöker bevara kontakten med sin familj i hemlandet står inför olika utmaningar. För flyktingfamiljer som blir splittrade över landsgränser på grund av krig kan ett samtal bli livsviktigt. Vad talar man om och vad framträder i dessa flyktingfamiljers kontakt och tillvaro när man är rädd att varje samtal blir det sista? Kontakter av det här slaget brukar ibland betecknas som transnationella. Vad innebär då transnationalism?
Transnationalism handlar om politiska, ekonomiska och sociala processer där människor påverkar och påverkas av migration och relationer över landsgränser (Eastmond & Åkesson, 2007:11) Det man brukar definiera som en transnationell familj handlar om migration och att familjemedlemmar befinner sig spridda mellan minst två stater (Rask et al., 2014:9). De har olika slags utbyten med varandra: som kan handla om sociala kontakter, om ekonomiska utbyten som pengar och gåvor (Muller, 2008:4) och det kan även handla om politik och kulturella utbyten (Al-‐Ali et al., 2001:4a; Muller, 2008:4). Att bevara kontakten med hemlandet och familj innebär att ta till vara på identitet, kultur och social trygghet (Eriksen Hylland, 2004:93-‐98). Transnationellt socialt stöd kan förbättra psykosocialt välmående och transnationellt kulturellt stöd kan upprätthålla känslan av en kulturell gruppidentitet (Muller, 2008:8).
Flyktingar som tvingas bryta upp från hemlandet och skapa sig nya liv i ett nytt land bär på ett ofrivilligt uppbrott från det igenkännliga (Simich, Este & Hamilton, 2010:5; Al-‐Ali, Black & Koser, 2001:4a). Krigstrauma är en problematik som många flyktingar bär på men även anpassningen till ett nytt land kan innebära en stor utmaning (Simich et al., 2010:4). Forskning som gjorts på transnationella flyktingar visar att migration kan påverka kvinnor och män på olika sätt. En forskning pekar på att kvinnor som hade lättare att integreras kände sig stärkta i sin roll och kommunicerade mer med sin familj i hemlandet. En annan studie visade att flyktingkvinnor som upplevde ensamhet kommunicerade mer med familjen i hemlandet än vad deras män gjorde (Al-‐Ali, 2002:7; Al-Ali, 2002:5). Männen i sin tur kunde uppleva isolation och identitets kris i kontakt med det nya landet (Al-‐Ali, 2002:7;Muller, 2008:6). Rollförväntningar p.g.a. genus kan se lite olika ut beroende på vart man kommer ifrån. Hur kan detta ha en påverkan på kommunikationen med familjen i hemlandet, då kvinnor kanske överträder sin förväntade roll och männen tappar sin?
Forskningen och kunskapen om transnationella familjerelationer under ett krig är mycket begränsad (Rask et al., 2014:2) vilket är paradoxalt eftersom antalet flyktingar i världen ständigt växer. Idag finns det 45,3 miljoner flyktingar runt om i världen och det spås öka i framtiden (UNHCR, 2014). Det gör att det är viktigt att få ökad förståelse om den transnationella dimensionen av flyktingimmigration (Rask et al., 2014:2). Studien har både inomvetenskaplig och utomvetenskaplig relevans, där det finns ett behov av att fylla de kunskapsluckor som finns och att ta kunskapen vidare. Studier om transnationella flyktingar under pågående krig kan bidra till en djupare förståelse om människor på flykt, ge insikt om hur de transnationella aspekterna påverkar individer och samhällen.
2. Syfte
Studiens syfte är att analysera fyra syriska flyktingars transnationella relationer, aktiviteter och kontakt med sin familj i Syrien under ett pågående krig.
Studien är kvalitativ explorativ och använder komparativ metod där respondenternas synpunkter jämförs med varandra. Datamaterialet prövas och jämförs mot tidigare forskning.
2.1. Frågor
Ø Vad finns det för transnationell aktivitet mellan transnationella flyktingfamiljer från Syrien under ett pågående krig?
Ø Vilka innehållsliga teman framträder i den transnationella kontakt som flyktingarna lyckas upprätthålla med sin familj under ett pågående krig?
Ø Finns det någon skillnad mellan flyktingkvinnor och flyktingmännens upplevelser av transnationell kontakt med sin familj i det krigsdrabbade landet?
3. Tidigare forskning
3.1. Transnationella studier
Det transnationella perspektivet är ganska nytt inom immigrationsforskningen. Vissa menar på att det alltid har funnits flöden och utbyten mellan människor på olika platser medan andra hävdar att dagens transnationella relationer står för något kvalitativt nytt (Portes, Guarnizo & Landolt, 1999:4). De senare forskarna framhåller betydelse av nutida kommunikationsmedel som gör att människors möjligheter att upprätthålla kontakter med varandra över gränser har förändrats (Rask et al., 2014:5). Idag finns relativt effektiva metoder för att kontakta människor runt om i världen. Skype, viber, sociala media har blivit populära och snabba metoder för att ha kontakt. Termen transnationalism växte fram ur en tid av ökande mängd ekonomiska migranter, politiska flyktingar och flyktingar från tredje världen (Kivisto, 2001:4). Transnationalism föreslogs som ett analytiskt verktyg runt 1990 talet (Kivisto, 2001:5). Forskare började få upp ögonen för transnationella studier då man såg att migranter bevarade kontakt med familj och upprätthöll relationer över gränser (Vertovec, 2001:4). Tidiga forskare hävdade att det är en skillnad mellan immigranter från förr och i det senare 1900-‐talet. Just för att man idag kan kommunicera och resa på ett effektivare sätt så kan migranter bevara kontakten med sitt hemland. Därför studerar man idag människor som har nätverk i både hemländer och migrantländer.
Tidigare studerade områden inom immigration och etnicitet har handlat om assimilation, kulturell pluralism samt de nyare termerna globalisering och multikulturalism. Det som blir problematiskt inom området transnationalism är att det inte finns så många definitioner ännu och det finns inte så mycket utformad teori men är ett växande forskningsfält (Glick Schiller, 1997:2). Inom transnationalism brukar man dela in det i social, kulturell, ekonomisk och politisk transnationalism (Al-‐Ali et al., 2001:7a). Det finns mycket forskning om det ekonomiska området då det är mycket vanligt att migranter skickar pengar till sina familjer eller stödjer olika forum i hemlandet (Al-‐Ali et al., 2001). De sociala aspekterna att man bevarar kontakt utgör grunden för all transnationell aktivitet (Muller, 2008:7).
Portes et al. (1999:6) menar att transnationella studier på individnivå är att föredra just för att det från grunden förklarar och reflekterar de större sammanhangen.
3.2. Transnationella flyktingfamiljer
Familjer som är utspridda över landsgränser och försöker bevara kontakten mellan varandra kallas transnationella familjer. Det är ”familjer som lever något eller det mesta av tiden separerade men håller samman och skapar familjeband över landsgränser” (Muller, 2008:6). Forskning om transnationella familjer brukar handla om kärnfamiljen som lever i minst två hushåll (Rask et al., 2014:2). Forskning om transnationella flyktingfamiljer under ett pågående krig är svårt att finna och av den forskning som finns om transnationella flyktingfamiljer så menar forskare att det behövs fler kvalitativa studier inom detta område (Lim, 2009:13). För att transnationella flyktingfamiljer är så outforskade har det begränsat förståelsen för de utmaningar som transnationella flyktingar har (Rask et al., 2014:2). Vem är då en transnationell flykting? FN:s flyktingkonventions från 1951 definierar en flykting så här: ”En flykting är en person som flytt sitt land med en välgrundad fruktan för förföljelse p.g.a. ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och om p.g.a. tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till landet” (UNHCR, 2014) Vad skiljer då en migrant från en flykting?
FN:s flyktingorgan UNHCR definierar skillnaden mellan migranter och flyktingar på följande sätt:
”Migrants, especially economic migrants, choose to move in order to improve future prospects of themselves and their families. Refugees have to move if they are to save their lives or persevere their freedom. They have no protection from their own state-‐ indeed it is often their own government that is threatening to persecute them. If other countries do not let them in, and do not help them once they are in, then they may be condemning them to death-‐or to an intolerable life in the shadows, without substance and without rights” (UNHCR, 2014).
Trots att flyktingar och migranter delar många liknande erfarenheter så skiljer de sig markant från varandra (Rask et al., 2014:2). Många ekonomiska migranter ser sin separation från familjen som temporär medan flyktingar står inför en situation där de kanske aldrig kan vara tillsammans i hemlandet igen och kan ha svårt att få återförenas i destinationslandet (Rask et al., 2014:3).
För de flesta migranter innebär att ha flykting status en del av deras identitet som skiljer dem från andra migrant grupper. Att vara flykting påverkar också flyktingarnas
transnationella aktiviteter och länkar (Muller, 2008:9). Det är viktigt att förstå vad distans och osäkerhet gör med transnationella familjers dynamik och roller då de kan vara separerade en lång tid (Rask et al., 2014). Distans och närhet i släktskap gör en skillnad för hur mycket man stöttar varandra (Muller, 2008:7).
3.3. Kulturell inverkan
Att bevara kontakten med familjemedlemmar var viktigt och någonting kulturellt betingat. Det visar en studie av sudanesiska flyktingfamiljer. Sudanesiska familjer är starkt kollektivt orienterade och familjemedlemmars välmående är viktigt samt att behålla kontakten med familjemedlemmar. “The close ties between participants and family who remained in Africa strongly emerged from the interviews. As refugees departed, they had made promises not to forget those left behind. They carried with them a sense of obligation to care for their family” (Lim, 2009:6). Många av de studier som finns om transnationella flyktingfamiljer handlar om människor som kommer ifrån kollektiva kulturer där familjen och dess sammanhållning är viktig. Att komma ifrån kollektiva kulturer kan vara någonting som påverkar transnationella aktiviteter och länkar.
Detta visade även en studie gjord på Afghanska flyktingar där den Afghanska kulturen manar familjemedlemmar att hjälpa varandra och se till allas välmående, framförallt var detta viktigt för män (Muller, 2008:15).
Trots att flyktingarna kunde sakna den gamla kulturen med det rika familjelivet så tyckte vissa att det var skönt med distans. Framförallt fick Afghanska kvinnor en lättare arbetsbörda då man inte behövde ta hand om svärföräldrar och vissa upplevde färre konflikter (Muller, 2008:12).
3.4. Ansvarskänslor för familjemedlemmar
Den osäkra situationen i det krigsdrabbade landet kan göra att flyktingar känner sig mer benägna att hjälpa sina familjer och andra som fanns kvar (Muller, 2008:13). Känslor av ansvar som anhöriga till familjemedlemmar i det krigsdrabbade landet upplevde var någonting som man bar på och som påverkade det dagliga livet i det nya landet (Muller, 2008:15).
Att ha familjemedlemmar som stannade kvar i kriget var en ständig källa till oro och skuld (Muller, 2008:13). Den relativt privilegierade positionen för flyktingarna gjorde
dom ansvariga att hjälpa familjen hemmavid. Ansvarskänslan vägde generellt tyngre på män, äldre söner och bröder eftersom det traditionellt förväntas mycket från dem. Det var endast om de kan få sina familjemedlemmar att uppnå samma gynnsamma situation som de kunde bli befriade från ansvar (Muller, 2008:13). Ansvaret som Afghanerna i det nya landet kände mot sina familjemedlemmar hemmavid formade deras liv i stor utsträckning. Svårigheter och instabila levnadsvillkor för familjemedlemmarna i det krigsdrabbade landet gjorde att deras behov av stöd var återkommande eller kontinuerlig. Detta tyngde flyktingarna och de kände dagligen ansvar för sina familjemedlemmar (Muller, 2008:15).
3.5. Kvinnor och mäns kontakter
I de Afghanska flyktingfamiljerna kände männen mer ansvar att skicka hem pengar men kvinnorna kände att de kunde skicka pengar även utan att känna av någon kulturell press eller i fråga om ansvar (Muller, 2008:15). I Sudanesiska familjer är det genus som avgör vilka skyldigheter och ansvar som man har gentemot sin familj, framförallt om man är man (Lim, 2009:10).
Bosniska kvinnor verkade kommunicera mer med familjen. Detta p.g.a. av en känsla av ensamhet som de upplever mer än sina män och försöker därför ha mer kontakt med familjen och vänner i Bosnien. Forskningen visade att i de flesta familjer kommunicerade kvinnorna mer än männen (Al-Ali, 2002:253). Länkarna med hemlandet började förändras precis som familjedynamiken när flyktingfamiljer blev hemmastadda i det nya landet. I de bosniska familjerna var det framförallt könsrollerna som började förändras. Kvinnor från Bosnien bosatta i Nederländerna hade lättare att få jobb och därmed att integreras i det nya landet. Detta gjorde även kvinnorna mer stärkta i sin kontakt med de hemmahörande i Bosnien. Männens roll förändrades också i och med de nya samhällsstrukturerna men de upplevde isolation och att det var svårare att få jobb (Al-‐Ali, 2002:7). Samma forskning talar om påfrestningar på relationerna. Vissa män anpassade sig till den nya rollen och kvinnor talade om att männen blivit bättre på att hjälpa till i hushållet medan andra kände påfrestningar när männen inte hjälpte till. För vissa ledde påfrestningarna till skilsmässor (Al-‐Ali, 2002:7). I studien om de afghanska flyktingarna så visades även här flera fall av spänningar, detta p.g.a. att köns identiteter omkastats. Kvinnor började utveckla
oberoende och män kunde uppleva kris i sin identitet då de kom ifrån starka patriarkala samhällsstrukturer (Muller, 2008:6).
Den individuella familjemedlemmen är rankad enligt kulturella normer som kön, ålder och i vilken ordning man föds (Muller, 2008:6). Förväntan på roller kan skapa identitetskris hos män. ”En sådan kris involverar ofta sociala krafter som förminskar mäns traditionella maktposition i familjen och samtidigt styrker kvinnors individuella intressen, frihet och ekonomiska ansvar” (Muller, 2008:6).
Det visade även en forskning gjord på somaliska transnationella flyktingfamiljer då männen upplevde att de inte hade kontroll och detta påverkade deras självkänsla. Att tappa kontroll var att tappa maskulinitet (Rask et al., 2014:7). Kvinnor upplevde nästan det motsatta. De kände sig mer sårbara utan sina män men samtidigt hade de klarat av att vara både mamma och pappa åt sina barn och de gjorde nya saker utanför den traditionella kvinnorollen (Rask et al., 2014:9-‐10).
Kvinnor från Afghanistan i Nederländerna hade färre jobb än männen och de Afghaner som fick jobb hade lågavlönade jobb (Muller, 2008:9). ”Många afghaner får leva med paradoxen av att ha haft inflytelserika positioner i hemlandet till att bli socio-‐ ekonomiskt depraverade i Nederländerna” (Muller, 2008:9).
3.6. Skuld
Bosniska flyktingfamiljer visade på känslor av fördömelse från människor i hemlandet mot flyktingar. Skuldkänslor från flyktingarna själva visade sig också och detta påverkade relationerna över gränserna (Al-Ali, 2002:260). “Resentment and envy on the side of people who have continued to live in Bosnia, and resentment and guilt on the side of the refugees, shape their relationships across national boundaries” (Al-Ali, 2002:261). Flera familjer nämnde att av de som bodde kvar i hemlandet fanns det många som kände sig svikna av att blivit lämnade kvar i kriget. För vissa flyktingfamiljer innebar det att man slutade drömma om att flytta tillbaka hem.
Påtvingad transnationalism är mer vanligt bland flyktingar än med ekonomiska migranter eftersom flyktingar har mer tendens att känna skam för att ha lyckats komma undan krig och svårigheter (Al-Ali et al., 2010:596). De kunde känna påtvingad transnationalism p.g.a. den sociala pressen att hjälpa till i hemlandet. När flyktingarna känner mer fördömelse från hemmahörande är det troligt att de känner mer social press att stödja dem ekonomiskt (Al-Ali et al., 2010:591). Flyktingar kunde känna en
kluvenhet inför att hjälpa familjen eller att förbättra sin egen levnadssituation (Al-Ali, 2002:260). Övriga familjemedlemmar och vänner kan tro att flyktingarna har hög levnadsstandard och att de därför bör hjälpa dem mer. Den närmaste familjen som är kvar i hemlandet brukar veta mer om flyktingarnas levnadssituation men även de kan bli missledda. Många flyktingar vill inte oroa familjemedlemmar och därför berättar de inte alltid om sin situation ifall de har det svårt (Al-Ali et al., 2010:592).
3.7. Skicka gåvor och pengar
Över 60 billioner USD skickas globalt via transnationella migranter varje år. Pengar som transnationella migranter skickar är någonting som flera utvecklingsländer är beroende av. Att man skickar pengar till sina familjer är mycket vanligt inom transnationella flyktingfamiljer. Det kan vara en förväntan som familjemedlemmar har på varandra men kan även vara något som de gör utav fri vilja. Hur nära man är i släktskap påverkar hur mycket stöd som ges.
Afghaner skickade hem pengar till sina familjer. Deras oro för familjemedlemmars välmående bekräftar att de hade altruistiska motiv för att hjälpa dem. Generell reciprocitet handlar om att familjer skickar hem pengar utan tanke på gengäld; en altruistisk handling. Samtidigt som familjerna som skickar pengar inte förväntade sig någonting i gengäld så förväntar de sig någonting tillbaka i det långa loppet. Det kan handla om att man vill bevara kontakten med hemlandet för att kunna återvända hem en dag (Muller, 2008:7). Det är mest sannolikt att teorin om generaliserad reciprocitet sker inom nära familjerelationer (Muller, 2008:21).
3.8. Politisk inverkan
Transnationella flyktingar kan trots långa avstånd från sitt hemland påverka och göra en skillnad politiskt. Det finns olika exempel på hur transnationella flyktingar har påverkat genom transnationalism. Transnationella flyktingar som mobiliserar och bekämpar krig i hemländer, har hjälpt till att bygga upp landet igen eller t.o.m. format nationer (Al-‐Ali, 2001:10a). Eritreanska flyktingar ska ha gjort detta då de mobiliserats så att de kunde bidra till kriget (Al-‐Ali et.al., 2001).
Stater kan förenkla eller försvåra transnationalism på olika vis (Al-‐Ali et al., 2001:12b). Ett exempel är den Eritreanska staten som tar emot skatt från diaspora flyktingar och samtidigt involverat dem i beslutsfattande om hur konstitutionen skulle uppbyggas
(Al-‐Ali et.al, 2001:9-‐10a). Flyktingar som har osäkra statusar i migrationslandet är försiktiga med att göra någonting som skulle äventyra ett medborgarskap. Den osäkra situationen gör att de har svårare att få jobb och detta påverkar deras transnationella handlingar och integrations process (Al-‐Ali., 2001:16a).
Transnationalism underminerar inte välfärds system. För flyktingarna så är transnationalism ett viktigt nätverk som ger stöd (Muller, 2008:5).
4. Metod
4.1. Introduktion
Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra syriska flyktingar. Dessa intervjuer var varierade med både öppna och semistrukturerade intervjuer. Fokus har varit på de syriska familjernas kontakt med sin övriga familj i hemlandet. Intervjuerna har varit djupgående med en del uppföljningsintervjuer och en familj har fört dagbok i en veckas tid.
Just för att få studier har genomförts på transnationella flyktingfamiljer under ett pågående krig, så har det varit forskarens avsikt att från början ha ett explorativt och öppet förhållningssätt. Studien använder komparativ metod, dels för att det inte finns teorier på just detta forskningsområde, men även för att kunna söka det signifikanta i datamaterialet och jämföra respondenternas upplevelser.
4.2. Urval
Det var avsiktligt för studien att finna respondenter med familj från olika delar av Syrien för att kunna jämföra deras berättelser. Forskaren blev tipsad om en Syrisk familj där pappan i familjen blev den första informanten.
Den första intervjun handlar om Ahmad som bor i Sverige med sin familj. Han är runt 40 år och kom som flykting från Syrien för två år sedan. Ahmads övriga familj befinner sig i Damaskus. Just för att Damaskus inte är lika drabbat av kriget som många andra städer så eftersöktes en informant som hade familj i Aleppo eller Homs som är mycket mer drabbade områden. Den kontakten blev förmedlad av Ahmad som tipsade om en bekant vars familj bodde i Aleppo. Karim är 27 år gammal och kom ensam till Sverige för ett år sedan. Han går på SFI, vill studera och reser mycket fram och tillbaka till vänner runtom i Sverige. Senare har det även tillkommit två kvinnliga informanter Shirin, 27 år, och Amira ,26 år, som har familj i Damaskus respektive i Homs. Shirin och Amira intervjuades samma dag vid två olika tillfällen med hjälp av en tolk. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats.
Shirin kommer från Homs och där har hon kvar familjemedlemmar. Staden står idag helt i ruiner då det har varit intensiva konflikter. Homs blev ett strategiskt konfliktområde och har varit i stridens mittpunkt de senaste tre åren (BBC,2014). Anti
regimska rebeller hade från början etablerats där och vägrade ge upp staden. Den syriska regimen slog tillbaka och idag har oppositionen tvingats tillbaka.
Karim har hela sin familj kvar i Aleppo. Staden har delats in två delar en som står under regimen och en under oppositionen. Karims familj som bor på ”den fria” sidan, oppositionen, lever ett mycket begränsat liv. De civila människor som bor där har det mycket svårt, de bor bland ruiner och kämpar för att överleva (BBC, 2014).
Ahmad och Amira har kvar sina familjemedlemmar i Damaskus. Huvudstaden står under regimens kontroll och har i det stora hela klarat sig bättre än många andra områden i Syrien. Det sker dagliga missilattacker och strider i förorterna, bara 20 minuter ifrån staden (BBC,2014).
Nedan visar en karta över Syrien och de inringade städerna Damaskus, Homs och Aleppo.
4.2.1. Karta över Syrien: Damaskus, Homs och Aleppo
4.3. Kvalitativa intervjuer
Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är, enligt kvale (2002:15) ”att förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetenskapliga förklaringar”.
Enligt Bryman (2013: 415) är informanternas egen tolkning av intervjufrågorna och det som informanten själv upplever att de vill beskriva/skildra det viktiga. Tyngden i intervjun bör läggas på vad informanterna säger och upplever och bör tillåtas vandra i olika riktningar då det ger en kunskap om vad informanten upplever vara det viktiga. Detta betonar även Dalén (2011: 9) som menar att ”den kvalitativa forskningsintervjun är lämpad att ge insikt om informantens egna känslor, erfarenheter och tankar”. Det är även av vikt att vara försiktig så att forskningsfrågan inte blir för snäv från början då det kan hindra och begränsa undersökningsprocessen. Att vara för definierad kan göra att man begränsar sitt sätt att se och öppenhet inför andra perspektiv så att det påverkar insamlingen av information. Här menar Bryman (2013: 419) att ”en sådan brådmogen eller förhastad begränsning av undersökningsfokus är egentligen inte förenlig med hur en kvalitativ forskningsprocess ska genomföras”.
I kvalitativa intervjuer kan samma person intervjuas flera gånger och man behöver inte följa en speciell ordning när man ställer frågor. I semistrukturerade intervjuer finns rum för följdfrågor och frågor som kanske inte följer strukturen men som ändå anknyter till forskningen. Forskarens syfte är att få fram det som informanten vill säga och ”rika” djupgående och informativa svar, Bryman (2013: 413).
4.4. Komparativ metod
”Vår förståelse grundas på jämförelse. Genom att sätta objekt i relation till varandra framhäver man likheter och skillnader. Komparativa analysmetoder erbjuder möjligheten att förklara dessa likheter och skillnader. Det ger förutsättningar för att utveckla teorier om varför likheter och skillnader finns inom olika sammanhang, men också hur faktorer påverkar varandra” (Denk Thomas, 2012: 222f).
Den komparativa analysen handlar om att söka samband (Denk, 2002:98). Metoden står nära grundad teori och används för att beskriva, förklara eller förutsäga olika situationer (Denk, 2002:28). Den utgår oftast inte ifrån teorier utan ifrån modeller av teorier (Denk Thomas, 2002:16). Metoden kategoriserar och jämföra kvalitativ data
och kodningsprocessen är induktiv (Freeman Melissa, 2005:3). Det är genom att jämföra, finna samband och att pröva sambanden som komparativa analyser kan ta fram modeller, hypoteser och teorier (Denk, 2002:16). Det finns olika syften och orsaker för att använda komparativ metod och hur man applicerar metoden i en studie (Denk, 2002:31). Olika alternativ för att analysera och jämföra datamaterialet t.ex. analyser som använder likheter som förklaras med likheter (Denk, 2002:56), eller skillnader som förklaras med skillnader (Denk, 2002:98) och variation. Inom komparativ metod så finns det analyser som syftar på att förklara och beskriva tidigare eller nuvarande situationer (Denk, 2002:20). Nedan följer en beskrivning om hur forskningsprocessen går till: ”En respondent intervjuas och ombeds att beskriva sina uppfattningar om ämnet. Det följs av omedelbara analyser, med syftet att förstå respondentens synpunkter och för att ta fram material för efterföljande intervjuer. Den andra respondenten intervjuas för att få fram deras synpunkter och sen för kommentarer på den första respondentens kategoriseringar. Det här återupprepas så länge nya perspektiv förs in i den dialogiska processen. Syftet är inte att utveckla förklarande teorier utan för att möjliggöra för en grupp av olika spekulanter att tillsammans ge en djupare förståelse om ämnet som undersöks” (Freeman Melissa, 2005:3f).
4.5. Forskningsprocessen
Från början har komponenter i grundad teori använts. Eftersom att det är en mindre studie och fyra fall som undersöks så har det varit svårt att använda grundad teori fullt ut. Det har varit studiens primära syfte att behålla ett explorativt förhållningsätt, att söka det signifikanta i datamaterialet och att ta fram viktiga teman. Det är segment i grundad teori som också har applicerats. Studien lutar åt komparativ metod som står nära grundad teori som också handlar om att ta fram teman och att utveckla teorier genom att jämföra. Grundad teori använder det empiriska datamaterialet som utgångsläge och är ”grundat” på datamaterialet. Det innebär att det är informanternas egna uppfattningar och perspektiv som är grunden. Genom kodning av datamaterialet utvecklas teorier kring framträdande teman i informationen. Vid analys och kodning av datamaterialet så ska informationen hela tiden jämföras. Jämförelser sker genom att forskaren uppmärksammar likheter och olikheter i datamaterialet (Dalén 2011:50).
Den komparativa metoden utgår oftast inte ifrån teorier men från modeller av teorier (Denk Thomas, 2002:16). För denna studie har tidigare forskning varit viktig och har tillsammans med respondenternas intervjuer tagit fram teman. Temana har på så vis vuxit fram ur informanternas berättelser i förhållande till tidigare forskning och hela tiden jämförts. Tidigare forskning har varit med och lyft datamaterialet till en teoretisk nivå (Bryman, 2013:528). Studien har bestått av varierade intervjuer. Den första och den andra intervjun var öppna och explorativa. Vid det första intervju tillfället analyserades materialet och i förhållande till tidigare forskning togs vissa framträdande teman fram. Dessa teman från den första informanten jämfördes med den andra informantens upplevelser och uppfattning. Här ville forskaren behålla fältet öppet ifall fler framträdande teman skulle dyka upp. De teman som kom fram beskrivs utförligare i nästa avsnitt och i resultatet under rubrikerna; oro, transnationell kommunikation, besvikelse, transnationell ekonomisk aktivitet, skilsmässor och giftermål i hemlandet och transnationell politisk aktivitet.
Utifrån de första två respondenternas berättelser ville forskaren pröva deras information ytterligare. Här ville forskaren se om det kunde finnas genus betingade orsaker i de olika temana. De två manliga respondenternas berättelser jämfördes med två kvinnliga respondenter och här användes semistrukturerade intervjuer. Ett antagande, viktigt att nämna, men som inte kunnat fastställas i studien handlar om kvinnor och mäns kommunikation med familjen i hemlandet. En forskning menar att kvinnor som har lättare att integreras i det nya samhället känner sig stärkta och kommunicerar mer med familjen i hemlandet. Detta antagande var svårt att pröva då de flesta respondenterna var nyanlända inom 1 år eller 5-‐6 månader och kan därför inte redovisas i resultatet.
4.6. Teman
§ Oro.
Temat oro växte fram redan vid första intervjun och är framträdande hos alla respondenter. Frågan var hur respondenten mådde efter ett samtal med familjen. Tidigare forskning tar upp hur oro påverkar flyktingarnas vardag. Intressanta olikheter inom detta tema, är mellan de kvinnliga och de manliga respondenterna, och har handlat om viljan/önskan att inte kommunicera med familjen jämfört med viljan att kommunicera så mycket som möjligt.
§ Transnationell kommunikation.
Temat växte fram ur första respondentens upplevelse av att inte berätta för familjen om han hade det ”för bra”. Detta stämde in hos alla respondenterna och tidigare forskning, då det var vanligt att inte berätta ”för bra” saker i sin vardag eller om de mådde dåligt.
§ Besvikelse.
Temat besvikelse växte också fram från första intervjun där frågan var tagen ifrån tidigare forskning och handlade om skuldbeläggning för att ha lämnat landet. Temat stämde in hos en manlig respondent samt en kvinnlig respondents man.
§ Transnationell ekonomisk aktivitet.
Det är ett tema taget ur tidigare forskning och är mycket vanligt inom transnationella studier. Här handlade det om att se vilken transnationell ekonomisk aktivitet som finns hos respondenterna.
§ Skilsmässor och giftermål.
Det är taget ur första intervjun, där den första respondenten beskrev ett ökande antal skilsmässor i hemlandet. Alla respondenter fick utrycka sina åsikter om detta och alla har olika svar. Tidigare forskning om transnationella flyktingar nämner skilsmässor bland flyktingar i det nya landet men ingenting om flyktingarnas perception av hur det förehåller sig i hemlandet.
§ Transnationell politisk aktivitet.
Detta var ett känsligt tema. Kvinnorna har inte fått några frågor om politiska synpunkter och har därför inte kunnat jämföras. De manliga respondenterna valde att berätta och har tagits med för att tidigare forskning nämnt ganska lite om detta men gett en ingivelse om att det kan ha en stor påverkan. Därför har de två manliga respondenternas synpunkter tagits med i studien.
4.7. Analys
Det som eftersökts i datamaterialet och som har varit viktigt vid analysen är det konstanta sökandet efter likheter och skillnader. Här används grunderna i traditionell komparation (Denk, 2012: 37-‐44). Både likheter och olikheter i respondenternas upplevelser har varit viktigt vid kodning av datamaterialet. Här kan Komparativa analyser undersöka egenskaper hos fall då de jämförs med varandra (Denk, 2012: 11).
Studien undersöker och jämför fyra fall tillsammans med tidigare forskning. Det är en påbyggnad av traditionell komparation där det oftast är två fall som undersöks och bestämda faktorer. Denna studie är mer rörlig eftersom att det har varit svårt att ha bestämda faktorer från början och teman har vuxit fram ur respondenternas upplevelser och tidigare forskning.
Analys Schema Tema Respondent1 M Respondent2 M Respondent3 K Respondent4 K Tidigare studier Oro:
”Det skulle vara lättare att inte ha kontakt med familjen”?
Ja Ja Nej Nej
Besvikelse: Upplever besvikelse/skuldbeläggning för att ha lämnat landet?
Ja Nej Nej (Men hennes man upplever det) Ja Transnationell kommunikation: Undviker att berätta ”för” positiva och negativa saker för familjen?
Ja Ja Ja Ja Ja
Transnationell ekonomisk aktivitet: skickar hem pengar till familjen?
Ja Nej Nej Nej Ja (Vanligt förekommande)
Skilsmässor i hemlandet? Ja Nej Nej Ja
Transnationell politisk aktivitet?
Ja Ja Ja
Analysschemat ger en enkel överblick av de skillnader och likheter som finns mellan respondenternas svar och tidigare forskning. Det är framförallt skillnader mellan respondenternas svar som har krävt djupare analyser. Frågan som ställs är varför ser det olika ut mellan dessa respondenter? Vid olika utfall av svar på teman så har tidigare forskning varit användbart. Framförallt har tidigare forskning om rollförväntningar varit mycket värdefullt för denna studie. Vid skillnader i utfall undersöks genusbetingade orsaker, rollförväntningar, var de olika respondenterna kommer ifrån och vilken kontakt som finns med familjen. ”I komparativa analyser uttrycks relationella egenskaper främst som likheter respektive skillnader. Dessa likheter och skillnader handlar om förekomst eller avsaknad av egenskaper hos fall… Det som förenar kategorier som uttrycker relationella egenskaper är att de inte ger någon
information om vilka egenskaper fallen har, utan hur egenskaperna förehåller sig till varandra när de jämförs” (Denk Thomas, 2012:11).
Tema Besvikelse Respondent1
Man Respondent 2 Man Tidigare Forskning Upplever du besvikelse/skuldbeläggning för att du lämnat landet?
Ja Nej Ja (upptäckts i studier om
Bosniska flyktingar)
Genusbetingade
orsaker/Rollförväntningar: Ett upplevt ansvar p.g.a. vara man i familjen?
Ja Framgår inte Ja (vanligt i kollektiva kulturer)
Rollförväntningar: Äldste bror?
Ja Framgår inte Ja (spelar roll vilken ordning man föds, kollektiv kultur)
Har möjlighet att kommunicera mycket med familjen?
Ja Nej
Kommer ifrån ett mindre drabbat område? (Vissa städer har, vid tidpunkten, klarat sig ”bättre”, då andra står i ruiner t.ex. Aleppo, Homs)
Ja Nej
Vid första intervjun var det likheter med tidigare forskning som var det centrala och lade grunden till vissa teman. Vid den andra intervjun var det olikheter som framträdde. Bland annat då det gällde uppfattningar om skuld och skuldbeläggande från familjemedlemmar. Forskarens antagande var att respondenternas svar skulle vara mer lika. De likheter som framträdde vid de första respondenternas intervjuer var oro och att inte berätta för familjemedlemmar om hur man har det. Tidigare forskning styrker att flyktingar inte berättar om positiva och negativa förhållanden till familjemedlemmar i det krigsdrabbade landet. Detta prövades mot två kvinnliga informanters upplevelser, då tidigare forskning visat på genusbetingade orsaker vid kommunikation med familjemedlemmar i hemlandet. Det var då framförallt olikheter som eftersöktes och ett antagande om att kvinnor kommunicerade mer om både positiva och negativa förhållanden i sin vardag för familjemedlemmar. Det visade sig istället finnas likheter med de första respondenternas svar. De olikheter som kommit fram ur de kvinnliga respondenternas intervjuer, i jämförelse med de manliga respondenternas svar, analyseras med hjälp av tidigare forskning. Där har tidigare
forskning som tar upp rollförväntningar och vissa genusbetingade företeelser sammankopplats med respondenternas svar. Så har olikheter eller likheter skapat samband.
4.8. Begränsningar
Problem som kan uppstå med komparativ jämförelse handlar bl.a. om kulturellskevhet och värdeskevhet. Det handlar om att värden och normer som forskaren har, medvetet eller omedvetet, påverkar jämförelseanalysen. Att vissa teman väljs ingår i komparativ forskning men perspektivskevhet handlar om att vissa perspektiv väljs bort i och med att forskaren väljer analytiska kategorier som gör att vissa aspekter inkluderas och andra exkluderas (Denk, 2002:93f). Det blir problematiskt om vissa aspekter ofta väljs bort. Samtidigt så blir undersökningen svårare och mer komplex ifall man jämför många faktorer. ”De faktorer som ingår i analysen bör väljas med teoretiskt eftertanke och omsorg om analysens genomförande” (Denk, 2012: 52). Irrelevanta faktorer kan påverka resultatet och används många faktorer kan det bli till belastning för studien och försvåra processen (Denk, 2012: 52). Vilka mått som man mäter med kan också påverka utfallet. Om man t.ex. mäter skillnader med ett mått som inte blir objektivt inför det som jämförs. Därför är det viktigt att välja mått som ger ett objektivt och teoretiskt utfall. Urvalskevhet handlar om att slutsatsen kan påverkas av vilka ”fall” man väljer att jämföra med varandra (Denk, 2012: 57). ”Beroendeförhållanden utmanar antagandet att fallen som jämförs är tillräckligt oberoende av varandra för att kunna analysera orsaker och effekter inom fallen” (Denk, 2012: 222).
4.9. Etiska överväganden
Etiska principer såsom anonymitet, frivillighet, konfidentialitet har tagits i beaktning i denna undersökning. Informanterna har fått ta del av vad undersökningen handlar om och hur informationen skall användas (Bryman, 2013:131). Informanterna har även kommenterat på det utskrivna materialet ifrån transkriberingen och har bett att det inspelade materialet ska tas bort efter transkribering. Etiska överväganden behöver tas i beaktning så att informanten eller dess omgivning inte tar skada. Det ska inte gå att identifiera undersökningspersoner eller vem som har sagt vad när man redovisar sitt material. Fiktiva namn kan vara ett sätt men det går ju fortfarande att identifiera en informant, detta ska man vara försiktig med när man utför kvalitativ forskning så att
