Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
h elst tvek an en talang värd u p p m u n tran och stöd. E fte r n ågra k ritisk a k alld u sch ar och fö rd ju p a d b e läsen h et k o m m e r han sä k e rt att återv än d a m ed ett stö rre a rb e te o m ro m an tik en , där d e v e rk lig t nya in sik ter han v u n n it vaskats fram ur allm än godset.
D e t v o r e o ck så o rä ttv ist att in te g e sig tid att p re c ise ra några av d e k ritisk a in v än d n in g arn a m ot
Den romantiske bevsegelse.
T ill att b ö rja m ed u n d e r sö k n in g so b je k te t. Ä r d et ro m an tik en i allm än h et G je s in g av se r e lle r bara den d a n sk a e lle r d en d a n sk tysk a m ed vissa fö rg re n in g a r u pp till S v e r i g e? H ä r får hans u rval av citera d e fö rfa tta re stå som en d a svar: fö ru to m en rad d an ska fö rfattare fig u re ra r K a n t, F ich te, Sc h ellin g, N o v a lis och några an dra ty sk a nam n sam t A tte r b o m och A lm q vist m ed v a rd e ra något citat. M y c k e t av d et fö r fattaren säg er om m än n iskan s fö rh ållan d e till k o sm o s h ad e b ättre ku n n at e x e m p lifie ra s ur Stag- nelius sk rifte r än u r d e m e d io k ra In g em a n n texter, o fta av m y c k e t sen t datum , som an fö rs. O ch b åd e G e i je r och T e g n é r sk u lle k u n n at b id ra m ed u t m ärk ta citat i fle ra av G je s in g s k ap itel. M e n fö r m o d lig en är d e t d en d an sk a ro m an tik en sedd m ot tysk b ak g ru n d som han har i tankarna. V a r fö r då inte säga d etta re n t ut? Im p u lse rn a från En glan d och F ra n k rik e b e rö rs näm ligen in te alls.A v g rä n sn in g e n i tid en kan o ck så diskuteras. In te sällan le d e r G je s in g läsaren in i d en K ie rk e g a a rd s- ka ta n k ev ärld en s la b yrin ter. B e r o r d etta p å att han räk n ar K ie r k e g a a r d till ro m an tik en e lle r på att han ty c k e r sig fin n a slåen d e o m o ck så se n a fo rm u lerin g ar fö r cen trala tankar i den egen tlig a ro m an tiken e lle r h elt e n k e lt p å att han råkat läsa K ie r k e gaard m ed sto r b eh ålln in g och en tu siasm ? F råg o r av d en ty p en får m an in g et svar på.
Så till d e t v ik tig a ste , v a le t av » basala g ru n d d rag » i ro m an tik en . D e d rag G je s in g fram h äver är tvi- v elsu tan alla v ik tig a, m en d e t är ett p ar som p å ett fatalt sätt k o m m it b ort. D e t en a är h isto rism en , ro m an tik en s u p p täc k t av d en h isto riska u tv e c k lin g en som en an den s u p p e n b a re lse fo rm o ch dess h isto risk a s jä lv fö rstå e lse , vara v sedan fö lje r både fo rn tid s- o ch m ed e ltid ssv ä rm e ri, båd e filo lo g isk t m y to lo g isk t in tresse o ch n a tio n ell v ä ck else. D e t an d ra d rag et sk u lle k u n n a kallas d e t trag isk a eller d et d em on isk a. I sin utläggn in g av ro m an tik en s strävan att ö v e rb ry g g a den K a n tsk a dualism en m ellan v ä rld e n i sig o ch fe n o m e n v ä rld e n fram h ä v e r G je s in g m ed rätta d en m äk tiga ten d en s m ot en h e t som tar sig u ttry ck bl. a. i S ch ellin g s iden ti- tetsfilo so fi. M e n han g lö m m e r b o rt d en fö r de fle s ta ro m an tisk a d ik ta re o ch filo s o fe r k va rstå en d e sp rick an i u n ive rsu m , deras stän diga tal om av fallet från id é v ä rld e n , om d en åt d ö d e n h em falln a sk a p e lse n s d u n k la n attsida som o ck så är m ä n n isk o sjä len s n attsida, o m den b ittra m otsatsen m ellan m ak ten att b e g ä ra och tvån g et att fö rsa k a , om den en d e fö rso n a re n i d en n a v ärld en som h e te r D ö d ,
om k o n sten inte bara som åkallan utan som be svärjelse.
V iss t k än n er väl K n u d B ja r n e G je s in g till dessa ting m en d e p assad e kan sk e in te så väl in i hans »skiss till g e n e re ll k arak teristik » . M en i an dra av seen d en p e k a r d en p å v äse n tlig h eter. Låt m ig slu ta m ed ett citat som visar G je s in g när han är som bäst. D e t gä lle r rom an tik en s h opp om att ku nn a skapa en u n ive rsalk o n st som o ck så sk u lle v ara en u n iv e rsa lv e te n sk a p :
» G ru n d p lan en til d en u n ive rselle ep istem o lo g i, rom an tik k en en sk e d e at sk ab e, er selv i sin ufu ldt- en dth ed im p o n eren d e. M e d en en eståen d e v ilje til harm oni o g en hed segte m an at sam m en taen k e natu rvid en skab , filo so fi, m o ral, h istorie, aestetik o g relig io n fo r i d en n e syn tese at g ru n d e d en i sand hed hu m an e vid en sk ab . F o rse g e t m islyk k ed e s [. . .] E le m e n te r ne i d en spaendingsfyldte u n ive r- salvid en sk ab bevaegede sig snart atter b o rt fra h v era n d re i fo rsk e llig e retn in g er, m en alle var d o g m aerkede a f m ed et. H e r d a n n ed es kim en til så fo rsk e llig a rte d e faenom ener som n ation alism en , fo lk e lig e o prersbevaegelser, m arxism en , nation al socialism en , d et p sy k o lo g isk e og d et h isto risk e m en n esk esyn , in d ivid u alism en o g den m ö d ern e an arkism e. R o m a n tik k e n fo rm åed e ik k e at fast- h o ld e sin syn tetiseren d e taenkning. M e n d en ivaerksatte en fru g tb ar k o n fro n tatio n » (s. 4 3 , 44).
G je s in g är som syn es inte rädd fö r att ta m u nnen fu ll m ed sto ra ord. Y tte r lig a r e några m u n fu llar, väl tu ggade och sm älta, skall fö rh o p p n in g svis u tg ö ra näring åt d e t m ästarp ro v v i väntar p å från den n e o räd d e gesäll.
Staffan Bergsten
Övriga recensioner
2 3 1
Jo h n C a re y :
The Violent Effigy. A study of Dickens’
Imagination.
F a b er and Fab er. L o n d o n 1 9 7 3 . In fö r den k o m isk a och realistisk a trad ition en inom e n g e lsk ro m an k o n st har litteratu rfo rsk n in g en och k ritik en reag erat p å o lik a sätt. E n e xtrem stånd p u n k t exe m p lifie ra s av lan W atts k lassisk a b o kThe Rise of the Novel
( 19 5 7 ) . D ä r hävdas m y ck et bestäm t, att en m än n isk osk ild rin g bygg d p å k ari k atyr och k o m isk ö v e rd rift är e stetisk t u n d erläg sen en p sy k o lo g isk t och s u b je k tiv t in riktad fram ställning. K o n s e k v e n s e n b lir, att W att ser R ic h ard - son som en seriö s ro m an fö rfa tta re av h elt annan d ig n itet än Field in g. På m o tsv aran d e sätt har andra k ritik e r v e la t h ävda, att D ic k e n s m åste värd eras lä g re än vissa av sina sam tid a fö rfa tta re , t. ex. G e o rg e E lio t.E n annan sk o la har sö k t åstad k om m a en äre- räd d n in g av D ic k e n s g e n o m att tillsk riv a hans ro m an er lå n gtgåen d e estetisk a och a lleg o risk a k o m p lik a tio n e r, som k n appast kan ha v arit m ed v e tn a fö r fö rfattaren själv.
B å d a d e ssa syn sätt av visar C a re y b estäm t i fö r o rd e t till sin b o k . I te x tan aly sern a tar han o ck så avstån d från de m est fa n ta sifu lla k o n stru k tio n e rn a in om D ic k e n sfo rsk n in g e n , t. ex. att Q u ilp i
The
Old Curiosity Shop
sk u lle v ara att b e trak ta som en i d etalj g e n o m fö rd a lle g o ri ö v e r affärsliv ets och in d u strialism en s o n d ska. D ä r e m o t d isk u te ra r han p å fu llt allvar an dra h y p o te se r av lik n an d e art, e x e m p e lv is att dim m an iBleak House
b ete ck n a r den o k u n n ig h et i v ilk e n rom an en s p e rso n e r le v e r , e l ler t. o. m. är avsedd som en sym b o l fö r »the o b scu rity o f the legal system » . C a r e y tycks inte till räck lig t k o n s e k v e n t i sin u p p g ö re lse m ed d y lik a ten d en ser o ch u p p sla g in om D ic k e n sfo rsk n in g e n .E tt av de in tressan taste k ap itlen b eh an d lar ten d en sd ik taren D ic k e n s. H u v u d te se n är att D ic k e n s i id e o lo g isk t av se e n d e var m y c k e t in k o n se k v e n t, och att han d elad e d e fle sta av den v ik to ria n sk a e p o k e n s sociala fö rd o m ar. B re v e n v isa r ett tydligt fö ra k t fö r de socialt utslagna, o ch m ed ö v e rlä g se n iro n i b erättar D ic k e n s o fta om b e sö k p å fattighu s och asyler. Sam m a attityd är van lig o ck så i ro m a nerna. F ö r D ic k e n s finn s o b e strid lig e n något h u m o ristisk t i d e svältan de b arn en s lid an d en i
Oliver
Twist
ochNicholas Nickleby.
D ä rm e d fö rfe la r han sitt syfte, fö ru tsa tt att detta v a rit den sociala in d ig n ation sd ik taren s: » T h e re su lt o f the iro n y is not to m ak e the social criticism m o re bitter. O n the c o n trary, th e p ity o r an g er w e w o u ld n o rm ally fe e l at th e su fferin gs o f the little vic tim s is e x tin gu ish ed in laughter. D ic k e n s qu ite c o n sc io u sly m isre p re se n te d his su b je ct. H e did n ot w ish to p r o v o k e an ger o r re fo rm so m u ch as to retain a large and lu c rative au d ien ce.» (s. 7 1 . )D ic k e n s fram ställs som en k o m isk fö rfattare, in riktad p å att r o a sin p u b lik fö r stund en. N ä r han b eh an d lar a k tu ella sam h ällsp rob lem sk er det i fö r sta hand p å g ru n d av d e h u m o ristisk a e ffe k te r äm n et tycks h o n o m m ed ge. Jo h n C a re y s arg u m en tation b lir alltså en e x a k t p a rallell till d en tes som R e n é B r a y d riv e r i sin kän d a b o k
Moliére, homme de
théatre
( 19 5 2 ) . I p o le m ik m o t tid igare fo rsk n in g b estrid s där b estäm t e xisten sen av m o raliseran d e s y fte o ch ten d en s i M o lié re s k o m e d ie r.E tt p ar av k ap itlen i C a re y s b o k är relativ t in tet sägan d e, och u tm yn n ar en dast i truism er. S å är det e x e m p e lv is fö rsp illd m ö d a att s ö k a p å v isa vad som är u p p en b art fö r v ar och en som läser en rom an av D ic k e n s, näm ligen att d y g d em ö n stren är skäligen o in tressan ta m ed an sk u rk a rn a och h y p o k rite rn a fä ster sig i m inn et.
D ä r e m o t lyck as C a r e y av v in n a e tt så o m sk riv e t äm n e som D ic k e n s ’ k o m isk a m än n isk o sk ild rin g nya syn p u n k ter. H an utgår från ett v älb ek an t fa k tum , att in d iv id en o fta red u ce ras till en k a ra k te ris tisk d etalj p å b ek o stn ad av p e rso n lig h e te n i ö vrigt. D e t kan rö ra sig om ett an sik tsu ttry ck e lle r en gest. D e t kan o ck så v ara fråga om o lik a attribu t;
2 3 2
Övriga recensioner
ett träb en , en k o n stg jo rd hand, en p e ru k , ett u p p se e n d e v ä ck a n d e kläd esp lagg . P erso n en b ryts ner till frag m en t, vad som återstår är en d etalj lö sry c k t ur sitt sam m anhang. D e n lev an d e m än niskan e r sätts av en död avb ild , blir so m en v a x fig u r e lle r d o c k a m ed ev ig t sam m a o fö rä n d e rlig a k a ra k te ris tika och utseen d e.
I g en g äld fö r e fa lle r d ö d a tin g äga ett e g e t liv i D ic k e n s ’ ro m a n e r; p o rträ tt och statyer tyck s röra sig o ch v ilja tala. D e t u p p står ett e g en d o m lig t grän slan d m ellan liv och dö d , d är D ic k e n s ’ k o m is ka fantasi är som stark ast och m est en gagerad .
D ic k e n s h yste en väl d o k u m e n te ra d fascin atio n in fö r d öd en . U n d e r sin a r e so r fö rsu m m ad e han sällan att b e sö k a av rä ttn in g sp latser och bårhus. I d essa m o rb id a in tressen v ill C a re y se en p e rso n lig bak g ru n d till D ic k e n s ’ b e n ä g e n h e t att d e v ita lise ra och u p p lö sa sin a m än n isk o r i fragm en t. T a n k e n tycks m ig m y c k e t in tressan t, m en svår att v e rifie ra .
M ärk lig t n og g e r C a re y ald rig n ågra sid h än vis nin gar, trots att hans fram ställn in g vim lar av citat från D ic k e n s ’ b re v o ch rom an er. D e t m in sk ar ty v ä rr an vän d b a rh eten av en b o k , som annars in n e h åller åtsk illig a o rig in e lla ia k tta g e lse r och lo c k a n d e uppslag.
Conny Svensson
K a th ry n K sih Sk lar:
Catharine Beecher. A Study in
American Domesticity.
Y a le U n iv e r sity P re ss 1 9 7 3 .Å rtio n d e n a k rin g 18 0 0 -ta le ts m itt är, sed d a u r k v in n o h isto risk syn p u n k t, en k ritisk p e rio d i F ö r en ta Statern as u tv eck lin g . D å fö d d e s k v in n o rö r e l ser, som b ö rja d e h ö ja k rav p å p o litisk a rättig h eter. M e n sam tid igt in ten sifierad es o ck så k u lten av h em m et och av kvin n an som d ess cen tralg estalt — en id ealb ild n in g , som satt sp år i liv o ch litteratu r än da in i våra dagar. I sin b io g rafi ö v e r C a th a rin e B e e c h e r har K a th ry n K ish S k la r v e la t å sk åd lig g ö ra d e n n a v ik tig a p e rio d g e n o m att in rik ta sig p å en en d a kvin n a. D o c k in te v ilk e n k v in n a som helst, utan en p e rso n lig h e t, som had e fö rm åg a att i tal o ch sk rift u tö va en b ety d a n d e p å v e rk a n av o p in io nen. C ath arin e B e e c h e r styrd e u tv e ck lin g e n bl. a. g e n o m sin b o k
Treatise on Domestic Economy,
som o m try c k te s nästan v a rje år från 1 8 4 1 till 18 5 6 . M en o ck så hen n es e g e t liv sö d e kan användas som ty p e x e m p e l fö r d en som v ill stu d era relatio n e rn a m ellan k v in n o rn a och d e t am e rik a n sk a sam hället. Sk lars avh an dlin g tjän ar alltså d u b b la syften , båd a väl g e n o m fö rd a . D e t är en d ast sällan som balansen ru b b a s, då d e t sto ra a rk iv m a te ria le t fö r le d e r fö r fattaren till en ö v e r r ik e d o m p å d e ta lje r.På b o k o m sla g e t p re se n te ra s C ath arin e B e e c h e r som syster till H a r rie t B e e c h e r Sto w e. I v åra dagar k a n sk e d et b eh ö vs. M e n fö re O n k e l T o m s stu ga — som f. ö. o ck så d en bär spår av C ath arin e B e e c h e rs
