ff ff
IN
T
E
R
V
J
U
TE
X
T:
M
A
JS
A
A
L
L
E
L
IN
ho
no
m
fö
r e
n
in
te
rvj
u.
D
en ju ni sa tt ett sju tti ota l p ers on er på Lit ter atu rh us et i G öte bo rg fö r a tt ly ssn apå den för många betydelsefulla kultur
-fo rsk are n pr ofe sso r P au l G ilr oy . I sin föreläsning Th e C ha llen ges of an O sh ore Humanism dis ku ter ad e Gil ro y de t s en as te åre ts m ig ra tio ns hä nd els er – d å fle r ä n
vad omvärlden hade kunnat ana har varit och är på flykt
– o ch fö ru tsä ttn in ga rn a fö r s oli da rit et i n yli be ra lis m en s tid ev arv . N är de ssa m än nis ko r i nö d be sk riv s i ter m er av si ro r, ell er so m en ”sv ärm ” li kt in se kte r (G ilr oy cit era r
David Camerons uttalande), eller ännu värre: som bär
-are av kr ise n, se r G ilr oy ho pp et i d en ”b an ala go dh ete n” ,
som ett sätt att låta humanismen segra. Han exempli
-fie ra r m ed rä dd nin gs ak tio ne rn a på M ed elh av et. H äri se r ha n m öjl ig he ten till ny a ba nd so m ka n kn yta s m ell an
människor, om än utifrån ett, till en början, ojämlikt
fö rh åll an de , d är en rä dd ar oc h en an na n bli r r äd da d. I
anslutning till hans vistelse i Sverige fick jag möjlighe
-ten att sa m ta la m ed ho no m fö r a tt vid are dis ku ter a de
teman som berördes i föreläsningen.
Majsa Allelin (MA):
Å en a sid an ha r v i e n til lta ga nd e fa sc ism ru nt om i s am hä lle t o ch i v är ld en , å an dr a
sidan har vi det att stora delar av samhället propa-
En n
y
humanism
U
nd
er
so
m
m
ar
en
fick
G
ö
te
b
o
rg
b
es
ö
k
av
p
ro
fe
ss
o
r P
au
l G
ilr
o
y.
Me
d
en
ra
d
ra
d
ik
ala
b
ö
ck
er
b
ak
o
m
sig
, s
ås
o
m
Th
er
e
A
in
’t
no
B
la
ck
in
th
e
U
nio
n
Ja
ck
o
ch
Th
e
B
la
ck
A
tla
nti
c,
ha
r h
an
s
fo
rs
kn
in
g
va
rit
o
vä
rd
er
lig
fö
r a
nti
ra
sis
tis
ka
o
ch
p
o
stk
o
lo
nia
la
an
aly
se
r s
åv
äl
in
o
m
so
m
ut
an
fö
r a
ka
d
em
in
. M
an
as
re
p
o
rte
r M
ajs
a
A
lle
lin
trä
ffa
d
e
ge ra r f ör et t s la gs ny lib er al m ån gk ult ur ali sm , s om på m ån ga sä tt hin dr ar de n ve rk lig a an tir as ist isk a rö re lse n va rs fö re m ål m ås te va ra de n str uk tu re lla ra sis m en . T ro r d u at t d et gå r a tt fö re na an tir as ism enoch den liberala hållningen? Är det strategiskt
viktigt i dagsläget? Och hur ser situationen ut i
Storbritannien? Pa ul Gil ro y (P G): Ja g tro r a tt de t s om ju st nu på gå r i En gla nd är en sit ua tio n dä r d et i v åra sv art a om rå de n, sä rsk ilt bla nd de n un ga be fo lk nin ge n, fin ns en utb re dd up pfa ttn in g om att de är an sv ari ga fö r s in a eg na öd en .
Det är som att de också gillar den känslan. De tycker om
de t fö rh åll an de till en sjä lv so m ny lib era lis m en ha r a tt erb ju da . D et är un ge fär so m de n dä r k än sla n nä r d u är på gy m m et ell er nå go t li kn an de ; d in kr op p bli r d in up pg ift , s om Ba um an sa fö r n åg ra år se da n. Så dit t ö de bli r d in up pg ift , o ch de t ä r d itt fö rk ro pp sli ga de liv , m en
det handlar också om ditt personliga ansvar. Det här
tror jag är ett fult knep, att låta folk tro att de har ödet i
sin a eg na hä nd er, m en sa m tid ig t ä r d et en vä ld ig t populär tanke … Ja g är vä ld ig t fi en tlig t in stä lld till de t här synsättet … Ja g tro r v i h åll er på att fö rlo ra de n hä r ka m pe n. Ka ns ke ha r n i d en hä r m ed , fö re stä lln in ge n om en tre pr en örs ka p, fö re stä lln in ge n om pe rso nli g FOTO: PRIVAT
08
09
fri he t, de n hä r t yp en av ny lib era lt fö rh åll nin gs sä tt till en sjä lv .
Inte minst är det en väldigt populär inställning i invandrar
-gru pp er, av up pe nb ara an led nin ga r. Ko m m er du ih åg O S i Lo nd on fö r fy ra år se da n? D å på gic k en in ten siv de ba tt om på
vilket sätt vår nation representerade oss. En av de viktigaste
frontfigurerna för den nya multikulturalismen i Storbritan
-nie n va r e n un g atl et m ed bla nd ad etn isk fam ilje ba kg ru nd , Je ssi ca En es H ill, so m på ba ra ett ög on bli ck ble v re kr yte ra d till att va ra am ba ssa dö r fö r e tt sto rt hä lso fö re ta g. O ch va d
sysslade företaget med? De sålde privat sjukvård! Multikulti
-skillnader har ett starkt värde i den nyliberala transforma
-tio ne n av vä lfä rd sst ate n, oc h de t s om hä nd er nu är att fo lk
verkligen tar till sig det, det känner jag är riktigt deprimeran
-de . A rg um en tet fö r d ett a är ett sla gs ”k ap ita lis tis k re ali sm ”,
och med det menar man att det inte finns några alternativ.
Fo lk bli r v erk lig en fö rv ån ad e nä r m an på m in ne r d em om att
vi historiskt sett haft andra sätt att ordna samhället på.
MA: Tror du att den här synen på en själv
har att göra med en förlust av politisk makt?
PG : J o, på vis sa sä tt tro r ja g de t, m en de t h ar oc ks å att gö ra m ed livsområden där människor erfar makt. Du vet, det är lite som in ta gn a m än , m öjl ig en kv in no r m ed , s om by gg er sin a m us kle r på gy m m et he la da ga rn a, so m ett sä tt att ha nt era liv et oc h tiden. I takt med att våra communitys blir till ett slags fängel -ser och fängelser till ett slags communitys, för att låna ett utt ry ck frå n Lo ïc W ac qu an t. O m m än nis ko r k än ne r s ig in lås ta på sin a eg na om rå de n ko m m er de ju än då vil ja utö va m ak t öv er de t d e ka n ha ko nt ro ll ö ve r; de t k an va ra de n öp pn in g till omvärlden som en dator erbjuder, det kan vara kontrollen över de n eg na kro pp en , d en kr op ps lig a, ell er de n fy sis ka ex ist en se n ge no m att ex em pe lv is by gg a m us kle r, ell er så ka ns ke de t s ke r ge no m att m iss ha nd la en s p art ne r e lle r b arn en . M an let ar eft er ett läge där man får känna frihet och makt.
MA: Hur tror du den här situationen påverkar de antirasis
-tis ka fo rm ule rin ga rn a oc h str at eg ie rn a? PG : J a, all tså , d et so m är in tre ssa nt hä r ä r a tt m ed id én om en sjä lv so m de t fr ia jag et ko m m er oc ks å en ty p av po str as ial sy n på jag et. D u ve t, vi ha r ju sv art a ko ns erv ati va so m hä vd ar: ”N ej jag är in te sv art , ja g är en in div id ! J ag är en m an so m sjä lv ko nt ro lle ra r s itt öd e, oc h de t h är att fö rsö ka pla ce ra m ig so m en ra sty p är ba ra an ak ro nis tis kt – d et ka ns ke be ty dd e nå go t
förr men det fångar inte min existens i världen i dag!”
Jag frågar om hur han ser på a
tt en sk ild a in div id er ly fts fra m so m go da ex em pe l o ch på så sä tt leg itim era r e tt sy ste m so m fra m hå lle r in div id er oc h in te ko lle kti v. H an hå lle r m ed om att ten de ns en fin ns , m en vil l o ck så
betona de enskilda individernas egen entusiasm.
PG : J ag sk ull e vil ja gå fö rb i d et lit e… D et jag vil l s äg a är att m än nis ko r i vå ra m ån ge tn isk a om rå de n ve rk lig en hy se r e n
entusiasm för nyliberala idéer om ett postrasialt liv, eftersom
ett postrasialt liv är ett liv utan rasism, vilket är väldigt till
-ta lan de . Id én om att va ra en so m ha r k om m an do öv er sit t e ge t öd e är på fle ra niv åe r – fen om en olo gis kt, erf are nh ets m äs sig t, ps yk os oc ial t – vä ld ig t k ra ftf ull oc h att ra kti v. At t d et in te sk ull e fin na s n åg ra str uk tu re r s om hin dr ar dig , b eg rä ns ar dig , b es kä r
ditt liv. Och denna idé är inte bara utbredd bland de privilegie
-ra de , m ån ga fö rtr yc kta gru pp er fin ne r d et va ra en av de m es t
tilltalande bilder som livet har att erbjuda.
M A: D å bli r ja g lit e ny fik en på hu r d u tä nk er om ak ad em in s ro ll i d et ta . I gå r n äm nd e du ju sp än nin ge n m ell an at t å en a sid an va ra en ak ad em ik er , å an dr a sid an en in te lle kt ue ll. U niv er sit et et är ju en pla ts so m pr em ie ra r in div id en fö r de ss ”e ns kil da ” pr es ta tio ne r s am tid ig t s om de t ä r e n pla ts so m är fö rk nip pa d m ed fri gö re lse oc h so m fu ng er ar so m en pla ttf or m fö r a tt fö rä nd ra sa m hä lle t. Är ak ad em in en pla ts för förändring? PG : J ag ka n tä nk a m ig att sit ua tio ne n fö r m in ori tet er hä r
liknar den i England
… Ja g sk ull e till ex em pe l b li f örv ån ad om
dessa människor gick kurser i
black studies . G en ere llt se tt tro r jag att de vil l h a en ex am en oc h se da n tjä na pe ng ar. Ja g bo r i
närheten av universitetet i London, och där på Handelshög
-sk ola n gå r d et nä sta n ba ra sv art a so m vil l b li e nt re pr en öre r. All tså , ja g vil l in te arg um en ter a m ot ak ad em in s fr ig öra nd e
potential, men mindre bemedlade grupper kommer antag
-lig en in te ta en m as sa lån fö r a tt plu gg a på un iv ers ite tet fö r
tt sedan lära sig bli kritiska till världen, de har en kritik av
sa m hä lle t r ed an so m de t ä r! O ch du fö rst år, de ra s k rit ik av om vä rld en im pli ce ra s r ed an ge no m de ra s s tu die va l: a tt i fra m tid en bli så rik oc h pr iv ile gie ra d so m m öjl ig t, att ök a sin a liv sc ha ns er. D ärf ör vä lje r d e fle sta att stu de ra ek on om i, m ark na ds fö rin g, it oc h lik na nd e. Sa m tid ig t h ar vi ju en rö re lse , d u ve t, so m ifr åg as ätt er oc h sä ge r: Va rfö r ä r in te m in
professor svart? Varför är min kursplan så vit? Och så vidare,
vil ke t s åk lar t ä r b ra gre jer , m en jag tro r a tt de so m stä lle r
dessa frågor till viss del missar poängen
… Ja g tro r a tt de nn a rö re lse sy ssl ar m ed ett sla gs ly xp ro ble m ; d et fu nk ar på O xfo rd m en till ta lar in te de fat tig are stu de nt ern a, so m ve rk lig en fåt t kä m pa fö r a tt ha ett m ain str ea m liv . D en se na re gru pp en vil l ha så da nt so m as so cie ra s t ill kä nd iss ka p, gla m ou r, m ak t o ch
pengar … pengar, vulgära pengar, det är vad de vill ha
… ja m en Zla ta ns bil , ty p! D et är en bra sy m bo l fö r d en ny lib era la tid sa nd an . A tt då fö rsö ka erb ju da de m än nis ko rn a nå go n so rts ter ap eu tis k utb ild nin g, ba se ra t p å ett an ta ga nd e om en vis s m arg in ali se ra d id en tit et, är dä rfö r a tt m iss a po än ge n en lig t m ig . D et gö r m ig led se n att tro så , m en ka ns ke är de ra s
strävan efter mainstream deras sätt att förändra världen på?
M A: H ur är din a eg na er fa re nh et er av at t v ar a ak ad em ik er oc h arbeta med dessa frågor? Hur förhåller du dig till frå go rn a?
PG: Uppenbarligen vill jag se detta falla. Jag är en utopist så
FOTO: MAJSA ALLELIN
till de n gra d att jag tro r a tt de t ä r v årt up pd ra g att sp ek ule ra om hu r v ärl de n ka n bli bä ttr e. Ja g är in te i e n sit ua tio n dä r ja g
är låst av en kapitalistisk realismlogik, det hoppas jag i alla fall
in te. Ja g tro r a tt de t ä r v årt job b att gö ra vä rld en bä ttr e, oc h
det är det vi försöker göra. Det handlar om att skapa förutsätt
-ningar och nya alternativ som, enligt min mening, är förbund
-na med en kritik av kolonialismen och imperialismen, en kri
-tik av slaveriet, eftersom dessa – likt andra historiska händ
-els er – in ne bä r e tt an sv ar oc h en pli kt nu . E tt an sv ar so m jag vä rd era r h ög t. S om ak ad em ik er är jag ve rk lig en pr iv ilig ier ad , i a tt jag en s få r v ara dä r o ch arb eta dä r. M en in ne bä r d et att jag bli vit ta ge n på all va r a v m in a ko lle go r g en om åre n? N ej, sjä lv kla rt in te. O m m an sk riv er om de ssa frå go r u tif rå n en
postkolonial kritik, om man kritiserar och försöker göra om
-sk riv nin ga r a v de n do m in era nd e an tro po log in , k rit ise ra r
denna politik, sociologi, historia, denna filosofi, denna konst
-his to ria , o m m an fö rsö ke r s ätt a ih op de ssa trå da r fö r a tt fö rst å hu r k olo nia lis m en ve rk at oc h ve rk ar i v ärl de n, ko m m er fo lk hä vd a att du in te ha r r ätt att ta la om de m , a tt du in te är en se riö s fo rsk are . H ur ra sk rit isk du är sk ull e jag sä ga m ots va ra r hu r o se riö s d u up pfa tta s s om … Så ja, de t h ar jag fåt t h an ter a i
mitt liv en hel del.
MA: Har detta att göra med det ökade sofisteri du nämnde i din föreläsning? (I sin föreläsning nämnde Gilroy att det finns en hållning inom akademin som kan beskrivas som pedantisk, nitisk och möjligen introvert på så sätt att man sysslar med ordklyveri, eller som det så uttrycksfullt heter: ”en tvist om påvens skägg”.) Och kan man kalla det för ”skepticism”? PG : J a, de t ä r e n so rts sk ep tic ism , o ch ka ns ke är de n ko pp lad till de ps yk olo gis ka oc h erf are nh ets m äs sig a fö rsö ke n att låt a
något vara stabilt i en värld där du översköljs av intryck varje
gå ng du gå r in på da to rn . K an sk e är de t e tt sä tt att hå lla en arm län gd s a vs tå nd , a tt de nn a ex tre m a sk ep tic ism ell er dis ta ns en ell er va d m an sk a ka lla de t, är ett sv ar på pr es se n att hänga med
… Jag vet inte riktigt, jag undrar. Kampen mot allt
de tta in ne bä r a tt vi m ås te en ga ge ra os s i de n ny a hu m an ism en på nå go t s ätt , v ilk et jag tro r s ke pti ke rn a in te vil l k än na s v id ,
de missar liksom ett steg: kritiken av den rasistiska ordning
-en, som ju trots allt är den inneboende räddningen för huma
-niora. Det här är med andra ord inte bara en uppgift för mino
-riteter. Man måste börja se humaniora och samhällsveten
-sk ap en på ett an no rlu nd a sä tt. D ett a gä lle r fö rv iss o äv en hjä rtk iru rg er, bio lo ge r, m ed ici ns k ve te ns ka p oc h an dr a na tu rv ete ns ka pli ga om rå de n! D et är så kla rt en vä ld ig t s to r up pg ift vi ha r fr am fö r o ss, m en vi ha r o ck så m yc ke t m ate ria l, m ån ga in tel lek tu ell a frå n de n ko lon ise ra de vä rld en , fr ån an tik olo nia la ka m pe r, frå n de n sv art a po lit isk a vä rld en ,
som har arbetat med frågorna i hundratals år nu.
D et får m ig att tä nk a på de se na ste åre ns de ba tte r o m de n så ka lla de id en tit ets po lit ik en , o m po lit isk t to lk nin gs fö re trä de oc h sa nn in gs an sp rå k. Ja g frå ga r h on om dä rfö r o m m an ka n fö rst å de n ny a hu m an ism en so m en ny ty p av un iv ers ali sm , m en m öts av ett ga ns ka be stä m t o ch m er pr ob lem ati se ra nd e svar. PG : J ag fö rsö ke r a tt in te an vä nd a be gre pp et ”u niv ers ali sm ”… I en av mina böcker, Planetarian Humanism
, förklarar jag detta
m er in gå en de . S om [A im é] Cé sa ire sä ge r b eh öv er vi en ny ty p av hu m an ism att om fam na vä rld en m ed , o ch de t ä r v år hu vu du pp gif t a tt arb eta fö r d et. På så sä tt ka n vi sk ap a ny his to ria oc h ny a be gä r o ch om org an ise ra oc h om fo rm a
människan, i ljuset av en antirasistisk kritik.
MA: Så det är snarare ett historiskt begrepp?
PG : J ag tro r d et. D es su to m tro r ja g att fo lk ge ne re llt se r p å un iv ers ali sm so m m ots ats en till pa rti ku lar ism , m ed an nå go n so m Se ng ho r s ku lle sä ga att un iv ers ali sm oc h pa rti ku lar ism in te är va ra nd ra s m ots ats er i d en hä r v ärl de n, de är in te
antagonistiskt konfigurerade. Vi är universella och partiku
-lära på en och samma gång.
M A: O ke j, slu tli ge n, vil ke n frå ga an se r d u är de n vik tig as te
som vi står inför just nu?
PG : Å h, jag är ju en eu ro pé . J ag vil l rä dd a Eu ro pa frå n sig sjä lv oc h ko m till ba ka hit fö r a tt jag vil l s e att Eu ro pa om bil da s. Ja g
skulle kunna ha ett riktigt privilegierat liv på något elituniver
-sit et i U SA , d är jag tid ig are va r v erk sa m , m en jag vil le ko m m a till ba ka till om bil da nd et oc h tra ns fo rm ati on en till ett Eu ro pa dä r v i in te be hö ve r v ara fo bis ka ell er kä nn a att vi fö rlo ra t nå go t… an ta r a tt de t ä r d et jag fö rsö ke r d isk ute ra i m in bo k Postcolonial Melancholia … Ja g vil le rä dd a Eu ro pa frå n de ss po stk olo nia la m ela nk oli oc h jag vil l fo rtf ara nd e gö ra de t. Det är därför jag är här.
