1
Är det skillnad mellan pojkars och flickors
vanor gällande aktiva transporter?
en studie om samband mellan aktiva transporter,
fysisk aktivitet och årstider
Anton Fältmark
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 29 : 2020
Idrott och Hälsa 120 hp 2018–2020
Handledare: Daniel Roe
Examinator: Suzanne Lundvall
2
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte var att ta reda på om pojkar respektive flickor som bedriver aktiva transporter är fysiskt aktiva på annat sätt och vilka faktorer som påverkar val av aktivpendling samt om årstiden och plats i landet har någon avgörande betydelse.
- Hur kommer eleverna till skolan?
-Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstider?
Metod
En kvantitativ enkät användes som metod för att undersöka aktiva transporter och fysisk aktivitet. En anonym enkätundersökning genomfördes med 125högstadieelever. Urvalet bestod av samtliga elever i årskurs nio i Kalix Kommun, Norrbotten. Resultaten analyserades och bearbetades via korstabeller. Studiens teoretiska utgångspunkter var befintlig forskning om ungas fysiska aktivitet samt pågående forskning om aktiva transporter.
Resultat
Resultatet visar på att eleverna i årskurs nio i Kalix Kommun bedriver aktiva transporter till en liten del, pojkar 27% under den kalla årstiden och 33% under den varma årstiden. Motsvarande resultat för flickor är 26% under den kalla årstiden och 23% under den varma årstiden. Resultatet visar också att många elever åker buss eller bil till och från skolan. De elever (92 stycken) som uppgett annat färdsätt uppger att de har färdats med något slags fordon (90%). Det verkar som att färdvägens längd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter för både pojkar och flickor. Få elever bedriver aktiva transporter till och från skolan jämfört med dem som använder fordon. Enligt korstabellerna är det de flickor och pojkar som bedriver aktiva transporter som också är mer aktiva både inom föreningsidrott och på annat sätt på fritiden. Pojkarna inom denna grupp är också de som är mest aktiva i föreningsidrott eller liknande jämfört med flickor. Det verkar även som att det är dessa pojkar som i större utsträckning än flickorna, kommer upp till miniminivå i tid för daglig fysisk aktivitet .
Slutsats
Färdvägens längd i glesbygd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter och är en trolig orsak till den låga andelen av elever som bedriver aktiva transporter. Flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva på fritiden än pojkarna. Det kan ha att göra med att fysisk aktivitet har uppmärksammats under det senaste årtiondet. Pojkar som bedriver aktiva transporter är mer aktiva både i föreningsidrott och på fritiden jämfört med flickor som bedriver aktiva transporter. Denna grupp av pojkar når upp till miniminivån i tid för fysisk aktivitet per dag i större utsträckning än motsvarande grupp flickor.
3
Innehållsförteckning
1.Inledning………..…5
1.1 Introduktion och bakgrund ………5
1.1.2 Teoretiska utgångspunkter ………5
1.1.3 Syfte och frågeställningar ……….…………7
1.1.4 Begrepp ……….………7 2. Metod ……….7 2.1 Metodval ………..7 2.2 Datainsamling ………..7 2.3 Urval ……….8 2.4 Databearbetning ………9 2.5 Reliabilitet ………9 2.6 Validitet ………9 2.7 Etiska överväganden ………9 3. Resultat………...21 3.1 Fysisk aktivitet ……….23
3.1.1 Miniminivå av fysisk aktivitet ………..23
4. Resultatsammanfattning ………23
5. Diskussion ………..24
5.1 Metoddiscotrion ………..25
5.2 Slutsats ………26
Käll- och litteraturförteckning ………..27 Bilaga 1 Käll- och litteratursökning
Bilaga 2 Elevenkät
4 Figur- och tabellförteckning
Figur 1-Fördelning mellan pojkar och flickor? ………... 11
Figur 2-Hur tar du dig till och från skolan?... 11
Figur 3-Varför väljer du att gå eller cykla till och från skolan? ...12
Figur 4-5 Färdas du ensam, och figur 5 Tillsammans med en kompis?...12
Figur 6-Om du går eller cyklar finns separat gång eller cykelväg?...13
Figur 7-Upplever du din skolväg trygg? ………..13
Figur 8-Om du svarat Nej på ovanstående fråga (nr 7) ringa in den orsak som stämmer bäst?...14
Figur 9-Hur många gånger per vecka under vintern går eller cyklar du i genomsnitt till och från skolan………14
Figur 10-Hur många gånger per vecka under den varmare årstiden går eller cyklar du i genomsnitt till och från skolan? ………...15
Figur 11-Utövar du någon lagidrott på fritiden…………...15
Figur 12-Är du fysiskt aktiv på fritiden på annat sätt………...16
Figur 13-Hur lång tid per dag är du fysiskt aktiv i genomsnitt……….17
Figur 14-Hur många gånger per vecka är du fysiskt aktiv…………...17
Figur 15-Har dina lärare nämnt hur aktiva transporter kan påverka din hälsa och studieresultat……….18
Figur 16-Har dina lärare nämnt hur elever kan vara fysiskt aktiva och uppnå minimum av fysisk aktivitet genom att gå eller cykla till och från skolan? ……….18
Figur 17-Har lärare på skolan nämnt hur du kan bidra till hållbar utveckling genom att gå eller cykla till och från skolan? ………19
Figur 18-Om du hade mer information om hur du kan påverka klimatet, din hälsa och studieresultat genom att välja gå eller cykla till och från skolan skulle du då välja att gå eller cykla till och från skolan frekvent………...19
Korstabell 1, 2 och 3
5
1. Inledning
Avsnittet inleds med en summering över den forskning som legat till grund för frågeställningarna. Därefter presenteras de teoretiska utgångspunkterna för studien och avslutningsvis presenteras studiens syfte och frågeställningar.
1.1 Introduktion och bakgrund
Historiskt kan man se att den naturliga rörligheten har minskat i hela befolkningsgruppen genom att arbetsuppgifter har automatiserats och motoriserade arbetshjälpmedel har utvecklats,
exempelvis inom jordbruk, skogsbruk och inom industrin (Schantz 2016). Innan andra
världskriget arbetspendlade en större del av de yrkesverksamma genom att gå eller cykla till och från arbetet. Detta har förändrats genom att fler fick ekonomiskt utrymme att köpa egen bil och att samhället anpassades till biltrafiken (Engström, 2013; Schantz, 2016). På 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av barnen och ungdomar till skolan. I mitten av 1990-talet cyklade 24 procent av eleverna till skolan. I början av 2010-talet hade andelen minskat till 14 procent. Detta trots att sex av tio elever, enligt Trafikverket (2016), har skolan inom två kilometers avstånd från hemmet. Försäkringsbolaget If (2014) har frågat föräldrar till sammanlagt över 1 100 skolbarn hur barnen tar sig till skolan. Resultatet visar att knappt hälften av barnen, 45 procent, går eller cyklar, 34 procent åker buss eller andra kollektiva färdmedel, 18 procent får skjuts med bil. I dag når bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna den rekommenderade nivån på 60 minuters fysisk aktivitet om dagen enligt Active Healthy Kids, Sverige 2018. Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) är det skillnad mellan pojkar och flickors aktiva transporter där flickor i 15 årsåldern når bara upp till 9% av fysisk aktivitet. Det finns samstämmiga positiva slutsatser från många forskare om aktiva skoltransporter (Schantz, 2010, 2012, 2016, 2019; Faskunger, 2008;
Folkhälsomyndigheten, 2019). Forskningen visar på flera vinster med aktiva transporter exempelvis bättre hälsa, bättre studieresultat och längre och hälsosammare liv även som vuxen. Trots detta är det bara ungefär hälften av barn och unga som har aktiva transporter och av dem är det färre flickor än pojkar som har aktiva transporter.
1.1.2
Teoretiska utgångspunkter
I dag finns, som nämnts ovan, god kunskap om att fysiskt aktiva transporter är bra för barns och ungdomars hälsa. Förutom att de får bättre studieresultat, bättre hälsa, bättre och hälsosammare vikt och mår psykiskt mycket bättre, har de även möjlighet att nå upp till minimikravet på fysisk aktivitet per dag som dessutom påverkar hållbar utveckling med mindre koldioxidutsläpp (Schantz, (2010, 2012, 2016, 2019; Faskunger, 2008; Folkhälsomyndigheten 2019). Det som forskarna samstämmigt anger som den största orsaken till att inte fler barn och unga går eller
6
cyklar till och från skolan är otrygga skolvägar (Schantz, 2010, 2012, 2016, 2019; Faskunger, 2008 & Folkhälsomyndigheten, 2019). Lundvall och Brun Sundblad (2016) har undersökt elevers rörelse i och utanför skolan som styrker det som andra forskare har kommit framtill. Enligt Engström (2013) har elevers habitus sociala position avgörande betydelse för hur fysiskt aktiva de är nu och i framtiden. Det som framträder starkast utöver den sociala statusen är om eleverna har tidigt fått erfarenheter av många olika former av fysiskaktivitet tidigt i livet. Enligt Engström (2013) har den massmediala fokuseringen och debatten om skolans roll i hur aktiva eleverna är fått igång forskning inom området. Denna studie har sitt ursprung från Engströms (2013) teori och undersökning av en grupp elever under 38 år. Engströms (2013) studie redovisar hur elevgruppens rörelsemönster utvecklats över tid och han tar upp tankar om hur landsbygd eller stadsmiljöer påverkar människors rörelsenivåer. Engström (2013) beskriver att varje person har en unik habitus som kan beskrivas som summan av all erfarenhet personen skaffat sig socialt, kulturellt och ekonomiskt, dvs. det hen har varit med om i sitt liv både som individ och som en i gruppen. Habitus är något individen har, och i vissa fall fungerar habitus som kapital (Engström, 2013).
I denna studie har bara studier gjorda i Sverige tagits med för att fokusera på hur långt vi har kommit i Sverige med att kartlägga förekomst och karaktär på aktiva transporter. Exempel på frågor är: Förekommer det skillnader mellan olika delar av Sverige, har ökad kunskap om värdet av fysisk aktivitet ökat andelen elever som bedriver aktiva transporter och är tidigare forskning på elever i femtonårsåldern i norra Sverige i överensstämmelse med hur det faktiskt ser ut med tanke på glesbygd och det klimat som råder. (Engström, 2013Pågående studier som finns är exempelvis studier i Luleå Kommun och där Luleå Tekniska universitet (LTU) har bedrivit forskning under sex år inom området. Hösten 2019 startades en ny studie där Luleå tekniska universitet i samarbete med Region Norrbotten utvidgar projektet om Aktiva skoltransporter till fem kommuner; Luleå, Haparanda, Kalix, Arjeplog och Gällivare kommun. Lindqvist och Rutberg (2019) skriver att målet är att öka den fysisk aktiviteten och minska stillasittandet hos barn och unga i Norrbotten genom aktiva transporter. Sverige är ett avlångt land med stora klimatskillnader mellan södra och norra Sverige. Mycket forskning om aktiva transporter har gjorts i stadsmiljöer i södra Sverige och betydligt mindre forskning på landsbygden. Frågan är om det skiljer mycket i en glesbygdskommun i Norrland mot tidigare forskning (Faskunger, 2011). Landsbygden har kanske andra svårigheter och utmaningar för att öka andelen aktiva transporter, men det kan även vara så att det finns fördelar med mindre trafik och högre säkerhet vid aktiva transporter. Har mönstret mellan könen bestått och har aktivitetsnivån ökat hos flickor efter att fokus riktats på det under en längre tid?
7 1.1.3
Syfte
Studiens syfte var att ta reda på om pojkar respektive flickor som bedriver aktiva transporter är fysiskt aktiva på annat sätt och vilka faktorer som påverkar val av aktivpendling samt om klimatet i bemärkelsen årstider och plats i landet har någon avgörande betydelse.
- Hur kommer eleverna till skolan?
-Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstider?
1.1.4 Begrepp
Aktiva transporter i den här studien avser gång och cykling mellan skolan och bostaden.
Begrepp som användes vid sökning av tidigare rapporter och studier är aktiva transporter, aktiva transporter, aktiva transporter i Sverige, gång och cykling, pojkar och flickor.
2. Metod
2.1 Metodval
Studien har genomförts som en anonym, kvantitativ enkät. Enkät som metod var ett
metodologiskt och forskningsetiskt val utifrån studiens syfte och för att hantera en stor grupp elever som skulle ingå i studien. I denna typ av studier lämpar sig en kvantitativ enkätstudie bäst (Hassmén & Hassmén, 2018 och Ejlertsson, 2012).
I denna studie utgörs populationen av elever i årskurs nio i Kalix kommun. Målpopulationen (eng. target population) är samtliga femtonåringar i Kalix kommun. Variabler som har mätts är
elevernas kön, val av aktiva transporter, orsaker till valen, upplevelse av trygghet/otrygghet vid aktiva transporter, deltagande i lagsporter på fritiden, annan fysisk aktivitet på fritiden samt om eleverna har erhållit någon form av information från lärare om fördelarna med aktiva transporter. Variabelvärden som erhållits genom elevsvaren i enkäten är kvantitativa sumeriska (eng. nominal scale) diskreta värden (Hassmén & Hassmén, 2018).
Frågorna konstruerades i stor utsträckning som ja- eller nej frågor eller med andra färdiga och stängda svarsalternativ. Utgångspunkten och hypotesen inför vilka frågor som skulle ställas var att eleverna i Kalix hade en högre andel elever som bedrev aktiva transporter än tidigare forskning visat samt att pojkarna skulle vara mer fysiskt aktiva än flickorna beroende på att Kalix är av tradition en ort där bandy och hockey är stora idrotter och där främst pojkar är aktiva på fritiden. Kalix är vidare, en av de fem kommuner som deltar i Region Norrbottens projekt där avsikten är att öka aktiv transport hos eleverna. Frågorna handlade därför om aktiva transporter, aktiva
8
transporter under vinterhalvåret och sommarhalvåret, om skolvägen är trygg, om det finns gång och cykelvägar, deltagande i lagidrott och eller annan fysisk aktivitet på fritiden, hur länge och hur ofta, och om lärarna har nämnt fördelarna med aktiv transport när det gäller hälsa, miljö och studieresultat.
2.2. Datainsamling
Enkätfrågorna har till viss del inspirerats av frågor i en annan studentstudie som undersökte om aktiva transporter (Thorsell, 2014). Vissa specifika frågor om aktiva transporter under vinter och sommarhalvåret har konstruerats och har tagits med utifrån en hypotes om att vädret/klimatet där skola och hem ligger, dvs. den geografiska platsen påverkar valet om aktiva transporter. Fyra frågor skapades utifrån att aktiva transporter varit i fokus under det senaste årtiondet. På grund av coronavirusepidemin valdes en snabb process för genomförandet där ingen kontakt med eleverna togs utan förfrågan om medverkan förmedlades genom rektor och mentoransvarig på aktuell skola. Valet av metod för datainsamling gjordes också på grund av personlig kännedom om att flera elever blir mycket störda av nya personer i klassrummet. Eleverna kan ha någon form av uppmärksamhetsstörning. (ADHD, ADD, Touretts syndrom, Aspergers syndrom). Valet av kvantitativmetod gjordes utifrån att så många som möjligt av eleverna i årskurs nio i Kalix skulle ha möjlighet att vara med i studien och för att få ett så heltäckande underlag som möjligt.
2.3 Urval
Samtliga elever i studien är i femtonårsåldern och går i årskurs nio i Kalix kommuns grundskola, Manhemsskolan. Denna skola ligger i en glesbygdskommun och är den enda skola som har utbildning för årskurs nio i Kalix Kommun vilket innebär att samtliga elever i årskurs nio i
kommunen har fått möjlighet att delta i studien. Kalix Kommun består av 16,058 invånare och har många kringliggande byar som upptagningsområde av elever till årskurs nio. I studien som presenteras har 62 flickor och 57 pojkar deltagit. Det var 6 elever som valde att inte uppge kön i formuläret vilket innebar att dessa formulär inte togs med utan har bedömts som bortfall i studien. Totalt deltog 125 elever varav 119 fanns kvar efter bortfall. Rektorn på den aktuella skolan kontaktades via telefon och via e-post med en förfrågan om de var intresserade att delta i studien. Rektorn kände igen förfarfattaren till denna studie från tidigare då denne själv har varit elev vid skolan. Studien beskrevs och frågeformuläret översändes via e-post. Rektorn godkände studien och informerade ansvariglärare och andra berörda klasslärare. Enkäten överlämnades till ansvariglärare som kopierade enkäten och förmedlade informationen om enkäten samt
9
och samlade in enkäten. Enkäten fick karaktärenlämna-och-hämta-enkät (eng. delivery and collection questionnaire). Skolan som medverkade finns i ansvariges egen hemkommun och därför fanns vetskap om att samtliga elever i kommunen som var femton år studerade vid den aktuella skolan. Rekryteringsprocessen med undersökningsdeltagare samt urval var väldigt enkel då samtliga elever i årskurs nio i Kalix Kommun går på Manhemsskolan i Kalix. Samtliga elever vid den aktuella skolan har haft möjligheten att delta i undersökningen. Klasslärarna lämnade ut enkäten till 125 elever och samlade ihop dem under en vecka. Huruvida eleverna frivilligt deltagit i studien besvaras av att eleverna kunde välja att svara på enkätfrågorna eller lämna dem
obesvarade, på det sättet kunde frivilligheten säkerställas.
2.4 Databearbetning
Enkätsvaren i pappersform innebar att sammanställningen gjordes manuellt och fördes över i Excelfiler. Bearbetningen av elevsvaren skett i Excelsystemet. Bearbetningen har bestått av att sammanställa och statistiskt bearbeta data samt tolka och ur ett kön-/genusperspektiv jämföra resultat för pojkar respektive flickor. Vidare undersöktes klimatets påverkan utifrån elevernas svar. Dessa data bearbetades med hjälp av korstabeller. Därefter utvärderas resultatet mot tidigare forskning samt slutsatser kunde dras utifrån analysen.
Varje enkät kodades med en siffra som följde svaren genom varje svar på varje fråga, exempelvis var elev 1, alltid elev 1 i varje sammanställning per fråga. Som nämnts tidigare har bearbetning av insamlade data skett via i Excel figurer och korstabeller valdes för att tydliggöra resultatet.
Korstabellerna gjordes genom att ställa två eller flera kategorier mot varandra och analysera skillnaderna mellan dem.
2.5 Reliabilitet
Reliabilitet är konsistens av frågorna i enkäten, att frågorna mäter samma sak varje gång du mäter med ungefär samma förutsättningar. Liknande enkätfrågor har prövats tidigare i Thorsell, (2014) studie och har därmed en rimlig reliabilitet. Ingen pilotstudie genomfördes dock.
Om studien skulle genomföras igen av andra elever på någon annan ort kan svaren variera beroende på elevernas historiska, kulturella och sociokulturella habitus (Larsson & Meckbach, 2014).
2.6 Validitet
10
Denna studies giltighet och tillförlitlighet säkerställts genom att enkäten var helt anonym och samtliga elever besvarade samma frågenkät. För att säkerställa objektiviteten har svar i enkäter som inte ryms inom svarsalternativen inte tagits med i sammanställningarna. Detta för att inte själv börja tolka vad som avsetts med svaren, och därmed börja påverka resultatet. Elevsvar som inte hade svar på första frågan om den svarande var en pojke eller flicka valde jag att helt ta bort från underlaget. Ingen bortfallsanalys gjordes varför bortfall kan ha förekommit där elever har varit frånvarande av någon orsak vilket inte framgår från materialet.
2.7 Etiska överväganden
Det grundläggande individskyddskravet är de fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidenskravet och nyttjandekravet. Dessa grundkrav uppfylls genom att eleverna som deltagit i studien har fått information via kursansvarig lärare på den aktuella skolan som också tagit emot enkäten samt distribuerat den vidare till
respektive klasslärare. Studiens enda syfte är att jämföra om resultaten från Kalix stämmer med tidigare forskning i ämnet. Rektorn har gett sitt samtycke till att skolans elever kan delta i studien samt att eleverna har informerats om att de kunde avstå från att delta genom att inte svara på frågorna. Eleverna har tilldelats kodnummer och därför varit anonyma när svaren har bearbetats, endast könstillhörighet kan utläsas av svaren. I övrigt går det inte att identifiera någon deltagare. Den insamlade materialet kommer bara att användas i denna studie. Frågornas utformning är gjord med tanke på att ingen fråga ska väcka obehag hos någon elev (Ejlertsson 2012).
Resultatet i figurer och korstabeller därefter i text
Figur 1: Fördelning deltagande pojkar och flickor. 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 Flickor Pojkar A n tal
Figur 1
11
Totalt deltog 119 elever, 62 flickor respektive 57 pojkar. De som inte har svarat på frågan har tagits bort från underlaget när data skulle bearbetas och bedömts som bortfall. Bortfallet var 6 elever (5 %).
Figur 2: Hur tar du dig till och från skolan?
På frågan ”Hur tar du dig till och från skolan?” svarar få elever att de bedriver aktiva transporter till och från skolan (totalt 14 elever, dvs.12%) jämfört med dem som använder fordon eller annat färdmedel. Resultatet visar att många av eleverna åker buss eller bil till och från skolan. De som uppgett annat färdsätt uppger att de har färdats med något slags fordon.
Figur 3: Varför väljer du att gå eller cykla till och från skolan?
går cyklar buss bil annat
Flickor 8 0 14 8 26 Pojkar 4 2 14 2 28 0 5 10 15 20 25 30 A n tal
Figur 2
Flickor Pojkarmiljö hälsa tid enkelt annat inget svar
Flickor 1 7 9 13 9 24 Pojkar 6 6 11 13 4 19 0 5 10 15 20 25 30 A n tal Axeltitel
Figur 3
Flickor Pojkar12
Elevsvaren visar att det är hur enkelt eller hur snabbt transporten kan ske som avgör varför eleverna väljer gå eller cykla. Många har bara buss att välja på p.g.a. avståndet mellan hemmet och skolan. Många elever lämnade svar utanför svarsalternativen och dessa svar är inte med i redovisningen.
Figur 4: Färdas du ensam, och figur 5: Tillsammans med en kompis?
Svaren som illustreras i figur 4 tyder på att eleverna färdas ungefär i lika hög grad ensam som tillsammans med någon annan.
Figur 6: Om du går eller cyklar finns separat gång eller cykelväg?
Övervägande andel av eleverna anger att det finns gång och cykelväg till och från skolan så trafiksituationen är inte ett hinder för aktiva transporter.
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
ja 23 26 0 20 22 nej 31 31 0 37 33 båda 3 4 0 5 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 A n tal
Figur 4-5
ja nej båda Fråga 5 Fråga 4 ja nej båda Tjej 58 5 0 Kille 51 3 2 0 10 20 30 40 50 60 70 A n talFigur 6
Tjej Kille13
Figur 7: Upplever du din skolväg trygg?
Av figur 7 framgår att en övervägande andel av eleverna upplever sin färdväg trygg.
Figur 8: Om du svarat Nej på ovanstående fråga (nr 7) ringa in den orsak som stämmer bäst? På grund av att övervägande del av eleverna har uppgett att färdvägen är trygg har 86 elever inte svarat på frågan. ja nej båda Tjej 55 7 0 Kille 52 4 1 0 10 20 30 40 50 60 A n tal
Figur 7
Tjej Kille ingen väg påkörd överfall ensam inte motiver ad för kallt eller för varmt annat inget svar Flickor 3 3 2 0 3 4 1 47 Pojkar 1 4 1 1 1 4 4 39 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 A n talFigur 8
Flickor Pojkar14
Figur 9: Hur många gånger per vecka under vintern går eller cyklar du i genomsnitt till och från skolan?
Eleverna har besvarat fråga 2 i figur 2 med att de bedriver aktiva transporter bara med 14% men i ovanstående figur 9 (vinterhalvåret) och nedanstående figur 10(sommarhalvåret) framkommer ett annat resultat där 26% av flickorna och 27% av pojkarna bedrev aktiva transporter på vinterhalvåret.
Figur 10: Hur många gånger per vecka under den varmare årstiden går eller cyklar du i genomsnitt till och från skolan?
Av flickorna använde 23% aktiva transporter under den varmare årstiden och motsvarande
procentsats för pojkarna är 33%. Pojkarna har svarat att de är mycket aktiva under sommaren jämfört med vintern, medan flickorna är mindre aktiva under sommaren.
0ggr 1ggr 2ggr 3ggr 4ggr 5ggr inget svar Flickor 21 7 5 2 3 11 17 Pojkar 16 6 2 4 2 16 17 0 5 10 15 20 25 A n tal
Figur 9
Flickor Pojkarnoll ggr 1ggr 2ggr 3ggr 4ggr 5ggr inget svar
Flickor 12 1 0 0 7 18 10 Pojkar 8 5 2 2 2 26 8 0 5 10 15 20 25 30 A n tal
Figur 10
Flickor Pojkar15
Figur 11: Utövar du någon föreningsidrott på fritiden eller där du har en tränare (exempel: simning, volleyboll, fotboll, handboll, hockey, innebandy, dans, eller annan träning)?
Av eleverna är det 2/3 som utövar någon form av organiserad idrott på fritiden. Hälften (50%) av de 119 elever (se figur 11) är aktiva i någon föreningsidrott eller har fysisk aktivitet med tränare( simning, dans).
Figur 12: Är du fysiskt aktiv på fritiden utan tränare på egen hand (Exempel: Promenerar, gym, springer, rider, går ut med hunden mm)?
Figur 12 visar på att 104 elever(87%) av 119 elever är fysiskt aktiva på fritiden på annat sätt än genom exempelvis föreningsidrott. I denna studie är 10% av de deltagande eleverna inte alls aktiva på
fritiden. Noteras kan att det är många av eleverna som är aktiva på egenhand (87%).
ja nej Flickor 31 30 Pojkar 28 29 26,5 27 27,5 28 28,5 29 29,5 30 30,5 31 31,5 A n tal
Figur 11
Flickor Pojkar ja nej Flickor 56 5 Pojkar 48 8 0 10 20 30 40 50 60 A n talFigur 12
Flickor Pojkar16
Figur 13: Hur lång tid per dag är du fysiskt aktiv i genomsnitt, 30, 60, 90 eller över 90 min /dag?
Av flickorna är det 34% och 40% av pojkar som kommer upp till minimumnivån i tid avseende fysisk aktivitet om minst 60 minuter per dag (figur 13). Av flickor är det 47% respektive 40% av pojkar som uppnår minimumnivå minst 3ggr per vecka. Totalt når 73% av de 119 eleverna upp till miniminivå i tid per dag samt 87% elever kommer upp till miniminivå av antal gånger per vecka.
Figur 14: Hur många gånger per vecka är du fysiskt aktiv, svarsalternativ mellan 1-7 ggr.
Svaren på frågan: Hur många gånger per vecka är du fysiskt aktiv? visar att flickorna är fysiskt aktiva i högre utsträckning upp till miniminivå än pojkarna.
22 20 8 12 10 22 12 13 0 5 10 15 20 25 30min 60min 90min över 90 min Antal
30min 60min 90min över 90 min
Pojkar 10 22 12 13 Flickor 22 20 8 12
Figur 13
Pojkar Flickor 1ggr 2ggr 3ggr 4ggr 5ggr 6ggr 7ggr Flickor 1 4 17 18 9 8 4 Pojkar 3 5 4 8 11 11 14 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 A n talFigur 14
Flickor Pojkar17
Figur 15: Har dina lärare nämnt hur aktiva transporter kan påverka din hälsa och ditt studieresultat?
Av de 119 elever som deltog uppger 78 elever, dvs. 66 % att de har fått undervisning om de positiva effekterna av aktiva transporter vilket är förväntat då kommunen är med i satsningen för ökad aktiv transport (figur 15).
Figur 16: Har dina lärare nämnt hur elever kan vara fysiskt aktiva och uppnå ett minimum av fysisk aktivitet genom att gå eller cykla till och från skolan?
Svaren på frågan: Har dina lärare nämnt hur elever kan vara fysiskt aktiva och uppnå ett minimum av fysisk aktivitet genom att gå eller cykla till och från skolan? visar på att 71, dvs 60% av elever har fått undervisning om aktiva transporter och rekommenderad mininivån av fysisk aktivitet per dag (figur 16).
ja nej Flickor 44 18 Pojkar 31 24 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 A n tal
Figur 15
Flickor Pojkar ja nej Flickor 39 23 Pojkar 32 23 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 A n talFigur 16
Flickor Pojkar18
Figur 17: Har lärare på skolan nämnt hur du kan bidra till hållbar utveckling genom att gå eller cykla till och från skolan?
Svaren visar på att 86, dvs 72% av elever anser sig har fått undervisning om hur de kan bidra till hållbar utveckling genom att gå eller cykla till och från skolan inom ramen för ämnet (figur 17).
Figur 18: Om du hade mer information om hur du kan påverka hållbar utveckling -miljö, din hälsa och studieresultat genom att välja gå eller cykla till och från skolan skulle du då välja att gå eller cykla till och från skolan frekvent?
Ovanstående diagram (figur 18) visar att många elever inte skulle välja aktiva transporter mer frekvent även om lärarna hade undervisat eller utvecklat undervisningen om aktiva transporters positiva effekter för miljö, hälsa och studieresultat.
ja nej Flickor 48 13 Pojkar 38 14 0 10 20 30 40 50 60 A n tal
Figur 17
Flickor Pojkar ja nej Flickor 23 35 Pojkar 21 34 0 5 10 15 20 25 30 35 40 A n talFigur 18
Flickor Pojkar19
Figur 2 och figur 11 utgör underlaget för Tabell 1, se nedan.
Korstabellen nedan (Tabell 1) Den visar skillnaden mellan pojkars och flickors aktiva transporter (gå eller cykla) och andelen som deltar aktivt i någon idrott på fritiden. Resultatet visar att det är fler flickor som bedriver aktiva transporter är än pojkar. Men de pojkar som bedriver aktiva transporter är mer aktiva i föreningsidrott i förhållande till flickorna. Korstabellen (Tabell 1) visar att de pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter (gå eller cykla) också är aktiva på något annat sätt på fritiden.
Tabell 1 korstabell utifrån data från figur 2 och figur 11 (ovan).
Alternativ Flickor Pojkar Totalsumma Aktiva transporter 48% 40% 45% Nej 23% 23% 23% Ja 26% 18% 22% Utövar föreningsidrott 52% 60% 55% Nej 26% 26% 26% Ja 26% 33% 29% Totalt 100% 100% 100%
går cyklar buss bil annat
Flickor 8 0 14 8 26 Pojkar 4 2 14 2 28 0 5 10 15 20 25 30 A n tal
Figur 2
Flickor Pojkar ja nej Flickor 31 30 Pojkar 28 29 26,5 27 27,5 28 28,5 29 29,5 30 30,5 31 31,5 A n talFigur 11
Flickor Pojkar20
Korstabellen nedan (Tabell 2) visar andelen pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter(figur 2 ovan, gå eller cykla) och som också är aktiva på annat sätt på fritiden(figur 12, ovan). De som är aktiva i någon föreningsidrott avses inte här. Det framgår av resultatet att flickorna som bedriver aktiva transporter är fler än pojkar men att det är de pojkar som bedriver aktiva transporter som är mer fysiskt aktiva på fritiden på annat sätt( ej de som är aktiva i någon föreningsidrott).
Tabell 2. Andelen pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter (går eller cyklar) och som också är aktiva på annat sätt på fritiden
Alternativ Flickor Pojkar Totalsumma
Aktiva 48% 40% 45% Nej 2% 7% 4% Ja 47% 33% 40% Annat sätt 52% 60% 55% Nej 6% 9% 8% Ja 45% 51% 48% Totalt 100% 100% 100% . 0 5 10 15 20 25 30
går cyklar buss bil annat
A n tal
Figur 2
Flickor Pojkar 0 10 20 30 40 50 60 ja nej A n talFigur 12
Flickor Pojkar21
Korstabellen nedan visar andelen pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter (figur 2 och 13 ovan) och som kommer upp till den rekommenderade nivån om minst miniminivån (60 minuter) av fysisk aktivitet via föreningsidrott eller på annat sätt. Tabellen visar att av de pojkar som bedriver aktiva transporter är det också denna grupp som i högre grad kommer upp till minst miniminivå av fysisk aktivitet.
Tabell 3.
Alternativ Flickor Pojkar Totalsumma
Aktiva 48% 40% 45% Nej 16% 7% 12% Ja 32% 33% 33% Över 60m 52% 60% 55% Nej 21% 11% 16% Ja 31% 49% 39% Totalt 100% 100% 100%
3.Resultat
Av de deltagande eleverna är det 14 (12%) som anger att de bedriver aktiva transporter till och från skolan. jämfört med eleverna som åker buss eller bil till och från skolan samt de som uppgett annat färdsätt. Andelen som färdas med något slags fordon är 92 elever (77%). Eleverna uppger att det finns separata gång- och cykelvägar samt att de känner sig till övervägande del trygga. Eleverna i Kalix avviker mot tidigare forskning och det kan bero på att denna studie gjorts i glesbygd och att tidigare studier till övervägande del har gjorts i stadsmiljöer. (Engström, 2013; Faskunger, 2008; Schantz, 2012). Trots att eleverna upplever färdvägsmiljöerna trygga har Kalix eleverna låg andel aktiva transporter. Det resultatet kan tänkas vara en ögonblicksbild då svaren
0 5 10 15 20 25 30
går cyklar buss bil annat
A n tal
Figur 2
Flickor Pojkar 22 20 8 12 10 22 12 13 0 5 10 15 20 25 30min 60min 90min över 90 min AntalFigur 13
Pojkar Flickor22
på hur eleverna bedriver aktiva transporter under den kalla och den varma årstiden ser olika ut, d.v.s. då ger svaren en annan bild. Andelen elever som någon gång per vecka genomför aktiva transporter under den kalla årstiden är 55% och någon gång per vecka under den varma årstiden 59%, se figur 9 och 10. Dessa svar avviker från tidigare forskning som visar på att ungefär hälften av eleverna bedrev aktiva transporter (Faskunger, 2008 och Försäkringsbolaget If, 2014). Ur ett genusperspektiv kan vi se att det är fler pojkar som någon gång per vecka bedriver aktiva transporter både under den kalla (27%) och den varma (33% ) årstiden jämfört med flickor som under den kalla (26%) årstiden bedriver aktiva transporter någon gång per vecka i nästan lika hög grad som pojkar, men där flickorna angivit att de i mycket lägre (23%) under den varma årstiden bedriver aktiva transporter någon gång per vecka Dessa svar styrker tidigare forskning där pojkar är mer benägna att bedriva aktiva transporter än flickor.( Se exempelvis Active Healthy Kids,
Sverige, 2018;Lundvall & Brun Sundblad, 2016).
Kort sammandrag av resultatet i övrigt
Elevsvaren tyder på att det är hur enkelt eller hur snabbt transporten kan ske som många gånger avgör varför eleverna väljer att gå eller cykla. Många har bara buss att välja på pg a avståndet mellan hemmet och skolan. Svaren tyder på att eleverna färdas ungefär i lika hög grad ensam som tillsammans med någon annan. Övervägande andel av eleverna anger att det finns gång- och cykelväg till och från skolan så det trafiksituationen är inte ett hinder för aktiva transporter, utan avståndet mellan hem och skola. Övervägande andel av eleverna upplever sin färdväg trygg. Av Kalix eleverna är det 2/3 som utövar föreningsidrott på fritiden. Hälften (50%) av 119 elever är aktiva i någon föreningsidrott. Figuren 12 visar på att 104 elever (87%) av 119 är fysiskt aktiva på annat sätt på fritiden. I denna studie är 10% inte alls aktiva på fritiden men däremot är det fler som uppger att de är aktiva på egenhand (87%). Av flickorna är det 34% och 40% av pojkar som kommer upp till rekommenderad minimumnivå för fysisk aktivitet i tid, minst 60 minuter per dag. När det gäller antalet gånger per vecka når 47% flickor och 40% pojkar minimumnivån om minst 3ggr per vecka. Totalt 73% elever av 119 kommer upp till miniminivå för fysisk aktivitet i tid per dag och 87% elever kommer upp till miniminivå av frekvens per vecka. En majoritet av eleverna (78 stycken) uppger att de har fått information om aktiva transporters positiva effekter för miljö, hälsa och studieresultat vilket beror nog på att Kalix Kommun är med i satsningen för ökad aktiv transport. Svaren visar på att 71 elever (60%) har fått information om aktiva transporters positiva effekter samt 86 elever (72%) har fått information om det rekommenderade nivån av fysisk aktivitet per vecka.
Resultatet visar också på att många elever inte skulle välja aktiva transporter mer frekvent även om lärarna hade informerat mer om aktiva transporters positiva effekter för miljö, hälsa och
23
studieresultat. Den främsta orsaken till detta enligt denna studie kunna vara att det är
glesbygdsmiljö med långa avstånd mellan hem och skola. Elever verkar välja någon form av fordonstransport bland annat av det skälet.
Den första korstabellen (Tabell 1) är gjord med resultat från figur 2 och figur 11. Den visar skillnaden mellan pojkars och flickors aktiva transporter (gå eller cykla) och om deltagarna är aktiv i någon föreningsidrott på fritiden. Resultatet av detta är att andelen flickor som bedriver aktiva transporter är fler än pojkar, men de pojkarna som bedriver aktiva transporter är mer aktiva i idrott i förhållande till motsvarande grupp flickor. Detta kan bero på att pojkarna spelar bandy, hockey och innebandy på vintern och fotboll och innebandy på sommaren i högre utsträckning än flickorna enligt författarens kunskap om vilka idrotter som pojkar och flickor bedriver i Kalix kommun.
Den andra korstabellen (Tabell 2) visar förhållandet mellan figur 2 och 12 och om de pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter (gå eller cykla) också är fysiskt aktiva på något annat sätt än via föreningsidrott på fritiden. Det framgår av resultatet att flickorna som bedriver aktiva transporter är fler än pojkar, men de pojkar som bedriver aktiva transporter även är mer fysiskt aktiva på fritiden. Det kan bero på att det är en stor grupp pojkar som har sommarträning på egen hand utan tränare men som tränar innebandy och löpträning med kompisar från vinterns bandy och hockeyträning.
Den tredje korstabellen (Tabell 3) visar förhållandet mellan figur 2 och 13 och andelen pojkar och flickor som bedriver aktiva transporter och kommer upp till minst miniminivå (60 minuter per dag) av fysisk aktivitet i föreningsidrott eller på annat sätt. Tabellen visar att det är fler flickor som bedriver aktiva transporter men att det är de pojkar som bedriver aktiva transporter som också är de som i betydligt högre grad än flickor kommer upp till minst miniminivå av fysisk aktivitet. Detta kan bero på att pojkarna ofta har både fysträning och bandy eller hockeyträning efter varandra och då kan träningen vara i upptill 3 timmar per gång. Enligt författarens egen erfarenhet kunde träningen inom hockey vara för både J18 och J 20 samma kväll, två gånger per vecka samt match under helgen.
3.1 Fysisk aktivitet
I tidigare forskning, som exempelvis i Lundvalls och Brun Sundblads studie (2016) eleverna anger eleverna att de utövar ganska mycket fysisk aktivitet varje vecka i föreningsregi (64 %) och/eller på egen hand (80%). I Kalixstudien deltar både pojkar och flickor i föreningsidrott (50%), vilket kan likställas med föreningsregi och/eller är fysiskt aktiva i hög grad på fritiden
24
(87%), vilket kan jämställas med på egen hand. I jämförelsen ser vi att andelen Kalixungdomar som bedriver fysisk aktivitet i föreningsidrott är lägre och att andelen som är fysiskt aktiva på egen hand verkar vara högre i förhållande till Lundvalls och Brun Sundblads (2016) studie.
3.1.1 Miniminivå av fysisk aktivitet
I Nybergs studie (2016) uppnådde 44% av pojkarna och 22% av flickorna 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Vid en jämförelse med studien i Kalix var det 40% av pojkarna och 34% flickorna som kom upp till minimumnivå i tid. Det är stämmer med tidigare forskning när det gäller pojkarna, men flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva i Kalix än i tidigare studier. När det gäller miniminivå i antal gånger per vecka verkar det som om flickor kommer upp till
miniminivån i högre utsträckning än tidigare forskning med . Kan eleverna ha överskattat sin aktiva tid och frekvens utifrån att de önskar sig ha högre resultat eller vad de förväntas prestera (Lundvall och Brun Sundblad, 2016). Resultatet kan vara en följd av den information eleverna uppger sig ha fått från lärarna vad gäller fysisk aktivitet och dess positiva påverkan på hälsan. När det gäller frekvensen per vecka är det 56 flickor (47%) och 48 pojkar (40%) som uppnår
minimumnivån avseende frekvens per vecka, dvs. minst 3ggr per vecka.
4. Resultatsammanfattning
Sammanfattningsvis verkar det inte finnas någon skillnad mellan könen vad gäller aktiva transporter då det är ett lågt antal elever som besvarat att de bedriver aktiva transporter till och från skolan. Däremot när det gäller hur eleverna har besvarat frågan om aktiva transporter någon
gång per vecka uppdelat på den kalla- och varma årstiden framträder en bild av att 33% av
pojkarna bedriver aktiva transporter under den - varma årstiden respektive 27% under den kalla årstiden. För flickorna är det 23% som bedriver aktiva transporter under den varma årstiden respektive 26% under kalla årstiden. Detta stämmer överens med bland annat Schantz, (2010, 2012, 2016, 2019), Faskungers (2008); Folkhälsomyndighetens (2019) studier.
Eleverna i femtonårsåldern i Kalix kommun utmärker sig såtillvida att de känner sig trygga med resvägensmiljön jämfört med tidigare forskning (Schantz, 2016) och att i Kalix verkar aktiva transporter påverkas till viss del av färdvägens längd. Övervägande andel av ungdomarna uppger att de är fysiskt aktiva på något sätt. I Kalix verkar flickorna vara mer fysiskt aktiva och verkar uppnå mininivån av fysisk aktivitet i högre utsträckning än tidigare forskning.
25
Totalt av alla elever som deltog i studien är det 87 elever (73%) som kommer upp till miniminivå 60 min per dag och 104 elever (87%) som kommer upp till miniminivå (3ggr) av frekvens per vecka.
Slutsatsen är att färdvägens längd och den längre kalla årstiden i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter för både pojkar och flickor.
Flickorna verkar i högre utsträckning utöva någon form av fysisk aktivitet på fritiden än pojkar. Huruvida det beror på ökad fokus och kunskaper inom ämnesområdet har inte kunnat fastställas i denna studie. Dock visar korstabellerna att det är den gruppen pojkar som bedriver aktiva
transporter som är både mer aktiva i föreningsidrott och på fritiden jämfört med flickorna som bedriver aktiva transporter. Det styrker hypotesen att de som är fysiskt aktiva i föreningsidrott och eller på något annat sätt även är de som bedriver aktiva transporter.
5. Diskussion
Studiens syfte och frågeställningar var att undersöka om det är skillnad mellan pojkars och flickors aktiva transporter, och om det har att göra med klimatet i Norrbotten.
Frågeställningar
- Hur kommer eleverna till skolan?
-Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstiderna?
Hur stor andel av Kalix eleverna som går eller cyklar till och från skolan har varit svårt att få fram då flertalet av ungdomarna har angivit att de växlar mellan olika transportsätt under dagen och över året. Bara en liten del, 12% har angivit entydigt att de går eller cyklar till och från skolan och det fördelar sig på lika många pojkar och flickor. Få elever bedriver aktiva transporter till och från skolan jämfört med dem som använder fordon. Detta kan ha att göra med hurdan habitus eleverna har vuxit upp med. Resultatet visar att många av eleverna åker buss eller bil till och från skolan, och det kan ha samband med klimatet på orten. Övervägande andel av eleverna anger att det finns gång- och cykelväg till och från skolan så det är inte trafiksituationen är ett hinder för aktiva transporter, utan de längre färdvägarna (avståndet hem – skola).
Resultatet från Kalix utmärker sig genom att eleverna upplever att de till stor del känner sig trygga i trafikmiljöerna och det har mest troligt att göra med att det är landsbygd där det är lite
26
trafik och att det sällan händer några olyckor. (Schantz, 2010, 2012, 2016, 2019; Faskunger, 2008 och Folkhälsomyndigheten, 2019).
Utifrån Engström (2013) kan Kalix eleverna ha påverkats av sin habitus och sociala position som kan ha avgörande betydelse för hur fysiskt aktiva de är. I Kalix kan eleverna få erfarenheter av många olika vintersporter och sommarsporter tidigt i livet då det finns lättillgängliga i området. Den massmediala fokuseringen och debatten om skolans roll i hur aktiva eleverna är har fått igång olika aktiviteter från kommunens sida, bland annat en aktivitetsinspiratör har funnits anställd under de senaste 2 - 3 åren vars uppgift är att få igång fysisk aktivitet under raster och i viss mån under lektioner. Kalix ingår sedan hösten 2019 i en satsning på just aktiva transporter i ett samarbete med LTU och Region Norrbotten, satsningen ska pågå fram till 2026.
Det man kan utläsa är att i Kalix är det fler flickor som kommer upp till miniminivå per dag av fysisk aktivitet i högre utsträckning än pojkar, vilket avviker från tidigare studier (Engström 2013). Däremot är de pojkarna som är mer fysiskt aktiva, aktiva både oftare och under längre tid per gång än flickorna, vilket även tidigare forskning visat. Flickorna har uppgett att de är fysiskt aktiva både i föreningsidrott och fysiskt aktiva på fritiden i högre utsträckning än pojkar. Det kan ha att göra med kulturella värden och möjligen flickors habitus. Enligt Larsson och Meckbach (2014) kan elevsvaren i enkäter påverkats av den habitus som eleverna har vuxit upp med och denna sociokulturella miljö kan påverka om eleverna är fysiskt aktiva på fritiden. Enligt Lundvall och Brun Sundblad (2016) har elever en tendens att uppge mer tid och högre frekvens i den här typen av undersökningar, då elever kan svara utifrån hur de tror att förväntningarna ligger. Så kan ju fallet vara även i denna studie men resultaten kan visa riktningen vart utvecklingen går.
Hur stor andel av Kalix eleverna som går eller cyklar till och från skolan är svårt att få fram då flertalet av ungdomarna har angivit att de växlar mellan olika transportsätt under dagen och över året. Bara en liten del, 12% har angivit entydigt går eller cyklar. Att få fram ett resultat om gång eller cykling till och från skolan visade sig vara mer komplicerad än förväntat, eleverna verkar bedriva aktiva transporter beroende på väderlek och årstid samt att flera elever har uppgett att de både går/cyklar samt växlar med något motorfordon under dagen och året. Med dessa svar i åtanke skulle ett annat tillvägagångssätt i framtida vara att undersöka aktiva transporter genom att eleven för loggbok över en längre tid över hur lång tid och hur ofta eleven går eller cyklar till och från skolan eller rent av under en månad vintertid och en månad sommartid. Då skulle man kunna utläsa om aktiva transporter påverkar resultatet om eleven uppnår miniminivån av fysisk aktivitet per dag via aktiva transporter. Nyberg (2016) beskriver sitt resultat utifrån mätning med en aktivitetsmätare under en vecka. En sådan mätare förutsätter att eleverna verkligen bär mätaren hela dygnet och under en längre tid. Den mäter även endast acceleration med en accelormeter
27
med vilket innebär att det finns en risk att en pågående aktivitet inte ger utslag i mätningen, exempelvis vid cykling.
5.1 Metoddiskussion
Den pågående coronavirusepidemin har påverkat arbetet med datainsamling och bearbetning av densamma. Restriktioner som att träffa, besöka och resa ledde till att arbetet med studien mötte en del utmaningar. Inför hotet med att skolorna skulle stängas ned skapades och sammanställdes enkäten under mycken stress. Rektorn på den aktuella skolan fick enkäten som hon godkände och enkäten distribuerades till skolan veckan innan skolorna stängde i Kalix, vilket var ett lokalt beslut inom kommunen och eleverna undervisades på distans. Bearbetningen av materialet har gjorts via Excelsystem i stället för SPSS systemet på grund av reserestriktioner inom landet.
En reflektion över undersökningens upplägg och metod leder osökt in på hur skulle den kunna ha gjorts istället. De frågor som ställdes med ja- och nejsvar och med olika svarsalternativ kan tyckas vara lätta att svara på entydigt för eleven. Flera elever svarade eller kryssade i flera svarsalternativ vilket ledde till en fråga om hur hantera dessa svar. Skulle dessa tas bort helt från underlaget? Med facit i hand inser jag att jag hade för bråttom med att skriva ner frågor och att sända ut dem till den aktuella skolan. Erfarenhet från denna undersökning är att det hade varit bra med ett testformulär (eng. pre-survey contact). Det hade kunnat öka antalet ”rätta” svar som tolkats och besvarats som det var tänkt från början och bortfallet hade kunnat vara mindre. En ”second opinion” för att rätta till de frågor som var otydliga. Det hade också varit bra om handledaren hade fått en möjlighet att ge feedback på dem. Det hade också varit bra om det funnits en instruktion till eleverna inför besvarandet av enkäten som förtydligade hur enkäten ska besvaras, t.ex. att bara ett alternativ skulle väljas av eleven på varje fråga, det som stämde bäst in.
Tillvägagångssättet med manuella enkäter ledde till extra jobb med inmatningar och andra utmaningar med bearbetning av svarsresultaten.
5.2 Slutsats
Slutsatsen i denna rapport blir att ungdomarna i årskurs nio i en mindre norrländsk ort har ett liknande aktivitetsmönster avseende aktiv transportforskning. Flickorna i denna studie ser ut att komma upp i miniminivån för rekommenderade fysisk aktivitet per dag i högre grad än tidigare studier visat. Flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva på fritiden i både föreningsidrott och annan fysisk aktivitet. Elevsvaren tyder på att klimatet i bemärkelsen årstider och region, kan ha
28
som bedriver någon form av fysisk aktivitet på fritiden även är de som bedriver aktiva transporter i högre utsträckning. Det kan vara tvärt om också att det är fysiska transporter som ökar lusten för att vara fysiskt aktiv på fritiden. Kan det vara så att eleverna har tagit till sig kunskaper om fördelarna om fysisk aktivitet? Intressant blir att i framtida studier följa upp om aktiva transporter ökat inom de fem kommuner som deltar i en satsning med aktiva transporter genom LTU och Region Norrbotten fram till 2026 (Lindqvist & Rutberg 2019). Resultaten påverkas givetvis av den habitus och den sociokulturella miljö som eleverna har växt upp i och den dominerande historiska, kulturella och sociala synen på fysisk aktivitet i glesbygd (Faskunger, 2011; Engström, 2013). Fortsatt forskning skulle kunna handla om - har andelen elever som bedriver aktiva
transporter/fysisk aktivitet ökat i förhållande tidigare forskning när de fem kommunerna deltagit i satsningen på aktiva transporter. I efterhand kan man se att den valda metoden inte var den lämpligaste för studien utan kunde ha genomförts via ett digitalt enkätprogram genom lärosätet GIH som hade kunnat bistå med en tidigare prövad enkät där exempelvis svarsalternativen ej medgav att svaranden angav fler svar än vad som var avsett. Men detta behov framkom så pass sent att då var enkäten redan besvarad och klar. Validiteten i frågornas utformning kan givetvis ha förbättrats men på grund av den pågående coronavirusepidemin utformades frågorna under stor stress för att hinna med enkäten innan den aktuella skolan stängde för de deltagande eleverna i årskurs nio i Kalix kommun. Felkällor kan finnas i och med att varje elev tolkat frågorna utifrån sin förståelse och det kan påverka utfallet.
29
Referenslista och källförteckning
Active Healthy Kids, Sverige 2018 – En sammanställning av barns och ungdomars fysiska
aktivitet. Hämtad 2020-03-24 från
https://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=https%3A%2F%2Fki.se%2Fen% 2Fbionut%2Factive-healthy-kids-sweden
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund; Studentlitteratur AB. Engström, L-M. (2013). Smak för motion- Fysisk aktivitet som livsstil och social markör,2a upplagan. Stockholm: Liber.
Faskunger, J. (2008). Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och
folkhälsa. Kalmar: Leanders grafiska AB.
Faskunger. J. (2011). Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd. – en
kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggdmiljö och Fysiskaktivitet”.
Stockholm: Strömberg.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Försäkringsbolaget If (2014). Hämtad 2020-07-19 från
https://news.cision.com/se/forsakringsbolaget-if/r/knappt-halften-gar-eller-cyklar-till-skolan,c9581047.
Hassmén N. & Hassmén, P. (2018). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Larsson, H. & Meckbach, J. (2014). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. Lindqvist, A-K & Rutberg, S. (2019). Jag tar mig framåt, Lets gå och Trampa på – Låt
barnen cykla och gå till skolan! Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Region
Norrbotten. Hämtad 2020-07-19 från https://www.lulea.se/e/jag-tar-mig-framat.html. Lundvall, S. & Brun Sundblad, G. (2016). Polarisering av ungas idrottande. I Dartsch (Red.)
De aktiva och De inaktiva – Om ungas rörelse i skola och på fritid. Tabergs: Centrum för
idrottsforskning 2017:2, ss. 45–70.
Nyberg, G. (2016) Få unga rör sig tillräckligt. I Dartsch (Red.)De aktiva och De inaktiva – Om ungas rörelse i skola och på fritid. Tabergs: Centrum för idrottsforskning 2017:2, ss.
31-41.
Schantz, P. (2019). De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan. Borlänge: Trafikverket: Publikationsnummer 2018:206.
Schantz, P. (2016). Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. Borlänge: Trafikverket. Publikationsnummer 2015:153.
30
Schantz, P.(2012). Om färdvägens betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Trafikverket: Publikationsnummer 2012:157.
Schantz, P. (2010). Gå och cykla för ökad hälsa. Den Goda Staden. Borlänge: Trafikverket. Beställningsnummer:100 304.
Schantz, P & Ek, S (2012). Vandrande skolbuss - är bättre än skjuts. Svensk Idrottsforskning (4), ss. 40-43.
Thorsell, A. (2014). Hur tar du dig till skolan? (Opublicerad C-uppsats). Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskolan. Nummer 105:2013.
Trafikverket (2017). Transportsystemet i samhällsplaneringen – Trafikverkets underlag för
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Är det skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller aktiva transporter i Kalix, Norrbotten.- Ur ett genusperspektiv har andelen flickor som bedriver aktiva transporter och fysisk aktivitet ökat i förhållande till pojkar efter att forskningsfokus legat på detta område det senaste årtiondet.
Vilka sökord har du använt?
DIVA portal, Google scholar
Gå och cykla till och från skolan, aktiva transporter, aktiva transporter i Sverige, walk and cycle to and from school, active transport in Sweden,
Var har du sökt?
DIVA portal; Google scholar;
Sökningar som gav relevant resultat
DIVA portal; Gå och cykla till och från skolan, aktiva transporter, aktiva transporter i
Sverige
Google scholar; active transportation
Kommentarer
Det bästa sättet att hitta relevant och bra forskningsrapporter i ämnet var att söka i GIH:s bibliotekskatalog och ta del av andra rapporters referenslistor, samt läsa forskningsrapporter från andra lärosäten som berörde aktiva transporter och ta del av deras
Enkät om hur du tar dig till och från skolan – aktiva transporter
(du är fullständigt anonym)
Svara på varje fråga genom att ringa in det svarsalternativ som stämmer bäst
1) Jag är en Pojke Flicka
2) Hur tar du dig till och från skolan
Går hela vägen
Cyklar
Åker buss Åker bil
På annat sätt(beskriv hur)………
3) Varför väljer du att gå eller cykla till och från skolan? Miljöskäl
Hälsoskäl Tidsskäl
Enkelt i förhållande till annat alternativ
Annat, vad………..
4) Färdas du ensam Ja Nej
5) Tillsammans med kompis Ja Nej
7) Upplever du din skolväg trygg Ja Nej
8) Om du svarat Nej på ovanstående fråga ringa in den orsak som stämmer bäst
Det finns ingen gång eller cykelväg Du är rädd för att bli påkörd av bilar Du är rädd för att bli överfallen Du vill inte gå ensam
Du är inte motiverad
Det är för kallt/varmt
Annat………
9)
Hur många gånger per vecka under vintern går eller cyklar du i genomsnitt. Antal………….
10)
Hur många gånger per vecka under den varmare årstiden i genomsnitt per vecka? Antal………
11) Utövar du någon idrott med ledare på fritiden (exempel: simning, volleyboll, fotboll, handboll, hockey, innebandy, dans, eller annan träning med en tränare) Ja Nej
12) Är du fysiskt aktiv på fritiden (Exempel: Promenerar, gym, springer, rider, går ut med
hunden mm) Ja Nej
13) Hur lång tid per dag är du fysiskt aktiv i genomsnitt
Ca 60 min /dag (en timme)
Ca 90 min /dag ( en och en halv timme) Över 90 min/dag (Mer än en och en
halv timme)
14) Hur många gånger per vecka är du fysiskt aktiv 1/ggr 2/ggr 3/ggr 4/ggr 5/ggr 6/ggr 7/ggr 15)
Har dina lärare nämnt hur aktiva transporter kan påverka din hälsa och studieresultat
Ja Nej
16)
Har dina lärare nämnt hur elever kan vara fysiskt aktiva och uppnå minimum av fysisk aktivitet genom att gå eller cykla till och från skolan Ja Nej
17)
Har lärare på skolan nämnt hur du kan bidra till hållbar utveckling
genom att gå eller cykla till och från skolan Ja Nej
18)
Om du hade mer information om hur du kan påverka klimatet, din hälsa och studieresultat genom att välja gå eller cykla till och från skolan skulle du då välja att gå eller cykla till och från skolan frekvent?
