Sida 1 av 39
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Markus Lind OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11975
Jacob Westberg Beteckning Kurskod
1OP415
HUR RYSK HYBRIDKRIGFÖRING PÅVERKADE KONFLIKTEN I UKRAINA ABSTRACT:
Hybrid warfare is the topic of many discussions in the modern conflicts today. However, there is not a unified definition that explains what hybrid warfare really is.
Swedish doctrines and principles say that an attack towards Sweden will include hybrid methods in the gap between peace and war. This paper examines Russia’s use of hybrid warfare in Ukraine 2014 and how Ukraine’s fundamental abilities got affected. The purpose with this paper is to con-tribute to a better understanding about hybrid warfare. But also, to use the fundamental abilities as a theory to provide for a better understanding how Sweden can counter hybrid methods in a fu-ture attack.
The analytic results reveal that the fundamental abilities were affected differently in the annexa-tion of Crimea and the battles in eastern Ukraine. However, it can still be used as a theory to ana-lyse hybrid methods in both scenarios. The results also provide a better understanding of hybrid warfare. To contribute to Sweden’s defence against hybrid methods, the fundamental abilities as a theory should be modernised and used to provide security and preparation for the Swedish de-fence in a future attack.
Nyckelord:
Sida 2 av 39
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1. Problemformulering ... 3
1.2. Forskningsöversikt... 4
1.3. Sammanfattning forskningsöversikt och problemformulering ... 7
1.4. Syfte och frågeställning ... 8
1.5. Avgränsningar ... 8
1.6. Disposition ... 9
2. TEORI ... 10
2.1. Bakgrund och motivering av vald teori ... 10
2.2. Verkan ... 11 2.3. Skydd ... 11 2.4. Ledning ... 12 2.5. Rörlighet ... 12 2.6. Underrättelse/information ... 13 2.7. Uthållighet ... 13 2.8. Hybridkrigföring ... 14 2.9. Operativ definition ... 15 3. METOD ... 16 3.1. Forskningsdesign ... 16 3.2. Metoddiskussion ... 17 3.3. Operationalisering... 18
Tabell 1. Operationalisering av de grundläggande förmågorna. ... 19
3.4. Forskningsetiska överväganden ... 20
3.5. Material och källkritik ... 20
4. ANALYS ... 22 4.1. Bakgrund ... 22 4.2. Verkan ... 25 4.3. Skydd ... 26 4.4. Ledning ... 27 4.5. Rörlighet ... 28 4.6. Underrättelse/Information ... 29 4.7. Uthållighet ... 30
Tabell 2. Sammanfattande resultat av analys ... 32
5. AVSLUTNING ... 33
5.1. Besvarande av frågeställning ... 33
5.2. Diskussion ... 34
5.3. Relevans för yrkesutövning ... 35
5.4. Vidare forskning ... 36
6. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 37
6.1. Litteratur ... 37
6.2. Artiklar ... 37
Sida 3 av 39
1. Inledning
1.1. Problemformulering
Rysslands annektering av Krim öppnade upp ögonen för de västerländska makterna och den krigsvetenskapliga forskningen. En debatt startades om hybridkrigföring som koncept, men även ur ett försvarsinriktat perspektiv hur dessa hybrida metoder ska hanteras. NATO benäm-ner Rysslands agerande som en variant av hybridkrigföring, medan andra hänvisar till den ryska teorin New-Generation Warfare eller Full-Spectrum Conflict.1
Ett problem uppstår när en gemensam syn av fenomenet hybridkrigföring eller begreppets de-finition inte finns. Om det inte går att enas om en gemensam förståelse skapas svårigheter för andra länder att identifiera och med en strategi kunna möta en aktör som använder hybrida metoder. Det kan bli mer problematiskt i konflikter som anses vara lågintensiva, där det är svårt att urskilja hybridkrigföringen från dolda påverkningar i samhället, i den så kallade grå-zonen.2
Ett angrepp mot Sverige kan bestå av en aktör som genomför aktiv och subversiv verksamhet under kortare eller längre tid utan att utlösa krig. För att hantera gråzonsproblematiken krävs en medvetenhet om sårbarheter i det egna samhället och en förmåga att sätta sig in i motstån-darens perspektiv.3 Då hybrida metoder förekommer inom gråzonen blir det intressant att ge-nomföra en fördjupning, för att identifiera en koppling till hur Sverige kan hantera detta. Att även inkludera Rysslands tillvägagångssätt är intressant då Sverige ligger inom det geogra-fiska området som Ryssland anser strategiskt viktigt att kontrollera.4
För att genomföra en fördjupning som kan bidra till Sveriges hantering av hybrida metoder kan den praktiska teorin om de grundläggande förmågorna: verkan, skydd, ledning, rörlighet, underrättelse/information och uthållighet användas för att analysera ett fall där hybridkrigfö-ring varit centralt. Detta är en teori som Försvarsmakten förstår och använder som en tanke-modell för att bland annat kombinera egna resurser och uppnå framgång i lösandet av uppgif-ten.5
1
Bachmann, Sascha, and Håkan Gunneriusson. Russia’s Hybrid Warfare in the East: The Integral Nature of the Information Sphere. Georgetown Journal of International Affairs (2015) s.199
2
Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, s.37
3
Försvarsberedningen, DS 2017:66, Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret
2021–2025, s.64–67
4
Ibid s.72–73
5
Sida 4 av 39 Detta ger motiv till att använda en svensk praktisk teori och en fastställd operativ definition av hybridkrigföring på konflikten i Ukraina i en teorikonsumerande fallstudie. Detta kan bidra till en ökad förståelse om hybridkrigföring samt Sveriges hantering av hybrida metoder
1.2. Forskningsöversikt
Detta avsnitt syftar till att presentera forskning med anknytning till problemformuleringen. Artiklar som valts är baserade på hybridkrigföring, diskussionen kring definition och hante-ring av hybrida metoder. Samtidigt har konflikten i Ukraina varit en central del av diskuss-ionen. Artiklarna är från olika vetenskapliga discipliner vilket påvisar att hybridkrigföring och konflikten i Ukraina är välstuderat.
Artikeln av Bachmann och Gunneriusson belyser Ryssland och deras annektering av Krim-halvön. Syftet med artikeln är att analysera och argumentera för att hybridkrigföring är en me-tod som vi inte riktigt bemästrar ur ett försvarsperspektiv och något som är svårt att definiera ur ett traditionellt synsätt. Ryssland genomförde en kombination av konventionella och okon-ventionella ortodoxa metoder där dolda specialförband agerade som provokatörer, media spred informationskampanjer, cyberangrepp, samt att de genomförde en ekonomisk press med olja och gas resurser.6
Bachmann och Gunneriusson genomför en analys med hjälp av ett ramverk som de använder på de politiska och sociala aspekterna, för att få en djupare förståelse kring hur dessa förklarar Rysslands metoder och eventuellt influerat NATO:s agerande. Artikelns slutsats är att Ryss-lands framgångar i Ukraina beror på att världen inte vill riskera ett nytt världskrig, och att me-toderna som Ryssland använde sig av gjorde det svårt att agera. Cyberförmågan, media och politiken spelade en essentiell roll i att sprida desinformation och avlegalisera de väster-ländska makterna.7
Bettina Renz belyser också annekteringen av Krimhalvön och problematiken med Rysslands metoder likt Bachmann och Gunneriusson. Renz påvisar istället en kritisk synvinkel till hy-bridkrigföring som förklaring till Rysslands framgång. Tidigare tolkningar av Rysslands an-vändande av hybridkrigföring i Ukraina kritiseras och det presenteras en annorlunda tolkning kring vad som egentligen förklarar Rysslands framgång inom detta område.
Efter annekteringen av Krim fick den hybrida krigföringen som koncept en ökad popularitet inom både vetenskapliga och politiska kretsar. Renz argumenterar för att hybridkrigföring
6
Bachmann & Gunneriusson s.199
7
Sida 5 av 39 som koncept inte karaktäriseras som något nytt utan, förklaringen till Rysslands framgång lig-ger snarare på en djupare nivå.8
Renz menar att hybrida metoder som okonventionella taktiker, proxykrig, informationskrigfö-ring och sabotage har varit metoder som används av stater tidigare i historien. Därav bör hy-bridkrigföring inte användas som förklaring till Rysslands framgång. Det skapas en problema-tik i att använda hybridkrigföring som en stämpel för att konceptualisera Rysslands utrikespo-litik. Det kan i så fall användas för att påvisa att västerländska makter inte har kapaciteten att hantera hybrida metoder från Ryssland med tanke på annekteringen av Krim, likt Bachmann och Gunneriusson slutsats ur ett försvarsperspektiv.
Renz inleder artikeln med en argumentation kring att hybridkrigföring inte anses vara något nytt eller kan förklara Ryssland framgång i Ukraina.9
Senare kritiseras tidigare forskning som visar att Ryssland är i ett hybridkrig mot hela väst-världen och att det behövs mer förtydligande i deras anspråk kring vad Rysslands mål med detta skulle vara.10
Några som likt Renz ställer sig kritiska till hybridkrigföring är Slavko Barić, Robert Barić, & Jugoslav Jozić, som påstår att hybridkrigföring inte är en ny typ av krigföring. De tar upp konflikten mellan Storbritannien och Irland (1593–1604) och amerikanska inbördeskriget (1861–1865) som några exempel där indikatorer påvisar att hybrida metoder som konvention-ella metoder, irreguljära metoder och ekonomisk krigföring använts.
Barić, Barić och Jozić ger olika definitioner av hybridkrigföring och vad syftet med meto-derna är, baserat på tidigare forskning. De anser själva att det inte är möjligt på grund av soci-ala, kulturella, geografiska och klimatrelaterade anledningar inom konfliktområdet. Därav är syftet med artikeln att försöka identifiera generella egenskaper och analysera hur dessa spelar för roll i olika fall.11
En egenskap de identifierar som en viktig faktor är informationskriget, vilket bland annat in-kluderar cyberattacker och propaganda. Dessa syftar till att attackera den sociala sammanhåll-ningen utan att behöva använda militärt våld. Ett exempel på att attackera den sociala sam-manhållningen är när befolkningen delas upp i grupper baserad på ideologi eller etnisk bak-grund och vänder dem emot varandra.
8
Renz, B. (2016). Russia and hybrid warfare. Contemporary Politics, 22(3), s.283
9
Ibid s.283–84
10Ibid s.293–97
11Slavko Barić, Robert Barić, & Jugoslav Jozić. (2016). Hybrid Warfare - Cases of Croatia and Ukraine. Vojenské
Sida 6 av 39 Vidare i diskussionen tar de upp Kroatien (1990–91) och Ukraina (2014) som deras två fall. Därefter analyseras fallen utifrån dessa element av social sammanhållning och andra hybrida metoder.
Utifrån deras två fall (Kroatien och Ukraina) påvisas vikten av att uppnå en dominans i in-formationsspridningen. Landet som attackeras måste ha en stark social sammanhållning för att stå emot den första attacken.12
Likt Barić, Barić och Jozić ifrågasätter Mikael Weissmanns hybridkrigföring som ett nytt koncept. Weissmann kritiserar saknaden av en tydlig definition och inleder sin artikel med att undersöka om hybridkrigföring är ett nytt koncept, eller bara ett gammalt koncept med en mo-dern stämpel. Men hybridkrigföring och/eller hot kan ses som passiva attacker, därav kan de användas som ett analysverktyg för att förstå kontexten mellan fred, konflikt och krig då hy-brida metoder skapar en större gråzon. Likt tidigare nämnda artiklar belyser Weissmann Ukraina. Rysslands agerande mot Ukraina tas upp som ett exempel på vad som startat dis-kussionerna kring hur vi kan hantera hoten från denna typ av krigföring i den ökade gråzons-problematiken.
Weissmann analyserar hybridkrigföring utifrån tre olika analytiska ramverk (CATS, ryska mi-litärens 8 faser i ”new generation warfare” och gråzon utifrån MSD 16). Syftet med analysen är att skapa en generaliserbar tolkning som därefter kan användas för att förstå konceptet mel-lan fred, konflikt och krig.13
Slutsatsen av analysen skapar enligt Weissmann en operationalisering som kan bidra till en ökad förståelse för Rysslands metoder i Ukraina. Gråzonsproblematiken kvarstår men under-lättas genom att identifiera faktorer med hjälp av en bättre förståelse kring vad som identifie-ras som hybrida hot.14
Likt Weissmann samt Bachmann & Gunneriusson belyser Filip Liliana hanteringen av hy-brida metoder ur ett försvarsinriktat perspektiv. Liliana belyser vikten av uthållighet mot en direkt eller indirekt attack och hur synen på uthållighet har förändrats sedan kalla kriget. Glo-baliseringen och den teknologiska utvecklingen är några anledningar till att konceptet för ut-hållighet bör utvecklas. Även Liliana tar upp Rysslands annektering av Krim som en central
12Barić m.fl., s.117–18
13Weissmann, M. (2019). Hybrid warfare and hybrid threats today and tomorrow: Towards an analytical framework.
Jour-nal on Baltic Security, 5(1), s.19–25
14
Sida 7 av 39 del. I samband med annekteringen genomförde NATO ett möte i Warszawa där uthållighet diskuterades. Artikelns syfte är att försöka förstå NATO:s plan för uthållighet.15
Enligt Liliana tar NATO upp två väsentliga trender som är fokus i planen. Den första trenden är att dagens försvarsmakter är beroende av civila företag och deras infrastruktur. Den andra trenden är att dessa infrastrukturer och tjänster som de civila företagen bidrar med, samt deras sårbarheter resulterar i en stor risk för externa attacker. Därav bör en civil träning i motstånd mot potentiella attacker (försvar mot cyberhot och kunskap i försvar) påbörjas.
Vidare i artikeln försöker Liliana definiera vad uthållighet innebär utifrån NATO:s tolkning. Därefter analyseras vad som bör göras för att skapa en bra uthållighet mot hybrida hot.16 Liliana operationaliserar begreppet uthållighet i syfte att identifiera indikatorer, dessa kan se-dan analyseras och besvara hur vi kan gå tillväga som både nation, samhälle och allians för att få ett ökat försvar mot hybrida hot.
Artikelns slutsats är att det första som krävs för att stå emot hybrida hot är en situationsmed-vetenhet. Nästa steg är en ökad förståelse för att kunna identifiera problemet i god tid. Ge-mensamma övningar är ett viktigt steg för att öka kunskapen om detta, samt öva beslutsfattare på alla nivåer för att hantera situationer där hybrida attacker genomförs. Detta kommer skapa en ökad uthållighet både som nation, samhälle och allians.17
1.3. Sammanfattning forskningsöversikt och problemformulering
En slutsats som har identifierats i samtliga artiklar är att det bör forskas mer om hybridkrigfö-ring i syfte att uppnå en generaliserbar och giltig tolkning, samt en ökad förståelse för hur hy-brida metoder ska hanteras. Forskningen visar att hybridkrigföring är aktuellt, men de är oense om vad som ingår i begreppet. Det som skiljer definitionerna från varandra är att det in-kluderas eller exin-kluderas specifika metoder. Detta skapar kritik mot hybridkrigföring och om det är metoden som används i specifika konflikter. Utifrån detta skapas en forskningslucka kring oenigheten och en diskussion uppstår med fokus på försvar och uthållighet vid hante-ring av hybrida metoder.
För att hantera problematiken med definitionen kommer det fastställas en operativ definition för denna undersökning med hjälp av en fördjupning kring vad ledande forskning säger om hybridkrigföring. Den operativa definitionen kommer förklaras mer i punkt 2.9, men syftet med denna är att identifiera gemensamma nämnare och skapa ett urval av faktorer som ofta
15
Filip, L. (2017). NATO Resilience strategy towards Russian hybrid warfare. Journal of Defense Resources
Manage-ment, 8(2), s.64
16
Ibid s.64–68
17
Sida 8 av 39 återkommer och som kan utgöra viktiga element i hybridkrigföring. Ledande forskning som kommer vara grunden för definitionen är nyligen publicerade artiklar i internationella tidskrif-ter, eller nyutkomna böcker på stora förlag. Därefter kan den fastställda definitionen kombine-rat med den valda teorin användas i en empirisk undersökning och bidra till en ökad förståelse för hybridkrigföring samt hur hybrida metoder ska hanteras.
1.4. Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till en ökad förståelse om hybrid-krigföring, samt att se hur Ukrainas försvarsmakts grundläggande förmågor påverkades sett utifrån en svensk praktisk teori. Det underliggande syftet med denna undersökning är att iden-tifiera lärdomar som kan bidra till Sveriges hantering av hybrida metoder i gråzonen mellan krig och fred. Utifrån forskningsöversikten som tidigare presenterats öppnas olika vägar för hur den identifierade forskningsluckan ska hanteras. Ett alternativ hade varit att göra en be-greppsanalys som kan bidra till att minska oenigheten kring definitionen, men för att uppnå syftena med undersökningen kommer istället en operativ definition av hybridkrigföring att an-vändas. Därefter utifrån vald teori kommer undersökningen göras med hjälp av en teorikonsu-merande fallstudie och kvalitativ textanalys av konflikten i Ukraina. Syftet med detta är att se hur Ukrainas försvarsmakt påverkades och hur de hanterade hybrida metoder utifrån de grundläggande förmågorna.
Frågeställning:
Hur påverkades Ukrainas försvarsmakts grundläggande förmågor av hybrida metoder under Rysslands annektering av Krimhalvön och striderna i östra Ukraina?
1.5. Avgränsningar
Fallet kommer delas in i två olika analysenheter i denna undersökning. Den första analysen-heten blir det inledande skedet på Krimhalvön och den andra blir striderna i östra Ukraina djup intill Minsk II avtalet. Syftet med uppdelningen är att gå på djupet utifrån det inledande skedets gråzonsproblematik och även inkludera strid i analysen för att se om de grundläg-gande förmågorna påverkades annorlunda. För att uppnå det underliggrundläg-gande syftet, kommer det eftersträvas att identifiera lärdomar från analysens resultat som kan bidra till hur Sverige kan förbättra hanteringen hybrida metoder.
De grundläggande förmågorna kommer inte avgränsas till några specifika förmågor i syfte att pröva hela teorin och få en helhetsbild i analysen av fallet. Användandet av teorin i undersök-ningen kommer fokusera på den taktiska nivån, men den strategiska betydelsen kommer att uppmärksammas.
Sida 9 av 39 1.6. Disposition
Denna studie är disponerad utifrån fem kapitel. I kapitel ett genomförs problemformulering, forskningsöversikt, syfte och frågeställning. Kapitlet avslutas med att motivera undersökning-ens avgränsningar.
I kapitel två inleds med en presentation av den teori som kommer ligga till grund för ana-lysen. De grundläggande förmågorna kommer beskrivs utifrån vad svenska reglementen och doktriner säger, därefter sker en motivering till vald teori och hur den appliceras på fallet. Ka-pitlet avslutas med att fastställa en operativ definition av hybrida metoder för denna undersök-ning.
I kapitel tre presenteras en forskningsdesign och metoddiskussion där val av metod motiveras med för och nackdelar. Därefter presenteras operationaliseringen av de grundläggande för-mågorna och hur detta kommer att genomföras. Det kommer även genomföras en diskussion kring forskningsetik, källkritik och material i syfte att skapa en transparens i undersökningen. I kapitel fyra genomförs en presentation av det valda fallet. Därefter sker en analys utifrån te-orin och slutligen presenteras ett resultat som kommer ligga till grund för svaret på forsk-ningsfrågan.
I kapitel fem som är det avslutande kapitlet, kommer frågeställningen besvaras och därefter sker en diskussion kopplad till resultatet och vald metod. Avslutningsvis kommer undersök-ningens relevans till yrkesutövningen, samt förslag till vidare forskning att presenteras.
Sida 10 av 39
2. Teori
Detta kapitel kommer inleda med att beskriva forskningen kring doktriner, tolkningen av de grundläggande förmågorna utifrån doktriner, handböcker och reglementen samt hur teorin ap-pliceras på fallet. Därefter kommer samtliga förmågor att beskrivas och slutligen kommer en beskrivning av hybridkrigföring samt den operativa definitionen att fastställas.
2.1. Bakgrund och motivering av vald teori
Att utfärda doktriner syftar till att standardisera rutiner och gemensamma begrepp för att skapa ett mer operativt tänkande. De används också som drivkraft för debatt och utveckling i Försvarsmaktens olika delar. Forskningen kring militära doktriner har med tiden börjat inklu-dera större kretsar i författandet och i den kritiska granskningen utanför Försvarsmakten. Några exempel på detta är den krigsvetenskapliga forskningen, regeringen, allierade nationer och allmänheten i stort.
I Sverige har Försvarsmakten endast en militärstrategisk och en operativ doktrin. Syftet med dessa är att beskriva, kategorisera och motivera militärens arbete samt ge vägledningen i hur militära stridskrafter uppnår strategiska målsättningar. Dessa doktriner kompletteras med ett antal fristående doktrinbilagor avseende ledning av insatser och det som beskriver taktik och strids-eller funktionsteknik för förband. Detta kallas även för reglementen, handböcker och taktiska anvisningar.18
De grundläggande förmågorna: verkan, skydd, ledning, rörlighet, underrättelser/information och uthållighet framkommer i både handböcker, reglementen och doktriner. I handböckerna används de som ett analysverktyg för chefer i stridsplaneringen för att uppnå målsättningarna för funktioner, system och förband. Teorin används som en tankemodell för att kombinera sina resurser och uppnå framgång samt lösa uppgiften.19
De kan användas i en analys av motståndarens olika behov och därefter planera verksamheten genom att påverka motståndarens förmåga att nyttja dessa till egen fördel.20
De olika förmågorna styrs av operativa och taktiska behov, de kan på ett lämpligt sätt kombi-nera funktioner, system, förband och metoder så att uppdraget kan lösas med utgångspunkten: Vad ska uppnås? 21
18
Thunholm, Peter and Jerker Widén. Militära doktriner. Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA), 2016. Print., s.7–11
19
Handbok Markstrid – bataljon s.24–25
20
Handbok Markstrid - taktiska fältmässiga grunder, Försvarsmakten, Stockholm, 2016., s.18
21
Sida 11 av 39 Utifrån dessa beskrivningar tolkas inte de grundläggande förmågorna som en heltäckande te-ori som involverar alla aspekter i krig, utan snarare ett sätt att hantera komplexiteten och vad som krävs för att uppnå effekt vid ett givet tillfälle. Beroende på vad uppgiften kräver, eller i vilket skede som operationen befinner sig i kan behovet av en förmåga ändras. Vad som även spelar roll är motståndarens förmåga att parera förmågorna.
Att använda en praktisk teori som Försvarsmakten använder för att bland annat kombinera egna resurser i syfte att uppnå framgång och analysera motståndarens olika behov, skapas en möjlighet att analysera hur Ryssland prioriterade sina behov samt hur de påverkade Ukrainas försvarsmakts möjlighet att kombinera egna resurser. Detta ger svar som kan återkopplas till ett tankesätt som Försvarsmakten redan nyttjar för planering av egen verksamhet. Att även analysera konflikten i Ukraina på djupet skapar möjligheter att se detaljer med fokus på fram-gång och motfram-gång i både gråzonen och strid ur ett svenskt perspektiv. Med hjälp av de kun-skaper som identifieras kan strategier skapas som kan gynna svensk planering mot ett lik-nande angrepp.
2.2. Verkan
”Verkan genom bekämpning och annan påverkan syftar till att reducera motståndarens för-måga och vilja till fortsatt strid så att eget och överordnat mål kan uppnås.”22
Det är inte bara vapensystem som går under denna förmåga. Alla system eller åtgärder ingår som kan påverka motståndarens vilja eller förmåga till fortsatt strid. Några exempel på vad som kan påverka motståndarens kritiska sårbarheter på det taktiska, operativa och strategiska djupet är bekämpning av direkt eller indirekta vapensystem, vilseledning, informationsoperat-ioner eller fördröjande fältarbeten. Förmågan att verka avgörs av hur väl vi kan samordna alla insatser i syfte att få motståndarens förmåga och vilja till att föra strid.23
2.3. Skydd
”Skydd syftar till att – genom såväl tekniska som taktiska, passiva och aktiva åtgärder – skapa förutsättningar för ökat överlevnad, uthållighet och möjligheter till verkan, så att eget och överordnat mål kan uppnås” 24
Oavsett vilken typ av medel som motståndaren använder omfattar förmågan till skydd alla de åtgärder som vidtas för att enskilda och förband ska undgå upptäckt och bekämpning.
Organi-22
DMarkO doktrin för markoperationer, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s.67 23
Ibid s.67–69 24
Sida 12 av 39 satorisk skyddsförmåga är därav väsentligt att ha för alla förband. Även förmågan att genom-föra defensiva informationsoperationer och handha korrekt information i syfte att vidmakt-hålla vilja och moral. Anpassad beredskap och utbildning lämpad för de lokala förvidmakt-hållanden i operationsområdet är en annan viktig del för att upprätthålla ett skydd. Ett oväntat uppträ-dande och åtgärder som möjliggör att motståndaren överraskas kan innebära ett skydd, ef-tersom denna inte hinner reagera och komma till motverkan.25
2.4. Ledning
”Ledning syftar till att samordna mänskligt agerande och resurser av olika slag i komplexa och dynamiska situationer så att eget och överordnat mål uppnås”26
Det bör finnas en inbyggd förmåga som möjliggör ledning från framskjutna positioner i oper-ationsområdet och även från en stabsplats i bakre läge. Ledning innebär att ange mål som ska uppnås på längre sikt, därav ska inte begreppet ledning enbart förväxlas med metoder som an-vänds för att med olika typer av kommandon samordna lägre förband. Även ledarskap utgör en del av ledningsförmågan. Ledarskap hanterar relationen mellan människor i en organisat-ion kopplad till den verksamhet som ska genomföras. Uppföljning och ömsesidigt förtroende är viktiga delar i ett gott ledarskap som är en av de viktigaste ingredienserna i förmågan att leda verksamhet. Förmågan att självständigt bedöma situationer, fatta beslut om lämpliga me-del och metoder samt agera i tid kräver god utbildning och återkommande övning.27
2.5. Rörlighet
”Rörlighet syftar till att manövrera avdelade system, förband och övriga resurser i tid och rum så att eget och överordnat mål kan uppnås”28
För att kunna värdera att egen rörlighet är tillräcklig bör det sättas i relation till eget mål och motståndarens rörlighet. Förmågan att leda förband och transporter inom och mellan operat-ionsområden är en avgörande betydelse. Varje enhet måste ha förmåga till den rörlighet som krävs för att kunna lösa sin huvuduppgift. Tempot i rörelsen är en viktig del i manöverteorin, i den gynnsammaste fall kan rörelsen leda till att binda motståndaren och inför hotet att bli ned-kämpad ge upp utan strid.29
25 DMarkO s.71–72 26 Ibid s.63 27 Ibid s.63–64 28 Ibid s.69 29 Ibid s.69–71
Sida 13 av 39 2.6. Underrättelse/information
”Underrättelser och information syftar till att kontinuerligt upprätthålla en gemensam läges-bild av pågående, bedömd och kommande verksamhet så att eget och överordnat mål kan uppnås.” 30
Ett underlag som ger en gemensam lägesbild är vad chefer som ska fatta beslut vid rätt tid-punkt behöver. En av förutsättningarna för ett högt stridstempo är underrättelser som ger ett erforderligt beslutsunderlag. Det krävs förmåga att snabbt inhämta, bearbeta och presentera underrättelser/information för att ge den taktiske chefen möjlighet att skapa underlag för en insats med korrekt lägesbild. Viktiga informationskällor kan också vara media och deras för-måga att rapportera från konfliktområdet.
Att kunna dra relevanta slutsatser på kortsiktiga och långsiktiga beslut utifrån bearbetad in-formation är det viktigaste. Det är en väsentlig betydelse på taktisk nivå att förband ges möj-ligheten att inhämta underrättelser inom eget område. Krav ställs på förmågor såsom hög nog-grannhet i målbeskrivning och lägesbestämning. Inhämtningskällor ska fungera oavsett väder-förhållande eller annan påverkan från miljön. Sådan information ger också möjlighet att iden-tifiera ytor och luckor i motståndarens gruppering och medger ett ökat tempo på stridsfältet.31
2.7. Uthållighet
”Uthållighet syftar till att kontinuerligt vidmakthålla egen personell och materiell tillgänglig-het så att eget och överordnat mål kan uppnås.” 32
Grunden för uthållighet hos militära förband är en långsiktig planering och genomförande av rekrytering, kompetensutveckling av personal samt anskaffning av materielsystem som är an-passade till de krav som ställs vid insats. En väl fungerande logistik och sjukvårdstjänst är två funktioner som i hög grad påverkar uthålligheten, men det skapas inte enbart av dessa. Det krävs att man redan i fredstid kan organisationsutveckla stridskrafter. Soldater och befäl som känner en tillfredsställande säkerhet i sin egen och förbandets förmåga att lösa sina uppgifter skapar uthållighet. Utgången av de inledande striderna har stor inverkan på ett förbands strids-värde och för att en chef ska kunna bedöma stridsstrids-värdet krävs en god personkännedom och kontinuerlig uppföljning.33 30DMarkO s.65 31 Ibid s.65–66 32Ibid s.73 33 Ibid s.73-74
Sida 14 av 39 2.8. Hybridkrigföring
Istället för att möta separata utmaningar med olika tillvägagångssätt som till exempel kon-ventionell eller irreguljär, kan vi utgå från att möta aktörer som använder alla former samti-digt.34
Frank Hoffman, som anses vara en av de största inom forskningen om hybridkrigföring be-skriver det som en fusion mellan konventionella och irreguljära metoder som kombinerat skapar en komplicerad synergi på alla nivåer. Det baseras på operativt separata förband som samtidigt drivs av gemensamma mål och syften. Den hybrida arenan skapar en kombination av statliga förband med tillgång till avancerade vapensystem, tillsammans med irreguljära trupper som med statligt stöd kan utrustas med modern utrustning. Hybridkrigföring är alltså inte kopplat till icke-statliga aktörer utan kan utövas av en fullvärdig stat. Framtidens konflik-ter kommer enligt Hoffman i allt större grad karaktäriseras av hybrid karaktär. Gränserna mel-lan reguljära- och irreguljära konflikter håller på att försvinna vilket innebär att ett effektivt försvar måste ta hänsyn till en större bredd av eventuella hot, detta genom att i ett tidigt skede identifiera motståndarens mål och syften.35
Den ryska synen på krigföring har sina rötter i Sovjetunionen. Innan Sovjetunionens fall hade definitionen av krig som ”militära medel med ett politisk syfte”, utvecklats till att involvera ickemilitära medel, som är en essentiell roll i hybridkrigföring.36
Ryssland blev utsatta för en ekonomisk kris i slutet av 90-talet, som skapade problematik i ex-pansionen av den ryska armén. Det var först vid 2008 i samband med kriget i Georgien som Ryssland var återställt och en ny reformation av den ryska armén introducerades. Ryssland har sen dess introducerat en ny typ av krigföring som inte bara fokuserar på en stor reguljär armé, utan snarare en teknologiskt avancerad armé som samarbetar med landets ickemilitära medel. De ickemilitära medel som står främst i fokus är inom informationsarenan med landets säkerhetstjänst och cyberförmåga. Annekteringen av Krimhalvön 2014 visade på hur koordi-nerat Ryssland kunde nyttja både militära och ickemilitära medel.37
34
Tuck, Christopher, Understanding land warfare, Routledge, Abingdon, Oxon, 2014 s.218
35
Hoffman, Frank G. Hybrid Warfare and challenges. (Report). Joint Force Quarterly 52 (2009) s.36–39
36Jonsson, Oscar. The Russian Understanding of War Blurring the Lines Between War and Peace. Washington, District of
Columbia: Georgetown University Press, 2019, s.41-42
37
Sida 15 av 39 2.9. Operativ definition
Det råder stor oenighet om en allmänt accepterad definition av hybridkrigföring. Detta gör det svårt att använda en teoretisk definition, som är en definition som preciseras med hjälp av andra teoretiska begrepp.38
Det finns ingen fastställd teoretisk definition av hybridkrigföring, därav kommer en operativ definition användas. Den operativa definitionen är forskarens fastställda tolkning i den speci-fika studien och kan även kallas för en operationell definition. Den används för att operation-alisera begreppet hybridkrigföring med hjälp av indikatorer identifierade från ledande forsk-ning. Som nämns i punkt 1.3 är ledande forskning i detta fall nyligen publicerade artiklar i in-ternationella tidskrifter eller nyutkomna böcker på stora förlag. Mycket inspiration är baserad på Frank Hoffmans beskrivning av hybridkrigföring, då han anses vara en av de mest tongi-vande inom forskningen om hybridkrigföring. Den liknar även tolkningen som MSD 16 anger, vilket skapar en relevans till Sveriges hantering av hybrida metoder.
I denna studie blir den operativa definitionen av hybridkrigföring en kombination av olika medel och metoder som presenteras nedan, där minst två olika måste identifieras tillsammans för att ge utslag som ett användande av hybrida metoder.
• Reguljära styrkor • Irreguljära styrkor • Cyberangrepp • PsyOps/propaganda • Specialförbandsoperationer 38
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att
Sida 16 av 39
3. Metod
Detta kapitel inleder med att presentera forskningsdesignen i undersökningen. Därefter pre-senteras motivering till metoden samt styrkor och svagheter i en metoddiskussion. Därefter presenteras operationaliseringen av de grundläggande förmågorna och hur detta kommer att genomföras. Kapitlet avslutas med att diskutera forskningsetik, källkritik och material.
3.1. Forskningsdesign
Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till en ökad förståelse om hybrid-krigföring, samt att se hur Ukrainas försvarsmakts grundläggande förmågor påverkades sett utifrån en svensk praktisk teori. Därav kommer undersökningen genomföras som en teorikon-sumerande fallstudie med en kvalitativ textanalys där de grundläggande förmågorna används som teori för att förklara hur Ukrainas försvarsmakt påverkades av rysk hybridkrigföring.39
Utifrån tidigare forskning finns inte en enhetlig tolkning av begreppet hybridkrigföring. För att hantera problematiken med detta har en fördjupning genomförts kring vad ledande fors-kare skriver om hybridkrigföring för att fastställa en operativ definition. De grundläggande förmågorna som ett teoretiskt ramverk kommer dock vara i centrum för undersökningen av det valda fallet.
Till skillnad från en teoriprövande studie är inte behovet av att generalisera resultatet lika stort, men för att uppnå en hög extern validitet och identifiera en relevans till Sveriges hante-ring av hybrida metoder kommer detta att eftersträvas.40
För att genomföra analysen i fallstudien kommer de valda förmågorna att operationaliseras och därefter nyttjas som ett verktyg i en kvalitativ textanalys av empirin. I operational-iseringen kommer fyra indikatorer per förmåga att tas fram. Varje förmåga har samma antal indikatorer för att få en studie där lika mycket vikt läggs på samtliga förmågor i teorimo-dellen. Att operationalisera teorin till indikatorer samt bryta ner hybridkrigföring till specifika metoder stärker undersökningens begreppsvaliditet och externa validitet, då kan ett mer gene-raliserbart resultat presenteras. Något som är viktigt att notera är att operationaliseringen måste vara tillräcklig och att det finns ett samband mellan de teoretiska begreppen och de valda indikatorerna.41 39 Esaiasson m.fl., s.42 40 Ibid s.59,89 41 Ibid s.56–59
Sida 17 av 39 En kvalitativ textanalys innebär att empirin som behandlar fallen kommer läsas på djupet i syfte att få fram det väsentliga för undersökningen. Alltså om indikatorerna från operational-iseringen av teorin återfinns i empirin som används.42
3.2. Metoddiskussion
Konflikten är som tidigare nämns både populär inom forskningen men även aktuell för det sä-kerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och Europa. Syftet med en teorikonsumerande fallstudie är att försöka förklara vad som hände, med hjälp av en existerande teori och förkla-ringsfaktorer av ett område. Att genomföra en fallstudie innebär att med hjälp av en kvalitativ textanalys i analysen, skapas möjligheten att gå ner mer på djupet och få en helhetsförstå-else.43
Att i stället genomföra en flerfallsstudie hade bidragit till ett mer generaliserbart och testbart resultat och svar på frågeställningen. Det hade även bidragit till en triangulering i undersök-ningen vilket stärker reliabiliteten.44 Ett stort krav på fallstudier är behovet att samla mycket information och empiri för att få fram ett mätbart resultat i analysen. Detta betyder att en fler-fallsstudie kräver mer resurser som ofta kan vara en begränsning. Det kan även leda till att undersökningen enbart skrapar på ytan i de olika fallen och inte genomförs på djupet som i en enkel fallstudie.45 Att dela upp det valda fallet i två olika analysenheter kommer till en viss nivå bidra till att uppnå de fördelar som en flerfallsstudie har och samtidigt kunna genomföra en analys på djupet. En begreppsanalys hade varit ett bra alternativ om syftet med undersök-ningen varit att genomföra en fördjupning om hybridkrigföring och bidra till en teoretisk defi-nition. Men en begreppsanalys reserveras oftast till enbart en begreppsutredning och använder inte begreppet vidare i en empirisk undersökning.46 För att uppnå både det övergripande och underliggande syftet med studien, behövs en empirisk undersökning. Därav fastställs begrep-pet i form av den operativa definitionen, för att därefter kombinerat nyttja de grundläggande förmågorna i en empirisk undersökning av det valda fallet.
42
Esaiasson m.fl., s.211–12
43
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003 s.74
44
Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, Studentlitteratur, Lund, 2016 s.53. 58–59
45
Johannessen & Tufte., s.56
46
Sida 18 av 39 3.3. Operationalisering
Att genomföra en operationalisering kan även beskrivas som att göra forskningsfrågor forsk-ningsbara. Indikatorer i form av kodord framställs och kan användas för att hitta det väsent-liga i meningsinnehållet för analysen av vald empiri. I denna undersökning används en operat-ionalisering kopplat till frågeställningen genom att omvandla indikatorer baserat på den valda teorin.
De grundläggande förmågorna är inte en teori som inkluderar alla aspekter av krigföring, teo-rin används snarare för att hantera komplexiteten och de beståndsdelar som krävs för att uppnå så stor effekt som möjligt vid givet tillfälle. För att ge ett exempel kan inledningen av en operation kräva att rörligheten och underrättelsen är god för en lyckad framgruppering. Men om förbanden är i strid kan förmågorna verkan och ledning vara de största behoven.47 För att hantera problematiken med att viktiga aspekter i krigföring utelämnas kommer dessa i möjligaste mån återspeglas och omhändertas i de indikatorer som operationaliseras fram från respektive förmåga.
Det finns forskning kring de grundläggande förmågorna som förstärker den vetenskapliga för-ankringen. Karl Sörenson och Jerker Widen har genomfört en studie där de använder de grundläggande förmågorna som ett teoretiskt ramverk.48
Enstaka avhandlingar har även genomförts av till exempel dåvarande Major (idag Överste och regementschef för I19) Jonny Lindfors. Lindfors avhandling kommer inte användas som material, men har använts som inspiration till bland annat operationaliseringen av teorin. Därav ur ett forskningsetiskt perspektiv kommer den att nämnas inför denna studie.49
I analysen kommer analysenheterna benämnas som faser. Första fasen är Rysslands annekte-ringen av Krim och hur militärbaserna i området påverkades av händelserna. Andra fasen är senare i konflikten när det förekom strider i östra Ukraina mellan de pro-ryska separatisterna, Ukrainas reguljära trupper och de frivilliga bataljonerna.
47
DMarkO, s.59
48
Sörenson, Karl, and J. J Widén. Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy. Terrorism and
Politi-cal Violence 26.3 (2014): 399–418. Web.
49
Lindfors, Jonny. Narvik 1940 – Att Ta Emot Stöd: Striderna I Fjällen Analyserade Utifrån De Grundläggande
Sida 19 av 39 I tabellen nedan presenteras operationaliseringen av analysverktyget som kommer användas i analysen. För att förtydliga att indikatorerna kan påverkas delvis betyder att de påverkas, men inte till en grad som påvisar att det är en bidragande faktor till motgång i den specifika hän-delsen.
Förmågor Indikationer Påverkades
indikato-rerna? Ja/delvis/nej
Verkan 1. Tillgång till vapensystem och nyttjandet av dessa
2. Tillfoga avgörande förluster
3. Förmåga att ha hög eldkraft kombinerat med operativ/taktisk rörlighet
4. Överraska motståndaren
Skydd 1. Taktiskt nyttja förband för att uppnå eget skydd
2. Fältarbeten för försvar 3. Vilseleda motståndaren
4. Fordon och utrustning som medger skydd
Ledning 1. Ledande chefer med god utbildning 2. Ömsesidig förtroende mellan chef och trupp 3. Ledningssystem och transmission av ledning 4. Samordning av förband och förmågor
Rörlighet 1. Förmåga att manövrera egna förband 2. Förmåga att utmanövrera motståndaren 3. Bibehålla en operativ/taktiskt rörlighet 4. Bibehålla ett tempo i rörelsen
Underrättelse/in-formation
1. Information om motståndarens position, styrka, vilja och plan
2. Information om egna förbands position, styrka, vilja och plan
3. Bibehålla en gemensam lägesbild
4. Förmåga att inhämta information och underrät-telser
Uthållighet 1. Förmåga att upprätthålla moral och stridsvilja 2. Rätt materiel och utbildning för aktuell miljö 3. Förmåga att förse mat, ammunition och övriga
förnödenheter till egna förband
4. Förmåga att återhämta och avlösa förband un-der striden.
Sida 20 av 39 3.4. Forskningsetiska överväganden
Ett gott forskningsetiskt omdöme innefattar vanligtvis undersökningar som hämtar empiri från intervjuer och andra metoder som innefattar en direkt dialog med människor. Alla under-sökningar bör dock inkludera ett forskningsetiskt omdöme även om inhämtningen av empiri sker på ett annat sätt än tidigare nämnda exempel.
Då konflikten i Ukraina inkluderar våldsanvändning kan givet resultat eller undersökning på-verka människors förståelse eller åsikter kring detta. Transparens i forskningen och för vad det är som undersöks är ett krav för att resultatet av forskningen inte ska vara beroende av egna åsikter.50
Ukraina och hur deras förmågor påverkades är centralt för studien, vilket även ställer krav på att teorin inte på förhand ska kunna förklara utfallet. För att även förtydliga att detta krav upp-fylls så syftar de grundläggande förmågorna som teori inte till att förklara utfallet, utan sna-rare hur de påverkades av utfallet.51
3.5. Material och källkritik
Källkritik är relevant för forskning överlag som ägnar sig till att besvara beskrivande fråge-ställningar. Det kan användas som ett hjälpmedel för att bedöma trovärdigheten på valda käll-hänvisningar och säkerställa att informationskällan för undersökningen är legitim. Det finns fyra klassiska källkritiska regler Äkthet, Oberoende, Samtidighet och Tendens som kan använ-das för att bedöma sanningshalten och trovärdigheten i olika påståenden. Dessa fyra regler kommer genomsyra denna studies källkritik mot inhämtade källor.52
Det empiriska materialet som ligger till grund för denna undersökning är böcker och artiklar som återberättar eller undersöker enstaka delar av konflikten i Ukraina. Samtliga artiklar som används vid forskningsöversikten och för inhämtning av empiri är peer-reviewed och har ny-ligen publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Detta betyder att det redan har ge-nomförts en källkritisk kontroll innan vilket stärker äktheten.53 Men en kontroll kommer ge-nomföras ytterligare för att säkerställa att källorna är relevanta för undersökningen. En doku-mentär har även använts för att tydliggöra detaljer och stärka det som finns i det andra materi-alet
50
Johannessen & Tufte., s.60–61
51
Esaiasson, m.fl., s.24–25
52
Ibid s.287–96
Sida 21 av 39 En princip som gynnar konflikten i Ukraina utifrån ett källkritiskt perspektiv är att den mesta forskningen kring ämnet är skrivet under samma tidsperiod. Detta stärker kriteriet för samti-dighet då det inte gått en lång tid från händelser till nedteckning. Risken för minnesfel, efter-handskonstruktioner eller efterrationaliseringar är liten till skillnad från om fallet hade utspe-lats under till exempel andra världskriget.54 Något som blir problematiskt att bedöma är ten-densen i de olika oberoende källorna som används när böckerna och artiklarna skrivits. Det är oklart under vilka omständigheter eller i vilken miljö som förstahandskällorna befann sig i när berättelsen blev till.
Böckerna som är underlag för inhämtningen är likt artiklarna nyligen publicerade och till dels skrivna av personer som varit på plats i Ukraina och dokumenterat med hjälp av berättelser från lokalbefolkningen. Andra böcker är skrivna av personer som till vardags är professorer vid universitet i England och USA. Samhörigheten och äktheten bedöms vara god då böck-erna är publicerade av stora förlag.
Den sista principen oberoende, är den källkritiska regeln som bedöms svagast av undersök-ningens inhämtning av empiri. Förstahandskällor är mer trovärdiga än sekundärkällor då per-soner som själva varit med om en händelse är lättare att lita på, än någon som återberättar andras tolkningar.
Inhämtning av information till teorin har genomförts genom att läsa Försvarsmaktens regle-menten och doktriner. Majoriteten av information finns i Doktrin för markoperationer 2005 som är skriven av en arbetsgrupp bestående av officerare och docenter där dåvarande överbe-fälhavaren Sverker Göranson var ordförande. Innan Försvarsmakten har en doktrin krävs en lång process med ständig diskussion och prövning i flera år då den innehåller etablerad och gemensam kunskap.
54
Sida 22 av 39
4. Analys
I detta kapitel kommer inledningsvis en övergriplig beskrivning av konflikten att presenteras med en fördjupning kring bakgrund, annekteringen av Krim samt striderna i östra Ukraina. Därefter kommer en analys utifrån de grundläggande förmågorna att genomföras, och slutli-gen presenteras ett resultat.
4.1. Bakgrund
Maidan Nezalezhnosti eller Maidan som invånarna i Kiev kallar deras centrala torg i staden betyder självständighetstorget. Den har spelat en stor roll i både den nuvarande konflikten i Ukraina men även historiskt. Torget har varit en plats för stora protester mot den dåvarande regeringen och deras aktioner 1990 samt den orangea revolutionen 2004–05.55
I slutet av 2013 samlades befolkningen för att protestera mot korruption i regeringen samt att Ukrainas dåvarande president Viktor Yanukovych backade ur ett associationsavtal med EU. Detta avtal skulle bidra till bland annat friare handel och en ökad industriell relation mellan Ukraina och väst vilket betydde ett mindre beroende av Ryssland.56
Protesterna blev snabbt våldsamma när specialenheten Berkut fick order om att ”rensa” torget den 30:e november. Därefter följdes veckor av protester och våld som resulterade i hundratals döda.57
På grund av det ökade våldet, skapades nya ”maidanprotester” i flera städer samtidigt som ett ökat tryck kom från väst mot regeringen. Till slut flydde president Yanukovych till Ryssland i februari 2014, bara några dagar innan Krimhalvön i sydöstra Ukraina skulle få världens upp-märksamhet.
Till följd av Yanukovych flykt till Ryssland skapade Ukrainas parlament en interimsregering som tillfälligt skulle styra landet tills dess att en ordinarie regering och president blivit fram-röstad. Med andra ord var Ukrainas politiska styre ostabilt. Ryssland som enligt maidanprotestanterna påverkat Yanukovych till att avbryta avtalet med EU såg en stor risk att den nya regeringen skulle vara för ett samarbete med västvärlden och EU eller NATO. Ryss-land såg situationen i Ukraina med ett ostabilt politiskt läge som ett perfekt tillfälle att utöka sitt geopolitiska styre i området.58
55
Yekelchyk, Serhy, The conflict in Ukraine: what everyone needs to know, Oxford University Press, NY, 2015, s.1–3
56
Wood, Elizabeth A., Pomeranz, William E., Merry, E. Wayne & Trudolyubov, Maxim, Roots of Russia's war in Ukraine, Woodrow Wilson Center Press, Washington, D.C, 2016, s.60–62, 109–111
57
Diuk, Nadia. Euromaidan: Ukraine's Self-organizing Revolution. World Affairs 176.6 (2014): 9. Web, s.12–14
58
Sida 23 av 39 Krim
Krimhalvön som är den sydöstra delen av Ukraina har sedan tidigare varit en viktig del av Sovjetunionens koppling till Svarta havet. Det är den regionen i Ukraina som har den största etniska majoriteten av ryssar, samt en historia med en ledning som förespråkar det ryska sy-stemet. Ryssland har även sin svartahavsflotta i staden Sevastopol som var lätt tillgänglig vid en eventuellt militäroperation på halvön.
Den 27:e februari, bara några dagar efter Yanukovych flydde till Ryssland började viktig in-frastruktur som till exempel flygplatser, militärbaser och andra statliga byggnader på Krim bli omringade av uniformerade män utan några symboler som visar nation eller tillhörighet. Sam-tidigt som stora pro-ryska demonstrationer dök upp i flera städer på Krim. Den ukrainska mi-litären som var stationerade på plats blev överraskade och chanslösa att agera när deras baser helt plötsligt var omringade av både civila och uniformerade män som vägrade släppa ut eller in några.59
Parlamentet på Krim var den första byggnaden som togs över. En ny premiärminister blev snabbt ”vald” och det skulle bli Sergei Aksionov, som tidigare var ledare över partiet Enade Ryssland på Krim. Den 16:e mars genomfördes ett referendum med över 96% av rösterna till att bli en del av Ryssland. FN ansåg att detta inte var ett legitimt, samtidigt som Ryssland och 10 av deras allierade röstade för beslutet av invånarna på Krim.60
Den 18:e mars stod president Putin och höll ett historiskt tal inför det ryska parlamentet, där han fastslog att Krim skulle erkännas som en del av den ryska federationen. Men västvärlden började med diplomatiska och ekonomiska sanktioner mot Ryssland som svar på deras kränk-ning av Ukrainas territoriella integritet.61
59
Wood, m.fl., s.15–16
60
Yekelchyk, s.5
61
Sida 24 av 39 Östra Ukraina:
Sedan Krim blivit en del av Ryssland hade läget i Ukraina blivit mer ostabilt. Pro-ryska och pro-ukrainska protester skedde i många städer. En frustration fanns bland den ukrainska be-folkningen mot deras regering och hur de hanterade Rysslands annektering av Krim. Resulta-tet av detta var att det bland annat startades frivilliga bataljoner, som förberedde sig för en ut-ökad rysk invasion. Bataljonerna bestod av ukrainska patrioter som ville rädda sitt hemland och hämnas för kränkningen av deras lands integritet. Dessa bataljoner kategoriserades som utomstatliga aktörer och beväpnades inte av staten själv.62
Det rapporterades en ökad aktivitet i östra delen av Ukraina runt staden Donetsk i Donbass-regionen där det finns en stor etnisk majoritet av pro-rysk befolkning. Den 6:e april 2014 hade tre regionala administrationer tagits över av pro-ryska grupper som deklarerade regionerna till egna självständiga stater. I bland annat staden Donetsk samlades befolkningen utanför stads-huset och barrikerade sig i väntan på en eventuell motattack av Ukraina samt krävde egna re-ferendum precis som på Krim.63
Ukrainas regering ansåg att dessa separatister som förklarat sig självständiga i Donbassreg-ionen var en terroristhandling och startade den 13:e april en anti-terrorist operation (ATO). Denna operation var inledningsvis svår att hantera med tanke på diskussionen kring legitimi-teten av dessa frivilliga bataljoner som var först på plats i striderna jämfört med den reguljära armén. Det var först september 2017 som de frivilliga blev officiellt benådade för deras hand-lingar.64
Petro Poroshenko, en välkänd oligark blev framröstad till Ukrainas nya president 25:e maj 2014 med 54,7% av rösterna och den ukrainska armén började mobilisera sig för att ta tillbaka territorium i östra Ukraina kombinerat med de frivilliga bataljonerna.
Konflikten i Ukraina har resulterat i många civila förluster, till exempel blev flygplanet MH17, med över 300 civila ombord nedskjutet i anslutning till det seperatistkontrollerade området. Än idag är konflikten inte över, men den har deskalerat mer och mer sedan avtalet Minsk II utfördes den 15:e februari 2015. Syftet med Minsk II var att försöka uppnå fredliga överenskommelser mellan President Putin och President Poroshenko tillsammans med Tysk-land och Frankrike.65
62
Käihkö, Ilmari. A Nation-in-the-Making, in Arms: Control of Force, Strategy and the Ukrainian Volunteer Battalions.
Defence Studies, 2018 s.147–48
63
Vice News. Russian roulette avsnitt 22: Donetsk Demands a Referendum
64Käihkö, s.153 65
Sida 25 av 39 4.2. Verkan
För den ukrainska militären stationerade på baserna på Krimhalvön fanns en känsla av hopp-löshet, då de blev omringade av uniformerade män kombinerat med civila protestanter utan att få order om att agera. Själva stormningen av baserna genomfördes med en kombination av förband som agerade snabbt och professionellt likt de ryska specialförbanden. Enligt Fredrik Westerlund på FOI var det tämligen säkert att ryska specialförband från underrättelsetjänsten GRU och fallskärms- och marininfanteriförband nyttjades vid flera olika tillfällen under det inledande skedet, när infrastrukturen på Krim stormades.66 Det första kravet soldaterna fick var att låsa in samtliga vapen och samarbeta fredfullt. Detta skedde även på order från militär-ledningen på Krim som också hade tagits över av uniformerade män.
De ukrainska gränsvakterna fick order från sina chefer i staden Simferopol att låsa in samtliga vapen. Några timmar senare rusade beväpnade kosacker samordnat med uniformerade män in och tog över. Efter det började militärfordon fraktas över från Ryssland.67 Ukrainas flotta på plats som även delade område med den ryska svartahavsflottan blev omringade av uniforme-rade män på fastlandet och ryska båtar som blockeuniforme-rade båtarnas förmåga att ta sig in och ut från hamnen.68
Då samtliga soldater och officerare som var stationerade på Krim fick order om att låsa in samtliga vapen försvann deras tillgång till vapensystem och nyttjandet av dessa. Detta påver-kar också indikatorn att tillfoga avgörande förluster även om annekteringen skedde utan stri-der. Militärbaserna och den ukrainska flottan blockerades från att ta sin in eller ut från bygg-naderna/båtarna kombinerat med inlåsningen av vapen resulterade i att de inte kunna nyttja hög eldkraft kombinerat med operativ/taktiskt rörlighet.
Den inledande skedet av Ukrainas ATO fick en dålig start för den ukrainska armén. I staden Sloviansk 14 mil norr om Donetsk, skulle det helt plötsligt dyka upp militära fordon och va-pen från Ukrainas armé, något som enligt separatisterna gavs upp frivilligt.69 Mobiliseringen fortsatte med mindre framgångar och stora motgångar, då separatisterna inte bara var civila
66
Kniivilä, s.21
67
Ibid s.26
68
Vice News: Avsnitt 3, Intervju med kapten Pavel Tikhantsev 9:38-11:31
69
Sida 26 av 39 som tagit upp vapen för att försvara sig själva. Det var även kombinerat med nästan 9000 re-guljära ryska soldater och officerare.70 Ukraina förlorade även kontroll av luftrummet då
flyg-förmågor sköts ner av bland annat MANPAD missiler i anslutning till flygplatsen i Lu-hansk.71
Efter kalla kriget har Ukraina i nästan två årtionden haft korruption som lämnat armén i spill-ror. Den summa pengar som spenderas på försvaret kom sällan fram, vilket resulterade i att mycket utrustning och fordon var från den sovjetiska eran. Dessa bakslag fick Ukraina att om-gruppera och först i juli kunde en stor motoffensiv starta som skulle ge mer framgångar i sla-get om att återta sitt förlorade territorium.72 Ukraina hade tillgång till vapensystem och kunde tillfoga avgörande förluster, även om en del var av det omoderna slaget och mycket togs av separatisterna. En taktisk rörlighet kunde uppnås med markbundna fordon men den operativa rörligheten påverkades när luftburna förmågor för verkan och transport blev nedskjutna.
4.3. Skydd
Eftersom de uniformerade männen överraskade den ukrainska militären påverkades också de-ras förmåga att reagera snabbt och genomföra en motverkan till att försvara sig.73 När de ryska specialförbanden kombinerat med civila protestanter stormade militärbaserna kunde soldaterna inte göra något annat än att blockera och försvåra för inbrytning i byggnaderna, vilket kan anses vara fältarbeten för försvar. Det placerades ut fordon med vapensystem allde-les vid grinden mot protesterna för att påvisa förmågan att försvara sig vid ett eventuellt an-grepp.74
På grund av den överraskning som de ukrainska militärbaserna fick fanns inga förberedelser till något större försvar. De kunde inte taktiskt nyttja förband för eget skydd mer än att nyttja infrastrukturen och ställa fordon med vapensystem riktat mot grinden. Samtidigt som att ge-nomföra fältarbeten för försvar i form av barrikering av byggnader. När specialförbanden väl tog över baserna nyttjade de fordon för att köra in grindar samtidigt som de klättrade över från alla riktningar. Detta kan tolkas som en vilseledning av de ryska trupperna som samtidigt för-sämrar det skydd som de ukrainska soldaterna förberett.
70Katchanovski, I. (2016). The Separatist War in Donbas: A Violent Break-up of Ukraine? European Politics and Society:
Ukraine in Crisis, 17(4), s.475 71 Yekelchyk, s.149 72 Ibid s.146–48 73 DMarkO, s.71-72 74
Sida 27 av 39 I striderna i östra Ukraina kunde det på många platser se ut som ett skyttevärnskrig likt första världskriget, när båda sidorna bygger värnsystem för att skydda sig mot indirekt eld.75 Det
upprättades även kontrollstationer längs vägar, där det även upprättades eget skydd mot mot-ståndarens vapensystem. De ukrainska förbanden var utrustade med fordon som APC (armored personnel carrier), och stridsvagnar för både verkan och skydd.
I juni 2014 började separatisterna få tillgång till mer tyngre vapensystem som stridsvagnar och större artilleripjäser, samtidigt som stora mängder av forna sovjetiska veteraner anlände. I slutet av augusti fick separatisterna tillgång till vapen och materiell som nästan överträffade den ukrainska armén.76
Ukrainska militären kunde taktiskt nyttja egna fordon och trupp för att uppnå skydd för till exempel indirekt eld, genom att gräva värnsystem och upprätta kontrollpunkter längs vägarna. De ukrainska förbanden blev ytterligare en gång överraskade när separatisterna började ge-nomföra en motoffensiv med hjälp av materiell som den ukrainska militärens värnsystem och fordon hade sämre skydd för. Det finns även bevis som lutar åt att Ryssland genomförde skjutningar med eget artilleri från deras sida av gränsen mot bland annat ett ukrainsk förband i sina bepansrade fordon. Alla fordon hade fått direkt träff medan området runt omkring var opåverkat. Detta indikerade på att avancerade system med välutbildade soldater var bakom attacken.77
4.4. Ledning
Det politiska läget och en historik med korruption som gjort det vanligt att till exempel många högt uppsatta personer inom militären inte är där för deras utbildning eller handlingar, utan snarare genom kontakter, politisk lojalitet och pengar.78 Denna kombination skapade inga bra förutsättningar den dagen då uniformerad personal och ryska specialförband stormade infra-strukturen på Krim. De militära förbanden blev helt avskurna från deras ledning och kände själva att de inte kunde ta ett beslut som skulle riskera ett krig.
Moralen hos soldaterna blev inte bättre när många chefer och soldater bytte sida. Ett exempel på detta är när en amiral som var chef över en av baserna snabbt bytte till rysk sida. Samtidigt
75
Käihkö, s.161
76
Yekelchyk, s.147–48
77Robinson, P. (2016). Russia's role in the war in Donbass, and the threat to European security. European Politics and
Soci-ety: Ukraine in Crisis, 17(4), s.512–13
78
Sida 28 av 39 som de får information om att deras familjer kan vara i fara ifall de skulle göra något mot-stånd.79
Senare skulle det dyka upp ryska reguljära styrkor över Kertjsundet och inte långt från platsen hade Ukraina en förläggning med 400 man som inte gjorde någonting. Hade de fått orden om att blockera färjeläget så skulle de gjort det utan att tveka, men det kom aldrig någon order.80 En kombination av dåligt ledarskap av chefer, och hur hela annekteringen gick till väga för-sämrade möjligheterna till nyttjande av ledningssystem. Detta gjorde även att moralen hos soldaterna försämrades.
I striderna i östra Ukraina fortsatte det dåliga ledarskapet från cheferna, under många perioder fanns inga direktiv för vad soldaterna skulle göra vilket skapade ett försämrat förtroende. Att alla de frivilliga bataljonerna skapades var också ett tecken på att de inte litade på ledningen och var emot hur de hade agerat med situationen på Krim.81
Separatisterna hade dock inte liknade problem, då många veteraner men också män från ryska specialförband /säkerhetstjänsten fanns tillgängliga, kunde de strategiskt utnyttja denna spricka i den ukrainska militära ledningen. De hade också till skillnad från den ukrainska mi-litären ett helt annat förtroende och moral då de med hjälp av rysk propaganda skulle be-kämpa nazism/fascism samtidigt som de ansåg att kampen var för att återigen tillhöra Ryss-land.82
4.5. Rörlighet
Alla militära förband som var stationerade på Krim blev på ett eller annat sätt omringade utan förmågan att omgruppera, breddgruppera eller på något sätt manövrera för att möta de unifor-merade männen. Innan stormningarna kunde de enbart nyttja den terräng som var innanför de murar som omringar basen. Något av de första som de uniformerade männen skulle göra på Krim var att ta över flygplatsen i staden Simferopol, för att begränsa den operativa rörligheten för en eventuell motattack från den ukrainska armén. Det upprättades även kontrollpunkter i anslutning till näset som sammankopplar Krim med fastlandet.83
I samband med händelserna vid svartahavsflottan där de ukrainska skeppen blivit omringade, genomfördes även försök till sabotage på båtarna för att hindra deras förmåga att hålla sig
79
Vice News. Avsnitt 2, 3:05-4:20
80 Kniivilä, s.26 81 Käihkö, s.151 82 Yekelchyk, s.146–47 83 Ibid s.130
Sida 29 av 39 från fastlandet för länge. Då många båtar som användes för att blockera deras rörlighet var från den ryska flottan kunde det konstateras att Ryssland även var bakom blockaden av sun-det, med hjälp av ett stort lastfartyg som bogserats dit. Detta hindrade rörligheten ut för den ukrainska flottan, men även för hjälp att ta sig in.84
I östra Ukraina likt Krim upprättades många kontrollpunkter eller blockader på båda sidorna för att säkerställa att ingen obehörig tar sig förbi. Det blev även problematiskt när separatis-terna inledningsvis tog över mycket av den ukrainska militärens materiell vilket gjorde att de gick från marktrupper, till att börja få en ökad rörlighet med bepansrade fordon. Då det även spekuleras om att många sovjetiska veteraner och ryska trupper från specialförband/säkerhets-tjänsten ledde de lokala separatisterna på olika sätt, kunde de även nyttja varandras strate-giska/taktiska erfarenhet.85 När mer materiell började komma från Ryssland i form av strids-vagnar och avancerade artilleripjäser, i kombination med förlorat luftrum påverkades den ukrainska operativa rörligheten. Förstärkning kunde endast vara markbunden och striderna blev mer statiska via de värnsystem som senare bildade en frontlinje likt första världskriget.86 Med andra ord kan det konstateras att tempot i rörelsen försämrades.
4.6. Underrättelse/Information
Informationskrigföringen spelade en stor roll och ligger bakom det mesta som ledde till Ryss-lands annektering av Krim och senare striderna i östra Ukraina. I samband med Maidanpro-testerna började Ryssland genomföra en våg av propaganda till omvärlden men först och främst till den ryska befolkningen i Ukraina. Med hjälp av nyheter på TV från kanaler ägda av den ryska staten, skapades en glorifierad syn av Ryssland som en stat med bättre livsförhål-landen och en stark president i makten.87 Via dessa källor spreds även budskap om att den
ryska befolkningen och deras kultur var i fara för västvärlden och en nazistisk/fascistisk våg från Ukraina. Detta skulle vara startskottet för de förberedelser som påbörjades på Krim i form av protester och viljan att skapa självförsvarsförband.88
I samband med stormningarna av baserna visste de att det var ryska trupper, även om det inte fanns några symboler som stärkte detta. Men det var en ovisshet till varför det hände och vad som var syftet med att invadera ukrainsk territorium.
84
Vice News. Avsnitt 4, 2:10-3:24
85 Katchanovski, s.480 86 Käihkö, s.161 87 Yekelchyk, s.129 88 Wood, m.fl., s.13–14
Sida 30 av 39 Det fanns hemliga baser under jorden, bland annat en nära staden Sevastopol vid en luftvärns-bas som inhämtade information och hade kontroll på luftrummet runt Svarta havet. Denna luftvärns-bas togs snabbt över av ryska specialförband som om de visste exakt vilket verksamhet som ge-nomfördes där. Journalister som försöker filma vad som hände blev oftast attackerade av maskerade män i omärkta bilar som nyttjade våld. Samtidigt sitter Krims nya ledare Sergej Aksionov i direktsänd tv och påstår att allt är lugnt på Krim.89
Då rysk propaganda spreds via media, militärbaserna blev stormade och att journalister blev hotade till livet försämrade förmågan att inhämta information/underrättelser, samt bibehålla en gemensam lägesbild. Det blev även problematiskt då det var oklart vilket syfte de unifor-merade männen hade med invasionen.
I striden i östra Ukraina fortsatte den ryska informationskrigföringen vara en bidragande fak-tor. AntiMaidan protester drabbades samman med pro-ukrainska protestanter i till exempel staden Odesa, där propaganda spreds om att högerextremister var på väg för att rensa allt från rysk befolkning.90 Detta startade en våg av budskap om att bryta sig från Ukraina likt Krim och resulterade i att städerna togs över och blev självständiga stater.
Det identifieras inga större svårigheter att uppnå förmågan att inhämta underrättelser eller bi-behålla en gemensam lägesbild under ATO. Problematiken låg mest på att få det bekräftat då mycket nekades på den politiska nivån av Ryssland och deras propaganda. I juli-augusti 2014 när Ukraina genomförde en stor motoffensiv var de beredda på att möta ryska trupper och avancerade vapensystem då ryska soldater publicerade meddelanden via sociala medier att de var i Ukraina.91
4.7. Uthållighet
Den ukrainska militären på Krim var helt avskurna från fastlandet på många sätt. Hela händel-sen med att baserna blev omringade och till slut stormade var utom deras kontroll, då de inte fick någon order om att göra något mer än att låsa in sina vapen och vänta. I samband med att ingen fick gå ut eller in från baserna, fick de förlita sig på att de uniformerade männen eller pro-ryska protestanterna bidrog med mat och förnödenheter.92
89 Kniivilä, s.27–33 90 Yekelchyk, s.141–42 91 Robinson, s.513 92
