Sida 1 av 41
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Engström, Joel OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11986
Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod
1OP415
A LONE SEAL – WHAT FAILURE CAN TELL US.
ABSTRACT:
Special operations are conducted more than ever in modern warfare. Since the 1980s they have developed and grown in numbers. But with more attempts of operations and bigger numbers, comes failures. One of these failures is operation Red Wings where a unit of US Navy SEALs at-tempted a recognisance and raid operation in the Hindu Kush.
The purpose of this paper was to see how that failure could be analysed from an existing theory of Special operations. This was to ensure that other failures can be avoided but mainly to understand what really happened on that mountain in 2005. The method used was a case study of a single case to give an answer with quality and depth.
The study found that Mcravens theory and principles of how to succeed a special operation was not applied during the operation. The case of operation Red Wings showed remarkable valour and motivation, but also lacked severely when it came to simplicity, surprise, and speed.
Nyckelord:
Sida 2 av 41
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3 1.1PROBLEMFORMULERING ... 3 1.2TIDIGARE FORSKNING ... 5 1.3SYFTE ... 8 1.4FRÅGESTÄLLNING ... 8 1.5AVGRÄNSNINGAR ... 8 1.6DISPOSITION ... 9 2. TEORI ... 10 2.1BEGREPP ... 102.2TEORI OM SPECIALOPERATIONER (MCRAVEN) ... 10
2.3MCRAVENS PRINCIPER... 12 2.4TEORIDISKUSSION ... 14 3. METOD ... 16 3.1FORSKNINGSDESIGN ... 16 3.1.1 Teorikonsumerande ... 16 3.1.2 Kvalitativ textanalys ... 16 3.1.3 Reliabilitet/Validitet ... 17 3.2METODDISKUSSION ... 18 3.3FALLBESKRIVNING ... 18
3.3.1 Empiri och Källkritik ... 18
3.3.1.1 Äkthet ... 19 3.3.1.2 Samtidighet ... 19 3.3.1.3 Beroendeförhållande ... 20 3.3.1.4 Tendenser ... 20 3.4OPERATIONALISERING ... 20 3.4.1 Operationella indikatorer ... 21 3.4.2 Matris för analys ... 23 3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 24 4. ANALYS ... 25
4.1BAKGRUND OPERATION RED WINGS ... 25
4.2ANALYS:ENKELHET... 26 4.3ANALYS:SÄKERHET ... 27 4.4ANALYS:REPETITION ... 28 4.5ANALYS:SYFTE ... 29 4.6ANALYS HASTIGHET ... 30 4.7ANALYS:ÖVERRASKNING ... 32 4.8ANALYSSAMMANFATTNING ... 34 5. AVSLUTNING ... 35 5.1SAMMANFATTNING ... 35
5.2RESULTAT OCH SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGEN ... 35
5.3VIDARE FORSKNINGSBEHOV ... 36
5.4RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNING ... 37
Sida 3 av 41
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Modern krigföring är en ständigt ändringsbenägen arena där mycket händer samtidigt. Kon-ventionella metoder med reguljära styrkor, kinetiskt våld, blandas med irreguljära enheter, terrorism, cyberkrigföring och ekonomisk brottslighet. 1 Hotet för en stat, stor som liten, kan
komma utifrån likväl som inifrån. Dessa hot måste mötas på olika sätt. Staten behöver bland annat ha kapacitet att göra snabba insatser med speciellt tränade styrkor. Ett verktyg som kan underlätta i allt från storskaligt krig ner till små spetsoperationer i fred är specialförband.2 De
kan nyttjas för att bedriva okonventionell krigföring i syfte att skrämma, eller att långsamt trötta ut motståndaren.
Specialförband har nyttjats mer sedan millenniumskiftet.3 I exempelvis USA har de nästan fördubblats i storlek och blivit mer insatta tack vare sin förmåga att påverka ledningssystem hos motståndare, samt specialförbandens förmåga att agera näst intill obemärkt och i gråzoner av konfliktskalor.4 I Sverige har nyligen de svenska specialförbanden blivit tilldelade en lätt bataljon för understödsuppgifter för ytterligare verkan.5 Trots det utökade nyttjande av speci-alförband och dess förmågor, finns fortfarande en brist på vetenskapliga belägg för hur de ska nyttjas.6
Vid flera tillfällen, bland annat 1993 och 2005 genomfördes specialoperationer i Somalia och Afghanistan där amerikanska specialförband misslyckades med sina operationer.7 Arthur Ri-zer undersöker fallet i Afghanistan med hjälp av en beskrivande fallstudie av operation Red
1 Håkan Gunneriusson och Sascha-Dominik Bachmann, ”Russia’s Hybrid Warfare in the East: Using the Infor-mation Sphere as Integral to Hybrid Warfare.”, Georgetown Journal of International Affairs 2015 (oktober 2015): 206.
2 Linda Robinson, The Future of U.S. Special Operations Forces (New York: NY: Council on Foreign Relations, 2013), 3.
3 Christopher Marsh, James Kiras, och Patricia Blocksome, ”Special Operations Research: Out of the Shadows”, Special operations journal, nr 1.1 (2015): 2.
4 Robinson, The Future of U.S. Special Operations Forces, 4.
5 Regeringen, ”Ett användbart försvar - Regeringens proposition2008/09:140” (Regeringen, 19mars 2009), 107, https://www.regeringen.se/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71de/ett-anvandbart-forsvar-prop-200809140.
6 Marsh, Kiras, och Blocksome, ”Special Operations Research: Out of the Shadows”, 2.
7 Joshua L. Gleis, Withdrawing Under Fire : Lessons Learned from Islamist Insurgencies, 1 (Washington: D.C: Potomac Books, Inc, 2011), 74–75; Ed Darack, ”Operation Red Wings”, Marine Corps gazette 95, nr 1 (2011): 65.
Sida 4 av 41 Wings.8 Dock går den långt ifrån in på djupet av hur det blev som det blev, och artikeln har
ingen förklarande ansats av fallet i sig. Om fallen inte förklaras utan bara beskrivs blir det svårt att förstå vad som orsakade utfallen. Ytterligare forskning för att studera och förstå fallet behövs.
Specialoperationer är ofta diskuterade som enskilda händelser under större krigsoperationer, som i sig själva utreds men inte i ett större perspektiv. Perspektivet kan resultera i att forsk-ning om ämnet specialförband och dess operationer hamnar i skuggan av konventionell krig-föring. För att skapa ett ramverk för specialoperationer behövs mer forskning inom ämnet. Att förstå hur en teori ska utformas är enligt James Kiras relativt enkelt, men att implementera den på ett sätt som leder till framgång är svårare.9 Trots ämnets popularitet de senaste åren har få teorier utformats eller använts i forskningen. Av teorier i ämnet är den mest framstående McRaven-teorin, som testar sina teser genom en fallstudie av ett antal lyckade specialoperat-ioner genomförda mellan 1940–1976 i mellanstatliga konflikter. Eftersom specialförband ökat i både investeringar och omstruktureringar sedan 1980-talet och framåt, och de flesta op-erationer idag är mot både icke-reguljära och reguljära motståndare skulle det finnas anled-ning att använda teorin igen.10
Specialoperationer ökar i världen. Teorier för hur dessa operationer ska lyckas finns, och ändå händer det att utfallet inte blir som det var tänkt. Genom att se vart avvikelsen ligger i fe-nomet, skulle det utgöra en inomvetenskaplig tjänst. Om vi vet varför tidigare operationer misslyckats skulle det kunna underlätta i utövandet av specialoperationer. Genom att tydligt undersöka ett av dessa fall och se om det kan förklaras genom befintliga teorier skulle uppsat-sen utgöra en yrkesrelevant tjänst.
8 Arthur L. Rizer, ”Lawyering Wars: Failing Leadership, Risk Aversion, and Lawyer Creep - Should We Expect More ‘Lone Survivors’?”, Indiana law journal (Bloomington) 90, nr 3 (2015): 962–64.
9 James Kiras, Special Operations and Strategy from World War II to the War on Terrorism (London: Routledge, 2006), 3.
Sida 5 av 41
1.2 Tidigare forskning
I kapitlet beskrivs först forskningsläget angående debatten kring huruvida teorier kan förklara specialoperationer, för att se om det är applicerbart i uppsatsen. Sedan beskrivs på vilka krig-föringsnivåer dessa teorier har använts och vad andra forskare tycker är lämpliga nivåer att nyttja de för. I kapitlet beskrivs också vad som tidsmässigt undersökts och det argumenteras i slutet för vad som saknas.
En av de som är skeptiska till teoretisering av specialoperationer är James Kiras. Kiras menar att trots specialoperationers värdefulla bidrag i krigföring, har de inte ett särskilt behov av nya teorier.11 Han är kritisk och varnar för att teorier inte får övergå till att produceras för produ-cerandets skull, då finns det en risk för grupp-tänk där teoretiker håller med varandra och misslyckas med att skapa något användbart.12 Kiras menar också att forskning och empiri om specialoperationer ibland hävdar att en enskild operation har en extrem effekt på utgången av det strategiska planet.13 Det är inte heller applicerbart att se till över femtio, eller snart hundra år gamla fall för att säga något om dagens operationer.14 För att teorier ska få genomslag, be-höver de vara skapade av någon som är del av specialförbanden, samt att teorin bör fokusera på frågorna vad och hur.15
Robert G. Spulak, hävdar till skillnad från Kiras att specialoperationer måste ha teoretisk grund. Spulak argumenterar för att teori är nödvändigt i det okonventionella kriget där det inte går att nyttja konventionella teorier. Till motsats från Kiras, anser Spulak även att teorier be-hövs för att nå de strategiska målen för specialförband.16 Spulaks egen teori är utarbetat främst för att nyttjas i kriget mot terrorism, och fokuserar mycket på den enskilda operatören.
I motsatsförhållande, med en klar ställning om att nya teorier inte behövs finns exempelvis Adam Leong Kok Wey. I sin forskning argumenterar han för att teorier om lyckade operat-ioner har funnits i millennier. Nya teorier skulle vara onödigt om det istället går att lära sig av
11 James Kiras, ”A Theory of Special Operations: ‘These Ideas Are Dangerous.”, Special operations journal, 2015, 83.
12 Kiras, 86.
13 Kiras, Special Operations and Strategy from World War II to the War on Terrorism, 2. 14 Kiras, ”A Theory of Special Operations: ‘These Ideas Are Dangerous.”, 79.
15 Kiras, 84.
16 Robert Spulak J jr, ”A Theory of Special Operations : The Origin, Qualities, and Use of SOF”, Hurlburt Field: The JSOU Press, 2007, 3.
Sida 6 av 41 äldre teorier som redan finns.17 Han har tagit fram flera principer för hur specialoperationer
ska lyckas i sitt utförande genom äldre verk som Frontinus och Sun Tzu.18
Alastair Finlan argumenterar emot Wey och Kiras, och hävdar att utan teorier om specialför-band och dess operationer blir forskningen alldeles för snäv.19 Han fortsätter med hur äldre teorierna skapades under de konventionella militära tänkarnas tid, exempelvis Clausewitz och Napoleon. De påverkar huruvida de konventionella teorierna sedermera är användbara.20 Fin-lan jämför även andra forskare inom ämnet, men hävdar att majoriteten av forskningen som bedrivs i huvudsak är induktiv, eftersom den utgår från empirin.21 Han fokuserar på hur en te-ori skulle kunna utformas från ett strategiskt vinstkoncept.22 I sin slutsats kommer han fram till vad som specialoperationer kan bidra med på det moderna slagfältet.23 Finlan skriver själv att han inte gör anspråk på att ha utvecklat en färdig teori. Likt McRaven (mer om Mcraven i kapitel 2) gör Finlan sina antaganden genom att visa på lyckade utfall, när operationer har gett effekt som önskats.24 Finlan har också tittat närmare på huruvida brittiska specialoperationer-nas taktiska vinster ibland leder till motsatsförhållanden till operationella/strategiska vinster.
25 Forskningen om ämnet har ökat enligt Finlan sedan kalla krigets slut.26 Han tittar framför
allt på hur de gav vinst åt kampanjen, snarare än att forska om hur operationerna i sig upp-nådde vinst eller inte.27
Även Colin Grey anser att specialoperationer måste studeras mer för att förstå dess påverkan för att undvika misslyckanden i framtiden.28 Grey fokuserar dock sin forskning utifrån ett
strategiskt synsätt och utvecklar elva principer för att lyckas med specialoperationer.29 Han
17 Adam Leong Kok Wey, ”Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus.”, Compara-tive strategy 33, nr 2 (2014): 132.
18 Wey, 131.
19 Alastair Finlan, ”A Dangerous Pathway? Toward a Theory of Special Forces”, Comparative Strategy 38, nr 4 (04 juli 2019): 255. 20 Finlan, 258–59. 21 Finlan, 257. 22 Finlan, 265–66. 23 Finlan, 269–70. 24 Finlan, 263–64.
25 Alastair Finlan, ”The (Arrested) Development of UK Special Forces and the Global War on Terror”, Review of International Studies 35, nr 4 (2009): 980.
26 Finlan, 971. 27 Finlan, 981–82.
28 Colin S. Gray, ”Handfuls of Heroes on Desperate Ventures: When Do Special Operations Succeed?”, Parame-ters 29, nr 1 (1999): 19–20.
Sida 7 av 41 skriver att det krävs historisk kontext och att varje fall är unikt, men att specialoperationer kan lyckas oavsett oddsen, så länge de nyttjar hans elva principer.30
Dennis Gyllensporre hävdar att teorierna idag är fokuserade på taktisk nivå och inte hur de påverkar den strategiska nivån,31 i enlighet med Kiras. Gyllensporre skriver hur nutida
fors-kare som försökt skapa nya strategiska teorier, har blivit en översikt över befintlig empiri sna-rare än något nytt.32 Gyllensporres argumenterar för att McRavens principer utvecklades un-der en annan generation av krigföring, och Gyllensporre hävdar även att Spulaks teori lägger för stor vikt vid elitkrigaridealet.33
Anthony King inriktar sig på beskrivandet av tillväxten och individer inom förbanden, snarare än hur de ska tillämpas taktiskt.34 King har inget anspråk att själv se till hur de moderna spe-cialoperationerna har fungerat utan beskriver i sin artikel mer hur de har växt i både storlek och antal operationer igenom tiderna.
Christopher Marsh, James Kiras och Patricia Blocksome skriver också att specialenheter som fenomen har funnits länge, men det var framför allt under andra världskriget som de började nyttjas någorlunda som idag. De skriver dock vidare att det är först efter 1980-talets början som effektiva specialorganisationer har utvecklats.35 Författarna skriver att vidare studier av specialförband, genom fallstudier och annan forskning kan understödja i utvecklandet av op-erationerna.36
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning på en viss oenighet om teorier är användbara inom ämnet, de flesta verkar dock beskriva det som viktigt eftersom de anser att konvention-ella krigföringsteorier inte kan användas till okonventionell krigföring. Alla verkar dock över-ens om att mer forskning generellt om ämnet behövs. Finlans ena artikeln är, enligt mig, mer av beskrivande art än vad den ämnar utveckla något nytt, den har inte heller ambition att
för-30 Gray, 3.
31 Dennis Gyllensporre, ”Contemporary Hybrid Warfare and the Evolution of Special Operations Theory.”, i Special Operations from a Small State Perspective (Cham: Springer International Publishing, 2017), 28. 32 Gyllensporre, 29.
33 Gyllensporre, 27–28.
34 Anthony King, ”The Special Air Service and the Concentration of Military Power.”, Armed forces and society 35, nr 4 (2009): 661–62.
35 Marsh, Kiras, och Blocksome, ”Special Operations Research: Out of the Shadows”, 1. 36 Marsh, Kiras, och Blocksome, 4.
Sida 8 av 41 klara nyare fall med djup medan hans arbete ämnar ge principer till en strategisk krigsplane-ringsnivå. King djuplodar inte heller i något fall vilket lämnar en del detaljer att önska i för-ståelsen för huruvida operationerna gick som de gick och öppnar teorin för svagheter. Colins forskning ger mening med att se på moderna fall och kunna förklara eventuella utfall, för att täta vissa luckor i samtida forskning. Det finns få förklarande fallstudier som sträcker sig bor-tom perioden 1990 som inte handlar om användandet på en strategisk nivå. Tidigare forskning är i relativ överenskommelse om att, ifall det ska finnas en teori välkomnas den enklare av de som ska nyttja den, om den är testad och från någon inifrån specialförbandens egna led. Sammantaget ger det ett tydligt behov av vad som kan behöva fortsättas med i forskningen. Nämligen hur moderna fall kan förklaras genom en befintlig teori.
1.3 Syfte
Om specialoperationer inte förklaras kan det resultera i att förbanden riskerar att göra om misstag. Den här uppsatsen ämnar förklara varför vissa specialoperationer misslyckas. Den specialoperation som har orsakat amerikanska specialförband störst förlust i modern tid är op-eration Red Wings,37 är det fall som mer specifikt ska undersökas. En teori som redan finns är William H. McRavens, som arbetat inom specialförbanden. Om denna uppsats kan förklara fallet genom hans teori skulle det underlätta vidare förståelse och tillämpningen av specialför-bandens taktiska nyttjande den 27-28:e juni 2005.
1.4 Frågeställning
Hur kan utfallet i operation Red Wings förklaras utifrån McRavens sex principer?
1.5 Avgränsningar
Fallet begränsas i tid från det att operation Red Wings först nämndes som operationsmöjlighet för de operatörer som genomförde den. För att inte missa viktiga delar av individernas person-liga motivation och inspiration kommer individerna även att analyseras i mer djup, även utan-för själva operationen. Slutet på uppsatsens analys avgränsas till den tidpunkt då den överle-vande operatören (Marcus Lutrell) hamnar i den afghanska by där invånarna hjälpte honom att överleva. Det är dels då som operationen har övergått till operation Red Wings II, en rädd-ningsoperation och därefter i den efterföljande konventionella operationen Whalers. Dels var
37 Gary Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN (Annapolis, Md.: Naval Institute Press, 2010), 202.
Sida 9 av 41 det då som operatörerna inte längre hade någon kontroll av fortsättningen. Antingen på grund av att de är döda, eller i Lutrells fall, helt under kontroll av utomstående.
Uppsatsen kommer inte att kunna fylla alla forskningsluckor som finns inom ämnet. Uppsat-sen har begränsats till att förklara ett taktiskt fall utifrån en teori, i syfte att bygga på befintlig forskning. Teorin beskrivs och motiveras under kapitel Teori. Andra operationskoncept som COIN och RMA är teorier som nyttjas av större enheter och är framtagna för strategisk vinst. Då denna uppsats ämnar undersöka en specialoperation på taktisk nivå, kommer dessa kon-cept inte undersökas närmare.
1.6 Disposition
Uppsatsen första del består av Teorikapitel där teorin förklaras och diskuteras. Därefter kom-mer Metodkapitlet i vilket forskningsdesign och diskussion bearbetas och även empiri och operationalisering tydliggörs. Efter det genomförs analysen med hjälp av teorin och metoden, för att slutligen i Avslutningskapitlet förklara resultat och diskutera vidare behov och yrkesre-levans. Uppsatsen är disponerad på detta sätt för att underlätta för läsaren att se hur uppsats-författaren har genomfört sin undersökning. Dispositionen ger en tydlig ”väg” att följa som läsare vilket underlättar i förståelse för analysen och eventuellt resultat.
Sida 10 av 41
2. Teori
2.1 BegreppSpecialförband – McRaven har ingen egen tydlig definition av vad ett specialförband är. Han skriver däremot om hur de som utför en specialoperation måste var speciellt tränade, utrustade och ha understöd.38 Vad speciellt eller special betyder beskriver han inte tydligare. I denna
uppsats är inte specialförband i sig fokus, utan operationen. Därav kommer ingen vidare defi-nition att ges.
Specialoperation – I denna uppsats kommer begreppet användas så nära McRavens egen de-finition som möjligt. Begreppet används liknande för att kunna bibehålla sannolikheten att uppsatsen ser till samma sak. Specialoperationer benämns operationer där det föreligger en större fysisk och politisk risk, där speciellt förberedda styrkor nyttjar metoder, tekniker eller är avskurna från förbindelser till eget understöd medan de genomför sin verksamhet mot en befäst fiende av något slag.39 Ett fall av spaning undersöks, trots att teorin är utarbetat på rä-der och anfall, men enligt McRaven är det helt i enlighet med teorin. För trots att den utveck-lades från operationer där målet var förstörelse, eliminering eller räddningsaktioner ska den vara applicerbar på hela operationsskalan inklusive rekognosering och spaning.40
2.2 Teori om Specialoperationer (McRaven)
I sin bok “Spec Ops: Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice” läg-ger William McRaven fram sin teori utifrån konceptet som han kallar ”relativ överlägsenhet”. Konceptet bygger på att en anfallande styrka, skapar en övervägande fördel mot en större väl-försvarad motståndare.41 Denna övervägande fördel fås vid en specifik punkt i operationen kallad punkten för sårbarhet. Vid tillfället mellan att den anfallande styrka passerar fiendens första försvarslinje och uppdragets slutförande, påverkar nyckelsituationer om relativ överläg-senhet uppnås. Enligt McRaven ökar sårbarheten kraftigt ju längre tid det tar att uppnå den
re-38 William H McRaven, Spec Ops: Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice. (West-minister: Random House Publishing Group, 2009), 2.
39 McRaven, 2–3. 40 McRaven, 3. 41 McRaven, 4.
Sida 11 av 41 lativa överlägsenheten efter den första försvarslinjen passerats.42 Den relativa överlägsenheten
har ett visst mått av begränsning kopplat till tid. Om denna tidpunkt är innan eller under själva genomförandet kan dock bero på olika saker.43
McRaven citerar ofta ur den historiska krigsteoretikern Clausewitz om moral, friktion och de-ras påverkan på effektivitet. Friktion kan förstås som de osäkerhet i krig, om så på grund av fienden, miljön eller information.44 Moral menas här med förmågan att kunna handla trots denna osäkerhet, men också för att kunna genomföra det som annars verkar skrämmande och riskfyllt.45 Framför allt hävdar McRaven att friktionen kan påverkas, och reduceras till han-terbara nivåer.46 McRaven beskriver hur sex principer påverkar utfallet, då dessa är helt unika beståndsdelar för en specialoperation. Principerna är unika enligt McRaven för att det endast är specialförband som kan nyttja dem fullt ut.47 Dessa principer står som en kil mellan frikt-ion, och moraliska faktorer.48 När friktionerna övervinner de moraliska faktorerna omkullkas-tas den relativa överlägsenheten, och specialoperationen misslyckas.49 Denna omkullkastning kan motverkas med hjälp av principerna.50
Bild 1:1 51
42 McRaven, 7–8. 43 McRaven, 4.
44 Michael Howard, Clausewitz- A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press, 2002), 25. 45 Howard, 25.
46 McRaven, Spec Ops: Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice., 1. 47 McRaven, 23.
48 McRaven, 11. 49 McRaven, 11. 50 McRaven, 24. 51 McRaven, 11.
Sida 12 av 41
2.3 McRavens Principer
Principen Enkelhet är förklarad som en enkel plan. Med enkel plan menas att de taktiska mål-sättningarna bör vara få i antal för att uppnå en lyckad operation. Vidare krävs så detaljerad information som möjligt för att kunna undvika okända faktorer som påverkar planens enkel-het.52 Slutligen är innovation något som behövs för att hålla en plan enkel, i form av antingen ny teknik eller ny taktik i någon form.53
Principen Säkerhet uppnås genom att hindra fienden från att veta, när och hur specialionen ska gå till. Enligt McRaven, kommer en motståndare alltid vara beredd på att en operat-ion ska ske, motståndarens medvetenhet är således ett naturligt inslag i en specialoperatoperat-ion.54 Om motståndaren ändrar sig, så specialförbandens information blir ogiltig äventyras också operationen.
Repetitionsprincipen utgörs av att upprepa något ett flertal gånger. Utöver det normala övan-det och tränanövan-det som får antas vara en del av ett förbands rutiner, menar McRaven att övan-det specifika uppdraget också måste övas, inte bara styckevis, utan i sin helhet helst minst två ge-nomföranden. 55 Förövningen behövs eftersom principen enkelhet ger en för operationen ny teknik eller taktikanpassning som skiljer sig från rutinen. 56 Repetition ger den enskilda opera-tören goda förberedelser, och de fullskaliga och verklighetstrogna övningarna ger planen ett test innan det genomförs.57
Att förstå Syftet med operationen samt att alltid sträva efter att uppnå huvudmålsättningen oavsett hinder på vägen är den sista principen. Operationen måste var tydligt definierad och klargjord för alla inblandade.58 När definitionen är gjord är det viktigt att de inblandade har
någon form av personligt engagemang för att kunna inspirera dem att fortsätta även vid mot-gångar.59 52 McRaven, 12. 53 McRaven, 13. 54 McRaven, 14. 55 McRaven, 15–16. 56 McRaven, 15–16. 57 McRaven, 15–16. 58 McRaven, 21. 59 McRaven, 22–23.
Sida 13 av 41 Hastighet uppnås genom att ta sig till sitt mål så snabbt som möjligt. Om målet inte nås
snabbt kommer chansen till den relativa överlägsenheten att minska. McRaven beskriver att under specialoperationer så är friktionens kraft parallell med tidens längd, men bara för speci-alförbanden.60 Detta på grund av att motståndaren enligt McRaven inte har samma risk med att operationen drar ut på tiden då denne oftast är överlägsen både numerärt och eftersom denne är försvarande. Tiden kan därför påverka operationen negativt, även om inte strid har initierats.61 Relativ överlägsenhet har enligt McRaven uppnåtts inom fem till tjugo minuter i tidigare fall.
Som tidigare nämnts förväntas motståndaren veta att någon form av anfall eller infiltration kommer genomföras och är förberedd. Principen Överraskning uppnås genom att utnyttja fi-endens svagheter, exempelvis om fienden har ett bra luftförsvar – anfall under vatten.62 Det krävs också att operationen är rätt i tid. Med rätt menas här i ett tillfälle då motståndaren inte har full förmåga av någon anledning, exempelvis efter en natt utan sömn.63 Vidare spelar en-ligt McRaven villfarelse en roll i överraskning, men han lyfter ett varningens finger för avle-dande manövrar då dessa kan vara riskfyllda om de misslyckas. En avledning som försenar motståndarens agerande är enligt honom oftast att föredra.64
Sammanfattningsvis är dessa en förenklad tabell över principer samt bakomliggande faktorer:
Princip Faktorer
Enkelhet 1. Minimera målsättningar
2. Uppdaterat informationsläge 3. Innovation
Säkerhet 1. Tidpunkt okänd för fienden. 2. Metod okänd för fienden.
3. Specialenheten vet hur försvaret är förberett.
Repetition 1. Förövning krävs av både planen och individer.
Syfte 1. Definiera uppdraget
2. Personligt engagemang 60 McRaven, 19. 61 McRaven, 19–20. 62 McRaven, 17. 63 McRaven, 18. 64 McRaven, 17.
Sida 14 av 41
Hastighet 1. Nå uppgiften snabbt
2. Urdragning/omgruppering ska ske snabbt.
Överraskning 1. Skenmanövrar genomförs. 2. Tidsfönster
3. Svagheter eller luckor i försvaret nyttjas.
2.4 Teoridiskussion
Ett av de lättaste sätten att kritisera McRavens teori är hans begreppsförklaringar. En hög ab-straktionsnivå kan resultera i en svår översättning när det sedan ska operationaliseras.65 Vad som är relativ överlägsenhet är otydligt, och hur den mäts beskriver inte McRaven. Vidare är det svårt att definiera vad som är lyckat, misslyckat, välförsvarat och andra värdeord som McRaven lägger i sitt arbete. McRaven beskriver själv att han anser att teorin ska kunna ap-pliceras över flera nivåer vilket gör den generell.66 James Kiras kritiserar tanken av att
under-söka specialoperationer utifrån endast anfallstrid, eller räder då specialoperationer kan vara så mycket mer.67 McRavens teori skulle kunna tolkas som svår att generalisera utöver de fall han själv undersökt.
Marsh, Kiras och Blocksome påpekar hur utvecklingen av specialoperationer och organisat-ioner har ökat efter 1980-talet.68 Deras påpekande kan tolkas som att en teori som är baserad på fall från perioden innan 1980 inte är applicerbar idag. Det är ju dock intressant att se huruvida teorin håller sig mot fall från en senare period även om det inte är huvudsyftet med uppsatsen.
I en kort recension riktar Christoffer Hutton kritik mot McRaven för att vara glamourös och romantiserande i sitt skrivande. Hutton fortsätter dock med att säga att den är lätt att förstå.69 Även David Rodman riktar kritik mot hur fallen som valdes ut för McRavens teori är just fo-kuserade på lyckade utfall, och menar att även fall där utfallet blev misslyckat måste undersö-kas. Rodman ger förslag på fall som kunnat undersökas, försöket att frita gisslan i Iran 1980,
65 Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 5:e uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), 60. 66 McRaven, Spec Ops: Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice., 3. 67 Kiras, Special Operations and Strategy from World War II to the War on Terrorism, 115. 68 Marsh, Kiras, och Blocksome, ”Special Operations Research: Out of the Shadows”, 1.
69 Christopher Hutton, ”Spec Ops: Case Studies in Special Operation Warfare: Theory and Practice”, Peacekeep-ing & International Relations 26, nr 4 (1997): 32.
Sida 15 av 41 samt anfallet för att tillfångata Mohammed Farah Aidid 1993.70 Däremot ger Rodman teorin
beröm för hur den är upplagd, och att själva utförandet är mycket väl genomfört för att se till fallen som undersöks.71
Fallstudier som genomförts med McRavens teori har gett förklaringskraftiga resultat på andra operationer. Marshall Ecklund har undersökt misslyckade utfall med McRavens teori i artikel Analysis of Operation Gothic Serpent: TF Ranger in Somalia. Han ser om huruvida McRa-vens begrepp om relativ överlägsenhet kan förklara operationen.72 Han belyser fallet genom de sex principerna och kommer fram till slutsatser främst kopplat till strategisk nivå.73 Det genomförs i en teoriprövande ansats då han ville generalisera resultaten, och artikelns slutsat-ser fokuslutsat-serar på det strategiska/politiska nivån.74 Ecklunds nyttjande av teorin visar på att den fortfarande är användbar att förklara fall efter 1980.
McRavens teori och principer kan förstås som lätt att förstå och duplicera. I enlighet med Rodmans vilja kommer uppsatsen också visa om teorin kan underlätta att förklara annorlunda utfall. Huruvida boken är skriven glamouröst eller inte bör inte påverka arbetet annat än att det får tas i beaktande som eventuellt tendensiöst i själva teorin. Kritiken om att det var länge sedan teorin användes underbygger bara argumentet för att använda den igen. Argumenten om begreppsvaliditeten kommer hanteras i kapitel Metod. Begreppet relativ överlägsenhet kommer inte vidare undersökas eller förklaras då begreppet är svårt att definiera som en indi-kator. Den relativa överlägsenheten är dessutom i direkt påverkan av de sex principerna och hur de tillämpas i de tre stadierna.75 De tre stadierna planering, förberedelser, genomförande underlättar i uppsatsen då de gör det enklare att bryta ut eventuella indikatorer och vart de kan finnas i operationen. De sex principerna, nedbrutna i operationella indikatorer kommer vara huvudfokus i enlighet med tanken om att när dessa uppnås, uppnås också relativ överlägsen-het.
70 David Rodman, ”Spec Ops, Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice”, Armed Forces & Society: An Interdisciplinary Journal 22, nr 3 (1996): 493.
71 Rodman, 492.
72 Marshall V. Ecklund, ”Analysis of Operation Gothic Serpent: TF Ranger in Somalia.”, Special warfare 16, nr 4 (2004): 40.
73 Ecklund, 44–45. 74 Ecklund, 46.
Sida 16 av 41
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Sammanfattningsvis är uppsatsens forskningsfråga centrerad runt ett fall som eventuellt ska förklaras av McRavens teori. Därför kommer en teorikonsumerande fallstudie nyttjas. Teori-konsumerande innebär att fallet är i centrum, och en tillfredställande förklaring eftersöks till utfallet av händelsen.76 Fallstudie är att grundligt undersöka ett eller flera tillfällen av en hän-delse.77
3.1.1 Teorikonsumerande
I uppsatsen kommer fallet vara i centrum för att med teori belysa varför det gick som det gick, vilket gör en teorikonsumerande ansats gör sig passande. En teorikonsumerande uppsats ger mindre generaliserbara resultat,78 men denna uppsats är till för att förklara fallet snarare än att pröva teorin. Uppsatsen strävar till att ge ytterligare förklaring vilket gör en fallstudie pas-sande. Eftersom ju fler fall som undersöks ofta ger ett större sammanräknat bidrag,79 hade det funnits fördelar att studera flera fall. Dock är många av de specialoperationer som är av miss-lyckad karaktär med öppna källor ofta av äldre karaktär. Med äldre karaktär menas här fall in-nan 1994 när McRavens teori skapades. Operation Red Wings är i relativitet till de andra op-erationerna ny och inte förklarad i någon större utsträckning vilket gör det lämpligt att se hur den kan tolkas.
3.1.2 Kvalitativ textanalys
Kvalitativ studie nyttjas då innehåll och mening som eftersöks.80 Jag ämnar undersöka fallets empiri noggrant med kvalitativt djup, vilket gör det passande med en kvalitativ textanalys. Det material som finns kommer noggrant genomsökas med hjälp av analysverktyget för att se dels till utskrivna delar som bekräftar respektive princips uppfyllande eller ej. Jag kommer också se till de outtalade meningarna i texterna för att se om det fanns principer som uppfyll-des eller inte.
76 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 89–90.
77 Asbjörn Johannessen, Per Arne Tufte, och Line Christoffersen, Samhällvetenskaplig metod, 2:a uppl. (Stock-holm: Liber, 2020), 72.
78 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 89.
79 Tommy Jensen och Johan Sandström, Fallstudier, 1:2 (Lund: Studentlitteratur, 2016), 52. 80 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 211.
Sida 17 av 41
3.1.3 Reliabilitet/Validitet
Reliabilitet är när osystematiska fel undviks i undersökningen.81 Problemet i stort med en
kvalitativ forskning är just reliabiliteten, då den nästan alltid blir subjektiv eftersom det är forskaren som är en del av analysredskapet.82 Subjektivitet motverkas i så stor mån som möj-ligt genom att med stor transparens visa varför fallet är valt, vad fallet består av, och framför allt en god framställning av hur analysen genomförts och en tydlig koppling mellan hur materialet har använts.83 Tydlighet kan göras med referat, citat och diskussion under respek-tive del.84 Jag ska ha en tydlighet och öppenhet i analysen för att de eventuella slumpmässiga felen ska bli lättare att hitta för utomstående. Vidare är slarvfel något som kan få reliabiliteten att brista,85 därför läses samtliga texter helt minst två gånger, de kapitel som ska analyseras kommer läsas igenom flera gånger för att undvika slarvfel under analysen. Flertalet omläs-ningar genomförs för att kunna ställa analysfrågorna till varje stycke i texterna som analyse-ras. Vidare analyseras respektive princip på samtligt material för att sedan gå vidare till nästa princip. Att undersöka en princip i taget är för att eventuella fel inte ska påverka hur materi-alet har hanterats. En god reliabilitet tillsammans med en väl avvägd begreppsvaliditet gör att det går att mäta det som sägs ska mätas.86
Begreppsvaliditet är när systematiska fel undviks.87 Begreppsvaliditeten upprätthålls genom att i operationaliseringen tydliggöra kopplingen mellan teorins begrepp och faktorer. Genom att se till de begrepp (principer i denna uppsats, författarens tillägg) som undersöks och bryta ner dem i ett tydligt analysverktyg och tydliga indikatorer undviks systematiska fel.88 Genom att se analysverktyget kan andra pröva för att se huruvida det är ett rimligt verktyg för att nytt-jas i undersökningen. De operationella indikatorerna görs till frågor som baseras på faktorerna för att ge en tydlighet i hur analysinstrumentet har utformats.
Extern validitet är när resultatet från forskningen kan överföras från händelsen, till en annan kontext eller användas i en annan händelse.89 Det utgår inte alltid från att kunna generalisera
81 Esaiasson m.fl., 64.
82 Johannessen, Tufte, och Christoffersen, Samhällvetenskaplig metod, 220. 83 Johannessen, Tufte, och Christoffersen, 221.
84 Johannessen, Tufte, och Christoffersen, 223. 85 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 64. 86 Esaiasson m.fl., 64.
87 Esaiasson m.fl., 64. 88 Esaiasson m.fl., 59. 89 Esaiasson m.fl., 59.
Sida 18 av 41 utan också från det faktum att arbetet ger en ytterligare kunskap i ämnet.90 Denna uppsats
äm-nar ju inte att ge större generaliserbara svar på omvärlden, utan önskar förklara ett modernt fall av specialoperationers misslyckade med hjälp av en teori. Ytterligare kunskap om händel-sen är det bidrag som tillförs.
3.2 Metoddiskussion
Nackdelen med fallstudier är att det kan vara svårt att generalisera resultaten, ett nytt fall eller annan empiri kan ju för all del omkullkasta en tidigare studie.91 Då det är fallet som är
intres-sant är det inte heller lämpligt att försöka pröva McRavens teori, men om det skulle visa sig att teorin inte kan förklara utfallet är det något som bör beaktas inför vidare forskning. Hade ansatsen varit att försöka skapa en ny teori eller utveckla den befintliga hade andra metoder passat bättre. Andra angreppssätt såsom kvantitativa, statistiska enhetsstudier hade också kunnat genomföras. Problemet med andra designer och metoder är att inom specialoperationer finns väldigt lite empiri att jämföra och även om operationerna är många, blir fallen få som går att undersöka. Även intervjustudier hade kunnat genomföras för att få ett större djup i fal-let, men då majoriteten av de inblandade bor utomlands eller har skyddad identitet blir det svårt att inom tidsramen hitta och få till intervjuer. Arbetsinsatsen får ses som orimlig att ge-nomföra under uppsatsens tid. En kvalitativ teorikonsumerande fallstudie blir därför mest passande i denna uppsats.
3.3 Fallbeskrivning
Fallet som kommer undersökas är operation Red Wings eftersom det är en misslyckad operat-ion från specialförband i relativ närtid 2005. Fallet är dessutom ett av de mer moderna av sitt slag, vilket sammanfaller med vad den tidigare forskningen önskade undersöka. Det som ännu ej är undersökt tillräckligt i fallet är vad som kan förklara vad som låg bakom utfallet.
3.3.1 Empiri och Källkritik
För att kunna bekräfta vissa företeelser bör flera källor nyttjas för att stärka bedömningarna.92
I denna uppsats eftersträvas minst en källa från någon som var närvarande samt övriga källor. Vissa källor hävdas dock vara delvis felaktiga, 93 och bör därför hanteras varsamt. Trots dessa
felaktigheter menar exempelvis King att så länge risken för fel tas i beaktande kan källorna
90 Johannessen, Tufte, och Christoffersen, Samhällvetenskaplig metod, 222.
91 Alexander L. George och Andrew Bennett, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences (BCSIA Studies in Internatinal Security, 2005), 123-124.
92 Johannessen, Tufte, och Christoffersen, Samhällvetenskaplig metod, 224. 93 King, ”The Special Air Service and the Concentration of Military Power.”, 648.
Sida 19 av 41 ändå nyttjas som empiri vid exempelvis studier om taktik.94 I fallet finns minst tre
andra-handskällor tillgängliga vilket här kommer betraktas som tillräcklig empiri. Om källor till-sammans upprätthåller de fyra källkritiska punkterna kan de betraktas som användbara.95 Andrahandskällorna används för att i största möjliga mån kunna triangulera det som skrivs i respektive verk för att få ut händelseförloppet i någorlunda ”riktig” mening. Det som saknas för att kunna ge en mer riktigt bild av händelsen är material från fiendesidan, vilket påverkar principen Säkerhets (se kapitel 3.4.2 Säkerhet, 1.X) möjlighet att analyseras djupare.
Marcus Lutrells bok Lone Survivor är baserad på Lutrells upplevelse av händelsen. Lutrell har fått godkänt från officiella källor i ledningen av SPECWARCOM att ge ut boken. Övrig ma-teriell är taget från marinkårens Marine Corps Gazette samt andra artiklar om händelsen och Gary Williams sammanställning i Seal of Honor. Boken Victory Point av Ed Darack används som motvikt då Darack hade tillgång till icke-konfidentiella kartor och annat material som släpptes efter Lone Survivors utgivning.
3.3.1.1 Äkthet
Alla källor bemöter äkthetskriteriet i den form att de är baserade och bekräftade genom öppna källor från aktörerna som var inblandade. Samtliga artiklar och böcker visar sina källor som intervjuer och samtal med förstahandskällor, men på grund av bland annat sekretess är det svårt att se vad som är helt sant. Även videor som används har bekräftats som äkta trots att innehållet antas vara reducerat och retuscherat.
3.3.1.2 Samtidighet
Tid ger alltid en form av efterhandskonstruktion,96 även om ju kortare tid som passerat desto bättre. Lutrells bok gavs ut 2007, två år efter operationen, men arbetet började nästan omedel-bart efter att operatören kom i kontakt med författaren Robinson vid hemkomst från händel-sen.97 Gary Williams publicerade 2007, Ed Darack 2009 vilket också får ses som i relativ när-tid av händelsen.
94 King, 648–49.
95 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 298.
96 Lars Torsten Eriksson och Jens Hultman, Kritiskt tänkande (Stockholm: Liber, 2013), 113. 97 Darack, ”Operation Red Wings”, 66.
Sida 20 av 41
3.3.1.3 Beroendeförhållande
Den enda överlevaren, Marcus Lutrell, är av praktiska skäl den enda som kan veta vad som hände på marken under operationen utöver fienden, men övriga författare har baserat sina tex-ter från källor som har haft inblick i arbetet runt operationen. Däremot ska det tas i beaktande att Seal of Honor och Victory point får anses ha ett beroendeförhållande eftersom de är
skrivna efter Lutrells bok. Beroendeförhållandet innebär att böckerna måste kontrolleras så att inte Lutrell bekräftas med sig själv. Ed Darack har inte, enligt sin egen referenslista, nyttjat Lutrells utsagor men vid eventuella enskilda tillfällen får det ändå betraktas som möjligt.
3.3.1.4 Tendenser
Eftersom böckerna är skrivna för kommersiellt bruk, måste tendensen av att böckerna är vridna för mer ”spänning” tas i beaktande. På grund av denna tendens nyttjas flera källor med olika perspektiv. Om flera källor nyttjas kan materialet balanseras och bli mindre tendens-fullt.98
Viss information från Lutrells utsagor har blivit motbevisade som oriktiga exempelvis kopplat till antal motståndare och ammunitionsåtgång överdrivits.99 Lutrell säger själv att han inte kan
minnas allt från händelsen och att vissa delar kan vara inkorrekta.100 Vidare finns kritiker som menar att boken är skriven på ett sätt som främjar patriotism och att den argumenterar mot medias roll i konflikter.101 Tendensen är ett problem kopplat till materialet men påverkar inte
undersökningen då det inte är dessa aspekter som undersöks genom analysen. Tack vare arti-keln Operation Red Wings och boken Victory Point av Ed Darack kan med en annan vinkel lysa på händelserna. Även artikeln Marcus Luttrell’s Savior, Mohammad Gulab, Claims ‘Lone Survivor’ Got It Wrong samt kortare videoinspelningar kan också se på händelseför-loppet från en annan vinkel för att underlätta analysen och öppna analysen för vidare tolkning.
3.4 Operationalisering
För att undvika att tolka McRavens tidigare nämnda principer på ett alltför avvikande sätt i jämförelse med hur han själv har gjort, kommer uppsatsen i så stor utsträckning som möjligt
98 Eriksson och Hultman, Kritiskt tänkande, 114. 99 Darack, ”Operation Red Wings”, 66–67.
100 Tina Brown, Lone Survivor: A Conversation (The Daily Beast, 2013), https://www.youtube.com/watch?v=B5m9CMT_1bU.
101 Matthew Johnson, ”A Review of “Lone Survivor: The Eyewitness Account of Operation Redwing and the Lost Heroes of SEAL Team 10”: Marcus Luttrell, (New York: Little, Brown, 2007), 390 Pp”, Comparative Strategy 28, nr 4 (oktober 2009): 374.
Sida 21 av 41 försöka efterlikna McRavens egen operationalisering. Syftet att generera en resonemangsvali-ditet, då en tidigare teorin och ett nytt arbete blir enklare att jämföra,102 går även om fallet är
annorlunda som i denna uppsats. Resonemangsvaliditet är när det nyttjas en så liknande oper-ationalisering som möjligt av tidigare forskare, för att helt enkelt argumentera för varför den är bra att använda.103 McRavens teoretiska begrepp (principerna) är relativt enkla, och han kan bryta ner dem till en tydlig nivå i sin bok. En liknande operationalisering ger en högre grad av begreppsvaliditet då de teoretiska begreppen och operationella indikatorer får ett nära samband.104 Dock krävs ett resonemang kring operationaliseringen för att skapa god validitet i de operationella indikatorerna.105 Resonemang sker i nästa stycke.
3.4.1 Operationella indikatorer
Principerna bröts ned i faktorer i enlighet med McRavens egen operationalisering i kapitel 2.3 McRavens Principer. Vidare bryts dessa faktorer ner till indikatorer som kommer nyttjas som frågor till det material och empiri som sedan undersöks. Att bryta ner dem mer riskerar dock att fjärma mitt arbete från McRavens, och frågorna ska därför vara så lika som möjligt och tydligt utskrivna för respektive del. Om vissa frågor inte får svar eller om frågor blir besva-rade på olika sätt får faktorn betraktas som delvis eller icke uppfylld. Uteblivna svar är fram-förallt en risk i principen Säkerhet och Överraskning då dessa är fokuserade runt fiendens kunskap. Analysen kommer då att se huruvida det genomfördes några åtgärder för att mot-verka att de fick den kunskapen då empiri från fiendesidan är bristfällig. Uppsatsen ämnar se om de principer McRaven beskriver återfinns i fallet, och om de finns oeniga resultat ska dessa lyftas ut och diskuteras. Om majoriteten av källorna hävdar samma sak anses indikato-rerna och faktoindikato-rerna som uppfyllda.
Genom att få svar på om faktorerna uppnåddes, blir det också ett svar på om principerna också gjorde det. Först därefter ämnar uppsatsen diskutera en eventuell slutsats. Om faktorer-na exempelvis inte uppfylls fanns inte heller principerfaktorer-na. Ej uppfyllda principer skulle kunfaktorer-na tolkas som att det var just därför operationen misslyckades. Om alla principer däremot upp-fylls, så skulle operationen enligt McRaven ha lyckats. Principerna, faktorerna och analysfrå-gorna har inte heller någon form av rangordning utan ska bara kontrolleras huruvida de finns
102 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 61. 103 Esaiasson m.fl., 61–62.
104 Esaiasson m.fl., 59–60. 105 Esaiasson m.fl., 61.
Sida 22 av 41 eller inte, om endast en faktor ej uppfylls så uppfylls således inte heller principen. Oavsett om de gör de eller inte så ger de resultat till frågan Hur kan utfallet i operation Red Wings förkla-ras av McRavens sex principer?
Sida 23 av 41 3.4.2 Matris för analys
Faktorer Operationella indikatorer (Analysfrågor) Uppfylls/Ej/Delvis
Enkelhet 1. Minimera målsätt-ningar 2. Uppdaterat inform-ationsläge 3. Innovation
1.1 Minimerades antal uppgifter för att nå målsättningen? 2.1 Fanns riktig information om fienden som gjorde att de anpassade planen?
2.2 Fanns okända faktorer som påverkade planen? 3.1 Nyttjades/anpassades ny teknik på något sätt? 3.2 Anpassades taktiken på något sätt?
Säkerhet
1. Tidpunkt okänd för fienden.
2. Metod okänd för fi-enden.
3. Specialenheten vet hur försvaret är.
1.X (Visste fienden metod eller tidpunkt för operationen?) 1.1 Gjordes något för att fienden skulle förbli ovetande om
när operationen skulle ske?
2.1 Gjordes något för att fienden skulle förbli ovetande om hur infiltrationen skulle ske?
3.1 Visste de egna om hur försvaret var förberett? Repetition
1. Förövning krävs av både planen och indi-vider.
1.1 Hade hela operationen förövats två gånger? 1.2 Hade delmoment förövats?
1.3 Var operatörerna välövade? Syfte
1. Definiera uppdraget 2. Personligt engage-mang
1.1 Förstod individerna uppgiften?
1.2 Var uppdraget formulerat på ett enkelt sätt? 2.1 Var individerna motiverade/inspirerade? Hastighet
1. Nå uppgiften snabbt 2. Urdragning/ om-gruppering ska ske snabbt.
1.1 Nåddes uppgiften inom avsatt tid?
1.2 Minimerades tiden mellan när första försvaret passera-des och uppgiftens lösande?
2.1 Var snabb urdragning möjlig? Överraskning 1. Skenmanövrar ge-nomförs. 2. Tidsfönster 3. Svagheter/ luckor i försvaret nyttjas.
1.1 Försökte de vilseleda fiendens uppmärksamhet? 1.2 Försökte de vilseleda fiendens reaktionstid?
2.1 Visste de hur fienden var dåligt förberedd vid tidpunk-ten för operationen?
3.1 Identifierades svagheter eller luckor i försvaret? 3.2 Nyttjades luckor eller svagheter i försvaret?
Sida 24 av 41
3.5 Forskningsetiska överväganden
En studie som inte nyttjar sig av insamlat material som direkt rör människor, ger få forsk-ningsetiska problem.106 Empirin är till stor del tagen från individer som själva gett ut materi-alet för allmän beskådning. Materimateri-alet får anses som att det inte är i behov av någon sekretess då ”informanterna” i uppsatsen själva valt att utelämna det i det offentliga rummet. Däremot finns ett behov av öppenhet i forskning för att inte undanhålla saker som påverkat, eller skulle kunna ha ändrat resultatet. Uppsatsen ämnar ha en transparens vid framför allt analyskapitlet för att undvika ett oärligt forskningsbeteende. Transparensen uppnås genom att referera och citera vid behov.
Sida 25 av 41
4. Analys
4.1 Bakgrund Operation Red Wings
I ett försök att slå talibanregimen samt skapa stabilitet till en region som ansågs påverka om-världen på ett negativt sätt påbörjades kriget i Afghanistan 2001.107 Från 2003 fanns en koalit-ion av NATO styrkor (tidigare FN) i landet som använde allt från tidiga flygbombningar till specialoperationer och räder.108 Allt blandat med konventionella styrkor som försökte vinna civilbefolkningens förtroende och för att återuppbygga landet.109 Ett exempel på dessa
kon-ventionella styrkor var amerikanska marinkåren som bland annat genomförde stabiliserande operationer i nordöstra Kunarprovinsen.110
Bild 1:2111
107 Rachel Woodward och K. Neil Jenkings, ”‘This Place Isn’t Worth the Left Boot of One of Our Boys’: Geo-politics, Militarism and Memoirs of the Afghanistan War”, Political Geography 31, nr 8 (november 2012): 495– 96.
108 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 123–24. 109 Woodward och Jenkings, ”‘This Place Isn’t Worth the Left Boot of One of Our Boys’”, 495–96.
110 Ed Darack, Victory Point: Operations Red Wings and Whalers : The Marine Corps’ Battle for Freedom in Afghanistan (New York: Berkley Caliber, 2009), 48.
Sida 26 av 41 I ett tidigt skede nyttjades även amerikanska specialförband som Navy SEALS för att leta rätt på motståndare.112 SEALs är speciellt utbildade operatörer som nyttjas för alla arenor, luft,
vatten, land och är särskilt uttagna för att klara av extrema uppgifter såsom offensiva attacker och bakhåll, men även fjärrspaning och underrättelseinhämtning på djupet.113 Vid vissa oper-ationer samarbetade konventionella styrkor och andra okonventionella styrkor (specialför-band).114 Ett av dessa tillfällen utfördes för att driva ut fientliga element ur dalen Korengal,115 och framförallt för att gripa en i området ökänd och ambitiös motståndare vid namn Ahmad Shah (benämns i Lone survivor som Ben Sharmak) som terroriserat områdets civilbefolkning och den amerikanska närvaron genom dödliga attacker och rekrytering.116
Operationen skulle genomföras i fem faser. Fas ett, spana för att hitta Shah, fas två ned-kämpa/gripa Shah, fas tre sätta in ytterligare trupp för att skapa ytterligare närvaro och söka igenom dalen, fas fyra skapa stabilitet med konventionella styrkor, fas fem dra sig ur.117
4.2 Analys: Enkelhet
Samtliga böcker hävdar att målsättningar under operationen var relativt få per delmoment.118 Kunskapen om Ahmad Shah och hans involvering i attacker mot amerikanska styrkor,119 samt
hans rörelser kom från muntliga källor som beskrivs som pålitliga.120 Fienden fanns i området enligt underrättelser.121 Kartor, GPS-koordinater och bilder fanns tillgodo.122 Med en lång
planering och kartläggning fanns en tydlig uppfattning av byn för operationen, däremot inte terrängen runtomkring.123 Bristen på kunskap för området runtomkring fanns även vid fas två i operationen när ytterligare helikoptrar kom för undsättning av spaningsstyrkan norr om den
112 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 123. 113 Navy SEALs, ”SEAL operations”, navyseals, 01 april 2021, https://navyseals.com/ns-overview/seal-operations/.
114 Darack, Victory Point, 66–67. 115 Darack, 69.
116 Marcus Luttrell och Patrick Robinson, Lone survivor: the eyewitness account of Operation Redwing and the lost heroes of SEAL Team 10, 1st ed (New York: Little, Brown, 2007), 178–79.
117 Darack, Victory Point, 102–3.
118 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 180–83; Darack, Victory Point, 102–3; Williams, SEAL of Honor Op-eration Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 135–36.
119 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 178. 120 Darack, Victory Point, 89, 91–92.
121 RM Schneiderman, ”Marcus Luttrell’s Savior, Mohammad Gulab, Claims ‘Lone Survivor’ Got It Wrong.”, Newsweek 166, nr 19 (2016): 6.
122 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 131; Luttrell och Robinson, Lone survivor, 184–85.
Sida 27 av 41 första infiltrationen.124 Shahs ansikte var inte heller känt, och det var svårt att veta exakt vart
han var vid olika tidpunkter vilket tidigare resulterade i flertalet inställda operationer.125
Även om det tekniska övertaget får ses som betydelsefullt, nämner ingen av källorna någon form av nya användningssätt vare sig kopplat till teknik eller taktik. Planläggningen var base-rad på tidigare operationer, 126 vilket tyder på att liknande tillvägagångssätt hade nyttjats tidi-gare både på operativ som taktisk nivå. Genomförandet nämns som en form av rutinuppdrag då liknande operationer genomförts på liknande sätt.127 Helikopterns förfarande vid infiltrat-ionen var rutin och något som fungerat tidigare.128
Min tolkning är att Enkelhet kan ha försökts uppnås genom att hålla lågt antal målsättningar och anpassa planen för att få riktig information. Att däremot inte anpassa vare sig taktik eller teknik bedömer jag påverkade innovationen negativt och det fanns ett informationsläge som verkar vara bristande. Därmed lyckades inte indikatorerna att uppfylla principen.
4.3 Analys: Säkerhet
Under planeringen användes krypterade program för att undvika läckage av underrättelser.129 Exakt position för vart helikoptern skulle landa var inte planlagt även om de visste det gene-rella området.130 Spaningsenhetens rörelse planerades noga med hjälp av UAV-bilder för att undvika upptäckt under infiltrationen.131 Dagen efter infiltrationen genomfördes ytterligare förflyttningar för att byta plats,132 trots att det fanns underrättelser om att all rörelse i dagsljus skulle upptäckas.133
De visste att det fanns personer i området som helikoptern skulle landa i.134 Shahs antal
an-hängare är olika framställt i de olika källorna. Det kan ha varit allt mellan 80–200 anan-hängare i området runt omkring enligt operatören.135 Marinkåren räknade å sin sida med att det var som
124 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 147. 125 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 183.
126 Darack, Victory Point, 73.
127 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 163–64. 128 Darack, Victory Point, 106.
129 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 133. 130 Williams, 138.
131 Darack, Victory Point, 93.
132 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 198–99. 133 Darack, Victory Point, 87.
134 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 138. 135 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 185.
Sida 28 av 41 mest runt 10-20 anhängare.136 I en film som talibanerna lagt upp syns ett fåtal individer
ge-nom stridsmomentet och perioden innan, och det kan antas vara ytterligare som inte filmats men inget som tyder på mer än ett 10-tal.137 Underrättelser om vad för vapen och motivation som fanns hos motståndarna var dock tydlig,138 samt hur de tidigare genomfört attacker där de strider i nerförsbacke i kuperad terräng för att få taktiskt övertag.139 Informationen verkar också stämma med hur filmens ljudupptagning där det kan höras eldgivning från kulspruta, automatkarbiner och RPG och de verkar strida i nerförsbacke.140
Jag tolkar det som att staben försökte att dölja operationen för utomstående vid planeringen. Även vid infiltrationen finns exempel på om piloten inte visste vart han skulle, visste sanno-likt inte fienden det heller. Det tolkas som att de försökte bibehålla principen säkerhet genom att inte låta fas ett generera upptäckt. Dock tolkar jag det som att spaningsstyrkan riskerade principen säkerhet, och överraskning i syfte att få bättre observation på målet. Försvarets be-teende var känt. Men att de inte visste vart eller hur många motståndare som var närvarande verkar inte ha påverkat planeringen. Sammantaget tolkas planeringen och informationsläget om fienden som att principen Säkerhet inte uppfylls helt.
4.4 Analys: Repetition
Operationen hade inte enligt någon källa förövats i helhet, däremot hade hela operationen bli-vit förklarad under en timmes genomgång i hög detaljupplösning.141
Fas två och tre hade förövats med en ROCK-drill,142 det innebär att arbetslaget går igenom hela operationen stegvis genom att röra på sin egen del och redogöra för vad som ska göras.143 Operationens QRF (Quick Reaction Force), blev färdigplanerad i helikoptern på väg till om-rådet.144 Planeringen skedde på vägen för att de startade fas två i förtid, och blev det frågor
om hur lednings- lydnadsförhållanden skulle fungera.145 Att det var svårt att kommunicera i
136 Darack, Victory Point, 90.
137 Downrange Films, ”Operation Red Wings” Ambush Footage 06/28/2005 | Non Graphic (Youtube, 2017), https://www.youtube.com/watch?v=gYN2E8OME7s.
138 Darack, Victory Point, 92. 139 Darack, 116.
140 Downrange Films, ”Operation Red Wings” Ambush Footage 06/28/2005 | Non Graphic.
141 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 136. 142 Darack, Victory Point, 121.
143 John C. Hinkley, ”CASCOM’s BRAC Rehearsal of Concept Drill”, Army Sustainment, 2009, https://alu.army.mil/alog/issues/novdec09/rehearse_conceptDrill.html.
144 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 146. 145 Williams, 147.
Sida 29 av 41 dalen var ett känt faktum som det varnades för tidigt, och trots varningen nyttjades inte det radiosystem som rekommenderades av de som varit i området tidigare.146
De som planerade operationen beskrivs av källorna som erfarna med liknade operationsplane-ring.147 Helikopterpiloterna var väl övade i nattliga genomföranden då de hade genomfört flertalet vilseledningsmanövrar i området dagarna innan.148 Del av spaningsstyrkan hade ge-nomfört operationer med liknande karaktär som denna.149 Dock påpekar en av källorna hur spaningsstyrkan inte hade varit i just det här området tidigare.150
Jag tolkar det som att förövning hade genomförts men inte två gånger eller realistiskt då vital information och troliga/farliga scenarion fick planeras om samtidigt som det skedde. Å andra sidan hade samtliga involverade hade hög personlig färdighet, men spaningsstyrkan hade en eventuell brist i sin personliga förövning då de inte hade varit i området tidigare. Sammanta-get uppfylls inte alla faktorer i principen repetition.
4.5 Analys: Syfte
Operatörerna nämns som väl medvetna om hur viktigt och svårt det var att få tag på Shah.151 Däremot genomfördes förflyttningar i dagsljus i fas ett och två som inte var planerade. 152 Ef-tersom de var tvungna att se om Shah var i området var dagsförflyttningen nödvändig och Lutrell beskriver att de kunde hitta en perfekt observationsplats tack vare förflyttningen.153 Enligt en av de civila i området så blev dock spaningsstyrkan upptäckt i ett tidigt skede.154
Uppgiftens formulering varierar mellan källorna men samtliga böcker beskriver dem i huvud-sak på samma sätt, de är formulerade med enkla steg att följa.155
146 Darack, Victory Point, 127.
147 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 132. 148 Darack, Victory Point, 106, 121.
149 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 134–35; Lut-trell och Robinson, Lone survivor, 182.
150 Darack, Victory Point, 106.
151 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 179.
152 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 141. 153 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 199.
154 Schneiderman, ”Marcus Luttrell’s Savior, Mohammad Gulab, Claims ‘Lone Survivor’ Got It Wrong.”, 6–7. 155 Darack, Victory Point, 101–2; Luttrell och Robinson, Lone survivor, 180; Williams, SEAL of Honor Opera-tion Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 135–36.
Sida 30 av 41 Alla inblandade var enligt majoriteten av källorna väldigt motiverade att lösa uppgiften och medvetna om syftet. Exempelvis skriver Lutrell ”…we were excited. This was what we joined for. In truth we could hardly wait to get down there and get on with it.”156 Även vid
anfalls-styrkan var moralen hög vid räddningsaktionens start,157 och helikopterpersonalen ville luft-landsätta truppen trots att en helikopter precis blivit nerskjuten.158
Jag tolkar det som att de förstått hur sin respektive fas skulle genomföras och hur viktigt det var att lyckas. Jag tolkar det också som att spaningsstyrkan tog en medveten risk med för-flyttningar trots att de förstått syftet av att hålla sig dold i fas ett och två. Att de blev upp-täckta påverkar inte deras förståelse för uppgiften och således inte faktorn. Eftersom allt från spaningsstyrka till planeringsledning verkar ha samma uppfattning anses uppdraget vara for-mulerat på ett enkelt sätt. Motivation och inspiration verkar också ha återfunnits i de faser som genomfördes vilket ger indikationer på att principen Syfte uppfylls.
4.6 Analys Hastighet
Fas ett skulle pågå i mer än 24 timmar.159 Det beskrivs som avsevärt längre än vad de tidigare operationerna hade varit, då vanliga operationer brukar pågå i ett par timmar som mest.160 Fas ett tidsfönster uppnåddes genom en snabb inmarsch trots flertalet observationsplatser som valdes bort, och innan natten var slut hade spaningsstyrkan observation på byn.161 Dock blev de inom kort upptäckta av befolkningen i området,162 vilket tyder på att de inte var tillräckligt dolda och inte lyckats med sin uppgift som var att observera från en dold position.
Under planeringens slutskede anpassades infiltrationen så att den skulle ske en dag senare än initialt tänkt, anpassningen gjordes för att minska tiden mellan att fienden visste att specialop-erationen var igång till dess att operatörerna skulle slå mot Shah.163 I fas ett skulle infiltration
ske med helikopter för att snabbare komma längre in i området.164 Under fas två åkte
anfalls-156 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 73. 157 Darack, Victory Point, 133.
158 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 147. 159 Williams, 135–36; Darack, Victory Point, 122.
160 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 133. 161 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 196.
162 Darack, Victory Point, 125–26. 163 Darack, 120.
Sida 31 av 41 styrkans helikoptrar i så hög hastighet att de inte hann få luftunderstöd då de kom för tidigt till landningsplatsen.165
Order gavs efterhand då spaningsstyrkan blivit upptäckt och de bad inte om att få genomföra urdragning eftersom deras kommunikationsutrustning inte fungerade.166 Operatören beskriver att det bara fanns ett fåtal ställen att gömma sig vilket skapade problem vid spaning då de inte kunde röra sig hur som helst.167 När striden påbörjats drog sig spaningsstyrkan ur genom att mer eller mindre kasta sig ner för berget.168 Dock beskriver Lutrell att ”At this point our op-tions were nonexistent… we still could not charge the top of the mountain… They had us left… Right.”169 Huruvida spaningsstyrkan stred i timmar som vissa källor hävdar,170 eller om
det var en kortvarig strid som en av de utomstående hävdar, 171 ger inte ett tydligt förlopp.
Jag tolkar det som att spaningsstyrkan nådde observationsplatsen inom avsatt tid, men de lyckades inte dölja sig tillräckligt, och då doldhet var ett av delkraven för att lösa uppgiften uppfylls faktorn bara delvis. Vidare tolkar jag det som att tiden som gavs för uppgiften var längre än vanligt vilket var negativt för att uppfylla principen hastighet. Dock kan det ha på-verkat principen Enkelhet med en form av taktikanpassning, men eftersom farten är mest kopplat till tid analyseras det under denna princip. Att de landade nära operationsområdet minskade tiden, men ökade upptäcktsrisken, vilket tolkas som att de försökte minimera tiden mellan att försvaret passerades och uppgiften skulle lösas, men också som att de riskerade överraskning för att uppnå hastighet. Vid anfallet höll helikoptrarna hög hastighet, men ef-tersom försvaret redan passerats av spaningsstyrkan, så var tiden inte minimerad efef-tersom an-fallsstyrkan var tvungen att skynda sig.
Det kan ha funnits en plan för att dra sig ur som inte är utskriven i någon källa, men på grund av situationen kunde inte spaningsstyrkan dra sig ur i den riktning de eventuellt hade planerat. Det blir svårtolkat huruvida stridens förlopp ger indikationer på hastigheten. Det tolkas dock som att spaningsstyrkan inte hade möjlighet att dra sig ur snabbt utan att bli upptäckt,
ef-165 Darack, 136–37.
166 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 212. 167 Luttrell och Robinson, 185.
168 Darack, Victory Point, 128; Luttrell och Robinson, Lone survivor, 214. 169 Luttrell och Robinson, Lone survivor, 213.
170 Williams, SEAL of Honor Operation Red Wings and the Life of Lt. Michael P. Murphy, USN, 144. 171 Schneiderman, ”Marcus Luttrell’s Savior, Mohammad Gulab, Claims ‘Lone Survivor’ Got It Wrong.”, 7.
