Fakulteten Lärande och Samhälle Samhälle-Kultur-Identitet
Examensarbete i Samhällskunskap och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lagstadgade krav och ansvariga aktörer
- kan likvärdighet uppnås?
Legal Requirements and Responsible Actors
- Can Equity be Achieved?
Charlotta Tjärdahl
Ämneslärarexamen, 300 hp Slutseminarium: 2019-06-03
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Magnus Erlandsson
1
Abstract
Denna studie syftar till att synliggöra och problematisera om krav på likvärdighet kan uppnås genom att undersöka hur olika ansvariga aktörer inom Malmö stads kommunala gymnasieskola ser på dels begreppet likvärdighet, dels på möjligheterna att uppnå likvärdighet. Flera granskningar pekar mot att kravet på likvärdighet inte uppfylls och flera omfattande satsningar görs därför nu för att öka likvärdigheten. Men var brister det? Och hur ser skolans aktörer, ansvariga för verksamheten på flera olika nivåer, på kravet och möjligheterna till efterlevnad?
Arbetet som genomförts är en kvalitativ empirisk studie baserad på intervjuer och textanalys. Som teoretiskt utgångsläge för analys av datan används institutionell teori med en bred ansats. Resultaten pekar mot en diskrepans mellan institutionella krav och praktisk tillämpning. Skillnader mellan syn hos de ansvariga aktörerna framkommer och problematiseras. Ett stort fokus och utrymme i texten har lagts på att dels skapa kontext för läsaren, dels på intervjuernas resultat, med syfte att skapa förutsättningar för läsaren att dra egna slutsatser och förhoppningsvis inspirera till kommande forskning.
Nyckelord: likvärdig, styrdokument, gymnasieskola, ansvariga aktörer, institutionell teori, samhällskunskap, statsvetenskap
2
Förord
Först vill jag rikta ett stort tack till de deltagare som låtit sig intervjuas till denna studie. Utan er vore arbetet inte möjligt att genomföra, och era bidrag har fört med sig ett spännande underlag. Samtliga har gett insikter och klokskap jag kommer att ta med mig under kommande äventyr i skolans värld. Den tid ni gav kan förhoppningsvis leda långt bortom detta arbete.
Tack till min handledare Magnus Erlandsson för all stöttning och feedback. Dina lugnande ord även dagar då allt gått fel har varit en trygghet. Tack även till min syster för korrekturläsning, konstruktiv kritik och uppmuntran trots vissa stunder distraherande sparkar i magen.
Arbetet har varit stort och ibland har jag ifrågasatt vidden i det jag tog mig an. Ett intresseväckande forskningsområde och än mer spännande resultat har däremot tagit mig hit och studien är avklarad. Jag hoppas den kommer att väcka tankar hos de som läser den, och i längden bidra till en ökad förståelse kring diskrepans som kan uppstå mellan beslut och praktik. För egen del har det stora bidraget från den varit de många reflektioner den medfört i vardagen.
Malmö universitet, 2019
3
Innehållsförteckning
Abstract ... 1 Förord ... 2 Innehållsförteckning ... 3 1. Inledning ... 4 1.1 Problemområde ... 4 2. Syfte ... 6 2.1 Forskningsfrågor ... 63. Bakgrund och relevans ... 7
3.1 Ansvariga för likvärdighet i svensk gymnasieutbildning ... 8
3.2 Relevans för yrke och didaktik ... 11
4. Forskningsläge ... 13
4.1 Likvärdighet ... 13
4.2 Skolors organisation och styrning ... 13
4.3 Urval och fokus ... 14
5. Teori ... 16 5.1 Institutionell teori ... 16 5.2 Tillämpad teori ... 17 6. Metod ... 19 6.1 Urval ... 20 6.2 Genomförande ... 21
6.3 Reliabilitet och validitet ... 22
6.4 Forskningsetiska överväganden ... 22
6.5 Bearbetning och analys ... 23
7. Resultat ... 25
7.1 Vad är likvärdighet i gymnasieskolan? ... 25
7.2 Vad görs för att uppnå likvärdighet? ... 26
7.3 Vad behöver göras? ... 29
7.4 Hinder för att uppnå likvärdighet? ... 31
7.5 Syn på andra aktörer ... 33
8. Analys ... 36
8.1 Svårigheter och möjligheter att uppnå likvärdighet ... 37
8.2 Arbete för att uppnå krav på likvärdighet ... 39
8.3 Aktörer i relation till institutionella krav ... 40
9. Slutsats ... 42
Referenser ... 44
Bilagor ... 48
Bilaga 1 - Grund intervjufrågor Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ... 48
Bilaga 2 - Grund intervjufrågor Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ... 49
Bilaga 3 - Grund intervjufrågor rektor ... 50
Bilaga 4 - Grund intervjufrågor lärare ... 51
Bilaga 5 - Grund intervjuförfrågan ... 52
4
1. Inledning
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SFS 2010:800, Kap 1 §4)
Redan i syftesformuleringen gällande utbildning inom skolväsendet i Sverige finns uttryckt i lag att skillnader mellan elevers förutsättningar ska försöka uppvägas. Skollagen förtydligar syftet genom att utbildningen inom skolan ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (SFS 2010:800, 1 Kap §9). Denna skrivelse stärks ytterligare i läroplanen för gymnasieskolan, där det finns ett eget avsnitt om likvärdig utbildning tidigt i dokumentet. Där står att utbildningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket 2011). Trots att syftesformuleringen beskriver en strävan, markeras det vidare genom såväl lag som läroplan att detta är saker som ska, inte bör, göras. Kraven på likvärdighet ska alltså efterföljas för utbildning i Sverige. Men speglar verkligheten dessa krav, och är det ens möjligt utifrån rådande styrsystem?
1.1 Problemområde
Skolinspektionen skriver i sin årsrapport 2018 om hur myndigheten ser problem med likvärdigheten i skolan och hur ansvarigas förmåga att uppfylla lagkrav skiljer sig åt (s 4). Myndigheten beskriver hur problemen de ser handlar om skillnader både i kvalitet och i huvudmännens ansvarstagande (s 43). Att kraven på likvärdighet enligt Skolinspektionen inte lyckas uppfyllas kopplas med andra ord till ansvariga aktörer.
Från statligt håll är den riktade insatsen Samverkan för bästa skola ett uppdrag från regeringen till Skolverket att tillsammans med huvudmän arbeta för att både höja resultat och öka likvärdigheten. Arbetet ska fokusera på de skolor som har låga resultat eller låg andel elever som fullföljer sina studier där det är svårt för skolan att förbättra situationen utan hjälp. Från och med 2016 redovisar Skolverket också årligen resultat av insatsen (Regeringskansliet 2015). I den senaste redovisningen till regeringen omfattandes verksamhetsår 2018 rapporterar myndigheten hur stödet enligt deltagare har gjort skillnad, men att många fler skolenheter är i behov av stöd (Skolverket 2019, s 29).
På den kommunala nivån kan budgeteringen för skolan skilja sig markant, och Tankesmedjan Balans lyfte i en granskning av kommunernas budgetar för 2018 hur 260 av de 290 kommunerna i Sverige lade besparingskrav på sina verksamheter inom välfärden. Alla dessa har inte gymnasieskolor, men att så många de facto genomför besparingar genom
5
uttalade effektiviseringskrav, för lite kompensation för ökade kostnader eller krav på att tidigare underskott ska tas igen under året de facto genomför besparingar bör rimligtvis påverka även gymnasieskolor och deras verksamhet. Exempel på praktiska konsekvenser Tankesmedjan Balans tagit del av är inköpsstopp eller besparingar på läromedel (Plesner och Larsson 2018, s 5, 7). Tankesmedjan Balans (2019) pekar även mot att olika beräknings-system från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting innebär att statliga satsningar på ökad likvärdighet kan gå till kommuner med besparingar på skolan och därmed ge statlig kompensation vid kommunala besparingar. Med andra ord riskerar statens satsning på likvärdighet bli pengar som fyller hål i den ordinarie verksamheten snarare än faktiska riktade satsningar.
Trots att likvärdighet är ett utbildningspolitiskt mål från statligt håll så saknas enligt Jarl och Pierre (2018, s 16) både de politiska och institutionella förutsättningarna som skulle behövas för att nå eller hålla fast vid det. Fast det görs stora satsningar likt Samverkan för
bästa skola verkar dessa inte räcka till och likvärdighet inte uppnås. Kan det bero på storleken
på satsningarna? Är det med anledning av skilda synsätt hos de ansvariga för att uppnå kraven? Eller är det ett problem grundat i själva organisationsformen?
6
2. Syfte
Syftet med studien är att problematisera hur krav på en likvärdig gymnasieskola är möjliga att uppnå i praktiken genom att undersöka hur de påverkar ansvariga aktörer för den kommunala gymnasieutbildningen i Malmö stad: Ledamöter i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, chef inom Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, rektor och lärare.
2.1 Forskningsfrågor
1. Hur uppfattar ansvariga aktörer för den kommunala gymnasieskolan i Malmö stad begreppet likvärdighet och hur ser de på möjligheterna att uppnå en likvärdig gymnasieskola?
7
3. Bakgrund och relevans
Innan frågorna kan besvaras behöver ett resonemang kring vad som menas med likvärdighet föras. Englund och Quennerstedt (2008) skriver om hur likvärdighetsbegreppet använts på olika sätt och fått olika betydelse i utbildningspolitiska konflikter. Trots begreppets centrala plats i utbildningspolitiken har även det som likvärdigheten riktas mot i olika perioder skiftat. Skiftet har skett mellan såväl enskilda elever, till skolformer och måluppfyllelse kopplat till likvärdigheten. Kriterierna för vad som avses har det inte bara rått oenighet om, utan de har även förändrats över tid (aa: s 7-14). Skolverket tolkar lagen bland annat i material kopplat till ett statligt bidrag för att stärka likvärdigheten i förskolan och grundskolan. Där listar Skolverket följande som delar i begreppet likvärdighet baserat på skollagen: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet i utbildningen, skolans uppdrag att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar (Skolverket 2019).
Ökad statlig kontroll och tendenser av centralisering i styrningen av skolan kan ses som att bristande likvärdighet i skolan uppmärksammats (Jarl och Pierre 2018, s 16). År 2008 startades myndigheten Skolinspektionen som ett sätt att förstärka statens kontroll och genom skärpningen av denna kontroll även skilja den från Skolverket. På så vis skulle en instans i form av Skolinspektionen vara granskande och inspekterande och den andre i form av Skolverket ansvara för nationell skolutveckling och normering (Skolinspektionen 2015). Den utredning som låg till grund för beslut om Skolinspektionens bildande nämner bland annat även svårigheter i att uppnå likvärdighet med den regionala organisation Skolverkets utbildningsinspektion använde (SOU 2007:101, s 198). Den ökade statliga kontroll som medfördes genom bildandet av Skolinspektionen tyder med andra ord på att likvärdigheten inte var uppnådd för tio år sedan. Så hur ser situationen ut i dagsläget?
I Skolinspektionens årsrapport 2018 framgår att myndigheten ser problem med just likvärdigheten i skolan och att ansvarigas förmåga att uppfylla lagkrav om likvärdighet skiljer sig. Olika huvudmäns möjligheter att vara ansvarstagande på ett strategiskt sätt lyfts särskilt fram relaterat till de fall där stora brister framgår (Skolinspektionen 2019, s 4). Rapporten går in på frågor kopplade till likvärdigheten och de svårigheter som framkommit när det kommer till problem med att uppnå den, men en sak framgår tydligt: Även 2018 pekar läget på att kraven på likvärdig utbildning inte lyckas uppfyllas.
Skolverket beskriver hur huvudman och rektor kan göra en likvärdighetsfokuserad nulägesanalys för att identifiera vilken eller vilka av de delar i begreppet likvärdighet de listat det är som orsakar eventuella brister. Genom det systematiska kvalitetsarbete en sådan
8
nulägesanalys kan genomföras inom kan enligt Skolverket även utvecklingsbehov och insatser framkomma. Baserat på det kan huvudmannen och rektor få visst stöd i form av statsbidrag samt stöd inom de nationella skolutvecklingsprogrammen. Riktade insatser som
Samverkan för bästa skola eller arbete för att stödja kommuner i deras arbete med nyanlända
är exempel på stöd från Skolverket riktat mot huvudman och rektor (Skolverket 2019).
På Skolverkets hemsida framkommer det däremot vid sökning under rubriken inspiration och stöd i arbetet bland stödmaterial inte ett enda resultat då man klickar i rutan om likvärdighet (sökning 2019-04-24). Vid utförliga sökningar tyder det mesta på att det stöd som står att finna främst eller fullständigt fokuserar på förskola och grundskola. Gymnasieskolan som lyder under samma lagkrav får med andra ord inte samma stöd som tidigare skolformer från myndigheten för att uppnå likvärdig utbildning.
Enligt läroplanen är det genom de nationella målen likvärdigheten anges. Styrdokumentet förtydligar att likvärdigheten inte behöver innebära lika fördelning av resurser eller utformning av undervisning. Detta motiveras genom att elever kan ha olika anledningar till svårigheter att uppnå målen, och att det därför också behöver finnas olika metoder för att möta verksamhetens behov. Vidare betonas ett särskilt ansvar för elever med funktions-nedsättning och för jämställdhet och lika rätt- och möjligheter för kvinnor och män (Skolverket 2011).
3.1 Ansvariga för likvärdighet i svensk gymnasieutbildning
Ansvaret för gymnasieskolans likvärdighet uppehålls av flera parter. Vägen till dagens ansvarsfördelning har grundats i ett flertal politiska reformer. Vid det tidiga 1990-talets stora skolreform uttrycktes en vilja att gå mot en mer mål- och resultatinriktad styrning. Det förslag som senare riksdagen tog beslut om förändrade ansvarsfördelningen i svensk skola på flera grundläggande sätt. Kommunernas ansvar och läroplanens roll är exempel på frågor som skiftade ansvarsförhållandet. I figuren nedan återfinns en grafisk sammanfattning av den styrmodell som föreslogs (Lindensjö och Lundgren 2014, s 100-104).
9
(Figur återskapad från Lindensjö, B. & Lundgren, Ulf P. 2014, s 104)
Decentraliseringen av skolan kan enligt Jarl och Pierre (2018, s 14) ses som en institutionell typ av organisationsförändring som på flera sätt påverkade förutsättningarna för skolans verksamhet. Den reform som decentraliserade skolan har däremot inte ensamt påverkat dess organisation och vilka som på vilket vis ansvarar för verksamheten.
Utöver reformen som införde ett kommunalt huvudmannaskap har ett flertal andra reformer påverkat de verksamma och ansvariga inom svensk skola. Ett exempel är fristående skolor med ett statsbidrag som skulle motsvara minst 85 % av de kostnader en elev skulle få inom den offentliga skolan. Det beslutades 1992, och Skolverket utsågs till den myndighet som fick ansvar för både etableringsansökningar och tillsyn (Lindensjö och Lundgren 2014, s 109). Sedan sent 1980-tal har även gymnasieskolan i olika steg stöpts om och såväl teoretiska som yrkesinriktade program har en gemensam ämnesgrund vilket innebar en ambition om att alla ungdomar skulle klara kurser inom kärnämnen (aa: s 110).
Utöver förändrad politisk styrning och ansvarsfördelning, det fristående skolsystemet och den gemensamma ämnesgrunden beskriver Lindensjö och Lundgren (aa: s 116) ett flertal reformer med direkt påverkan på gymnasieskolan. Gymnasieskolan blev treårig och fick en ny program- och kursuppbyggnad. Införandet av kvalitetsgranskningar samt redovisningar tillkom under årtiondet. Läroplaner- och kursplaner blev mål- och resultatinriktade och betygssystemet förändrades; de reformerna blev även de som återigen ändrades under de kommande förändringar som beslutades under 2000-talet.
Stat
Skola
Huvudman
Skollag Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Läroplan Kursplaner Betygskriterier Krav/mål/kvalitet Lokala mål Tillsyn Uppföljning Utvärdering Uppföljning Utvärdering Läroplan Uppföljning Utvärdering Tillsyn10
2000-talets skola mötte inte samma stora reformer som den gjorde under 90-talet. En tidigare nämnd reform utgjorde införandet av Skolinspektionen som granskande myndighet 2008. Störst och argumenterbart av mest vikt under 2000-talet var den nya läroplan som togs i bruk 2011. Den nya läroplanen har däremot mött kritik gällande svårigheter för dess praktiska tillämpande och nivå (Gunnarsson 2018; Persson et al. 2012). Gällande Skolinspektionens skapande skulle detta komplettera Skolverkets ansvar för skolutveckling och normering (Skolinspektionen 2015). I en rapport från Statskontoret beskrivs däremot också hur Skolinspektionen i praktiken kan bli normerande. Det med anledning av att myndigheten i sin tillsyn utgår från styrdokumenten och är rådgivande (Statskontoret 2017, s 19). I båda fallen uppstår ett utrymme mellan reformer och dess praktiska tillämpning.
På nationell nivå styr staten skolan främst genom lagar, författning, läroplan och nationella mål. Till hjälp i utövandet finns myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen. Skolverket ska enligt egen beskrivning “främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö” (Skolverket 2019). Skolinspektionen utövar som statlig myndighet granskning och inspektion och ska inom ramen för sitt uppdrag främja att likvärdigheten stärks mellan skolor (SFS 2011:556, §1).
På den kommunala nivån ligger huvudmannaskapet, och titeln huvudman avser den som har huvudansvaret för en viss verksamhet eller institution (Nationalencyklopedin 2018). Kort sagt ansvarar kommunerna i egenskap av huvudmän för att utbildningen i svensk gymnasieskola utförs i linje med skollag, föreskrifter och bestämmelser för utbildningen genom författning. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska se till att uppgifterna fullgörs enligt skollagen (SFS 2010:800, Kap 2 §2). Till hjälp att se till att föreskrifterna följs ska huvudmannen enligt skollagen som träder i kraft i juli 2019 utse en skolchef. Huvudmannen kan välja att utse en enskild skolchef för hela, eller flera för olika delar av verksamheten (SFS 2018:608, Kap 2 §8a). Även enskilda får efter ansökan utses till huvudmän, men denna undersökning berör enbart kommunalt huvudmannaskap.
Rektor ska enligt skollagen leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en skola. Utöver detta ska rektor verka för att utbildningen också utvecklas (SFS 2010:800, Kap 2 §9). Beslutsmässigt så ansvarar rektor för den inre organisationen vid sin skola. Detta innebär t ex fördelning av resurser (SFS 2010:800, Kap 2 §10).
Det är enligt Kap 2 §13 i skollagen bara lärare med legitimation som är behöriga för viss undervisning som också får bedriva undervisningen (SFS 2010:800). En legitimerad lärare har
11
ansvar för den undervisning denne utövar vilket också gäller för de som undantagits från kraven på legitimation men ändå bedriver undervisning (SFS 2013:823, Kap 2).
3.2 Relevans för yrke och didaktik
Relevansen av den empiriska undersökningen i relation till examensarbetets riktlinjer och lärandemål behöver förtydligas och bemötas framförallt gällande en punkt. I kursplanen för examensarbete i fördjupningsämnet står det att studenten ska “självständigt kunna formulera en vetenskaplig problemställning med relevans för ämne och ämnesdidaktik och därmed för yrket” (Malmö universitet, 2019). I Guide till examensarbete på avancerad nivå för fördjupningsämnet förtydligas vad som menas med lärandemålet i en matris. Där står att “Det valda problemet är relevant för yrket och ämnesområdet.” för godkänd nivå, medan en väl godkänd nivå beskrivs “Den vetenskapliga och yrkesmässiga relevansen är tydligt framskriven.” (Malmö universitet 2018, s 14).
När det kommer till relevansen för ämnesdidaktiken och därmed för yrket är i första hand de ansvarigas perspektiv och ageranden faktorer som också påverkar lärares möjligheter och förutsättningar inom det ämnesdidaktiska utövandet. Alla ansvariga för elevers utbildning och möjligheter till en likvärdig sådan kan förväntas ha egna perspektiv gällande om och hur det är möjligt. Eleverna påverkas av de förutsättningar som ligger grund till deras möjlighet till en likvärdig utbildning. För lärare är de didaktiska ansatser som kan tas även de beroende av de förutsättningar som olika ansvariga kan påverka. Genom att även undersöka lärar-perspektivet öppnas det däremot även för det didaktiska perspektivet på likvärdighetskrav.
För läraryrkets profession och kollegium kan det antas bli naturligt svårt att hantera och påverka en fråga som kan vara central för dess utövande om inte en översikt och analys görs gällande olika aktörers perspektiv kopplade till frågan. De villkor professionen verkar under avgörs till stora delar av dessa aktörers syn på frågor, beteenden och prioriteringar. Att då undersöka perspektiv bland ansvariga inom Malmö stads kommunala gymnasieutbildning från nivån närmast undervisningen i form av lärare ända upp till den politiska nivån i form av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden blir relevant för gymnasielärarnas yrkesutövande och möjlighet att påverka detsamma. Ytterst kan professionens påverkan och deltagande påverka även eleverna genom mer underbyggda förändringar gällande förutsättningarna för deras undervisning. Persson beskriver hur skolreformer kan innebära stora konsekvenser för både arbetsvillkor och yrkesinnehåll vilket motiverar lärarkårens politiska inflytande över skolans innehåll och organisation (2018, s 88).
12
För en ämneslärare, särskilt inom samhällskunskap, kan kunskap om processer, fenomen och strukturer utgöra fördjupning inför undervisning. I målen för undervisning i ämnet samhällskunskap kan undersökningens relevans för ämnet utläsas i de två första (Skolverket 2011). Eleverna ska genom ämnet få kunskaper om “olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.” vilket knyter an till undersökningen av organiseringen av skolan och dess krav på likvärdighet från nationell nivå, ner till ansvarigas perspektiv på lokal nivå (Skolverket 2011). De ska även erhålla kunskaper om hur bland annat “ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.” vilket undersökningen knyter an till genom analysen av det empiriska underlaget (Skolverket 2011).
13
4. Forskningsläge
Forskningsläget framstår vara starkare gällande likvärdighet i förskola och grundskola än vad det är för gymnasieskolan. Till denna studies fördel finns det däremot en större grund gällande forskning om likvärdighet, skolors organisation och styrning samt om olika roller hos de aktörer som deltagit.
Något problematiskt var forskning kring likvärdighet då även denna fokuserade på till viss del olika saker. Den kunde däremot utgöra en god grund för att sätta in begreppet i en kontext samt se exempel på hur arbete med att uppnå kraven uppfyllts. För att inte riskera en jämförelse mellan äpplen och päron lästes däremot materialet kritiskt utifrån respektive kontext. Viss forskning har naturligt presenterats i relation till bakgrundsbeskrivningen i kapitel 3, men kompletteras i rubrikerna nedan.
4.1 Likvärdighet
Även om likvärdighet som positivt begrepp är eftersträvansvärt för många, samt specificerat som krav genom lag och styrdokument, är villkorets uppfyllande starkt beroende av vilka kriterier som appliceras på det. Skolverkets tolkning av lagen är viktigt för analys av uppfyllande av kravet, men behöver inte vara en tolkning som delas av varje ansvarig aktör för utbildning inom gymnasieskolan. Skiljelinjer kan uppstå genom exempelvis olika tonvikt på olika beståndsdelar och genom ideologiska skillnader (Quennerstedt 2008, s 36-40).
Kommunerna i Sverige har, trots det decentraliserade systemet för styrning av skolan där dessa utövar ett lokalt inflytande och bestämmande, ett gemensamt uppdrag att anordna likvärdig utbildning. Enligt Quennerstedt (2008, s 36-37) tolkas detta uppdrag på olika sätt och utövas även i enlighet med skilda värden och principer i grunden av kommuner.
4.2 Skolors organisation och styrning
Det finns olika sätt att se på styrning av organisationer, och i detta fall på styrning av svensk skola. Med hänsyn till dessa olika perspektiv kan en organisationsstruktur skapas utefter styrmodeller i linje med de styrandes synsätt. Slutligen kommer avgörandet av vilka som blir ansvariga för vad inom nämnda struktur. Rothstein (2018, s 60-61) hänvisar till två olika bildningar i kontrast med varandra: En grundad i incitamentsstrukturer och den andre i normer och organisationskultur.
14
Jarl, Kjellgren och Quennerstedt (2018) lyfter främst tre typer av styrmedel vid sin beskrivning av skolans organisation och styrning: Juridiska, ideologiska och ekonomiska styrmedel. De juridiska styrmedlen utövas från staten genom lagar, förordningar och föreskrifter. Kommuner och skolor själva har inte mandat att fatta juridiska beslut som styrmedel. Gällande ekonomisk styrning kan aktörer minska och öka resurser för att skapa incitament mot eller för olika typer av ageranden. Staten styr ekonomiskt genom statsbidrag och regleringsbrev, medan kommun och skola styr ekonomiskt genom budgetar. Stat, kommun och skola kan alla på ett mer indirekt sätt styras genom ideologiska styrmedel. De kan syfta till att påverka värden i en organisation, exempelvis genom den av staten beslutade värdegrunden i läroplanen. En ideologisk styrning kan också innebära råd eller yttranden menade att rikta verksamheter utan att nödvändigtvis vara juridiskt bindande (Jarl, Kjellgren och Quennerstedt 2018, s 31-34).
Olika typer av styrmedel i kombination med ett flertal ansvariga aktörer och krav på att utbildningen ska vara likvärdig trots möjlighet att flera saker tolkas in i begreppet gör det intressant att undersöka de ansvarigas perspektiv. Ser de olika på begreppet och sätt att styra för att uppnå kravet skulle det kunna få som konsekvens att hantering och resultat blir olika.
4.3 Urval och fokus
Till stor del har forskningen som använts för politisk styrning av skolan baserats på delar som presenteras i Jarl och Pierres antologi Skolan som en politisk organisation. Deltagande i antologin är också Quennerstedt som också utgör underlag genom sin doktorsavhandling. Ytterligare en forskare som bidrar i Skolan som en politisk organisation är Rothstein, som tillsammans med Blomqvist också används som underlag i relation till styrning av offentlig verksamhet. Lindensjö och Lundgrens arbete bidrog i sammanhanget stort till bakgrund och kontext för svensk skola och de förändringar den genomgått.
Då studien inte undersöker likvärdighet per se utan snarare använder krav på likvärdighet som avgränsat institutionellt krav har forskning om begreppet och dess tillämpning inte heller varit i fokus. Delar om specifikt likvärdighet har snarare grundats i fakta och rapporter, och då det är möjligt har forskningen om organisationer och styrning av skola valts då även de haft utgångspunkt i likvärdig utbildning. En samlad bild gällande internationell forskning kring likvärdighet försvårades även av att det i engelskan skrivs om det med olika begrepp och tidvis olika innebörd. Viss forskning på den svenska kontexten har däremot av forskare satts in i en internationell kontext.
15
För den teoretiska analysen användes främst Orbans ingångspunkter för den sociologiska ingången, och Hedlunds för den mer ekonomiska. Sammanslaget lästes däremot forskning kring den institutionella teorin brett för att skapa en sammanhängande bild lämplig för denna undersökning. Grundläggande för tillämpning av teorin är forskning från North, vilken även flera av de övriga teoretikerna inom området hänvisar till. Såväl Orban som North utgjorde de mest använda internationella källorna då teorin var den del av källmaterialet som enklast och tydligast kunde överföras på en svensk kontext. Även stora delar av den forskning som övriga källor bygger på är antingen baserad i eller kopplad till institutionell teori.
16
5. Teori
För studien nyttjas med anledning av den kvalitativa metod som valts en induktiv teori-användning med deduktiva inslag. Det innebär att de resultat som framkommit genom under-sökningen också möjliggör generaliseringar, men till stöd för analysen används institutionell teori på ett deduktivt sätt (Bryman 2018, s 49-50).
5.1 Institutionell teori
För innehållsanalysen används institutionell teori. Med institutioner i sammanhanget menas de formella regelverk och informella normer som utgör basen för det sätt som samhället fungerar på. Aktörer är antingen enskilda individer eller organisationer, vilket i denna studie främst rör de individer som intervjuats samt statliga organisationer på olika vis kopplade till gymnasieskolans verksamhet (Hedlund 2007, s 17).
Jarl och Pierre (2018) beskriver hur det teoretiska perspektivet handlar om kopplingen mellan en verksamhets organisation och dess innehåll. Enligt dem existerar en diskrepans mellan det som uttrycks ska göras och det som faktiskt görs i praktiken. Större förändringar som exempelvis den decentralisering som kommunaliseringen inneburit kräver enligt teorin lång tid för att få faktisk effekt i den lokala verksamheten. Organisationer och de som verkar inom dem är trögrörliga och har normer och värden som påverkar verksamheten. De många reformer skolan genomgått medför konsekvenser som man inte alltid kan se fullt ut förrän många år senare. Reformer som exempelvis decentraliseringen kan enligt Jarl och Pierre ses som institutionella val. Teorin kan bidra till ökad förståelse för ett sådant vals konsekvenser. Den institutionella teorin tydliggör och hjälper till med förståelse för problem med praktiskt genomslag för stora reformer (Jarl och Pierre 2018, s 14-16).
Inom forskningsfältet som undersöker organisationsstyrning finns två skolor som Rothstein (2018, s 60-61) beskriver utgörs av en inriktning grundad i ekonomiska incitamentsmodeller baserat på mänskligt beteende, och en grundad i mjukare element som normer, kultur och ledarskap. Hedlund (2007, s 13-14) skriver om hur institutionell teori grundas inom det ekonomiska vetenskapsområdet, men har utvecklats åt att innefatta även mer tvär-vetenskapliga ansatser från exempelvis de sociologiska och statstvär-vetenskapliga fälten.
Inom det sociologiska fältet beskriver Orban (1996) sociala institutioner genom att människan skapar normer genom sina handlingar vilka i sin tur baseras på andras som tagit
17
plats före denne. Genom detta agerande formaliserar människan världen för att öka förståelsen av den och skapar genom formaliseringen kategoriseringar. Kategoriseringarna skapar förståelse och en hanterbarhet genom att en komplex verklighets många alternativ begränsas. Den snävare institution som skapas kan medföra kostnader för individer som avviker. Individer kan genom reflektioner kring normernas tillämpbarhet påverka att en process tar plats som i slutändan leder till att normerna förändras (Orban 1996, s 40-41). Perspektivet för in aktörer som aktiva parter som inte bara påverkas av, utan kan påverka institutioner.
Institutioner fungerar som ett verktyg för att begränsa människors val och därmed tydliggöra och skapa trygghet vid det samhälleliga samspelet (North 1993, s 17). Vid tillfällen då beslut behöver tas under otydliga eller osäkra förhållanden blir individers tolkningar av sina verkligheter viktiga. Dessa kan skilja sig åt eller delas med andra beroende på kulturell bakgrund, ideologier och institutioner. Ideologier och institutioner kan utgöra gemensamma modeller för individers syn på frågor (Denzau och North 1994, s 3-4).
5.2 Tillämpad teori
Hedlund (2007, s 17) beskriver syftet med den institutionella teorin som ett verktyg för att förklara hur aktörers beteenden påverkas och styrs av institutionerna. Det som sker i skolans värld samt de handlingar som utförs av aktörer inom den måste däremot analyseras i relation till att samtliga inom skolan är kopplade till och produkter av det sociala liv som pågår utanför den (Gruber 2008, s 26). I denna undersökning används den institutionella teorin med en bred ansats bortom det enskilt ekonomiska perspektivet för att analysera aktörernas perspektiv i relation till organisatoriska spelregler och eventuella möjligheter och/eller svårigheter att uppnå likvärdighetskrav. Det görs för att problematisera aktörernas roll i relation till implementering av reformer, men även eventuellt lyckad implementering av krav på likvärdighet.
Institutioner skapas och förändras av människor, därav poängterar North (1993, s 20) att individen blir viktig men lyfter också att deras val påverkas av de institutionella ramarna. I detta arbete används den institutionella teorin som en analytisk utgångspunkt för att öka förståelsen för hur ansvariga aktörer som intervjuats förhåller sig till det institutionella kravet på likvärdighet då kravet i sig konstrueras av aktörer. Teorin används också för att analysera hur arbetet för att uppnå kravet påverkas av de institutionella ramar som gett i form av exempelvis skollag och stödjande tolkningar av densamma. Genom synliggörande av hur aktörerna förhåller sig till krav på likvärdighet och analys av hur de kan påverkas av ramar
18
kring detsamma dras slutsatser baserat på eventuella diskrepanser eller samförstånd. Eftersom institutioner enligt North (1993, s 17) för människor hanterar otydlighet vid samspel blir olika uppfattningar eller skilda meningar kopplat till de formella krav på likvärdighet som finns av analytiskt värde vid användning av teorin.
Att stort fokus läggs på just formella krav beror på att de blir lättare att beskriva vilket bidrar med tydlighet vid jämförelse mellan olika aktörers syn på och arbete med dem i jämförelse med en undersökning där ett teoretiskt fokus lagts på informella krav och normer (North 1993, s 64). Individer och informella regler blir däremot relevanta i relation till analys och slutsatser kopplade till hur implementering av formella krav påverkas av aktörers beteende. Enskildas preferenser, val och ageranden kan spela stor roll för implementering vilket i undersökningen analyseras genom syn på olika aktörers ansvar och roll, samt ideologisk grund i deltagares svar (North 1993, s 75).
19
6. Metod
Uppsatsen baseras på en empirisk ansats och till undersökningen valdes tidigt en kvalitativ metod. Anledningen till detta var att den initiala tanken kring att göra en enkätstudie kopplades till en syftesformulering som innebar att enbart en urvalsgrupp skulle undersökas. För att då enklare jämföra intervjupersonernas svar samt få in ett större underlag var min studie från början tänkt bli genomförd med hjälp av enkäter. Efter ytterligare förarbete justerades undersökningens syftesformulering till att föra fram specifika perspektiv hos olika ansvariga urvalsgrupper. För att få fram intervjupersonernas perspektiv på ett sätt där de även själva kunde ta upp saker som är viktiga enligt dem i relation till frågor om likvärdig utbildning valdes slutligen kvalitativa intervjuer som metod i kombination med officiella dokument och rapporter som datakällor.
Bytet av forskningsstrategi från en kvantitativ forskningsmetod till en kvalitativ för med sig ett flertal konsekvenser för använd metod. Snarare än att samla ett så stort dataunderlag som möjligt som analyseras genom deduktiv prövning av teorier, lutar sig den kvalitativa forskningsmetoden mot både ett prövande och ett skapande av teorier. Den sociala kontexten skapar en ständigt föränderlig bild vilket innebär att man genom denna forskning strävar efter att fånga individers egen syn på sina verkligheter (Bryman 2018, s 61-62).
För formuleringen av forskningsfrågor var bredden och möjligheten att lägga olika vikt vid olika aspekter av begreppet likvärdighet av intresse. Med lagkrav på en likvärdig utbildning i gymnasieskolan kombinerat med ett flertal ansvariga aktörer på olika mandat inom svensk skola uppkom frågor kring hur samstämmiga eller skilda perspektiv dessa aktörer kan inneha. Forskningsfrågorna formulerades med detta i åtanke på ett vis menat att konkretisera och rymmas inom syftesformuleringen. Då syftet med undersökningen gäller ansvarigas syn på och arbete för att uppfylla krav på en likvärdig gymnasieskola är frågeställningarna formulerade för att fånga deras förhållningssätt och därmed möjliggöra resultat som medför något nytt inom det valda undersökningsområdet. Då det gäller flera aktörer ansvariga för olika delar skapades en fråga för respektive ansvarig nivå, samt en för jämförelse dem emellan. På så vis har de valda forskningsfrågorna en tydlig relation till varandra samt ett delat fokus (Bryman 2018, s 118-121).
20
6.1 Urval
För avgränsning är det endast intervjuer kopplade till den kommunala gymnasieskolan i Malmö stad. Detta för att den privata skolsektorn lyder under delvis andra krav och organisationsformer, samt för att den offentliga skolans organisation och ansvarsfördelning finns reglerat på ett mer sammanhållet sätt från statlig nivå till klassrummen. Urvalet var för samtliga grupper målstyrt och därmed styrt av undersökningens syfte och frågeställningar (Bryman 2018, s 498). Grupperna valdes utifrån ansvariga aktörer identifierade med grund i skollagen. Till viss del kompletterades urvalsmetoden av ett snöbollsurval då vissa intervjupersoner hjälpte till med att skapa kontakt med andra inom urvalsgrupperna vid tillfällen av svårigheter att etablera kontakt (Bryman 2018, s 504).
För att inkludera den politiska styrningen gjordes urvalet baserat på högt uppsatta personer inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som även sitter på mandat i kommun-fullmäktige. Det valet baserades på att de personer som då intervjuades med större sannolikhet skulle ha mandat och möjlighet att aktivt styra i relation till sitt ansvar. De två personer som slutligen intervjuades kom därtill från olika politiska partier med skild ideologisk grund för att fånga en större bredd bland perspektiven.
På förvaltningen var ambitionen att den eller de som intervjuades skulle inneha ett högt mandat i organisationen, helst i form av chefskap. Slutligen uppnåddes detta genom att den person som intervjuades är utbildningschef för just gymnasieutbildning och därmed ansvarig på nivån ovan rektorerna. Initialt var ambitionen att intervjua två personer även från förvaltningen, och för att öka chanserna till detta tillfrågades två chefer om deltagande i en gruppintervju med något längre tidsutrymme (se alternativ i bilaga 5). En av dessa är den som sedan deltog i en enskild intervju enligt samma ramverk som resterande.
I urvalet inför rektorsintervju sattes en prioriteringslista samman med samtliga rektorer inom den kommunala gymnasieskolan i Malmö stad. Det gjordes för att öka sannolikheten till att rektorer som intervjuades skulle ansvara för skolor med olika profil. Gruppen visade sig vara svår att komma i kontakt med, och till slut blev samtliga rektorer inom den kommunala gymnasieskolan i Malmö kontaktade. Under tiden som kontakt eftersöktes skickades flera påminnelser och kontakt söktes även med ett flertal via telefon och sms. Fyra stycken rektorer tackade nej till intervju. Utöver den som intervjuats i denna undersökning svarade inte resterande. Vid planering av undersökningen var en medveten problematik att flera tillfrågade genom sina roller skulle ha begränsad tid att delta. Den nivå av svårighet att få personer att delta som faktiskt uppkom var däremot oväntad. Något som i sig är anmärkningsvärt inför
21
eventuella analyser av rektorernas möjlighet att vara tillgängliga med anledning av eventuellt hög arbetsbelastning. Flera av de som tackade nej gjorde detta med hänvisning till just tidsbrist.
För intervju med lärare gjordes avgränsningen till ämneslärare för gymnasiet i samhällskunskap inom Malmö stads kommunala skolor. Det visade sig vara en snäv avgränsning med hänsyn till att enbart personliga nätverk och öppna grupper kunde användas för att komma i kontakt med intervjupersoner. Slutligen kom positiv respons till deltagande efter försök via sociala medier. Den person som intervjuats är samhällskunskapslärare för gymnasiet, men har i dagsläget sin tjänstgöring inom den kommunala högstadieskolan i Malmö stad. Resultatet för dennes svar och analysen av detta bör därför ha det i åtanke. Personen som intervjuades har däremot erfarenheter och perspektiv både utifrån sin roll som gymnasielärare samt från gymnasieskolor vilket gjorde att dess svar bedömdes vara av relevans för undersökningen.
I intervjuerna sattes ett mål på högst två, men minst en person från varje grupp. Detta för att avgränsa till en rimlig arbetsbelastning i relation till tidsram, och för att garantera att minst ett perspektiv framkommer från varje ansvarig nivå som valts undersökas.
6.2 Genomförande
Undersökningen genomfördes med ansats av god intersubjektivitet där den externa reliabiliteten stärks genom transparens av underlag för metod (Bryman 2018, s 465). Transparensen uppnås genom att de mallar och grundstrukturer som använts delges i bilagor till studien. För samtliga urvalsgrupper skrevs en egen intervjuförfrågan där information kring undersökningen framkom samt delgivning av samtyckesblankett för deltagande (se bilagor 1-6). Intervjuförfrågan skickades via e-post till samtliga deltagande även i de fall då kontakt etablerats via sociala medier. Information gavs vid såväl förfrågan som intervjutillfället för hur uppgifter och integritet skulle skyddas innan något skrevs under. Samtliga deltagare informerades om att en så hög grad av anonymitet som möjligt kunde begäras, då deltagarna från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt förvaltningen fick särskild betoning av att det endast gällde om de valde att begära det då endast en begränsad anonymitet kunde uppnås om deras roller beskrivs. Rektor och lärare blir i arbetet täckta av full anonymitet vilket även innebär att eventuella uttalanden de gjort som innefattar identitetsröjande uppgifter har uteslutits.
22
För genomförande av intervjuer hölls en flexibilitet gentemot intervjudeltagarna som själva fick bestämma gällande tid och plats. Erbjudande om att ordna plats gavs även till samtliga. Vid intervjuerna spelades samtalet in med diktafon tillhandahållen av Malmö universitet och samtliga har sedan transkriberats av författaren. Metodiska svårigheter som uppkom var främst mindre svårigheter med volymen på ljudupptagningen för vissa intervjuer.
Själva intervjuerna baserades på en grundstruktur för varje urvalsgrupp med så stora likheter mellan grupperna som möjligt för ökade möjligheter till jämförelser dem emellan. Intervjuerna hölls semistrukturerade genom den förberedda bas med prioriterade frågor som användes vid samtalen, samt följdfrågor. Följdfrågorna ställdes fritt i stunden men även med stöd av minnesord i slutet på mallen kopplade till de olika exempel Bryman lyfter (2018, s 561-563, 570).
6.3 Reliabilitet och validitet
Undersökningens tillförlitlighet påverkas av flera saker, särskilt då den är genomförd med en kvalitativ metod och därför blir beroende av tolkningar. Undersökningens externa reliabilitet gällande dess replikerbarhet är svår att uppfylla då den utförts dels med intervjuer av personer i tidsbegränsade uppdrag, men även med fokus på de perspektiv de intervjuade hade gällande frågor kring likvärdig gymnasieutbildning vid intervjutillfället. Perspektiv kan inte antas vara permanenta utan kan påverkas och förändras. Reliabiliteten stärks däremot av den tidigare beskrivna transparensen kring material till stöd för genomförandet. Likaså de utgångspunkter och val som påverkat resultat och analys med anledning av den roll och syn forskaren har vid undersökningstillfället (Bryman 2018, s 465-466).
Eventuellt kan intervjudeltagare påverkats och hämmats av att intervjuerna spelats in. Detta kan påverka resultatets validitet negativt, men kan även vara en positiv faktor för resultatet då den som intervjuar lättare kan följa vad som sägs och föra samtalet framåt utan att distraheras av att föra anteckningar (Bryman 2018, s. 578).
6.4 Forskningsetiska överväganden
Informationskravet uppfylldes genom såväl skriftlig som muntlig information till samtliga deltagare. De gav alla samtycke muntligt samt skriftligt och fick en underskriven samtyckes-blankett medan en identisk behölls. Under informationen betonades att samtycke och medverkan när som helst kunde avbrytas. De uppgifter som samlades in används enbart i
23
forskningssyfte för denna studie. Samtliga delar i enlighet med tre av de fyra forskningsetiska principer som utgivits av Vetenskapsrådet (2002, s 6).
Det enda krav som inte till fullo uppfylls för samtliga deltagare är konfidentialitetskravet. Personuppgifter har behandlats på ett sätt så att inte obehöriga kan ta del av dem för samtliga. Den del som inte till fullo uppfylls gäller risken för identifiering av de deltagare som kommer från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen. Risken för att dessa individer skulle kunna identifieras vägdes i relation till värdet av den förväntade kunskapen deltagandet kunde tillföra och eventuella negativa konsekvenser för deltagarna. Att ändå ha en lägre nivå av konfidentialitet för just de deltagarna valdes i samråd med handledare av anledningen att de sitter på offentliga poster och därför kan förväntas delta till en mer öppen grad. De gavs trots detta möjligheten att kräva full avidentifiering vilket ingen gjorde. En överenskommelse kring kontakt vid eventuella kontroversiella och komprimerade uppgifter gjordes, och chefstiteln på deltagaren från förvaltningen har censurerats i bilagorna som rör denne (Vetenskapsrådet 2002, s 12-13). De inlägg som gjordes via sociala medier för att nå lärare har samtliga tagits bort.
Val av tidigare forskning samt utförande av intervjuer riskerar alltid att påverkas av de normer och erfarenheter den som utför studier för med sig. Jag har för objektivitetens skull försökt att förhålla mig så neutralt som möjligt. Studien kopplar däremot an till stora personliga intresseområden som lika möjligheter för elever, styrning, politiska överväganden och praktisk effekt vilket medför en ökad risk för viss vinkling.
6.5 Bearbetning och analys
För att redovisa resultatet på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt har ett antal kategorier tagits fram. Kategorierna har tagits fram baserat på områden som framkommer och genomsyrar samtalen med intervjupersonerna. Följande kategorier har tagits fram för presentation av resultat: Vad är likvärdighet i gymnasieskolan?, Vad görs för att uppnå
lik-värdighet?, Vad behöver göras?, Hinder för att uppnå likvärdighet? och Syn på andra aktörer.
I det empiriska underlaget framkommer aktörers förhållningssätt samt arbete vilket med hjälp av institutionell teori analyseras i relation till krav på likvärdighet. Skollagens spelregler utgör exempelvis en institution vars påverkan på aktörer i form av exempelvis personer i Malmö stads Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd kan analyseras. Personerna i nämnden
24
kan däremot också agera på sätt som leder till att normen förändras vilket ytterligare ökar det analytiska värdet av deras reflektioner.
25
7. Resultat
Nedan presenteras resultatet utifrån kategorierna: Vad är likvärdighet i gymnasieskolan?, Vad
görs för att uppnå likvärdighet?, Vad behöver göras?, Hinder för att uppnå likvärdighet? och Syn på andra aktörer. För att markera skillnaden mellan de två deltagarna från nämnden
benämns den ene som person X och den andra som person Y hädanefter.
7.1 Vad är likvärdighet i gymnasieskolan?
Samtliga som intervjuades fick utifrån sitt perspektiv svara på frågor om vad likvärdighet är i gymnasieskolan. Vid svaren framkom skillnader i fokus och uppfattning av begreppet mellan varje person som intervjuades. För att illustrera inom vilka delar av Skolverkets definition deltagarnas svar hamnade se figur 1.
Person X lade stor vikt vid förutsättningar att uppnå betyg medan person Y betonade utbud, kvalitetssäkring av verksamheten och utbildningens kompensatoriska uppdrag. I delen om utbud ingick för person Y att det också “[...] ska finnas tillräckligt med möjligheter att välja den gymnasieutbildning man vill ha” Chefen från förvaltningen lyfte hur skillnader i sätt att jobba minskar likvärdigheten, att det är ett svårdefinierat brett begrepp, och att total likvärdighet blir en utopi. Rektorn betonade hur likvärdighet är att alla får samma möjligheter till utbildning, elever behandlas likvärdigt med samma människovärde, personalen känner att det är en bra arbetsplats och tillvaron är jämlik och jämställd. Utöver de flera relationella värden som rektorn tog upp för att beskriva likvärdighet lyftes likvärdig bedömning som en stor del av likvärdig utbildning. Läraren betonade att oberoende vilken skola elever kommer till så ska nivån vara hög gällande de ämneskunskaper de tillägnar sig. Typ av krav, stöttning samt utbildade lärare fördes fram som exempel som ska ha samma nivå.
Båda personerna från nämnden ansåg att deras syn förändrats över tid främst med anledning av deras uppdrag i nämnden samt arbete som lärare. Att arbeta som lärare är enligt person Y flera i den nuvarande gruppen som gör vilket denne tror blir en fördel då de inom skolvärlden ser saker på ett lite bredare sätt. Chefen från förvaltningen var också av uppfattningen att hens syn på likvärdighet förändrats lite över tid och att hen nu ser total likvärdighet som en form av vision eller utopi. Både läraren och rektorn beskrev det som att deras syn inte har förändrats över tid. Enligt rektorn för att “grundfundamentet är där” och
26
enligt läraren för att dennes övertygelser kopplat till begreppet snarare stärkts när hen nu är ute och arbetar.
Lika tillgång
Kompensation för skillnader i förutsättningar
Kvalitet Övrigt
Lärare: Oberoende vilken skola elever kommer till så ska nivån vara hög gällande de ämneskunskaper de tillägnar sig.
Stöttning och speciallärare.
Lika krav och hög nivå. Även utbildade lärare.
Rektor: Samma möjligheter till utbildning.
Bra arbetsplats med jämlikhet och jämställhet. Även likvärdig
bedömning.
Elever behandlas likvärdigt med samma människovärde. Även ett grundfundament genom styrdokument.
Förvaltning: Många olika
huvudmän leder naturligt till olikheter. Pedagogiskt arbete för ökad måluppfyllelse.* Skillnader i sätt att jobba minskar likvärdigheten, svårdefinierat begrepp, och total likvärdighet blir en utopi.
Nämnd Y: “[...] det ska finnas
utbud, det ska finnas tillräckligt med möjligheter att välja den
gymnasieutbildning man vill ha”
Utbildningens kompensatoriska uppdrag med koppling till utbildningsnivån hos befolkningen i Malmö. Kvalitetssäkring. Nämnd X: Förutsättningar att uppnå både godkända betyg samt så långt som möjligt efter förmåga.
Utbildad personal och tydliga kunskapskrav.*
Figur 1. (*framkom vid andra frågor)
7.2 Vad görs för att uppnå likvärdighet?
De som intervjuats fick beskriva både vad de i sin roll samt den grupp de företräder gör för att uppnå likvärdighet. De roller som intervjuats med ett politiskt mandat i nämnden blev även frågade vad de gör som representanter för sitt parti i nämnden för att uppnå likvärdighet i gymnasieskolan. Detta för att uppfatta eventuella brytpunkter eller reflektioner kopplade till deras perspektiv i egenskap av ledamot respektive partipolitisk representant. Uppfattningar som de intervjuade gav av vad andra aktörer gör beskrivs under 6.5 Syn på andra aktörer senare i detta kapitel.
27
Person X beskrev främst ett arbete med de resurser som behöver tillsättas för att olika elever ska få de hjälpmedel de behöver och se över vad olika skolor behöver. För detta lyfte hen kommunikation med rektorerna kring behov av stöd och att stödet når lärarna i sitt arbete med elever. Sätt som nämnden arbetar för att följa och prioritera resurser dit de behövs berättar person X utgår från mål, personalrapporter och rapporter. De satsningar gällande mer resurser person X talar om betonas handla om mer fria resurser, alltså disponibelt kapital för skolorna.
Person Y beskrev i sin tur hur de försöker ge eleverna en bättre bild av vad utbildning är och kan leda till genom att exempelvis satsa mycket på studie- och yrkesvägledning inom skolan. Hen beskrev även hur de försöker etablera en kvalitetssäkring samt ändra saker i den resursfördelningsmodell de använder sig av så att tidigare satsningar inte hänger kvar trots att problembilden förändras. Ofta då satsningar görs beskrivs det handla om att det höjs eller sänks i olika programprislappar, men hen beskriver hur man 2018 och 2019 också gjorde satsningar specifikt för de utbildningar som de inte kunde kompensera via program-prislapparna. Nämnden ger olika uppdrag till förvaltningen och den har omorganiserats. För att skapa redskap till skolorna att arbeta proaktivt så finns det nu en egen kvalitetsavdelning som följer upp det pedagogiska. När det kommer till skolorna beskriver hen hur nämnden arbetar med kvalitetsdialoger. Skolorna delas upp och får politiker som fungerar som kontaktpersoner och får verksamhetsrapporter. Kvalitetsavdelningen från förvaltningen följer med på dialogerna och gör en sammanställning som sedan tilldelas nämnden. Utöver detta beskrev hen hur nämnden har mötessammanträden där de diskuterar och delar med sig i grupper, och att önskemål har kommit om att få följa en rektor under en halvdag eller en hel arbetsdag.
Personerna från nämnden beskriver på olika sätt skillnader mellan sina deltaganden i nämnden baserat på partitillhörighet respektive uppdrag som ledamot. Person X beskriver hur arbetet i nämnden blir mer pragmatiskt och sökande efter kompromisser än den partipolitiska ingången. Den ideologiska kompassen och arbetet kan skilja sig åt och uttrycker sin inställning som att de inte ska “[...] bygga för mycket motsättningar rent partipolitiskt för det gynnar inte skolan eller eleverna så att där finns väl lite skillnader men vi försöker ändå alltid vara eniga.”. Person Y fokuserade istället på sina möjligheter att påverka sitt partis kommun-ala politik.
Chefen från förvaltningen lyfte hur de vill hjälpa rektor att kunna fokusera på ledarskapet av sin skola och därför valt att sätta in en ny funktion på varje skola. Funktionen i form av en sektionschef är menad att hantera frågor utanför kärnverksamheten. Förändringen beskrivs
28
som något som görs gemensamt då de tror att det är rätt väg för att öka måluppfyllelsen och få fler elever att lyckas då rektor kan lägga större fokus på utbildning, dialog med sina lärare, besök i klassrummen och att driva ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan. Utöver införandet av en sektionschef på varje skola berättade hen om regelbundna samtal med respektive rektor vid namn uppdragsdialog där chefen från förvaltningen ger styrsignaler till rektorerna kring vad de förväntas jobba med samt regelbundet följer upp deras arbete. Ytterligare arbete kopplat till rektorerna är också en ny satsning på samordning gällande vad Malmö stad behöver erbjuda i form av program, inriktningar på varje program, antal klasser totalt sett till år 2020 och i samband med det försöka skapa ett kollegialt lärande bland rektorerna där de kan hjälpas åt att lösa utmaningar. Då Malmö är “[...] så att säga, en koncern med flera skolor under samma hatt.” kan dessa arbeta tillsammans för att jobba likadant i olika frågor och öka likvärdigheten.
Rektorn beskrev hur de talar mer likvärdighet när det gäller betyg och bedömning än generellt, exempelvis genom att de säkerställer att lärarna får tid att tala om frågorna genom det de kallar för kollegialt lärande. I praktiken innebär det att de sätter upp ett program för ett läsår där lärarna får läsa vetenskapliga artiklar, testa olika modeller, auskultera varandra i klassrummen och sedan tala om det. Viktigt är enligt rektorn också att lyfta goda exempel för att lyfta de som redan är duktiga. De kräver av sina lärare att ha vissa inslag varje läsår och följer sedan upp det på bland annat medarbetarsamtal. Som stöd har de en gemensam “bank” med upplägg och lektionsmaterial som lärarna ska använda om de inte kommer på något själva där lärarnas egna material är inkluderat. Vid fråga kring vad hen själv gjort i sin roll som rektor för att uppnå likvärdighet lyfter hen hur denne ofta tänker på det särskilt i relation till den del av budgeten som kan riktas mot olika saker. Den största delen beskrivs gå till personalkostnader och praktiska saker som lokaler, men den lilla del som är riktningsbar beskriver rektor att hen försöker rikta “så långt som möjligt till så många som möjligt, så att alla får ta del av det”. Arbetet mellan olika skolor tror rektorn med all säkerhet kan skilja sig åt och organisationsformer lyfts som något som kan påverka. För eventuella samarbeten beskrivs hur de tenderar att vända sig till mer likasinnade skolor med anledning av att “Man har mer utbyte av likasinnade skolor för det är ofta liknande våra problem också.”.
Läraren beskrev hur denne vet att många gör ett otroligt arbete varje dag på skolorna och “[...] kämpar i ett dysfunktionellt system.”. Inom skolan berättar hen att arbete som görs för likvärdighet bland annat är att de sitter i ämneslag, går igenom samma saker vid termins-planering, har gemensamma terminsprov, försöker få stöttning och speciallärare till de elever som är svagast. För likvärdigheten påverkar det att skolor med “övre medelklass” får utföra
29
lärararbete som en självklarhet medan arbetet på en annan skola kan upptas mer av den sociala delen. Läraren beskriver hur hälften av hens arbete nästan är som socialarbetare vilket är viktigt men sker på bekostnad av planering och utvärdering av undervisning samt respons till elever. I sin egen roll beskriver läraren hur hen är intresserad av skolpolitik och systemfrågor samt ganska aktiv fackligt. Hen läser mycket rapporter och försöker prata om likvärdighet. Det uppskattas att hens rektor “[...] försöker lyssna på oss som har, håller på med kärnverksamheten [...]” då en lyhörd rektor som delar synen på vikten av kunskap ses som en “oerhörd stöttning”. Det sätts i kontrast mot andra skolor hen varit på där det inte funnits pengar och situationen beskrivs som att skolan mest varit någon typ av förvaring. En bra rektor och ett ämneskollegium som försöker hitta lösningar lyfts som otroligt viktigt.
7.3 Vad behöver göras?
Under intervjuerna framkom flera tankar kring vad som skulle behöva göras för att uppnå eller öka likvärdigheten i gymnasieskolan.
Person X från nämnden lyfte vid flera tillfällen hur fria pengar till skolorna behövs. Från nämndens håll blir uppgiften att försöka prioritera resurser och se till att de alltid finns. Hen lyfte att de behöver vara lyhörda och sätta mål som är mätbara där man har “[...] tydliga målindikatorer och åtgärdsplaner.”. Resursfördelningen ska inte främst innebära satsningar för att lyfta de svagare alternativt belöna där det går bra med målen då person X ser risk av att antingen en osund trend skapas då högre betyg innebär mer pengar, eller att bara fördela dit det går sämst och riskera att starkare elever låses i sina kunskaper. Istället anser hen att det handlar om att hitta en balansgång.
Person Y från nämnden betonar snarare hur resurser behöver fördelas efter behov både på individ och skolnivå. Pengar säger hen är bra, men poängterar att de inte löser allt. Skolorna måste ha en budget som möjliggör att de kan driva verksamhet och ha bra kvalitet, men extra satsningar leder inte alltid till det resultat man önskar. Som exempel lyfte hen hur skolor kan ha andra behov än det satsningar riktas mot och då prioriterar resurserna mot sina behov istället. Då blir systematisk kvalitetssäkring viktig. Ytterligare en fråga som person Y tyckte behöver göras är ett förändrat arbetssätt kring svenska som andraspråk. Hen lyfte hur förväntningarna inte är lika höga på de eleverna som läser ämnet, och hur deras meritvärde är lägre. Att de som läser svenska som andraspråk inte ges hänsyn i andra ämnen, samt att de borde testas regelbundet för att kunna flyttas in i ordinarie svenskundervisning. Person Y beskrev även hur det i framtiden kommer att behövas fler gymnasieskolor i Malmö då det
30
fram till år 2026-2027 kommer att bli en ökning på 40 % bland eleverna. Vad som behöver göras för att möta behovet råder det enligt person Y skilda meningar om inom nämnden då vissa anser att friskolorna ska hantera det medan andra vill att det ska vara möjligt inom kommunal skola.
Fokus anser chefen från förvaltningen borde ligga på att se “[...] hela Malmös utmaningar när det gäller alla våra elever.”, vilket uttrycktes med skarp betoning på alla. Som exempel gavs utmaningen med nyanlända som en utmaning gällande för hela Malmö stad då de har ett gemensamt uppdrag. Något som behöver göras är då en förflyttning från att vissa säger sig bara kunna ta emot ett fåtal elever eller inga alls, till att skapa ett gemensamt ansvarstagande. Ytterligare en sak som lyfts är hur det behöver definieras vad som är likvärdigt för att det ska kunna krävas. Gäller det exempelvis att det ska vara likvärdigt inom en kommun, en huvudmans ansvarsområde eller nationellt? Är det likvärdigt nationellt anser hen att vi måste ha en annan organisation än idag. Exempelvis någonting som ställer krav på vissa jämförelsepunkter för likvärdighet som alla får jobba mot. Att alla att nu ska vara likvärdiga med olika ägare, olika huvudmän anser hen inte riktigt rimligt och realistiskt.
Rektorn beskriver hur hen skulle ha velat ha mer pengar till att arbeta med arbetsmiljön för vuxna och elever. Det lyfts hur exempelvis det kan vara så att “tjejer blir mindre benägna att räcka upp handen och svara på frågor. Det kan dessutom i sin tur faktiskt få konsekvenser för betyg för du blir bedömd även under de muntliga delarna [...]” vilket innebär att lik-värdigheten påverkas. Att pengar hade gjort skillnad beskriver rektorn genom att det inneburit mer personella resurser i form av exempelvis beteendevetare och kuratorer. För satsningar lyfter hen att det gäller att både höja där det brister och där det redan är starkt då det är viktigt att lyfta goda exempel. Gällande utbildningen vill rektorn att en förändring sker kring hur vi pratar betyg och bedömning. Hen lyfter att det många gånger görs utifrån hur det går inom respektive kurs, men att varje programs mål och programplan också ska följas upp så att det skapas en röd tråd och tydlig koppling mellan lärarnas ämnesundervisning och programmålen.
Återkommande lyfte läraren vikten av att satsa på utbildad personal i form av ämneslärare och speciallärare. Läraren lyfte flera gånger också en problematik kring att det som görs ofta handlar om att låta utomstående ge direktiv till lärarna istället för att dessa ges möjlighet att vara experter. Välmenande jippon snarare än faktiskt stöd genom utbildad personal vilket trots att det ofta kan vara med god avsikt kan spela in på det läraren benämner “de låga förväntningarnas rasism”. Att exempelvis ta in något gällande etnicitet trots att problemet varit att eleven inte hängde med i ämnet vilket innebär att insatsen slår helt fel. Läraren betonade utöver speciallärare och satsningar på mindre grupper en vikt av att ta hand om
31
personalen så att den orkar göra ett bra arbete genom exempelvis max antal elever, en blandad elevgrupp på skolorna och att det finns lärare som får tid att undervisa. Läraren uttryckte att det är viktigt att se till evidens, vad de som arbetar i kärnverksamheten säger, återgå till kärnuppdraget och inte “lägga på en massa uppdrag”. För likvärdigheten lyfte läraren också att exempelvis Lärarnas Riksförbund vill ha en statlig skola för en mer likvärdig finansiering. Lärarna, beskriver hen, kämpar verkligen för att det ska bli så bra som möjligt på sin arbetsplats, men poängterade att likvärdigheten framför allt är en politisk fråga som kräver ett gynnsamt politiskt system. Synen på frågan behöver enligt läraren nyktra till så att den inte landar i “[...] att vi måste ha en höger-vänster fight utan att nu ser vi till att vi bygger en bra skola för alla.”.
7.4 Hinder för att uppnå likvärdighet?
Flera lyfte positiva exempel och saker som görs eller skulle behöva göras under sina intervjuer. Samtliga tillfrågades däremot även om vilka hinder de ser för att uppfylla krav på likvärdighet.
När det kommer till hinder för att uppnå likvärdighet lyfte person X från nämnden hur det i syvende sist alltid handlar om det ekonomiska och hänvisar till effektivisering och hur det ofta bara innebär besparing. Hen beskriver hur effektiviseringar överallt är den verklighet vi har att förhålla oss till, men att de också gör att vi inte alltid kan göra de stora satsningar på skolan vi vill. Oavsett om skolan läggs på kommunal eller statlig nivå anser person X att resurserna är svåra att få likvärdiga då de också riktas. Från den statliga nivån ser hen risker med att det satsas mindre på de små kommunerna som inte syns i den stora statistiken. Utöver resursmässiga hinder lyfte hen hur den höga lärartäthet av utbildad personal de har i gymnasieskolan inte kommer vara kvar om ett par år. Dagens kunskapskrav anser hen är öppet skrivna vilket innebär en skillnad i bedömning.
Person Y från nämnden lyfte hur det kan uppstå glapp mellan dokumentation, skollag, kursplaner och det som måste hända i praktiken. Även behoven sade hen kan variera rejält mellan kommuner. Inom Malmö berättade person Y om hur många vuxna inte har tillräckligt med utbildning vilket skapar problem när deras egna barn går i skolan. Skolans kompensatoriska uppdrag blir viktigt då hen lyfte hur det inte är lätt att förändra en skillnad i förväntningar på olika elever beroende på vilken skola de går på eller vilken makt de har. Skolvärlden i sig beskriver person Y som svårföränderlig och hänvisar till hur ett helt spektrum mellan de som ska gå i pension till de som är nyutexaminerade verkar inom den.
