CANNABISBRUK OCH BROTT - En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott

Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola

15 hp Hälsa och samhälle

Kriminologiprogrammet Institutionen för Kriminologi Maj 2013 205 06 Malmö

CANNABISBRUK OCH BROTT

En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av

cannabis och brott

ADIS SUSKIC

2

CANNABISBRUK OCH BROTT

EN LITTERATURSTUDIE GÄLLANDE

SAMBANDET MELLAN BRUK AV CANNABIS

OCH BROTT

ADIS SUSKIC

PATRIK HANSSON

Suskic, A & Hansson, P. Cannabisbruk och brott. En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott. Examensarbete i Kriminologi 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Kriminologiska

Institutionen, 2013.

Abstrakt

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie

undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är. Till denna uppsats har den sociala inlärningsteorin använts som teoretisk förankring. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna uppsats att bruk av cannabis har ett samband med brottslighet men att en exakt styrka på detta samband är svårt att utläsa. Frekventa cannabisbrukare har dock ett starkt samband med brottslighet, jämfört med individer som brukar cannabis mindre frekvent. Det behövs mer kunskap gällande sambandet mellan cannabisbruk och brottslighet, inte minst angående riktningen på detta samband.

3

CANNABIS USE AND CRIME

A LITERATURE REVIEW REGARDING THE

ASSOCIATION BETWEEN CANNABIS USE

AND CRIME

ADIS SUSKIC

PATRIK HANSSON

Suskic, A & Hansson, P. Cannabis use and crime. A literature review regarding the association between cannabis use and crime. Bachelor paper in Criminology

15 hp. University of Malmö: Health and Society. Department of Criminology, 2013

Abstract

The term cannabis is used for all drugs produced from the plant Cannabis sativa, including marijuana. Cannabis is, in most countries, a narcotic preparation and is a recurring debate theme. The debates regarding cannabis are primarily out of a legalization regarding cannabis use, which led to that several countries around the world launched a legalization process of this use. Cannabis is the most widely used drug in the Western world, although it is generally considered to have an adverse impact on individuals. This paper intends to use a literature review to exam whether there is any association between cannabis use and crime. Another purpose is to exam the strength of a possible relationship. In this paper, the social learning theory has been used as a theoretical foundation. In summary, the results in this paper show that the use of cannabis is associated with crime, but the exact strength of this relationship is difficult to determine. However, frequent cannabis users do have a strong association with crime, compared with individuals who use cannabis less frequently. More knowledge is needed regarding the relationship between cannabis use and crime, particularly regarding the direction of this relationship.

4

Innehållsförteckning

Information om systematisk litteraturstudie ... 13

Information om litteratursökning ... 14

Uppsatsens litteraturstudie ... 15

Avgränsningar och begräsningar ... 15

Inklusionskriterier ... 15

Informationssökning ... 16

Sökord och källor ... 16

Reliabilitet och validitet ... 18

Etiska aspekter ... 19

Resultat ... 20

Sammanfattning av resultatet ... 29

Diskussion ... 32

Slutsatser och framtida forskning ... 35

Rekommendationer för vidare forskning ... 36

5

Inledning

Narkotika är ett samlingsbegrepp för de kemiska preparat som finns i

Läkemedelverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika. Preparaten har en huvudsaklig påverkan på det centrala nervsystemet (Guttormsson et al, 2012), vilket innebär att individens hjärna och nerverna till kroppens olika sinnesorgan påverkas.

Courtwright (2003) skriver att psykoaktiva preparat har existerat sedan flera tusen år tillbaka och har fyllt olika funktioner beroende på preparatens egenskaper. Psykoaktiva preparat påverkar individens sinnesstämning och psykiska

funktioner. Det finns tre preparat som utmärker sig mer än andra under historiens gång och de är opium, cannabis samt koka. Det finns belägg för att opium

härstammar från området kring nutidens Schweiz och upptäcktes under tidiga stenåldern (Courtwright, 2003). Växten Opiumvallmon, som opium, utvinns ifrån består bland annat utav näringsrika frön och olja men har även lindrande och psykoaktiva effekter. Under 1600 f. Kr spreds opium vidare till

medelhavsområdet där den användes som medicin mot olika sjukdomar som exempelvis oro, ledvärk, trötthet och smärta (a a). Opium spreds under 700-talet vidare till arabvärlden där den fick en stor genomslagskraft. Anledning till detta är att Islam, som var religionen i området, förbjöd all konsumtion av alkohol vilket gjorde opium till ett bra substitut. Kina nåddes utav opium under tidigt 1600-tal där det, till en början, endast brukades av de rika (Courtwright, 2003). Preparatet opium har dock visat sig vara starkt beroendeframkallande, vilket i sin tur medförde en ökad risk för överdos bland människor (a a).

Friedrich Sertüner lyckades 1805 framställa morfin ur opium. Morfin används inom sjukvården som smärtlindrande åt exempelvis cancersjuka patienter med stark smärta (Malmquist, u.d.).

Cannabis har sitt ursprung i Centralasien och det uppskattas att den upptäcktes för ungefär 6000 år sedan. Vid ca 500 f. kr spreds cannabis till Egypten och sedan vidare till den amerikanska kontinenten med Columbus omkring år 1500

(Courtwright, 2003). En mer utförlig beskrivning utav cannabis ursprung och dess effekter ges senare i uppsatsen.

Courtwright (2003) fortsätter med att beskriva koka, det tredje av dessa psykoaktiva preparat, och menar att det härstammar från de amerikanska

kontinenterna. Det finns bevis som talar för att kokaplantan har använts så tidigt som 3000 år f. kr men det antas att plantan användes långt tidigare utav jägar- och samlarfolk i östra Anderna. Kokabladen som innehåller kokain tuggades utav folket på grund av dess stimulerande samt medicinska egenskaper (a a). När spanjorerna anlände till området kring östra Anderna under 1500-talet försökte de att skeppa och sälja kokabladen till resten av världen men detta utan framgång då det visade sig att under transporten tappade kokainet sin effekt. Det var inte förrän 1860 som Albert Niemann lyckades framställa ren kokain. Kokain hade en

uppiggande effekt och blandades i flertal drycker (Courtwright, 2003). Vid 1890-talet var efterfrågan på kokain enormt bland läkare då det visat sig ha en

lokalbedövande effekt, vilket gjorde det möjligt att genomföra svårare

6 överdoers, blivit förgiftade samt utvecklat ett starkt beroende till kokain vilket medförde att användningen utav preparatet minskade över hela världen

(Courtwright, 2003).

Bruket utav narkotika har sedan 1960-talet definierats som ett stort

samhällsproblem i Sverige. Som en respons på detta har det skapats lagar för att motverka detta samhällsproblem och det har successivt vuxit fram en stark attityd mot narkotika i den svenska politiken (Hvitfeldt, 2012). Det finns även länder som har en mer liberal attityd gentemot narkotika. Portugal har exempelvis sedan 2001 dekriminaliserat eget bruk av narkotika (Greenwald, 2009; Santos et al, 2012a) och i Nederländerna finns en liknande politik gentemot Cannabis (van Laar et al, 2012).

De länder med en mer restriktiv attityd mot narkotika och dess bruk har även ett problem som Hvitfeldt (2012) identifierar, detta är att nya narkotikaklassade preparat ständigt utvecklas. I Sverige kan det exempelvis ta tid innan regeringen upptäcker den nya substansen och tillsätter en utredning för att avgöra substansens effekt på individen. Detta är ett problem då denna substans är laglig tills den hamnat i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika. Nyberg (2011) skriver att det i Sverige är regeringen och riksdagen som beslutar vilka preparat som ska betraktas som narkotika och de narkotikabetraktade substanser offentliggörs sedan i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika.

Narkotikapreparaten definieras enligt narkotikastrafflagen (1968:64) § 8:

Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor med

beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som 1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller

2. av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lagen. Lag (1999:43).

Ett annat problem som narkotika medför är enligt Korsell et al (2005) att distributionen styrs utav kriminella nätverk. Det innebär att de individer som brukar narkotika kommer i kontakt med dessa kriminella nätverk och per automatik även finansierar dem. Denna kontakt mellan brukare och distributör kan medföra en ökad rekrytering av individer till kriminella nätverk då dessa nätverk blir finansiellt starkare. Korsell et al (2005, s 14) fortsätter och skriver att ”inom EU är den organiserade brottsligheten en av de viktigaste rättspolitiska frågorna”.

Nyberg (2011) skriver att cannabis är den, i en majoritet utav länderna i västvärlden illegala, substans som individer främst brukar. Endast alkohol och nikotin används mer. Statistik från 30 europeiska länder visar att i genomsnitt har 23,2 % av befolkningen någon gång brukat cannabis (Hvitfeldt, 2012). Cannabis bruk är ett intressant tema eftersom detta preparat gärna används utav

allmänheten. Enligt Nyberg (2011) ger bruk utav cannabis en euforisk samt avslappnande effekt. Detta kan vara en av anledningarna till att cannabis är en populär substans. En annan anledning kan vara den uppfattning som allmänheten

7 har gällande cannabis och dess effekt på individen, framförallt finns det en

uppfattning av att cannabis har få eller inga negativa effekter (O'Connor, 2011). Denna popularitet har även bidragit till att debatten om att legalisera cannabis har hållits vid liv sedan cannabisbruk lagstiftades. Danmark håller i nuläget på att diskutera en eventuell legalisering gällande bruk av cannabis vilket, enligt

skånska politiker, kommer försvåra arbetet för den svenska polisen eftersom det är relativt enkelt att åka till Danmark över Öresundsbron (Palmkvist, 2013).

De som debatterar emot en legalisering av cannabis hävdar att ruset får individer att tappa sina hämningar vilket bidrar till en ökad risk att begå brott (SVT, 2012). Frodlund et al (2005) skriver att 53 procent av de intagna på anstalt i deras studie uppgav att de använt cannabis året före verkställigheten. Vilket innebär att

cannabis är en av de vanligaste drogerna som intagna på anstalter i första hand har brukat (a a).

Men är det lämpligt att legalisera en drog om den har ett samband med brott? Denna uppsats avser att ta reda på om cannabisbruk har ett samband med brott genom att se över och samla in den litteratur som finns inom området.

Syfte

Syftet med denna studie är att genom en litteraturstudie undersöka om cannabis har något samband med brottslighet samt att se hur starkt det eventuella

sambandet är.

Frågeställningar

1. Har cannabis något samband med brottslighet? 2. Hur starkt är det eventuella sambandet?

Bakgrund

”Termen cannabis används om alla droger som tillverkas av växten Cannabis sativa, inklusive hasch och marijuana” (Folkhälsoinstitutionen, 2005 s. 10). Courtwright (2003) skriver, som tidigare nämnt, att litteraturen tyder på att cannabis som substans har sitt ursprung i Centralasien. Drogen spreds sig till Europa vid ca 500 år f.Kr och spred sig sedan vidare till Amerika efter Columbus upptäckt av kontinenten och odlades efter det i de europeiska kolonierna.

Det var inte förrän 1800-talet som det påbörjades en sammanställning av vilka effekter som cannabis har på individers sinnesstämning samt medvetande. Nyberg (2011) skriver att det även framkom rapporter som visade att cannabis hade en märkbart minskande effekt på reumatism och smärta. Andra effekter som har framkommit är enligt Johns (2001) att individen får en känsla av eufori som motiverar denne till fortsatt bruk. Vidare menar Johns (2001) att det är kvalitén, intagningsform samt mängden av cannabis som påverkar varaktigheten utav ruset. En individ under inflytande utav cannabis kommer, utöver de positiva effekterna, även känna av negativa bieffekter. Det har visat sig att cannabis påverkar en

8 individs responstid på yttre stimuli negativt (Johns, 2001). Andra negativa effekter är enligt Nyberg (2011) att individens kognitiva förmåga försämras samt att minnesfunktionen sänks under ett cannabisrus. Det finns även belägg för att kroniskt cannabisbruk negativt påverkar individens förmåga att hantera komplex information. Detta har framförallt förklarats genom att cannabis påverkar

blodflödet till hjärnan samt att det även beror på hur frekvent och intensivt bruket varit (a a). Hall & Solowij (1998) nämner ytterligare negativa effekter för

individer som enbart brukar cannabis vid enstaka tillfällen. De vanligaste är ångest och panikattacker.

Studier har redovisat att individer som har en genetisk sårbarhet för psykos eller schizofreni löper en ökad risk att utveckla dessa störningar vid bruk av cannabis (Nyberg, 2011).

Under 1900-talet började regeringar runt om i världen stifta lagar för att begränsa bruket av cannabis, detta till följd av en ökad medvetenhet om de negativa effekter som cannabis har på individen (Nyberg, 2011). Cannabis blev, i flera länder, narkotikaklassat och därmed olagligt att bruka under 1970-talet och detta förbud finns kvar i bland annat Sverige (a a).

I Sverige regleras samtliga narkotikaklassade preparat i Narkotikastrafflagen (1968:64). Under § 1 står det att den som olovligen:

1. Överlåter narkotika, 2. Framställer narkotika, 3. Förvärvar narkotika i

överlåtelsesyfte. 4. Anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk, 4. Bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel, eller 6. Innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.

Om brottet anses vara ringa blir påföljden böter eller fängelse i max sex månader men om det istället anses vara grovt ska påföljden vara fängelse i lägst två år och max tio år.

Det finns undantag gällande narkotikaklassade preparat som används inom hälsovården, exempelvis morfin. Preparat som omfattar ämnen, växtmaterial och svampar med medicinsk användning finns under företeckning II-IV i

läkemedelverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10). Sverige har, som tidigare nämnt, en strikt lagstiftning gentemot narkotika och där inkluderas cannabis. Nederländerna har däremot en mer liberal lagstiftning gällande bruk och försäljning av cannabis. I Nederländerna sker försäljning utav cannabis på specificerade försäljningsställen, så kallade Coffee Shops. Mellan 1976 och 1986 utformades fem regler som försäljarna av cannabis, det vill säga dessa Coffee Shops, måste följa för att inte riskera åtal (MacCoun & Reuter, 2001). De får inte annonsera att de säljer cannabis, de får inte sälja till underåriga, det får inte finnas någon tyngre narkotika tillgänglig i coffee shopsen, mängden cannabis som säljs får inte överstiga 5 gram och slutligen får dem inte bidra till störningar gentemot allmänheten (a a). MacCoun & Reuter (2001) skriver även att

9 under åren har kontrollen utav dessa ”Coffee shops” blivit mer decentraliserat vilket betyder att det är upp till varje stad eller samhälle att själva reglera det. Portugal har en liberal lagstiftning och skiljer sig markant från majoriteten av länderna i Europa men även resten av världen. I Portugal genomfördes under 2000/2001 en legalisering gällande innehav och bruk av narkotika, vilket innebär att individer som endast använder sig utav narkotika för eget bruk inte kommer att åtalas. Det är dock fortfarande olagligt att tillverka samt sälja narkotika (Santos et al, 2012a).

Cannabisbruk är i nuläget olagligt i majoriteten utav länderna i västvärlden (Hall & Solowij, 1998) och är den illegala substans som används mest (Nyberg, 2011). Prevalensen gällande cannabisbruk skiljer sig dock mellan länder. I Sverige, som har en strikt attityd mot bruk av cannabis, uppgav 21,4 procent av individerna mellan åldrarna 15-64 att de vid något tillfälle hade brukat cannabis (Hvitfeldt, 2012). Danmark, som tidigare nämnt i inledningen, diskuterar i nuläget en legalisering utav cannabis. Där uppgav 41,5 procent av individerna mellan åldrarna 15-64 att de vid något tillfälle brukat cannabis (Grasaasen et al, 2012). I Nederländerna, som har en mer liberal attityd gentemot bruk av cannabis, uppgav 25,7 procent av individer mellan 16-64 år att dem vid något tillfälle hade brukat cannabis (van Laar et al, 2012). 11,7 procent av individer i Portugal mellan

åldrarna 15-64 uppgav att dem vid något tillfälle har brukat cannabis (Santos et al, 2012b).

Hall & Solowij (1998 s. 1611) skriver att ”Frekventa cannabisbrukare är mer sannolika att vara män, sämre utbildade, regelbundna användare utav alkohol och tobak, samt även användare utav amfetamin, hallucinogener, psykostimulantia, lugnande medel och opioder”.

Det finns en risk att dessa frekventa cannabisbrukare kan bli beroende. Ett beroende definieras av Världshälsoorganisationen och innefattar flera olika faktorer. En individ som är beroende av narkotika har oftast ett drogsökande beteende, använder droger tvångsmässigt, tappar kontrollen över sitt bruk och känner abstinens när denne inte får bruka drogen (Nyberg, 2011). Det som skiljer cannabis från andra illegala droger är att individen inte bygger upp en tolerans mot cannabis utan i många fall tvärtom. Det vill säga att istället för att behöva mer av drogen för att känna av ett rus krävs det istället mindre (a a). För att avvänja en individ från dennes beroende eller missbruk bör, i de flesta fall, individen ifråga genomföra någon form av behandling. Detta stöds även av Öberg & Holmberg (2008) som skriver att behandlingsprogram för missbrukare i fängelse har effekt på återfall i missbruk även om dessa effekter är små. Liknande slutsatser har även dragits i internationell forskning (Öberg & Holmberg, 2008).

Det finns olika sätt att ge individer med ett cannabisberoende behandling. Nyberg (2011) skriver att den behandling som främst används är den så kallade

psykosociala behandlingen eftersom det finns otillräckligt med effektiva

farmakologiska substitut. Farmakologisk behandling används främst för att dämpa eventuell ångest eller abstinensbesvär. Psykosocial behandling handlar om att motverka de negativa effekter som ett missbruk har på individens tankefunktion, kognitiva funktioner samt motivation. Detta görs med hjälp av psykologer och

10 psykiatriker som, beroende på vilken behandlingsfas individer är inne i, är mer eller mindre aktiva i behandlingen (a a).

Psykosocial behandling för cannabisberoende ges i två former, Kognitiv

Beteendeterapi (KBT) och Motivational Enhancement Therapy (MET). KBT är en terapiform med målet att förändra en individs tankebanor, i detta fall sug efter cannabis och andra problematiska tankebanor relaterade till missbruk (Nyberg, 2011).

Motivation Enhancement Therapy, eller Motiverande Samtal som det heter på svenska, är enligt Nyberg (2011) mer en intervention än en behandling. Fokus i denna behandlingsform ligger i att styrka individens motivation till att

åstadkomma en förändring gällande sina drogvanor.

Behandling av ett cannabisberoende är även viktigt eftersom cannabis har visats vara associerat med andra sociala problem. De sociala problem som främst associeras med cannabisbruk är enligt Hall & Solowij (1998) samt Macleod et al (2004) användandet utav andra olagliga substanser, avbruten skolgång, instabilt arbetsliv under ungdomen samt antisocialt beteende. Det har dock inte påvisats att cannabis har någon kausal orsak till dessa sociala problem (a a). Det finns evidens för att individer som regelbundet brukar cannabis även är involverade i

drogrelaterade brott (Hall & Solowij, 1998). Det sociala problem som denna uppsats avser att undersöka är om bruk av cannabis även har något samband med annan typ av brottslighet.

Teoretisk bakgrund

Cannabisanvändning och dess effekter på individer är en populär debatt i Sverige men debatten skiljer sig dock åt. Modig (2011) debatterar för nolltolerans mot cannabis där han hävdar att cannabis är en farlig drog medan Pierini et al (2011) skriver en respons på debatten där de menar att cannabis varken skapar våld eller brott. Om ett samband mellan cannabisbruk och brottslighet existerar är det viktigt att genom teori förstå och förklara detta eventuella samband. Akers sociala

inlärningsteori kommer att användas för att försöka förklara ett eventuellt samband mellan bruk av cannabis och kriminalitet. Sociala inlärningsteorin ansågs vara passade eftersom Meneses & Akers (2011) testade fyra

kriminologiska teorier (sociala band, självkontrollsteorin, strain teorin och sociala inlärningsteorin) och kom fram till slutsatsen att sociala inlärningsteorin var den teorin som bäst förklarade användningen utav marijuana. Denna slutsats har även fått stöd i flertalet andra studier som genomförts i bland annat USA (a a). Det är även viktigt att poängtera att de tre andra teorierna också förklarade marijuana användning men inte i lika stor utsträckning. Akers sociala inlärningsteori hjälper att förstå ett eventuellt samband mellan bruk av cannabis och brottslighet eftersom teorin avser att förklara kriminalitet men även andra avvikande beteenden (Akers, 2009). Cannabis är olagligt i de flesta länder vilket innebär att bruket anses vara ett avvikande beteende. Man bör därmed kunna förstå ett eventuellt samband mellan brottslighet och cannabisbruk utifrån Akers sociala inlärningsteori eftersom båda beteendena är avvikande.

11 Akers (1998) skriver att den sociala inlärningsteorin utvecklades utifrån

Sutherlands differentiella associationsteori. Sutherland (1955) menar att exempelvis fattigdom inte kan förklara brottsligt beteende eftersom brott inte endast begås av fattiga individer. Istället ville differentiella associationsteorin förklara brottslighet utifrån ett sociologiskt perspektiv där han menar att allt beteende, inklusive det kriminella, är inlärt (Sarnecki, 2009).

Den differentiella associationsteorin består av nio stycken teser om vad som leder en individ till att begå brottsliga handlingar. Sarnecki (2009) och Sutherland (1955) skriver att dessa nio teser är följande:

(1) Kriminellt beteende är inlärt. Kriminalitet är alltså inte ärvt utan man lära sig att bli kriminell.

(2) Inlärningen av det kriminella beteende sker genom en interaktion med andra

personer i en kommunikationsprocess. Kommunikation är främst verbal men

inkluderar även gester.

(3) Huvuddelen av det inlärda kriminella beteende sker inom täta grupper med

nära personliga relationer. Saker som filmer och nyhetstidningar spelar ingen roll

för det kriminella beteendet.

(4) Inlärningen av det kriminella beteende innefattar tekniker om hur man begår

brott och även specifika motiv till brottet samt drivkrafter, rationaliseringar och attityder.

(5) Inlärningen av de specifika motiven och drivkrafterna kring lagen: att om man

ser ett brott som något fördelaktigt eller inte. Man omgivs av människor i

samhället som både uppfattar lagen som något man ska följa men även av människor som definierar lagarna som något man kan bryta mot.

(6) Individer begår brott om dennes värderingar är övervägande positiva till

brottsligt beteende. Den differentiella associationen till brott och lag.

(7) Individers anknytning till personer med de olika definitionerna av lagen

(positiva eller negativa) kan variera med avseende på frekvens, varaktighet, prioriteringar och intensitet.

(8) Inlärningsprocessen av kriminellt beteende genom association följer alla

andra mekanismer för inlärning.

(9) Eftersom kriminellt beteende är ett uttryck för generella behov och

värderingar, kan det inte förklaras utifrån dessa då de icke-brottsliga beteende är ett uttryck för samma sorts behov och värderingar.

Det var dessa nio teser som Akers främst utvecklade till den teori som kallas för den sociala inlärningsteorin (Akers, 1998). Huvuddelarna från Akers sociala inlärningsteorin är differentiell association och definitioner som kommer från Sutherlands teori samt differentiell-förstärkning och imitation som kommer från inlärningsteorin (a a). Akers (1998, s.50) skriver att ”grundantagandet i sociala inlärningsteorin är att samma inlärningsprocess som är verksam i en kontext av social struktur, interaktion och situation producerar både överensstämmande och

12 avvikande beteende” Det vill säga de processer som gör att individer avstår från brottsliga handlingar är samma processer som får individer att begå brott. Skillnaden ligger endast i riktningen av processen där dessa mekanismer är verksamma (Akers, 1998). Till skillnad från Sutherlands teori som hade nio teser så består sociala inlärningsteorin av fyra stycken huvudkoncept: differentiell association, differentiell förstärkning, imitation och definitioner (Akers, 1998).

Differentiell association i den sociala inlärningsteorin innebär ”… den direkta och

indirekta, verbala och icke-verbala kommunikationen, interaktionen och

identifikationen med andra” (Akers, 1998 s.52). Associationen som individen har med andra kan skilja sig i frekvens, intensitet, prioritet och varaktighet (Akers, 1998). Detta innebär att de associationer som inträffar tidigt i livet, har en lång varaktighet, spenderar mycket tid med samt inträffar ofta, kommer att ha en större effekt på kriminellt respektive lagligt beteende jämfört med kortvariga

associationer. Differentiell förstärkning är den feedback, det vill säga belöningar eller bestraffningar, som individen får på sitt beteende. Imitation innebär att individen observerar andras beteende och dess konsekvenser samt att man modellerar dessa, ta dem som förebild. Definition är de föreställningar,

övertygelser, attityder, motiveringar som påverkar individen till att engagera sig i ett avvikande beteende (Akers, 1998). Det är primära källor som vänner och föräldrar som påverkar individen mest men till skillnad från Sutherlands teori menar Akers (1998) att i sociala inlärningsteorin påverkar även sekundära och mer avlägsna källor individen men inte i samma grad som de primära. Individer kan även använda sig av neutralisering som innebär att man rättfärdigar ett beteende trotts att det anses vara avvikande eller kriminellt. Dessa ursäkter kan leda till mildare sanktioner som i sin tur kan leda till upprepning av avvikande handlingar (Akers, 1998).

En individ är alltså mer trolig att involveras i avvikande handlingar om denne associeras med andra individer som begår eller stödjer dessa handlingar. Om individen inte bestraffas utan upplever att den får positiv feedback för sitt avvikande beteende ökar också troligheten för denne att fortsätta med beteendet. Individen är även troligare att begå brott om denne observerat och modellerat andra vars beteende varit avvikande samt om individens övertygelse och attityder är positiva mot att begå avvikande handlingar. Akers (1998) skriver även att kriminellt beteende är troligare att förekomma om de kombinerade effekterna av de fyra huvudkoncepten stärker en individs avvikande beteende.

Metod

För att på ett effektivt sätt kunna undersöka syftet och besvara frågeställningarna i denna uppsats kommer en så kallad litteraturstudie att utföras. Denna uppsats kommer inte att uppfylla samtliga krav för en systematisk litteraturstudie på grund av tidsbrist men kommer ändå vara systematiskt förankrad. En genomgående beskrivning av vad en systematisk litteraturstudie innebär samt hur

litteraturstudien i denna uppsats utförts kommer att beskrivas detaljerande i följande avsnitt.

13

Information om systematisk litteraturstudie

Litteraturstudier har avsikten att söka efter och sammanställa befintlig kunskap inom ett specifikt område för att kunna svara på relevanta frågeställningar och identifiera eventuella hål i kunskapsbasen (Jones, 2007). En systematisk

litteraturstudie identifieras som en empiri-fokuserad metod då målet oftast är att förklara varför ett fenomen inträffar och inte att beskriva hur omfattande

fenomenet är (Jones, 2007; NHMRC, 1999).

Khan et al (2003) identifierar fem steg som bör tas i beaktande för att utföra en konkret samt korrekt systematisk litteraturstudie. Dessa fem steg är:

(1) Inramning av frågan

(2) Identifiering av relevanta publikationer

(3) Utvärdering av kvalitén av dessa publikationer (4) Summering utav evidensen

(5) Analysera insamlad data

I det första steget är det viktigt att först strukturera upp frågeställningen i tydliga frågor som ska behandla fenomenet och dess eventuella problembild. Denna frågeställning kan modifieras beroende på litteraturen som finns men det är inget som rekommenderas (Khan et al, 2003).

Khan et al (2003) skriver att i det andra steget, då själva litteratursökningen sker, är det viktigt att vara så omfattande som möjligt. Vid sökandet efter litteratur i olika databaser kommer antalet träffar variera beroende på hur specifik eller generell frågeställningen är. All denna litteratur kommer inte att vara relevant och det är då viktigt att kunna värdera relevansen för varje funnen träff (Jones, 2007). I det tredje steget ska den identifierade litteraturen utvärderas baserat på dess kvalité samt relevans (Khan et al, 2003). Vid denna värderingsprocess är det viktigt att vara systematisk och lägga fram ett antal kriterier som varje vald litteratur måste uppfylla. Jones (2007) identifierar tio huvudkriterier som

författaren för en systematisk litteraturstudie ska beakta vid sin värdering av den funna litteraturen. Dessa tio kriterier delar Jones (2007) upp i fyra olika grupper (1) Ämnesområde

(2) Studiedesign (3) Forskningsanalys (4) Slutsatser

Gällande gruppen ämnesområde anser Jones (2007) att två frågor bör tas i beaktande, om syftet och frågeställningarna är adekvat definierade samt om författaren hänvisar till tidigare forskning och dess resultat.

Under studiedesignen är det viktigt att se om metoden är proper och

välformulerad, om kontexten för studien är tydlig, exempelvis om författaren tog hänsyn till eventuell subjektivitet och slutligen om studiens avgränsningar är tydligt definierade (Jones, 2007).

Under forskningsanalysen är det viktigt att värdera hur bra publikationens resultat är beskrivet, om resultatet är giltigt samt om det är tillförlitligt. Det är även viktigt att se över hur författarens analys är gjord och om den är utförligt beskriven (a a).

14 Jones (2007) skriver att författarens slutsatser ska värderas och framförallt är det viktigt att se om författaren har undersökt alla tänkbara möjligheter till varför undersökningen fick fram det specifika resultatet. Det är också viktigt att

publikationens slutsatser stämmer överens med det huvudsakliga syftet samt dess frågeställningar. Slutligen ska slutsatserna kunna kopplas till analysen och den insamlade datan (a a). Det är viktigt att utföra detta grundligt eftersom dåligt designade publikationer kan färga resultatet felaktigt vilket i sin tur innebär att trovärdigheten för den systematiska litteraturstudien minskar (Khan et al, 2003). Efter att de publikationer som anses vara otillräckliga sorteras bort är det fjärde steget att summera resultaten från de publikationer som bedömdes ha tillräckligt hög kvalité för att användas. Denna summering bör innehålla publikationens metod, resultat och en värdering av kvalitén som publikationens bedöms ha (Khan et al, 2003).

I det femte steget, som även är det sista, skriver Khan et al (2003) att en analys ska göras av hela det insamlade materialet och dess kombinerade resultat. Får frågeställningen ett konkret svar eller saknas det för mycket kunskap inom området? Slutgiltig rekommendation ska ges och om det exempelvis inte finns tillräckligt med kunskap inom området är det en tänkbar rekommendation för framtida forskning.

Information om litteratursökning

Som tidigare nämnt är det viktigt att i en systematisk litteraturstudie fånga in all relevant litteratur. Det finns olika metoder att gå till väga men oftast sker det genom sökning i olika databaser med hjälp av nyckelord eller genom en typ av snöbollsurval där en publikations källor följs upp (Jones, 2007).

(1) Genom att använda sig utav nyckelord i databassökningar går det att fånga in relevant litteratur som behandlar ämnet som undersöks. Denna sökning kan specificeras ytterligare genom så kallade logiska operatorer, som exempelvis AND, OR, NOT (Jones, 2007). AND används när två nyckelord ska sökas ihop. OR används för att inkludera synonymer till ord. Slutligen används NOT för att exkluderas specifika ord (a a). I många databaser finns det också möjligheter att avgränsa sin sökning ytterligare, exempelvis genom att endast söka efter publikationer efter ett visst årtal, språk och/eller publiceringsplats. Om sökningen ger för många träffar bör en eventuell avgränsning beaktas (a a).

(2) Jones (2007) skriver att när litteraturen, som valts ut genom

databassökning, granskas finns det en möjlighet att följa upp författarens källor. Detta kallas för snöbollsurval och genom denna sökmetod kan fler publikationer som är direkt relevanta upptäckas. Denna sökmetod ska främst användas som ett komplement till databassökning då chansen att upptäcka ny forskning minskas avsevärt.

15

Uppsatsens litteraturstudie

Till denna uppsatsens litteraturstudie har vi använt oss av de fem steg som Kahn et al (2003) menar är viktiga för att kunna genomföra en konkret och korrekt systematisk litteraturstudie. Dessa fem steg kommer att användas som mall i så stor utsträckning som möjligt eftersom denna uppsats har som mål att vara systematisk även om samtliga krav inte kan uppfyllas till fullo.

Avgränsningar och begräsningar

Första steget som Kahn et al (2003) identifierar är inramning av frågan. Detta har gjorts genom vissa medvetna avgränsningar. Detta för att på bästa sätt kunna undersöka det som är relevant för denna uppsats. Den främsta avgränsning som gjorts i denna uppsats är valet av att endast undersöka om bruk av cannabis har något samband med brottslighet. Därmed uteslöts andra substanser som

exempelvis heroin och amfetamin men även alkoholens påverkan har uteslutits. En annan avgränsning som gjorts är att undersöka endast sambandet mellan cannabis och brottslighet. Det finns därmed inget intresse i att uttala sig, i denna uppsats, om vilket av cannabisbruk respektive brottslighet som kommer först. Den sista större avgränsningen som gjorts i denna uppsats är valet av att inte

specificera en brottstyps utan istället att uttala sig gällande sambandet mellan samtliga brottstyper och generell brottslighet.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterna gällande vilka artiklar som skulle inkluderas i resultatet baserades på uppsatsens syfte och frågeställningar. Dessa värderades efter följande kriterier

(1) Relevans till uppsatsens syfte och frågeställningar

Första kriteriet för att en artikel ska inkluderas är att resultatet som redovisas stämmer överens med syftet och frågeställningarna i denna uppsats.

(2) Välutformad och motiverad metod

Det andra kriteriet innefattar att studien på ett utförligt sätt redovisat sin metod och tillvägagångsätt. Metoden ska därmed på ett tydligt sätt vara beskriven i metodavsnittet i publikationen samt att författarna tydligt ska motivera samtliga val och avgränsningar. Detta innebär att studien ska ha en hög reliabilitet och en relevant metod för dess syfte. Studiens metod bedömdes bland annat efterstorleken på urval, oavsett om det handlade om intervjuer, självrapporteringar eller longitudinella studier. Storleken på urval gällande intervjuer bedömdes mildare då intervjuer är tidskrävande att genomföra men de tillför djupare fakta om syftet som undersöks. Här sattes kravet på minimum 100 stycken intervjuer. I kvantitativa metoder som exempelvis självrapportering skriver Jacobsen (2007) att urvalet inte bör understiga 100 stycken och att 400 – 600 stycken är tillräckligt för att uppnå en bra precision. I denna uppsats var minimum, för att inkludera studien i resultatet, 600 stycken gällande självrapporteringsstudier. Urval gällande longitudinella studier ska, enligt kriterierna i denna uppsats, inte understiga

16 ett urval på 100 stycken. Det gäller efter att man slutfört studien, det vill säga ett faktiskt urval på minimum 100 stycken individer.

(3) Korrekt koppling mellan resultat och slutsats

Detta bedömds genom att studera resultatet som redovisats i studien och sedan jämföra dessa resultat med författarnas slutsatser.

Bedömning utav styrkan på studiers eventuella samband

Styrkan på eventuellt funna samband kommer att bedömas efter specificerade kriterier och rubriceras efter svagt, medelstarkt eller starkt. Finns studier med samband men att styrkan på dessa samband inte är tydligt redovisade, kommer dessa att rubriceras som ”osäkert”. Westergren et al (2001) skriver att odds ratio är ett relativt mått som, i denna uppsats, används för att bland annat uttala sig om hur mycket större risken är för en cannabisbrukare att kopplas till brottslighet jämfört med en icke cannabisbrukare. Eftersom måttet är relativt kommer styrkan i denna uppsats bedöms utifrån egna kriterier. Viktigt är även att poängtera andra författare hade kunnat bedöma styrkan på måtten annorlunda.

De resultat som redovisas i odds ratio bedöms på följande sätt: OR < 2 starkt samband, OR mellan 1.5 och 1,99 medelstarkt samt OR > 1.5 svagt samband. Resultat som redovisas i Pearson R kommer att bedömas utifrån riktlinjer som Cohen (1998) identifierat: 0,10-0,24 lågt samband, 0,25-0,39 medelstarkt samband och 0,40+ starkt samband.

Informationssökning

Det andra steget i en systematisk litteraturstudie är enligt Kahn et al (2003) identifiering av relevanta publikationer. Detta görs, i denna uppsats, först genom att göra inledande sökningar i olika typer av databaser men även i andra typer av litteratur som exempelvis böcker.

Sökord och källor

Till denna studie användes främst Malmö högskolas bibliotek för att söka

litteratur. Databaserna som valts till denna litteratur studie är PubMed, ProQuest, SAGE journals samt även Google scholar eftersom möjligheten för att hitta relevant litteratur utvidgas. Anledningen till att främst de tre första databaserna valts är eftersom de är anpassade till ämnesområdet som denna uppsats behandlar. PubMed var den första databasen som användes för en sökning och är den största medicinska databas som finns (Landén, 2008). Denna databas ansågs relevant eftersom cannabis undersöks väldigt frekvent inom medicin även om de flesta undersökningar inte berör samband mellan cannabisbruk och brottslighet. ProQuest användes främst eftersom denna sökmotor genomsöker 15 olika databaser. Detta leder till en bred sökning och större möjlighet att få tillgång till flera publikationer.

SAGE journals används eftersom den har en koppling till kriminologi men även en koppling till andra ämnesområden som exempelvis medicin (SAGE, u.d). Denna databas är väldigt relevant då uppsatsen skrivs inom ämnet kriminologi. Google scholar används som en generell publikationssökningsdatabas. Där

17 genomsöks flertalet databaser efter de sökorden som man skriver in. Denna

sökmotor användes främst som ett komplement till de övriga databaserna. En sökning gjordes även i Malmö högskolas bibliotekskatalog. Detta för att försöker hitta böcker där man undersökt eller skrivit om sambandet mellan cannabis och brott.

För att få tag i relevant litteratur användes även det som Jones (2007) kallar för snöbollsurvalet. Studier som ansågs relevanta genom databassökningarna som genomfördes hade i vissa fall hänvisat till andra studier där man undersökt samma sak. I detta fall handlar det om cannabis och kriminalitet. Dessa studier blev på sådant sätt också en del av resultatet i denna litteraturstudie.

Sökorden som identifierades vara relevanta och som berörde vårt syfte var följande: cannabis, marijuana, crime, violence. Anledningen till att sökordet

violence ansågs som relevant är att cannabisbruk och våldsbrott är ett av de

vanligare sambanden som undersöks. Detta identifierades efter att en sökning av artiklar påbörjats. Detta togs därmed i beaktande och sökningar i några av

databaserna där violence inkluderas, resulterade till att relevanta artiklar framkom. Dessa sökord användes genom varianter av ”AND”, ”NOT”, ”OR” för att på bästa sätt scanna igenom databaserna efter relevanta artiklar och böcker. De

kombinationerna som i denna uppsats användes var cannabis or marijuana and

crime. I databaser där violence inkluderades användes cannabis or marijuana and crime or violence. Att använda ”NOT” prövades även i databaserna och ord som

exkluderades då var health och economics men dessa exkursioner resulterade inte i några relevanta artiklar. I en av sökningarna som genomfördes i databasen SAGE gjordes en specialiserad sökning. Denna sökning innefattade cannabis or

marijuana and crime or violence där dessa sökord skulle finnas i publikationers

”keywords”. Sökningen som genomfördes i ProQuest markerades ”peer reviewed”, detta för att enbart få artiklar som är granskade av andra forskare. Det största problemet som upplevdes med datasökningarna var antalet träffar där två av databassökningarna resulterade i att antalet träffar översteg 10 000 stycken. Jones (2007) skriver att man eventuellt måste omstrukturera sökningen för att begränsa antalet träffar i databassökningarna. Ett försök att omstrukturera sökningen och sökord gjordes men det resulterade i att relevanta artiklar utgick. Vid en övervägning av för respektive nackdelar gällande mängden träffar som vi fick i några av databaserna bestämde vi oss ändå för att behålla de sökorden som gav många träffar. Vi är medvetna om att detta val eventuellt kan ha lett till att reliabiliteten i uppsatsen skadats eftersom vi inte lyckats granska samtliga träffar i sökningarna och på sådant vis även kunnat missa någon relevant artikel. Eftersom cannabis och brott är ett generellt ämne är en begräsning av sökning svår att uppnå.

Sökningarna gav totalt 30954 träffar vilket inte är möjligt att gå igenom på endast 10 veckor. Det är framförallt detta steg som medförde att denna uppsats inte kan klassificeras som en fullständig systematisk litteraturstudie. För att få med den relevanta litteraturen gick vi först igenom publikationernas titel. Om titeln var relevant studerades publikations abstract närmare för att se om den kunde kopplas till denna uppsats syfte. De studier som hade ett relevant abstract lästes sedan

18 igenom noggrant för att se om metoden och resultatet var relevant för denna uppsats. Detta resulterade i totalt 9 publikationer.

Tabell 1. Sökord, databaser, antal träffar samt antalet artiklar som inkluderats i

denna uppsats från respektive databas och snöbollsurval

Databas Sökord Antal träffar Valda artiklar

ProQuest cannabis, marijuana, 12 217 2

crime, violence - Peer reviewed

PubMed cannabis, marijuana, 746 3

crime

SAGE cannabis, marijuana 5 1

crime, violence (Keywords)

SAGE cannabis, marijuana, crime 4 186 1

violence

Google scholar cannabis, marijuana, crime 13 800 1

Snöbollsurval 1

Summa 30 954 9

Det tredje steget som Kahn et al (2003) skriver om gällande beaktande som man bör göra vid en systematisk litteraturstudie är utvärdering av kvalitén av studier. Studiers kvalité har bedömts med hjälp av tidigare nämnda inklusionskriterier. Publikationer som bedömdes ha ett högt värde stämde på ett väldigt tydligt sätt överens med inklusionskriterierna. De skulle även innefatta ett betydligt större urval än det minimum som bestämdes i denna uppsats. De studier som bedömdes ha ett medelvärde hade en bristande överenstämmelse med inklusionskriterierna men tillräckligt för att uppnå minimumkraven. Bristande överenstämmelse

innebär bland annat att metoden är tydligt men att enstaka brister som exempelvis sämre motiverade avgränsningar eller att någon slutsats kan ifrågasättas. Ett urval som är nära vårt minimumkrav resulterar också till att studien blir bedömt till att vara av medelkvalité. Varje publikation som inkluderats i resultatet är tydligt relevant till denna uppsats syfte och frågeställningar.

Reliabilitet och validitet

Eliasson (2006 s.14) skriver att ”reliabilitet handlar i grund och botten om ifall undersökningen är pålitlig - att den går att upprepa och då ge samma resultat” För att uppnå en hög reliabilitet har i denna uppsats metoden och tillvägagångsättet tydligt förklarats. Sökord och olika sökningar har också specificerats och tydligt beskrivits. Reliabiliteten i denna studie kan ha skadats något då sökningar i de

19 olika databaserna gav nästan 31 000 träffar vilket kan innebära att relevanta artiklar inte kom med i resultatet. Reliabiliteten blir bristande eftersom det är svårt att endast välja ut nio relevanta artiklar av 31 000 möjliga träffar. Andra författare kan ha svårigheter i att identifiera dessa nio stycken publikationer som

inkluderades i denna uppsats då de eventuellt inte anser att titeln på dessa

publikationer är relevanta. Att välja ut artiklar, i första steget, kan vara subjektivt då det är svårt att specificera exakt vad som söks i titeln för att den publikationen sedan ska granskas vidare. Dessa är de främsta svårigheter som ett högt antal träffar leder till eftersom få träffar innebär en större möjlighet att gå igenom samtliga publikationer. Som tidigare nämnt föll relevanta artiklar bort när sökningen specificerades och genom att behålla de ursprungliga sökorden vet vi med säkerhet att vi inte missade de relevanta artiklar som skulle ha kommit bort. Detta kan, till en viss grad, kompensera för eventuella missade artiklar.

Ett sätt att öka reliabiliteten, om man är flera personer som genomför

undersökningen, är enligt Eliasson (2006) att tydligt gå igenom vad som ska göras och hur det ska göras samt att alla är överens om hur undersökningen ska

genomföras. Detta har säkerhetsställts genom dagliga möten och konversationer gällande uppsatsskrivandet. Ett annat sätt att öka reliabiliteten är att förbereda undersökningen väl, det vill säga skapa tydliga rutiner för vad som ska göras (Eliasson, 2006). Det var under de dagliga möten och konversationerna som rutinerna för vad som ska göras diskuterades och klargjordes.

Denna uppsats anser vi har en relativt hög reliabilitet då relevanta artiklar för syftet används samt att en utvärdering av kvalitén i de inkluderade artiklarna gjorts. Det skulle gå att göra om denna studie och få samma resultat trots problemen gällande antalet träffar i databaser.

Validitet innebär enligt Eliasson (2006) om undersökningen verkligen mäter det som är ska mätas. Resultaten som presenteras i denna uppsats är samtliga

kopplade till uppsatsens syfte och frågeställningar. Undersökningsupplägget är det som avgöra konsekvenserna på undersöknings validitet och man bör därför ställa sig frågan om undersökningsupplägget är lämpligt för att belysa

problemställningen (Jacobsen, 2007). Problemställningen i denna uppsats handlar om att se vad tidigare publicerade resultat har visat gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott samt att sammanställa dessa. Det innebär att

litteraturstudie är en passande undersökningsdesign då intresset ligger i sekundärdata.

Etiska aspekter

Att undersöka hur användningen av cannabis samvarierar med brottslighet kan har etiska svårigheter, då det handlar om ett känsligt ämne, eftersom själva

användningen eller missbruket av cannabis är kriminaliserat i de flesta länder. Eftersom denna uppsats bygger på sekundär data behövs inte några etiska överväganden göras. Detta eftersom studierna som samlat in data och vars data används i denna studie tidigare har gjort de nödvändiga etiska övervägandena. Ett annat etiskt problem gällande en sådan här undersökning är att i flertalet länder är cannabis olagligt vilket kan innebära politiska svårigheter om resultat visar att bruk av cannabis inte har något samband med brottslighet. Det skulle bland annat kunna öppna upp för flera debatter gällande legaliseringen av cannabis.

20

Resultat

I följande stycke har de publikationer som anses hålla bra kvalité och relevans för denna uppsats syfte valts ut och sammanfattats. Nio publikationer ansågs bestå av tillräckligt hög kvalité för att inkluderas i resultatet och samtliga av dessa finns kort sammanfattade i detta avsnitt. Storlek på faktiska urvalet i tabell 2 syftar på det urval som studiernas resultat baserades på. Det ursprungliga urvalet var större än det faktiska urvalet i samtliga studier.

Tabell 2. Presentation av inkluderade publikationer.

Författare samt årtal

Plats för

under-sökningen Studiens fokus

Storlek på faktiska urvalet Undersöknings- metod Spunt et al (1994) USA Undersöka koppling mellan marijuana och mord 268 Intervju White et al (1999) USA Undersöka koppling mellan droger och våld 505 Årlig uppföljning under 6 år Reingle et al (2011) USA Undersöka koppling mellan marijuana

och partnervåld 9421 Självrapportering Pedersen & Skardhamar

(2009) Norge Undersöka om cannabis påverkar brottsbenägenhet 1353 Årlig uppföljning från 13 till 27 års ålder Bennett et al (2008) - Drogmissbruk och dess effekt på brottsbenägenhet - Meta-analys Feingold et al (2008) USA Undersöka koppling mellan substansbruk och partnervåld 150 Årlig uppföljning under 10 år

Simonds & Kashani (1980) USA Undersöka koppling mellan substansbruk och våld 112 Intervju Green et al (2010) USA Undersöka om cannabusbruk i ungdomsåren ökar brottsbenägenhet i vuxen ålder 702 Regressionsanalys samt Självrapportering Salmelainen (1995) Australien Undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomar

21

The Role of Marijuana in Homicide

Spunt et al (1994) undersökte i en publikation om det finns ett samband mellan bruk av marijuana och mord. Data som användes hämtades från intervjuer utförda på 268 personer som fängslades för mord under 1984. 97 % av urvalet var män, vilket motsvarade 259 respondenter (a a).

Urvalet togs ut genom ett par processer där författarna först hittade individer som blivit dömda för mord år 1984. Sedan togs de som fortfarande satt kvar i fängelset ut, vilket resulterade i 367 individer. Dessa individer fick förfrågan att delta i en intervju och totalt gav 259 ett positivt besked (Spunt et al, 1994). I denna

publikation finns inte de specifika frågorna med som bilaga vilket gör en komplett värdering utav metoden svår.

Resultatet visar att en klar majoritet, 86 procent, av individerna fällda för mord hade brukat marijuana, varav 42 procent brukade marijuana regelbundet. Från intervjuerna kunde dem ta reda på graden av påverkan som varje respondent var under vid tillfället då mordet inträffade. 73 stycken av de intervjuade uppgav att de hade brukat marijuana inom 24 timmar innan mordet inträffade och 45 stycken av dessa medgav att de var under stark påverkan av cannabis. De intervjuade fick också förfrågan om de ansåg att effekten av marijuanan låg till grund för deras beslut att begå ett mord och 24 % ansåg att drogen var orsaken till att mordet begicks. Slutsatsen i denna studie är att marijuana kan till viss del kopplas till mord men det är oklart ifall det faktiskt är marijuana som är den utlösande faktorn eller om det är faktorer hos individen (Spunt et al, 1994). Mord har ett visst samband med marijuana men det är osäkert hur starkt detta samband är. Det som dock framgår är att drygt 40 % av de individer i urvalet, som blev fällda för mord, även brukade marijuana regelbundet.

Developmental associations between substance use and violence

White et al (1999) undersökte om det, under tonåren, fanns en koppling mellan bruk av substanser och våld. Då alkohol samt marijuana ansågs vara de vanligaste substanserna som en tonåring konsumerar lades fokus på dessa två. Detta

undersöktes genom att följa 506 pojkar årligen under 6 år med start i sjunde klass. Dessa 506 pojkar valdes ut genom ett så kallat randomiserat urval, vilket betyder att urvalet inte hade förutbestämts utan det valdes slumpmässigt (Jacobsen, 2007). Ursprungligen fanns det totalt 850 pojkar från varje årskurs och utifrån dessa valdes sedan de 250 av de mest antisociala pojkar ut samt 250 randomiserade från den äldsta kohorten. De 250 som randomiserades ut skulle fungera som en sorts kontrollgrupp gentemot den antisociala gruppen för att på så sätt kunna jämföra och se om det fanns några märkbara skillnader mellan dessa två grupper (White et al, 1999). Ett stort urval samt en randomiserad urvalsprocess ökar värdet för metoden då sannolikheten för att en korrekt jämförelse mellan grupperna är hög (Jacobsen, 2007).

Resultatet utformades med hjälp av en så kallad Logistisk regressionsanalys vilket, i stora drag, är hur oddset för att någonting sker förändras beroende på olika typer av variabler (Djurfeldt & Barmark, 2010) I denna publikation

undersöks hur individens ålder samt alkohol- och marijuanaanvändning påverkar oddset för att bruka våld.

22

Tabell 3. Association mellan frekvent alkohol

samt marijuana bruk och våld i olika åldrar

Tabell hämtad från (White et al, 1999).

Tabell 3 visar risken för att våld ska inträffa vid bruk av substanserna alkohol och marijuana uppdelat på ålder jämfört med dem som inte konsumerar dessa

substanser. Det är 10,5 gånger större odds att våld inträffar om en trettonårig pojke brukar marijuana jämfört med en trettonårig pojke som inte brukar. Ju äldre pojkarna blir desto mindre blir oddset för att våld ska inträffa bland de pojkar som konsumerar marijuana jämfört med de som inte gör det. Oddset är dock

fortfarande större även vid 18 års ålder, drygt 4.5 gånger större. Slutsatsen i denna studie blir att frekvent bruk av marijuana ökar risken för att våld ska inträffa (White et al, 1999). Enligt denna studie har marijuana ett samband med brottslighet men sambandets styrka beror på respondenternas ålder vid undersökningstillfället.

The Relationship Between Marijuana Use and Intimate Partner Violence in a Nationally Representative, Longitudinal Sample

Reingle et al (2011) hade avsikten att undersöka om det finns ett samband mellan bruk av marijuana och våld i nära relationer. För att kunna göra denna analys använde de sig utav data från en longitudinell studie som pågick mellan åren 1995 och 2008. Individerna som undersöktes och intervjuades var mellan åldrarna 15 och 26 år och totalt blev urvalet 9421 respondenter (a a).

Metoden i denna studie är väl beskriven och utförlig. Frågorna som intervjuaren ställde under själva intervjuen till respondenten finns med i en bilaga vilket innebär att värderingen utav studien ökar ytterligare.

Analysen i studien utfördes med hjälp av en så kallad Logistisk regressionsanalys där man undersökte om oddset för att partnervåld ska inträffa påverkades av marijuanabruk (Reingle et al, 2011).

23 Tabell hämtad från Reingle et al (2011)

Tabell 4 visar att det enda statistiskt signifikanta resultat, vilket visar om det är generaliserbart eller inte (Djurfeldt et al, 2010), är konsekvent användande av marijuana hos förövaren. Risken för att förövaren tar till våld är 1,84 gånger större för de som konsekvent använder sig utav marijuana jämfört med de som inte använder marijuana (Reingle, 2011). Slutsatsen i denna studie är att med ett mer frekvent användande utav marijuana ökar även risken för att utsätta sin partner för våld. Därmed finner denna studie ett någorlunda samband mellan konsekvent användande av marijuana och att utsätta sin partner för våld. Denna risk är nästa 2 gånger högre om man jämför med individer som inte brukar marijuana.

Cannabis and crime: findings from a longitudinal study

Pedersen och Skardhamar (2010) undersökte hur tonåringar och unga vuxnas cannabisbruk påverkar deras brottsbenägenhet. Urvalet bestod av 1353 individer som följdes från 13 till 27 års ålder.

Resultaten visar att ungefär 5 % av det totala urvalet hade vid någon tidpunkt använt sig utav cannabis vid 15 års ålder. Vid 20 års uppgav ungefär 16 % av urvalet att de använt sig utav cannabis någon gång under de senaste tolv månaderna (Pedersen & Skardhamar, 2010).

I tabellen nedan (Tabell 5) tittar man närmare på de individer som brukat cannabis vid 20 års ålder. Tabellen visar bland annat att individer som är i 20 års ålder och brukar cannabis 11 gånger eller fler gånger inom en 12 månaders period har en prevalens på 26,2 procent att bli åtalad för något brott när denne är i 20 – 27 års ålder.

Tabell 5. Association mellan frekvens utav cannabisbruk senaste 12 månaderna

för individer i 20 års åldern och följande åtal för något brott, drogrelaterade brott samt endast icke-drogrelaterade brott i åldrarna 20-27 år

24 Tabell hämtad från Pedersen & Skardhamar (2010)

När Pedersen och Skardhamar (2010) utvecklade sin undersökning och inkluderade bakomliggande faktorer, som exempelvis alkoholberusning och användning utav andra droger, minskade signifikansen av cannabis gentemot brott. Detta beskriver dem i tabellen nedan (Tabell 6) där det tydligt syns att oddsration för brott minskar från 6,6 till 5,4 och slutligen 3,9 när dem tog hänsyn till dessa bakomliggande faktorer.

Tabell 6. Association mellan nivån av cannabisbruk vid 20 års ålder och åtal för

olika brottstyper i åldrarna 20-27, efter justering av andra samvarierande faktorer, i model 2 alkoholberusning och model 3 annan illegal narkotika

Tabell hämtat från Pedersen & Skardhammar (2010).

Slutsatsen i denna studie är att det finns ökad risk för att begå brott om individer brukar cannabis. Denna risk är enligt Pedersen & Skardhammar (2010) kopplad till drog-relaterade brott det vill säga bruk, innehav samt försäljning av cannabis. Cannabis har ett tydligt samband med brottslighet även efter att man kontrollerat för alkohol och andra utvalda narkotikaklassade substanser. Styrkan på sambandet blev en 390 procent högre risk för frekventa cannabisbrukare att begå brott

jämfört med individer som inte brukar cannabis. När Pedersen & Skardhamar (2010) undersökte sambandet mellan cannabis och de så kallade icke drog-relaterade brotten, efter justering av de andra faktorerna, blev sambandet inte längre statistiskt signifikant. Detta innebär att cannabis, enligt deras slutsats, inte har något samband med icke-drogrelaterade brott.

Bretteville-Jensen & Rossow (2010) skrev en respons till Pedersen & Skardhamar (2010) studie och ifrågasatte deras slutsats. De utformar sin egen analys på

25 Pedersen & Skardhamar (2010) data och kommer istället fram till att

cannabisbrukare har en högre risk att dömas för brott, när de drog-relaterade brotten exkluderas, än de som inte brukar cannabis. Cannabisbrukare har en 6,5 procent risk att bli åtalade för brott jämfört med 1,1 procent för individer som inte brukar cannabis (Bretteville-Jensen & Rossow, 2010). De omvandlar sedan detta värde till oddsratio och kommer fram till att det är en 5,7 gånger högre risk för cannabisbrukare att dömas för brott, när drog-relaterade brott exkluderas, än för en icke brukare. De poängterar också att det inte går att särskilja om det är cannabis i sig som ökar denna risk eller om det är karaktärsdragen hos dem som brukar cannabis som det beror på (a a).

Farrington (2010) har också skrivit en respons på Pedersen och Skardhamars (2010) studie om cannabis och brott. Där poängteras det att studien är viktig men att det finns brister i både metoden samt slutsatserna (Farrington, 2010). I

metoden anser Farrington (2010) att det finns en risk för att de individer som inte deltog i studien, det vill säga bortfallet, är de individer som har det

problembeteende som man ville undersöka. Detta bidrar till att resultatet och sedan slutsatsen kan bli felaktig då data från dessa ”problemindivider” inte kommer med i studien. Vidare poängterar Farrington (2010) att det endast är ett fåtal individer som uppger att dem endast begått icke-drogrelaterade brott, vilket kan vara orsaken till att Pedersen & Skardhamar (2010) fått resultatet att

cannabisbruk inte har något samband med icke-drogrelaterade brott.

The Statistical association between drug misuse and crime: A meta-analys

Bennett et al (2008) genomförde en meta-analys över litteratur gällande

drogmissbruk och dess effekt på brottsbenägenhet. Litteraturen de samlande in är hämtat över en 25 års period då dem ansåg att det inte fanns en ordentlig

sammanställning av resultaten inom detta område. Meta-analysen undersöker flera olika typer av substanser men i denna uppsats kommer endast resultatet gällande cannabis att inkluderas.

Bennett et al (2008) fann totalt 10 studier som undersökte effekten som bruk av marijuana har på brott dock var endast fyra av dem studierna var statistiskt signifikanta.

Tabell 7. Sammanfattning av resultatet från Meta-analysen gällande marijuana

och brottslighet

Tabell 7 hämtad från Bennet et al (2008)

Tabell 7 innehåller de publikationer från Bennett et al (2008) där sambandet mellan marijuanabruk och olika brottstyper redovisas. De publikationer som var

26 statistisk signifikanta undersökte effekten på egendomsbrott, fällda för brott, brott samt anhållanden. OR som står för oddsratio, beskriver hur många gånger större oddset är för de som brukar marijuana att begå egendomsbrott (2,18 gånger högre), bli fällda (4,67 gånger högre), att begå brott (1,86 gånger högre) samt bli anhållna (1,39 gånger högre). Överlag visar resultaten i dessa signifikanta

publikationer att risken för brott är högre hos de som brukar marijuana än de som inte brukar det (Bennet et al, 2008). I de fall där resultaten blev statistiskt

signifikanta är det en tydlig skillnad mellan de som brukar marijuana och de som inte gör det. I varje studie är det en ökad risk att begå brott om individen är påverkad av marijuana gentemot dem som inte var det. Enligt de signifikanta resultaten som redovisades i studien finns det ett samband mellan marijuana och olika typer av brottslighet. Detta samband är olika starkt i olika studier, i studien som undersökte risken för att bli fälld var sambandet starkast och där var risken för att bli fälld drygt 4.5 gånger större för de som brukar marijuana jämfört med de som inte gör det. Svagast samband visades i studien som undersökte arrester, individer som brukar marijuana har nästan en 1.4 gånger högre risk att bli arresterad jämfört med individer som inte brukar.

Associations of Substance Use Problems with Intimate Partner Violence for At-Risk Men in Long-Term Relationships

Feingold et al (2008) undersöker om substansbruk har något samband med våld i nära relationer. Urvalet bestod av 150 män som följdes från deras sena

ungdomsålder, ungefär 18 år, till deras sena 20 års ålder.

Endast resultatet från sambandet mellan cannabis och våld i nära relationer kommer att redovisas i denna uppsats.

Resultatet som Feingold et al (2008) redovisar är att cannabis är den drog som har störst samband gällande våld mot en partner. I denna undersökning användes ett η2_{-värde vilket i detta fall är det samma som r²-värde (Feingold et al, 2008).}

R²-värde är ett R²-värde som beskriver hur mycket en oberoende variabel, i detta fall cannabis, förklarar variansen på det beroende variabeln (partnervåld) (Djurfeldt et al, 2010). Cannabis fick ett värde på 0,14 vilket innebär att 14 procent av

variansen för partnervåld förklaras av cannabisbruk. Feingold et al (2008) kom även fram till att de individer som hade ett cannabisproblem även hade ett

alkoholproblem, vilket kan bidra till att cannabis fick ett högre η2-värde. Trots att Feingold et al (2008) fann att de individer som brukade cannabis även hade ett alkoholproblem, är det oklart om hur mycket detta alkoholproblem påverkar den förklarade variansen som cannabisbruk har på partnervåld. Slutsatsen blir därmed att cannabis har ett samband med partnervåld. Storleken på sambandet är oklart, men att majoriteten utav variansen förklaras av andra faktorer.

Specific Drug Use and Violence in Delinquent Boys

I en studie undersökte Simonds & Kashani (1980) om det fanns ett samband mellan bruk av droger och brott, mer specifikt brott mot person samt

egendomsbrott. 112 män som blivit intagna till en så kallad ”Trainingschool” för ungdomsbrottslingar intervjuades av en psykolog. Från intervjun samlades data gällande individens drog, längden på bruket, frekvens av bruk, dos av drog samt effekter av tidigare bruk. Individerna tillfrågades även om drogen haft någon särskild effekt innan ett brott begicks (a a).

27

Tabell 8. Samband mellan olika substanser och antal brott mot person samt

egendomsbrott

Tabell hämtad från Simonds & Kashani (1980)

Tabell 8 beskriver sambandet mellan en drog och antingen brott mot person (person offenses) eller egendomsbrott (property offenses). Sambandet beskrivs med det så kallade R-värdet eller mer specifikt Pearsons R (Simonds & Kashani, 1980). Detta R-värde sträcker sig mellan värdena -1 och 1 där 1 är ett totalt positivt samband, 0 är inget samband överhuvudtaget och -1 är ett totalt negativt samband (Djurfeldt et al, 2010). I detta fall hade exempelvis värdet 1 inneburit att användning av marijuana i 100 procent av fallen hade lett till brott mot person eller egendomsbrott. Värdena som redovisades i studien gällande marijuana var dock endast 0,22 respektive 0,12 vilket betyder att det finns ett svagt positivt samband mellan marijuana och brott mot person respektive egendomsbrott (Simonds & Kashani, 1980). Det är endast statistiskt signifikant när sambandet mellan marijuana och antal brott mot person undersöktes. Det finns, enligt studien som redovisats ovan, ett statistisk signifikant samband mellan bruk av marijuana och antalet brott som individer begår men detta samband är relativt svagt.

Does heavy adolescent marijuana use lead to criminal involvement in adulthood? Evidence from a multiwave longitudinal studyof urban African Americans

Green et al (2010) undersökte i deras studie om frekvent bruk av cannabis under ungdomsåren ökar benägenheten att begå brott i vuxen ålder. För att ta reda på detta använde dem sig utav en longitudinell studie vid namn ”Woodlawnstudy” som började 1966. Woodlawn beskrivs som ett av de mest utsatta områdena i Chicago och samtliga förstaårselever, exklusive tretton familjer, började följas vid studiens start 1966. Vid studiens start var urvalet 1242 individer men vid 16 års ålder återstod 702 individer. Green et al (2010) undersökte dessa 702 individer och tittade närmare på dem som uppgav sig ha brukat cannabis frekvent (över 20 gånger) och gjorde sedan en logistisk regressionsanalys för att se om

cannabisbruket påverkat sannolikheten att begå brott. Tabell 9 redovisar om frekvent cannabis ökade sannolikheten att begå våldsbrott, egendomsbrott, brott överlag samt om individerna dömts till fängelse. Det undersöktes även genom

28 självrapportering om individerna någonsin hade sålt droger, begått egendomsbrott eller våldsbrott (Green et al, 2010).

Tabell 9. Multivariat association av tungt cannabisbruk (20+ gånger vid 16 års

ålder) efter justering utav brottsbenägenhet i vuxenålder (Antal: 702)

Tabell hämtad från Green et al (2010)

Resultatet från tabell 9 visar att risken för brottslighet ökar i samtliga kategorier bland individer som frekvent brukar cannabis. Kategorin våldsbrott är inte statistiskt signifikant vilket innebär att det inte går, i detta fall, att bevisa att bruk av cannabis leder till ökad benägenhet att begå våldsbrott (Green et al, 2010). Green et al (2010) går sedan vidare och undersöker ifall odds ration blir påverkad av andra variabler som exempelvis om individerna hoppade av grundskolan eller brukade kokain/heroin. Resultatet visade att de variablerna inte påverkade oddset något märkbart vilket tyder på att cannabis har ett samband med ökad benägenhet att begå brott, dock inte våldsbrott (Green et al, 2010). Detta samband är olika starkt för de olika kategorierna av de brottstyper som undersöktes. Störst risk var det att begå narkotikabrott där risken för de som brukade cannabis regelbundet var nästan 2.4 gånger högre jämfört med övriga urvalet.

THE CORRELATES OF OFFENDING FREQUENCY: A STUDY OF JUVENILE THEFT OFFENDERS IN DETENTION

I en rapport undersökte Salmelainen (1995) om det finns några specifika faktorer som påverkar frekvensen för ungdomsbrottslingar att begå stöldbrott. Dessa stöldbrott är uppdelade i tre kategorier: Snatteri, Inbrott och biltillgrepp. Faktorerna som undersöktes i studien var utvecklingsfaktorer, livsstilsfaktorer, attityder, risk och bestraffning samt kriminell bakgrund. Marijuana och droger hamnade under livsstilsfaktorer och det är den del av studien som är relevant för denna uppsats. Metoden bestod av intervjuer och urvalet bestod av 238 pojkar och