Abstract
Introduction: The steps taken in social work to counteract and prevent the use of cannabis that prevails among young people aims to primarily review and reduce the risk factors for those who are at risk of starting to use the drug. This work consists, among other things, of implementing the right preventive measures aimed at reducing the use of cannabis on an individual level.
Aim: The purpose of the study is to investigate social workers’ work with initiatives that exist to counter cannabis use among young people. The study intends to answer: What preventive measures are there to counteract canna- bis use among young people and how are these applied in practice?; What are the goals and purpose of the activities with these efforts from the per- spective of the social workers? ; and How do social workers evaluate these efforts from a risk perspective?
Method: A qualitative study with an emphasis on interviews.
Results: Results are presented in the following main themes: Social workers’
function and goals in the work with young people who use cannabis; Measures and interventions regarding cannabis use and Identification of risk factors and evaluation of interventions regarding cannabis use. The results section also contains all sub-themes: The role, function and tasks of the respondents;
The work with MI, the creation of participation and praise; MI as part of the work to prevent relapse and Individual, social, and structural levels of work to reduce cannabis abuse in young people.
Conclusion: The result highlights that the ways to go to achieve goals and objectives differ from individual to individual, but that a large part of the work to strengthen the resilience that lies in inviting young people to con- versation and participation in their own efforts. The study concludes that cannabis use as a phenomenon has recently gained ground and normalized.
This has made social work, in questioning these norms in relation to young people, of enormous importance. The normalized attitude towards cannabis use has also created further challenges for social workers, which also emp- hasizes the importance of continued research on this topic as it is a rapidly changing phenomenon that can have a major impact on both the individual and society.
Keywords : Social workers, Consuming cannabis, prevention methods, risk
factors
Sammanfattning
Inledning: Arbetet inom socialt arbete för att motverka och förebygga can- nabisbruk som råder bland ungdomar har som mål att se över samt minska riskfaktorerna för de som löper risk att börja bruka. Detta arbete består bland annat av att implementera rätt förebyggande insatser som syftar till att minska cannabisbruket hos den enskilde individen.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatser som finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Studien avser besvara: Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?; Vad är verksamhetens mål och syfte med dessa insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv? ; samt Hur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?
Metod: Kvalitativ studie med tonvikt på intervjuer med åtta socialarbetare.
Resultat: Resultat presenteras i följande huvudteman: Socialarbetares funk- tion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder och insatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvär- dering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatdelen innehåller även samt- liga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetet med MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet med att förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer av arbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.
Slutsats: Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfte skiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med att stärka den motståndskraften som ligger i att bjuda in ungdomen till samtal och delaktighet i sin egen insats. Studien konkluderar att cannabisbruk som fenomen har under sista tiden vunnit mark och normaliserats. Detta har gjort att socialt arbete, beträffande att ifrågasätta dessa normer i relation till ungdomar har blivit av enorm vikt. Den normaliserade attityden kring cannabisbruk har även skapat vidare utmaningar för socialarbetare vilket även poängterar betydelsen av fortsatt forskning om detta ämne då det är ett snabbföränderligt fenomen som kan ha stor påverkan på både individ och samhälle.
Nyckelord: Socialarbetare, cannabisbruk, förebyggande insatser, riskfakto-
rer
Innehåll
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund . . . . 6
1.2 Problemformulering . . . . 7
1.3 Syfte och frågeställningar . . . . 8
1.4 Egen förförståelse och kunskapsbidrag . . . . 8
1.5 Begreppslista . . . . 9
2 Tidigare forskning 10 2.1 Sökprocess . . . 10
2.2 Forskning om bruk och missbruk . . . 10
2.3 Internationell forskning om cannabisbruk bland unga . . . 12
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning . . . 14
3 Teoretisk referensram 16 3.1 Preventionsteori . . . 16
3.2 Utvecklingspsykopatologi . . . 18
3.3 Teoretisk sammanfattning . . . 19
4 Metod 21 4.1 Design . . . 21
4.2 Tillvägagångssätt och urval . . . 22
4.2.1 Presentation av intervjurespondenter . . . 23
4.3 Bearbetning av data . . . 24
4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet . . . 26
4.5 Etiska ställningstaganden . . . 28
5 Resultat 29 5.1 Socialarbetares mål med ungdomar som brukar cannabis . . . 29
5.1.1 Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter . . 30
5.2 Åtgärder och insatser gällande cannabisbruk . . . 31
5.2.1 Arbetet med MI, skapandet av delaktighet och beröm 32 5.2.2 MI som en del i arbetet med att förebygga återfall . . 34
5.3 Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser röran- de cannabisbruk . . . 35
5.3.1 Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer av arbe- tet med minskat cannabismissbruk hos unga . . . 36
5.4 Resultatsammanfattning . . . 37
6 Analys och diskussion 39
6.1 Förebyggande insatser för att motverka cannabisbruk och dess tillämpning . . . 39 6.2 Insatsers mål och syfte utifrån klienters riskfaktorer . . . 42 6.3 Metoddiskussion . . . 43
7 Slutsats 44
7.1 Förslag till vidare forskning . . . 45
1 Inledning
Inom socionomutbildningen har diskussionen om ungas sociala problem va- rit mångfacetterad. Användningen av bland annat cannabis har tagit en stor del i denna diskussion och belyst aktuella frågor inom socialt arbete i re- lation till ungdomar som brukar cannabis. Cannabis är det näst vanligaste berusningsmedlet i Sverige efter alkohol (och ett samlingsnamn för hasch och marijuana). Då cannabisbruket är högt bland ungdomar blir det intressant att undersöka hur arbetet med insatser ser ut, både utifrån ett förebyggande syfte samt vid tillämpningen av insatser. Inte minst blir detta relevant i frå- gor om riskfaktorer för unga. Målet med detta arbete är att undersöka hur socialarbetare utvärderar förebyggande insatser för att motverka cannabis- bruk bland ungdomar samt att undersöka hur dessa insatser sedan tillämpas i praktiken.
1.1 Bakgrund
2015 genomfördes en studie av CAN 1 som syftade att belysa vilka drogvanor elever i Sverige hade. Det poängterades att över 90% en eller flera gånger pro- vat någon form av cannabis, vilket betyder att det är ett utav de vanligaste preparaten som används i relation till narkotika enligt Guttormsson (2015).
Arbetet för en minskad alkohol samt narkotikaanvändning följer oftast olika typer av lagar, regelverk samt styrdokument. Dessa faller under paraplyet av den så kallade narkotikapolitiken som råder i Sverige som primärt handlar om att begränsa tillgången till narkotika bland ungdomar (Socialdeparte- mentet, 2010). Att ”följa” narkotikapolitiken handlar om att vidta lämpliga åtgärder för att befolkningen inte skall överkonsumera varken alkohol eller narkotika.
I relation till ungdomar är målet att de inte ska använda narkotika (Soci- aldepartementet, 2010). Ett exempel på lämplig åtgärd kan vara att vissa instanser inom socialtjänsten aktivt arbetar med att motverka återkomman- de cannabismissbruk. Arbetet inom socialt arbete för att motverka och fö- rebygga cannabisbruket som råder bland ungdomar har enligt Kangas &
Fyhr (2001), som mål att se över samt minska riskfaktorerna för de som löper störst risk att börja använda berusningsmedel som är beroendefram- kallande. Goldberg (2015) menar att förebyggande insatser som syftar till att minska cannabisbruket hos den enskilde individen bör vara individuellt anpassade, framförallt då insatserna bygger på de riskfaktorer som är domi-
1
Centralförbundet för alkohol och narkotikaanvändning
nerande i den enskilde individens liv. Då cannabisbruk påverkar människans sociala utveckling på ett negativt sätt menar Goldberg (2015) att återkom- mande bruk även i sin tur kan leda till psykiska sjukdomar och depression.
På så vis vilar narkotikapolitiken i sig på ”harmreduktion” som har som syf- te att förändra synen på narkotika genom positiva förändringar av minskat cannabisbruk (Goldberg, 2010).
1.2 Problemformulering
Enligt Sarnecki (2004) är cannabisbruket inte enbart ett problem för att den kan skada individens utveckling, ur ett bredare perspektiv kan användningen (ett missbruk) av cannabis göra det svårare för användaren att etablera sig i samhället som en ”accepterad” medborgare. En anledning till detta är för att cannabisbruk ses som ett avvikande beteende enligt samhällets normsystem (Sarnecki, 2004; Goldberg, 2015). Vad som uppfattas som avvikande beror på hur samhället reagerar på ett visst beteende eller en viss handling. Det är både normer och regler i samhället som definierar begreppet avvikande.
Människor som bryter mot normer och regler betraktas som avvikare. Det avvikande beteendet skapas av både omgivningen och samhället. Att begå en avvikande handling ger individen en ny status. Individen etiketteras som
‘’knarkare”, ‘’langare” och behandlas därefter (Sarnecki, 2004; Becker, 2006 Goffman, 2007).
Socialtjänsten skall ”arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alko- hol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska även arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar.” 2 Enligt 5 kap
§ 12 Socialtjänstlagen beskrivs arbetet med ungdomar samt unga vuxna i relation till att verka för denna grupp människor och se till att de växer upp samt utvecklas under trygga förhållanden. I kapitlet framkommer det även att socialt arbete skall innefatta ett förebyggande arbete för ungdomar och unga vuxna mellan 15-21 som ”har behov av särskilt stöd och särskild vägled- ning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende”
enligt 3 kap § 6.
Till följd av att samhället förändras och i sig ställer nya krav på ungdomar samt unga vuxna som är viktiga att förstå då dessa kan belysa viktiga riskfak- torer som insatser borde vara byggda kring. Socialt arbete som brett område kräver vidare avgränsning. Detta arbete utgår därför från socialarbetares
2
Lag (2017:809); 1 kap § 1 Socialtjänstlagen
arbete med ungdomar, både i relation till utredning samt behandling en- ligt Lagerberg och Sundelins (2000) definition av socialarbetares arbete med ungdomar. Detta arbete exkluderar annan narkotikaklassad användning av droger utöver cannabis samt alkohol.
1.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatser som finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Arbetet avser besvara föl- jande frågeställningar:
• Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?
• Vad är verksamhetens mål och syfte med dessa insatser utifrån social- arbetarnas perspektiv?
• Hur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?
1.4 Egen förförståelse och kunskapsbidrag
Som författare av detta arbete fanns ett eget motiv till att bedriva en studie inom detta ämnesområde. Förklaringen till detta bottnar i att större delen av barndomen tillbringades i ett förortsområde söder om Stockholm där an- vändning av narkotika minst sagt var vanlig. På så vis har diskussionen om cannabisbruk varit något som följt med länge på samma sätt som det varit en viktig samhällsfråga som fått stort utrymme i media. Den förförståelse som finns, utöver den kunskap som varit ett inslag inom socionomutbildningen, är att uppfattningen om cannabisbruket ser olika ut beroende på bakgrund, kultur samt beroende på var en individ vuxit upp. Detta fick jag lära mig när jag väl påbörjade min socionomutbildning och kom i möte med människor som haft en annan bakgrund och uppväxt än mig själv.
Mot studiens bakgrund har det framkommit att cannabisbruk ökat bland
ungdomar i samhället (Kangas Fyhr, 2001). Av denna anledning är det viktigt
som socialarbetare att tillämpa rätt stöd och insatser till ungdomar som
behöver hjälp. För att göra detta krävs uppdaterad forskning som är aktuell
i relation till den samhällsbild som nu råder.
Denna studie kan därför utgöra ett viktigt underlag för socialarbetare genom att få dem att fundera över sin egen förförståelse samt ge dem ett uppdaterat kunskapsläge som de kan för med sig ut i arbetslivet. Detta är relevant för att kunna få en fördjupad förståelse i det sociala arbetet om de bakomliggande faktorerna till narkotikabruk.
1.5 Begreppslista
BBIC – Barns behov i centrum, beskrivs som ett verksamhetssystem inom Socialtjänsten som används vid utredning av barns sociala situation men även vid uppföljning av dennes situation. Bland annat för att se över de insatser som tillämpats (Socialstyrelsen, 2018b)
Harmreduktion - Innebär att minska skadliga konsekvenser associerade med cannabisbruk. (Goldberg, 2010).
MI - Motivational interviewing, dvs. motiverande samtal som är en särskild
samtalsmetod samt ett förhållningssätt som har som syfte att motivera till
förändring hos individen (Socialstyrelsen, 2018a).
2 Tidigare forskning
Detta kapitel beskriver processen kring sökning av tidigare forskning samt en presentation av den tidigare forskning som är relevant för studiens syfte.
I denna studie är det av relevans att använda forskning från 2000-talet. Det är av stor vikt att använda aktuell forskning eftersom samhället ständigt ut- vecklas och förändras vilket gör att äldre forskning kan upplevas som mindre relevant.
2.1 Sökprocess
Studien har använt sig av sökord som är relevanta i sökningsprocessen för att få en förståelse om drogbruk bland ungdomar, orden som använts är:
Socialarbetare, cannabisbruk, förebyggande insatser, riskfaktorer. Riskfak- torer beskrivs som de förhållanden som ökar sannolikheten för missbruk.
För att anpassa rätt insatser är information om dessa kritiska. Databaser- na som användes i sökandet var DiVA portalen och SocIndex. Alla valda artiklar är vetenskapligt granskade, “peer-reviewed” och har specifikt valts ut på grund av att de innehåller samtliga eller valda delar av sökorden som använts. Vidare har de vid en djupare granskning svarat mot studiens syfte samt frågeställningar för att på ett gediget sätt kunna bredda kunskapen om socialarbetares förebyggande arbete mot bruket av cannabis.
2.2 Forskning om bruk och missbruk
Narkotika är beroendeframkallande samt sinnesförändrande där narkotikabru-
ket påverkar individens handlingar och tankar. Narkotika är ett preparat som
i första hand är skadligt för individen - i andra hand skadligt för samhället
(Heilig, 2015). De risker som narkotika medför är skadliga förändringar i
kroppen eller andra skador genom de risker som brukaren kan komma att
utsätta sig själv för. Narkotika påverkar nervsystemet som överför signaler
mellan angränsande celler vilket kan leda till förlust av kontroll över sitt
beteende. Ett missbruk innebär att personen konsumerar preparat under en
längre vilket kan leda till att ett missbruk utvecklas där hjärnans belönings-
system blir beroende av den tillfälliga njutningen som preparatet medför
(Goldberg, 2010). Ett missbruk är vidare en kontrollförlust som sker i både
kroppen och hjärnan där personen inte kan avstå från ett visst preparat, per-
sonen får ett tvingande begär som leder till ett negativt upprepande beteende
(Goldberg, 2010).
Enligt Statens folkhälsoinstitut (2009) går ett bruk över till ett missbruk när bruket av narkotika tar över individens sociala liv, exempelvis i relation till arbete eller familj. Missbruk innebär att personen ständigt är påverkad av effekten som preparatet medför (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Forsk- ning om bruk samt missbruk har fokuserat på hur användning av droger och narkotika påverkar användaren. Det som framkommer i forskningen är att hjärnan uppfattar droger och narkotikaanvändningen som ett slags be- löningssystem vilket banar väg för beroendeproblematiken (Littleton, 1983;
Soderpalm, Ericson, Olausson, Blomqvist & Engel, 2000).
ANDTS 3 har en påverkande belöningseffekt och i relation till människans bi- ologiska system som strävar efter balans, dvs. (en harmoni av välbefinnande) kan en likartad effekt därmed uppnås genom intag av vissa substanser. Nivån av den känsla som användaren strävar efter att uppnå är i sin tur sedan bero- ende av mängden substans. För dem som brukar droger och narkotika på en kontinuerlig basis utvecklas sakta en tolerans för substansintaget på cellni- vå i människans nervsystem Littleton, 1983; Soderpalm, Ericson, Olausson, Blomqvist & Engel, 2000).
Toleransutvecklingen menar Littleton (1983) är det som vidare banar väg för beroendeproblematiken där bruk övergår till missbruk vilket även styrks av Murch och Clark (2015). Kring de biologiska faktorerna (som påverkas av substansintag) framkallas således ett beroende. Beroendet som framkallas delar gemensam nämnare med människans emotionella system (i relation till komponenter som motiverar), som på samma sätt gör att människan söker efter mat, vatten och goda relationer (flockbehov). De faktorer som triggar igång ett beroende, som överlevnadsfaktorer, styr människan till överlevnad och ”välmående”. Dock i ett beroende så lurar substansen hjärnan om vad som faktiskt är bra för människan (Durrant, Adamson, Todd & Sellman, 2009).
Ökad toleransutveckling tyder på att en brukare använder en viss substans mer och mer, under en längre period kan detta innebära att brukaren utveck- lar vad som kallas sensitisering. Sensitisering beskriver DiFranza & Wellman (2007) som att människans biologiska system bekantat sig med substansen vilket gör att effekten (det individen strävar efter) nås antingen fortare el- ler med starkare önskad effekt (DiFranza & Wellman, 2007). Tolerans samt sensitisering är således korrelerade med varandra, på samma sätt som båda kan förknippas med ett visst beteende eller viss miljö som kan spe på den önskade effekten.
3
Förkortning för: Alkohol Narkotika Droger Tobako Spel
I relation till den forskning som fokuserat på preventionsperspektivet är fak- torer bakom beroendeproblematiken, toleransutveckling, senitisering av stor vikt. Inte minst för att preventionsprogram oftast bygger på kunskapen om dessa. Däremot finns inte tillräckligt med forskning om hur miljöer kan ha en påverkan i relation till att utveckla en strävan efter att nå den biologiska balansen. Vad som även är av vikt att ta i beaktning är att brukare ofta börjar men en viss typ av drog, av lättare format, för att sedan övergå till användning av tyngre droger och substanser (Kandel, 2002; Kendel, 2003).
På så vis har preventionsforskningen tagit fasta på vissa risker relaterade till att börja bruka och hur dessa sedan kan gå över till ett missbruk.
Forskningen har även riktat sig in på att undersöka bruk och missbruk i rela- tion till genus, ålder, personlighetstyp etc. (Wiles, Lingford¬ Hughes, Daniel, Hickman, Farrell, Wiles et al., 2007; Daniel, Hickman, Macleod, Wiles, Ling- ford ¬Hughes, Farrell et al., 2009). Vad som framkommer i tidigare forskning är bland annat att åldersgruppen mellan 13år-18år befinner sig inom en tyd- lig riskzon att utveckla ett beroende då detta åldersspann presenteras med ett flertal riskfaktorer (Merikangas & McClair, 2012). Ett exempel på en sådan faktor är bland annat socioekonomi som visar på socialt status och tillhörande samhällsklass. Ungdomar som växer upp under svårare socio- ekonomiska förhållanden löper större risk kring droganvändning än de som växer upp under starkare socioekonomiska förhållanden (Barnum, Campbell, Trocchio, Caplan & Kennedy, 2016; Palmer & McGeary, 2016).
2.3 Internationell forskning om cannabisbruk bland unga
I tidigare forskning framgår det att cannabis har ökat bland ungdomar. I
USA 2015 påvisade Johnston, O’Malley, Miech, Bachman och Schulenberg
(2015) att 8,7 miljoner ungdomar i landet brukade cannabis. I undersökning-
en uppgavs det att bland de 30 procent av ungdomar som brukar cannabis
har flertalet utvecklat olika former av problem. Exempel på de problemom-
råden som påtalas är psykisk ohälsa samt hallucinationer och paranoia. I
den tidigare forskningen upplyser författaren ett negativt samband mellan
cannabis och skolgång. Cannabis påverkar individens koncentrationsförmåga
och inlärningsförmåga vilket leder till att elever får lägre betyg samt löper
större risk att hoppa av skolan (Johnston et al., 2015). Forskningen är av
relevans för att den visar på historiska och utvecklingsmässiga förändring-
ar i relation till missbruk och attityder samt övertygelser med koppling till
missbruket. Studien har särskilt fokus på brukare i ung ålder i relation till
skolan vilket är en universell koppling trots att de åtgärdsprogram som an-
vänds i USA till viss del kan skilja sig från de som används i Sverige. Det blir problematiskt att strikt jämföra USA:s sociala arbete med Sveriges då det skiljer sig stater emellan. Däremot kan det sägas att de amerikanska stu- dierna utgör ett relevant jämförelsematerial då de delar den svenska synen på att missbruk av cannabis bland unga är ett samhällsproblem som kräver åtgärder.
Newton, Andrews, Teesson & Vogl (2009) genomförde en undersökning i en- staka skolor i USA om förebyggande arbete hos ungdomar som brukar can- nabis. Undersökningen var en interventionsstudie som påvisade att kurser om cannabis via internet var mer effektivare än vanlig utbildning som gavs i klassrummen, vilket ledde till en ökad kunskap om cannabis (Champion, Newton, Stapinski, Slade, Barrett, Teesson, 2016). Syftet med undersökning- en var att utveckla en ny skolmodell för att förstärka materialet som lärs ut i skolor om hur cannabis påverkar ungdomar. Elever som deltog i denna forskning visade positiva resultat efter tolv månader genom att de fick en signifikant större kunskap om cannabis.
Efter tolv månaders observationer uppmärksammades en förändring i ung- domarnas attityd gentemot cannabis där de var mindre positivt inställda till drogen (Newton, Andrews, Teesson & Vogl, 2009). I en annan studie gjord av Daley och Feit (2013) framkom det att socialarbetare har olika metoder och verktyg för att hjälpa ungdomar som konsumerar droger. En sådan metod är att socialarbetaren är delaktig i att utveckla, genomföra samt ha långsiktiga uppföljningar med de ungdomar som konsumerar cannabis. Studien visade att delaktigheten blev en del i ett förebyggande arbete mot cannabisbruk.
En viktig del i det förebyggande arbetet var även att socialarbetaren fanns tillgänglig för anhöriga men att den brukande individen sattes i centrum Daley och Feit (2013).
I en studie av Sato (2004) studerades narkotikaanvändningen bland svens-
ka ungdomar. Studien byggde på forskning om droger som genomfördes vid
Stockholms universitet. I denna studie genomfördes gruppintervjuer med sex-
ton ungdomar mellan åldern 16–19, där fokus låg på ungdomarnas erfaren-
het och inställning till narkotika. Intervjuerna med ungdomarna påvisade
att narkotika har en stor roll kring deras identitetsskapande och de föreställ-
ningar som ungdomarna hade om livet. Den sociala och kulturella miljön
visade sig ha en stor påverkan på ungdomarna där negativa miljöer kunde
öka ungdomarnas narkotikaanvändning. Vidare framkom det i studien att
ungdomarna hade en accepterande syn på cannabis, delvis för att vilja passa
in bland vänner, vars syn på cannabis också var accepterande (Sato, 2004).
Det finns olika former av insatser relaterade till ett bruk av droger: psyko- logiska samt psykosociala behandlingsmetoder och eller sociala stödinsatser.
De olika formerna erhåller även olika metoder och modeller som implemente- ras på situationen beroende på tillstånd och behov. Sociala stödinsatser kan handla om “rekommendationer om insatser för att främja boendestabilitet och sysselsättning för personer med missbruk och beroende” (Socialtjänsten, 2019, s.9). Det kan handla om olika inspirerande stödprogram, men även webbaserad behandling i form av emotionellt stöd till den som behöver.
De psykologiska och psykosociala behandlingsmetoderna avser bland annat psykodynamisk terapi (PDT) och interaktionell terapi (IPT) som är två när- liggande terapiformer som båda syftar till att skapa större medvetenhet om samt bearbetning och hantering av känslomässiga konflikter och reaktioner, vilka kan utgöra bakomliggande och vidmakthållande faktorer till alkohol- eller narkotikaberoende.
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Varför urvalet av tidigare forskning är av relevans är för att den pekar på att bruket av narkotika kan leda till negativa konsekvenser som ligger på både en individuell nivå som påverkar brukaren, samt en makronivå där bruket av narkotika kan ha stora samhällskonsekvenser. Forskning pekar på att bruk av narkotika övergår till ett missbruk då brukaren tappar kontroll och istäl- let för att välja att söka de positiva effekterna som substansen ger, måste bruka substansen på bekostnad av sitt eget fysiska och sociala välmående.
Den forskning i detta kapitel som presenterar befintlig forskning visar även att individen under tid bygger upp en tolerans, samt även i vissa fall en sensitering mot narkotika. Dessa faktorer kopplat till att individer ofta bör- jar med ett visst preparat för att sedan eskalera sitt användande och testa nya tyngre preparat har stor vikt för de preventiva metoder som använts i samband med missbruk.
Vidare tar forskningen i detta kapitel även upp hur riskfaktorer spelar en
avgörande roll kring en individs utveckling av ett missbruk. Dessa faktorer
är inte endast interna och biologiska utan kan även ses i bredare kontext där
socioekonomiska faktorer samt andra samhällsfaktorer spelar stor roll. Ur-
valet av både internationell samt nationell forskning visar att cannabisbruk
hos ungdomar ökar och att detta har tydligt negativa konsekvenser för ung-
domars skolgång. Forskningen visar även att cannabisbruk spelar en central
roll i många ungdomars identitetsskapande samt att dess normalisering base-
ras i den sociokulturella kontexten som råder vilket blir ett viktigt underlag
i kommande analys. Slutligen tar forskningen även upp preventiva metoder
som visat att positiva resultat har legat i att utbilda unga och utmana de
positiva stereotyper och normer som uppstått kring cannabis. Även denna
forskning blir viktig i denna studie i kommande analys och diskussion.
3 Teoretisk referensram
I denna del presenteras studiens teoretiska referensram som består av två teorier: preventionsteori som beskrivs genom förhållanden samt de fakto- rer som skapar problem eller som kan limitera dem (Ellis & Boyce, 2008).
Dessa förhållanden och faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfakto- rer som utgör ett relevant diskussionsunderlag i kommande analys; samt det teoretiska perspektivet utvecklingspsykopatologi som beskriver utsatta samt riskfyllda förhållanden för barn som är viktiga att förstå inom socialt arbe- te, inte minst för att få en förståelse för samspelet mellan omgivningen samt individen (Andersson, 2008). Urvalet av dessa teorier lämpar sig väl då de belyser både de interna samt externa faktorerna som påverkar individen i de åtgärdssystem som skall användas i relation till att förebygga ett missbruk.
3.1 Preventionsteori
Inom preventionsteori tas både riskfaktorer samt skyddsfaktorer upp då båda begreppen utgör en viktig grund i alla förebyggande interventioner och insat- ser beträffande arbete som rör att motverka cannabisbruk. Riskfaktorer är de faktorer som kan ge en ökning i sannolikhet av ett problematisk beteende, som missbruk medan skyddsfaktorer är de faktorer som kan ge en minskning i sannolikhet av att utveckla ett problematiskt beteende enligt (Hawkins, Catalano & Miller, 1992; Ellis & Boyce, 2008). Enligt Hawkins, Catalano och Miller (1992) görs en indelning av både risk¬- såväl som skyddsfaktorer i tre fack. Dessa är: individuella faktorer-, gruppfaktorer, - och rådande sam- hällsfaktorer. Vidare finns det individer som har en större mängd riskfaktorer än andra, och om det enbart finns någon enstaka riskfaktor är sannolikheten liten att individen utvecklar ett problematiskt beteende (Stattin, Romelsjö
& Stenbacka, 1997).
Vidare menar Sundell och Forster (2005) att problematiken bakom canna-
bisbruk kan förstås på olika sätt beroende på vilka teoretiska glasögon som
används. Inom preventionsteori tas olika delar av andra teorier upp där en
del handlar om att utveckla en individs egna attityder till droger och nar-
kotika, en annan del riktar in sig på individens egna förmågor att hantera
brukandet av droger. Även hanterandet av de situationer och miljöer som
individen hamnar i tas upp. Det finns således risk- samt skyddsfaktorer som
inte bara är kopplade till den enskilda individen utan även till alla i den när-
liggande miljön. Beträffande riskfaktorer så finns det faktorer som sticker ut,
bland annat att växa upp i en lågutbildad familj; växa upp med föräldrar som
själva är missbrukare; låg självkänsla; uppleva olika former av psykisk ohäl-
sa samt att ha en problematisk skolgång samt socialt utanförskap (Sundell
& Forster, 2005). I forskningsrapporten betonar Sundell och Forster (2005) att risk och skyddsfaktorer således påverkas av omgivningens beteenden el- ler attityder. Sundell och Forster (2005) betonar vikten av skyddsfaktorer gentemot ungdomar som brukar cannabis. Utgångspunkten för att förebyg- ga och minska ungdomars cannabisbruk görs med risk- och skyddsfaktorer.
Exempel på en skyddsfaktor är att det ska finnas tydliga normer och för- väntningar som sätts av föräldrar, skolpersonal och andra viktiga vuxna vid tidig ålder. Anknytning och tillhörighet för barn vid ung ålder är en viktig skyddsfaktor (ibid).
Liknande resultat framkommer i studien A Control Theory of Delinquen- cy där Hirshi (1969) även betonar att delaktighet avhåller individen från ett avvikande beteende eller handling. Delaktighet grundar sig i relation till andra individer i form av anknytning, positiva sociala band samt samhörig- het (Hirshi, 1969). Lika väl så har Durkheim (1978) liknande resultat då det avvikande beteendet utgör en grund för vad som är rätt och fel i samhället.
Det är viktigt att bibehålla en balans i samhället, vilket är avgörande kring att förstå ett avvikande beteende (Durkheim, 1978). Vad som framkommer inom mer aktuell forskning är att de individer som är mer känsliga för olika typer av miljöer, tillhör i bredare utsträckning en riskgrupp. Miljön behöver inte bara knyta an till hemmet utan även skola, samhälle m.m. Skyddsfakto- rer är av större betydelse för dessa individer som tillhör en riskgrupp där det är bra att socialarbetare applicerar interventioner med beaktning till mil- jön och individens känslighet inför den (Ellis & Boyce, 2005; Bakermans¬
Kranenburg & Van Ijzendoorn, 2011; Reiss, Leve & Neiderhiser, 2013).
Inom preventionsteorier är således både risk- och skyddsfaktorer viktiga be- grepp att ta i beaktning. Detta ligger även till grund för riskbedömnings- formuläret ESTER som tagits fram av forskarna Anna-Karin och Henrik Andershed. ESTER består av fyra delar och har fokus på ungdomar och unga vuxna med koppling till familjestyrkor samt svagheter. Bedömnings- formuläret belyser betydelsen kring att identifiera potentiella risker inom detta område, såväl som andra potentiella riskfaktorer och riskförhållanden för att kunna bistå med effektiv hjälp till de som behöver (Andershed &
Andershed, 2010; Eriksson, Källström, Andershed & Andershed, 2010). En annan viktig faktor att ta i beaktning med avseende till risk, rör de individer som präglas av någon slags neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med av- seende till detta poängterar forskning att ADD, ADHD eller någon form av autism är starka varningsflaggor (Miranda, Colomer, Berenguer, Roselló &
Roselló, 2015). Forskare menar bland annat att ADHD kan sammankopplas
med dysfunktionalitet gällande individer och deras befinnande inom psykoso- ciala sammanhang (som inom skola, på jobbet, i relationer m.m.) (Miranda, Colomer, Berenguer, Roselló & Roselló, 2015).
Det framkommer även att de individer som har ADHD även bär med sig en ökad risk för att bruka droger, alkohol, tobak och annan narkotika (Miran- da, Colomer, Berenguer, Roselló & Roselló, 2015). Även Sundell och Forster (2005) belyser att ungdomar som har ADHD och andra typer av kombineran- de riskfaktorer riskerar att genomlida framtida problem inom arbetslöshet, kriminalitet och missbruk. Det framkommer bland annat att problematiska skolförhållanden, där skolkning är vanligt, indikerar att dessa individer lö- per hög risk att sedan begå brott (Sundell & Forster, 2005). Teorin utgör ett bra underlag i kommande analys just för att den kan det ett underlag i att beskriva både de förhållanden samt faktorer som skapar problem, dvs.
gör att vissa ungdomar hamnar i riskzon för missbruk. Preventionsteorin kan även hjälpa till att identifiera vilka faktorer (skyddsfaktorer) som kan limitera att en ungdom hamnar just i denna riskzon för missbruket. Eller limitera missbruket i sig.
3.2 Utvecklingspsykopatologi
Utvecklingspsykopatologi menar Andersson (2008) är ett bra teoretiskt un- derlag i socialt arbete som rör barn och ungdomar. Bland annat för att teo- rin bistår med ett djup inom individuella förutsättningar där begreppen risk och skyddsfaktorer återigen är centrala. I denna teori ligger fokus däremot på samspelet mellan individen och miljön där olika typer av socio relatio- nella aspekter är viktiga att ta i beaktning. Inte minst för att förstå viktiga
”vändpunkter” i individens liv. Dessa vändpunkter, turning points, knyter
an på vilket motståndskraft individen har. Om en specifik individ står inför
en utmaning och ”testas” betonar motståndskraften, resilience, hur väl in-
dividen svarar på denna utmaning. Inte minst hur individen återhämtar sig
från utmaningen (Andersson, 2008). I relation till det första teoretiska per-
spektivet som knyter an på risk- och skyddsfaktorers betydelse i relation till
preventiva åtgärder är det även av vikt att få en insikt i sambandet mellan
individen och dennes omgivning för att kunna studera viktiga skyddsfaktorer
som kan utveckla en större motståndskraft (Andersson, 2008). Teorin utgör
därför ett relevant underlag i relation till att den tar olika skeenden samt
socio relationella (och andra utvecklings) processer i beaktning. Detta för
att kunna göra en distinktion mellan vad som är ”normalt” och inte.
Inom utvecklingspsykopatologin betonas riskfaktorer som indikatorer på ne- gativ påverkan i en individs liv. Riskfaktorer är således inte ett element som direkt påverkar en individ så att den hamnar i kriminalitet eller missbruk.
Utifrån detta teoretiska perspektiv analyseras således även sambandet mel- lan risk- samt skyddsfaktorer; hur det både existerar i relation till varandra och hur det samarbetar. Detta om en individ exempelvis har en utvecklings- kurva som visar att riskfaktorerna utvecklas i högre takt och tynger den skyddsfaktorbuffert en människa har. Balansen mellan dessa faktorer mås- te vara godartad, där inget väger över på det andra (Andersson, 2008). En normal utvecklingskurva präglas således av balansen mellan risk- och skydds- faktorer och allt annat betraktas som avvikande. I detta tas den mänskliga livsprocessen i beaktning, om hur den bör gå till och vanligtvis ser ut. I kommande analys används utvecklingspsykopatologin som underlag för att identifiera vad som är normalt och inte. Teorin är även användbar för att kunna fördjupa sig i hur det som inte är normalt kan påverka människans utveckling på ett negativt sätt (Boberg, Almqvist & Tjus, 2003).
3.3 Teoretisk sammanfattning
Inom allt arbete mot cannabisbruk har både risk- och skyddsfaktorer en central position inom användningen av denna teoretiska referensram som analytiskt underlag för analys av empiri, av denna anledning har urvalet av samtliga teorier baserats på. Detta trots att denna studie inte fokuserar på skyddsfaktorer, är det ändå viktigt att belysa dem i relation till ett gott och tryggt samspel mellan individ och omgivning. Varför dessa teorier vidare valts ut grundar sig således i att båda teorierna tar upp både risk- och skyddsfaktorer, detta genom tydliga regler och rutiner för beteende men även trygga och pålitliga relationer.
För det första kan risk¬ och skyddsfaktorer kan ses som olika sidor på samma mynt. Finns en bristande anknytning till exempelvis samhället (skola för unga) kan detta betonas som en riskfaktor, medan en god anknytning blir en skyddsfaktor. Vad som även framkommer är att biologisk känslighet är av vikt beträffande diskussionen om risk- och skyddsfaktorer vilket blir ett viktigt underlag i kommande analys och diskussion.
För det andra utgör utvecklingspsykopatologin ett bra underlag i relation
till att analysera specifika faktorer som kan indikera på framkomsten av ett
problematiskt beteende; inte minst i relation till varför vissa blir missbrukare
och andra inte. Slutligen har följande centrala begrepp valts ut utifrån de
två valda teorierna: socialt arbete med missbruk, riskfaktorer för brukning
av cannabis, avvikande beteende, förebyggande insatser och åtgärder. Dessa
centrala begrepp påvisar relevanta innehållsområden som avser användas i
analys och bearbetning av empiriskt material med syfte att uppfylla syftet
och svara på frågeställningarna.
4 Metod
I detta kapitel redogörs det för arbetets forskningsprocess, tillvägagångssätt samt analys och bearbetning av empiriskt material. Studien är av kvalitativ natur med fokus på intervjuer som datainsamlingsverktyg.
4.1 Design
Detta arbete bygger på en kvalitativ metodik med tonvikt på semistruktu- rerade intervjuer. Metoddesignen har valts på grund utav att den uppvisar störst lämplighet i relation till att uppfylla studiens syfte. Detta då syftet är att undersöka socialarbetares arbete med insatser som finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar samt hur dessa insatser tillämpas i praktiken.
För att kunna svara på tillhörande frågeställningar krävs således en metod som är fokuserad på att samla in data utifrån respondenters egna uppfatt- ningar, berättelser, erfarenheter m.m.
Det är utifrån datainsamling i relation till respondenters egen ”livsvärld”
(Olsson & Sörensen 2011, Kvale & Brinkman 2009), som valet av metod motiveras. Den livsvärld som avses studeras är socialarbetarens preventiva arbete med cannabisbruk mot unga. Då arbetet i många fall kan uppfattas som mångfacetterat och komplext är den kvalitativa metoden över den kvan- titativa metoden att föredra då syftet ej baseras på ett fokus på siffror eller statistik enligt Kvale och Brinkman (2009).
Arbetet har en tonvikt på användningen av intervjuer som verktyg för in-
samling av data. För att understryka, betyder detta således att studiens
empiriska data bygger på de svar och utsagor som samlats in från respon-
denter (Ahrne & Svensson, 2015). Vidare har en abduktiv strategi applicerats
i detta arbete med syfte att skapa möjligheter att sträva efter att följa en
metoddesign som både anammar teoretiska begrepp (deduktiv) såväl som
ett induktivt perspektiv där det empiriska underlaget erhålls från intervjuer
(Larsson 2005). Arbetets abduktiva ansatts påvisar att metoddesignen är
tolkande och beskrivande i relation till syfte och målet att svara på fråge-
ställningarna.
4.2 Tillvägagångssätt och urval
Jag tog kontakt med åtta kommuner som var relativt nära mig, detta för att få ett större urval av informanter. Av dessa åtta kommuner var det fyra kommuner som tackade JA till att jag fick intervjua socialarbetare som arbe- tar med åtgärder och metoder för att motverka cannabis konsumtion bland ungdomar.
Med tanke på att redskapet för att samla in data var att genomföra in- tervjuer med respondenter påbörjades denna process med skapandet av en intervjuguide, se bilagor. Intervjuguiden bygger på konstruerade frågor med inspiration från syfte, frågeställningar, tidigare forskning samt teorier. Teori- erna används sedan i arbetets analysdel som ett verktyg för analys av empiri på rekommendation av Larsson (2005). Frågorna i intervjuguiden har for- mats med öppen karaktär som betyder att det ej går att svara varken ”JA”
eller ”NEJ”. Detta betyder att samtliga intervjuer varit semistrukturerade.
Fördelarna med en semistrukturerad intervju är att samtalen blir mer av- slappnade och trygga (Bryman, 2011). En eventuell nackdel är att de öppna frågorna leder till för breda svar, men för att motverka detta ställs relevanta följdfrågor för att få ett uttömmande svar som är relevant. Det är av stor relevans att därför lyssna omsorgsfullt på respondenterna för att ställa frågor som är av relevans (Kvale & Brinkman, 2009).
Datainsamlingen består av insamlade data från intervjuer med åtta olika socialarbetare från fyra olika kommuner som arbetar söder om Stockholm.
Urvalet begränsades till enheter inom socialtjänsten som arbetar med can- nabisbrukande ungdomar mellan 13–21 år. Rekryteringen gick till genom att studiens författare ringde till resultatenhetscheferna på de samtliga ar- betsplatserna. Studiens författare fick komma till arbetsplatserna och fråga individer inom organisationen om det fanns ett intresse att delta. Detta till- vägagångssätt beträffande urval var således ett selektivt urval. Det var av vikt att respondenterna kände sig trygga och lyssnade på intervjuaren, därav genomfördes intervjuerna på socialarbetarens arbetsplats.
En intervjuguide skapades innan intervjuprocessen (se bilaga 2). Som inter-
vjuare var det viktigt att skapa en god kontakt med respondenterna genom
att visa förståelse till deras professionella roll. Det var av stor vikt att få
socialarbetarna att känna sig respekterade och viktiga. Intervjupersonerna
verkade uppskatta studiens syfte och det märktes vid ett flertal tillfällen
då respondenterna gärna ville ta del av studiens färdigställda resultat. Det
märktes även en öppenhet hos respondenterna då de efter intervjuerna fråga-
de om varför detta ämne intresserade studiens författare. Intervjupersonerna uppskattade att detta ämne togs upp då de själva upplevde att det var en viktig fråga att belysa (Kvale & Brinkmann, 2004).
Överlag var det svårt att hitta respondenter som frivilligt ville ställa upp på denna intervju. Många kommuner hade tidsbrist och hade svårt att boka in en tid. Det var givande att få intervjua socialarbetare då detta ledde till en bredare förståelse kring socialarbetares syn på ungdomar som brukar cannabis. Att använda en kvalitativ intervju var givande då samtalen flöt på lättare och var bekväma.
4.2.1 Presentation av intervjurespondenter
Nedan ges en presentation av respondenterna i studien. Respondenterna kommer att vara anonyma, för att säkerställa detta har respondenternas namn bytts ut mot fingerande namn.
Erika arbetar som behandlare i en kommun söder om Stockholm. Erika har tidigare arbetat som handläggare i sju år på samma kommun. I dagsläget har Erika arbetet ett halvår som behandlare inom socialtjänsten med ungdomar som brukar cannabis. Erika har många års erfarenhet med ungdomar som har en missbruksproblematik. Erikas arbetsrutiner går ut på att prata med ungdomar om cannabisbruk och göra upp en plan över hur de ska komma till bukt med missbruket. Missbruksbedömningar och haschavvänjningsprogram är vanligt inslag i Erikas dagliga arbete.
Mona arbetar som socialsekreterare i samma kommun som Erika och har arbetat som socialsekreterare i tio år söder om Stockholm. Mona har ett flertal utbildningar utöver socionomutbildningen. Mona har en specialistut- bildning inom psykiatri, familjeterapi samt utbildning inom missbruk. Mona har arbetat med missbruk under hela sitt yrkesliv och har en stor och bred kunskap om ungdomar som brukar cannabis. Hon arbetar även med åter- fallsprevention samt motivationsarbete.
Jakob är utbildad socionom och har arbetat i fem år som behandlare inom missbruk. Jakobs arbetsuppgifter består mestadels av samtal med ungdomar som brukar cannabis, samt att arbeta fram en genomförandeplan som klien- ten ska uppnå genom ett antal möten med honom. Antalet möten beror på hur villig ungdomen är att genomgå sin behandling.
Karin är utbildad socionom och har arbetat i tre år som behandlare inom
missbruk. Hennes arbetsdagar går ut på att ha möten med klienter i 13–20
årsåldern. Karin gör missbruksbedömningar för att avgöra hur långt klienten gått i sitt beroende/missbruk. Ungdomarna lämnar sedan drogtester till en sjuksköterska och har ett flertal möten med Karin.
Noah arbetar som behandlare inom socialtjänsten och har gjort det i drygt 12 år. Noah är utbildad socionom och har en kriminologiutbildning. Noah jobbar med missbruksbedömningar och hjälper klienter med de insatser som finns inom kommunen.
Maria arbetar som behandlare och har en positiv inställning till ungdomarna och arbetet hon utför. Maria älskar att arbeta med ungdomar och känner att de minskar sitt intag av cannabis efter de varit hos henne ett tag. Maria uppger att som behandlare arbetar hon inte endast med ungdomar, utan även med vårdnadshavare och anhöriga. Det är viktigt som socialarbetare att skapa en bra allians mellan behandlaren och klienten anser hon. På Marias mottagning arbetar sjuksköterskor, kuratorer och socionomer. Mycket av Marias arbete består av motiverande samtal och lågaffektivt bemötande.
Maria arbetar dessutom med återfallsprevention som är en förebyggande metod. Återfallsprevention går ut på samtal och föreläsningar om cannabis och dess påverkan. Maria har jobbat inom socialtjänsten i sex år och är utbildad socionom.
Yasmin arbetar som behandlare i samma kommun som Maria. Yasmin är ut- bildad socionom och beteendevetare. Yasmins arbetsuppgifter går ut på att samverka med andra instanser för att samarbeta kring klienter som brukar cannabis. Detta görs för att uppnå ett bra samarbete och ett drogfritt liv för ungdomar. Yasmin arbetar med metoden HAP som står för “haschavväj- ningsprogrammet” det är ett program på sex veckor där ungdomar får stöd med att sluta röka. I själva programmet träffar Yasmin klienterna ett flertal gånger i veckan.
Rissla arbetar som socialsekreterare inom socialtjänsten. Rissla har nyligen tagit sin socionomexamen och upplever sitt arbete som väldigt intressant.
Rissla arbetar med barn och ungdomar som har olika typer av missbruks- problematik. Rissla arbetar med återfallsprevention som är en KBT metod för att förebygga återfall. Hon arbetar även med enskild behandling som ska överensstämma med klientens behov.
4.3 Bearbetning av data
Det är av stor vikt att ha en trovärdig dataanalys. Det inspelade materialet
lyssnades igenom ett flertal gånger för att få en förståelse och helhetsbild ef-
ter varje intervjutillfälle. Analysprocessens bearbetning var att fokusera på de olikheter och likheter som respondenterna uppgav under intervjun med koppling till studiens teoretiska referensram. I relation till teorierna präglades hela analysprocessen av att blicka fram och tillbaka till (samt emellan) följan- de innehållsområden: Socialt arbete med missbruk, riskfaktorer för brukning av cannabis, avvikande beteende, förebyggande insatser och åtgärder. Dessa innehållsområden har valts ut då de utgör centrala begrepp inom den teore- tiska referensramen. Med kontinuerlig koppling till teori följde bearbetning av data olika steg. Det första steget i dataanalysen handlade om att lyssna igenom alla inspelningar och genomföra en så korrekt transkribering som möjligt.
Därefter bearbetades de enskilda intervjuerna utefter ovannämnda innehålls- områden genom både kodning samt meningskoncentrering. All kodning samt meningskoncentrering gjordes analogt och manuellt med färgpenna. Både kodningen och meningskoncentreringen handlade om att identifiera likheter och skillnader, men framförallt att kunna peka på väsentliga delar i respon- denterna utsagor som var av relevans för studiens syfte och frågeställningar.
Trots att viss tolkning gjordes har noggrannheten med transkriberingen (att inte skriva annat än vad respondenterna sagt) säkrat det första steget i pro- cessen enligt Olsson och Sörensen (2011) för att undvika att betydelsefulla data skulle gå förlorad. Kodning användes för att hitta gemensamma svar i intervjuerna, kodning innebär att författaren får en överblick över inter- vjuns material. Detta för att senare undersöka, jämföra och analysera den insamlade data. Kodning sammanställer respondenternas erfarenhet (Kvale
& Brinkman, 2014).
Både kodning och meningskoncentrering gjordes i relation till den teoretiska referensramens centrala begrepp, med syfte att identifiera relevant innehåll kopplat till: socialt arbete med missbruk, riskfaktorer för brukning av canna- bis, avvikande beteende, förebyggande insatser och åtgärder. Efter att kod- ning samt meningskoncentrering var klart fördelades de märkta nyckelorden och relevanta texterna i olika kategorier. I dessa kategorier sågs det tran- skriberade materialet över en gång till med syfte att hitta minst två citat till varje relevant kategori. Kategorierna ögnades igenom två gånger för att granska den egna dataanalysen, detta för att sålla eller addera viktiga data.
Som ett sista steg transformerades kategorierna om till teman som namngavs med syfte att skapa en röd tråd från både syfte, frågeställningar och teoretisk referensram till faktiskt presentation och analys av empiriskt material.
Totalt sett identifierades tre huvudteman och fyra subteman. Samtliga te-
man utgör således studiens resultatdel och presenteras enligt följande huvud- teman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder och insatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatde- len innehåller även samtliga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetet med MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet med att förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer av arbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.
Studiens resultatdel avslutas med en sammanfattande del.
4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
I all kvalitativ forskning är det av betydelse att se över validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. Detta med koppling till huruvida forskningen är ge- nomförd på ett skickligt och trovärdigt sätt. Undersökningens validitet beror på huruvida forskaren hanterat processen på ett skickligt sätt i relation till att följa en strukturerad forskning process enligt Larsson (2005) och Kva- le och Brinkman (2009). I forskningsprocessen beror validitetens således på olika faktorer, som både forskarskicklighet samt erfarenhet och kompetens inom att forska i ett visst område (Larsson, 2005).
I relation till hur validiteten betonas i detta arbete synliggörs validitet i de intervjuer som genomförts. Anledningen till detta är för att i kvalitativa studier spelar även forskarens skicklighet inom intervjuande roll. Validiteten bedöms bland annat i hur väl den som intervjuar samspelar med responden- terna; om intervjuaren lyckas få ett flöde i samtalet så att dialogen mellan de två präglas av öppenhet och på så vis blir ”naturlig” (Larsson, 2005). Då författare av detta arbete har viss erfarenhet inom att genomföra intervjuer med främmande människor ökar detta validiteten. Vidare spelar även struk- turen på intervjuerna roll för validitet, hur frågorna är formade, formulerade samt hur de är strukturerade i relation till varandra samt studiens syfte.
I detta arbete har det varit av vikt att använda öppna frågor samt öpp-
na följdfrågor, speciellt andra gången där kompletterande intervjuer gjordes
för att få så uttömmande svar som möjligt. Detta visar på studiens ökade
validitet. Detta då vissa av respondenterna i första genomförandet av inter-
vjuerna (rond 1) inte gav tillräckligt uttömmande svar. Larsson (2005) menar
att vid användning av öppna frågor är det viktigt att intervjuare lyssnar or-
dentligt för att kunna fånga upp respondenternas ”sanningar”. Validering av
uppsatsen har således genomförts löpande och processvis, i utförandet av in-
tervjuerna och skapandet och omkonstruerandet av intervjuguiden. Arbetet
når hög validitet då författare av arbetet igenom hela arbetsskrivandet samt intervjuerna arbetat för att kvalitetssäkra att det som ämnats undersökas har undersökts (Kvale & Brinkman, 2009).
Reliabilitet används för att beskriva tillförlitligheten i en studie samt huruvi- da reliabilitetens resultat kan uppnås av andra forskare vid en annan tid- punkt. Reliabilitet avser även pålitligheten för studiens gång (Kvale & Brink- mann, 2014). För att erhålla en tillförlitlig reliabilitet har artiklarna och in- tervjufrågorna granskats noggrant av uppsatsförfattare. Studiens syfte samt frågeställningar har även ändrats ett flertal gånger för att få ökas precision vilket tyder på hög reliabilitet. Kvale och Brinkmann (2014) betonar även vikten att presentera olika citat från respondenter, detta för att bedöma hur förlitlig analysen är. Detta är något som även gjorts i detta arbete för att nå hög validitet.
Inom reliabilitet ska det också undvikas att ställa ledande frågor vilket kan påverkar respondentens svar och bidra till en låg reliabilitet (vilket inte gjorts i detta arbete). Hög reliabilitet anses vara när svaren ger samma resultat vid upprepade mätningar (Kvale & Brinkmann, 2014), här blir det däremot svårt att säga att arbetet har hög reliabilitet till följd av att karaktären är kvali- tativ. Skulle samma studie göras kommer inte nästa uppsatsförfattare att få likadana svar då den empiriska data är baserat på individuella bedömning- ar. Kanske skulle samma studie kunna göras, med samma respondenter vid ungefärlig lik tidpunkt för att få exakt samma resultat. Beträffande genera- liserbarhet krävs det att urvalet av respondenter är tillräckligt stor.
Resultatet av generaliserbarhet ska kunna gälla för andra grupper eller si-
tuationer, det innebär “den utsträckning i vilken resultat i en situation kan
överföras till andra situationer” (Kvale & Brinkman, 2014). Det finns en
viss generaliserbarhet i denna studie då respondenterna arbetar med samma
målgrupper och liknande verktyg samt metoder. I kvalitativa studier är där-
emot generalisbarhet, som reliabilitet, i allmänhet låg. Utgångspunkten för
generaliserbarheten kan bli att arbetet har en liknelse, men även olikheter,
i form av att respondenterna arbetar på olika sätt i olika kommuner. Gene-
raliserbarheten i detta arbete vilar således på personliga erfarenheter vilket
påvisas i studien då respondenterna har olika utbildningar och egenskaper
inom deras professionella roll (Kvale & Brinkmann, 2014).
4.5 Etiska ställningstaganden
Inför varje studie bör respondenternas deltagande och samtycke tas hänsyn till. Det finns fyra viktiga forskningsetiska krav som bör uppmärksammas.
Dessa krav är informationskrav, nyttjandekrav, samtyckeskrav samt konfi- dentiellt krav. Inom etiska ställningstaganden är informationskravet väsent- ligt eftersom författaren ska informera respondenterna om studiens syfte, samt vilka villkor som gäller för respondenterna (Vetenskapsrådet, 2017).
Respondenterna ska underrättas att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att avbryta sin medverkan. Det ska framgå att insamlade data inte kommer användas till något annat än studiens forskning. Det utformades ett informationsbrev som visades respondenterna innan intervjun (se bilaga 1). Informationsbrevet var till för att respondenterna skulle vara införstådda vad materialet skulle användas till (Kvale & Brinkmann, 2009).
Samtyckeskravet innebär att författaren ska ha respondenternas samtycke till intervjun. Respondenterna som medverkar har rätt att bestämma hur länge de ska delta och har rätt att avbryta intervjun utan några negativa konsekvenser. Om respondenterna väljer att avbryta sitt deltagande under intervjun ska de inte utsättas för påtryckning eller påverkan av författaren.
Författaren av denna studie deltog vid samtliga intervjuer då denne hade en ledande roll under intervjun för att fånga upp respondenternas intresse samt för att respondenten skulle känna sig lyssnad på. I detta togs ett officiellt samtycke och samtliga respondenter informerades att de kunde avbryta om de så önskade. Samtliga respondenter informerades om de forskningsetiska riktlinjerna, till exempel att respondenterna kommer vara anonyma.
Utifrån informationsbrevet gavs det tid för respondenterna att ställa even- tuella frågor om studien. Konfidentialitetskravet grundar sig i sekretess då personuppgifter inte får lämnas ut till utomstående samt att respondenter- na i undersökningen inte ska kunna identifieras. Intervjuerna spelades in på telefon efter samtycke av respondenterna, det inspelade materialet användes för att se till att inga viktiga aspekter missades.
Då en inspelning skulle ske informerades respondenterna redan innan att
deras namn inte skulle användas i intervjuerna. Detta med anledning av att
insamling av data skulle vara konfidentiell. Nyttjandekravet är uppgifter om
den enskilda som endast är insamlade för forskningsändamål. Inför inter-
vjun skickades en sammanfattning om de forskningsetiska principerna till
deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017). Inspelningar har efter transkriberingar
raderats.
5 Resultat
I detta kapitel redovisas studiens empiri vilket består av respondenternas er- farenheter som analyserats och bearbetats i relation till studiens teoretiska referensram. Utifrån de två teorierna präglades analysprocessen av följande centrala begrepp och innehållsområden: socialt arbete med missbruk, risk- faktorer för brukning av cannabis, avvikande beteende, förebyggande insatser och åtgärder. I relation till den teoretiska kopplingen har respondenternas berättelser (insamlade data) bearbetats och tematiserats i följande tre hu- vudteman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder och insatser gällande cannabisbruk samt Iden- tifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk.
Resultatdel innehåller även fyra följande subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetet med MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet med att förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer av arbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.
5.1 Socialarbetares mål med ungdomar som brukar cannabis I intervjuerna framkom det att respondenterna upplevde att verksamheten i större utsträckning kunde arbeta för att minska cannabisbruk hos unga. Då socialarbetares mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis handlar om att minska bruket samt få dem att på sikt sluta helt, betonade respon- denterna att de mötte stora utmaningar, inte minst för att de ungas egen syn på cannabis inte upplevdes som reflekterande kring den problematik drogen medför vilket framkommer i nedan citat,
. . . ungdomar som blir aktuella hos oss ser inte problemet med Cannabis. De ser inga negativa effekter av att röka på, och tror att det är en ‘’kompisgrej” som man gör med sina vänner för
att ta det lugnt och koppla av. Däremot använder många cannabis som en flykt eller för ett sätt att slippa problematik som uppstår i vardagen och här krävs det att vi kan identifiera
orsaken till deras användning. . . (Erika)
Under intervjuerna framkom vikten av att ha ett helhetsperspektiv gällande
ungdomar. Respondenterna delade samma åsikter kring deras arbetsuppgif-
ter, funktion samt mål: att motverka svårigheter och förstärka resurser samt
systematiskt följa upp ungdomar. Syftet med respondenternas arbete är att
bidra med omsorg och hjälp till varje individ som inte kan tillgodose sina
egna behov, eller individer som är behov av insatser och åtgärder. Respon- denterna uppgav att de strävar efter ett pedagogiskt arbete och att utveckla goda förutsättningar för ungdomarna.
5.1.1 Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter
I intervjuerna framkommer det att respondenterna har en roll i sitt yrke att både agera preventivt men även vårdande. De menar här att den primära funktion som respondenterna erhåller fördjupar sig i att både ge information samt utbilda ungdomar om cannabisbrukets konsekvenser. Men på grund av att synen på ”grön användning” 4 inte betraktas som något skadligt indikerar respondenterna att de behöver hjälp från andra instanser i samhället, samt regeringen, i att belysa missbruk i större utsträckning som en samhällspro- blematik. Utbildnings- och coachningsrollen som socialarbetare intar menar respondenterna därmed är viktig och skall alltid utgå från individen, såväl som det är viktigt att öka medvetenheten om cannabisbrukets konsekvenser på grupp- och samhällsnivå.
Respondenterna uppger att de arbetar individanpassat med ungdomen och att mötet vanligtvis börjar med att brukaren får lämna urinprover och se- dan bjuds in till samtal om missbruket. Sedan menade respondenterna att processerna skiljer sig en aning åt beträffande om arbetet har ett preventivt fokus kontra ett vårdande fokus. Vidare uppgav respondenterna att när de bjuder in klienten till samtal får de även besvara ett skattningsformulär samt Becks ungdomsskalor 5 . Detta skattningsformulär samt Becks ungdomsskalor består av frågor gällande sömnvanor, rökning, koncentrations vanor och dro- ger. Utifrån formuläret får klienten i sin tur prata med en kurator om det har uppkommit något avvikande i formuläret. I samtal med denne finns det möj- lighet för fortsatt hjälp om klienten påvisar ett cannabismissbruk. Dessutom kan klienten genomgå en neuropsykologisk utredning om det framkommer ett större vårdbehov. Noah uppgav liknande information som Erika trots att de har två olika arbetsuppgifter.
Noah uppgav att ungdomar inte har ett konsekvenstänk när det gäller can- nabisbruk. Samtidigt beskrev respondenten att hans mål som behandlare är att delvis göra bedömningar ifall klienten i fråga lider av psykisk ohälsa eller
4
Noah menar att ”green” är slang för cannabis och speglar cannabisplantans utseende och det facto att vissa klienter uppfattar drogen som mer vänlig just på grund av att det är en växt.
5
