Examensarbete
Grundläggande nivå 15 p
”För Det Vidare” –
En Bild av Morgondagens Lärare
”Pay It Forward” – A Prospective Image of Tomorrow’s
Teachers
Viktoria
Öhling
Lärarexamen 210hp
Fakulteten för Lärande och samhälle Engelska och franska
2012-03-18
Examinator: Nils Andersson Handledare: Maja Nordenankar Lärarutbildningen
Sammanfattning/abstract
Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara.
Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.
Genom intervjuer har jag hämtat underlag för att få en rättvis bild av hur lärarna själva ser på sitt uppdrag och hur de hanterar olika intressenters krav. Alla intervjuade är överens om att det är omöjligt att göra alla nöjda och den intressent, som oftast får ge vika för övrigas krav, är lärarens egen professionalism och yrkesstolthet. Intervjusvaren visar också att detta bidrar till en minskad arbetsglädje, vilket i sin tur påverkar eleverna.
Framtidens lärare kan se ut på två olika sätt: antingen är det den som marknaden och brukaren efterfrågar – en lärare som ser ett gott resultat i form av höga betyg snarare än kunskapsinnehållet och den individuella utvecklingen till en hel individ, eller så är det den som brinner för att hjälpa människor att utvecklas och har goda kunskaper att förmedla. Och om yrkets status ska höjas, måste anseendet förbättras. Och de intressentgrupper vars åsikter avgör statusen, är marknadens och brukarens, eller kundens.
Innehållsförteckning
1. Inledning
7
2. Syfte och problemställning
9
Frågeställningar 9
3. Litteraturgenomgång
10
3.1 Anders Fredriksson: Marknaden och lärarna 10 3.2 Metodlitteraturen 11 3.3 Colnerud och Granström: Respekt för Läraryrket 11 3.4 Olga Dysthe: Det Flerstämmiga Klassrummet 12
4. Metod och genomförande
14
4.1 Metod: Kvalitativa intervjuer 14 4.2 Undersökningsgrupp: Urval och begränsningar 14
4.3 Genomförande 15
4.4 Validitet - reliabilitet 16 4.5. Forskningsetiska principer 16
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
17
5.1 Marknadsmodellen 17 5.2 Professionella modellen 18
5.3 Brukarmodellen 19
5.4 Byråkratiska modellen 20
5.5 Status 21
6. Slutsats och diskussion
23
6.1 Slutsatser med besvarade frågeställningar 23
7. Referenser
28
Intervjumatris intervju 1-7
31
Bilaga 2
36
Intervjupersoner 8-10
36
1. Inledning
”Lärare ska vara pigga och glada, vara positiva, vara tålmodiga, aldrig vara arga, vara mänskliga, komma i tid. Vidare ska lärare vara väl förberedda, kunna sitt ämne, kunna undervisa, kunna förklara så att man förstår, aldrig vara sjuka. Lärare ska dessutom tycka om människor, kunna inspirera, vara humana, vara omtänksamma, inte vara elaka, engagera sig i varje elev, kunna elevers namn, aldrig vara trötta, inte bestämma allt själv, bruka sin makt väl, tala med varandra så att inte flera tentamina kommer samma vecka, ge prov som hjälper elever att lära, ge ordentlig feedback – inte bara G eller U, förklara vad man ska bli bättre på” (Kullberg, 2004, s.112-113)
Ovanstående är en sammanställning på elevkommentarer på hur en (bra1) lärare ska vara.
Efter tolv år som yrkesverksam lärare, skriver jag nu mitt examensarbete. Under åren i
skolans värld, har jag stött på en rad problem vilka har krävt varierade, kreativa lösningar. Det tillkommer ständigt arbetsuppgifter och på min nuvarande skola är jag inte anställd som lärare, utan som medarbetare. Arbetsbeskrivningen är oklar och min personliga uppfattning är att det är svårt, ja, mer eller mindre omöjligt, att leva upp till de många olika, motsägelsefulla krav som ställs på hur jag utför mitt arbete. Min arbetsgivare har vissa förväntningar, lag och förordning andra, eleverna och föräldrarna representerar en tredje. En fjärde intressent är jag själv. De krav och förväntningar som jag har tagit med mig in i min profession; de krav och förväntningar jag har på hur jag uträttar mitt arbete baserat på odokumenterade idéer om vad yrket skulle innebära och dokumenterade kunskaper och meriter i form av utbildning och erfarenhet.
De största utmaningarna i arbetet handlar inte om konkreta, tillfälliga problemlösningar, utan om det faktum att lyckas utveckla, inspirera och undervisa barn och ungdomar i en stämning av frustration och otillräcklighet där undervisningen får stå i bakgrunden för administration, fostran och konflikthantering och där det ständigt är någon av
1 Min tolkning
kravintressenterna som inte blir nöjd och vill ifrågasätta. Jag vill här i mitt arbete reda ut begreppen, ta reda på hur andra lärare upplever arbetet för att skaffa en bild av hur framtidens lärare ser ut– vem väljer ett lågstatusyrke med svårdefinierbar arbetsbeskrivning där
arbetsutförandet blir ifrågasatt och kompetensen inte räcker till för att tillgodose alla intressenternas krav?
Den debatt som förs i samhället, bland politiker, i media och i allmänhet, fokuserar sällan på den insats skolan gör för våra barn och ungdomar, utan kan snarare liknas vid ett hätskt förföljande präglat av kraftigt missnöje mot en hel yrkeskår. Få är de som saknar åsikter om hur en lärare ska vara och de samhällsfrågor som ingen annan kan eller vill ta hand om, hamnar på skolans bord. Få är också de som har insikter om komplexiteten i att ha ett
människovårdande yrke, i en resultatstyrd värld. Forskningsutvecklingen har flyttat från lärar-elevrelationen till hur hjärnan fungerar och hur lärare gör eleven mest produktiv.
I sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares
offentliga tjänstemannaskap (Fredriksson, 2010), diskuterar Anders Fredriksson svårigheterna
i att vara lärare när yrket inte längre är enbart ett myndighetsutövande, utan även ett yrke som förväntas ge service och tillgodose fler intressenter än de traditionella2. Den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 befäster föräldrars makt i att påverka undervisningen och statistisken visar att anmälningarna av föräldrar som är missnöjda med sina barns skolgång har skjutit i höjden det senaste året (Skolinspektionen, 2011).
Det jag vill göra med mitt arbete är, som sagt, att skapa en bild av den framtida läraren, eller snarare, den goda framtida läraren. I vårt globaliserade samhälle ställs höga krav på att våra elever får goda ämneskunskaper och är trygga i sina färdigheter för att ha en hållbar internationell konkurrenskraft, vilket förutsätter skickliga och ämneskunniga lärare som undervisar. Dessutom krävs en personlighet som känner lojalitet mot en arbetsgivare som slåss om eleverna, eller kunderna, för att kunna visa på goda resultat och locka ännu fler kunder. Arbetsgivaransvaret minskar i takt med att kravet på kundnöjdhet ökar. Lägg därtill ett medvetet accepterande av en låg status och en låg lön. De tidigare långa loven har varit en löneförmån, men i takt med att friskolorna expanderar och erbjuder semestertjänst, försvinner också möjligheten till återhämtning och vila. Vem väljer då att bli lärare i framtiden? Och kommer dessa lärare att kunna påverka yrkets status? Jag vill få reda på vad status är, vem som bestämmer statusen eller om det är så att allting ligger hos den enskilde, i form av en ökad självbekräftelse och personlig utveckling.
2 Med traditionella syftar jag på de båda kravintressenter/styrmodeller som Fredriksson kallar den professionella
2. Syfte och problemställning
Syftet med mitt arbete är att titta på vilka förväntningar olika intressegrupper har på lärarens roll i en kommunaliserad skola och hur dessa förväntningar kan påverka lärarens status. Kan vi höja yrkets status genom att hitta en personlighet som uppfyller allas dessa krav? Jag försöker också att skapa mig en bild av hur framtidens lärare kommer att se ut utifrån de förutsättningar som ges av skolan som arbetsgivare och hur attraktivt yrket upplevs.
Frågeställningar
Vad är professionalism? Vilka är lärarens professionella intressen/lärarens egna förväntningar?
Hur tillgodoser vi lärare kundens krav?
Hur uppnår vi resultat i en marknadsstyrd skola? Hur säkrar vi kvaliteten utifrån våra styrdokument? Vad är status?
3. Litteraturgenomgång
Undersökningens utgångspunkt är, som tidigare nämnts, Anders Fredrikssons avhandling om svenska skolans fyra intressentmodeller och deras syn på yrket som profession.
Litteraturgenomgången inleds därför med en kort beskrivning av dessa fyra modeller. Under 3.2 beskriver jag mycket kort något om de böcker jag har tagit till hjälp för metod och struktur.
Under 3.3 ger jag en sammanfattning av Colnerud och Granströms iakttagelser kring olika intressenters respekt för yrket. Jag ger dessutom exempel på de problem som Colnerud och Granström anger för i den professionaliseringssträvan för yrket som pågår.
Under 3.4 berättar jag om Olga Dysthes syn på lärande.
3.1 Anders Fredriksson: Marknaden och lärarna
I sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares
offentliga tjänstemannaskap (Fredriksson, 2010), diskuterar Anders Fredriksson vilka
konsekvenserna av de reformer som har genomförts med början på 1990-talet. I Sverige är skolan en politisk organisation och lärarens uppdrag är att genomföra skolpolitik. Under senare år har dock förutsättningarna förändrats och läraren har i sin yrkesroll blivit tvingad att omvärdera sin syn på eleverna: är eleven en kund i en marknadsstyrd organisation eller är jag en offentlig tjänsteman med ett politiskt uppdrag?
Fredriksson använder sig av fyra olika styrmodeller i sin kartläggning. De fyra
styrmodellerna visar på komplexiteten och splittringen i de krav som finns på läraren. De fyra olika intressentmodellerna är den professionella modellen, ett slags ego-modell, där läraren betraktar sin arbetsuppgift utifrån det tjänstemannamässiga uppdrag som han eller hon har åtagit sig; den byråkratiska modellen, eller samhället vars intressen i skolan är att få ett fungerande samhälle i framtiden, men kompetens och demokratiska medborgare och vars direktiv finns angivna i skolans styrdokument; brukarmodellen, som i det här fallet är eleven och hans eller hennes föräldrar, vars intressen ligger i en god undervisning; samt slutligt,
marknadsmodellen, som sedan 1990-talet har fått en allt mer framträdande roll i skolan då friskolorna fick tillgång till att etablera sig. Skolorna drivs sedan dess, och allt mer, som rent vinstdrivande företag, vilka därmed också har intresse i vilka resultat en lärare presterar.
I min studie har jag använt mig av den här avhandlingen för att ta reda på hur det ser ut i verkligheten: hur förhåller sig lärare till dessa motsägelsefulla intressenter?
3.2 Metodlitteraturen
Ann Kristin Larsens Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod
(Larsen, 2009) är en tydlig bok som har varit till stor hjälp i strukturen av arbetet. Boken är
pedagogiskt upplagd och enkel att förstå och jag valde att söka svar på mina frågor genom att genomföra ostrukturerade intervjuer där de intervjuade fick lov att ge sina svar på öppna frågor. Larsen poängterar att det är viktigt att denna intervjuguide är nära kopplad till
frågeställningen, vilket jag har försökt att förtydliga (se bilaga 1-2) genom att dela in guiden i frågeställningens fem olika tematiska områden.
Under datainsamlingen har jag även haft glädje av mer omfattande Rapporter och
uppsatser (Backman, 2008) av Jarl Backman. De konkreta råd som ges i båda böckerna om
förhållningssätten under intervjuerna samt medvetenheten om hur intervjuaren påverkar under intervjuns gång (Larsen, 2009, s.87), var kunskaper jag tog med mig under arbetet.
När data skulle bearbetas använde jag mig av den matris som Larsen beskriver (Larsen, 2009, s. 87). Den tydliggjorde spridningen på de intervjuades svar och gjorde materialet lättöverskådligt. Analys och tolkning är också enligt Larsens modeller (Larsen, 2009, s. 101-110).
3.3 Colnerud och Granström: Respekt för Läraryrket
Även Colneruds och Granströms Respekt för Läraryrket (2009) och Olga Dysthes Det
Flerstämmiga Klassrummet (Dysthe, 1996) har gett stöd i sökandet på svaren till mina frågor.
Det är hos Colnerud och Granström jag har hittat underlag för beskrivningen av läraryrket som profession och deras tydliga förslag på direkta åtgärder på olika fronter, har varit till stor hjälp. Boken belyser läraryrkets strävan efter professionsstatus och vilka svårigheter och
problem som finns inom olika områden; att det är samhället snarare än yrkesgruppen själv som definierar uppgiften. Till exempel anser samhället att en pedagog, oavsett ämnes-behörighet, bör kunna lära alla elever allt (Colnerud och Granström, 2009, s.33).
Ytterligare ett problem som nämns, är den inom yrkeskåren inbördes hierarkin. Utåt sett ger detta ingen enad front och det blir därmed svårt att definiera en gemensam status för en hel yrkeskår. Till skillnad från Fredriksson fyra intressentgrupper, räknar Colnerud och Granström upp tre; de har inte tagit hänsyn till den senaste marknadsintressenten som har tillkommit relativt sent. De menar att dessa tre intressenter har samtliga ett eget intresse i att yrkesgruppen professionaliseras; yrkesföreträdarna själv som således har ett ”gruppegoistiskt intresse i sin professionaliseringssträvan” (Colnerud och Granström, 2009, s.29); staten eller samhället, det Fredriksson kallar för den byråkratiska modellen och som har ett intresse i att få kompetent arbetskraft och dugliga medborgare. Den här intressegruppen har däremot skäl att inte låta yrkesgruppen få utveckla en alltför hög grad av professionalitet, utan vill begränsa autonomin och suveräniteten för att kunna ha den samhällssyn i yrkesutövandet som anses viktigt. Den tredje intressenten är klienten som förväntar sig att ”han eller hon med förtroende kan överlämna sina behov eller problem till yrkesmannen och där möta förståelse och
kunnande” (Colnerud och Granström, 2009, s.30).
3.4 Olga Dysthe: Det Flerstämmiga Klassrummet
Hos Dysthe har jag hämtat exempel på personliga egenskaper hos en god lärare, där hon i sin undersökning följer olika amerikanska lärare, utvalda enligt vissa gemensamma kriterier. Hon menar i sin Det Flerstämmiga Klassrummet (1996) att allt lärande är dialogiskt, att kunskap uppstår i samspel med andra. Hon menar att det är genom en dialogisk undervisning som eleverna blir maximalt inlärningspotenitala. Denna syn på undervisning kräver lärare som betraktar sitt yrke som ett relationsyrke och inte bara ett uppgiftsyrke och ställer höga krav på framför allt personliga egenskaper snarare än en diger meritförteckning. Hon pekar på några grundläggande aspekter i dialogen: i ett dialogiskt klassrum kan eleven se sin egen potential som inlärare och kunskapsbärare och därmed även som en resurs (Dysthe, 1996, s.46 ff) Dysthe menar att det dialogiska klassrummet är nödvändigt, inte bara för att eleven själv ska förstå sin möjlighet till att utveckla kunskaper, utan även för att eleven ska förstå sin roll i ett demokratiskt samhälle. ”Det finns fakta som man bara måste lära sig, och det finns lösningar som är odiskutabla. Elever kan ifrågasätta hur ett visst ord stavas, om en matematisk formel
stämmer eller om ett visst historiskt skeende verkligen har ägt rum – men trots allt är grundläggande information nödvändig. Det blir därför än viktigare att all kunskap som diskuteras presenteras på ett dialogiskt och inte ett monologiskt sätt” (Dysthe, 1996, s. 249).
4. Metod och genomförande
4.1 Metod: Kvalitativa intervjuer
En del av syftet med uppsatsen är att ta reda på olika människors3 tankar och funderingar kring vad som är en bra lärare i början av 2000-talet. Att välja en kvalitativ ansats föreföll självklart, liksom att använda intervjuer som metod. Genom att ställa välgenomtänkta frågor kopplade till frågeställningen fick jag i ostrukturerade intervjuer ta del av de intervjuades åsikter. Jag söker förståelse och enskilda personers specifika syn på problemet vilket inte hade varit möjligt med en kvantitativ undersökning. Mycket av det som framkommer i den
kvalitativa intervjun hade gått förlorat om jag hade valt ett standardiserat och alltför strukturerat frågeformulär (Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn, 1997, s. 78-82.)
Som grund för mina intervjuer har jag ett frågeformulär med öppna frågor som också ger mig möjlighet att ställa följdfrågor anpassade till den intervjuades svar. Intervjun är indelad i fem tematiska områden Fredrikssons olika intressenter, det vill säga marknaden, brukaren, den professionella och den byråkratiska intressenten alla har fått varsitt område och det femte temat rör frågor om status. Att jag har valt att dela in intervjun i dessa fem delar, är för att dels visa på komplexiteten i lärarrollen, dels för att se om det finns någon möjlighet till att
återerövra den förlorade statusen genom att helt enkelt göra yrket svårare att klara av.
4.2 Undersökningsgrupp: Urval och begränsningar
Jag valde att intervjua tio lärare; de flesta fortfarande yrkesverksamma, några pensionerade, några helt nyutexaminerade. Anledningen till att jag ville ha med både och, är att jag tror att äldre och mer erfarna lärare är mer professionella och mer trygga i såväl sin identitet som sin yrkesroll än yngre, mer oerfarna som är mer benägna att vara arbetsgivaren till lags och att
3 Det må vara fel att använda ett så pass ospecifikt ord som människor i beskrivningen av de intervjuade. De som
jag har intervjuat har alla en direkt anknytning till skolan: det är före detta lärare och en skolledare och nuvarande lärare på olika stadier.
göra ett bra jobb. Ur arbetsgivarperspektiv är denna professionella trygghet inte alltid en tillgång, då man anses besvärlig om man inte lyder och hänvisar till att det alltid har fungerat förr (Illeris, 2007), medan det långsiktiga resultatet oftast är mer lyckat när beslut fattas baserat på erfarenhet och inte som en kortsiktig lösning. Dysthe menar att det är de lärare som ”vågar ta konsekvenserna” (Dysthe, 1996, s.18) som är de lyckade och som har ”självtillit både som personer och som professionella pedagoger”(Dysthe, 1996, s.18). Denna självtillit får en lärare bara genom lång erfarenhet och det var därför viktigt för mig att ta med deras svar i min undersökning.
Personerna som jag har intervjuat är fem kvinnor och fem män, samtliga antingen pensionerade eller aktiva lärare på alltifrån grundskolan till gymnasiet. En av de intervjuade har arbetat hälften av sitt yrkesliv som skolledare på en gymnasieskola. Sammanfattningsvis uttrycker allihop att de tycker om sitt arbeta och att det är roligt att jobba med människor. Någon funderar på att se sig om efter annat jobb med tanke på den höga arbetsbelastningen och den låga statusen, men resten är nöjd med sin nuvarande eller före detta arbetssituation.
4.3 Genomförande
Jag har intervjuat tio lärare och skolledare som har stor spridning i ålder och yrkesverksamhet. Jag är nöjd med mitt godtyckliga urval, då spridningen blev så stor och representerar såväl den nyutexaminerades nyfikenhet och arbetsiver och den pensionerades erfarenhet och människokännedom. Intervjuerna genomfördes enskilt under en veckas tid under
sensommaren 2011 på olika ställen i Sverige. Några av intervjuerna genomfördes hemma hos antingen mig eller den intervjuade och några genomfördes på café och varje intervju tog mellan en och två timmar. Formalitetsnivån varierade beroende på hur väl jag kände den intervjuade. Jag valde att bara anteckna svaren på intervjuerna och inte använda bandspelare. Se intervjufrågor bilaga 3.
Intervjun är indelad i tematiska områden med frågor riktade till den så kallade styrmodell som frågorna berörde. Dessa styrmodeller är hämtade från Anders Fredriksson avhandling vid Göteborgs Universitet. Matrisen är en bearbetning av intervjuresultatet och de tematiska områdena i denna matris. Fördelen med att lägga in svaren i en matris, är överskådligheten och att det förenklar i sammanställningen av svaren. På grund utrymmesskäl är resultatet beskrivet i två bilagor där intervjupersoner 1-7 presenteras i bilaga 1 och intervjuperson 8-10 presenteras i bilaga 2.
4.4 Validitet - reliabilitet
Validiteten, vilket handlar om relevansen och giltigheten i mitt urval, känns hög, då samtliga av de som jag har intervjuat har varierande erfarenhet av läraryrket. Jag tog redan efter den första intervjun bort en fråga från frågeformuläret, då den inte passade in och lyckades därmed skapa en tydligare röd tråd i mina frågor.
Reliabiliteten, alltså exaktheten och precisionen, är svårare att säkerställa. Min
förhoppning vid intervjutillfället var att den som intervjuades skulle känna sig avslappnad och väl tillmods och att det inte var ett alltför formellt möte. Detta till bakgrund av att svaren skulle vara ärligare och rakare om den som intervjuades kände ett förtroende och vågade vara äkta. De som jag intervjuade kan ha varit påverkade av situationen och av mig och det kan ha haft viss påverkan på underlaget. Tack vare att jag hade ett särskilt frågeformulär och en matris där jag genast sammanställde de enskilda svaren, ökade reliabiliteten en aning.
4.5. Forskningsetiska principer
I min studie har jag tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2010) etiska principer för hur forskning inom samhällsvetenskap och humaniora ska bedrivas. Där framkommer fyra krav för att forskningen ska anses etisk korrekt. Dessa krav är informationskravet, samtyckans-kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
De personer som jag intervjuade, informerades muntligt om frågeställning och syfte för att täcka informationskravet. De intervjuade upplystes om att deltagandet var helt frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan konsekvenser för vederbörande. I enlighet med det tredje kravet blev deltagarna informerade om att deras medverkan var helt anonym och konfidentiell. Det vill säga att inga personuppgifter används samt att
intervjusvaren förvaras otillgängligt för obehöriga.
Vetenskapsrådets sista krav säger att forskare inte får sälja eller låna ut forskningsresultat till användning i icke-vetenskapliga arbeten. All data som samlats in kommer därför endast att användas i det här arbetet och ingen annanstans.
5. Resultat, analys och teoretisk
tolkning
5.1 Marknadsmodellen
Det inledande temat berör frågor kring marknadens intressen och den allra första frågan handlar om att beskriva en bra skola och vad som gör att en elev väljer en specifik skola. Av de tio intervjuade betonar åtta stycken lärarnas engagemang och kompetens och att det finns en stark skolledning4. De yngre manliga lärarna använder ett elevfokuserat sätt att se på en bra skola och menar att den skola som ger eleverna möjligheter att nå målen är en bra skola. Innebörden i detta är förvisso densamma, men fokus har förflyttats från vad läraren gör till hur man kan påverka vad eleven gör. Att ha en trygg miljö och ett gott samarbete mellan personal och elever är något samma oktett betonar, medan de yngre manliga lärare inte nämner arbetsmiljön överhuvudtaget.
På frågan vad som är god utbildning framkommer begrepp som att ha goda
grundkunskaper, en problemlösningsförmåga, ha ett gott ordförråd och samtliga tio är överens om att skolor som sätter höga betyg generellt anses ge god utbildning, medan enskilda lärare inte kan betraktas som bättre eller skickligare lärare än sina kollegor. Mitt intryck i
intervjuerna är att det ligger prestige i att vara hård med betygen bland äldre kollegor, medan yngre kollegor inte räds att vara mer generösa i sin betygssättning och framför allt i
utformandet av examinationerna. ”Man vill ju att alla ska klara sig”, säger en av de intervjuade.
När man tittar på olika skolors hemsidor, ser de mer ut som reklamkampanjer än informationssidor. Friskolorna näringslivsliknande koncept vänder sig till ”dig med
ambitioner” (Jensen Education, 2011) och Thorén Business School (2011) lovar att eleverna ska få kompetenser ”som behövs i näringslivet, t ex social kompetens, affärsmannaskap och
4 Av de intervjuade uttrycker hälften en besvikelse över sin skolledning och menar att en stor del av läraryrkets
sjunkande status beror på bristande kompetens och avsaknad av ledarskap i skolledningarna. De tror däremot in te att en elev väljer skola på grund av vem som är rektor.
kreativitet”. Ett underförstått löfte, således, att läraren är tillräckligt insatt i näringslivets normer och kultur för att kunna fostra eleven i detta.
5.2 Professionella modellen
Det andra temaområdet rör den professionella styrmodellen. Här blir det ännu mer tydligt att de av de intervjuade, pensionerade och äldre lärarna har en klart högre yrkesstolthet och har en stolthet i sitt forna yrkesutövande. Med undantag för en är alla överens om att
professionalism är likvärdigt med utbildning och ämneskunskap. Några nämner social kompetens i yrkesutförandet och i bemötandet med andra i en strikt professionell situation. Egenskaper som kännetecknar en professionell är självkänsla, yrkestrygghet, erfarenhet, engagemang och att den yrkesgrupp som betraktas som mest professionell är läkare. På frågan vilka ledaregenskaper en professionell person bör ha, handlar det om pondus, ödmjukhet, tydlighet, flexibilitet, lyhördhet och att det krävs en hel del medfödd talang för att uppehålla en ledarstatus i klassrummet. Den populäre ledaren som viker och ger efter för att bli omtyckt anses ha lägre status bland såväl elever som kollegor rent generellt, något som Colnerud och Granström också betonar:
Faran för att hantera yrkesmässiga problem på ett personligt sätt blir stor när eleverna kommer så nära lärarna som personer och när den professionella identiteten är oklar. Elevernas individuella behov, önskningar, förväntningar, projektioner och överföringar ses där inte som en naturlig och nödvändig del i deras personlighetsutveckling utan som ett hinder i lärarens arbete (Colnerud och Granström, 2009 s. 107).
Jonas Aspelin (2010) använder sig av Bubers sympatiska beskrivning och menar att
”pedagogikens övergripande mål är att utbilda humanister och att verka för en mänskligare värld” (Aspelin, 2010, s. 89) och säger att ”all god utbildning kännetecknas av att människor finner sina egna vägar” (Aspelin, 2010, s. 89) och att ”god utbildning kännetecknas av att eleverna formas till liv i sanning, ansvar och kärlek” (Aspelin, 2010, s.89).
Buber (förvisso långt före sin tid) är mycket kritisk till de mål som den svenska skola arbetar mot idag ”eftersom de abstraherar verkligheten, rycker loss pedagogen från det ansvar hon har att bära” och betonar att det är ”omedelbara relationer […] (som är) verksamma krafter i utbildningen” (Aspelin, 2010, s.91). Således går den svenska skolan i rakt motsatt riktning för vad som ger de bästa förutsättningarna för en lärare att vara professionell och framgångsrik i sitt yrke. De intervjuade lärarna var samtliga eniga om att arbetsglädjen ligger
i de positiva relationerna man utvecklar med sina elever och allra bästa resultatet får man med de elever som man har under flera år.
5.3 Brukarmodellen
Därefter berör frågorna temat om brukarmodellen, alltså elevernas och föräldrarnas intressen i skolfrågor. Frågorna handlar till stor del om service, medbestämmanderätt och vad som är rimligt att erbjuda som skola. Brukarmodellen är relativt ny i den svenska skolan och har medfört ett maktskifte där föräldrar bjuds in i skolans verksamhet och Skolinspektionen har tillsatt en nämnd som tar emot anmälningar om föräldrar är missnöjda på följande grunder:
En lärare inte förmår leva upp till sin yrkesroll, till exempel förmåga att förmedla kunskaper och stödja alla elever i deras lärande, föra utvecklingssamtal, upprätta åtgärdsprogram, sätta betyg.
En lärare begår brott som påverkar förmågan att verka som lärare eller förskollärare. En lärare har en sjukdom eller liknande problem som starkt negativt påverkar
möjligheten att undervisa på ett tillfredsställande sätt, till exempel psykiatriska problem eller missbruksproblem.
En lärare agerar olämpligt mot barn och elever, till exempel kränker eller trakasserar. (Skolinspektionen, 2011)
Av de lärare som deltog i intervjuerna, är alla överens om att det är en trygghet för många elever och föräldrar att ha denna anmälningsmöjlighet och att det ökar rättssäkerheten. En av de pensionerade lärarna ifrågasatte dock faktumet att föräldrar överhuvudtaget skulle vara delaktiga i skolans verksamhet, då de saknar den pedagogiska kunskap och erfarenhet som skolan står för. ”Deras intresse är av helt annan karaktär och bör inte blandas ihop med undervisningen och utbildningen. Om föräldrarna står för uppfostran, så står skolan för utbildningen”. Samma person menar att den föräldramedverkan som verkligen skulle göra nytta, är om de deltog på raster och/eller hjälpte till i till exempel uppehållsrum eller i
matsalen. ”I undervisningen hör de inte hemma”, vilket två andra (pensionerade) lärare håller med henne om. ”Det är viktigt att läraren behåller sin professionalism”, säger en av dessa äldre lärare, medan de yngre nyutexade lärarna menar att det är viktigare att eleven och föräldern blir nöjd.
Vad de intervjuade däremot är helt överens om, är att utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle för att mötas och diskutera den enskilda elevens skolgång och utveckling och att föräldramedverkan är bra under strukturerade former. De flesta av de intervjuade tycker också att informationsbrev/-mail någon gång under terminen (på gymnasiet) och veckobrev (på grundskolan) är viktig service, liksom en god, kontinuerlig dialog mellan hem och skola. En av lärarna berättar att det är den ostrukturerade inblandningen som stör arbetet – när en förälder inte är nöjd med sitt barns resultat eller betyg. ”Det borde räcka med att läraren motiverar sin bedömning och att det sedan räcker”, säger läraren. ”Ofta hamnar man i en diskussion som i själva verket mest handlar om att läraren ska ändra betyget/resultatet till det som föräldern har tänkt sig”.
De följande frågorna handlar om att definiera service och var man förväntar sig hitta renodlade serviceyrken. Ingen av de intervjuade kopplade ihop service med akademisk
utbildning; en person menar att traditionella serviceyrken inte kräver någon kompetens utöver en trevlig personlighet och signalerar underdånighet och att det saknas rättighet att ställa krav. Yrken där man förväntar sig få service är handel, restaurant och hos till exempel frisören och bilmekanikern.5
5.4 Byråkratiska modellen
Den fjärde delen av intervjun behandlar frågor om skolans styrdokument. Alla tillfrågade var väl insatta i att det finns kursplaner, betygskriterier, lagar och förordningar, men vad det stod i dessa var varierande. Till exempel ansåg några att betygen inte behöver sättas nitiskt utifrån betygskriterierna, utan att även flit och ambition ska vägas in. Erfarenheten väger tyngre än kunskapen om betygskriterierna, menar en av de intervjuade. Att det är ett hett ämne som kan orsaka konflikt såväl inom kollegiet som mot brukaren, menar en av de intervjuade och att man som lärare tjänar mycket på att ”arbeta rätt” för att undvika dessa konflikter. Beträffande betygssättning visade det sig att tolkningsbarheten känns mer betungande än fri och att det sedan betyget Icke Godkänt infördes har orsakat stora svårigheter, då det är stor skillnad på att Godkänna en elev som läraren har etablerat en relation med, mot att sätta en etta eller tvåa,
5 En enkel sökning av ’serviceyrken’ på Arbetsförmedlingens hemsida ger förslag på herrklädesförsäljare,
som man gjorde tidigare. ”Det är det där med samvetet”, säger en av de kvinnliga grundskolelärarna.
Alla svarar att det dessutom är ett problem att eleverna och föräldrarna är mer intresserade av betygen än själva kunskapen. Brukarens självbild och även föräldrarnas bild av sitt barn stämmer inte överens med de krav som Skolverket ställer för de olika betygen. Att
betygskriterierna är tolkningsbara och svårmätbara, ställer höga krav på den enskilda lärarens tydlighet. ”Den tydliga läraren är den goda läraren”, säger en av lärarna.
Skolinspektionen (2011) har i sin granskning synpunkter på betygssättningen och menar att det finns brister på hur lärare jobbar med målen och betygskriterierna och på skolor runt om i landet pågår diverse olika projekt för att utveckla matriser och att arbeta med formativ bedömning.
5.5 Status
Den slutliga avdelningen handlar om status. Vår tid och vår värld präglas av en statushets där pengar och framgång definierar lycka. Ungas rastlöshet och oro dämpas av en önskan om att ha nya, fina saker – bara det bästa är gott nog. I skolan ser vi detta i betygshetsen – inget betyg är bra nog om det inte är det högsta. När en elev tar studentexamen börjar livet på jakten på rikedom och berömmelse. Globaliseringen ökar möjligheterna till att få makt och bekräftelse bortom tidigare gränser. Det egoistiska samhället kräver att du förverkligar dina drömmar och svaret på var lyckan finns, är i att den som har flest saker och exotiska
upplevelser vinner. Alla vill ha status och den som känner ett samhällsansvar hamnar på botten av den samhälleliga hierarkiska statusstegen.
Den första frågan om status är rätt och slätt: vad ger status? De tillfrågade är eniga om att det beror på vem man frågar. Lön, utbildning, frihet under ansvar, uppförande är svar som återkommer. Mediala personer, dokusåpakändisar och idrottspersoner har status för andra. Den yrkesgrupp som har högst status är läkare, menar samtliga intervjuade och detta stämmer överens med Colnerud och Granströms beskrivning av att yrken med en gemensam yrkesetik har högre professionalism och därmed högre status (Colnerud och Granström, 2009, s. 18).
Inom lärarkåren finns det några som utmärker sig och som har högre status än andra. Dessa har personliga egenskaper såsom att de är stolta, kunniga, kan entusiasmera, är rättvisa, har humor, har pondus och tar ansvar. En positiv personlighet krävs också, den med hög
status ser möjligheter och inte problem. En lärare med status har således en varm personlighet, samtidigt som han/hon är en god ledare.
På sin blogg Fredrikbloggen inspireras före detta rektor Fredrik Svensson, grundare av Rektorsakademin och TÄNK OM, av superpedagogerna som räddar en klass till godkända betyg genom sina metoder, men kanske i första hand, sina personligheter. Vad som ligger bakom dessa lärares framgång är oklart, men ett som är säkert är, att de har varma
6.
Slutsats och diskussion
6.1 Slutsatser med besvarade frågeställningar
Det var spännande att intervjua både erfarna och nyutexaminerade lärare och se hur olika dessa ser på sitt uppdrag. Intervjuerna gav mycket information och jag fick genom dessa bekräftat att det kommer att både behövas och efterfrågas mer auktoritära lärare i framtidens klassrum och tesen om att det kommer att krävas en statushöjning av yrket för att locka dessa auktoriteter bekräftades genom samtliga tillfrågade. Lärarstuderande måste få lära sig ett professionellt yrkesspråk för att kunna möta det hårdnade och konkurrenskraftiga klimatet som kommer att råda i framtidens skolor. Vi kommer att få se mindre stöd i de traditionella kollegierna och genom att locka med karriärsmöjligheter, ställs förhöjda krav på den enskilde lärarens integritet, säkerhet och auktoritet.
Att hitta en enda klar definition av begreppet ”professionell” är svårt. Colnerud och Granström (2009) anger fyra olika kännetecknen som är gemensamma särdrag för en professionell yrkesgrupp:
Systematisk teori innebär att ”yrket utövas med utgångspunkt från en gemensam kunskapsbas […] en gemensam vetenskaplig grund för yrkets utövande (s. 15)”. ”Professionella grupper kännetecknas av offentlig auktoritet” fortsätter Colnerud och Granström i sin bok. ”Legitimationen är […] ett villkor för att upprätthålla yrket” och ”auktorisationen utestänger […] andra yrkesgrupper från att utöva yrket” (s.16). Inom lärarkåren finns den gemensamma pedagogsiska grunden, men det saknas ett
karaktäristiskt yrkesspråk, något som det finns tecken på är på väg att ändras. För att kunna utveckla ett gemensamt yrkesspråk i likhet med till exempel läkarnas, krävs dock att skolorna inte tillsätter ämneslärare utan någon som helst pedagogisk utbildning. Den nyinförda lärarlegitimationen kan vara ett sätt att förstärka nivån på lärarkåren och enligt mina intervjuer finns det även en önskan om att få in mer forskning på de lokala skolorna. Allt för att implementera och utveckla det professionella yrkesspråket. (Colnerud och Granström, 2009, ss. 15-16)
En yrkesutövare anses professionell där vederbörande ”har rätt och skyldighet att själva bestämma vilka arbetsredskap och arbetsmetoder de skall använda” (Colnerud och Granström, 2009 s. 16). En jämförelse ges till en sjukhusdirektör som inte bestämmer vilken medicin en läkare ska ordinera, medan det inom icke-professionella yrken bestäms av en chef eller en förman både vilka verktyg och tillvägagångssätt som ska användas. Här råder det en osäkerhet
inom lärarkåren idag om vilken rättighet man har. Betygsdiskussioner där kunderna är missnöjda och där dokumentationsbördan är viktigare än själva undervisningen för läraren skapar stress och ett behov av att alltid ha ”ryggen fri”. Intervjuerna visar att erfarenhet och yrkesvana ger en större trygghet i att vara professionell och att våga göra fel; något som tycks upplevas som ett besvärligt beteende, inte minst av intressenter av brukar- och
marknadsmodellen.
Det sistnämnda kriteriet handlar om en egenkontrollerad yrkesetik. Sedan 1 juli 2011 finns en instans hos Skolinspektionen som avser upprätthålla en unison yrkesetik inom lärarkåren. Hit kan missnöjda kunder och deras föräldrar vända sig om någon enskild lärare har agerat olämpligt. Om syftet med instansen är för att höja yrkets professionalitet är oklart, men så borde det bli.
”De flesta professionsforskare betraktar klienten som den viktigaste parten och det är den yrkesverksammes förhållande till denne som utgör grunden för definieringen av
professionalism. Begreppet allmänintresse är emellertid också intressant i detta sammanhang och vissa forskare betonar att det är både klienten och organisationen som är uppdragsgivare. Detta […] resonemang har stor relevans för läraryrket och dess utövande eftersom lärarnas ”klienter” eller uppdragsgivare är både eleverna och samhället” avslutar Colnerud och Granström sin presentation av lärares professionalism.
I sin analys av läraryrket som professionellt, drar Colnerud och Granström ändå slutsatsen att det inte kan betraktas som sådant. Samma slutsats kommer Anders Fredriksson fram till i sin avhandling. Anledningarna är främst att det inte är en sluten yrkeskår så länge obehöriga vikarier kan tillsättas och lärarutbildningarnas brist på ett förmedla ett vetenskapligt språk och kunskapsbas.
Så för att höja yrkets status krävs en professionalisering. Denna sker internt. ”Med professionalisering menar vi en process eller strävan hos vissa yrken att nå professionell status. Eftersom professionella grupper har samhällets och medborgarnas förtroende har sådana grupper lyckats erhålla förmåner som andra grupper inte har. Till dessa förmåner kan vi räkna lön och arbetsvillkor, men hit hör också aktning och respekt” Colnerud och
Granström (Colnerud och Granström, 2009 s.20).
För att locka våra högpresterande, duktiga studenter till lärarutbildningarna istället för till ingenjörs- och handelshögskolorna, bör fokus i debatten rimligtvis läggas på att utveckla dessa punkter.
Vi får heller inte glömma att läraryrket är ett i synnerhet utsatt yrke. Att ge sig in i en livslång yrkesbana som dagligen präglas av besvärande elevbeteenden, ställer höga krav på att
läraren har ett professionellt förhållningssätt till det han eller hon gör. Ett aktivt undvikande av arbete hos eleverna, angrepp på lärarens person (”verbala skymfningar mot läraren, rena handgripligheter och olydnad” (s.109)), prat i klassrummet, brist på respekt för tider och arbete (Colnerud och Granström, 2009 s. 106-107) upplevs som en ”attack på lärarens arbetsledande roll” (Colnerud och Granström, 2009, s.106). ”Den oklara professionella identitet som lärare har innebär svårigheter att hantera angrepp på rollen” (Colnerud och Granström, 2009, s.106). Jämförelse görs med andra människovårdande yrken där man i utbildningen tränas och fostras i att hantera klienternas psykologiska överföringar. Det tidigare nämnda yrkesspråket, teorier och förklaringsmodeller är nödvändiga för hur relationerna i klassrummet ska kunna utvecklas och hanteras, menar Colnerud och Granström. I sammanställningen av mina intervjusvar ser jag att det är den här biten som ställer störst krav på personlig lämplighet i yrket: att ha en förmåga att genom dialog vid behov tillrättavisa ett beteende som inte fungerar i ett demokratiskt samhälle; ett samhälle som bygger på respekt och att alla människor har lika värde.
Olga Dysthe beskriver i sin Det Flerstämmiga Klassrummet (1996) några pedagogers gemensamma personliga egenskaper som förefaller extra lyckade i klassrummet. ”Det är lärare med ett ovanligt medvetet förhållningssätt när det gäller sin egen roll som lärare, de har modet att pröva nya saker och är tillräckligt uthålliga för att fortsätta med det som i
ögonblicket kanske inte ser så positivt ut eller som är impopulärt i elevernas ögon. De har en inre trygghet och en självtillit både som personer och professionella pedagoger, som gör att de kan lämna stort utrymme åt eleverna utan att behöva förlora sin auktoritet, Men i första hand tar de konsekvenserna av att deras syn på kunskap och lärande inte stämmer helt med eras praxis” (Dysthe, 1996, s. 18).
Colnerud och Granström har tagit sig friheten att beskriva ”den ideala lärarrollen. Det är en kombination av goda ämneskunskaper, tillgång till ett yrkesspråk som gör det möjligt för läraren att betrakta och bearbeta praktiken på en metanivå samt utrymme för ett kärleksfullt förhållningssätt till eleverna och undervisningen” (Colnerud och Granström, 2009, s.120). Framtidens lärarutbildning bör således framför allt lägga fokus på yrkesspråket och
yrkesetiken för att möjliggöra för en kärleksfull stämning i klassrummet. ”Repliker som ’jag är utbildad till fysiklärare och inte till kurator’ kan ses som exempel” (Colnerud och
Granström, 2009, s. 120) på hur lärarens rädsla för att bli för personligt engagerad sätter gränser för ett varmt bemötande mot eleverna.
Sammanfattningsvis kan vi se att de fyra modellernas bild av en god lärare inte går ihop. Pedagogerna väljer yrket för att genom goda relationer till eleverna stötta dem i sin utveckling
och förmedla kunskaper med hela människan i beaktning, byråkratins styrdokument flyttar över föräldraskapet till skolan, vilket ger läraren ett totalansvar för eleverna. Brukarna, som präglas av sin globaliserade samtid där deras drömmar à la Hollywood, förväntar sig att skolan ska ge dem verktyg för att bli lyckade, inte kunniga. Och slutligen begär marknaden en lojalitet mot arbetsgivaren, där de pengar läraren drar in är ett kvitto på vederbörandes
kompetens.
Jag ser att framtidens lärare ser ut på två olika sätt. Det är antingen den lärare som efterfrågas av kunden och marknaden det vill säga en lärare som i första hand gör brukaren och arbetsgivare nöjd eller den andra lärartypen som känner en yrkesstolthet och ställer krav på kunskap och månar om hela individen. Den förstnämnda lärartypen förespråkar en Jag-Det-relation medan den andra lärartypen är mer intresserad av att ha en Jag-Du-relation med sina elever.
För att höja yrkets status behöver lärarna få en respekt hos sina brukare och hos sin arbetsgivare. De flesta lärare besitter redan en yrkesstolthet och många känner sig
professionella och internt behövs inte egentligen statusen höjas. Slutsatsen blir, med andra ord, att för att höja yrkets status, behöver vi fler lärare som har en distanserad relation till eleverna och betraktar barnen och ungdomarna som Det, men som ger nöjda kunder och en rik arbetsgivare.
Behovet av forskning inom området är stort. Skolans roll är förändrad och många föräldrar ser skolan som ren barnpassning, varför det kan tänkas finnas ett behov
lördagsskola. Jag var på en föreläsning där Kent Andreasson, värdegrundspedagog på Laröds Skolor i Helsingborg, förutspår att läraryrket inom loppet av ett par år har arbetstider mellan 8-22. De rent etiska och mänskliga konsekvenserna måste analyseras för att få en klar bild av hur till exempel demokratin påverkas när ämnesutbildade pedagoger blir ensamt ansvariga för barn och ungdomars värdegrundsarbete och uppfostran. Ovanstående är utmärkta förslag på framtida forskning.
En utveckling av lärarutbildningen är också nödvändig, med tydligare fokus på
ledarskapsutbildning liksom utvecklandet av ett yrkesetiskt språk. Det är och kommer att bli nödvändigt för varje lärare att ha ett professionellt förhållningssätt till arbetet även utan en professionell status.
Syftet är uppnått och jag har fått frågorna besvarade. Nu lämnar jag över till forskning och politiker att komma fram till konstruktiva lösningar för att den svenska skolan ska kunna fortsätta kompetensförsörja sitt folk och fostra goda medborgare.
7. Referenser
Arbetsförmedlingen (2011), www.arbetsformedlingen.se
Aspelin, Jonas (2010), Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Kristianstad: Gleerups
Backlund, Britt (1991), Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2009). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Fredrikbloggen(2008) http://jeppesenblog.blogspot.com/2008/04/kunskapssyn-klass-9a-och-alla-kan.html
Fredriksson, Anders (2010) Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar
lärares offentliga tjänstemannaskap. Göteborg: Geson Hylte Tryck
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur
Jensen Education (2011). www.jenseneducation.se/gymnasium
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups
Lindlof, Thomas R. (1994). Qualitative communication research methods. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc
Lärarnas tidning (2011) Avhandling: ingen mening se på läraryrket som en profession
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/04/avhandling-ingen-mening-se-pa-lararyrket-profession (02.04.2011)
Måhlberg, Kerstin & Sjöblom, Maud (2005). Lösningsinriktad pedagogik. Smedjebacken: ScandBooks AB
Pedagogiska magasinet (2006) Eleven blir kund och läraren konsult
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/05/18/eleven-blir-kund-lararen-konsult (18.05.2006)
Servais, Sven-Göran (1995): Arbetsmiljökvalitet i skolan. Diskussion och fakta om skolans
miljö och utveckling. Stockholm: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska
kommunalarbetarförbundet och Svenska Kommunförbundet
Skolinspektionen (2011). Betyg i gymnasieskolan
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/betygssattningengymII/kvalg r-betyggy2-slutrapport.pdf (2011:4)
Skolinspektionen (2011), Anmälningar och beslut 2011
http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Statistik/Anmalningar-och-beslut-2011/
(14.03.2012)
Skolinspektionen (2011). Skolinspektionen får ny uppgift att utreda enskilda lärares
lämplighet
http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Nyheter-Anmalningar/Skolinspektionen-far-ny-uppgift-att-utreda-enskilda-larares-lamplighet/ (30.08.2011)
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Thorén Business School (2012). www.affarsgymnasiet.se
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilaga 1 (1-4)
IP 1 2 3 4 5 6 7
Marknaden
Kvinna, 66 Man, 65 Kvinna, 41 Kvinna, 64 Man, 65 Man, 60 Kvinna, 41
Bra skola Gemenskap
lärare-elever; vi-känsla; gemensamm a aktiviteter inne i skolan – bryta undervisning en; ett andra hem; trygghet och respekt; värdegrundsa rbete – stävja dåligt språkbruk etc Öppenhet, gemensamhet lärare – elever, omtanke för eleverna, bra lokaler, lärarna har god utbildning och gärna erfarenhet, ledningen har positiv inställning och god vilja gentemot såväl lärare som elever
Ryktet, programutbudet, lärare (personalomsättning), övriga aktiviteter, sysselsättning av elever utanför lektionerna, höga betyg; för ungt kollegium inte bra – spridning viktigt
Välutbildade och engagerade lärare, goda skolledare (lyhörda mot sin personal – inte bara mot eleverna), ger eleverna möjlighet att nå målen, lugn miljö, inte för stora klasser
Uppfyller målen enligt läroplanen enligt ett kvalitativt sätt. Lärarna har goda yrkeskunskaper och social kompetens. Trivsam miljö fysiskt och socialt, öppet
God organisation för uppdraget, lokaler, utbildad personal, skolledning som har koll på uppdraget, datorer viktigt, kunniga, engagerade och roliga lärare viktigt. Miljö och stämning, rykte och homogenitet, geografi. Kompetent och engagerad personal, ledningen tar hänsyn till både elev och lärare, öppet kollegium där man stöttar varandra. Läraren vet sitt syfte med yrket. Social kompetens snarare än uppfostran. Goda relationer mellan elever och lärare. SMS ok, inte Facebook. Gränsen är underförstådd. Eleverna betraktas som vänner, inte kompisar. God utbildning Innehåll och
form styrt uppifrån; begränsa valmöjlighet erna och lokala kursplaner; goda baskunskape r; vuxna vet bäst; skolan överskattar sig själv idag Gedigna grundkunskaper, nyttan med kunskaperna, social kompetens Kunskaper, inte för mycket egenarbete – mixa föreläsningar och egenarbete. God samhällsmedborgare. Ego-kulturen är farlig och bör stävjas i skolan. Socialt samspel ger social kompetens Når målen för programmen, kunskaper, idag för mycket social kompetens, färdigheter behövs, fokus förståelse och fakta Ger förutsättningarna som inte kan uppnås utan utbildningen, men säkrar inte framgång generellt. I grundskolan FÅR man utbildning, därefter SKAFFAR man sig en utbildning
Goda grundkunskaper, problemlösning, blir entreprenör, strukturerar uppgifter, gott ordförråd Ämneskunskaper, nödvändiga förutsättningar att nå målen
Betyg Finns ibland
en koppling mellan en bra skola och höga betyg; svårt med högre krav från elever och föräldrar – hemmets betydelse – sociografiska förklaringar; betygen säger en del om läraren men mer om föräldrarna och eleverna själva; rektor bär stort ansvar för att stötta läraren när press uppifrån och nerifrån blir för stor på enskild lärare i betygssättnin gen
Höga betyg kan vara kvitto på bra lärare och bra skola men går inte att använda vid lönesättning. Gemensam betygssättning i lärarkåren bra. Ingen koppling mellan lärarskicklighet och betyg Ingen koppling mellan lärarskicklighet och höga betyg
Finns koppling mellan höga betyg och bra skola
Höga betyg kan vara synonymt med en bra skola, men inte enbart. Slumpen och sammansättningen av årskullen avgör. Lärare som sätter höga betyg inte nödvändigtvis en bra lärare. Se sammanhang och dra slutsatser! Finns ingen koppling mellan en bra skola och höga betyg. Ingen koppling mellan lärarens skicklighet och höga betyg. Professionen Professionalitet Yrkesstolthet
– lärare inte så bra på detta.; våga tala om vad vi gör – det vi gör är bra; solidisarisera med verksamhete n, men tala om det som känns fel – integritet framför lojalitet. Större utbildning ger säkerhet och trygghet i yrkesrollen. Solidaritet mot kollegor – enad kår; forskning och ett professionell t språk. Nya kunskapssyn en gör det svårare att vara lärare – ledaregenska pen viktig; ta ansvar kompetens, auktoritet eller samarbetsegenska per, lyhördhet, tillit till kunskaper
i yrket, engagemang, ämnesutveckling, entusiasm yrkeserfarenhet. God lyssnare, empati, goda fackkunskaper, trovärdighet på ett för omgivningen förståeligt sätt. Engagemang, receptiv, förändringsbar, skötsam
och vad som har funkat förr, koppla problemen från en själv, fokuserar inte på sig själv, se problemet för vad det är, blandar inte sak och person
det man sysslar med. Ingen koppling till utbildning.Gott bemötande, eleven i fokus, ser möjligheter, inte fokus på hinder, mer konstruktiv ton från lärarna. Yrkesexempel Läkarkåren (har gemenskap, hög lön, yrkesstolthet, gemensamt språk), jurister (stark gruppkänsla, språk) finns koppling mellan att äga sin tid, ansvar och frihet – fria styrdokumen t och en tillit till det du gör Läkare, pilot Finns koppling mellan utbildning och professionalitet. Det saknas forskning och fortbildning i skolan. Läkare, barnmorskor, jurister, psykologer Finns koppling mellan utbildning och professionalitet. Empatin viktig för lärares professionalitet, yrkesstolthet. Lärare. Läkare, tandläkare, jurister, advokater, lärare Advokat, läkare, ekonomer, lärare, ingenjörer. Gemensam, unik kunskapsmassa, koppling mellan utbildning och professionalitet. Djup kunskap, förståelse, beteendet gentemot den du arbetar mot,
Tekniska yrken, svårare att vara professionell i människoyrken. Finns koppling mellan professionalietet och utbildning. Erfarenhet. Trevligt bemötande. Läkare, lärare Ledaregenskaper Arbetsledare för 30 elever – inte bara föreläsare; våga vara vuxen, inte sträva efter popularitet, fatta beslut, tycka om barn och ungdomar, folkbildare Hård, men ödmjukt, bli inte kompis med dina elever!
Trygghet och
säkerhet i yrket Delegerar ansvar, samtalar vuxet, dialog, förstår andra människor och vill leva därefter, order och ordning och reda, en god lärare kombinerar ordning och humor Tydlig, ödmjuk, auktoritet, pondus, inte pompös – kräver talang. Ledarpositioner inom skolan bör innehas av skolerfarna och inte bara ledarerfarna. Brukaren Föräldrarna
ska hålla sig bort – har ingen koll på vad som är bäst. Kan inte se helheten och
tror bara att deras barn finns. Service i skolan Utvecklingss
amtal Information om något går snett, utvecklingssamtal Under arbetstid; utvecklingssamtal, åtgärdsprogram,uppf öljnings-samtal, betygsvarningar, föräldramöten, Öppet Hus, veckobrev, elektroniska verktyg med tillgänglighet för föräldrar
Man får läsa vad man vill (i stort sett), elever ska få den hjälp de behöver, trygghet, delaktighet, arbetsbördan ska hanteras, utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, frukost. Skolan styrs av konkurrens och servicen lockar elever. Datorer, fria läromedel, miniräknare etc Engagemang mot elever och övriga interssenter, att bry sig, inte att ta över ansvaret från eleven. Tydlighet och framförhållning. Extrahjälp efter beviljad ledighet – ersättning bör utgå i så fall. Utvecklingssamtal och IG-varningar är service. Kopplat till den enskilde eleven snarare än verksamheten.
Att lära eleverna att ta ansvar. Utvecklingssamtal hålls av eleven. Kopiera papper – situationsanpassat, föräldramöten – föräldrar kopplar service till betyg.
Information om elevens utveckling, utv. Samtal, kontinuerlig kontakt mellan skola och hem, månadsbrev, ok att kopiera material som eleven saknar/glömt, stå för penna etc. Att ändra ett betyg är service och att möta en diskussion. Föräldramedverkan Inte delta i
undervisning en, men gärna på raster etc Inte rätt att påverka undervisningen förutom i extrema fall
Viktigt att behålla professionaliteten när föräldrar ställer krav, tydlighet, råder oenighet i kåren
Nej.
Serviceminded Öppen, men bestämd. Håll löften. Föräldramöte n och information Tydlighet Låg kompetens, underdånighet, ingen rättighet att ställa krav Inte lättskrämd för arga människor. Ledarskap. Trygg i jobbet, professionellt bemötande, trygg i sig själv. Var finns service? Handel,
service, restaurant. Ingen koppling utbildning – service Restaurangbransch en, handel ingen koppling utbildning – service. Yrkets status har försämrats sen servicen infördes Restauranter och
bilverkstäder Servitris, bilmekaniker, tandläkare, frisör. Krävs kunskaper i det man gör. Stresstålighet Handel, bank, försäkringsbolag, sjukvård, Byråkratin Styrdokument Anger värdegrund, gemensam målsättning och individens målsättning; lite eller inget om arbetssätt och organisation Anger undervisningen i stora drag och upplägg, programsyften, detaljerade kursplaner – röda tråden
Anger målen med vårt jobb, ämnesinnehåll,
Arbetets styrning men stor frihet och tolkningsutrymme
Sakinnehåll och utvecklingsplan, kunskapsinnehåll och hur det ska
förmedlas, ordningsregler och rapporterings-och administrationslinjer. Borde vara lika ordningsregler på alla skolor. Följs inte slaviskt. Dilemma vid betygssättning. Används dagligen, men inte inom hela kåren. Kan orsaka diskussion inom kollegiet samt utåt mot brukaren.. Betygssättning Tolkningsbar a, höga krav på eleverna och på lärarens undervisning . Följ kriterierna
Äldre lärare följer inte styrdokument på samma sätt som yngre – anser sig kunna sitt yrke och ser till helheten. Varning för kompisläraren som är privat med sina elever!
Svårare när betyget IG kom – en 1 och en 2 var betyg som sattes utan samvetskval, men ett IG ger dåligt samvete samt merarbete för läraren
Se helheten – inte vara för byråkratisk. Tolerans även vid överbetygen. Flit ska kunna påverka. Använd omdömet. Höga betyg gör kunderna nöjda. Betygen är viktigare än kunskapen. Den tydliga läraren är den goda läraren
Status
Vad ger status Lön, ansvar/frihet, utbildningsni vå, ledarroll
Respekt för det jobb man gör och den man är. Utbildning, uppförande, lön, legitimation Ledighet, samhällsfunktionen, lönen, viss koppling till utbildning, akademiker Lön, medial person, idrottsperson, artist, popularitet ger hög status – viktigt med distans till eleverna Pengar, hög utbildning, olika beroende på vem man frågar högutbildade har oftast större tolerans och förståelse
Lön. Lön.
Samhällsnyttigt yrke.
stå för
kunskaperna ekonomer, ingenjörer,
manliga yrken jurister, ekonomer Egenskaper Trygghet, duktighet, försvarar det som är bra
Stolthet, prata gott om yrket – ljug dig till status! Kunnig, entusiasmera, varierade lektioner, hård, rättvis, humor Samarbetat med kollegor, bra relation till eleverna, ingen koppling betyg och status Sakkunskap, reception, snabbt förstå andra, bidrar till andras utveckling. Tar ansvar och delegerar, tar egna initiativ, driver frågor på ett demokratiskt sätt. Ser möjligheter – inte hinder. Självsäkerhet, Pondus, yrkesstolt, få in forskning i skolan Ser möjligheter, inte hinder. God ledare, argumenterar för det du gör.
Bilaga 2
Intervjupersoner 8-10
IP 8 9 10
Marknaden
Man, 32 Man, 32 Kvinna, 56
Bra skola Eleverna ges möjligheter att nå målen, lärarna följer styrdokumenten, lärarnas professionalitet, datorer till eleverna
Förbereder eleverna för framtiden, undervisningen är bra, eleverna når goda resultat; samarbete med närlingslivet, språkresor, kulturutbud; skolan har en identitet – skoltidning, skoltv, upplägget av utbildningen
Eleverna får undervisning för att uppnå målen, personal finns för att tillgodose detta. Ämnes- och pedagogiska kunskaper, erfarenhet, trygghet
God utbildning Möjlighet att lära sig,
specialpedagogik, Sociala saker, samarbete, specialpedagogik vid behov Betyg Höga betyg – bra skola; en lärare som
sätter höga betyg är inte bättre Det är enklare att få elever till skolan om det är känt att det sätts höga betyg
Höga betyg – finare skola. Fungerar inte på individnivå.
Professionen
Professionalitet Vad du gör av ditt jobb utifrån de
riktlinjer som ges Ansvarsyrken, yrkesstolthet, baseras på forskning och inte egna uppfattningar
Full koll på arbetet: för- och efterarbetet samt
klassrumssituationen, kan styrdokumenten, målet med arbetet är tydligt. Social kompetens. Kan och tillämpar sina kunskaper. Yrkesexempel Brandmän, piloter, läkare; finns
koppling mellan utbildning och professionalitet
Läkare, lärare, inom flyget och inom vissa butiker; finns koppling mellan utbildning och prof. Högre professionalitet hos akademiker.
Vårdyrken. Ingen koppling mellan utbildning och professionalitet. Ledaregenskaper Ärlig, rak, tydlig, flexibel, mindre
professionella lärare betraktas ha lägre status ; föregår med gott exempel i samhällsdebatten, inte för auktoritär, inte för demokratisk,
situationsanpassad
Seriös, noggrann, tar yrket på allvar, lyhördhet, förståelse när man möter sina underordnade, ligga steget före, villig och ha omtanke, en bra och trevlig arbetssituation, handfast i beslut.
Ämnesförståelse, inger respekt, inger förtroende, pondus, projektledarinställning
Brukaren
Service i skolan Hjälp för att uppnå målen; utv.samtal, åtgärdsprogram, inte ok att bistå med glömt material, bör finnas gemensam policy
Meningsfull skola: inte en station; utv.samtal, IG-varningar, information, uppstyrd info; att bistå material är inte en rimlig service, kommunikation, stöd, elevvård, matkort, oklara direktiv, närvaroplikt är spel för galleriet; fördjupningstillfällen är en service – rimlig och bra.
Elevvård, stödundervisning, skillnad service – ansvar, inte bistå med glömt material, elektroniska sidor
Föräldramedverkan Skillnad service – utpressning! Alla
kommer att säga ja till allt. Serviceminded ”Kunden har alltid rätt” ”Att undervisa är att tjäna”
– utbildning; läkare, advokat, pilot
Byråkratin
Styrdokument Riktlinjer som används i det dagliga
arbetet Används dagligen. Används inte av alla, många har inte koll – oprofessionell yrkeskår
Fria planer. Betygssättning Mer byråkratisk än professionell i
betygssättningen Självtillit, tolkningsfrihet, kunskapstrygghet Godkänner hellre än fäller.Mindre byråkratisk än professionell. Finns känslomässig koppling till betygssättningen.
Status
Vad ger status Lön, inte utbildning Anseende, respekt, hög lön,
popularitet Bekantskapskretsen, yrke (ska vara spännande, intressant), högavlönat jobb
Vem har status Läkare, advokater, piloter Ingenjörer, vetenskapsmän, forskare
Egenskaper Rak, ärlig, positiv, framåt Självkänsla, mod att våga vara den
Bilaga 3
Intervjufrågor
1. Vad kännetecknar en bra skola? 2. Vad är god utbildning?
3. Finns det en koppling mellan elevers höga betyg och vad som betraktas som en bra skola?
4. Tror du att en lärare som sätter höga betyg anses vara en bättre lärare än en som är mer restriktiv?
5. Vad är professionalitet?
6. Ge exempel på högprofessionella yrken.
7. Vilka egenskaper har en ledare inom professionella yrken?
8. Vilken service kan man förväntas få som brukare av skolans tjänster? 9. På vilket sätt bör föräldrar vara inblandade i skolans verksamhet? 10. Hur är en person som är serviceminded?
11. Ge exempel på serviceyrken.
12. Vilka styrdokument känner du till används i skolan? 13. Hur tror du att lärare sätter betyg?
14. Vad ger hög status?
15. Vem har status i samhället?
