Att hantera störande beteende i klassrummet

35  Download (0)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet 4-6 Självständigt arbete I, samhällsorienterande ämnen, 15hp Seminariedatum: 2020-01-08

Att hantera störande beteende i

klassrummet

Gabriel Kopkin

Handledare: Kenneth Sandelin

(2)

Sammanfattning

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad en lärare anser vara ett störande beteende i klassrummet. Studien har även undersökt hur lärare hjälper och hanterar elever som har störande beteende i klassrummet. Studien bygger på intervjuer med fem lärare som arbetar på skolor där storlek och socioekonomisk status skiljer sig åt. Intervjuerna är semi-strukturerade och baseras på en intervjuguide. Studiens resultat visar att lärarna har liknande uppfattningar om vad ett störande beteende i klassrummet är. Ett exempel på störande beteende som lärarna lyfte var volymen. Det kan handla om att elever skriker rakt ut istället för att räcka upp handen, eller avbryter andra i klassrummet. Den metod som lärarna främst använde sig av är att samtala med eleven när de stör i klassrummet. Enligt lärarna sker samtalen främst i samband med det störande beteendet, men kan även förekomma efter lektionen.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställningar 2

2. Litteraturgenomgång 3

2.1 Störande beteende 3

2.2 Orsaker till störande beteende 3

2.3 Hur visar sig störande beteende i klassrummet 5

2.4 Förebyggande av störande beteende 6

2.5 Hantera störande beteende i klassrummet 8

3. Metod 10 3.1 Kvalitativ forskningsmetod 10 3.2 Fenomenografisk ansats 11 3.3 Urval 11 3.4 Genomförande 12 3.5 Intervjupersonerna 12 3.6 Analys 13 3.7 Forskningskvalitet 14 3.8 Etiska överväganden 15 4. Resultat 16

4.1 Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet? 16 4.2 Hur hanterar lärare störande beteende i klassrummet? 18

5. Diskussion 25

5.1 Vilka beteende uppfattar lärarna som störande i klassrummet? 25 5.2 Hur hanterar lärare störande beteenden i klassrummet 26

6. Slutsatser 28

Referenslista 29

Bilaga 1: intervjuguide 31

(4)

1. Inledning

Under min praktikperiod har jag varit i olika skolor och fått möta elever med störande

beteenden. Det kan exempelvis vara elever som kastar pennor och sudd på lärare och på andra elever, elever som hoppar upp på bänkar och börjar skrika, elever som svär åt lärare och andra elever. Det jag har sett är elever som beter sig störande oavsett lektioner, lärare och uppgifter som de får. I de klassrum som jag har varit i finns det alltid en eller flera elever med störande beteenden. Detta är ett centralt problem i dagens skola där jag har varit med om lärare som ignorerar dessa problem.

Läroplanen (2011) skriver om skolans värdegrund och uppdrag. Det ska finnas en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Eleverna ska känna en trygghet när det kommer till skolan och en lust att lära. Det handlar om att eleven och lärare ska bemöta varandra med respekt. Eleverna har rätt att i skolan få utvecklas och känna en växande glädje.

Lärare har ett uppdrag att se till att skapa en god miljö i klassrummet där eleverna ska få studiero och skapa goda förutsättningar att lära sig. Skolverket skriver i en artikel från 25 oktober 2019 att studiero i klassrummet är viktigt för att elever ska kunna lyckas nå målen för utbildningen.

Lärare får i vardagen möta elever som stör undervisningen och påverkar genom att störa andra elever. Detta blir en utmaning för alla lärare som arbetar i skolan. Svårigheterna har bland annat uppmärksammats av Lärarförbundet som har presenterat en undersökning utförd av Novus på DN Debatt den 20 september 2019. Artikeln lyfter att var fjärde lärare funderar på att lämna yrket på grund av bristande studiero i klassrummet. Det är därför viktigt att skapa en god studiero i klassrummet för både lärarna och eleverna. För att kunna skapa en god studiero behöver lärare därför kunna hantera störande beteende i klassrummet på ett effektivt sätt. Denna studie ska därför undersöka hur lärare i årskurs 4-6 hanterar störande beteende i klassrummet. För att kunna besvara denna fråga behöver studien även undersöka vad som anses vara ett störande beteende utifrån lärarens perspektiv. Detta gör jag genom att intervjua lärare som arbetar på olika skolor och som har olika mycket erfarenhet

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att studera vilka metoder som lärare i årskurs 4-6 använder för att hantera störande beteende i klassrummet. Uppsatsen ska också studera lärares uppfattningar om störande beteende i klassrummet. Syftet leder till uppsatsens frågeställningar som är:

- Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet? - Hur hanterar lärare störande beteenden i klassrummet?

1.2 Disposition

Studien är disponerad enligt följande; i kapitel två görs en litteraturgenomgång som bland annat berör vad orsaker till störande beteende kan vara, hur störande beteende visar sig i skolan, samt vilka metoder som finns för lärare. I kapitel tre beskrivs kvalitativ

forskningsmetod, fenomenografisk ansats samt studiens urval. Sedan kommer studiens resultat presenterade i kapitel fyra. Studien avslutas med en diskussion om resultatet med kopplingar till studiens frågeställningar i kapitel fem.

(6)

2. Litteraturgenomgång

I följande avsnitt kommer jag skriva vad litteratur lyfter om vad som anses vara ett störande beteende. Jag kommer även lyfta hur lärare ser på störande beteende i klassrummet samt vilka metoder och strategier lärare använder för att skapa en bättre miljö i klassrummet.

2.1 Störande beteende

Nordahl, Sorlie, Manger & Tveit (2007 s.30) skriver om störande beteende och hur det uppfattas i dagens samhälle. Nordahl m.fl. lyfter att alla barn kan stundtals visa ett störande beteende oavsett ålder, kön, kognitiva förutsättningar, familjebakgrund, boende och skola. En central del är att mycket av det som uppfattas som störande beteende i en

undervisningssituation är utförda av barn som är välfungerande både socialt och

kunskapsmässigt. Störande beteende kan förekomma under en speciell tid i livet. Författaren lyfter att i vissa delar av livet uppträder människor och barn problematiskt och att det är en naturlig del för sin egen utveckling och att människor tar lärdom av sina egna beteenden. Elever som har ett störande beteende kan uppfattas olika av lärare och vuxna. För att det ska bli klassat som störande beteende måste det oönskade beteendet finnas under en längre period. Det spelar ingen roll om beteendet är aggressivt, depressivt eller impulsivt. Det centrala är lärare och vuxnas uppfattningar och förväntningar av ett beteende som är acceptabelt. När elever inte beter sig normativt från lärarens och vuxnas synpunkt blir det ett störande beteende, lyfter Nordahl m.fl (2007, s.31)

2.2 Orsaker till störande beteende

Nordahl, Sorlie, Manger & Tveit (2007 s.62-63) visar i sin forskningsöversikt att det är viktigt för lärare att ta reda på vad det är som gör att elever har ett störande beteende. Det hjälper lärare att kunna hantera ett störande beteende på ett bra sätt, och förhoppningsvis få det att försvinna. Oftast brukar ansvaret ligga på individen när det kommer till störande beteenden. Detta gör att fokus inte ligger i klassrummet utan det ligger utanför klassrummet.

Eresund och Wangsjö (2008 s.53-55) skriver om områden som handlar om exekutiva

funktioner, språkliga funktioner, känsloreglering, kognitiv flexibilitet och social förmåga. När det gäller exekutiva funktioner handlar det om barn som har brister att ställa om och anpassa

(7)

sig till nya omständigheter, växla från en uppgift till en annan. Barn som inte har en stor kapacitet när det gäller arbetsminne och har svårt att ta in ny information. Om barnen blir för pressade kan det oftast leda till kaos eller frustration och blir ett beteendeproblem.

Barn som har en svag språklig förmåga har svårt att uttrycka sig med ord. Det handlar om känslor och tankar som barn kan ha svårt att finna ord för. Det leder till att vuxna har svårt att förstå barnet och bemöter barnet ofta på ett icke ändamålsenligt sätt. Det behöver dock inte leda till något beteendeproblem eller utbrott. Allt beroende på hur vuxna tar in barnets situation och är beredd på att lyssna och hjälpa barnet vidare.

Känsloreglering beskriver Eresund & Wrangsjö (2008) som en koppling till språkliga förmågor där barn som har svårt med stå ut, urskilja, och kategorisera sina känslor samt att finna ord till dem. Det är en frustration som väcks inom barnet då det bygger vidare på att barnet inte kan hålla sig lugna och har svårt att fokusera. De har svårt att hantera sina egna känslor då barnen är ofta bittra, irritabla eller ledsna, trötta och energifattiga och ibland nervösa och oroliga. Hur vuxna hanterar dessa situationer har också en stor betydelse.

Kognitiv flexibilitet handlar om att barn får en frustration när det gäller förändringen i sig och inte något nytt. Ett barn med svårigheter i kognitiv flexibilitet har stora behov av

förutsägbarhet, det innebär att barnet har tvångsmässiga handlingar och har lätt till att hålla sig till planer, rutiner, lösningar och idéer. De nya planerna kan vara bra för barnet, men det handlar om att det blir frustrerande för barnet att behöva ställa om sig.

Den sista delen handlar om social förmåga, då det handlar om att barnet har svårt att uppfatta och tolka sociala signaler. Det blir då obekvämt för barnet. När det gäller samtal med barn blir det svårt att inleda, upprätthålla och avsluta sådant då barnet inte har en förståelse om vad som händer eller vad det samtalar om. Det kan innebära att barnen söker uppmärksamhet på ett olämpligt sätt och där de är omedvetna om och okänslig om hur det uppfattas av andra. Exempelvis kan en svordom vara omedvetet för barnet som skriker ut svordom och inte förstår att det kan skada och påverka andra barn eller elever. Små sociala signaler kan vara svårt att uppfattas där det exempelvis handlar om man ska förmedla något genom

ögonkontakt. Volym blir även en central punkt då de har svårt att reglera en ton och hålla en normal volym när det gäller känslor som exempelvis skratt och skrik. Det blir en tendens att de skriker högt eller skrattar högt.

(8)

En viktig punkt är att det inte automatiskt leder till ett störande beteende eller ett utagerande beteende, men att det ofta förekommer i sådana situationer. Green och Ablon (2006 s.26) lyfter likheter om sociala färdigheter och att barn som brister med sociala färdigheter har svårigheter att se att barnets egna beteende påverkar andra. Även Eresund & Wangsjö (2008 s. 55) belyser att barn som brister med grundläggande sociala färdigheter har problem med att dela med sig, att fungera i grupp, att påbörja ett samtal och att turas om att prata.

2.3 Hur visar sig störande beteende i klassrummet

Skolverket (2019) skriver om skolans värdegrund och vilket uppdrag skolan har för att främja och utveckla elever. Skolan och lärare har till uppdrag att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Det innebär att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Lärare har till uppdrag att motverka dessa tendenser i skolan. Det innebär att lärare har ett stort ansvar när de möter elever med störande beteende i klassrummet. Lärare och pedagoger har ett ansvar att hantera dessa problem på ett effektivt och professionellt sätt. I skolan fokuserar lärare på undervisningen och det som oftast förstör undervisningen är elever som har ett störande beteende, lyfter Hejlskov (2014 s.8). Det hindrar lärare från att utföra sitt arbete och Hejlskov (2014 s.8) skriver att lärare oftast ger ansvaret till andra personer, exempelvis föräldrar som borde ta tag i problemet och prata med sina barn.

Ogden (2017 s.14) som är forskare inom pedagogisk psykologi skriver i sin bok om störande beteende i klassrummet och att elever som stör eller riktar sin uppmärksamhet någon

annanstans än undervisningen har ett störande beteende. Samtidigt utvecklar författaren tankar om störande beteende genom att skriva att störande beteende är när elever inte följer skolans förväntningar och regler. De kan exempelvis handla om att elever kommer sent till lektionerna eller inte med sig material som böcker eller pennor som behövs. Det kan även handla om att elever inte vill göra uppgifterna som de får av läraren, och istället försöker störa andra elever i klassrummet. Det är ett beteende som hindrar utvecklingen, undervisningen och lärandet för både eleven själv och för andra elever. De elever som inte följer dessa normer i klassrummet har ett beteende som lärare anser vara ett störande beteende.

(9)

Green (2012 s.12-13) beskriver barn som har ett störande beteende och vad de gör när elever får ett utbrott i exempelvis skolan eller klassrummet. Det är en viktig del för vuxna att beskriva tydligt vad barnen gör när de får ett utbrott fast det inte är i första hand det vuxna är intresserade av. Det leder vidare till att vuxna får en bild av vad barnen har för tendens att göra inför detta utbrott och blir de mindre skrämmande eller förvånade. Det handlar om barn som slår slag, sparkar, spottar, kastande av föremål, svordomar och skrik.

2.4 Förebyggande av störande beteende

Det finns flera alternativ för att förebygga störande beteende. Ett av dessa är ett samarbete mellan lärare, föräldrar och eleven. Det är en viktig punkt för lärare att utveckla relationen till eleverna och föräldrarna för att förbättra elevers störande beteende. Green och Ablon (2012 s. 24) skriver om barns beteende och hur föräldrar uppfostrar barn på olika sätt och vilka följder det ger. Barn som uppvisar störande beteende i klassrummet kan vara en följd av

inkonsekvent, direkt kontroll eller bristande kontroll i uppfostran. När det gäller

inkonsekvent uppfostran och föräldrar som reagerar slumpmässigt på barns positiva och negativa beteende, kan barn uppvisa aggressivt beteenden eftersom föräldrarna har

misslyckats med att sätta gränser. Det finns föräldrar som uppfostrar barn genom att försöka ha direkt kontroll på barnet och använder strategier som slag, skrik och hot. Det kan göra att barnet inte utvecklar sin självständighet och sina sociala färdigheter. Det gör att barnet får känslor där hen känner sig förödmjukad och det kan bygga vidare på att barnet gör samma sak mot andra individer. Detta kallas för irritation och explosiv uppfostran. Bristande kontroll och engagemang ger signaler till barnet att föräldrar inte vet något om aktivitet som deras barn deltar i, inte vet vilka kompisar eller gäng som barnet umgås med, inte vet hur det går för barnet i skolan. Det kallas för oflexibel rigid uppfostran då föräldrar använder enstaka och begränsad mängd av disciplinära strategier för alla typer av överträdande, föräldrar som inte kan ge logiska förklaringar eller hantera konfrontationer, belyser Green och Ablon (2012 s.15-16).

När det gäller störande beteende och explosiva barn så skriver Green och Ablon (2012 s.13) om olika metoder och hur föräldrar och lärare kan förebygga barnets beteende. Ett sätt som används kallas för föräldrar träning PMT som står för (Parents management training). Det är ett positivt sätt att använda när det gäller att utveckla barnets beteende framåt. Det finns forskning som visar att denna metod är ett empiriskt underbyggd och väl etablerad

(10)

behandlingsform. Den utgår från tre olika punkter där punkt ett handlar om att göra en lista av de beteenden som är intressanta när det speglar sig utifrån vuxnas krav. Punkt två handlar om att göra en lista över belöningar och straff för att där med uppmuntra barnet att tillmötesgå de vuxnas krav. Sista punkten handlar om positiv förstärkning och att man ska hitta ett

belöningssystem som exempelvis olika klistermärken, poäng, nivåer och liknande. Vidare ska föräldrar följa barnets utveckling genom att ge ut belöningar och bestraffningar.

Green (2012 S.60) lyfter även CPS som står för Collaborative Problem Solving och på svenska blir det problemlösning i samarbete. Det handlar om metoder som kan användas i vardagen i exempelvis skolan eller hemmet. En central del i den här metoden är samtal, där metoden bygger på enskilda samtal mellan den vuxna och barnet. Problematik som

förekommer i skolan där störande beteende går emot normerna och regler. Samtal innebär att gemensamt lösa dessa problem antigen med barnet eller för barnet. Det kan handla om olika problem som exempelvis att barnet alltid är sent, skriker rakt ut utan att räcka upp handen, svor åt lärare och elever. Tre metoder för dessa problemlösningar lyfts, där plan A handlar om den vuxnas lösning som blir ett sätt att tvinga barnet att lyda de vuxnas krav. Plan B blir en metod som handlar om att inte ge barn explosiva utbrott, där de vuxna krav förmedlas. Planen handlar om att vuxna och barn samarbetar tillsammans genom att samtala och komma fram till ett gemensamt beslut där båda parter kommer överens. Plan C handlar om att förmedla barnets vilja där målet är att minska explosiva utbrott genom att vuxna sätter mindre krav på barnet eller inte uppfylls alls för tillfälligt, belyser Green (2012).

Det här är en utmaning för vuxna och behöver hanteras noggrant. En central punkt är att barn och vuxna ska bygga på partnerskap genom att respektera och samtala med varandra. Det krävs tålamod och är inte alltid en enkel uppgift eftersom det tar tid och är en process som behöver följas under en lång period. De viktigaste begreppen när det kommer till att skapa god partnerskap och bygga en god relation mellan barn, föräldrar och vuxna är förtroende, engagemang, jämställdhet och respekt.

När det gäller samarbete med föräldrar skriver Ogden (2017) och Green och Ablon (2012) att det är viktigt att tänka på föräldrarnas kultur samt vilka värderingar de har till skillnad från andra. Det finns olika förebyggande strategier som leder till att skapa en god miljö för lärandet i klassrummet. En tanke är att vara kritiskt mot lärarens egna problem inom sin undervisning eller lärmiljö. Lärare kan bidra med att hur de själva kan bidra till oroligheter i klassrummet. Det blir ett tillfälle för lärare att samarbeta med andra lärare för att förebygga och lösa problem. Det kan handla om två eller tre lärare som arbetar i team och delar på

(11)

ansvaret. När det är flera lärare som försöker lösa problemen kan det finnas flera lösningar där flera lärare ser från olika synpunkter och bidrar med att de kan stötta varandra och se olika problem som kan förekomma. Det kan bygga vidare på att det medför administrativt

merarbete och kan skapa en viss oro bland elever och personal, men samtidigt kan det bli en positiv förändring för att förebygga dessa problem i klassen och skapar en lugn

klassrumsmiljö för alla parter, belyser Ogden (2017 s.18)

2.5 Hantera störande beteende i klassrummet

Det finns många metoder för en lärare att hantera och hjälpa elever som har ett störande beteende i klassrummet. Störande beteende i klassrummet kan det vara ett tecken på att uppgifterna är för svåra eller lätta och eleverna därför tappar koncentrationen. En metod som Fettig, Schultz och Ostrosky (2013 S.30) lyfter och har en central verkan på störande beteende är att anpassa uppgifter till eleverna. Uppgifterna ska inte vara för svåra eller för lätta, utan det ska vara lite mittemellan. Ifall lärarna ger ut svåra uppgifter till eleverna har de möjlighet att ge ut olika ledtrådar för att göra det lättare för elever att lösa dessa uppgifter och för att eleverna inte ska fastna i samma uppgift. Lärarna kan också förenkla uppgifterna som eleverna ska lösa, genom att erbjuda olika val av uppgifter och att göra uppgifterna roligare. Om uppgifterna är för lätta kan läraren ge ut svårare uppgifter till eleverna. Ett exempel på svårare uppgifter är att eleverna behöver motivera svaren och ner hur de har tänkt, istället för att endast skriva ner svaret. Uppgifter som eleverna får ska förminska elevernas explosiva beteende och hjälpa och stödja barn genom sina rutiner och uppgifter i skolan.

Om eleven uppvisar ett störande beteende i klassrummet kan läraren samtala med eleven för att ta reda på varför eleven uppvisar det störande beteendet. Genom att samtal med eleven kan även goda relationer skapas till eleverna. Ogden (2017 s.32-33) skriver i en

forskningsöversikt om att bygga goda relationer till elever och att det är bevisat att elever lär sig bättre när det har en god relation till läraren. En central del att bygga relationer med elever är den personliga kvaliteten i kontakten mellan lärare och elev. Lärare kommunicerar olika till sina elever och när det gäller kvalitet handlar det om vad och hur läraren förmedlar och säger till sina elever. När lärare bemöter eller får kontakt med en elev behöver eleven känna att läraren visar intresse, omtanke och empati och har sinne för humor. De flesta elever

värdesätter att läraren bryr sig om dem och att de är intresserade av att eleverna ska lyckas i skolan.

(12)

Hattie (2012 s.34) bygger vidare på strategin att skapa goda relationer och skriver att det behövs lärare med ett gott ledarskap. Det handlar om lärarens attityder och förhållningsätt. Lärare har ett viktigt uppdrag att utvärdera sin påverkan av studieresultat. När det gäller elevers inlärning behöver lärare se över vad som behöver behandlas för att eleverna ska nå sina mål. Det gäller att lärare har kunskap om hur de ska anpassa undervisningen till

meningsfulla sätt för att elevernas lärande ska utvecklas. Detta bygger vidare på att eleverna får flera möjligheter och alternativa sätt att utveckla olika inlärningsstrategier.

Ogden (2017 s.53) lyfter att motivation är ännu en strategi som kan användas i skolan. Det handlar om att lärare har möjlighet att bygga elevernas självförtroende och motivation i skolan. Eleverna behöver tillhörighet och kännas att de syns och att det är en viktig punkt för att eleverna ska få en positiv inställning till skolan. Detta handlar om att lärare ger

uppmärksam kontakt till sina elever och att de får en god återkoppling. Samtidigt kan elever ge varandra en återkoppling. För att elever ska bygga vidare på sin motivation och

självförtroende behöver de känna att de lyckas i skolan både socialt och med skolarbeten. För att detta ska fungera behöver läraren se igenom de uppgifter och utmaningar som eleverna får och att de ska kunna klara av och bemästra dessa uppgifter som bygger vidare på att de känner att de lyckas i skolan. När elever inte klara dessa uppgifter behöver de känna att de får en uppmuntran till ytterliga ansträngningar och att lärare förstår situationen.

(13)

3. Metod

I detta kapitel kommer jag beskriva hur jag har gått tillväga i min forskningsprocess då jag samlat in forskningsdata. De delar som kommer belysas i detta kapitel är kvalitativ metod, fenomenografisk ansats, urval och etiska övervägande.

3.1 Kvalitativ forskningsmetod

I min studie använder jag en kvalitativ forskningsmetod. Bryman (2016, s 445) skriver att kvalitativ forskning handlar om en kunskapsteoretisk ståndpunkt, som handlar om hur människor uppfattar och tolkar den sociala verkligheten. En kvantitativ forskningsmetod samlar in kvantifierbar data och presenterar dem i statistiska mått. Några skillnader som Bryman (2016 s.487) lyfter är att kvantitativa forskare använder sig av siffermässiga mätmetoder för att beskriva fenomen, medan en kvalitativ forskare använder ord för att presentera sina analyser av fenomen. En annan skillnad som lyfts är att kvantitativ

forskning är mer entydig och precis, som mätningar ofta är. En kvalitativ forskning är istället subjektiv och fokuserar på det kontextuella synsättet, och ett långvarigt engagemang i en viss social miljö som leder till djupare information. I detta forskningsarbete kommer det centrala vara hur lärare uppfattar och hanterar störande beteende i klassrummet. En kvalitativ studie blir därför mer relevant, än en kvantitativ studie.

Den metoden jag kommer använda är kvalitativ intervju. Kvalitativa intervjuer har en tendens att vara flexibla och följsamma beroende på hur intervjuaren använder sina frågor och

uppföljningsfrågor. Bryman (2016 s72) skriver att undersökningen ska generera en slutsats och att de kopplas ihop med studiens frågeställningar. Det är viktigt att forskningsmaterialet är relevant med forskningsfrågorna, alltså det material som samlas in ska ha en

samstämmighet med frågeställningarna. För att intervjun ska ha en stark sammankoppling med mina forskningsfrågor, har jag gjort en intervjuguide (bilaga 1) där specifika teman berörs. I denna intervjuguide använde jag frågor och nyckelord från mina frågeställningar och syfte. Detta för att jag ska ha rätt stöd och kunna ställa rätt underfrågor så att samtalet ska bli så tydligt och bra som möjligt. Bryman (2016 s.561) skriver att i kvalitativ forskning kan intervjuer avvika från intervjuguiden i en stor utsträckning. Det bygger på att en forskare kan ställa uppföljningsfrågor till personerna. Jag kommer därför använda mig av en

semistrukturerad intervju. En semistrukturerad intervju är en intervju där frågorna inte behöver komma i samma ordning som intervjuguiden. Intervjuaren kan även använda frågor som inte står med i intervjuguiden. Den här metoden använder jag för att kunna få svar på

(14)

mina forskningsfrågor. Det gör även att jag får en bild av lärarens verklighet och hur läraren gestaltar och karakteriserar störande beteende i klassrummet utifrån sin egen verklighet. Bryman (2016) skriver att uppföljningsfrågor bygger vidare på att intervjun kan fördjupa sig i olika ämnen och att det skapar ett intressant samtal. Om något är oklart eller ett svar behöver utvecklas kan jag därför ställa uppföljningsfrågor för att förtydliga respondenternas svar.

3.2 Fenomenografisk ansats

Jag kommer använda mig av fenomenografisk ansats. Detta innebär att jag gör en kvalitativ analys av hur människor uppfattar störande beteende i klassrummet. Detta gör jag genom databearbetning av mitt samlade data material.

Kihlström (2007 s157) skriver om fenomenografisk ansats och att forskare använder det för att särskilja på hur något är och hur människor uppfattar olika fenomen. Det som lyfts inom detta är första och andra ordningens perspektiv. Det första ordningens perspektivet handlar om när vi talar hur någonting är så talar vi fakta. När det kommer till andra ordningens perspektiv handlar det om personer som frågar hur en annan person uppfattar någonting. Larsson (2009 s.13) beskriver fenomenografisk ansats och lyfter att forskare inte ska vara ute efter förklaringar, samband eller frekvenser, utan fokus ska vara på hur människor beskriver hur något framstår och inte hur något egentligen är.

Anledningen till att jag valde fenomenografisk ansats är att jag tror att beroende på vem man frågar så uppfattar människor olika när det kommer till störande beteende i klassrummet. Det handlar alltså om vad läraren själv uppfattar och beskriver som störande beteende i

klassrummet. Den verklighet och uppfattning som läraren har är av deras egna erfarenheter och det finns inte något rätt eller fel.

3.3 Urval

Bryman (2016 s.506) skriver om antal respondenter som ska ingå i intervjuer och att det inte finns någon rätt eller riktig antal i en kvalitativ studie. I min studie kommer jag intervjua fem lärare. Jag använde mig av bekvämlighetsurval, detta för att nå de personer som skulle delta i mina intervjuer. De respondenter som var med i min intervju är lärare som jag har haft kontakt med innan. Genom att jag känner lärarna sen tidigare blir detta ett

bekvämlighetsurval. Alla respondenter som jag har valt till min studie är färdigutbildade lärare. Lärarna arbetar med elever som går i årskurs 4-6 och det som är skillnaden mellan

(15)

lärarna är yrkeserfarenhet, då någon lärare har arbetat i några månader medan andra lärarna har arbetat i över 10 år. Bryman (2016) lyfter att en spridning mellan urvalet är viktigt om man vill ha en maximal möjlighet till många skilda uppfattningar hos individer. Mitt mål var att intervjua lärarna som har arbetat eller arbetar i skolor som skiljer sig åt storlek och placering. Detta för att lärare som arbetar olika i skolor ger en möjlighet för mig att få skilda uppfattningar när det kommer till störande beteende i klassrummet. Skolorna som lärarna jobbar på, samt lärarnas bakgrund kommer beskrivas kort i ett senare avsnitt.

3.4 Genomförande

När jag tog kontakt med lärarna hörde jag av mig via e-post och telefonsamtal och frågade om de ville vara med på en intervju angående störande beteende i klassrummet. När lärarna svarat ja till intervjuerna så skickade jag med ytterligare information och förklarade studiens syfte. Det jag och lärarna kom överens om var att jag skulle möta dem i skolan de arbetar på och hålla intervjuerna där. När jag kom fram till skolan så hade vi intervjuerna i klassrum,

personalrum eller rektors rum. Innan intervjun började berättade jag vad min studie handla om för att det ska färska upp på minnet på lärarna. När jag intervjuade lärarna fick de styra

samtalet, men när lärarna svävade förbi temat fick jag styra in lärarna in till temat igen. Intervjuerna tog cirka 15-20 minuter. Jag har intervjuat fem olika lärare på fem olika skolor.

3.5 Intervjupersonerna

Lärare 1 arbetar som lärare i en liten skola med ca 100 elever. Läraren har arbetat i flera olika skolor, har ungefär 20 års yrkeserfarenhet. Läraren undervisar i både svenska och SO-ämnena i årskurs 4 och 5. Hen beskriver sin skola som en lugn skola jämfört med andra skolor som hen har arbete i. Skolan ligger utanför stan i ett litet område med få invånare.

Lärare 2 har arbetat i samma skola i ca 5 år. Hen beskriver skola som väldigt mångkulturellt och samtidigt en stor skola med ca 400 elever. Skolan ligger i en förort och läraren undervisar just nu i matematik för årskurs 4 men är behörig i många fler ämnen.

Lärare 3 arbetar i en större skola med ca 400 elever. Läraren undervisar i svenska för årskurs 6 och har 3 års yrkeserfarenhet. Hen beskriver skolan som mångkulturell, och att detta är en utmaning för hen som lärare. Miljön varierar genom att det finns bra stunder då lektionerna

(16)

funkar som det ska och eleverna arbetar flitigt men också dåliga stunder då elever stör och inte arbetar med de uppgifter som de ska arbeta med.

Lärare 4 arbetar i en skola med ca 300 elever. När det kommer till erfarenhet så har läraren arbetat i flera olika skolor i sammanlagt 12 år. Miljön i klassrummet brukar stundtals vara ganska lugnt. Det förekommer att vissa elever visar ett störande beteende i klassrummet, beskriver läraren. Hen undervisar i ämnena matematik och SO för årskurs 5 och 6.

Lärare 5 arbetar i en liten skola med ca 150 elever. Hen undervisar i ämnet svenska i årskurs 4 och beskriver klass miljön som ganska lugn och att eleverna arbetar flitigt. Personen har arbetat som lärare i ca 5 års erfarenhet när det kommer till undervisning.

När det kommer till de intervjuade lärarna har de både likheter och olikheter. Lärare 2 och 3 arbetar båda på skolor som är lika till storleken och beskrivs som mångkulturella. Olikheten mellan dessa lärare är att de arbetar på skolor som ligger i två olika orter. Lärare 1 och 5 arbetar båda i små skolor med få elever, de undervisar båda i ämnet svenska. Skillnaden är hur länge de arbetat som lärare och därmed hur mycket erfarenhet det har, då lärare 1 har 20 års yrkeserfarenhet och lärare 5 har 5 års erfarenhet. Jämfört med de andra lärarna så arbetar lärare 4 i en mellanstor skola. Lärare fyra undervisar precis som lärare två i ämnet matematik. Alla lärare beskriver sitt yrke som lärorikt med också en utmaning. Jag anser att jag har uppnått mitt mål att intervjua lärare som skiljer sig i yrkeserfarenhet, samt som arbetar i skolor som skiljer sig till storlek och placering.

3.6 Analys

Efter att jag genomfört intervjuerna transkriberades de. Heritage (1984 s 238) skriver att fördelen med att transkribera är att det underlättar en mer noggrann analys av vad människor har sagt. Det ger även forskaren möjligheten att göra upprepade genomgångar av

intervjupersonens svar. Jag har därför transkriberat mina intervjuer för att se likheter och olikheter i deras svar. Jag gör det också för att kunna understryka nyckelord som lärarna lyfter och hitta en sammankoppling till mitt syfte och frågeställning. En till anledning till att jag transkriberar intervjuerna är för att jag vill kunna skriva ner hur lärarna svarar på frågorna. Fejes och Thornberg (2015 s.34) skriver att inför en kvalitativ analys så använder man sig av teman för att analysera skillnader och likheter.

(17)

När jag transkriberat klart undersökte jag dessa intervjuer och delade upp de relevanta delarna i teman. Det gör att jag även kan utesluta det som inte är relevant för min studie. De teman som jag kommer använda är mina forskningsfrågor som är: Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet? Hur hanterar lärare störande beteende i klassrummet?

Sedan delade jag även in svaren i underteman och strök under det som lärarna uppfattar som störande beteende i klassrummet. Vidare gjorde jag samma sak när lärarna berättade hur de hanterar störande beteende i klassrummet. Det innebär att jag har delat upp det och kan se tydligt vad lärarna har berättar när det kommer till teman. Det blev lättare för mig att sammanfatta svaren och se likheter och olikheter på de teman som jag har använt mig av.

3.7 Forskningskvalitet

Bryman (2016 s.72) skriver om begreppen reliabilitet och validitet och att dessa begrepp är viktiga för att få en god kvalitet till forskningen. Reliabilitet handlar om undersökningen kommer få samma resultat om den genomförs igen. Undersökningen ska kunna replikeras av en annan forskare och få samma resultat. Validitet handlar om slutsatserna i undersökningen hänger ihop med det man vill undersöka. Bryman (2016 s.75) lyfter att reliabilitet och validitet i grunden handlar om hur noggranna och passande forskningens resultat är, men att begreppen är mer passande för kvantitativ forskning. I kvalitativ forskning används istället begreppet tillförlitlighet för att bedöma forskningen kvalité.

Det fyra delar som förstärker studiens kvalitet är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. I kvalitativa studier ska de vara trovärdiga.

Alternativet för att få en trovärdig studie är att forskaren utför en responsvalidering. Med responsvalidering innebär det att deltagare som har varit med i studien ser över det som har skrivits och godkänner det. För att uppnå detta skickades transkriberingen till respektive intervjuad lärare för godkännande. När det kommer till överförbarhet, handlar det om att kunna föra över resultatet på andra enheter, det ska bygga på att kunna se om resultaten har liknande resultat. Jag har tagit därför markerat nyckelord i mina transkriberingar för att kunna hitta likheter i lärarnas svar. Detta för att sedan kunna sammanställa och generalisera mitt resultat. Pålitlighet är en annan central del inom tillförlitlighet. Detta handlar om att visa en öppenhet i sin redovisning. Det ska styrka och konfirmera ens redovisning genom att man har varit objektiv och inte påverka materialet. För att resultat ska styrkas och vara rättvist som

(18)

möjligt så ska personen som intervjuar respondenterna lägga sina egna värderingar åt sidan. Jag har därför försökt låta lärarna sköta pratandet under intervjuernas gång.

3.8 Etiska överväganden

Inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen så finns det forskningsetiska principer som behöver följas när det kommer till vetenskapliga studier. Detta är för att skydda forskningsobjektet, i detta fall individen. Det är viktigt att de personer som är med i min forskning inte ska komma till skada. De finns fler regler att följa när det kommer mellan forskaren och forskningsobjektet. Det finns fyra principer att som har utgivits från

vetenskapsrådet som kopplar dessa principer till humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Bryman (2006 s.170-172) skriver att dessa principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet som handlar om att forskaren måste informera personerna som deltar i forskningen om vad som ingår i studien samt studiens syfte och upplägg. Personerna får själva bestämma om de väljer att delta eller inte. Samtyckeskravet handlar om de personer som är med i studien har rätt att välja när och om de vill avbryta studien. Om det är minderåriga personer som medverkar i studien behöver de sina föräldrars godkännande. Konfidentialitetskravet handlar om att personliga uppgifter och material som skapas i medverkan av individer, bör forskare vara försiktiga med och behandlas med konfidentialitet. Den sista handlar om nyttjandekravet som innebär att material och uppgifter som kommer fram på grund av studien får endast användas till forskning. Jag har skickat ut information (bilaga 2) angående detta till alla respondenter för att skapa en god samarbetsvilja mellan mig och de individer som medverkar i min studie.

(19)

4. Resultat

I den här delen kommer jag presentera vad lärarna berättade i sina intervjuer. Jag har delat upp lärarnas svar och kategoriserat svaren efter mina forskningsfrågor; Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet? Hur hanterar lärare störande beteende i

klassrummet. Eftersom jag intervjuade fem lärare kommer jag döpa lärarna till lärare 1, lärare 2 och lärare 3 och så vidare. Det här är för att det ska skydda lärarnas identitet. I min

resultatdel kommer jag även presentera likheter och olikheter som lärarna lyfter under intervjuerna.

4.1 Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet?

Lärarna berättar att de möter störande elever varje dag i skolan. Alla fem lärare nämner flera störande beteenden i klassrummet och ett tema som de flesta lärarna lyfte var elever som inte

gör det de ska göra på lektionerna.

Ett annat tema som alla fem lärare lyfte var volymen. När eleverna pratar med hög volym och avbryter andra uppfattar lärarna det som störande beteende. Det kan exempelvis handla om elever som skriker rakt ut istället för att räcka upp handen. Det kan också vara elever som stör andra genom exempelvis skratt, negativa kommentarer och hånar lärare eller elever. Lärarna berättar att det händer mestadels när de försöker undervisa framför helklass. Det påverkar miljön i klassrummet, eftersom elever som skriker negativa kommentarer eller hånskrattar åt andra kan skapa en obekväm stämning för de andra i klassrummet. Det gör att elever

exempelvis inte vågar ta för sig i klassrummet. Vid dessa tillfällen är det viktigt som lärare att markera, att det är de som har ordet som får prata och att de andra eleverna ska respektera sina klasskamrater och läraren, berättar lärare 5. Om det är någon elev som vill säga något är de upp till eleven att räcka upp handen och inte skrika rakt ut. Lärare 1 har bland annat lyft att det är ett problem, och att hens planerade tid för undervisning inte räckte till för att fokus istället hamnar på att skapa lugn och ro i klassrummet.

Jag upplever att man inte gör det man ska göra, man har oftast en uppgift på lektionerna

att göra, man ska läsa någonting eller skriva någonting, istället så väljer man att man orkar inte det eller har inte förmågan att göra det, så då hittar man på något annat. För

någonting vill man ju göra, det eleverna gör är att protestera högljutt och säger att det här tänker jag inte göra (Lärare 1).

(20)

En annan punkt som lärarna tyckte är ett störande beteende i klassrummet är när elever

springer runt i klassrummet. Lärare 3 berättar att hen upplever att eleverna kan ibland testa en

lärare genom att springa runt i klassrummet för att se hur läraren reagerar. Det kan handla om elever som springer runt i klassrummet för att vässa pennan när de inte egentligen behöver det. Lärare 1 berättar att det gör att vissa elever påverkas av elevernas störande beteende och börjar göra likadant. Eleven får med sig andra elever genom det här beteendet. Samtidigt stör det här beteendet andra elever som försöker arbete i klassrummet som kan tappa

koncentrationen och börjar kanske göra likadant. Lärare 2 berättar också att elever tar andra saker från andra elever som exempelvis pennor eller sudd och att det är ett störande beteende i klassrummet. Det kan också göra att eleverna hamnar i konflikter med varandra. Eleverna lyssnar inte alltid när de blir tillsagda att sluta, vilket gör att läraren måste lägga energi på att förklara regler i klassrummet istället för undervisningen.

Det största störningsmomntet att eleverna inte gör som de ska på lektionerna och då stör de genom att de springer runt och pratar med andra om andra saker.

Söker uppmärksamhet någon annanstans. Vissa är högljudda och vissa är inte

högljudda, men många har en tendens att prata rakt ut och detta är ett störande beteende (Lärare 2).

Lärarna berättade om elever som inte tar med material till lektionerna och att det är ett störande beteende i klassrummet. Lärare 5 berättar att eleverna får tydliga instruktioner om vad de ska göra inför sina lektioner och vilket material de ska ha med sig, som exempelvis pennor och rätt böcker. Elever som inte tar med material till lektionerna gör att det skapas konflikter i början av lektionen. Lärare 4 berättar att det skapar en onödig diskussion kring varför det är nödvändigt att ha med sig materialet, och att det tar lektionstid som hade kunnat ägnas åt undervisningen istället. Lärare 5 lyfter att eleven inte kan jobba när hen inte har med sig material och det gör att eleven kan störa andra elever med att exempelvis fråga “ vad ska vi göra nu?”, fastän eleven är medveten om vad de ska göra. Lärare 2 lyfter även att elever som inte har med sig med rätt material för att arbeta lätt kan bli rastlösa och då stör andra elever genom att exempelvis kasta något på en annan elev. Det kan göra att eleven som inte gör som hen ska i klassrummet försöker få med sig andra elever. Det här beteendet är inte bara störande för läraren utan, det stör samtidigt andra elever som vill sitta och arbeta och göra det som de ska.

(21)

Störande beteende i klassrummet för mig är när eleverna inte tar med sig de material de ska använda till lektionen. Det gör att jag som lärare behöver diskutera med eleven och det slösar på onödig tid som jag kunde använda till undervisningen. (Lärare 4)

4.2 Hur hanterar lärare störande beteende i klassrummet?

Lärarna berättar om metoder som används för att hantera störande beteende i klassrummet. De använder olika sätt för att hantera störande beteende i klassrummet. Det handlar inte bara om att tillrättavisa de elever som är stökiga, eftersom det kan göra att eleven känner sig berörd på ett negativt sätt och det kan bygga vidare på att eleven fortsätter att vara stökig.

Tydliga instruktioner

Lärarna berättar om att ge tydliga instruktioner till eleverna för att de ska veta vad de ska göra under lektionen. När eleverna får otydliga instruktioner eller inte förstår vad de ska göra kan det tendera till att de börjar störa andra och påverkar lektionen på ett negativt sätt genom att kanske skrika åt läraren att de inte förstår. För att en lärare ska påbörja en lektion på ett bra sätt ska hen ha planerat lektionen i god förväg och även kunna förmedla instruktioner på ett tydligt sätt. Lärare 1 berättar att oftast när de kommer in i klassrummet precis innan lektionen börjar förmedlar de vad eleverna ska göra under lektionen. När lärarna har berättat vad de ska göra, ger lärarna ännu tydligare instruktioner genom att skriva på tavlan stegvis vad som förväntas av eleverna under lektionen. Lärarna skriver på tavlan exempelvis skriva punkt ett, punkt två och så vidare. Det förmedlar till eleverna tydliga instruktioner på vad eleverna ska göra och bygger vidare på att de kan förbereda direkt vad som behöver göras under lektionen.

Det första man försöker göra, det är att förekomma på något sätt om man kan redan innan, man märker att de kanske är trötta, att ge så tydliga instruktioner som möjligt, skriva upp på tavlan så alla faller säkra och förstår vad man ska göra (lärare 1).

(22)

Lärarnas regler och normer i klassrummet

Lärare 2 berättar om regler i skolan och att det behöver förmedlas till eleverna om vad som gäller och hur det kan påverkar andra elever. Tanken med att förtydliga vilka regler som finns i skolan är för att skapa en god miljö i klassrummet och att elever ska respektera varandra och andra lärare i skolan. Det ska göra att elever ska känna en trygghet när det kommer till skolan. Lärare 2 berättar att i början av lektionerna lyfter hen om regler och vad det innebär att vara en bra kompis eller en god klasskamrat. Både läraren och eleverna diskuterar i helklass vad de kan göra om de ser att en elev kanske bryter mot regler i skolan och då kan det handla om exempelvis mobbning. De diskuterar om att elever ska kunna prata med lärare eller personal i skolan för att förebygga och hjälpa de elever som hamnar utanför. Ibland planerar läraren in i undervisningen om regler och normer i skolan. Lärare 2 berättar att de får gå ihop i små grupper exempelvis tre och tre eller fyra och fyra. Eleverna får göra en varsin tankekarta om vad just eleverna kan göra för att vara en bra kompis.

Samtal

Ett av de viktiga punkterna som lärarna lyfte var samtal. När lärarna möter elever med

störande beteende i klassrummet under lektionen, brukar de prata med eleven och förklara vad eleven gör fel. Samtidigt som läraren pratar med eleven individuellt försöker lärare förstå vad det är som gör att eleven stör genom att ställa frågor som exempelvis vad är problemet eller vad är det som gör att du inte kan koncentrera dig. De flesta lärarna som jag intervju försöker samtala med eleven direkt. Lärare ett berättar att oftast när en elev stör eller tappar

koncentrationen går hen fram och bara pekar på det som eleven ska fokusera på eller arbeta med under lektionen.

Man jobbar på olika nivåer, i klassen jobbar med en grupp nivå som handlar om ordningsregler i klassen. Man pratar också om vad som händer om man fortsätter med ett störande beteende och om det upprepar sig fast man har sagt åt dem.(lärare 2)

Innan lektionen börjar brukar jag prata om regler, normer och hur man kan vara en bra kompis. Det gör jag för att eleverna ska hjälpa och stötta andra som behöver det. (lärare 5)

(23)

Springa runt huset

En annan metod som lärare 1 använder är att ge eleverna chansen att springa ett varv runt huset. Lärare 1 förklara att oftast när en elev är stökig springer den runt i klassrummet och gör något annat. Eleven får då en tillsägelse från lärare. Det bygger vidare på att eleven sitter en kort stund och arbetar, men sedan fortsätter att störa och är besvärlig. Lärare 1 berättar att när en elev oftast är stökig brukar den fortsätta att störa undervisningen. Läraren ger de elever som är stökiga och har svårt att fokusera möjlighet att få gå ut ur lektionen och springa ett varv runt huset. Det bygger vidare på att eleven får ut sin energi genom att springa runt och när eleven kommer tillbaka till klassrummet brukar hen fokusera på sitt arbete och arbeta flitigt i klassrummet. Lärare 1 förklarar samtidigt att alla elever får inte gå ut och springa samtidigt, utan helst skickar läraren ut en och en. Ifall det blir för många elever som springer samtidigt kan eleverna fortsätta stanna ute och kanske tar en extra lång paus från lektionen.

Man försöker prata med den eleven lugnt och stilla och frågar vad är det, vet du inte vad du ska göra, vad är det som händer att du inte kan sitta stil och göra det du ska göra. Under pågående lektion kan man gå fram och samtala med eleven och fråga varför de inte jobbar (lärare 1).

Vissa elever funkar inte bara, då får man ha mycket enskilda samtal (lärare 2). Nummer ett är att diskutera med eleven, samtala med eleven alltid. En elev förstår mest och är sitt rätta jag när man får prata med eleven en och en och inte när de andra eleverna är närvarande, eftersom en elev påverkas mycket av miljön och hans kompisar är i bakgrunden så kan eleverna spela lite tuffare, eller att eleven skäms lite mer det kan variera (lärare 3).

Säger de att de är så trötta eller jag kan inte sitta still, jag har pill i benen då är det helt okej att springa två varv runt huset. Jag försöker inte skicka ut alla, utan när en har sprungit så får nästa springa, så alla får inte vara ute samtidigt för då blir det en rolig grej som när de ska på toaletten exempel (lärare 1).

När jag märker att eleverna har mycket energi och går runt i klassrummet så brukar jag uppmuntra eleverna att springa runt och röra på sig under rasterna. (lärare 4).

(24)

Rörelse i klassrummet

När det gäller rörelse berättar lärarna att tillåta eleverna vara med på lektionerna istället för bara sitta still på sina platser. De försöker få sina elever att vara aktiva genom att vissa elever får gå runt och dela ut böcker eller annat material till andra elever. Eleverna får gå fram och skriva eller sudda på tavlan. Det bygger vidare på att eleverna får röra sig runt och kan vara skönt för vissa elever att få göra något annat istället för sitta på sin plats. När eleverna sitter på sin plats och arbetar för mycket kan det bli lite tråkigt, det gör att eleverna kanske stör andra. Tanken med att eleverna får dela ut material till andra är att de inte ska känna att det är tråkigt, de ska få en känsla att de är delaktiga. Det får eleverna att arbete flitigt och lägger fokus på det de ska göra under lektionen. Eleverna får samtidigt stå upp och arbete, eftersom elever brukar säga till att det är jobbigt att sitta hela tiden. Lärare 2 lyfter denna metod och berättar att ibland får elever en paus på några minuter för att går runt i klassrummet och prata med varandra. Det gör att eleverna arbetar flitigt efter att de har fått göra något annorlunda en det vanliga.

Grupprum

Elever som tycker det är rörigt i klassrummet frågar oftast om de får sitta i grupp rum utanför klassrummet. Lärarna berättar att det är ett verktyg som används för de elever som känner att det är jobbigt att arbeta i klassrummet genom att det finns andra elever som springer runt och stör. Det kan även handla om att vissa elever har lättare att koncentrera sig när de får arbeta i grupprummet. Lärarna är samtidigt tydliga med att ge ut tydliga instruktioner om eleverna får gå ut och arbete i grupprum. Instruktionerna brukar vanligt vara att eleverna ska arbete med det arbetsuppgifter som de har fått av lärarna. Det kan hända att elever inte gör som de ska när de får arbete i grupprum. Det bygger vidare på att läraren har ett ansvar att vara uppmärksam att eleverna verkligen gör som de ska.

Jag försöker få in rörelse när det går under lektionen, att eleverna själva får resa och komma hämta en eller några får dela ut papper och röra sig lite och gå fram och sudda på tavlan (lärare 1).

Ibland kan det vara så att hela klassen är stökig, att det är mycket prat, då brukar jag göra att eleverna får promenera runt klassrummet och prata med varandra (lärare 3).

(25)

Samtal med personal i skolan

Lärare 3 lyfter vikten av att ta kontakt med kollegor ifall elever stör under lektionen. En viktig punkt är att personal och kollegor ska kunna samarbeta och arbeta tillsammans mot en god miljö. Det är viktigt att uppdatera lärarna om vad som begår i deras klassrum och vilka elever som stör och förstör i klassrummet. Genom att personal har en god kontakt med varandra kan de vara förbereda om hur det ska hantera vissa stökiga eller samt hur de kan göra för att förebygga besvärliga elever i klassrummet.

Föräldrar

En metod som alla lärare lyfte under intervjun var samtal med föräldrar. När det gäller

föräldrar tar inte lärarna direkt kontakt med föräldrarna, utan först har de enskilda samtal med eleverna som är stökiga. Ifall eleverna fortsätter att störa lektionen efter cirka tre eller fyra gånger beroende på fall, kan det leda till att lärarna tar kontakt med föräldrar. Lärarna

förklarar läget för föräldrarna och berättar vad eleven gör när de stör. Samtidigt siktar lärarna på att hjälpa eleverna framåt i utvecklingen, men det är ett svårt uppdrag om inte eleven gör som hen ska under lektionen och stör andra väldigt mycket. Lärare 2 berättar att hen har ett ansvar att meddela föräldrarna hur eleven ligger till kunskapsmässigt, men det är också viktigt att meddela hur eleven uppför sig i klassrummet. Om eleven uppvisar ett störande beteende i

En del som känner att det blir rörigt, kanske vill sitta i

grupprummet och jobba, får gå ut i klassrummet och jobba, det fungerar ju också som ett sätt att få ett bättre arbetsro för andra (lärare 1).

Jag kontaktar lärare framför allt, alltså kollegor. Vi kollegor har oftast kontakt, vi är alltid uppdaterade, där ifrån kan vi ta kontakt med föräldrar om det skulle behövas (lärare 3).

Om en elev skapar problem i klassrummet, är det viktigt att föra vidare till klassföreståndaren. Ifall en elev är stökig i flera klasser är det bra att uppmärksamma det tidigt. (lärare 4)

Elever som har svårt att koncentrera sig i klassrummet, får möjligheten att sitta i ett grupprum och arbete med uppgifter. (lärare 4)

(26)

klassrummet kan det innebära att den hamnar efter, eftersom att eleven inte fokuserar under lektion. Lärare 3 har likheter med lärare 2 och berättar att om ett störande beteende upprepar sig flera tillfällen, då tar lärarna kontakt med föräldrarna. Beroende på vad eleven gör när de stör varierar det om lärarna tar kontakt med föräldrar direkt eller om de har några samtal med eleven först. Det kan handla om en elev som kanske börjar bråka med en annan elev där det tillför slag, så tar lärarna kontakt med föräldrar direkt.

En metod som lärare 2 lyfter är att erbjuda föräldrarna om de har tid att komma in i

klassrummet för att de ska kunna hjälpa till och se vad deras barn gör när de stör. Det varier hur länge föräldrar är kvar i klassrummet, det kan sitta en kort stund eller lång stund, med det underlättar om föräldrar kommer in och tittar hur det går i klassrummet. Ofta förekommer det att eleven arbetar effektivt när elevens föräldrar kommer på besök. När elever vet att lärarna har en god kontakt med elevernas föräldrar, bemöter eleverna läraren på ett annat sätt. Eleverna lyssnar mer på vad läraren säger och respekterar oftast när läraren säger till eleven att sluta om de stör lektionen eller gör något annat.

Rektor

Det händer också att lärarna har samtal med rektorn när det gäller störande elever. Lärare 2 nämner att elever som ständigt är besvärliga i klassrummet får träffa rektorn tillsammans med läraren och elevens föräldrar. Det är en bra metod som används i skolan genom att skolan accepterar inte vissa störande moment som eleverna gör. Oftast hjälper det att ha samtal med rektorn med samtidigt kan det hända att eleven fortsätter och är stökig eller besvärlig.

Vi tar kontakt med hemmet om det störande beteendet fortsätter, det är det sista vi gör. Här blir det oftast bra efter att vi har tagit kontakt med föräldrarna. Det räcker med samtal oftast mellan lärare och elev (lärare 1).

Det leder till en konsekvenstrappa och det första är att man har enskild samtal med dem, det andra är att man ger dem en möjlighet att förbättra sig, men om det blir bättre efter tre fyra gånger så tar man kontakt med hemmet och kallar hit föräldrar till samtal (lärare 2).

Vi tar även kontakt med föräldrar om det skulle behövas om det störande beteendet upprepar sig. Det är viktigt att eleven är medveten om att samarbete mellan lärare och föräldrar finns för många elever tror att de kan komma undan med saker (lärare 3).

(27)

Är det så att det fortfarande inte fungerar tar vi kontakt med rektorn (lärare 1).

Det har förekommit några gånger den här terminen att vi har möte med eleven, föräldrar och rektor. Och det är bra för då visar man från skolans håll att man inte accepterar ett störande beteende (lärare 2).

Ibland kontaktar man upp rektor för att få honom upplyst om vad som händer (lärare 3).

(28)

5. Diskussion

Syftet med min undersökning är att få fram lärarnas uppfattning om störande beteende i klassrummet och vilka metoder som lärare använder för att hantera störande beteende. I denna del kommer jag att diskutera studiens resultat, och koppla resultatet till tidigare forskning. Diskussionen kommer delas upp efter studiens två frågeställningar; Vilka beteenden uppfattar lärare som störande i klassrummet? Hur hanterar lärare störande beteende i klassrummet?

5.1 Vilka beteende uppfattar lärarna som störande i klassrummet?

De lärare jag intervjua berättade sina egna erfarenheter och uppfattningar, när det kommer till störande beteende, alla lärares uppfattningar är inte likadana utan kan skilja sig i vissa

avseenden. Det här kopplar jag till Nordahl (2007) som skriver att störande beteende kan uppfattas olika av lärare och vuxna. Lärarna lyfte att de får möta elever med störande beteende varje dag i klassrummet. Lärarna försöker minska det störande beteendet i

klassrummet och arbetar kontinuerligt för att skapa en bättre arbetsmiljö i klassrummet. Det centrala är när elever inter gör som de ska under lektionen. Lärarna berättar att det störande beteendet gör att lärare lägger sin energi på att skapa en god arbetsmiljö istället för att fokusera på undervisningen och vad som ska läras ut till eleverna.

En punkt som alla fem lärarna nämnde var volymen, där de lyfte att många elever har tendens att skrika rakt ut. Det handlar om att skrika negativa kommentarer till läraren eller elever, samt skrika rakt ut utan att räcka upp handen. Det gör att det stör läraren under

undervisningen och samtidigt stör andra elever som försöker fokusera under lektionen. Det kan även förekomma att elever som räcker upp handen och är aktiva kanske inte vågar göra det nästa gång eftersom de negativa kommentarerna påverkar de andra eleverna i

klassrummet.

Ett tema som lärarna lyfta inom störande beteende var när elever springer runt klassrummet och pratar med andra elever. Eleverna kan även springa in och ut från klassrummet för att exempelvis dricka vatten, vässa pennan eller gå på toaletten utan att få något tillåtelse av läraren. Eleven kan även ignorera läraren när den inte får tillåtelse att gå ut från klassrummet eller undvika att fråga över huvudlaget. Det gör att eleverna inte arbetar eller gör som de ska göra under lektionen. Lärarna beskriver att det handlar om att eleven söker uppmärksamhet

(29)

istället för att fokusera på lektionen. Även Ogden (2017) skriver att elever som försöker ta fokus från undervisningen uppvisar ett störande beteende.

Ogden (2017) har lyft att elever som inte följer skolans förväntningar och regler i

klassrummet uppvisar ett störande beteende. Detta är även ett tema som lärarna lyfte som ett störande beteende. Eleven kan exempelvis inte ta med sig det materialet som förväntas till lektionen. Lärarna är tydliga med att ge ut instruktioner innan lektionen om vad eleven behöver göra samt vad för material som eleven behöver ha med sig. Det händer däremot att elev inte har med sig materialet till lektionen och istället frågar andra elever i klassrummet om vad de ska göra. Eleverna följer då inte skolans förväntningar.

5.2 Hur hanterar lärare störande beteenden i klassrummet

De lärare jag intervju lyfte flera olika metoder som kan användas för att hantera störande beteende i klassrummet. I denna del kommer jag lyfta de teman som alla lärare tyckte var centralt när det kommer till metoder.

Den första delen som lärarna lyfte var samtal med eleverna. När lärarna ser vilka elever som har ett störande beteende under lektionen kunde de gå fram till den eleven och samtala med eleven. Det handlar om att tillrättavisa eleven på ett bra sätt och för att få ut det bästa av eleven. Om läraren ska kunna tillrättavisa eleven på ett bra sätt behöver läraren förstå vad det är som gör att eleven stör, genom att ställa frågor som exempelvis varför har du svårt att sitta still. Lärarna försöker alltid lösa problemet på plats istället för att dra ut på det, då det kan göra att eleven börjar störa mer än vanligt under lektionen.

Ogden (2017) skriver att det är viktigt att bygga goda relationer med eleverna för att det är bevisat att eleverna lär sig bättre. Genom att samtala med elever när problem uppstår skapar lärarna en relation till eleverna. Det kan även göra att eleven känner att läraren visar intresse och är genuint intresserad av att hjälpa eleven. Lärare kommunicerar olika till sina elever, har läraren goda relation till sina elever vet läraren hur hen kan kommunicera på ett bra sätt. Ett socialt samspel mellan lärare och elev är också en central punkt för att förebygga störande beteenden i framtiden. När läraren har goda relationer till eleverna kan läraren få eleven att ändra beteende. Det bygger vidare på att läraren kan använda sin fokus på att hjälpa eleven

(30)

med sina målsättningar. Även Hattie (2012) lyfter att lärarens attityd och förhållningsätt är viktig för att skapa en god relation till elever och för att eleverna ska lyckas nå sina mål. Ett annat tema som lärarna lyfte var kontakt och relation till föräldrarna. Lärarna lyfte att eleverna bemöter lärarna på ett annat sätt. Genom att läraren har en god kontakt med elevens föräldrar, det gör att eleven lyssnar och respekterar läraren mycket mer än vanligt. Det krävs att lärarna har ett samarbete med hemmet för att underlätta lärarens arbete samt kunna hjälpa eleven framåt i utvecklingen. Det här kopplar jag till Green och Ablon(2012) som skriver om att bygga en relation till eleven krävs tid och tålamod. Det krävs att barn och vuxna ska bygga på en partnerskap genom att respektera varandra. Det skapar en god partnerskap och relation mellan barn, föräldrar och lärare. Det leder även till att man bygger ett förtroende,

engagemang och respekt för varandra.

Ett annat tema som lärarna lyfte var tydliga instruktioner till eleverna i början av lektionen. Om eleverna får otydliga instruktioner eller inte förstår kan det resultera i att eleverna tappar fokus och uppvisar ett störande beteende eller störa andra elever. För att en lärare ska påbörja en lektion på ett bra sätt ska hen ha planerat lektionen i god tid och även kunna förmedla instruktioner på ett tydligt sätt. Fettig, Schultz och Ostrosky (2013) skriver att det är viktigt att elever får tydliga instruktioner för de inte ska fastna och tappa intresse. Det är viktigt att lärarna ska kunna ge ut ledtrådar, eller kunna förenkla uppgifterna.

(31)

6. Slutsatser

Studiens resultat visar att flera lärare har lika uppfattningar när det kommer till störande beteende i klassrummet. Det finns tre punkter som lärarna lyfte när det kommer till störande beteende i klassrummet. Det första punkten är volymen som flera lärare lyfte. Det handlar om elever som skriker rakt ut eller fäller negativa kommentarer och att detta är ett störande beteende. Den andra punkten som var ett störande beteende för vissa lärare är när eleverna springer runt i klassrummet. Elever som exempelvis går runt och pratar med andra elever istället för att fokusera på undervisningen. Elever som tar andras sudd och pennor som kan skapa konflikter med varandra i klassrummet. Den tredje punkten som de flesta lärarna nämnde är elever som inte tar med material till klassrummet och att det skapar onödiga konflikter och innebär att tiden för undervisningen minskar.

Den andra resultatet handlar om hur lärarna hanterar störande beteende i klassrummet. De flesta lärarna nämnde samtal med elever, föräldrar och rektorn. Lärarna berättade att de försökt hantera störande beteende i klassrummet genom att samtala med eleven först. Om eleven visade ett fortsatt störande beteende så tog lärarna kontakt med elevens föräldrar, för att hantera det störande beteendet. Sist var samtal med rektorn, då läraren fick sitta med föräldrarna, rektorn och eleven för att hantera det störande beteendet. Lärarna kunde även samtala med andra personal i skolan för att de ska kunna samarbeta för att hantera det störande beteendet.

En annan punkt för att hantera störande beteende är elever som springer runt i klassen och stör andra. Lärarna berättar att de kan skicka dessa elever till olika grupprum eller att de får

möjlighet att springa runt huset för att få ut lite energi. När det kommer till tydliga

instruktioner berättar lärarna att det är ett bra sätt att hantera ett störande beteende, eftersom elever som inte vet vad de ska göra har tendens att störa andra i klassrummet. Lärarna förmedlar också om regler och normer i klassrummet för att eleverna ska veta vad som är acceptabelt i klassrummet.

(32)

Referenslista

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Eresund, P. och Wrangsjö. B (2008) Att förstå, bemöta och behandla bråkig barn. Stockholm:Liber

Fejes, A. och Thornberg, R. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Fettig, A., Schultz, T.R., and Ostrosky, M.M. (2013). Collaborating with Parents in Using Effective Strategies to reduce Children's Challenging Behaviors. Young Exceptional Children , 16(1), 30-41.

Greene, R.W. och Ablon J. S. (2012) Att bemöta explosive barn. Lund: Studentlitteratur. Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur

Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. Heritage, J. (1984). Garfinkel and ethnomethodology. Cambridge: Polity.

Kihlström, S. (2007). Lära till lärare. J. Dimenäs (Red.) Fenomenografi som forskningsansats (s.157-173)

Larsson, S. (1986-2010). Kvalitativ analys-exemplet fenomenografi. https://elearn20.miun.se/moodle/course/view.php?id=130

Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland

barn och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Ogden, Terje (2017). Ledarskap i klassen – Praktik, teori och forskning. Lund: Studentlitteratur

(33)

Lärarnas tidning. (2019). Varannan lärare drabbas av anmälningsrädsla. Hämtad 2019-12-19 från https://lararnastidning.se/varannan-larare-drabbas-av-anmalningsradsla/

(34)

Bilaga 1: intervjuguide

Bakgrundsfrågor : När tog du examen från universitet? Hur länge har du arbetat som lärare? Hur många olika skolor har du arbetat i? Huvudfrågor: 1. Vad är ett störande beteende i klassrummet för dig ? 2. Vad är det du tycker är mest störande när det kommer till störande beteende? 3. Varför tror du elever stör i klassrummet? 4. Vilka metoder eller strategier använder du mot störande beteende i klassrummet? 5. Varför använder du dessa metoder mot störande beteende? 6. Finns det några andra strategier som du kan använda dig av? 7. Kan du ge en konkret exempel på en störande situation i klassrummet?

(35)

Bilaga 2: Informationsblad

Hej !

Jag är en student som studerar till grundlärdare riktat mot årkurserna 4-6 på Örebro

universitet. Denna termin studerar jag kursen självständigt arbete. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarens uppfattningar till störande beteende i klassrummet och hur lärare hanterar störande beteende i klassrummet. Jag skickar detta meddelande till dig eftersom jag hoppas att du vill medverka i min studie genom att delta i en intervju! Under intervjun kommer jag har med mig en inspelningsapparat som spelar in samtalet, detta är för att jag senare ska kunna gå igenom materialet noggrant. När studien är slutförd kommer

inspelningen raderas.

En central del som jag behöver informera dig om är att min studie kommer att utgå från forskningsetiska regler och detta är för att skydda och ta hänsyn till dig som ställer upp i min studie. Dessa regler har hämtats från vetenskapsrådet och de forskningsetiska och är fyra stycken som lyder informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravetoch nyttjandekravet.

Om du väljer att delta i min studie så kommer ditt deltagande vara anonymt, detta för att skydda din identitet. Du har även rätten att avbryta din medverkan när du vill under studiens gång. De material som samlas in kommer behandlas med stor konfidentialitet och intervjus samtalen kommer endast användas till min studie.

Om du har några frågor så har du möjlighet att kontakta mig. Gabriel Kopkin …..

Jag vill även passa på och säga tack till dig som väljer och delta i min undersökning. Med vänliga hälsningar Gabriel.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :