Riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn mellan 2–5 år - En litteraturstudie med systematisk sokning

(1)

Riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos

barn mellan 2–5 år

- En litteraturstudie med systematisk sökning

Risk factors for increased screen time

in children aged 2-5 years

- A literature review with a systematic research

Författare: Frida Carlsson och Sofia Gustafsson

Höstterminen 2019

Examensarbete avancerad nivå, magister, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Förekomsten av bildskärmar i hushållen och skärmtiden hos barn har ökat markant

de senaste åren. Fysisk och psykisk ohälsa samt påverkan på språkutvecklingen är några av effekterna av förhöjd skärmtid. Distriktssköterskan har ett ansvar att främja hälsa och arbeta preventivt mot ohälsa.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn i

åldrarna två till fem år.

Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning i databaserna Cinahl

Plus, Eric EBSCO, PubMed och Web of Science. Dataanalysen utfördes enligt integrativ litteratursammanställning av Whittemore och Knafl.

Resultat: Resultatet bygger på 15 studier med kvantitativ ansats. Efter bearbetning och analys

framkom fem kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna var barnets ålder,

föräldrars beteende och attityder, föräldrars hälsa, ekonomi och utbildning samt hemmiljö. Konklusion: Slutsatsen av litteraturstudien är att barnets ålder, föräldrars beteende, attityder,

ekonomi, utbildningsnivå och hälsa samt barnets hemmiljö är riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn mellan två till fem års ålder. För att distriktssköterskan ska kunna arbeta evidensbaserat och preventivt mot ohälsa är det här viktig kunskap.

Nyckelord: Distriktssköterska, Förskolebarn, Riskfaktorer, Skärmtid.

(3)

Abstract

Background: The prevalence of screens is increasing in households and children's screen time

have increased significantly the last years. The consequences of increased screen time can be physical and mental illness and impact on the language development. The nurse practitioners have a responsibility to promote health and preventively work against illness.

Aim: The aim of this literature review was to describe risk factors for increased screen time in

preschool children aged two to five years old.

Methods: A literature study with descriptive design and systematic search in databases Cinahl

Plus, Eric EBSCO, PubMed and Web of Science. The data analysis is done according to integrative review by Whittemore and Knafl.

Results: The result is based on 15 articles with a quantitative approach. After processing and

analysing, five categories with associated subcategories emerged. The categories were the

child's age, parental behavior and attitudes, parental health, finances and education and the home environment.

Conclusion: The conclusion of this literature study is that the child’s age, parent’s behavior,

attitudes, economy, level of education and health and the child’s home environment are risk factors for increased screen time for children aged two to five years old. This knowledge is important for the nurse practitioners to be able to work evidence-based and preventative against ill-health.

Keywords: Family Nurse, Nurse Practitioner, Preschool Child, Risk factors, Screen time. Theoretical frame of reference: Hälsans idé by Katie Eriksson.

(4)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 6

2. BAKGRUND ... 6

2.1SKÄRMAR OCH SKÄRMTID I SAMHÄLLET ... 6

2.2EFFEKTER AV SKÄRMTID ... 6

2.3REKOMMENDATIONER OCH STRATEGIER ... 7

2.4DISTRIKTSSKÖTERSKANS ARBETE FÖR HÄLSA ... 7

2.5PROBLEMFORMULERING ... 8 3. SYFTE ... 8 4. METOD ... 9 4.1DESIGN ... 9 4.2DATAINSAMLING ... 9 4.3URVAL ... 10 4.4KVALITETSGRANSKNING ... 10 4.5DATAANALYS ... 11 4.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 11 5. RESULTAT ... 12 5.1BARNETS ÅLDER ... 12

5.2FÖRÄLDRARS BETEENDE OCH ATTITYDER ... 13

5.2.1 Föräldrars skärmtid ... 13

5.2.2 Uppfostringsstil, familjetyp och regler ... 13

5.2.3 Föräldrars attityder, barriärer och deskriptiva normer ... 14

5.3FÖRÄLDRARS HÄLSA ... 14

5.4FÖRÄLDRARS EKONOMI OCH UTBILDNING ... 15

5.4.1 Ekonomi ... 15

5.4.2 Utbildning ... 15

5.5HEMMILJÖ ... 16

5.5.1 Antal TV-apparater samt deras placering i hemmet. ... 16

5.5.2 TV-tittande ... 16

6. DISKUSSION ... 16

6.1RESULTATDISKUSSION ... 16

6.2METODDISKUSSION ... 18

7. KONKLUSION ... 19

8. KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 19

(5)

BILAGA 1: SÖKMATRIS

BILAGA 2: GRANSKNINGMALL FÖR KVANTITATIVA STUDIER UTAN KONTROLLGRUPP BILAGA 3: ARTIKELMATRIS

(6)

1. Introduktion

Det pågår en diskussion i samhället och media om skärmtidens påverkan på barn och vuxna. Forskningen kring skärmtid och skärmars påverkan på människor har ökat och i samhällsdebatten finns två läger mellan positiva och negativa effekter av skärmtid i unga åldrar (Föräldrarorganisationen Barnverket, 2019; Zachrisson, 2019). Distriktssköterskan ska arbeta evidensbaserat och förebygga ohälsa i alla samhällsgrupper, åldrar och samhällsklasser (SFS 2017:30; Sherwood & Barnsteiner, 2013; Svensk Sjuksköterskeförening, 2019).

Begreppen skärmar och skärmtid används i litteraturstudien. Begreppet skärmar avser TV, dator, surfplatta och mobiltelefon. Begreppet skärmtid avser den tid som tillbringas framför dessa skärmar (Rädda Barnen, u.å.).

2. Bakgrund

2.1 Skärmar och skärmtid i samhället

Förekomsten av skärmar i familjehushåll har ökat med 23 % från år 2013 till 2017 och 42 % av barnen upp till åtta års ålder har en egen surfplatta. Genomsnittlig skärmtid för barn upp till åtta år var år 2017 två timmar och 19 minuter/dygn, de har tredubblat sin dagliga skärmtid från år 2013 till 2017 (Rideout, 2017).

I en undersökning av Statens medieråd (2019) beskrivs att skärmtiden hos barn upp till åtta år ökar med åldern. Över 50 % av alla två- till åttaåringar i Sverige hadeår 2018 en skärmtid över en timme/dag, vilket har ökat från år 2010 då det endast var 10 % av barnen. I samma ålderskategori träffar enbart en sjättedel kompisar dagligen på fritiden. År 2018 använde 66 % av alla åttaåringar i Sverige internet dagligen, vilket har ökat från 4 % år 2010. Över 50 % av alla två- till åttaåringar i Sverige använde internet någon gång i veckan eller oftare år 2018 (ibid). Av föräldrar till barn mellan fem och åtta år anser 30 % att barnet har för mycket skärmtid (Statens medieråd, 2017). Omkring 10% av barnen i åldrarna två till sju år använder dagligen pedagogiska lärappar via internet (Davidsson & Thoresson, 2017).

Enligt en undersökning av Statens medieråd (2017) finns skillnader mellan föräldrars olika utbildningsnivåer och hur det påverkar innehavet av skärmar hos barnen. Barn till lågutbildade föräldrar har i större utsträckning ett eget innehav av någon typ av skärm än barn till högutbildade föräldrar. Skillnaderna syns även beroende på föräldrarnas inkomstnivå. Barn i åldern fem till åtta år, vars föräldrar är låginkomsttagare, har i större utsträckning ett eget innehav av skärmar. Innehavet av skärmar förändras när barnen blir äldre och i tonåren är det mer förekommande hos barn till höginkomsttagare (ibid).

2.2 Effekter av skärmtid

Twenge och Campbell (2018) påvisade ett samband mellan mer än en timmes skärmtid per dag och sämre psykiskt välbefinnande. Ungdomar med en skärmtid på över sju timmar/dag hade dubbelt så hög risk att diagnostiseras med depression jämfört med de som hade en skärmtid på

(7)

en timme/dag. Studien påvisade att måttligt användande av skärmtid, kring fyra timmar/dag, var associerat med sämre psykiskt välbefinnande (ibid).

Samband har även påvisats mellan antalet timmar skärmtid och barnets Body Mass Index (BMI). En skärmtid på över fyra timmar/dag ökar risken för övervikt och fetma med minst 25 % (Duch, Fisher, Ensari & Harrington, 2013; Tahir, Willett & Forman, 2018). Minskning av skärmtid hos barn kan användas preventivt mot diabetes typ 2 då det i studien av Nightingale et al. (2017) fastställdes ett samband mellan skärmtid, fetma och insulinresistens.

Flera studier visar på att ökande skärmtid hos barn under fem år har en negativ effekt på barnets språkutveckling (Duch, Fisher, Ensari, Font, et al., 2013; Zimmerman, Christakis & Meltzoff, 2007), samt förminskat ordförråd, och sämre matematisk och fysisk skicklighet (Pagani, Fitzpatrick & Barnett, 2013). Skärmtid kan påverka barns kognitiva utveckling då TV/filmtittande i spädbarnsåldern har visat på hyperaktivt beteende och språkfördröjning på kort sikt (Kostyrka-Allchorne, Cooper & Simpson, 2017). Forskning skiljer på kvaliteten och kvantiteten av skärmtiden och dess påverkan på barnets språkutveckling. Skärmtid av god kvalité (ex. pedagogiska lärappar) har inte visat på sämre språkutveckling. Däremot program som inte är rekommenderade för barn, program på i bakgrunden och ensamt TV-tittande i tidig ålder visar alla på en försämrad språkutveckling hos barn (Hudon, Fennell, & Hoftyzer, 2013). Ungdomar som i fem dygn var utan skärmar och omgivna av mer social interaktion visade på en förbättrad förmåga i att läsa av människors icke-verbala språk (Uhls et al., 2014).

2.3 Rekommendationer och strategier

World Health Organization (WHO, 2019) rekommenderar att barn under två år helt avstår från skärmtid. För barn mellan två till fyra år bör skärmtiden inte överstiga en timme/dag.

I Rikshandboken för barnhälsovården rekommenderas barnhälsovårdspersonal att följa American Academy of Pediatrics (AAP) rekommendationer för skärmtid. Där rekommenderas att barn under två år bör undvika skärmar med undantag för videosamtal och hos barn två till fem år bör skärmtiden inte överstiga mer än en timme/dag och ske i närvaro av en vuxen (Council on communications and media, 2016).

I Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet förtydligas förskolans och skolans ansvar att informera och utbilda barnen inom digital kompetens (Regeringskansliet, 2017). Vilket innebär att utbilda eleverna om risker och möjligheter med digital teknik samt hjälpa eleverna till ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

2.4 Distriktssköterskans arbete för hälsa

Hälso- och sjukvården i Sverige ska förebygga ohälsa och vård ska ges på lika villkor till alla individer enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Att förebygga sjukdom, främja och återställa hälsa är distriktssköterskans ansvar enligt kompetensbeskrivningen (Svensk

(8)

inneha kunskap om barns hälsa samt faktorer som kan påverka hälsan med fokus på ålder, kön, närmiljö och kultur (ibid). En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är evidensbaserad vård; att basera vårdandet på evidens i hopp om att göra nytta mer än skada (Sherwood & Barnsteiner, 2013).

WHO (2006) definierar hälsa som:

“Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. The enjoyment of the highest attainable standard of health is

one of the fundamental rights of every human being without distinction of race, religion, political belief, economic or social condition.” (s.1)

Katie Eriksson (1989) definierar hälsa som:

“Hälsa är ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och känsla av välbefinnande (men inte nödvändigtvis som frånvaro av sjukdom eller lyte).” (s.29).

Begreppet sundhet har två betydelser. Den första är psykisk sundhet vilken innebär att individen är oförvillad och klok. Den andra betydelsen är hälsosam och förklaras som individens handlingar och konsekvensinsikt. Friskhet är en egenskap eller ett kännetecken på tillståndet hälsa. Friskhet refererar till olika fysiska egenskaper hos individen. Det betecknar alltså den fysiska hälsan. Välbefinnande är en känsla av välmåga och välbehag. Faktorer för känsla av

välbefinnande är upplevd hälsa och verklig hälsa, att känna tillfredsställelse och styrka klassas

som positiv hälsa. Hälsobegreppet delas in i två delar; det praktiska och det teoretiska. Det praktiska hälsobegreppet är utgångspunkten och målsättningen för vården. Det teoretiska hälsobegreppet är det önskvärda och ideala. Hälsa är individrelaterad vilket innebär att hälsa upplevs olika för olika människor. Eriksson menar likt WHO att hälsa inte behöver vara frånvaro av sjukdom utan att hälsa är att uppleva sig vara frisk trots förekomst av sjukdom (Eriksson, 1989).

2.5 Problemformulering

Forskning visar att skärmtiden för barn i åldrarna två till fem år fortsätter att öka. Studier visar att det finns positiva och negativa effekter av skärmtid beroende på vilken typ av skärmtid som barnen utsätts för. Studier visar på psykisk ohälsa och ökad risk för övervikt i samband med förhöjd skärmtid. Distriktssköterskans ansvar är att arbeta preventivt för att främja god hälsa och inneha kunskap om faktorer som påverkar hälsan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för förhöjd skärmtid med förhoppning att ge mer kunskap till distriktssköterskor i deras preventiva arbete för hälsa till barn i förskoleålder.

3. Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn i åldrarna två till fem år.

(9)

4. Metod

4.1 Design

Metoden som valdes var en litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning i enlighet med Polit och Beck (2016) med syfte att sammanställa studier som beskrev riskfaktorer för förhöjd skärmtid. Flödesschema för litteraturstudiens olika steg beskrivs i figur 1.

4.2 Datainsamling

En systematisk litteratursökning genomfördes under september år 2019. Databaserna som användes var Cinahl Plus, Eric EBSCO, PubMed och Web of Science. Utifrån syftet framtogs olika kontrollerade ämnesord till databaserna då de använder olika ämnesordsguider. Ämnesorden som användes var screen time, smartphone, handheld devices, computer use,

preschool child, risk factors, environment och television viewing. Frassökningar som gjordes

var “screen time” och “media exposure”. Frassökningarna och ämnesorden kombinerades med AND och/eller OR. Begränsningar i sökningen var att studierna skulle vara engelskspråkiga,

Syftesformulering Val av databaser och sökord Inklusion- & exklusionskriterier Sökningar utfördes Relevanta artiklars titlar och abstract lästes igenom Artiklar som svarar på syftet läses igenom i sin helhet Kvalitetsgranskning av artiklarna Analys Studiernas resultat sammanställs

(10)

4.3 Urval

Inklusionskriterier var studier om barn mellan två till fem år, skärmtid och riskfaktorer. Exklusionskriteriet var studier om barn med kroniska sjukdomar och funktionsvariationer. Flödesschema över artikelsökningen tydliggörs i figur 2. Totalt identifierades 1252 studier. Efter genomläsning av studiernas titlar och exkludering av dubbletter kvarstod 173 studier. När abstrakten lästs igenom återstod 58 studier. I detta stadie lästes studierna i sin helhet. De som inte besvarade litteraturstudiens syfte exkluderades. I sökningen inkluderades både kvantitativa och kvalitativa studier. De som inkluderades i resultatet var kvantitativa då endast de svarade mot litteraturstudiens syfte.

4.4 Kvalitetsgranskning

Studierna som kvarstod efter urvalen kvalitetsgranskades enligt Örebro Universitet (2015) granskningsmall för kvantitativa studier, se bilaga 2. Studierna granskades först enskilt och därefter gemensamt, där studiernas kvalitetsnivå bestämdes genom diskussioner. Kvalitetsgranskningen undersöker om studierna har ett etiskt tillstånd, om intressekonflikter förekommer, hur urval och datainsamling gått till, om utfallsmåtten var validerade och om forskarna haft ett kritiskt förhållningssätt. De olika kvalitetsnivåer som framkom ur kvalitetsgranskningen var låg, medel och hög. Studier som erhöll kvalitetsnivå låg eller inte hade etiskt tillstånd exkluderades ur litteraturstudien. Studierna som bedömdes vara av låg kvalitét hade inget etiskt tillstånd eller etiskt resonemang, otydligheter kring datainsamlingen, inga validerade eller reliabla utfallsmått och inget kritiskt förhållningssätt. Totalt exkluderades två studier, se figur 2. Av de studier som inkluderades i resultatet var tre studier av hög kvalité och tolv studier av medelkvalité.

Pubmed 382 artiklar identifierades Cinahl 430 artiklar identifieras Eric 120 artiklar identifieras Web of Science 320 artiklar identifierades 1252 titlar lästes igenom 1079 artiklar exkluderades 173 abstract lästes igenom 115 artiklar exkluderades 58 artiklar lästes i fulltext 15 inkluderades i studien 41 artiklar exkluderades 2 artiklar exkluderades efter kvalitetsgranskning Figur 2. Artikelsökningsschema

(11)

4.5 Dataanalys

Studierna som inkluderades i litteraturstudien analyserades enligt metoden för integrativ litteratursammanställning (Whittemore & Knafl, 2005). Resultatet kodades, kategoriserades och sammanfattades för att finna kärnan i studierna. Studierna genomlästes initialt enskilt av författarna. För att få en fördjupad förståelse och inte gå miste om fynd lästes studierna igenom upprepade gånger. De delar av studierna som besvarade syftet markerades med färgpennor. Sedan jämfördes och diskuterades de olika fynden gemensamt. Fynden som liknade varandra grupperades in i huvudkategorier med tillhörande subkategorier, se tabell 1. De inkluderade studierna sammanställdes i en artikelmatris där de redovisas med artikelnamn, författare, syfte, design och metod, kvalitetsgranskning och resultat av studien, se bilaga 3.

4.6 Forskningsetiska överväganden

För litteraturstudien krävdes ingen etikprövning enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Författarna till litteraturstudien valde att enbart inkludera studier som hade ett etiskt tillstånd och där det var tydligt att inga intressekonflikter förelåg. Studier med etiskt tillstånd innebär att forskarna har en skyldighet att säkra och skydda deltagarnas liv, hälsa, självbestämmande, integritet, värdighet och respekt (World Medical Association, (WMA), 2018). The Belmont Report beskriver tre etiska principer att ta hänsyn till vid forskningsstudier; välgörande, respekt och rättvisa. Välgörande innefattar att minimera risken för skada och obehag bland deltagarna. Respekt för mänsklig värdighet innebär rätten till självbestämmande angående frivilligt deltagande och att deltagarna kan avsluta sitt deltagande i studien. Rättvisa innebär att få en rättvis behandling i studien samt deltagarnas rätt till integritet och anonymitet (National commission for the protection of human subjects of biomedical and behavioral research, 1978; Polit & Beck, 2016).

Litteraturstudiens författare har utifrån tidigare erfarenheter en förförståelse om skärmtid. Reflexivitet beskriver hur forskaren konstant reflekterar över sin förförståelse utifrån tidigare erfarenheter och värderingar vid datainsamling, analys och tolkning av data (Henricsson, 2017; Polit & Beck, 2016). Vid dataanalysen fördes upprepade diskussioner och studiernas resultat har lästs upprepade gånger för att minimera risken att påverka resultatet utifrån förförståelsen.

(12)

5. Resultat

Resultatet i litteraturstudien bygger på 15 studier med kvantitativ ansats. De länder som studierna utfördes i var: Australien, Belgien, Brasilien, Cypern, Estland, Finland, Italien, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Skottland, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och USA. Efter dataanalysen framkom 5 olika kategorier; barnets ålder, föräldrars beteende och

attityder, föräldrars hälsa, ekonomi och utbildning och hemmiljö, se tabell 1.

5.1 Barnets ålder

Ålder är en riskfaktor för förhöjd skärmtid enligt tre av studierna som inkluderas i resultatet. Att vara äldre tyder på en högre skärmtid (Carson & Janssen, 2012; Carson, Rosu & Janssen, 2014; Lauricella, Wartella & Rideout, 2015).

Skärmtiden ökade hos barnen vid ökande ålder; äldre barn hade en högre skärmtid jämfört med yngre barn (Carson & Janssen, 2012; Carson et al., 2014). Liknande resultat framkom av Lauricella et al. (2015), vilka identifierade att ökande ålder hos barnen ökade skärmtiden på alla fyra olika typer av skärmar; TV, mobiltelefon, dator och skärmplatta.

Xu, Wen, Hardy och Rissel (2016) undersökte faktorer tidigt i livet (vid ett års ålder) som kan förutsäga skärmtiden när barnet är två till fem år. Deras resultat visade att skärmtiden barnen hade vid ett års ålder har stor betydelse för hur mycket skärmtid de har i åldern två till fem. Tidig exponering visades leda till ökad skärmtid i åldern två till fem år.

Kategori Subkategori Relevanta studier

Barnets ålder Skärmtid ökar med högre ålder på barnen Tidig exponering

• Carson et al. (2012) • Carson et al. (2014) • Lauricella et al. 2015) • Xu et al. (2016)

Föräldrars beteende & attityder

Föräldrars skärmtid Uppfostringsstil Familjetyp

Attityder/åsikter/regler till skärmtid Föräldrars barriärer

Föräldrars deskriptiva normer

• Birken, et al. (2011) • Carson, et al. (2012) • Carson, et al. (2015) • Gonvalves et al. (2019) • Howe, et al. (2017) • Lauricella, et al. (2015) • Määttä et al. (2017) • Veldhuis et al. (2014) • Xu, et al. (2016)

Föräldrars hälsa Föräldrar med sämre mental hälsa _{Depression under graviditeten} • _• del Pozo-Cruz et al. (2019) _{Howe et al. (2017)}

Ekonomi & Utbildning

Områdets socioekonomiska status Avståndet till grönområden

Sårbara grupper; migranter och arbetslösa Utbildningnivå hos föräldrarna Inkomst hos föräldrarna

• Aggio et al. (2014)

• Carson et al. (2010)

• Iguacel et al. (2018)

• Määttä & Kaukonen et al. (2017)

• Määttä & Konttinen et al. (2017)

Hemmiljö Antal TV-apparater_{Tv-tittande vid måltid och på morgonen}

Tv-apparat i sovrum och videospel

• Birken et al. (2011)

• Carson et al. (2012)

• Howe et al. (2017)

• Määttä & Kaukonen et al. (2017)

• Veldhuis et al. (2014)

• Xu et al. (2016)

(13)

5.2 Föräldrars beteende och attityder

Vikten av föräldrarnas beteenden och attityder gentemot barnens skärmtid belyser nio av studierna i litteraturstudien (Birken et al., 2011; Carson & Janssen, 2012; Carson, Sterns & Janssen, 2015; Goncalves, Byrnem Viana & Trost, 2019; Howe et al., 2017; Lauricella et al., 2015; Määttä, Kaukonen, et al., 2017; Veldhuis, van Grieken, Renders, Hirasing & Raat, 2014; Xu et al., 2016).

5.2.1 Föräldrars skärmtid

Det som framkom som en av de större riskfaktorerna för barnens skärmtid var föräldrarnas egen skärmtid; hög skärmtid hos föräldrarna resulterade i hög skärmtid hos barnen (Birken et al., 2011; Carson & Janssen, 2012; Carson et al., 2015; Goncalves et al., 2019; Howe et al., 2017; Lauricella et al., 2015; Määttä, Kaukonen, et al., 2017; Xu et al., 2016).

Det fanns en signifikant korrelation mellan föräldrarnas skärmtid och barnens skärmtid (Carson et al., 2015). TV-skärmtiden för tvååringar dubblerades om deras föräldrar tittade på TV mer än tre timmar/dag, jämfört med barn till föräldrar som hade en TV-skärmtid på mindre än en timme/dag (Lauricella et al., 2015).

5.2.2 Uppfostringsstil, familjetyp och regler

Föräldrarnas uppfostringsstil, olika familjetyper och regler kring skärmtid har betydelse för barnens skärmtid (Howe et al., 2017; Veldhuis et al., 2014; Määttä, Kaukonen et al., 2017). Barn vars föräldrar hade en tillåtande eller försumlig uppfostringsstil hade högre skärmtid än barn till föräldrar med en auktoritativ eller auktoritär uppfostringsstil (Veldhuis et al., 2014). Howe et al. (2017) undersökte samband mellan skärmtid och föräldrars olika uppfostringsstilar. Resultatet visade att barn till föräldrar med auktoritativ eller tolerant uppfostringsstil hade högre skärmtid än barn till föräldrar med auktoritär uppfostringsstil.

I samma studie undersöktes också olika familjetypers skärmtid. Föräldrarna i studien fick kommentera sju olika familjetyper med tre olika påståenden; “inte riktig vi”, “lite som vi” eller “definitivt som vi”. Familjetyperna var “aktiv eller sportig”, “mediakunnig”, “läsande”, “friluftsmännsiskor”, “musikaliska”, “religiös/spirituell”, “kreativ eller konstnärlig”. Barnen i familjetypen som klassificerades “mediakunnig” hade signifikant mer TV-tittande/dag än barnen i de andra familjetyperna (ibid).

Föräldrars regler kring skärmtid samt deras självförmåga att begränsa barnens skärmtid undersöktes av Määttä, Kaukonen et al. (2017). Resultatet visade att barns skärmtid ökade om föräldrarna inte hade regler som begränsade skärmtiden. Skärmtiden ökade också om föräldrarnas självförmåga för att begränsa barnens skärmtid var låg.

(14)

5.2.3 Föräldrars attityder, barriärer och deskriptiva normer

Tre studier benämner föräldrars positiva attityder, barriärer och deskriptiva normer gentemot skärmtid som riskfaktorer för förhöjd skärmtid (Carson & Janssen, 2012; Lauricella et al., 2015; Määttä, Kaukonen et al., 2017).

Föräldrars positiva attityder till skärmtid var positivt korrelerad med barnens skärmtid (Carson & Janssen, 2012; Lauricella et al., 2015). Attityderna undersöktes genom åtta påståenden om skärmtid där föräldrarna kunde svara på en fyrgradig skala, från “håller inte alls med” till “håller helt med”. Påståendena var som följer: “Det är bra för hennes/hans hjärna.” “Det är något som mitt barn tycker är mycket underhållande.” “Det ger mig möjlighet att få saker gjorda på egen hand.” “Det hjälper mig att klara mig efter en lång, jobbig arbetsdag och/eller ta hand om många barn samtidigt.” “Mitt barn behöver/vill ha avslappningstid.” “Det är familjetid, anknytningstid eller kvalitetstid.” “Det fångar mitt barns uppmärksamhet.” “Det lär mitt barn att samsas med andra.” Svaren gav givna poäng och sammanställdes till en totalsumma. Summan visade hur positiva deras attityder till skärmtid var. Föräldrar med högre poäng hade en positiv syn på skärmtid och hade barn med högre skärmtid (Carson & Janssen, 2012).

Carson och Janssen (2012) undersökte vikten av föräldrarnas barriärer för att minska barnens skärmtid. Barriärerna klassificerades efter sex påståenden som föräldrarna fick svara på enligt en fyrgradig skala från “håller inte alls med” till “håller helt med”. Påståendena var: “Det finns ett socialt tryck att inhandla och använda mediarelaterad utrustning.” “Mitt bostadsområde är inte säkert för mitt barn att leka i.” “Dåligt väder begränsar mitt barns möjlighet att leka utomhus.” “Jag behöver ett verktyg för att klara av kraven av en jobbig arbetsdag eller uppfostra många barn.” “Det hjälper mig att hantera en lång, jobbig arbetsdag eller ta hand om många barn samtidigt.” “Jag behöver tid för att utföra hushållsarbetet.” “Mitt barn tycker att skärmtidsaktiviteter är jätteroligt.” Svaren gav givna poäng som sedan sammanställdes till en totalsumma. Summan visade hur starka föräldrarnas barriärer var. Föräldrar med högre poäng hade barn med högre skärmtid (ibid).

Föräldrar med högre deskriptiv norm var positivt korrelerad med högre skärmtid hos deras barn (Carson & Janssen, 2012; Määttä, Kaukonen, et al., 2017). Föräldrarna fick svara på vad de ansåg var den maximala skärmtiden/dag för deras barn. Föräldrar som ansåg att barnen fick ha en hög maximal skärmtid/dag hade en högre deskriptiv norm och var positivt korrelerat med högre skärmtid hos barnen (Carson & Janssen, 2012).

5.3 Föräldrars hälsa

Föräldrarnas psykiska ohälsa kan öka skärmtiden för deras barn enligt två studier (del Pozo-Cruz et al., 2019; Howe et al., 2017).

del Pozo-Cruz et al. (2019) studerade faktorer som påverkade barns skärmtid och fysiska aktivitet. De fann i sin studie att föräldrar med sämre mental hälsa hade barn med högre skärmtid jämfört med barn till föräldrar med bättre mental hälsa.

Howe et al. (2017) beskrev att barn till mammor som varit deprimerade under graviditeten hade minst elva minuters mer skärmtid per dag jämfört med barn till mammor som inte varit deprimerade.

(15)

5.4 Föräldrars ekonomi och utbildning

Flera studier belyser att ekonomi och utbildning har ett samband med barns skärmtid (Aggio, Smith, Fisher & Hamer, 2015; Carson, Spence, Cutumisu & Cargill, 2010; Iguacel et al., 2018; Määttä, Kaukonen et al., 2017; Määttä, Konttinen, Haukkala, Erkkola & Roos, 2017).

5.4.1 Ekonomi

Flickor som bodde i bostadsområden med lägre socioekonomisk status hade högre skärmtid jämfört med flickor i bostadsområden med högre socioekonomisk status (Carson et al., 2010). Inget signifikant samband framkom mellan pojkars totala skärmtid och bostadsområdets socioekonomiska status. Pojkar och flickor i bostadsområden med låg socioekonomisk status engagerade sig mer i videospel jämfört med barn i högre socioekonomiska områden vilka engagerade sig mer i datorer (ibid).

Barn som tillhörde sårbara grupper; migranter, familjer med ett litet socialt nätverk, barn som inte bodde med båda vårdnadshavare och barn till arbetslösa föräldrar, hade en förhöjd skärmtid och överskred skärmtidsrekommendationerna (Iguacel et al., 2018).

Barn till föräldrar med låg inkomst (mindre än 20,500 kr/månad efter skatt) hade en ökad risk för ett TV-tittande över 72 min/dag, jämfört med barn till föräldrar med hög inkomst (över 26,000 kr/månad efter skatt) (Määttä, Konttinen et al., 2017).

Avståndet till grönområden hade ett samband med barns skärmtid. Barn som hade mer än 20 minuters gångavstånd till grönområden hade en högre TV-skärmtid än barn som hade max fem minuters gångavstånd. Barnen som hade mer än 20 minuters gångavstånd hade sämre hälsa jämfört med de andra barnen och de bodde i större utsträckning i områden med lägre socioekonomisk status (Aggio et al., 2015).

5.4.2 Utbildning

Föräldrars utbildningsnivå har ett samband med barnens skärmtid (Määttä, Kaukonen et al., 2017; Määttä, Konttinen et al., 2017).

Föräldrar som klassificerades in i låg utbildningsnivå (gått ut gymnasiet) och föräldrar med medel utbildningsnivå (en kandidatexamen) hade barn med högre skärmtid jämfört med barn vars föräldrar hade en hög utbildningsnivå (en masterexamen). Barn till mammor med låg utbildningsnivå hade 17 minuters mer skärmtid/dag. Barn till pappor med låg utbildningsnivå hade 11 minuters mer skärmtid/dag jämfört med barn till föräldrar med hög utbildningsnivå (Määttä, Konttinen et al., 2017). Föräldrars utbildningsnivå och barnens skärmtid hade även ett indirekt samband. Föräldrar med hög utbildningsnivå hade en låg deskriptiv norm och använde skärmar mindre framför barnen. Vilket ledde till att barnen hade lägre skärmtid jämfört med barn till föräldrar med låg och medel utbildningsnivå (Määttä, Kaukonen et al., 2017).

(16)

5.5 Hemmiljö

I sex av de inkluderade studierna undersöktes hemmiljön; hur antalet skärmar i hemmet samt rutinen kring användandet av skärmarna påverkar barnens skärmtid (Birken et al., 2011; Carson & Janssen, 2012; Howe et al., 2017; Määttä, Kaukonen et al., 2017; Veldhuis et al., 2014; Xu et al., 2016).

5.5.1 Antal TV-apparater samt deras placering i hemmet.

Ett större antal TV-apparater i hemmet associerade med en högre skärmtid hos barnen (Birken et al., 2011; Määttä, Kaukonen et al., 2017; Veldhuis et al., 2014).

Skärmarnas placering hade betydelse för barnens skärmtid; om barnen hade TV, videospel eller dator i sitt sovrum hade de en ökad skärmtid (Birken et al., 2011; Carson & Janssen, 2012; Veldhuis et al., 2014; Xu et al., 2016).

5.5.2 TV-tittande

Barns skärmtid ökade om barnen tittade på TV på morgonen och under måltider (Birken et al., 2011). TV-tittande under måltider och då TV:n stod på hela tiden gav en ökad risk för förhöjd skärmtid hos barnen (Xu et al., 2016).

Howe et al. (2017) beskrev att barn som redan överskred skärmtidsrekommendationerna från AAP gällande TV-tittande använde andra skärmar mer förekommande än barn som uppnådde rekommendationerna.

6. Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet i litteraturstudien visade att barnets ålder, föräldrars beteende och attityder, ekonomi och utbildning, hälsa samt hemmiljön är riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn mellan två till fem år. Enligt resultatet framkom att barn till föräldrar som hade en högre skärmtid, positiva attityder gentemot barnens skärmtid, låg utbildningsnivå, bodde i ett område med låg socioekonomi samt hade flera media-apparater i hemmet hade en ökad risk att överskrida AAP:s rekommendationer för skärmtid. Distriktssköterskan har i uppgift att arbeta preventivt för hälsa och inneha kunskap om faktorer som påverkar hälsan negativt (Svensk Sjuksköterskeförening, 2019), exempelvis förhöjd skärmtid. Ohälsa är enligt Eriksson (1989) orsakat av olika hinder som individen stött på, dessa hinder kan vara inom individen, gruppen eller samhället. I litteraturstudien framkom riskfaktorer på alla tre nivåer; individ-, grupp- och samhällsnivå.

Resultatet visade att tidig exponering för skärmar ledde till förhöjd skärmtid i åldrarna två till fem år, med ökad risk att överskrida rekommendationerna för skärmtid. Vidare beskrevs att skärmtid hade ett positivt samband med barnets ålder; högre ålder tydde på ökad skärmtid. Barns tidiga exponering för skärmar är sannolikt en riskfaktor för sämre psykiskt välbefinnande

(17)

i tonåren, då tidigare forskning visar på ett positivt samband mellan förhöjd skärmtid och sämre psykiskt välbefinnande (Twenge & Campbell, 2018; Romer, Bagdasarov & More, 2012). Om föräldrar erhåller information av distriktssköterskan om skärmtidens korrelation med barnets ålder och effekter på hälsan av förhöjd skärmtid är det rimligt att anta att hälso- och sjukvårdens kostnader kan minska. Det kan anses etiskt problematiskt att engagera sig i familjens skärmtid då distriktssköterskan ska respektera individens integritet och autonomi. Distriktssköterskan har i uppgift att ge information så att individerna kan ta ansvar för sin egen hälsa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2019). Hälsa, enligt Eriksson (1989), är ett tillstånd av friskhet, känsla av välbefinnande och sundhet. Välbefinnande hör till hälsobegreppets subjektiva dimension och innebär för individen ett upplevt tillstånd av välbehag. När distriktssköterskan informerar föräldrarna om skärmtid är det av stor vikt att hen är lyhörd, visar respekt gentemot familjens förhållningssätt till skärmtid och har en medvetenhet om att hälsa är individrelaterat (Eriksson, 1989; Svensk Sjuksköterskeförening, 2019).

I litteraturstudiens resultat framkom att barn hade en ökad risk för förhöjd skärmtid om deras föräldrar hade en låg självförmåga att begränsa barnens skärmtid och otydliga eller inga regler för barnens skärmtid. Det resultatet stärks då andra studier visade på att barn som fått tydliga regler för skärmtid och barn till föräldrar som hade en hög självförmåga att begränsa skärmtiden hade en reducerad skärmtid (Barr-Andersson et al., 2011; Downing, Hinkley, Salmon, Hnatiuk & Hesketh, 2017; Jago, Sebire, Edwards & Thompson, 2013).

En annan riskfaktor som litteraturstudiens resultat visade på var att bo i ett område med låg socioekonomisk status, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning (Cillero & Jago, 2010; Krist et al., 2017). Indikationer för ett lågt socioekonomiskt område var lägre utbildningsnivå hos föräldrarna och lägre medelinkomst (Carson et al., 2010). Litteraturstudiens resultat beskrev att barn till lågutbildade föräldrar hade förhöjd skärmtid, vilket kan bero på att barn till föräldrar med låg utbildningsnivå mer förekommande har ett eget innehav av skärmar än barn till högutbildade föräldrar (Dumuid, Olds, Lewis & Maher, 2016; Statens Medieråd, 2019). Det skulle kunna förklara orsaken till varför barn som bor i ett lågt socioekonomiskt område hade en högre skärmtid. En annan orsak till att barn från områden med låg socioekonomisk status hade högre skärmtid kan bero på att de generellt hade längre avstånd till grönområden enligt litteraturstudiens resultat.

Resultatet visade att en barriär för föräldrarna var att bo i ett osäkert område och det kunde då vara orsaken till förhöjd skärmtid. Det stärks av Burdette och Whitakers (2005) resultat vilket visade att mammor som klassificerat sina bostadsområden som mindre säkra hade barn med 10 % mer tv-tittande/dag jämfört med barn i bostadsområden som mammorna klassificerar som mer säkra. Att inneha kunskap om frisk- och skyddsfaktorer för en jämlik hälsa och att ha förståelse för och arbeta utifrån den sociala och sociokulturella kontextens betydelse för hälsa är distriktssköterskans uppgift (Svensk Sjuksköterskeförening, 2019).

Cillero och Jago (2010) bevisade inte något samband mellan TV i barnens sovrum eller antalet TV-apparater i hushållet och förhöjd skärmtid. Litteraturstudiens resultat visar dock på ett samband och att de är riskfaktorer för förhöjd skärmtid. Det kan antas bero på att studierna i resultatet är utförda senare och antalet skärmar i hemmet har fortsatt att öka de senaste åren (Rideout, 2017). TV-program på i bakgrunden i tidig ålder är en fara för språkutveckling hos barn och kan leda till hyperaktivitet (Hudon et al., 2013; Kostyrka-Allchorne et al., 2017). Att

(18)

6.2 Metoddiskussion

Forskningsområdet riskfaktorer för skärmtid bland barn två till fem år är ett aktuellt ämne och intressant och viktigt i den kommande yrkesspecialiteten distriktssköterska. Metoden, litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning, valdes då den ansågs lämpligast svara på litteraturstudiens syfte.

I litteraturstudien används enbart studier som är originalkällor, vilket grundar sig i att sekundära källor, så som litteraturstudier, inte är lika detaljrika och i vissa fall har svårt att vara objektiva (Polit & Beck, 2016). För att bedöma kvalitén på en litteraturstudie menar Polit och Beck (2016) att den skall vara systematiskt utförd, vara grundlig och äga litteraturen och inte vara partisk, något som författarna till litteraturstudien utgått ifrån. Databaserna som söktes igenom valdes då de förväntades innehålla studier inom ämnet omvårdnad samt pedagogik då huvudsökorden skärmtid och förskolebarn förväntades återfinnas inom de ämnena. I hopp om att äga litteraturen utfördes datainsamlingen i fyra olika databaser, vilket anses vara en styrka i litteraturstudien. Begränsningen av databaser var för att få ett hanterbart material. För att få till en systematisk sökning användes kontrollerade ämnesord. Ämnesorden blev olika då databaserna bygger på olika ämnesordsguider, men de är synonymer till varandra. För att välja ämnesord användes ”Swedish Mesh”. Frassökningar utfördes då ämnesorden i vissa databaser inte existerat så länge och en risk fanns att studier som publicerats innan ämnesordet framtogs inte skulle komma med i resultatet av sökningen. Frassökningarna kombinerades med ämnesorden för att hitta det befintliga materialet i varje vald databas.

Studier om barn i åldrar två till fem år, skärmtid och riskfaktorer valdes som inklusionskriterier för att de kunde tänkas besvara syftet. Då barn med kroniska sjukdomar eller funktionsvariationer kan tänkas använda skärmar på ett annat sätt än friska barn valdes det som exklusionskriterier till litteraturstudien. Att studierna skulle vara på engelska var för att författarna skulle ha kontroll och förstå innebörden av studierna. Peer reviewed ansågs som ett kriterium för att få studier med god kvalité. Att begränsa sökningen till att finna studier utförda de tio senaste åren var för att få aktuell forskning, de studier som inkluderades i litteraturstudien var utförda de nio senaste åren.

Vid dataanalysen användes metoden för integrativ litteratursammanställning enligt Whittemore och Knafl (2005). Materialet lästes igenom flera gånger av båda författarna och kärnan i materialet diskuterades fram. En svaghet i studien kan vara den egna förförståelsen till skärmtid hos barn, vilket kan ha påverkat analysen. En styrka är att dataanalysen utförts gemensamt av författarna då det ökar reliabiliteten (Polit & Beck, 2016).

De flesta studier i resultatet utfördes med validerade och reliabla mätinstrument, vilket stärker deras tillförlitlighet. Studier med låg kvalité exkluderades och enbart de med medel eller hög kvalité inkluderades i resultatet vilket anses öka litteraturstudiens tillförlitlighet. Att kvalitetsgranskningen initialt utfördes enskilt och därefter gemensamt och en diskussion kring studiernas kvalitet fördes stärker litteraturstudiens reliabilitet (Polit & Beck, 2016). Litteraturstudien anses ha en viss generaliserbarhet då studierna är utförda i flera länder.

(19)

7. Konklusion

Studier och undersökningar visar att barns skärmtid har ökat markant de senaste åren. Forskning visar att förhöjd skärmtid i tidig ålder bland annat har en negativ effekt på barnens språkutveckling. Studiens syfte var att beskriva riskfaktorer för förhöjd skärmtid hos barn. Litteraturstudiens resultat visar att barnets ålder, föräldrars beteende och attityder, hälsa, ekonomi och utbildning och hemmiljö alla är riskfaktorer för förhöjd skärmtid. Barn till föräldrar som hade en hög skärmtid, positiva attityder gentemot barnens skärmtid, låg utbildningsnivå, bodde i ett lågt socioekonomiskt område samt hade flera media-apparater i hemmet hade en förhöjd risk att överskrida AAP:s rekommendationer för skärmtid.

8. Kliniska implikationer och förslag på fortsatt forskning

Resultatet från litteraturstudien kan användas som stöd i distriktssköterskornas arbete för att främja hälsa hos barn i åldrarna två till fem år. Det gör också att de kan arbeta evidensbaserat när de informerar föräldrar med barn i åldrarna två till fem år, i enlighet med kompetensbeskrivningen och kärnkompetenserna (Sherwood & Barnsteiner, 2013; Svensk Sjuksköterskeförening, 2019). Då forskningsämnet fortfarande är relativt nytt behöver det utföras fler studier i ämnet. Fortsatt forskning kan vara att undersöka effekter av förhöjd skärmtid hos barn i åldern två till fem år samt vad det har för långsiktiga effekter.

(20)

9. Referenser

Artiklar markerade med en * är inkluderade i studiens resultat.

* Aggio, D., Smith, L., Fisher, A., & Hamer, M. (2015). Mothers’ perceived proximity to green space is associated with TV viewing time in children: The Growing Up in Scotland study. Preventive Medicine, 70, 46–49. doi:10.1016/j.ypmed.2014.11.018

Barr-Andersson, D.J., Fulkersson, J.A., Smyth, M., Himes, J.H., Hannan, P.J., Holy Rock, B., & Story, M. (2011). Associations of American Indian children's screen-time behavior with parental television behavior, parental perceptions of children's screen time, and media-related resources in the home. Preventing Chronic Disease, 8(5), A105. Från:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3181178/pdf/PCD85A105.pdf

* Birken, C. S., Maguire, J., Mekky, M., Manlhiot, C., Beck, C. E., Jacobson, S., … Parkin, P. C. (2011). Parental factors associated with screen time in pre-school children in primary-care practice: A TARGet Kids! study. Public Health Nutrition, 14(12), 2134–2138.

doi:10.1017/S1368980011000516

Burdette, H. L., & Whitaker, R.C. (2005). A National Study of Neighborhood Safety, Outdoor Play, Television Viewing, and Obesity in Preschool Children. Pediatrics, 116(3), 657–662. doi:10.1542/peds.2004-2443

* Carson, V., & Janssen, I. (2012). Associations between factors within the home setting and screen time among children aged 0–5 years: A cross-sectional study. BMC Public Health,

12(1), 539. doi:10.1186/1471-2458-12-539

* Carson, V., Rosu, A., & Janssen, I. (2014). A cross-sectional study of the environment, physical activity, and screen time among young children and their parents. BMC Public

Health, 14(1), 61. doi:10.1186/1471-2458-14-61

* Carson, V., Spence, J. C., Cutumisu, N., & Cargill, L. (2010). Association between neighborhood socioeconomic status and screen time among pre-school children: A cross-sectional study. BMC Public Health, 10(1), 367. doi:10.1186/1471-2458-10-367

* Carson, V., Stearns, J., & Janssen, I. (2015). The Relationship Between Parental Physical Activity and Screen Time Behaviors and the Behaviors of their Young Children. Pediatric

Exercise Science, 27(3), 390–395. doi:10.1123/pes.2014-0214

Cillero, I.H., & Jago, R. (2010). Systematic review of correlates of screen-viewing among young children. Preventive medicine, 51(1), 3-10. doi:10.1016/j.ypmed.2010.04.012

Council on communications and media. (2016). Media and young minds - Pediatrics, 138(5), 1–8. doi:10.1542/peds.2016-2591

(21)

Davidsson, P., & Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017: Undersökning om

svenskarnas internetvanor. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige. Från

https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf

* del Pozo-Cruz, B., Perales, F., Parker, P., Lonsdale, C., Noetel, M., Hesketh, K. D., & Sanders, T. (2019). Joint physical-activity/screen-time trajectories during early childhood: Socio-demographic predictors and consequences on health-related quality-of-life and socio-emotional outcomes. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity,

16(1), 55. doi:10.1186/s12966-019-0816-3

Downing, K.L., Hinkley, T., Salmon, J., Hnatiuk, J.A., & Hesketh, K.D. (2017). Do the correletes of screen time and sedentary time differ in preschool children? BMC Public Health,

17(1), 285. doi:10.1186/s12889-017-4195-x

Duch, H., Fisher, E. M., Ensari, I., Font, M., Harrington, A., Taromino, C., … Rodriguez, C. (2013). Association of Screen Time Use and Language Development in Hispanic Toddlers: A Cross-Sectional and Longitudinal Study. Clinical Pediatrics, 52(9), 857–865.

doi:10.1177/0009922813492881

Duch, H., Fisher, E. M., Ensari, I., & Harrington, A. (2013). Screen time use in children under 3 years old: A systematic review of correlates. International Journal of Behavioral Nutrition

and Physical Activity, 10(1), 102. hdoi:10.1186/1479-5868-10-102

Dumuid, D., Olds, T.S., Lewis, L.K., & Maher, C. (2016). Does home equipment contribute to socioeconomic gradients in Australian children's physical activity, sedentary time and screen time? BMC public health, 16, 763. doi:10.1186/s12889-016-3419-9

Eriksson, K. (1989). Hälsans idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Föräldrarorganisationen Barnverket. (2019, 25 september). Ökad skärmtid en hälsorisk för

skolbarnen. Göteborgs-Posten. Från

https://www.gp.se/debatt/%C3%B6kad-sk%C3%A4rmtid-en-h%C3%A4lsorisk-f%C3%B6r-skolbarnen-1.18517177

* Goncalves, W. S. F., Byrne, R., Viana, M. T., & Trost, S. G. (2019). Parental influences on screen time and weight status among preschool children from Brazil: A cross-sectional study.

International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 16(1), 27.

doi:10.1186/s12966-019-0788-3

Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

* Howe, A. S., Heath, A.-L. M., Lawrence, J., Galland, B. C., Gray, A. R., Taylor, B. J., … Taylor, R. W. (2017). Parenting style and family type, but not child temperament, are

(22)

Hudon, T. M., Fennell, C. T., & Hoftyzer, M. (2013). Quality not quantity of television viewing is associated with bilingual toddlers’ vocabulary scores. Infant Behavior and

Development, 36(2), 245–254. doi:10.1016/j.infbeh.2013.01.010

* Iguacel, I., Fernández-Alvira, J. M., Bammann, K., Chadjigeorgiou, C., De Henauw, S., Heidinger-Felső, R., … Moreno, L. A. (2018). Social vulnerability as a predictor of physical activity and screen time in European children. International Journal of Public Health, 63(2), 283–295. doi:10.1007/s00038-017-1048-4

Jago, R., Sebire, S.J., Edwards, M.J., & Thompson, J.L. (2013). Parental TV viewing, parental self-efficacy, media equipment and TV viewing among preschool children. Eur J

Pediatric, 172(11),1543-5. doi:10.1007/s00431-013-2077-5

Kostyrka-Allchorne, K., Cooper, N. R., & Simpson, A. (2017). The relationship between television exposure and children’s cognition and behaviour: A systematic review.

Developmental Review, 44, 19–58. doi:10.1016/j.dr.2016.12.002

Krist, L., Bürger, C., Ströbele-Benschop, N., Roll, S., Lotz, F., Rieckmann, N., ... Müller-Riemenschneider, F. (2017) Association of individual and neighborhood socioeconomic status with physical activity and screen time in seventh-grade boys and girls in Berlin, Germany: a cross-sectional study. BMJ open, 7(12), e017974. doi:10.1136/bmjopen-2017-017974

* Lauricella, A. R., Wartella, E., & Rideout, V. J. (2015). Young children’s screen time: The complex role of parent and child factors. Journal of Applied Developmental Psychology, 36, 11–17. doi:10.1016/j.appdev.2014.12.001

* Määttä, S., Kaukonen, R., Vepsäläinen, H., Lehto, E., Ylönen, A., Ray, C., … Roos, E. (2017). The mediating role of the home environment in relation to parental educational level and preschool children’s screen time: A cross-sectional study. BMC Public Health, 17(1), 688. doi:10.1186/s12889-017-4694-9

* Määttä, S., Konttinen, H., Haukkala, A., Erkkola, M., & Roos, E. (2017). Preschool children’s context-specific sedentary behaviours and parental socioeconomic status in Finland: A cross-sectional study. BMJ Open, 7(11), e016690. doi:10.1136/bmjopen-2017-016690

National commission for the protection of human subjects of biomedical and behavioral research. (1978). The Belmont Report: Ethical Principles and Guidelines for Protection of

Human subjects of Research. Hämtad 28 oktober 2019, från:

https://videocast.nih.gov/pdf/ohrp_belmont_report.pdf

Nightingale, C. M., Rudnicka, A. R., Donin, A. S., Sattar, N., Cook, D. G., Whincup, P. H., & Owen, C. G. (2017). Screen time is associated with adiposity and insulin resistance in

children. Archives of Disease in Childhood, 102(7), 612–616. doi:10.1136/archdischild-2016-312016

(23)

Pagani, L. S., Fitzpatrick, C., & Barnett, T. A. (2013). Early childhood television viewing and kindergarten entry readiness. Pediatric Research, 74(3), 350–355. doi:10.1038/pr.2013.105

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Regeringskansliet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad från https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/natio nell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Rideout, V. (2017). The Common Sense Census: Media Use by Kids Age Zero to Eight 2017 |

Common Sense Media. Hämtad 19 september, 2019, från

https://www.commonsensemedia.org/research/the-common-sense-census-media-use-by-kids-age-zero-to-eight-2017

Romer, D., Bagdasarov, Z., & More, E. (2012). Older versus newer media and the well-being of United States youth: results from a national longitudinal panel. Journal of Adolescent Health, 52(5), 613-619. doi:10.1016/j.jadohealth.2012.11.012

Rädda Barnen. (u.å.). Skärmtid. Hämtad 19 september, 2019, från Rädda Barnen hemsida: http://www.raddabarnen.ax/vad-gor-vi/barnens-internet/skarmtid

SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet

SFS 2003:260. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: Sex

grundläggande kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur.

Statens medieråd. (2017). Småungar och medier, 2017 (No. 7). Hämtad 20 oktober, 2019. från:

https://statensmedierad.se/download/18.30c25b3115c152ee8f82fe95/1495204277588/Sm%C 3%A5ungar%20och%20medier%202017%20tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf

Statens Medieråd. (2019). Småungar och medier 2019. Hämtad 19 oktober, 2019. från

https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba9469044/1568041712057/Småun gar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med

(24)

Tahir, M. J., Willett, W., & Forman, M. R. (2018). The Association of Television Viewing in Childhood with Overweight and Obesity Throughout the Life Course. American Journal of

Epidemiology, 188(2), 282–293. doi:10.1093/aje/kwy236

Twenge, J. M., & Campbell, W. K. (2018). Associations between screen time and lower psychological well-being among children and adolescents: Evidence from a population-based study. Preventive Medicine Reports, 12, 271–283. doi:10.1016/j.pmedr.2018.10.003

Uhls, Y. T., Michikyan, M., Morris, J., Garcia, D., Small, G. W., Zgourou, E., & Greenfield, P. M. (2014). Five days at outdoor education camp without screens improves preteen skills with nonverbal emotion cues. Computers in Human Behavior, 39, 387–392.

doi:10.1016/j.chb.2014.05.036

* Veldhuis, L., van Grieken, A., Renders, C. M., HiraSing, R. A., & Raat, H. (2014).

Parenting Style, the Home Environment, and Screen Time of 5-Year-Old Children; The ‘Be Active, Eat Right’ Study. PLoS ONE, 9(2), e88486. doi:10.1371/journal.pone.0088486

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology. Journal

of Advanced Nursing, 52(5), 546–553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x

World Health Organization. (2006). Constitution of the world health organization. Hämtad 19 oktober, 2019. från https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf

World Health Organization. (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behavior and

sleep for children under 5 years of age. Hämtad 19 oktober, 2019. från

https://apps.who.int/iris/handle/10665/311664

World Medical Association, (WMA). (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 18 oktober, 2019. från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

* Xu, H., Wen, L. M., Hardy, L. L., & Rissel, C. (2016). A 5-year longitudinal analysis of modifiable predictors for outdoor play and screen-time of 2- to 5-year-olds. International

Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 13(1), 96.

doi:10.1186/s12966-016-0422-6

Zachrisson, L. (2019, 11 september). Forskare: ”Skärmtid kan vara bra för små barn”. SVT

Nyheter. från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skarmtid-ar-bra-for-sma-barn

Zimmerman, F. J., Christakis, D. A., & Meltzoff, A. N. (2007). Associations between Media Viewing and Language Development in Children Under Age 2 Years. The Journal of

(25)

Örebro Universitet (2015). Granskningsmall för kvantitativa studier utan konrollgrupp. Utformad och modifierad av Ulrica Nilsson, utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Beck (2012) kriterier, Pace et al.s (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP (2013). Hämtad 7 november, 2019. Tillgänglig Blackboard, Örebro Universitet.

(26)

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökord Resultat av sökning Urval 1: Urval 2: Urval 3:

Efter lästa titlar Efter lästa abstracts Efter läst fulltext - valda till arbetet

Cinahl 190909 kl 09:49 (MH Child, preschool) _{AND "screen time"} ₂₃₉ ₅₄

18 6

Cinahl 190910 kl. 09.00 (MH Child, preschool) _{AND (MH Screen time)} ₃₈ ₅ ₀ ₀

Cinahl 190910 kl. 09.30

(MH Child, preschool) AND ((MH Screen time)

OR ("media exposure")) 76 5 1 0

Cinahl 190910 kl. 9.45

((MH "Infant") OR (MH "Adolescence")) AND ((MH Screen time) OR ("screen time")) AND (MH "risk

factors") 40 3 0 0

Cinahl 190912 kl. 08:43 (MH Child, preschool) _{AND (MH Smartphone)} ₃₇ ₂ ₀ ₀

Cinahl 190912 kl.09:40

(MH "Adolescence") AND ((MH Screen time) OR ("screen time"))

436, de första 20 var ej relevanta, väljer att avsluta

(27)

Databas Sökord Resultat av sökning Urval 1: Urval 2: Urval 3:

Efter lästa titlar Efter lästa abstracts Efter läst fulltext - valda till arbetet

PubMed 190912 kl.12:00

((("Screen Time"[Mesh]) OR "screen time") AND "Child, Preschool"[Mesh]) AND "Environment"[Mesh] 19 7 7 3 PubMed 190912 kl.09.00 ("Child, Preschool"[Mesh]) AND (("Screen Time"[Mesh]) OR "screen time") 363 32 12 3

Eric 190912 kl. 11.05 DE "Preschool Children" _{AND "screen time"} ₈ ₂ ₂ ₀

Eric 190912 kl. 12.10 DE "Handheld Devices" OR DE "Computer Use" OR DE "Television Viewing" AND DE "Preschool Children" 112 27 2 0 Web of Science

(28)

Bilaga 2 Granskningsmall för kvantitativa studier utan

kontrollgrupp

Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet, 2015-04-28.

Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program , CASP© (2013) .

Sida 1

Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp

Författare, år: ………. Titel: ………. Antal deltagare : ……….……… Antal kvinnor/män: ………...……… Ålder (medel/median & spridningsmått): ………...… Studerat fenomen/företeelse: ………. ……….. Utfallsmått vilket/vilka och tidpunkt/-er: ……… ………..

Sammanvägd bedömning av kvalitén.

HÖG MEDEL LÅG Kommentar ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ………

(29)

Sida 2

Anvisningar:

Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten. Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

Ja Nej Oklart Ej tillämpligt

1. Vetenskaplig relevans och redlighet

a) Finns en redovisning av kunskapsområdet som motiverar att genomföra studien?

b) Grundar sig forskningsfråga på en teori som förklarar vald studie och studiedesign?

c) Utgår studien från ett väldefinierat syfte? d) Finns etiskt tillstånd?

e) Finns ett relevant etiskt resonemang?

f) Anges eventuella intressekonflikter, bindningar och jäv (”declaration of interest ”)?

g) Bedömer du att studiens resultat inte påverkats av intressekonflikter?

h) Framgår det var varje enskild forskare bidragit med?

2. Urval och procedur

a) Framgår inklusions- och exklusionskriterier? b) Framgår hur deltagarna rekryterades till studien? c) Är deltagarna rekryterade på ett sätt att risken för

selektionsbias är minimerat?

d) Är urvalet representativt för den företeelse/fenomen som studeras?

e) Beskrivs kontexten där deltagarna befinner sig? f) Rapporteras analys av urvalsstolek

(”power-beräkning”) för vald studiestorlek?

g) Framgår det hur många personer som exkluderades före inkluderingen?

h) Framgår hur många personer som avböjt att respektive accepterat att delta i studien? i) Finns det en tydlig beskrivning av

datainsamlingsproceduren?

j) Har forskarna kontroll över vem som besvarar utfallsmåttet /-en?

(30)

Sida 3

Ja Nej Oklart Ej tillämpligt

3. Svarsfrekvens och bortfall

a) Är svarsfrekvensen acceptabel, > 80 %? b) Är orsakerna till bortfallen acceptabla?

c) Redogör forskarna för bortfallet i en bortfallsanalys? d) Redogörs för internt bortfall, dvs obesvarade

frågor/påståenden?

4. Utfallmått

a) Användes validerade och reliabla utfallsmått? b) Var utfallsmåttet/-en relevanta för att svara på

forskningsfrågan?

c) Är tidpunkten/tidpunkterna för mätning av utfallsmåtten relevanta?

d) Tar forskaren hänsyn till interbedömmarreliabiliteten?

e) Vid upprepade mätningar tar forskaren hänsyn inlärningseffekten?

5. Resultat

a) Baseras resultatet på enbart i förväg definierade utfallsmått och subgruppsanalyser?

b) Redovisas studiepopulationen på ett adekvat sätt? c) Redovisas resultaten på ett adekvat sätt, numeriskt

och grafiskt?

d) Har resultaten beräknats med lämplig statistisk analysmetod?

6. Kritiskt förhållningssätt

a) Redogör forskarna för begränsningar/svagheter i studien?

b) Diskuterar och belyser forskarna resultaten utifrån befintlig kunskap/forskning?

c) Diskuterar forskarna studiens generaliserbarhet? d) Finns förlag redovisat på fortsatt forskning? e) Framgår kliniska implikationer utifrån studiens

resultat?

(31)

Bilaga 3 Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod och design Kvalitetsgranskning Resultat

Aggio, D., Smith L., Fisher, A. & Hamer, M. (2014).

Mothers’ perceived proximity to green spaces is associated with TV viewing time in children/ the Growing UP in Scotland Study.

Preventive Medicine. 70, 46–49.

doi:10.1016/j.ypmed.2014.11. 018

Skottland

Syftet med studien var att undersöka om mammans uppfattning om avståndet till grönområdet från hemmet är förknippat med barnets skärmtid.

Design: Kvantitativ ansats. Longitudinell design Urval: 3657 mammor med barn födda 2005.

Datainsamling: Intervjuer med förutbestämda svarsalternativ i deras hem.

Slutgiltig studiegrupp: 3586 mammor med barn födda 2005. Analysmetod: Deskriptiv statistik. Kvalitetsnivå: medel Styrkor: - Etiskt godkänd. - Inga intressekonflikter - Ingen selektionsbias - Tydliga inklusions och exklusionskriterier - Tydlig

datainsamlingsprocedur - Validerade och reliabla utfallsmått.

- Refereed Svagheter: - Låg svarsfrekvens - Oklart kring bortfall och rekrytering

TV-tittande var mer

förekommande i gruppen som hade mer än 20 minuters gångavstånd till grönområden jämfört med de i gruppen mindre än 5 minuters gångavstånd.

De som hade mer än 20 minuters gång till grönområden var mer frekvent låg

(32)

Birken, C.S., Maguire, J., Mekky, M., Manlhiot, C., Beck, C.E., Jacobson, S., Peer, M. & Taylor, C. 2011.

Parental factors associated with screen time in pre-school children in primary-care practice/ a TARGet Kids’ study.

Public Health Nutrition. 14(12),

2134–2138.

doi: 10.1017/S1368980011000 516

Kanada

Syftet med studien var att identifiera barns och föräldrars faktorer associerade med skärmtid hos 3åriga barn.

Design: Kvantitativ ansats Urval: 157 st. 3 åriga barn Datainsamling: Frågeformulär som föräldrarna fick fylla i om skärmtid.

Slutgiltig studiegrupp: 140 st. inkluderades i studien. 50 % var flickor och 34 % gick i förskola eller dagvård.

Analysmetod: Deskriptiv statistik med linjära regressionsmodeller.

Kvalitetsnivå: medel Styrkor:

- Etiskt tillstånd - Inga intressekonflikter - Tydliga inklusions och exklusionskriterier. - Tydlig datainsamlingsmetod - God svarsfrekvens på 80 % - Refereed Svagheter:

- Ingen tydlig bortfallsanalys - Ingen redogörelse för begränsningar/svagheter av författarna

- Inga tydlig inklusionskriterier - Inga tydliga kliniska

implikationer

Faktorer för ökad skärmtid hos barn ar större antal TV-apparater i hemmet, TV i barnets sovrum, TV-tittande på morgonen och en förhöjd skärmtid hos föräldrarna. Regler avseende skärmtid visades reducera skärmtiden.

(33)

Carson, V. & Janssen, I. 2012. Associations between factors within the home setting and screen time among children aged 0-5 years: a cross-sectional study.

BMC Public Health. 12(1),539.

doi: 10.1186/1471-2458-12-539 Kanada

Syftet med studien var att undersöka samband mellan intrapersonal och interpersonal och fysiska miljöfaktorer inom hushållet och skärmtid hos barn i förskoleålder.

Design: Kvantitativ ansats Urval: Barn under 5 år och föräldrar till barn under 5 år rekryterades från

barnomsorgscentran och folkhälsoprogram.

Datainsamling: Frågeformulär som fylls i av förälder. Slutgiltig studiegrupp: 746 st. barn. 53,5 % var pojkar, medelålder 3 år.

Analysmetod: SAS version 9.2. Linjär och logistisk regressionsmodell. Kvalitetsnivå: medel Styrkor: - Etiskt tillstånd - Inga intressekonflikter - Inklusions och exklusionskriterer

- Tydlig rekrytering och ingen selektionsbias

- Tydlig beskrivning av datainsamlingen. - Refereed Svagheter:

- Oklart kring bortfall - Ej uppnått 80 % i svarsfrekvens

Föräldrar med hög attityd = positiv attityd till skärmtid hade barn med förhöjd skärmtid. Föräldrars åsikter om hur länge barnet fick ha skärmtid gav högre skärmtid hos barnen. Föräldrar barriärer: ”sociala trycket”, säkerhet, dåligt väder, skärmtid blev som en barnvakt gav förhöjd skärmtid.

Föräldrars skärmtid avspeglades på barnens skärmtid.

TV och videospel i barnens sovrum gav förhöjd skärmtid.

(34)

Carson, V., Rosu, A. & Janssen, I. 2014

A Cross-sectional study of the environment, physical activity and screen time among young children and their parents.

BMS Public Health. 14:61

doi.10.11.86/1471-2458-14-61 Kanada

Syftet med studien var att undersöka samband mellan funktioner i den fysiska miljön och sociodemografiska faktorer med fysisk aktivitet och skärmtid bland barn och deras föräldrar.

Design: Kvantitativ ansats Urval: Föräldrar till barn 0–5 år rekryterades från BVC mellan maj 2011-september 2011.

Datainsamling: Föräldrarna svarade på ett frågeformulär som bedömde

sociodemografiska egenskaper, fysisk aktivitet och skärmtid. Slutgiltig studiegrupp: 511 stycken 55,2 % pojkar. 61 % var ålder 1–3, 35 % 4-5år. Analysmetod: Linjära regressionsanalyser för att undersöka förhållandena. Kvalitetsnivå: hög Styrkor: - Etiskt godkänd - Inga intressekonflikter - Tydliga inklusions- och exklusionskriterier - Ingen selektionsbias - Tydlig datainsamling - Validerade och reliabla utfallsmått

- Tydligt resultat

- Bra kritiskt förhållningssätt - Refereed

Svagheter:

- Oklart hur många avböjde deltagande.

Samband mellan barnets ålder och skärmtid. Vid högre ålder hos barnet så förekommer högre skärmtid.

Högre grannskaps- och familj socioekonomisk status förknippades med lägre skärmtid.