Brandsäkerhet för alla
Fire safety for everyone
Martin Six
Uppsats 15 hp, Kandidatexamen Material och produktutveckling, Kultur och samhälle, K3 Vt 19
Sammanfattning
Ett känt problem som har berört det flesta människor är att det finns svårigheter med att öppna olika förpackningar av något slag. Det här är förmodligen inte ett vardagsproblem som riktar sig till alla människor, men av dem som berörs, påverkas dem även i fler produkter som inte är anpassade efter deras behov. Det här bevisar att någonstans i utvecklingen och i formgivningsprocessen att andra målgrupper exkluderas. Den här studien undersöker hur en utveckling av en brandsläckare kan genomföras med hjälp av en designprocess som heter: design för alla. Syftet för studien är att utveckla dagens traditionella brandsläckare till en mer anpassad variant för människor med försvårad rörelseförmåga, men som även fungerar för andra människor. För att få en övergripande syn på hur problematiken ser ut idag, grundar studien sig i design för alla och i användarcentrerad design. Med detta menas att studiens fokus ligger på användarnas specifika krav och behov genom intervjuer och workshops. Studien resulterade i en lyckad
produktframtagning där det bevisas att med en mer inkluderande designprocess kan flera behov och krav för fler människor uppnås i en och samma produkt.
Nyckelord: produktdesign, design för alla, ergonomi, brandsläckare, användarcentrerad design
Abstract
A common problem that almost everyone has encountered, is the difficulty to open different packages of some sort. This is probably not an everyday problem for the whole world, but the ones who are having trouble with it are having trouble with lots of other products that are not fitted to their needs. This proves that somewhere during the development and design process that people are being excluded. This study examines how a development on fire extinguisher can be made with a Universal design process. The purpose of this study is to develop today´s traditional fire extinguisher into a more adapted version for the people with specific needs but that will also work for everyone else to. To get an overall view and understanding of what the problem is, the study is based on Universal design but also user-centered design. This means that the focus of the work will be on the user specifics requirements and needs through interviews and workshops.
This study resulted in a successful product development where it’s shown that with a more inclusive design process, multiple needs and requirements for more people can be achieved in just one product.
Keyword: product design, universal design, ergonomics, fire extinguisher, user-centered design
Wordcount: 10 466
Fire safety for everyone ... 3
1. Inledning ... 8 1.1 Frågeställning ... 9 1.2 Syfte ... 9 1.3 Avgränsning ... 9 2. Teoretiskt ramverk ... 10 2.1 Design för alla ... 10
2.1.1 Design för alla testet. ... 11
2.2 Ergonomi ... 13
2.2.1 Grepp ... 13
2.2.2 Hand- och handledspositioner ... 15
2.3 Antropometri ... 16 2.3.1 Handens mått ... 16 2.4 Semiotik ... 17 2.5 Användarcentrerad design ... 20 3. Metoder ... 21 3.1 Semistrukturerade intervjuer ... 21
3.1.1 Fokusgrupp - Limhamns mötesplats ... 21
3.1.2 Räddningstjänsten Syd ... 22
3.1.3 Presto ... 22
3.2 Observation och deltagande under brandskyddsutbildning ... 22
3.2.1 Brandskyddsutbildning 1 - Vård och omsorg ... 23
3.2.2 Brandskyddsutbildning 2 – Heta arbeten ... 23
3.3 Marknadsundersökning ... 24
3.3.1 Förståelse av en brandsläckares komponenter ... 24
3.3.2 Undersökning av andra ergonomiska handtag ... 24
3.4 Analys och konceptframtagning ... 25
3.5 Workshop nr 1 - Limhamns mötesplats ... 25
3.6 Vidareutveckling på koncept ... 27
3.7 Workshop 2 - Limhamns mötesplats ... 27
3.8 Utveckling av slutgiltigt koncept ... 28
4.Resultat ... 29
4.1 Semistrukturerade intervjuer ... 29
4.1.1 Fokusgrupp - Limhamns mötesplats ... 29
4.1.2 Räddningstjänsten Syd ... 29
4.1.3 Presto ... 30
4.2 Observation och deltagande under brandskyddsutbildningarna ... 31
4.3 Marknadsundersökning ... 32
4.3.2 Undersökning av andra ergonomiska handtag ... 37
4.4 Analysering och Konceptframtagning ... 38
4.4.1 Analysering ... 38
4.4.2 Konceptframtagning ... 39
4.5 Workshop 1 - Limhamns mötesplats ... 41
4.5.1 Granskning av 2 kg brandsläckare ... 41
4.5.2 Granskning av handtagskoncepten ... 42
4.5.3 Granskning av det avidentifierade formerna ... 43
4.6 Vidareutveckling på koncept ... 44
4.7 Workshop 2 - Limhamns mötesplats ... 45
4.8 Utveckling av slutgiltigt koncept ... 46
5. Slutprodukt ... 49
49 6. Slutsats ... 51
7. Reflektion ... 52
7.1 Studiens utformning och resultat. ... 52
7.2 Hur väl är syftet uppnått? ... 53
7.3 Vidareutveckling av studien ... 54
8 Referenser ... 55
9 Figurförteckning ... 58
10 Bilagor ... 63
10.1 Bilaga 1 - Limhamns mötesplats, Intervju ... 63
10.2 Bilaga nr 2 – Limhams mötesplats, Intervju ... 65
10.3 Bilaga nr 3 Intervju Räddningstjänsten Syd ... 66
10.4 Bilaga nr 4 Intervju Presto ... 67
10.5 Bilaga nr 5 Sammanfattningsblankett – Workshop 1 – Limhamns mötesplats ... 68
10.6 Bilaga nr 6 – EN-3 & EN-7 ... 70
10.7 Bilaga nr 7 – Material för formkoncepten ... 71
1. Inledning
Majoriteten av de produkter som har tillverkats och produceras än idag är till större delen inte anpassade till människor som har svårigheter med sin rörelseförmåga. Bland dessa produkter finns det förpackningar, verktyg, redskap och brandsläckare som borde vara mer anpassade för fler människor och inte bara till en specificerad målgrupp. Minskad rörelseförmåga kan drabba människor i alla åldrar. Det kan vara allt ifrån en mindre nedsättning i händer och armar till muskler och
ledsjukdomar. Detta skapar svårigheter att röra diverse delar av kroppen (Habilitering, 2016).
Uppsatsen kommer att inrikta sig inom två områden: den ena berör produkter inom brandsäkerhet, specifikt brandsläckare, och den andra är design för alla. Design för alla innebär att produkter borde kunna hanteras av människor med eller utan svårigheter i så stor utsträckning som möjligt (Design för alla, 2008). Målgruppen för den här studien är människor som påverkas av minskad rörelseförmåga, har minskad styrka och inte klarar av att använda vissa produkter.
För att förankra studien i dagens marknad och produktion samt få större
målgruppsförståelse kopplas studien och utvecklingsprojektet till Presto. Företaget är en av de största leverantörerna i Sverige inom brandsäkerhet för offentliga platser och äger flera dotterbolag som riktar sig till hushåll.
Brandsäkerhetsprodukter har utvecklats för att få en ökad brandsäkerhet men ändå har antalet omkomna i bränder per år varit oförändrat sedan
1960-talet (Msb, 2012). Brandsläckaren har fått ett nytt liv på marknaden idag, och olika företag har designat om det grafiska utseendet, som till exempel Solstickan, se figur 1, för att göra brandsläckaren mer tilltalande.
1.1 Frågeställning
Hur kan processen Design för alla förenkla användningen av brandsläckare så att det är anpassningsbart till så många människor som möjligt?
1.2 Syfte
Syftet för studien kommer att vara att undersöka vilka utvecklingar som kan göras när det gäller produkter för brandsäkerhet, så att designen och funktionen funkar för det flesta människor i så stor utsträckning som möjligt. Industrierna tillverkar och anpassar sina produkter efter den största målgruppen på marknaden, dem är människor som klarar diverse produkter utan svårigheter. Minoriteten förblir dock de människor som har nedsatt rörelseförmåga. Därför är det viktigt att involvera så många människor som möjligt och skapa en enda målgrupp då den äldre
populationen i världen växer (Unfpa, 2015). Vi måste anpassa oss efter den mänskliga faktorn. Den här studien skall skapa ett intresse och en diskussion om design för alla och hur vi kan förbättra produkter inom brandsäkerhet till
framtidens population.
1.3 Avgränsning
Studien sträcker sig kring 18 veckor och inriktar sig endast av designen och funktionen av en 2kg pulverbrandsläckare, specifikt avtryckarfunktionen som är aktiveringshandtaget så att pulvret kommer ut. Studien kommer enbart att
omarbeta en ny aktiveringsfunktion för brandsläckaren. Det kommer läggas vikt på att göra om de klassiska klämhandtagen till en mer utvecklad och anpassad
lösning. Det här menas att formen på behållaren och ventilen av en 2kg
brandsläckare inte kommer förändras eller undersökas. Pulversläckaren valdes till studien av rekommendation från både R-SYD och Presto då den är ABC klassad som menas att den klarar av att släcka tre olika typer av bränder.Den grafiska designen på brandsläckaren kommer inte att ändras då det är ett krav som ställs på en brandsläckare idag.
2. Teoretiskt ramverk
2.1 Design för alla
Begreppet ”Design för alla” tog sin form runt 1960-talet och blev 1993 en av FN:s standardregler för att involvera människor med nedsatt rörelseförmåga. Regeln skapades för att göra det mer jämlikt inom området tillgänglighet (Design för alla, 2008).
Det som den klassiska designprocessen gör idag är att den skiljer på två typer av populationer. Den ena gruppen är människor som inte möter några problematiska svårigheter i vardagslivet, den andra gruppen är människor som påverkas av nedsättningar och är i behov av mer anpassade lösningar. Design för alla har ett fokus på att alla produkter skall vara tillgängliga för endast en population, en grupp av människor (Iwarsson, Stålh 2003). I design för alla processen ingår allt från produkter, byggnader och miljöer som försöker i så stor utsträckning som möjligt inkludera flera målgrupper.
Iwarsson och Stålh (2003) berättar om de sju grundpunkterna för design för alla som tio experter på Center for Universal Design 1997 tog fram. Dessa sju punkter togs fram för att förtydliga grunderna till hur design för alla skall tillämpas på produkter och miljöer.
1. Rättvis användning – Skall vara användbart och kan säljas till människor med särskilda behov.
2. Flexibel användning – Anpassats efter en stor mängd människor 3. Enkel och direktförståelse – Enkel att använda oavsett kunskap,
erfarenhet, språk eller koncentrationsförmåga.
4. Förståelig information – Kommunicerar med nödvändig och effektiv information oavsett omgivande eller sensoriskt tillstånd.
5. Tolerans för fel – Minska missförstånd och möjliga konsekvenser av oavsiktlig åtgärd.
6. Låg fysiskt ansträngning – Kan användas effektivt och bekvämt med ett minimum av ansträngning.
7. Storlek och plats för åtkomst och användning- Lämplig storlek och plats för tillgänglighet, åtkomst, hantering, användning oavsett storlek och mobilitet av människan.
2.1.1 Design för alla testet.
Design för alla är ett ämne som Lena Lorentzen har fördjupat sig i. Hon föreläser även i industriell design vid Mittuniversitet. Hon har med hjälp av
Reumatikerförbundet och deras sätt att mäta hanterbarhet, utformat ett test på hur man kan applicera design för alla i samband med en utvecklingsprocess av produkter och miljöer (Lorentzen. 2018). Testet är kallat ”Design för alla testet” och använder sig av en metod där deltagarens upplevelse av produkter, tjänster eller miljöer mäts i sju olika steg. Norman (2002) förklarar att en människa går igenom sju olika steg i en speciell ordning när en handling utförs.
1. Skapa en handling och mål 2. Skapa avsikt, 3. Specificera händelsen, 4. Utföra händelsen 5. Uppfatta, 6. Tolka 7. Utvärdera processen.
För att få en bättre förståelse över vad en klassisk designprocess är och hur design för alla processen går till, har
Lorentzen (2018) använt sig av två bilder för att skapa en enklare uppfattning om dessa två, men även vad som skiljer dem åt.
I figur 2 visas en grå cirkel som
symboliserar hela världens population.
Där cirkeln är som bredast finner vi den största målgruppen, där människor klara av vardagliga sysslor utan bekymmer eller motstånd. En traditionell
designprocess går till att man arbetar utifrån den största målgruppen och
utvecklar produkten efter användarens behov. Därefter skapar man ett tillägg eller en ny produkt för att möta upp de krav som människor med särskilda behov har. Det här resulterar till ännu en ny produkt när det egentligen kunde intrigeras i designprocessen redan från början.
Figur 3 visar att processen design för alla fungerar tvärtom. Processen börjar i andra änden och ser på vilka behov människor med svårigheter och professionella användare har, sedan anpassas det även till den större målgruppen. Design för alla gör det enklare och mer behändigt för alla människor och minskar särskilda
lösningar och produkter för en specifik målgrupp.
Det finns dock bristfaktorer som kan ske i båda processerna, och det är att avståndet mellan brukare och tillverkare glider isär. Det leder till att
återkopplingen mellan dessa två parter inte sker regelbundet. När det här sker så kan det hända att verktyget inte formas på rätt sätt och förblir inte gynnsamt för brukaren. Därav är det viktigt att inneha en stark koppling mellan brukare och tillverkare vid utformning av handverktyg för att optimera slutresultatet (Hägg 2001).
2.2 Ergonomi
På senare årtionden har ergonomi bland produktdesignera blivit allt mer intressant och tillförts på de flesta produkter som har skapats idag (Hashim, Dawal, 2012). Därav är det många företag som implementerar ergonomi i produkterna för att fullfölja kundernas behov och krav. (Hashim, Dawal, 2012).
Ergonomi handlar inte bara om att en produkt skall vara bekväm utan det handlar om att öka
produktiviteten och säkerheten på arbetsplatserna (Perry, 2010).
Det som ergonomi i sin enkelhet skall uppfylla är att på bästa sätt anpassa en produkt, miljö eller ett system till en användare. I boken Bodyspace skriven av Pheasant och Haslegrave (2006) tar de upp de vanligaste kriterierna som måste uppfyllas för en lyckad ergonomianpassad produkt. Dessa kriterier är:
• Funktionell effektivitet • Enkel hantering
• Bekvämlighet
2.2.1 Grepp
När en människa skall bära tunga produkter så formas handen som en ”closed kinetic loop”. Handen utformar då en grop som omsluter objektet med hjälp av fingrarna som sedan håller objektet på plats i
handflatan. Den här rörelsen kallas även för ”powergrip/kraftgrepp
se figur 4 (Pheasant, Haslegrave 2006). De nämner även att styrkan minskar hos alla människor på grund av ålder och att
muskulaturen slits och blir äldre.
Handstyrkan hos en människa är som starkast
när man befinner sig i åldern mellan 25 och 40 år, därefter avtar den successivt (Sperling 1990).
Pheasant och Haslegrave (2006) nämner några viktiga kärnvärden att ha i åtanke när man skall designa handtag. De nämner tio olika kärnvärden, men endast 4 av dem lyfts fram eftersom det är de mest relevanta punkterna inom greppkraft.
1. Vassa kanter och andra behandlade ytor som kan skapa ett obekvämt tryck under en rörelse av gripkraft skall undvikas.
2. För ett handtag som är behov av gripkraft så borde längden av handtaget vara tillräckligt långt för att passa i handflatan (i genomsnitt är 110 mm den optimala längden) men inte för långt så att den får kontakt med handleden. 3. Om en del av handen är tänkt att passera genom en öppning, till exempel
ett handtag på en resväska eller en tekopp måste en tillräcklig yta finnas för att kunna ta ett grepp. - För att greppa ett handtag från en resväska ska måttet från handflatan och ut till tummen vara en rektangel på 115 mm x 50 mm.
- För att greppa en tekopp ska måttet vara för ett finger eller tumme, en cirkel på 35 mm i diameter. Det här blir då tillräckligt stort för en rotation och utdragning av en tumme eller ett finger.
4. Verktyget borde vara användbart och bekvämt oavsett om en människa är vänster- eller högerhänt.
2.2.2 Hand- och handledspositioner
Pheasant och Haslegrave (2006) berättar även om olika positioner för handen och handleden, hur det kan påverka ens styrka. Handen har en så
kallad position of rest, se figur 4. Det här sker när handen slappnar av och tummen och fingrarna böjer sig inåt mot handflatan. Fingrarna böjer sig genom att musklerna i handen hamnar i en jämvikt. Det finns två andra positioner som vi människor skapar i vårt vardagliga liv, nämligen
precisionsgreppet som sker när en produkt hanteras av pekfingret och tummen. Till exempel när en människa skall skriva, sy eller knyta skor med mera, se figur 4, den andra positionen är kraftgreppet som sker när en produkt blir omsluten av handflatan, tummen och fingrarna. Till exempel när en människa skall hålla i en yxa, vattenflaska eller ett tennisrack, se figur 4. Kraftgreppets styrka hos en människa är som starkast när handleden befinner sig i neutralposition, se figur 5.
När handleden flyttar sig från sin neutrala position minskar styrkan oavsett i vilken riktning det sker. Handledens styrka minskar när handleden hamnar i en flexion eller extensionsposition, alltså när handen är böjd, se figur 6. Det här sker på grund av att fingrarnas spänningsförmåga minskar när hand är böjd (Pheasant,
Haslegrave 2006).
Figur 5. Olika positioner för handen
2.3 Antropometri
Antropometri är en del av ergonomi och innebär människans kroppsmått (Pheasant & Haslegrave, 2006). Det här begreppet är väsentligt då studien inriktar sig på att förbättra brandsläckarens handtag.
2.3.1 Handens mått
Figurerna 7 och 8 nedan visar en uppskattning av människans handmått och proportioner. Variationer av mått för handen förekommer mellan olika människor så som kön då kvinnors händer generellt är mindre än männens. Användningen av antropometri sker i utvecklingsprocessen så att produkter kan anpassas efter människans mått enligt boken Bodyspace skriven av Pheasant och Haslegrave (2006).
Figur 8. Tabell på den generella handmått för människan Figur 7. Illustration på den generella handmått för
2.4 Semiotik
Två meningsfulla begrepp inom semiotik är denotation och konnotation, dessa två är grundläggande och viktiga att förstå enligt Hjelm (2002). Hon skriver att
betydelsen av denotation är att förstå vad det är för produkt, till exempel om det är en vas, en telefon eller en stol. Konnotation är hur produkten tolkas. Som exempel har Hjelm (2002) använd sig av två svensk
designade stolar, se figur 9 och figur 10. Dessa två beskriver att den båda har en denotation som förespråkar att det är stolar. Här är Konnotation inte detsamma, figur 9 tolkas som en stol som är formad efter människans kropp och ser inbjudande och behaglig ut. Figur 10 har
formegenskaper för en stol men uppger
inte att den är skapad för att vila på i jämförelse med figur 9.
Umberto Eco som var en italiensk professor i semiotik har sagt: ”Jag måste förstå hur jag ska använda min kamera, symaskin eller mitt fiskespö om jag ska ha möjligheten att arbeta med det. Som designer ska man ha överseende att en användare väljer rätt utifrån sin tolkning av produkten” (Monö 1997). Semiotik används idag inom industriell design för att inte skapa ett missförstånd på produkter för användarna (Vihma 2010). Enligt Rune Monö (1997) borde produkter först och främst designas för att begripas och inte för att skapa nöje. Han skriver även att produkter som bilar, båtar och tåg inte skapades för
bekvämlighet eller nöje, däremot för funktionen och användningen. För att förstå funktionen och användningen måste användaren tolka produkten på rätt sätt. Människan tolkar och ser produkter olika beroende på hur formen är skapad. Figur 11 visar på hur olika former kan tolkas och hur människan vill agera av tidigare erfarenheter från andra produkter (Monö, 1997).
Figur 9. Stol designade av Bruno Mathsson
Figur 10. Stol designad av Jonas Bohlin
• Spaken nr 1 ger flera möjliga tolkningar på hur den ska användas, den har inga indikationer på hur den ska användas
• Spaken nr 2 utesluter andra tolkningar som i nr 1 och ger endast ett fåtal möjliga alternativ.
• Spaken nr 3 har en räfflad yta som bekräftar för människan att det är skapat för att bilda ett bra grepp för att vrida spaken.
Spak nr 2 och 3 har ett tydligare formspråk än nr 1 men
det finns ingen tydlig indikation åt vilket håll det ska vridas, dras eller tryckas. Monö tyder även på att människan kan omedvetet relatera till olika tolkning beroende på vad vår kropp är kapabel till att göra och vad som är behagligt.
Innebörden av semiotik är att förstå och tolka det man ser, Vihma (1995) berättar om fransmannen Roland Barthes som introducerade ”syntagmatic units” som är en semiotikmodell. Med modellen menar han att produkter och detaljer runt om skapar ett system, så som menyer och mat bildar ett matsystem eller att kläder har ett textilsystem. En sko med dess detaljer kan betraktas som ett system, detaljerna är då snörena, sulan och färgen.
Ändrar man en del av den semantiska grunden på en sko ändras hela skon. Susann Vihma (2010) förklara att semiotik kan delas upp i tre delar. Det första är pragmatik, alltså i vilket sammanhang produkter befinner sig inom. Det kan även vara omgivningen, personer eller kulturer. Den andra är syntax, hur en produkt står i relation tillsammans med andra produkter. Flera produkter kan utgöra samma funktion men alla kan se olika ut. Den tredje är semantik, hur produkten kommunicerar.
1
3
2
Figur 11: Illustration på hur olika spakar uppfattas.
För enklare förståelse över produkters kommunikation har Möne (1997) delat upp semantik i 4 delar.
1. Uppmanande; vad produkten ser ut att erbjuda, aktion/reaktion.
2. Beskrivande; vad är det som gör att produkten klassas som någon specifik produkt.
3. Uttrycka; vad det finns för detaljer som berättar om produkten exempelvis fart, tyngd och sportighet.
4. Identifiering; utseendet av produkt, logotyp eller identifiering mellan en vandringsko och en sneaker.
Vihma (1995) beskrev i texten ovan att synen är en del av semiotiken, hur människan ser och tolkar produkter. Monö (1997) tar upp två exempel i sin bok om hur olika symboler på skyltar kan vara
missledande som på figurerna 12 och 13 visar. Han nämner att både pilen och den mänskliga illustrationen i figur 12 är starka symboler. Ska individer springa till vänster med
pilens riktning eller till höger med den mänskliga illustrationens riktning? Detsamma gäller för figur 13, där flygplanens illustration pekar i motsatt riktning än pilen till vänster. Semiotik kommer att
vara grundläggande för studien eftersom det är en viktig del av slutprodukten, då brandsläckare inte får feltolkas samt vara enkel att förstå i en
livsviktig situation.
Figur 12: Nödutgångs skyl
2.5 Användarcentrerad design
För att studien skall utgå från en bra utgångspunkt för att skapa en välanpassad produkt till användarna, följer studien en designforskning som kallas för användarcentrerad design. Pheasant och Haslegrave
(2006) som har skrivit boken Bodyspace om antropometri & ergonomi, berättar att
användarcentrerad design (ACD), antropometri och ergonomi hänger ihop för att skapa en välgjord produkt som på bästa möjliga sätt ska anpassas efter användarens krav och behov. De menar att produkten måste samspela med användaren samt produktens uppgift och tvärtom, se figur 14. The design of every
day things är en bok skriven av Norman (1998) som är till för att upplysa om hur man bäst skapar och anpassar en produkt efter en användare. Han lägger vikt på att förklara hur utseende och funktion inte skall se ut och hur lätt det blir att missförstå produkter med för mycket detaljer. Han anser även att miljöer och produkter ska vara självklara att förstå. Ett exempel han tar upp är örat på en kaffekopp, människor uppfattar direkt att örat skall greppas av att det finns utrymme för fingrarna. Norman (1998) skriver att ACD är byggd på användarnas behov, krav och intresse, men även iakttagelsen om hur former uppfattas. Till exempel; går det att vrida, vilka delar är rörliga och hur hanteras handtaget. Han nämner även att det är viktigt att forma produkten utöver ens målgrupp, till exempel en vara som ska tas ut från en hylla ska inte vara svårare att placera tillbaka.
Kognitiva och emotionella kvalitéer är också viktiga faktorer för att förstå en användare fullt ut enligt Li Wikström (2002). Hon skriver att kognitiv design är att man designar på ett enkelt och förståeligt sätt, hur en produkt ska användas. Exempelvis åt vilket håll en dörr öppnas eller hur man drar ut en byrålåda.
Figur 14. Illustration av ACD: produkten, användaren och uppgiften.
3. Metoder
3.1 Semistrukturerade intervjuer
Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna som ställs är inga direkta frågor, det är frågor som leder till öppna diskussioner och därav kan det ställas följdfrågor. Dessa semistrukturerade intervjuer valdes för att skapa en öppen dialog med deltagarna, vilket ger dem möjligheten att ställa egna frågor. Detta kan leda till att få fram ännu mer relevant information som möjligtvis inte hade uppkommit av direkta frågor. Intervjuerna ger en överblick över hur olika människor med olika sorters yrken ser på studiens område. Innan dessa intervjuer startades så gick jag igenom vad studien skulle innefatta och vilket problem som skulle undersökas. Att intervjua studiens målgrupp är en del av Normans (1998) ACD teori där
användarna är en del av ACD kretslopp som ovanstående figur 14 visar.
Intervjuerna varade mellan 2–3 timmar. I kommande punkter presenteras det tre specifika grupper som strukturerades med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
3.1.1 Fokusgrupp - Limhamns mötesplats
Den första intervjun ägde rum på Limhamns mötesplats där människor i olika åldrar får delta i aktiviteter och möten. Denna plats valdes av anledningen att det är en samlingslokal för äldre människor vilket speglar studiens målgrupp till en viss del. Dessa människor förblev studiens fokusgrupp och därav gjordes det en stor gruppintervju. Syftet med den här intervjun var att få samtliga deltagare att prata och föra en diskussion om fördelar och nackdelar med brandsäkerhetsprodukter och vardagsprodukter de har stött på. I den här intervjun deltog 10 personer i åldrarna mellan 55 och 80 år och varade i tre timmar. I början av intervjun fick deltagarna, var och en fylla i en frivillig personlig blankett med enkla frågor om sig själva och inom brandsäkerhet. Exempelvis; har du använt en brandsläckare någon gång? Känner du dig säker inför en brand? Se resterande frågor i bilaga 1. När blanketterna var ifyllda, ställdes det sedan öppna frågor inför fokusgruppen som i sin tur skapade en diskussion emellan deltagarna, se bilaga 2. Syftet med diskussionen emellan dem var att de själva skulle reflektera över de öppna frågorna som ställdes och därmed kunna ställa egna följdfrågor till varandra.
3.1.2 Räddningstjänsten Syd
Intervjuerna med Räddningstjänsten Syd (R-Syd) valdes för att få fram information om bränder som uppstår i allmänheten, men även för att få en professionell syn på de brandsäkerhetsprodukter som används i deras yrke. Deras erfarenheter inom bränder och säkerhet kan bidra med lärorik information till studien.
Första intervjun var tillsammans med Ulf Nilson som är deras verksamhetsstrateg. Den andra intervjun skedde tillsammans med Peter Björkman som är utbildad instruktör inom brandsäkerhet, se bilaga 3. Båda dessa intervjuer började med att de fick prata om sitt yrke hos R- syd och dess innebörd. Det ställdes frågor om deras åsikter om brandsäkerhetsprodukter, både ur en positiv och negativ synvinkel. Intervjuerna genomfördes för att få en överblick om hur
brandsäkerhetsprodukter funkar i praktiken och hur dessa produkter fungerar utifrån en professionell yrkessyn. Likadana frågor ställdes i båda intervjuerna, se bilaga 3.
3.1.3 Presto
Den semistrukturerade intervjun med Presto var informativ och skapade en viktig grund till studien, se bilaga 4. Eftersom Presto tillverkar brandsläckare och andra brandsäkerhetsprodukter, samtalades det om vad för krav som finns på deras 2 kg handbrandsläckare. För att få en allmän, överskådlig inblick över brandsläckare, valdes det att intervjua Göran Hult som är teknikchef och Patrik Roxström som är teknikansvarig. Samtalet började med att de fick beskriva yrket och innebörden. Därefter ställdes det frågor om deras produktutvecklingar och deras speciella krav för brandsläckare samt marknadsöversikt med mera, se bilaga 4.
3.2 Observation och deltagande under
brandskyddsutbildning
För en djupare förståelse över hur slutprodukten skall formas, används även här Norman (1998) ACD teori. Det behövs att förstå användningen av en
brandsläckare, vem är användaren och hur används det i praktiken. Av intresse till studien, bidrog Räddningstjänsten Syds med två olika brandskydds-utbildningar.
Utbildningarna var uppdelade i två moment och undervisades av instruktören Peter Björkman.
Det första momentet rörde sig om en teoretisk föreläsning och det andra var praktiska övningar. De praktiska övningarna gav ett bra perspektiv hur på man ska hantera brandsäkerhetsprodukterna och hur deltagarna integrerade med dessa. Till båda utbildningarna användes koldioxidsbrandsläckare av anledningen att
koldioxid endast är kyld luft och förblir därför inte ett stökigt utförande gentemot pulversläckare.
3.2.1 Brandskyddsutbildning 1 - Vård och omsorg
Den första utbildningen ägde rum i Malmö på R-Syds centrala brandstation och var ämnad för personer som arbetar med vård och omsorg på platser som äldreboende och hemtjänst.
Under utbildningen deltog ungefär 30 kvinnor i olika åldrar mellan 23 och 50 år. Under deltagandet av teoridelen pratade Peter om allt från hur en brand skapas, utvecklas och släcks, till hur man ska förbereda sig och agera om en brand bryter ut. Han utgick ifrån händelser som till exempel diskoteksbranden i Göteborg 1998. Varför branden skapades och hur den utvecklades till att bli en så omfattande brand. Den praktiska delen bidrog med en aktiv deltagande och en observation över hur deltagarna agerade under övningen. I den här delen fick varje deltagare lära sig att släcka en brinnande stol med en brandfilt, och släcka ett fat med brinnande olja med hjälp av en koldioxidsläckare. Det här gjordes genom att Peter först illustrerade övningarna för att visa hur man hanterade både redskapen och situationen på rätt sätt.
3.2.2 Brandskyddsutbildning 2 – Heta arbeten
Utbildning nummer två togs plats på Barbara Spillepeng i Malmö där R-Syd använder platsen som ett övningsområde för sig själva men även för att genomföra utbildningar. Utbildningen var riktad till ”heta arbeten”, människor som arbetar som svetsare, elektriker eller mekaniker. Skillnaden mellan vård och
omsorgsutbildningen var att de fick släcka ett köksliknande rum i en container. Det deltog ungefär 20 män under utbildningen.
3.3 Marknadsundersökning
Marknadsundersökningen för den här studien genomfördes med hjälp av undersökningar av offentliga platser i Europa, specifikt på köpcentrum och flygplatser i Sverige, Frankrike (Nantes), England (London) och Skottland (Edinburgh). Det här gjordes för att se var brandsläckarna är utplacerade och installerade men även vad för varianter som används på offentliga platser. En internetundersökning av brandsläckare gjordes också på flera språk med olika nyckelord. Sökningarna skedde på engelska, franska och svenska för att få en så bred bild som möjligt av marknaden. De nyckelord som söktes på var:
brandsläckare, brandsläckardesign, nya brandsläckare, konceptbrandsläckare, militärbrandsläckare, handbrandsläckare och äldre brandsläckare.
3.3.1 Förståelse av en brandsläckares komponenter
En grundlig analys av en traditionell 2 kg pulverbrandsläckare kommer att undersökas för att få en bättre översikt om hur en brandsläckare fungerar och är monterad. Det här steget skall reflekteras tillsammans med observationerna från de praktiska utbildningarna för att skapa en förståelse över hur människor förstår sig på dessa komponenter.
3.3.2 Undersökning av andra ergonomiska handtag
För att få en bättre uppfattning om hur handtagen bör vara anpassade till studiens målgrupp gjordes det en undersökning om hur offentliga nödhandtag är utformade. Dessa valdes ut på grund av att deras funktion och förståelse är av lika stor vikt som brandsläckarens handtag. Nödhandtagen som undersöktes och fotades för studien befann sig inom kollektivtrafiken, alltså på spårvagnar, tåg och metro. Anledningen till detta är att det täcker en stor målgrupp av människor och ingår nästintill i allas vardag.
3.4 Analys och konceptframtagning
Av informationen som har samlats in från de olika teorierna, intervjuerna och utbildningarna kommer en analys göras för att hitta ett samband. För att ett samband ska hittas och arbetas efter, kommer anteckningarna från
intervjuerna läsas genom för att försöka hitta viktiga nyckelord. Samma procedur kommer göras för teorierna och utbildningarna. Nyckelorden kommer att jämföras med varandra och se om ett samband växer fram och därifrån skall en konceptidé tas fram. Det kommer först genomföras med hjälp av skisser för att utforska former, för att sedan gå vidare i ett fysiskt format då det är viktigt att kunna känna med egna händer hur
bekvämligheten är. Konceptframtagningen kommer att förhålla sig till ventilens position och behållarens originalform eftersom det beskrivs i studiens avgränsning att det inte kommer att ändras. För att utforma och utveckla en lyckad produkt som inte bildar några bristfaktorer som Hägg (2001) nämnde kommer en kontinuerlig dialog förekomma tillsammans med Presto och fokusgruppen. Konceptet kommer i nästa steg diskuteras och analyseras under två olika workshops med fokusgruppen från Limhamns mötesplats.
3.5 Workshop nr 1 - Limhamns mötesplats
Efter granskning av informationen från studien och skapat konceptidéer kommer nästa steg i den här processen vara att genomföra olika workshops tillsammans med fokusgruppen. Dessa workshops genomfördes i deras egna lokaler och varade i 2–3 timmar som var frivilligt att delta i. Workshop 1 kommer att vara en utvärdering på de olika koncepten som tagits fram. För att produkten ska möta målgruppens krav har det varit viktigt att kunna återkoppla till de i samband med utvecklingsfasen och utvecklingen av koncepterna. Målet med den här workshopen var att se hur deltagarna integrerade med olika objekt. De objekt som användes och visades var två
olika 2 kg handbrandsläckare, 3 avidentifierade verktyg och 4
handtagskoncept som tagits fram. Det här gjordes för att få fram deras åsikter om det positiva och det negativa samt vilka förbättringar som kan göras. Inga skisskoncept visades under workshopen då jag endast ville se hur
fokusgruppen skulle förstå koncepten utan förklaringar.
Fokusgruppen började med att granska utseendet på de båda handbrandsläckarna, en traditionell 2kg och en lastbils släckare (P2P). Dessa skickades runt till varje deltagare för en bättre undersökning. Därefter granskades de avidentifierade verktygen och handtagskoncepten. En muntlig sammanfattning gjordes
tillsammans med fokusgruppen för att höra hur deras tankar gick om de objekt som skickades runt. I slutet av workshopen fick de fylla i en blankett och sammanfatta de olika brandsläckarna, verktygen och handtagen. Detta gjordes för att inte missa någon viktig information som kanske inte kom fram under diskussionen. Blankett och bild på objekten som användes under workshopen finns under bilaga 5. För en mer realistisk känsla av de 4 olika handtagskoncepten till 2 kg handbrandsläckaren så lades det till en likvärdig vikt som en riktig brandsläckare. Funktionen av dessa fyra koncepten var likadana, det som skiljde dem åt var formen. Funktionen valdes utifrån intervjuerna samt ergonomiteorin frånPheasant och Haslegrave (2006) där det förklaras att en armrörelse i ett neutralt läge skapar störst kraft hos en individ. Det här gäller unga som äldre och individer som påverkas av nedsatt
rörelseförmåga. Anledningen till undersökningen av de avidentifierade verktygen, var för att se om deltagarna skulle förstå formerna och greppen utan att kunna koppla formerna till några tidigare produkter.
3.6 Vidareutveckling på koncept
Nästa steg i studiens designprocess kommer bli att utvärdera workshop 1, hur deltagarna förstod och integrerade med handtagen samt vilka tankar och idéer dem förmedlade. Utvärderingen för den här delen kommer att göras genom att undersöka blanketterna och feedbacken som gavs, för att sedan se om det finns ett specifikt mönster. Av det upprepande mönstret kommer ett
handtagskoncept bestämmas och arbetas vidare med. Två olika fungerade design varianter kommer att skapas som skall återigen testas av fokusgruppen under workshop 2. Detta kommer göras genom skisser och handarbete med konceptbyggande.
3.7 Workshop 2 - Limhamns mötesplats
Workshop 2 var en utvärdering av det utvalda handtagskoncepten i två olika design varianter som bestämdes efter den insamlade teorin, intervjuerna, utbildningarna samt workshop 1. Målet med den här workshopen var att få en bedömning över hur deltagarna tyckte om handtagets funktion, då de endast bedömde formen i den första workshopen. De fick även ge en bedömning om vilka två designkoncept som de tyckte kändes enklast att använda, men även att förstå. Workshopen startades med en introduktion angående vilka förändringar som hade skett sedan workshop 1. Efter introduktionen visades båda designvarianterna av de fungerande
designkoncepten. Deltagarna fick i början endast observera koncepten från distans av anledningen att se hur de förstod sig på produkten utan att röra den. Därefter skickades båda koncepten runt till alla deltagare, där de fick känna på form, vikt och en fungerande konceptfunktion. När båda koncepten hade gått runt till alla deltagare startades en diskussion angående deras upplevelse kring hur det kändes. Vilka positiva och negativa åsikter de hade och vilken av de två design varianterna de tyckte kändes mest optimalt.
3.8 Utveckling av slutgiltigt koncept
Innan det tas fram en slutprodukt utifrån koncepten, ska det arbetas vidare med de återstående detaljerna för att fullgöra produkten. Detta är en viktig del för att göra det så enkelt som möjligt för användaren att förstå produkten utan en lång betänktetid. Detaljerna kommer att bestämmas och utformas av semiotikteorin som Monö (1997) och Vihma (2010) tar upp, men även utifrån de nödhandtag som undersöktes tidigare.
För att slutprodukten även ska stämma överens med fokusgruppens krav, användes det grundläggande begreppen denotation och konnotation som Hjelm (2002) lyfte fram. Undersökningen var för att testa hur andra individer utanför studien ser på denotation och konnotation på mina koncept. Undersökningen gjordes på kollektivtrafiken under mina pendlings tillfällen, men även för att målgruppen är så pass bred.
4.Resultat
4.1 Semistrukturerade intervjuer
4.1.1 Fokusgrupp - Limhamns mötesplats
Gruppintervjun gav en intressant inblick över vad för produkter de tyckte var dåliga men även vilka lösningar de hade för göra det enklare för dem. 9 av 10 personer upplevde bekymmer med produkterna som krävde fingertopsgrepp. Oftast ledde överansträngningen till smärta och värk i händerna.
Exempel på svårhanterade produkter var:
• Petflaskor, korkarna sitter för hårt, vilket leder till ett dåligt grepp. • Mindre medicinburkar med lock, exempelvis Treo, är komplicerade att
öppna.
• Tunna plastförpackningar kräver oftast starka nypor för att öppna. En enkel nötknäckare eller en tång löste problemet smidigt när det gällde petflaskor och medicin brukar. Nötknäckaren bekräftar ergonomiteorin från Pheasant, Haslegrave (2006) att människan får större kraft av att använda hela handleden och armen istället för enbart fingrarna. En annan produkt som nämndes var Mannerströms vin öppnare. Greppet var enkelt och tillräckligt stort för att få ett starkt grepp. Samtidigt förstärks balansen när man väl ska öppna flaskan.
Funktionen tycktes fungera utmärkt då man endast behöver trycka och lyfta för att sedan få av korken. Utifrån fokusgruppens respons på Mannerströms öppnare ger produkten en tydlig bild att den har uppnått de kriterier som Pheasant och
Halsegrave (2006) tar upp. Den utger en funktionell effektivitet, enkel hantering och bekvämlighet. När brandsläckaren skulle beskrivas från deras egna åsikter kom det upp ord som; tung, ful, klumpig, obekväm och svårförståelig som är motsatsen till ergonomins kriterier.
4.1.2 Räddningstjänsten Syd
R-Syd verksamhetsstrateg, Ulf, pratade om hur människor med tiden har tyvärr blivit sämre på sammanhållning. Han menar att man idag inte kan förvänta sig att ens grannar eller människor i kvarteret kommer allt hjälpa till när det väl händer en olycka i närheten. Enligt honom är människor idag inte lika förberedda som förr.
När brandsäkerhetsprodukter kom på tal började Ulf med att säga, ”det måste ske en utveckling när det gäller brandsäkerhetsprodukter, alla ser fortfarande likadana ut som för 50 år sedan”. Han påpekade att utvecklingen går framåt i samhället när det gäller urbana miljöer, bilar och telefoner men
brandsäkerhetsprodukterna står still i utvecklingen. Ulf påpekade att
brandsläckaren fyller sin funktion genom att släcka bränder men att den kan utvecklas. Han hade velat se bättre varianter på hur man skulle kunna hålla i en brandsläckare och göra släckningen enklare. Ett exempel som togs upp var att göra om brandsläckaren till en ryggsäcksliknande variant där vikten jämnt fördelas. Vid ett tillfälle togs det upp att R-syd rekommenderar att man har en sex kilos tung pulversläckare hemma trots att den är otymplig. Ulf ville klargöra att en
pulversläckare på 6 kg må vara tung men att den har kapacitet att släcka ett stort rum ifall det behövs. Däremot är det jättebra att ha kompletterande
handbrandsläckare på ett och två kilo hemma, till exempel vid grillen, öppna spisen och i köket. Den andra intervjun var med utbildningsinstruktören Peter Björkman där samma frågor ställdes som till Ulf Nilsson. Patrik höll med Ulf angående brandsläckaren, att den borde göras om på ett enklare sätt för smidigare hantering, dock lutade hans tankar mer åt integrerade larm och släckningssystem i hemmet för framtiden.
4.1.3 Presto
Göran och Patrik nämnde att en brandsläckare ser ut som den gör idag på grund av kraven som finns och som måste följas. Kraven som skall följas kommer från att de ska vara CE märkta och godkända. Eftersom studien endast riktar sig till att göra om handtagen och funktionen av brandsläckare gick Presto igenom de viktigaste kraven för de specifika delarna. Det finns två viktiga kravdokument för handtagen och funktionen, dessa två heter ”EN-3” och ”EN-7”,
se bilaga 6. Dessa krav innefattar till exempel automatisk avstängning av funktionen, säkring och tryckkrav med mera. De utvecklingar som Presto har gjort är inte speciellt inriktade på hur produkterna skall se ut eller fungera utan mer hur effektiva och miljövänliga deras produkter kan bli. Formförändringar på
produkter är kostsamma och därav har de endast fokuserat på effektivisering av produkter snarare än själva formgivningen. Presto har gjort en utveckling på en två kilos handbrandsläckare som är specialiserad för fordon som kallas för ”P2P”, se figur 15. Släckaren har ett handtag som befinner sig på toppen av släckaren i en 45 grader lutning och aktiveras med hjälp av tummen.
Göran Hult och Patrik Roxström var positiva till vårt samarbete och utvecklingen det skulle kunna resultera i. De nämner att eftersom de alltid är omringade av brandsäkerhet på sitt arbete blir det svårt i långa loppet att tänka i andra banor än de krav som står på pappret. De gläder sig åt att en student är intresserad av ämnet kring brandsäkerhet och har en annan syn på lösningar.
4.2 Observation och deltagande under
brandskyddsutbildningarna
Under teorin visades videos på hur man skall agera i en situation av en brand och hur fort det kan utvecklas. En viktig faktor som oftast inte räknas med enligt Peter är rökutvecklingen som sker under en brand, den är lika farlig som branden i sig. Röken som bildas är giftig och kan leda till dödsorsak om stora mängder andas in. Teorin bidrog med en bredd syn på hur och varför bränder uppstår, förståelse om vilka faktorer som står på spel och hur man inte skall agera under en brand. Brandutbildningarna som sponsrades av R-syd var uppdelad i två övningar. Den första övningen var att släcka en brinnande stol med hjälp av en brandfilt. Övningen i sig var enkel att förstå, 9 av 10 klarade det. De personer som inte lyckades på första försöket hände av att brandfilten drogs av förtidigt och ledde till att elden fick syre igen och fortsatte att brinna. Den andra övningen var att släcka en eld med en koldioxidsläckare. Trots att Peter illustrerade hur man skulle använda en brandsläckare, agerade deltagarna på sitt eget sätt. Det ledde till att flera deltagare hanterade greppet av en brandsläckare på ett felaktigt sätt. Vissa personer tog tag i slangen för att lyfta, några i ventilen och några endast i överdelen av handtaget. Ett annat fel som uppstod var att
en deltagare lyfte upp brandsläckaren på rätt sätt men tryckte ihop handtaget innan han drog ut säkringen. Det här gör att säkringen inte går att dra ut på grund av den kraft som trycks på den. Det ledde till att deltagaren påpekade att brandsläckare inte fungerade korrekt. Dessa olika faktorer gör att
produkten som studien kommer ta fram skall anpassas på rätt sätt och vara så enkel som möjligt att förstå. Direkt kommunikation med produkter anser jag är viktigt, särskilt när tiden är emot en själv under en brandsituation och ens liv kan sättas i fara.
4.3 Marknadsundersökning
Presto som är samarbetspartner under den här studien har idag 5 varianter av brandsläckare och 4 mer speciella. Här nedan visas de 5 brandsläckare som Presto tillverkar. Som det nämndes i avgränsningarna så förhåller sig studien endast till pulversläckare, se figur17.
Figur. 21.2kg P2P släckare Figur.22Vagn tillbehör Figur.23Kära 1 tillbehör Figur.24Kära 2 tillbehör Figur. 16Skum Figur. 17 Pulver Figur. 18 Koldioxid Figur. 19 Fett Figur. 20 Metall
Presto har en specifik 2kg handbrandsläckare ”P2P”som är speciellt byggd för lastbilar, se figur 21. Denna modell är byggd för en snabbare åtkomst och aktivering enligt Presto själva. De har även brandsläckare på kärror, se figur 22, 23 och 24 som skall underlätta ansträngningen och förenkla transporten till elden. Nackdelen med dessa är att ifall personen har bråttom och måste springa en bit till elden så kan kärrorna försvåra till det på grund av trösklar, dörrar och icke flexibilitet i svängar.
En traditionell brandsläckare som överstiger 2 kg i pulvervikt har alltid en slang kopplad till ventilen. Detta gäller inte för 2 kg handbrandsläckare då det varierar för olika tillverkare. Vid första mötet med Presto pratades det om bland annat hur marknaden för brandsläckare ser ut idag och vad det finns för konkurrenter och skillnader. De företag som konkurrerar med Prestos är Dafo, Kidde, Houseguard, men ingen av dessa företag skiljer sig från varandra när det kommer till funktion och användningen av en
brandsläckare. Presto berättade att brandsläckarnas funktion i Skandinavien ser likadant ut som för 50 år sedan, däremot skiljer det sig runt om i Europa. De undersökningar som gjordes på offentliga platser var på köpcentrum och flygplatser i Sverige, Frankrike (Nantes), England (London) och Skottland (Edinburgh).
Av vistelsen i Frankrike kunde det märkas en utveckling på hur de var uppbyggda och hur de fungerar, se bild 25 & 26. Klämfunktionen som öppnar ventilen på släckaren har flyttats istället till slutet av slangen och öppningen av ventilen sker med hjälp av ett starkt slag på ventilen så att den fastnar i ett öppet läge.
Resultatet av internetsökningarna gav en informationsrik bild på vad
marknaden erbjuder. 80% av de olika brandsläckarvarianter som existerar är inte brandsläckargodkända för försäkringsbolag. Ingen av dem varianterna har utgått efter samma mål eller målgrupp. En variant gjordes för att inte se ut som en brandsläckare, se figur 30, andra är mer estetiskt designade, se figur 28 &29 och vissa är tanken att man skall endast släcka tillfälligt ytor för att kunna ta sig ut från elden, se figur 32.
Existerande brandsläckare:
Koncept brandsläckare:
På den konceptuella sidan kan man definitivt utläsa att brandsläckarna är utformade för att bekämpa och släcka en eld. Koncepten ger en känsla av att motarbeta elden.
Figur.33Shield Figur.34FireArc Figur.35 Smokey the bear Figur.36 Afr
4.3.1 Förståelse av en brandsläckares komponenter
En traditionell brandsläckare är byggd idag av flera komponenter, se figur 37. Dessa är: 1. Slang 2. Stigrör 3. Ventilhus 4. Bärhandtag 5. Aktiveringshandtag 6. Manometer 7. Behållare 8. Säkring 9. Munstycke
Brandsläckaren utlöses med hjälp av att man drar ut säkringen (8). Riktar munstycket (1) mot lågornas bas. Tryck ned utlösningshandtaget (5) mot
bärhandtaget (4) se figur 38. Klämrörelsen som beskrivs på figur 38 bidrar till att man måste använda fingrarnas muskulatur och som det beskrevs i teorin från Sperling (1990) där hon skriver att kraften minskar i handen efter 40 års ålder. Av den här rörelsen finns det möjligheter att det försvårar för äldre människor att hantera en brandsläckare. Både aktiveringshandtaget (5) och bärhandtaget (4) för en 2 kg brandsläckare som figur 38 visar är inte ergonomisk skapad och följer inte upp till de kriterier som Pheasant och Haslegrave nämner (2006). En av kriterierna är att längden på handtagen är för kortat och slutar i mitten av handflatan som ledder i sin tur till ett obekvämt tryck i handen. De nödvändigaste funktionerna som människan måste förstå för att kunna använda en brandsläckare är
komponenterna 4, 5 och 8 i figur 37 & 38.
Figur38. Illustration av brandsläckarens komponenter
Figur37. Illustration av brandsläckarens komponenter
Figur 39. Olika exempel på hur deltagarna greppade en brandsläckare
Analyseringen av komponenterna görs utifrån intervjuerna och observationerna. Figur 39 visar 4 exempel på hur
deltagarna hanterade och tolkade brandsläckarens handtag under
utbildningarna. Ingen av dessa grepp är rätt ändå om instruktören Peter
instruerade innan övningen.
Det rätta greppet visas i figur 40, där personen lyfter i bärhandtaget.
Här finns det också möjlighet att göra fel, om brandsläckaren lyfts rätt och tryckhantaget trycks ner samtidigt som
säkringen skall dras ut, kommer sprintern sitta fast på grund av trycket från tyckhandtaget. Detta hände under utbildningen med R-syd. Dessa feltolkningar av en brandsläckare medför att en del människor klarar inte av att bära eller ens lyfta brandsläckaren på grund av kraftbrist eller smärta i handen.
Av intervjuerna och observationerna kunde ett tydligt samband ses att människan har svårigheter att förstå sig på brandsläckarens utformning och hur den skall hanteras. Det har med att en semiotik tänk har inte applicerats och leder till att produkten har svaga design punkter. Det handlar om 4 steg som Möne (1997) och Vihma (2010) tagit upp, hur produkten kommunicerar och uppfattas av människan.
• Uppmana: Det första uppmanandet som uppfattas är att lyfta
brandsläckaren, av att det finns en greppbar form på ovandelen. Dock en form som inte är tydlig eftersom den hanteras på fel sätt.
• Beskriva: Brandsläckaren klassas som en tung produkt eftersom det yttre materialet är till 90% tillverkad av stål.
Bärhandtag
• Uttrycka: Brandsläckaren upplevs klumpig av att det endast finns ett handtag och resterande delen av brandsläckaren är slät och icke greppbar. • Identifiera. Den röda färgen indikerar att produkten anses som en viktig
produkt.
4.3.2 Undersökning av andra ergonomiska handtag
Undersökningen av nödhandtagen, se figur 41, 42, 43 och 44, gav ett intressant resultat som både speglar fokusgruppens tankesätt och ergonomiteorin från Pheasant & Haslegrave (2006).
Handtagen är utformade så att människan skall använda sig av hela handen och armen. Eftersom rörelsen befinner i ett neutralt läge kommer handen och armens fulla kraft att njutas.
Det som även analyserades från handtagen och som Monö (1997) tidigare i studien lyfte fram är de 4 stegen ur den semiotik aspekten på de här handtagen. Dessa fyra nödhandtag har en tydlig uppmanande om att de ska greppas, och förstärks genom att det endast finns ett enda ställe att greppa på. Beskrivningen av handtagen är lätt att förstå av den text som står bredvid. Texten är till för att upplysa om vad som händer om det aktiveras. Uttryckandet av nödhandtagen är att dom är stora, synliga och lätta att komma åt. När det gäller identifieringen så är gult och rött en bekant färg för varsamhet och fara men är även en stark synlig färg. Det gör att handtagen förblir synliga och viktiga för människan.
.
4.4 Analys och Konceptframtagning
4.4.1 Analys
Prestos intervju gav en bra grundlig information till vilka delar som är ett måste för en brandsläckare skall vara godkänd. Nyckelorden som lyftes upp var; säkerhet, hållbart, tålig och funktion.
R-syds intervju gav en enhetlig bild på hur brandproblemen ser ut idag och hur lösningar längre fram i tiden kan se ut utifrån deras tankar.
Nyckelorden som lyfte upp var; Enklare hantering, lättare, smidigare bärfunktion, anpassningsbart, säker, tålig och kraftfull.
Limhamns mötesplats gav förståelse om vad de föredrar för former och produkter samt vilka som är sämre och inte bör eftersträvas.
Nyckelorden som lyftes upp var; Lättare i vikt, enklare hantering, enklare att förstå, liten, smidig, snyggare, mer greppvänlig, lättare att bära och
bekvämare.
Teorierna har gett en helhetsbild över hur man på bästa sätt formar produkter till ens målgrupp. Nyckelorden som lyftes upp var; Ergonomi, muskulatur,
bekvämlighet, förståelse, enkelhet, anpassning samt tillgänglighet.
Utbildningarna gav en verklig bild av hur människan agerar i en brandsituation. Nyckelorden som lyftes upp var; Förståelse, tolkning och grepp.
Sambandet som kunde utlysas från dessa olika research är att det tillsammans pekade åt ett håll: funktion, greppvänlig och förståelse. Dessa tre ord
kombinerar en lösning som speglar ergonomiteorin och som flera deltagare berättade och illustrerade under intervjun. Ergonomiteorin berättar att
människan uppnår sin största kraft genom att positionera armen och handleden i en neutral position, se figur 5. Den neutrala positionen utgör att hela armens muskler används.
4.4.2 Konceptframtagning
Med en bättre uppfattning om hur en brandsläckarventil fungerar och ett funnet samband i researchen skissades det enkelt på olika idéer om hur en ny aktivering funktion kunde se ut, se figur 45. Tack vare Presto och deras erfarenheter bestämdes idé nr 3, av att kraften som trycker ner ventilen får endast ske rakt ovanifrån se figur 45. De andra alternativen skapar en sned kraft som kan bryta av ventilens topp, förutom idé nr 5 där kraften är rätt men förhåller sig inte till fokusgruppens önskemål.
I nästa steg skissas det upp olika former på hur ett brandsläckarhandtag skulle kunna se ut, se figur 47 & 48. Handtagsformerna grundar sig i den ergonomiska aspekten från Pheasant och Haslegrave´s teori (2006) där hela armens rörelse skapar större kraft men även från utbildningarna där ett enklare och tydligare grepp samt bärhandtag behövs.
Efter en rad skisser valdes det att tillverka några av de utvalda idéerna till koncept, se figur 49. Anledningen till att dessa valdes var att alla de fyra formerna har stark stabilitet i handtaget. Koncepten som tillverkades var endast tänkta att se hur
Figur 47. Diverse formgivning på handtag. Figur 48. Diverse formgivning på handtag.
Figur 45. Idéer om vad för kraft som skall aktivera ventilen.
deltagarna i workshopen integrerade med formerna och inte funktionen. Det här gjordes för att få fram ett ergonomiskt perspektiv av koncepten från deltagarna.
Handtag 1 Handtag 2 Handtag3 Handtag 4
4.5 Workshop 1 - Limhamns mötesplats
4.5.1 Granskning av 2 kg brandsläckare
I början av identifieringen var det några i fokusgruppen som inte visste att det faktiskt existerade 2 kg brandsläckare. Däremot var det ingen som visste om P2P-brandsläckaren.
Båda brandsläckarna sammanfattades i tabellen nedan.
Traditionell brandsläckare P2P- brandsläckare
Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar
Liten i storlek Tung för att vara en 2 kg
Liten i storlek
Tung för att vara 2 kg
Enklare att ta med än en 6 kg
För lite handtag, slutar i handflatan
Enklare att ta med än en 6 kg
Handtaget är för trångt
Obekväm Enklare funktion Obekväm
Svårt att förstå funktionen Snyggare är den traditionella
Figur 50. Sammanfattning av deltagarnas åsikter om brandsläckarna
P2P-brandsläckaren var en omtyckt produkt där av sitt annorlunda handtag och funktion, ändå om den är mer innovativ så påpekades det att den är för tung och att det trånga utrymmet kändes obekväm att föra handen genom.
4.5.2 Granskning av handtagskoncepten
Funktionen för dessa fyra koncepten var likadana, det som skilde dem åt var formen. Funktionen valdes utifrån intervjuerna och teorin från Pheasant och Haslegrave (2006) där dem förklarar att en rörelse i ett neutralt
läge skapar störst kraft hos en individ. Det här gäller unga som äldre och individer som påverkas av nedsatt rörelseförmåga. För att få en mer realistisk känsla av att hålla i handtagen så lades det till en behållare med en vikt på 3,8kg som är motsvarande vikt till vad en 2 kg brandsläckare väger, se figur 51. Det måste nämnas att motståndet som funktionen ger i rörelse inte är medräknad när fokusgruppen fick känna på koncepten. Det här kan påverka handtagets känsla för deltagarna, därutav kommer det återkopplas en gång till med fokusgruppen för ett mer godkänt handtag.
Handtag 1: Den här formen tycktes vara den mest behagligaste av alla, av sin runda övergång på hela handtaget. Fokusgruppen berättade att den satt behagligt i handflatan och var enkelt att lyfta trots sin tyngd, se figur 52.
Figur 20. Olika handtags former
Handtag 1 Handtag 2 Handtag 3 Handtag 4 Figur 51.
Handtagskoncept 2 med behållare
Handtag 2: Den här formen kändes bekväm och bestämdes att vara det stadigaste handtaget. Det kändes mer säkert då handen får stöd från sidokanterna som hjälper till att handen inte glider iväg. Också enkelt att lyfta trots sin tyngd, se figur 52.
Handtag 3: Det här handtaget fick i grund samma kriterier som handtag 2, dock att det finns möjlighet att handen glider iväg eller att kläder och liknande kan fastna i ena änden, se figur 52.
Handtag 4: Det lodräta handtaget var det minst populära av anledningen att det kunde lätt glida ur handen, även om det skulle finnas ett stopp längst upp på handtaget så kände många att rörelsen för att aktivera funktionen inte alls var lika behaglig som de 3 första, se figur 52.
Samtliga deltagare i fokusgruppen berättade även att ett till handtag på behållaren hade varit behövligt då det kändes svårt att endast hantera
brandsläckaren med en hand på behållaren. För tillverkningen av koncepten användes det olika material som fanns tillgängligt vid Universitetens verkstad, se bilaga 7.
4.5.3 Granskning av de avidentifierade formerna
Deltagarnas åsikter av de tre avidentifierade verktygen var att de tyckte att en enkel rund form var behagligast och enkel att förstå. Av de 3 avidentifierade formerna så tyckte de att form 1 kändes obehaglig att hålla i, särskild om en vikt på 2 kg lades till. Responsen från deltagarna av formerna speglar teorin om de kärnvärden för design av handtag som Pheasant och Haslegrave (2006) tar upp i kapitel 2.2.2. Bild på verktygen finns under bilaga nr 5. Sammanfattningsblanketten som
fokusgruppen fyllde i gav ingen mer information än vad som pratades om under workshop 1. För mer information se bilaga 5.
4.6 Vidareutveckling på koncept
Workshop 1 utgav ett gemensamt resultat om att handtagsformen nr 2, se figur 52, kändes bekvämast och lätthanterlig utifrån deltagarna själva. Beslutet tar även stöd från teorierna Pheasant och Haslegrave (2006), kapitel 2.2.3 och Norman (1998) kapitel 2.7 där de båda förklarar att större rörelse betyder mer kraft och är inte lika krävande. Under utvärderingen av
workshop 1 kom en idé fram att sätta in två funktioner i ett. Själva
bärhandtaget på konceptet kommer även fungera som aktiveringshandtag.
För att fullfölja de krav som Presto nämnt tidigare, skall en säkring finnas med eftersom den är en nödvändig komponent. Säkringen kommer användas för att göra handtaget multifunktionellt. Säkringens placering funkar som en blockering av missaktivering och ett stabilt bärhandtag, se figur 51.
I detta steg utvecklades konceptets formgivning till en mer tilltalande estetisk designform. Två olika fungerande designkoncept skapades. Första designkonceptet, se figur 54, utgick ifrån den traditionella designen av att hela mekanismen syns. Fastän idén går emot fokusgruppens åsikter om att mekanismen syns, så valdes den utifall deras åsikter skulle ändras när de väl får känna på ett fungerande koncept.
Figur. 5 8
3Placering av säkring
Andra designkonceptet, se figur 55, kommer från Norman (1998) teorin att ju mer detaljer som syns på en produkt desto mer kan en individ bli
förvirrad och leda till fel användning av produkten. Därav konstrueras ett koncept så att mekanismen är dold.
Fokusgruppen önskade ett krav i den första workshopen, att ett sidohandtag på behållaren hade hjälp till med stabiliten och en enklare hantering. För att göra ett bra sidohandtag som är bekväm och praktiskt, utgicks det ifrån ergonomi och antropometri teorierna från Pheasant och Haslegrave (2006). Sidohandtaget lades till på båda konceptbehållarna så att den är riktad mot ens bröstkorg när brandsläckaren hålls framför en. Det som anses med en fungerande funktion på koncepterna är att ventilproppen kommer åka ner av rörelsen från handtaget, men att inget pulver åker ut. Eftersom ena konceptet är byggd samma behållare som användes under workshop 1, se figur49. Det andra konceptet kommer att vara tömt på pulver i förväg, men trycksätts igen med endast luft. Detta gjordes för en mer realistisk känsla av produkten.
4.7 Workshop 2 - Limhamns mötesplats
Resultatet av workshop 2 var väldigt givande. Fokusgruppen tyckte att trots om motståndskraften blev större av funktionen så var handtagsformen fortfarande bekväm att hantera och gav positiv kritik på sprinterpositionen. Fokusgruppens respons av de båda fungerade designkoncepten var som förväntat. Första designkonceptet, där mekanismen var synlig tyckte fokusgruppen att det komplicerade förståelsen av brandsläckarens funktion. Detta var en förväntad respons då det nämns i Norman teorin att ju mer detaljer som syns desto mer förblir individen förvirrad. Andra designkonceptet med den dolda mekanismen blev det vinnande konceptet. Fokusgruppen kände sig mer bekväm att använda brandsläckaren då förståelsen var mycket enklare och tydligare. Fokusgruppen hanterade konceptet på rätt sätt oavsett om de var höger eller vänsterhänta.
4.8 Utveckling av slutgiltigt koncept
Nu när fokusgruppen har valt en slutprodukt kvarstår detaljerna för att göra handbrandsläckaren enhetlig. Flera former skissades fram på hur själva höljet skulle kunna se ut. Två av dessa former valdes av att formerna är mer
moderna och passar bättre ihop med brandsläckarbehållaren. Formerna skapades sedan i 3D, se figur 57 & 58 för att få fram en uppfattning om hur de skulle se ut i verkligheten, för bilder av formskisserna se bilaga 8. Av anledningen att formen på modell F blev mer enhetlig med resterande av behållaren valdes den som slutgiltigform.
Nästa steg i detaljprocessen var att göra godset på överdelen av bärhandtaget och hela sidohandtaget tjockare, se figur 60. Detta skapar en tydligare uppmaning att det skall greppas, detta understryks även från Möne (1997) och Vihma (2010) i semiotikteorin. Hörnen rundades av för ett mer modernt estetiskt yttryck.
Ändringen gjordes även av ergonomiska skäll för en behagligare och stabilare grepp. Anledningen att höljets baksida skars ut som en halvmåne, se figur 60 & 61 var för att skapa en större rörelseyta för enklare hantering av säkringen när den skall dras av. Den svarta färgen valdes till hela höljet och handtaget för en mer enhetlig design och enkelhet för att inte skapa förvirrande tankar på hur den skall greppas.
Undersökningen om denotation och konnotation av individer på kollektivtrafiken visade sig stämma överens med fokusgruppens. Undersökningen bestod av 10 olika personer i ålder 25 till 55 år, av dessa 10 personer uppfattade alla att konceptet, se figur 62, liknande en brandsläckare och därmed är denotation förståelig. Det måste dock nämnas att endast 5 av dessa 10 svarade med säkerhet att de hade rätt och resterande var lite
osäkra. Anledningen till detta enligt
personerna själva är att det inte fanns någon textinformation på själva behållaren som kunde intyga att det var en brandsläckare. För konnotationen gav personerna direkt respons på att sidohandtaget skulle greppas och hållas lodrätt men förståelse av
aktiveringen tog lite längre. Jag gav ingen
Figur 62. Koncepten som visades för individer på kollektivtrafiken
information eller indikationer på hur det skulle aktiveras och bekräftade endast om det var rätt. 10 av 10 svarade rätt med längre betänketid. I teorin beskriver Monö (1997) att människans agerande och tolkningar på produkter kommer från tidigare erfarenheter. Här i denna undersökning bekräftas hans teori då de personer som svarade direkt kopplade aktiveringsfunktionen med hur en ölpump fungerar på samma sätt.
5. Slutprodukt
Figur 63. Slutprodukt
Figur 68. Slutprodukt
Figur 65. Slutprodukt Figur 66. Slutprodukt
