En jämförande studie av KRAV- anslutna respektive konventionella lantbruk. Inom vilka mjölkkorsbesättningar kan djuren enklast utföra sina naturliga beteenden?

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Examensarbete

En jämförande studie av KRAV- anslutna respektive

konventionella lantbruk. Inom vilka

mjölkkors-besättningar kan djuren enklast utföra sina naturliga

beteenden?

Victoria Davidsson

Examensarbetet utfört vid Linköpings Universitet

2010-05-31

LITH-IFM-G-EX--10/2324—SE

Linköpings universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi 581 83 Linköping

Rapporttyp Report category Licentiatavhandling x Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _______________ Språk Language x Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Titel Title

A comparative study of KRAV- connected and conventional farms. In which one can the cows easiest perform their natural behaviour?

En jämförande studie av KRAV- anslutna respektive konventionella lantbruk. Inom vilka mjölkkors-besättningar kan djuren enklast utföra sina naturliga beteenden?

Författare

Author Victoria Davidsson

Sammanfattning

Abstract

The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms. ISBN ____________________________________________ ______ ISRN ____________________________________________ ______

Serietitel och serienummer ISSN

Title of series, numbering

LITH-IFM-G-Ex—10/2324--SE

Nyckelord

Keyword mjölkkor, naturliga beteenden, KRAV, KRAV-anslutna lantbruk, konventionella lantbruk

Datum 2010-05-31 Date

URL för elektronisk version Avdelning, Institution

Innehållsförteckning

1 Abstract & Sammanfattning ... 1

2 Introduktion ... 2 2.1 Mjölkkons historia ... 2 2.1.1 Naturligt beteende ... 2 2.2 Bakgrund ... 3 2.2.1 Jordbruksverket ... 3 2.2.2 KRAV ... 3

2.3 Skillnader mellan de båda regelverken ... 4

2.3.1 Kalvuppfödning ... 4

2.3.2 Betessäsong ... 4

2.3.3 Stallmiljö ... 4

2.4 Syfte ... 5

3 Material och metoder ... 5

3.1 Lagar och regelverk ... 5

3.2 Litteratur ... 5

3.3 Intervjuer ... 5

3.4 Sammanställning av material ... 6

3.4.1 Intervjuer med lantbrukare ... 6

3.4.2 Intervjuer med djurskyddsinspektörer ... 6

3.4.3 Intervjuer med konsumenter ... 6

4 Resultat ... 6

4.1 Intervjuer med lantbrukare ... 6

4.2 Intervjuer med djurskyddsinspektörer ... 8

4.3 Intervjuer med konsumenter ... 9

5 Diskussion ... 10

5.1 Intervju med lantbrukare ... 11

5.1.1 Kalvuppfödning ... 11 5.1.2 Betessäsong ... 12 5.1.3 Stallmiljö ... 13 5.2 Konsumenter ... 14 5.3 Djurskyddsinspektörer ... 14 5.4 Slutsats ... 15 6 Fortsatta studier ... 15 7 Tack ... 15 8 Referenser ... 16 9 Bilaga 1 ... 19 Bilaga 2 ... 20 Bilaga 3 ... 21

1 Abstract

The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be

beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.

1 Sammanfattning

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ett välkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de

konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk.

2 Introduktion

Lantbrukarenmår i regel bra när korna mjölkar mycket, ungdjuren växer,

veterinärräkningen är låg och djuren blir dräktiga. För att mjölkkon ska må bra krävs det att följande behov är uppfyllda: att hon får vara frisk, inte har ont någonstans, får mat och vatten, en bekväm liggplats, slipper stress och rädsla samt kan utföra sina naturliga beteenden, som att idissla, putsa sig och lägga sig ner när hon vill (Hulsen, 2008). Om behoven inte blir tillgodosedda kan det leda till stress eller att kon blir understimulerad. Detta kan bland annat leda till ett sexuellt avvikande beteende då kon har ”tysta brunster” samt ett avvikande sugbeteende då de vuxna korna diar varandra (Nilsson, 1980). Djurskyddslagen ser till att de naturliga beteendena tillgodoses. I paragraf fyra står det att ”djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”. De naturliga beteendena främjas även av det ekologiska lantbruket som ses öka allt mer i Sverige. Regeringens mål för ekologisk produktion till år 2010 är att andelen

certifierad ekologisk odling ska öka till minst 20 % av jordbruksmarken. Under år 2006 uppmättes 95 000 av Sveriges nötkreatur som ekologiskt verksamma, vilket under 2007 hade ökats till 110 000 (Jordbruksstatistisk årsbok 2009).

2.1 Mjölkkons historia

För att förstå var mjölkkornas naturliga beteendena kommer ifrån bör man ha en uppfattning om nötkreaturens historia. Nötkreaturens vilda förfäder levde i flockar, som vandrade

omkring och sökte efter bete och vattenställen (Nilsson, 1980). De började domesticeras av människan för ungefär 9000 år sedan och för 4000 år sedan bedrevs det mjölkning av kor då det påträffats en egyptisk bild av en ko som mjölkas (Jensen, 2006). Flera beteenden som till exempel äta, dricka, para sig och slåss är fasta och har inte påverkats av domesticeringen. Däremot har domesticeringen medfört att vissa beteenden framkallas av andra retningar än de ursprungliga. Kornas mjölknedsläpp framkallas av människan och av maskinen istället för av kalven.

2.1.1 Naturligt beteende

När mjölkkon befinner sig på betet får de möjlighet att leva som sina förfäder utan påverkan från människan, de sluter sig då samman i flocken samt förflyttar sig under sökandet av föda (Nilsson, 1980). Detta är ett av de naturliga beteenden vilka är typiska för nötkreatur. Kons normala dygnsrytm beskrivs vanligen genom att de fördelar sin tid mellan att beta, idissla och vila (Jensen, 1983). Under ett dygn spenderar en mjölkko mellan 50-60 % av sin tid till att ligga ner (Herlin, 1997). Det är därför viktigt att inredningen utformas så att kons

liggbeteende tillgodoses. Vilan sker normalt under korta perioder under dygnets mörka timmar. Under sömnen ligger kon på buken med huvudet vridet tillbaka mot bröstkorgen. Idisslingen sker helst liggandes ned på en skyddad plats (Jensen, 2006).

I naturen avlägsnar sig kon ifrån sin flock vid tiden för kalvning (Lidfors, 1994). Kalven måste sedan dia råmjölk direkt för att få i sig de antikroppar som den så väl behöver. Den nyfödda kalven har nämligen vid födseln inte själv tillräckligt med antikroppar i blodet som skydd mot smittämnen och efter 24 timmar är inte längre kalvens tarmvägg genomsläpplig för antikropparna som den får i sig med råmjölken. Det är därför viktigt för kalven att dia råmjölk så snart som möjligt efter dess födsel (Lärn-Nilsson med flera, 1995). Kalven lever sedan vid sin biologiska moders sida och mängden diad mjölk minskar i takt med att kalven växer. När den uppnår en ålder av åtta till elva månader är den helt avvand från modersmjölken

Vid studier av hälsotillståndet hos mjölkkor har det konstaterats att besättningar vid ekologiskt verksamma lantbruk uppvisar en bättre hälsa (Granstedt med flera, 1998). Med utgångsläge i mjölkkors naturliga beteenden har vi därför som syfte valt att undersöka vilka besättningar, hos KRAV certifierade respektive konventionellt verksamma lantbrukare, som enklast kan utföra dessa beteenden. Vidare är vår frågeställning: ”Inom vilka

mjölkkorsbesättningar kan djuren enklast utföra sina naturliga beteenden?” 2.2 Bakgrund

Detta stycke har för avsikt att ge läsaren en inblick i regelverken för den konventionella samt den KRAV anslutna lantbrukaren. Regelverken som de båda lantbruksformerna måste följa enligt lagen finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida. KRAV som även har regler som sträcker sig utöver djurskyddslagen återfinns på KRAV: s hemsida. Här ska dock påpekas att det är ett frivilligt åtagande att ansluta sig till KRAV men när man väl gjort det så måste man följa KRAV: s regler.

2.2.1 Jordbruksverket

På Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se, hittar man fakta om Jordbruksverket och djurskyddslagen. Jordbruksverket som arbetar för en god djurhälsa har som ansvar att formulera lagar och bestämmelser, de samordnar även länsstyrelsernas arbete med

djurskyddsfrågor. Den svenska djurskyddslagstiftningen är grunden för all djurhållning. Den omfattar både specificerade regler för olika djurslag och generella skötsel- och

inhysningsregler. Att detta följs kontrolleras sedan av länsstyrelserna. Djurskyddet för lantbrukets djur styrs av:

 Djurskyddslagen (1988:534)

 Djurskyddsförordningen (1988:539)

 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. DFS 2007:5

2.2.2 KRAV

På KRAV: s hemsida, www.krav.se, kan man hitta följande fakta om KRAV.

Kontrollföreningen för alternativ odling, KRAV bildades 1985. De arbetar med att underlätta den ekologiska produktionen och konsumtionen genom bland annat regelutveckling och marknadsföring. KRAV-märkningen står för bra miljö, god djuromsorg och socialt ansvar. För att bli KRAV certifierad måste man anpassa sig till KRAV: s regler som går utöver djurskyddslagen. Det krävs bland annat att växtodlingen är utan kemiska bekämpningsmedel och att djurhållningen är anpassad efter djurens naturliga beteenden. KRAV: s regler utreds av en arbetsgrupp med företrädare från lantbrukare, handel, veterinärer, förädling samt

företrädare för konsument- och miljöintressen. Reglerna ska stämma överens med IFOAM (International Federation of Organic Movements) och EU: s regler för ekologisk produktion, samt skall även omarbetas vartannat år. (Engström, 1999).

2.3 Skillnader mellan de båda regelverken

Följande stycken har för avsikt att klargöra några skillnader i de respektive regelverken. Dessa regler finner vi intressanta och väsentliga eftersom de möjliggör en vidare diskussion med utgångspunkt i vilka faktorer som gynnar det naturliga beteendet hos mjölkkor. 2.3.1 Kalvuppfödning

I Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. står det att läsa i paragraf 6 under det andra kapitlet om särskilda bestämmelser för nötkreatur, att nyfödda kalvar skall få råmjölk så fort som möjligt, dock senast sex timmar efter födseln.

KRAV certifierade lantbrukare utökar med att låta sina kalvar dia under hela

råmjölksperioden som för mjölkproducerande djur är minst 3 dygn. Kalven och kon ska även kunna ha möjlighet till en nära kontakt under den första levnadstiden. (Regler för KRAV-certifierad produktion, 2010, 5.9.1). Efter råmjölksperioden ska kalvarna företrädesvis födas upp på oprocessad KRAV-godkänd komjölk tills kalven är 12 veckor gammal.

Enligt KRAV ska kalvar som inte diar ges möjlighet att i en naturlig ställning kunna suga på en konstgjord spene i samband med att de dricker mjölk. (Regler för KRAV-certifierad produktion 2010, 5.9.2). Kalvar skall inte, med vissa undantag, hållas ensamma om de överstigit en ålder av åtta veckor, detta kan man läsa i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. i paragraf 18 under det andra kapitlet om särskilda bestämmelser för nötkreatur. KRAV anser att kalvar får hållas i ensambox i maximalt en vecka sedan ska de hållas i grupp. Denna tid får endast i undantag utökas och då måste boxen vara minst lika stor som två ensamboxar. (Regler för KRAV-certifierad

produktion 2010, 5.6.7). 2.3.2 Betessäsong

I Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. kan man läsa i paragraf 26 att nötkreatur ska hållas ute under en period på minst tre månader för Östergötlands län. Detta är den betestid som både de konventionella och KRAV anslutna lantbrukarna måste följa enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter. Mjölkkor i KRAV anslutna lantbruk ska vara ute minst 12,5 timmar under denna betesperiod. De ska även kunna få vara ute före och efter betesperioden. Denna utevistelseperiod ska vara minst två månader. (Regler för KRAV-certifierad produktion, 2010, 5.4.1). De konventionella lantbrukarna måste alltså hålla sina mjölkkor ute i minst tre månader medan de KRAV anslutna lantbrukarna måste hålla sina mjölkkor på bete i minst fem månader.

2.3.3 Stallmiljö

I Djurskyddslagen (1988:534) kan man läsa i paragraf 6 att djur inte får hållas bundna på ett sätt så att de inte kan få utlopp för deras rörelsefrihet, men de får alltså vara uppbundna. KRAV anslutna lantbruk får inte hålla sina djur uppbundna över huvud taget om inte djuren är sjuka och ska behandlas eller på något annat sätt hanteras. (Regler för KRAV-certifierad produktion, 2010, 5.6.2). I Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. kan man läsa i paragraf 17 i kapitlet om särskilda bestämmelser för nötkreatur, att under vissa förutsättningar får spaltgolv användas som liggyta för djuren. KRAV kontrar med att där får spaltgolv endast användas om minst hälften av golvytan är hel. (Regler för KRAV-certifierad produktion, 2010, 5.6.13)

2.4 Syfte

Att undersöka i vilken besättning av KRAV anslutna respektive konventionella lantbruk som mjölkkorna kan utföra sina naturliga beteenden i större utsträckning.

3 Material och metod

I huvudsak utgjordes detta examensarbete av litteraturstudier, men vi har valt att utöka det med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer samt konsumenter. En jämförande studie mellan konventionella och KRAV anslutna jordbruk kan lätt anta allt för stora proportioner, därför har vi begränsat vårt arbete till en studie av mjölkkors naturliga beteenden samt huruvida de får komma till uttryck vid de olika lantbrukstyperna. 3.1 Lagar och regelverk

Bakgrunden beskrev de delar av regelverken för konventionella respektive KRAV anslutna jordbruk som utgjorde våra fokuseringspunkter. För att skapa oss en grundförståelse för de olika regelverken som tillämpades av lantbrukarna, läste vi igenom dessa på deras hemsidor, se www.krav.se samt www.sjv.se. Skillnader för lantbruksverksamhet i Sverige kunde t.ex. utläsas gällande områdena stallmiljöer, betessäsonger och kalvens tid med modern innan de separerades. Dessa skillnader utgjorde således grunden för våra fortsatta studier.

3.2 Litteratur

För att finna litteratur, såsom böcker och vetenskapliga artiklar har vi utgått från sökmotorer vilka tillhandahölls av Linköpings Universitet. Sökord som används har varit t.ex. ”dairy cows and welfare”, ”dairy cows and weaning”, ” mjölkkor och naturligt beteende” etc. Vi besökte även statsbiblioteket för att söka fakta.

3.3 Intervjuer

Det bestämdes att vi skulle intervjua lantbrukare, djurskyddsinspektörer från KRAV och länsstyrelsen samt konsumenter. När frågorna formulerades inför dessa intervjuer, se bilaga 1-3, utgick vi från de skillnader vi funnit i regelverken som presenterades i bakgrunden. För att komma i kontakt med lantbrukare som var villiga att besvara våra frågor kontaktade vi först Johan Loberg på Jordbruksverket. Han tipsade oss om Lars Gunnar Samuelsson på LG Husdjurstjänst kontaktades per telefon. Lars Gunnar sände oss en lista över lämpliga lantbrukare aktiva inom den konventionella och KRAV anslutna sektorn, vilka vi sedan kontaktade även dem per telefon. Totalt besöktes samt intervjuades sex besättningar varav tre var KRAV certifierade och de övriga tillämpade den konventionella djurhållningen. För att komma i kontakt med djurskyddsinspektörer på KRAV sidan kontaktades

organisationen KRAV per telefon, vi fick där tips om att kontakta Gunnel Sigurd. Ett mail med vårat frågeformulär (bilaga 2) sändes iväg vilket returnerades med tillhörande svar några dagar senare. Gällande djurskyddsinspektörer för den konventionella sektorn, vilka

naturligtvis även måste fastställa att djurskyddslagen efterföljs även på KRAV certifierade lantbruk, kontaktade vi flera länsstyrelser via mail med bifogat frågeformulär (bilaga 2) vilket returnerades från Södermanlands län och Britt – Liz Olsson några dagar senare. När turen kom till konsumenterna gick vi till olika närbutiker och intervjuade (bilaga 3) totalt 35 stycken.

3.4 Sammanställning av material 3.4.1 Intervjuer med lantbrukare

Vi använde Excel där vi skapade tabeller vilka visade resultaten från frågorna 1 – 4. Fråga fyra delades in i två tabeller för enklare överblick. Frågorna 5 – 6 var textade svar vars innehåll redovisades i resultatdelen (bilaga 1).

3.4.2 Intervjuer med djurskyddsinspektörer

Dessa svar behandlades enskilt i resultatdelen då de var textade och ej lämpade sig att sammanställa i diagram (bilaga 2).

3.4.3 Intervjuer med konsumenter

Efter att vi hade läst svaren från konsumentintervjuerna skapade vi för varje fråga några svarsalternativ som stämde överens med de svar vi erhållit. Excel användes sedan för att sammanställa ett cirkeldiagram vardera för frågorna 1 – 5 (bilaga 3).

4 Resultat

Detta stycke ämnar visa de resultat från de intervjuer som vi utfört med lantbrukare,

djurskyddsinspektörer och konsumenter. Sex stycken lantbrukare, tre KRAV anslutna samt tre konventionella lantbrukare, svarade på våra frågor. Vi var i kontakt med en

djurskyddsinspektör från Södermanlands län samt Gunnel Sigurd från KRAV sidan. Intervjuer med totalt 35 stycken konsumenter åskådliggörs nedan.

4.1 Intervjuer med lantbrukare

De frågor som ställdes till lantbrukarna hittas i bilaga ett men var i korthet om de höll sina mjölkkor uppbundna eller i lösdrift, hur länge mjölkkorna hölls på bete, vid vilken ålder som kalven separerades ifrån sin moder, hur kalven/modern reagerade på separationen, varför de hade KRAV/konventionellt lantbruk och till sist vad de ville förändra till det bättre för Sveriges mjölkkor.

Tabell 1. Antal besättningar med lösgående respektive uppbundna mjölkkor hos de besökta KRAV anslutna, samt de konventionella besättningarna.

Typ av besättning Antal mjölkkor i lösdrift Antal uppbundna mjölkkor

KRAV 3 0

Konventionell 2 1

Gällande huruvida djuren hölls i lösdrift eller uppbundna, visar tabell 1 att alla KRAV anslutna lantbrukare höll sina mjölkkor i lösdrift. Hos de konventionella lantbrukarna däremot, hade två besättningar sina djur lösgående medan en besättning höll sina mjölkkor uppbundna.

Tabell 2. Antal månader per år som besättningarna hölls utomhus hos de KRAV anslutna respektive konventionella lantbruken som besöktes.

Typ av besättning < Tre mån. Tre- fem mån. > Fem mån.

KRAV 0 2 1

Konventionell 0 3 0

De KRAV anslutna lantbrukarna hade sina mjölkkor ute under en längre tid under året, tabell 2. Mjölkkorna hölls ute mellan tre till fem månader hos två KRAV besättningar och hos alla de konventionella lantbruken vi besökt. En besättning av de KRAV anslutna lantbrukarna lät sina mjölkkor få gå på bete mer än fem månader.

Tabell 3. Antal dygn efter kalvning som ko och kalv separerades hos de besökta konventionella och KRAV-anslutna besättningarna, utifrån gjorda intervjuer med lantbrukarna.

Typ av besättning < Ett dygn Ett- fyra dygn > Fyra dygn

KRAV 0 1 2

Konventionell 0 3 0

Tabell 3 visar de antal dygn efter kalvning som lantbrukarna separerade kalven och modern. De konventionella lantbrukarna hade alla svarat att de separerade kalven och modern då kalven var mellan ett till fyra dygn. Hos de KRAV anslutna lantbrukarna svarade en att de lät kalven och modern gå ihop i ett till fyra dygn samt två av de totalt tre lantbruken att de fick vara mer än fyra dygn ihop.

Tabell 4. Moderdjurets reaktion på separationen ifrån sin kalv utifrån de KRAV anslutna samt de konventionella lantbrukarnas åsikter.

Typ av besättning Inte alls Lite Mycket

KRAV 0 1 2

Konventionell 0 1 2

Tittar vi vidare på tabell 4 på moderdjurets reaktion på separationen ser vi att en av besättningarna i både de KRAV och konventionella lantbruken tyckte att moderdjuret reagerade lite på separationen. Två besättningar av både de KRAV anslutna och de konventionella lantbrukarna tyckte däremot att moderdjuret reagerade mycket vid separationen.

Tabell 5. Kalvens reaktion på separationen ifrån sin moder utifrån de KRAV anslutna samt de konventionella lantbrukarnas åsikter.

Typ av besättning Inte alls Lite Mycket

KRAV 1 2 0

Konventionell 0 3 0

I tabell 5 ser vi istället resultaten på hur kalven reagerade på separationen ifrån sin moder. En av de KRAV anslutna lantbrukarna tyckte att kalven inte reagerade någonting på

separationen. Två stycken av de KRAV anslutna lantbruken tyckte dock att de reagerade lite på separationen. Av de konventionella besättningarna så tyckte alla tre lantbrukarna att kalvarna reagerade lite vid separationen från sin moder.

För fråga fem i bilaga 1 svarade de KRAV anslutna lantbrukarna att de hade valt denna typ av djurhållning för att: de ville komma ifrån bekämpningsmedel, att det gynnade djurens naturliga beteende mer med bland annat längre betesperiod samt att de hade bättre förhållanden för kalvarna. De konventionella lantbrukarna svarade på samma fråga att: situationen, lagarna och investeringarna var rimliga.

Den sista frågan som ställdes var, ”Vad de ville förändra till det bättre för Sveriges mjölkkor?”. De KRAV anslutna lantbrukarna svarade att de ville införa ett förbud mot uppbindning, spalt golv, starkare kontroller för betesperioden samt en tyckte att Sverige hade bra djurskötsel och inte behövde ändra på något. En av de konventionella lantbrukarna ansåg att ett förbud mot uppbundna djur borde införas, denna lantbrukare hade själv sina mjölkkor i lösdrift. En annan ansåg att betesperioden om tre månader inte alltid efterföljdes och menade på att det kanske skulle införas mera kontroller.

4.2 Intervjuer med djurskyddsinspektörer

Djurskyddsinspektörernas frågor, bilaga 2, var om de såg några brister i regelverket för mjölkkorna att kunna utföra sina naturliga beteenden, vilka miljöer som de ansåg främja djurens naturliga beteenden, om de upplevde att deras arbete ledde till förbättrade

förhållanden för djuren inom den svenska djurhållningen, om de kunde ge exempel på egna erfarenheter som de upplevt problematiska inom den svenska djurhållningen och den sista frågan som endast ställdes till djurskyddsinspektören från länsstyrelsen som såg både KRAV anslutna och konventionella gårdar var om de ansåg att de KRAV anslutna gårdarna gav mjölkkorna bättre möjligheter till att utföra sina naturliga beteenden.

Djurskyddsinspektörerna påpekade, att de brister som fanns i regelverken för djuren att utföra sina naturliga beteenden, var att en del lantbrukare höll sina mjölkkor uppbundna. Djurskyddsinspektörerna ansåg vidare att lösdrift och utomhusvistelse var de miljöer som främjade djurens naturliga beteenden bäst. På frågan om de upplevde att deras arbete ledde till förbättrade förhållanden för djuren inom svensk djurhållning svarade de ja, men dock inte alltid.

Överbeläggning, smutsiga djur, problem med klövhälsan, brister i ventilation som gav dålig stallmiljö, kalvningsboxar som ej användes, sämre djurvälfärd som följdes av att djur hölls i helspaltsboxar var alla exempel på egna erfarenheter som djurskyddsinspektörerna upplevt som problematiska inom den svenska djurhållningen.

Djurskyddsinspektörerna bedömde att de ekologiska gårdarna borde ha goda miljöer att låta djuren utföra sina naturliga beteenden. Dock framförde de att vissa KRAV-gårdar inte hade bättre djurhållning än de konventionella.

31% 26% 20% 23% Miljövänligt L ängre utevis tels e V et ej s pec ifik t Ic k e bes prutat foder 97% 3% J a Nej

Inspektörerna som endast kontrollerade KRAV anslutna lantbruk såg inte några direkta brister i deras regelverk för djuren att kunna utföra sina naturliga beteenden, detta för att de ekologiska regelverken byggde på att djuren får utföra sina naturliga beteenden. Däremot nämnde de att många lantbrukare tyckte att separationen mellan kalven och dess moder kan vara problematiska. De miljöer som de tyckte främjade djurens naturliga beteenden var lösdriftssystem med väl ströade och torra liggytor samt långa betesperioder. Vidare så

upplevde de att deras arbete ledde till förbättrade förhållanden för djuren eftersom de besökte de producenter som var anslutna till KRAV årligen. På frågan om de kunde ge några exempel på erfarenheter som de upplevt problematiska inom den svenska djurhållningen svarade de att ”dåliga djurstallar” kunde fungera bra om lantbrukaren kompenserade detta med lägre

beläggning, mera strö, längre utevistelse med mera. Det svåra var när det brast i kunnande, vilja, ekonomi, intresse och att djuren inte behandlades väl sade Gunnel Sigurd, som sedan hon började som revisor inom ekologisk certifiering 1993 inte sett detta mer än en eller två gånger.

4.3 Intervjuer med konsumenter

De frågor som ställdes till konsumenterna återfås i bilaga 3 men i korthet undrade vi om de kände till organisationen KRAV och om de svarade ja, vad de då visste om organisationen. Vidare undrade vi om de köpte/inte köpte KRAV märkta varor och då ville vi även veta varför/varför inte de köpte KRAV märkta varor och den sista frågan som ställdes var vad de trodde att de KRAV anslutna mjölkkorna hade för fördelar med att vara KRAV ansluten.

På frågan om hur många konsumenter som kände till KRAV svarade 97 % ja och 3 % nej, figur 1. Konsumenternas kunskap om KRAV visas i figur 2, där svarade 31 % att det var miljövänligt, 26 % svarade att djuren hade en längre utomhusperiod, 23 % nämnde att djuren inte åt besprutat foder och 20 % visste inte något som var karakteristiskt för KRAV.

Figur 1. Andel konsumenter angivet i procent som intervjuats och som kände till KRAV.

Figur 2. Intervjuade konsumenters kunskap om KRAV a angivet i procent.

43% 11% 46% J a Nej Ibland 35% 31% 34% B ättre djurhäls a E k onomis k fråga Miljöfråga 37% 17% 40%

6% L ängre utevis tels e

L antbrukarens ans var

B ättre anpas s ad till den naturliga miljön

E j märkbar s killnad

43 % svarade att de köpte KRAV märkta mejeri och köttprodukter. 46 % sade att de gjorde det ibland och 11 % svarade att de inte köpte KRAV märkta mejeri och köttprodukter alls, figur 3.

Då vi därefter frågade om orsaken till varför/varför inte de köpte KRAV märkta varor fick vi följande svarsfrekvens: 35 % tyckte att bättre djurhälsa var en egenskap som gjorde att de köpte KRAV märkta varor, 34 % svarade att det var en miljöfråga till att de köpte KRAV märkta varor och 31 % svarade att de tyckte att KRAV märkta varor var för dyra varför de inte köpte dessa, figur 4.

Den sista frågan som konsumenterna fick svara på var, ”Vad de tror de KRAV anslutna mjölkkorna har för fördelar?”. Här svarade bland annat 40 % att KRAV: s mjölkkor var bättre anpassade till den naturliga miljön samt 37 % sade att mjölkkorna fick en längre utevistelse, figur 5. 17 % svarade att det var upp till lantbrukaren och hans ansvar om mjölkkorna i den KRAV anslutna besättningen hade någon fördel.

5 Diskussion

Syftet med studien var att jämföra KRAV respektive konventionell djurhållning samt att utifrån djurens naturliga beteenden se vilken av dessa som var att föredra. Utifrån detta syfte har diskussionen sedan utformats.

Figur 3. Andel konsumenter som köper KRAV märkta mejeri och köttprodukter angivet i procent.

Figur 4. Orsak till varför/varför inte konsumenterna köper KRAV märkta varor angivet i procent.

Figur 5. Olika fördelar angivet i procent som de intervjuade konsumenterna tror att KRAV: s mjölkkor besitter.

De viktigaste resultaten utifrån vårt projekt var att de flesta (5 av 6 besökta lantbruk) höll sina mjölkkor i lösdrift. Fyra gårdar lät kalven få gå ett till fyra dygn med sin moder efter kalvning innan de separerades. De resterande två gårdarna var KRAV anslutna och de lät kalven få gå mer än fyra dygn tillsammans med dess moder. De flesta lantbrukare tyckte att modern regerade mycket på separationen ifrån kalven men att kalven reagerade lite vid separationen. Djurskyddsinspektörerna påpekade, att de brister som fanns i regelverken för djuren att utföra sina naturliga beteenden, var att en del lantbrukare höll sina mjölkkor uppbundna. Vidare sade de att de ekologiska gårdarna borde ha goda miljöer att låta djuren utföra sina naturliga beteenden. Dock framförde de att vissa KRAV-gårdar inte hade bättre djurhållning än de konventionella. Konsumenterna var väl bekanta med KRAV som varumärke men hade dock inte så detaljerade svar om KRAV som organisation. 5.1 Intervjuer med lantbrukare

De lantbrukare som kontaktades var alla villiga att ta emot oss. Detta kan tyda på att dessa lantbrukare var vana vid besök och inte hade ”något att dölja”. De lantbrukare som tillämpade en sämre djurhållning hade troligtvis inte tagit emot oss över huvud taget, och de resultat vi då fått fram hade antagligen sett annorlunda ut.

5.1.1 Kalvuppfödning

De konventionella lantbrukarna lät kalven och modern gå hos varandra i ett till fyra dygn innan de separerade modern ifrån kalven, tabell 3. Fördelen med detta var att kon och kalven inte hade fäst sig vid varandra, samt att det blev lättare att mjölka kon och att hålla henne med de andra korna. Detta var ett system som hade skapats för vuxna kor och som inte var

anpassat för spädkalvar. Två stycken av de KRAV anslutna lantbrukarna lät däremot kalven och modern få gå ihop i mer än fyra dygn. Därefter lät de kalven få gå hos en amko tills de var 12 veckor gamla. Detta genomfördes för att reducera arbetskostnaderna, och för att förbättra möjligheten för kalvarna att kunna utföra sitt naturliga dibeteende.

Det tog omkring en vecka för kalven att helt lära känna igen sin moder. Ju längre tid som kalven fick gå hos sin moder, desto svårare blev separationen (Granstedt med flera, 1998). I det fria diade kalven i genomsnitt sex gånger per dygn och en digivning tog omkring tio minuter. Den naturliga avvänjningen skedde gradvis under en längre tid men kalven var cirka åtta till elva månader när den helt slutade att dia (Lindsäth, 2006). Därför låter båda

kalv/moder perioderna för konventionella respektive KRAV anslutna lantbruk korta i

jämförelse med den avvänjning som i det fria skulle ha skett vid åtta till 11 månader. KRAV anslutna lantbrukare som lät kalven få gå hos en amko tills den är 12 veckor gammal är dock närmare den naturliga avvänjningstiden. Här ska dock nämnas att kalven inte går hos sin biologiska moder.

Tidigare studier visade att en två stegs avvänjning, när den var jämförd med

mjölkavvänjning och separation samtidigt, reducerade de beteendemässiga reaktionerna både vid avvänjningen och vid separationen från modern samt det minskade de fysiologiska reaktionerna när kalvarna separerades från sin amko (Loberg med flera, 2007). Det har även visat sig att det inte är själva digivningen i sig som utgör bandet mellan kon och kalven. Befann sig bara kalven i närheten av mamman så att hon kan lukta och slicka på den så höll hon sig lugn. Därför kan problemen vid separationen minska genom att inte låta kalven vistas hos modern under hela dygnet, ty i det naturliga tillståndet så ligger kalven och sover då modern betar (Granstedt med flera, 1998)

Kalvar som avvandes för tidigt hann inte vänja sig vid den fasta födan samt deras våm var inte utvecklad tillräckligt (Khan med flera, 2007) vilket resulterade i starkare hungerkänsla och stress vid avvänjningen än hos de kalvar som avvandes senare. De kalvar som fick gå kvar hos kon fick enligt litteraturen (Pettersson, 2001) en bättre start än de kalvar som separerades från modern direkt efter kalvning. Detta talar för att kalvar som separeras senare från sin moder är de som får utföra sina naturliga beteenden i större grad, dock kan en amko som nämndes ovan vara ett bra komplement för kalven att utföra sitt naturliga sugbeteende. Tittar vi vidare på moderdjurets reaktion på separationen, tabell 4, så sade två av tre av de båda lantbruksdjurhållningarna att modern reagerade mycket. Däremot svarade de flesta av lantbrukarna att kalven reagerade lite på separationen, tabell 5. Detta kan bero på att många av lantbrukarna lät kalven få gå med en amko efter separationen från sin moder, så kalven tydde sig kanske till denna ko som lät denne få utföra ett naturligt beteende för kalven nämligen att dia. Studier har även visat att kalvar leker mera då de har ett större utrymme (Jensen och Kyhn, 2000) vilket de fick då de sattes ihop med en amko. Detta ihop med att kalven fick sitt sugbeteende uppfyllt kan ha reducerat kalvens rektion vid separationen. Tyvärr fick modern finna sig i att hennes kalv helt plötsligt tas ifrån henne. Detta måste vara ett ångestfyllt skede för henne. Separationen mellan kalven och kon var oavsett när det skedde en negativ

upplevelse för både kon och kalven. Att separera kon ifrån kalven var mera stressfullt för båda parter om det utfördes på dag fyra samt dag sju än på dag ett. De beteendemässiga reaktionerna till separationen var mera intensiva och varade längre hos båda parter då de hade förmågan att se och höra varandra efter separationen (Stehulová, 2007). Utifrån denna studie så känns det som om separationen mellan moder och kalv var bättre att utföra dag ett, det allra bästa för båda parter är dock att låta kalven få gå hos sin moder tills den naturliga

avvänjningen skulle ha skett, dock bör en rimlig förklaring till detta vara ekonomin. Forskarna var inte överens om vilken tidpunkt som var den bästa för att skilja kon ifrån kalven. En kortare kalv/moder period möjliggjorde en lindrigare separation än en längre period ihop hade gjorts. Vidare forskning får fastställa den bästa tidpunkten för att skilja kon och kalven åt och ta fram lämpliga lösningar för att ha dem tillsammans.

Enligt KRAV: s normer skulle kalvar som inte diade ges möjlighet att i en naturlig ställning kunna suga på en konstgjord spene i samband med att de drack mjölk. (Regler för KRAV-certifierad produktion 2010, 5.9.2). Detta var en regel som möjliggjorde för kalven att kunna utföra sitt naturliga beteende, detta eftersom kalven med huvudet söker sig uppåt mot kons spenar då den ska dia (Nilsson, 1980).

5.1.2 Betessäsong

I boken ”Ekologiskt lantbruk” kunde man läsa att korna rörde sig över stora sträckor på en dag, det kunde bli mellan två till fyra kilometer. Dessa pass var konditionsuppbyggande och endast en daglig promenad på 500 meter gav resultat genom att korna fick lättare att resa sig. En ko reste eller lade sig mellan 10-20 gånger per dygn och hade kon problem med lederna kände hon av det vid varje resnings eller läggningsmoment (Granstedt, 1998).

I vår undersökning höll alla de konventionella lantbrukarna sina mjölkkor ute under en betesperiod som var tre till fem månader, tabell 2. KRAV mjölkorna var på två gårdar ute tre till fem månader och på en gård ute mer än fem månader. Krohn med flera (1992) fann att kor föredrog att beta framför att äta färdiga ransoner under sommaren, samt att spendera några timmar ute per dag under hela året. Dessutom konstaterade en japanskstudie att inomhus tjudring var stressfullt för djuren då det jämfördes med betande. Kortisol halten i urinen ökade då de flyttades från bete utomhus till tjudring inomhus (Higashiyama med flera, 2006).

Även studier under vinterhalvåret hade gjorts då man kom fram till att skydd och kroppskondition dämpade effekterna av vädret hos mjölkkorna. Kor var nämligen mer känsliga för fukt och blåst än för enbart kyla.

Ett kännetecken för välfärd var då mjölkkor hölls på bete, detta eftersom de då kunde utföra sina naturliga beteenden, såsom att beta och leka. Dessutom så minskade förekomsten av sjukdomar såsom mastit (juverinflammation) hos kor som hade tillgång till att beta ute (Tucker med flera, 2006, Nilsson, 1980). Forskning genomförd med kor som gått på bete och kor som inte vistats på bete, hade visat att antalet kor med svullna knän var högre i den grupp som inte haft tillgång till bete. Detta hade troligtvis ett samband med resnings och

läggningsrörelsen samt att underlaget i liggbåsen är hårdare än marken ute på bete (Haskell med flera, 2006).

Alla de studier som framförts ovan pekade på att kor som får så lång betesperiod som möjligt, med tillgång till skydd var de kor som kunde utföra sina naturliga beteenden i större grad.

5.1.3 Stallmiljö

Att de KRAV anslutna lantbrukarna svarade att de hade sin mjölkkor i lösdrift var inte oväntat då detta var ett måste för att få vara ansluten till KRAV. Dock hade två av de

konventionella gårdarna även sina mjölkkor i lösdrift. Dessa gårdar var nybyggda och då krävde Jordbruksverket att man byggde för lösdrift. Att hålla korna i lösdrift möjliggjorde för dem att röra sig mera och de fick möjligheten till att utföra sina naturliga beteenden i större grad. Det har visat sig att djur i lösdrift har god fruktsamhet och bättre hälsa än bundna djur. Kor i lösdrift har även mindre spentramp och

juverinflammationer (Lärn- Nilsson med flera, 1995). Dessutom har en väl etablerad social miljö en positiv effekt på individers anpassning till omgivningen genom sociala kontakter. Det har även blivit föreslaget att en stabil social relation inom flocken reducerade effekten av stressfulla tillstånd (Bouissou med flera, 2001).

Redbo (1992) uttryckte vidare att uppbindning av mjölkkor

hade negativa effekter för deras välbefinnande Nötkreatur vilade under nio till 12 timmar per dygn

(Nilsson, 1980). På grund av kons kroppsvikt spenderade hon vanligtvis inte mer än 10-15 minuter liggande på varje sida. Längre tid än detta skapade ett för stort tryck och störde blodflödet i lungorna och bortskaffandet av våmgaser (CIGR, 2004). Att ligga ner kan medföra problem om liggplatsen inte är rätt utformad. Veissier med flera (2004) sade att fel

dimensionering av liggbåsen hindrade djuren från att utföra deras naturliga liggbeteende. Därför borde lösdrift prefereras då mjölkkorna lättare kan ligga ner i sina olika naturliga

liggställningar, figur 10. Aggressioner förekom dock i lösdrift där ofta foder och utrymme var begränsat. Ranglåga djur tvingades konfrontera ranghöga djur vid till exempel foderbordet. När korna i stället vistades i en naturlig miljö som till exempel på ett bete, förekom

aggressioner sällan, då var rangordningen fastställd samt foder och utrymme obegränsat (Blomberg med flera, 2004, Nilsson, 1980).

Figur 10. Bilden visar kons naturliga liggställningar (Ur Blomberg med flera, 2004. Jordbruksverkets Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor).

Fick korna själva välja underlaget så lade de sig på ett torrt, varmt och mjukt underlag. De föredrog en värmeisoleradmjuk bädd av sågspån före en gummimatta och en gummimatta föreett betonggolv. Var golvet kallt försökte de göra sin kontakt yta mindre och då ökade tryckskadorna. Var golven i stället hala ökade risken för halkskador och med grova golv fanns det risk för skrapsår (Blomberg, 2004). En svensk studie utförd av Jan Hultgren kom fram till att kor försedda med gummispaltgolv lade sig ner och reste sig upp utan några problem för att halka. Gummispaltgolv skulle därför kunna vara en lösning för de lantbrukare som använder spaltgolv. De kom dessutom fram till att det fanns en antydan till att korna föredrog ett fast golv när de skulle lägga sig ner vilket tyder på att spaltgolv inte föredras över huvud taget av mjölkkorna (Hultgren, 2001).

De studier som vi ovan har beskrivit antydde att kor kan utföra sina naturliga beteenden i större grad i lösdrift. Vidare föredrog mjölkkorna bland annat ett fast och mjukt underlag.

5.2 Intervjuer med konsumenter

I en undersökning av KRAV själva där de undersökt om deras varumärke var välbekant hos de svenska konsumenterna eller inte, fann de att 96 % kände till KRAV (KRAV- historik). Dessa siffror överensstämde med vår egen undersökning där 97 % sade sig känna till KRAV, figur 1.

Konsumenternas kunskap om organisationen KRAV var: 31 % svarade att KRAV var ”miljövänligt”, 26 % att ”djuren vistades längre utomhus” och 23 % att ”fodret inte var besprutat”. Vid tidigare gjorda undersökningar av konsumenter fanns svar av liknande karaktär fastställda (Åkeson med flera, 1995). Vår undersökning visade att 43 % köper

KRAV märkta varor, 46 % gör det ibland och 11 % köper inte KRAV märkta varor alls. Detta tyder på att de flesta konsumenter tänker på vart deras varor kommer ifrån. De svar som vi fick vid intervjun angående varför/varför inte de köpte KRAV märkta varor var att det var en bättre djurhälsa, det var en miljöfråga och för en del en ekonomisk fråga. 40 % av

konsumenterna nämnde att de djur som ingår i KRAV anslutna besättningar fick fördelar vilket gav dem större möjlighet till att anpassa sig till den naturliga miljön. Det var tydligt att KRAV märket var ett välkänt begrepp, dock var svaren inte så specifika, så förtroendet för KRAV märket var förmodligen starkare än deras kunskaper om organisationen KRAV. 5.3 Intervjuer med djurskyddsinspektörer

Djurskyddsinspektörerna från länsstyrelserna var inte lätta att få svar ifrån eftersom de var rädda för att bli felciterade. Efter att vi hade skickat ut våra frågor till flera län fick vi svar ifrån Södermanlands län. Dessa inspektörer som kom i kontakt med både de konventionella lantbruken såsom de KRAV anslutna lantbruken, påpekade att uppbundna mjölkkor inte kan få möjligheten att utföra sina naturliga beteenden i samma utsträckning som de som går i lösdrift. De ansåg även att lösdrift och utomhusvistelse var några av de miljöer som främjade djurens naturliga beteenden. Detta kunde stärkas genom tidigare nämnda studier (Tucker med flera, 2006, Krohn med flera, 1992 och Redbo, 1992). De bedömde inte att KRAV gårdar hade en bättre djurhållning än de konventionella, utan det berodde på lantbrukarens eget intresse för sina djurs välfärd.

Inspektörerna som endast kontrollerade KRAV anslutna lantbruk såg inte några direkta brister i deras regelverk för djuren att kunna utföra sina naturliga beteenden. Däremot nämnde de att separationen mellan kalven och modern ibland kunde vara ett problem för lantbrukarna.

5.4 Slutsats

Vår slutsats har vi tydliggjort utifrån vårt syfte, att jämföra KRAV och konventionella lantbruk med hänsyn till djurens förmåga att kunna utföra sina naturliga beteenden. Med kalvuppfödning, bete och stallmiljö som våra utgångspunkter har vi fastställt följande:

 Forskarna var inte överens om vilken tidpunkt som var den bästa för att skilja kon ifrån kalven. En kortare kalv/moder period möjliggjorde en lindrigare separation än en längre period ihop hade gjorts. Vidare forskning får fastställa den bästa tidpunkten för att skilja kon och kalven åt och ta fram lämpliga lösningar för att ha dem tillsammans. Enligt KRAV skulle kalvar som inte diade ges möjlighet att i en naturlig ställning kunna suga på en konstgjord spene i samband med att de dricker mjölk. Detta var en regel som möjliggjorde för kalven att utföra sitt naturliga beteende, eftersom kalven med huvudet söker sig uppåt mot kons spenar då den ska dia.

 Alla de studier som framförts ovan under rubriken bete pekade på att, kor som får så lång betesperiod som möjligt med tillgång till skydd var de kor som fick utföra sina naturliga beteenden i större grad.

 De studier som vi ovan har beskrivit under rubriken stallmiljö antydde att kor kan utföra sina naturliga beteenden i större grad i lösdrift. Uppbindningen av mjölkkor hade negativa effekter för kornas välbefinnande. Vidare föredrog de ett torrt, varmt och mjukt underlag.

Efter vårt projekts slut kan vi uttala oss om att KRAV certifierade lantbrukare var att föredra då vi tittat på faktorerna kalvuppfödning, bete och stallmiljö. KRAV: s regler om längre betesperiod och lösdrift var bättre för korna då de kan utföra sina naturliga beteenden i större grad. Även regeln om en konstgjord spene för kalven att suga på som KRAV krävde då kalven inte diade, möjliggjorde för kalven att utföra sitt naturliga beteende. Huruvida hur lång tid som kalven ska få gå hos modern var däremot oklart, och mera forskning om detta behövs. Det var emellertid av betydelse att poängtera att det sammantagna fysiologiska samt

psykologiska välmåendet för en mjölkko avgjordes av den ansvarige lantbrukaren. Det var hans eller hennes ansvar som avgjorde till hur stor del djurens naturliga beteenden kunde komma till uttryck.

6 Fortsatta studier

Vi vill slutligen poängtera att detta projekt i huvudsak utgjorts av litteraturstudier, därav borde resultatens representativitet iakttagas med försiktighet. En start var genomförd men vidare undersökningar kan vara önskvärda, detta ty de målgrupper som intervjuades var relativt små.

7 Tack

Vi tackar vår handledare Per Jensen vid Linköpings Universitet för hans hjälp och stöd under projektets gång. Vi tackar även de lantbrukare, konsumenter och djurskyddsinspektörer som svarat på våra intervjufrågor.

8 Referenser

Blomberg, Y., Jönsson, R., Larsson, L-O. & Wejfeldt, B. (2004). Djurvänliga inhysnings-system för mjölkkor och köttdjur. Jordbruksinformation 3 – 2004, Jordbruksverket

Bouissou, M.-F., Boissy, A., Le Neindre, P. & Veissier, I. (2001). The social behaviour in farm animals. CAB International, Walingford, Oxon, UK. s 113-138

CIGR, (2004). Design recommendations of beef cattle housing. Report of the CIGR section II. Working group no. 14. Cattle housing. East Lansing, Michigan, USA

DFS. 2007:5 Djurskyddsmyndighetens författningssamling. nr L100.

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. Djurskyddslagen (1988:534)

Engström, H. (1999). Produktion enligt KRAV. Svensk Veterinär tidning volym 51, nr 2, Supplement 29, s 11-14.

Granstedt, A., Bovin, H., Brorsson, K-Å., Lund, V. & Rölin, Å. (1998). Ekologiskt lantbruk. Natur och Kultur/LTs förlag, Elanders Gummessons, Falköping s 171-196

Haskell, M.J., Rennie, L.J., Bowell, V.A., Bell, M.J. & Lawrence, A.B. (2006). Housing system, milk production, and zero-grazing effects on lameness and leg injury in dairy cows. Journal of dairy Science 89, s 4259–4266

Herlin, A. (1997) Comparison of lying area surfaces for dairy cows by preference, hygiene and lying down behaviour. Swedish journal of agricultural research 27, s 189-196

Higashiyama, Y., Nashiki, M., Narita, H., & Kawasaki M. (2006). A brief report on effects of transfer from outdoor grazing to indoor tethering and back on urinary cortisol and behaviour in dairy cattle. Applied Animal Behaviour Science 102, s 119-123

Hulsen, J. (2008). Kosignaler. En praktisk bok om mjölkföretagande med kon i fokus. © Jan Hulsen, oktober 2008, s 11

Hultgren, J. (2001). Effects of two stall flooring systems on the behaviour of tied dairy cows. Applied Animal Behaviour Science 73 (2001), s 167-177

Jensen, M.B., Kyhn, R. (2000). Play behaviour in group-housed dairy calves, the effect of space allowance. Applied Animal Behaviour Science 67, s 35-46

Jensen, P. (1983). Husdjurens beteende. © Per Jensen och LTs förlag. Centraltryckeriet AB, Borås, s 52-65

Jensen, P. (1996). Stress i djurvärlden. © Per Jensen och LTs förlag. Gummessons tryckeri, Falköping, s 121-138

Jensen, P. (2006). Djurens beteende…och orsakerna till det. © Per Jensen och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. Mediaprint, Uddevalla, s 137-142

Jordbruksstatistisk årsbok 2009.

http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruksstatistiskarsbok/jordbr uksstatistiskarsbok2009.4.50cb902d1234ca17a7e8000405.html, 2010-05-11

Jordbruksverkets hemsida. www.sjv.se, 2010-04-14 KRAV: s hemsida. www.krav.se, 2010-04-15

KRAV- historik. http://www.krav.se/Om-KRAV/Fakta-om-KRAV/Historik/ , 2010-05-04 Khan, M:A., Lee, H.J., Lee, W.S, Kim, S.B., Ki, K.S., Ha, J.K., Lee, H.G. & Choi, Y. J. (2007). Pre- and postweaning performance of Holstein female calves fed milk through step-down and conventional methods. Journal of dairy science. 90, s 876-885

Krohn, C.C., Munksgaard, L. & Jonasen, B. (1992). Behaviour of dairy cows kept in extensive (loose housing/pasture) or intensive (tie stall) environments. I. Experimental procedure, facilities, time budgets-diurnal and seasonal conditions. Applied Animal Behaviour Science 34, s 37-47

Lidfors, L.M., Moran, D., Jung, J., Jensen, P., & Castren, H. (1994). Behavior at calving and choise of calving place in cattle kept in different environments. Applied Animal Behaviour Science 42, s 11-28

Lindsäth, M. (2006). Satsa på kalven- den är framtiden. Länsstyrelsen Örebro län. Publ. nr 2006:6. Davidsons tryckeri AB.

Loberg, J. M., Hernandez, C. E., Thierfelder, T., Jensen, M. B., Berg, C. & Lidfors, L. (2007). Weaning and separation in two steps – A way to decrease stress in dairy calves suckled by foster cows. Applied Animal Behaviour Science 111 (2008), s 222-234

Lärn-Nilsson, J., Bjäresten, I., & Sundgren, P-E. (1995). Lantbrukets husdjur, del 1. Centraltryckeriet AB, Borås, s 174-207

Nilsson, M. (1980). Nötkreaturens beteende. LTs förlag, Stockholm, s 34, 52-56, 75

Pettersson, K., Svensson, C.& Liberg, P. (2001). Housing, feeding and management of calves and replacement heifers in swedish dairy herds. Acta Vet Scand 42, s 465–478.

Redbo, I. (1992). The influence of restraint on the occurrence of oral stereotypies in dairy cows. Applied Animal Behaviour Science 35, s 115-123

Regler för KRAV-certifierad produktion, januari 2010. Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/ KRAV, © KRAV ekonomisk förening, Tryck: Grafiska Punkten, Växjö.

Stehulova´, I., Lidfors, L. & Spinka, M. (2007). Response of dairy cows and calves to early separation: Effect of calf age and visual and auditory contact after separation. Applied Animal Behaviour Science 110 (2008), s 144–165

Tucker, C. B., Rogers, A. R., Verkerk, G. A., Kendall, P. E., Webster, J. R. & Matthews L. R. (2006). Effects of shelter and body condition on the behaviour and physiology of dairy cattle in winter. Applied Animal Behaviour Science 105 (2007), s 1-13

Åkeson, N., Johansson, U., Landin, J. & Spörndly, R. (1995). Ekologisk mjölkproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

9 Bilagor

Bilaga ett, frågeformulär lantbrukare

1. Hur håller du dina mjölkkor?

Uppbundna (kort/långbås)

□

□

2. Hur många månader per år håller du dina mjölkkor utomhus?

Under tre månader

□

□

□

3. Vid vilken ålder separerar du kalvarna från modern?

Mindre än ett dygn

□

□

□

4. Hur upplever du att kon/kalven reagerar på separationen?

Inte alls

□ □

□ □

□ □

5. Varför har du valt den här typen av djurhållning KRAV/konventionell, vilka delar av den främjar djurens naturliga beteenden?

Bilaga två, frågeformulär djurskyddsinspektörer

1. Vilka brister ser du i erat regelverk för djur inom mjölkproduktion att utföra sina naturliga beteenden?

2. Vilka miljöer, t.ex. i ladugårdar eller utomhus, främjar djurens naturliga beteenden?

3. Upplever du att ditt arbete leder till förbättrade förhållanden för djur inom svensk djurhållning?

4. Kan du ge exempel på egna erfarenheter som du upplevt problematiska inom den svenska djurhållningen?

5. Anser du att de KRAV anslutna gårdar som du besökt ger mjölkkor bättre möjligheter att utföra sina naturliga beteenden? (Denna fråga ställs endast till inspektörer från länsstyrelsen vilka ser både KRAV anslutna och konventionella gårdar).

Bilaga tre, frågeformulär konsumenter

1. Känner du till KRAV: s produkter?

2. Kan du berätta vad du vet om KRAV, vilka delar i KRAV: s djurhållning är viktigast för dig?

3. Väljer du KRAV märkta mejeri och köttprodukter? 4. Varför/varför inte?

5. Vad tror du är bättre för de mjölkkor som hålls hos KRAV lantbrukare i jämförelse med dem som hålls konventionellt?