Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 HP | Statsvetenskap Politices kandidatprogrammet Vårterminen 2018 | LIU-IEI-FIL-G--18/01930--SE
På knä mellan raderna
– En kvantitativ innehållsanalys av hur Aftonbladet och Svenska
Dagbladet gestaltar tiggeri
__________________________________________________________________________________________
Kneeling between the lines
– A quantitative content analysis of how Swedish press portrays
begging
Amira Fredriksson Roila Jonsson
Handledare: Conny Johannesson Examinator: Bo Persson
Linköpings universitet SE–581 83 Linköping, Sverige 013–20 10 00, www.liu.se
2
Abstract
Title: Kneeling between the lines. A quantitative study of how Swedish press portrays
begging
Authors: Amira Fredriksson & Roila Jonsson Supervisor: Conny Johannesson
Subject: Bachelor thesis in Political Science Term: Spring 2018
Language: Swedish Number of pages: 38 Number of words: 11980
In our study, Kneeling between the lines. A quantitative content analysis of how Swedish press
portrays begging, we aim to investigate how Aftonbladet and Svenska Dagbladet, two Swedish
national newspapers, with different ideological orientations, portray begging during the last year. Also, we intend to discuss the relationship between the newspapers' production of begging and the view of the Swedish welfare state.
The purpose of this study is broken down into three questions: • How are beggars portrayed in the two examined newspapers?
• Who/whom influence the discussion about begging in the two examined newspapers? • How is the phenomenon explained in the two examined newspapers? – who/whom is
responsible and what solutions are discussed?
The method of the study is a quantitative content analysis, inspired by qualitative elements. We have analyzed 118 articles in total.
Based on statistical generalizations, articles from both newspapers portray beggars in an inferior position. Also, it is unusual for those who personalize the phenomenon to influence the news reports. In Svenska Dagbladet, beggars are described in a more destructive and threatening position in comparison to Aftonbladet. In Aftonbladet, the cause of begging is commonly described as a problem of poverty or discrimination while in Svenska Dagbladet it is also portrayed as a consequenceof drug abuse and human trafficking. The advocated solutions differ between the papers. Aftonbladet proposes humanitarian actions while Svenska Dagbladet more often suggests juridical solutions such as a national ban. Based on a more socialist perspective on the welfare state, it is possible to concluded that Aftonbladet tends to have a more altruistic view of the phenomenon. This means that the Swedish state should support third parties without necessarily counting on something in return. Svenska Dagbladet, a newspaper which is more on the right in the ideological scale, appears to primarily advocate Swedish welfare to Swedish citizens.
Keywords: Aftonbladet, begging, content analysis, media, moderate, socialism, Svenska
Dagbladet, welfare state
Nyckelbegrepp: Aftonbladet, innehållsanalys, media, moderat, socialism, Svenska
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
1.1SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 6
1.2BEGREPPSDEFINITION ... 6
2. BAKGRUND ... 7
2.1TIGGERI UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 7
2.2FRI RÖRLIGHET INOM EUROPEISKA UNIONEN (EU) ... 7
2.3ROMERI SVERIGE ... 8
3. TEORETISKT RAMVERK ... 9
3.1DAGORDNINGSTEORIN ... 9
3.2SHANTO IYENGARS ANSVARSMODELL ... 10
3.3DISKURSIV DISKRIMINERING ... 12
3.4VÄLFÄRDSTEORI ... 13
4. TIDIGARE FORSKNING ... 14
4.1SOCIALA PROBLEM OCH MEDIA ... 14
4.2DEN SVENSKA VÄLFÄRDEN ... 16
4.3.VETENSKAPLIG RELEVANS ... 17
5. METOD OCH MATERIAL ... 18
5.1VAL AV METOD ... 18
5.2URVAL OCH MATERIAL ... 18
5.2.1 Nyhetsmedium ... 18 5.2.2 Val av tidningar ... 19 5.2.3 Tidsperiod ... 20 5.2.4 Gatutiggeri i Sverige ... 20 5.2.5 Redaktionellt material ... 21 5.2.6 Databas ... 21
5.3KVALITETOCHREPLIKATIONSGARANTI ... 22
5.3.1 Validitet ... 22
5.3.2 Interkodarreliabilitet ... 23
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 25
6.1ÖVERSIKT OCH UTRYMME ... 25
6.1.1 Artikelstorlek ... 25
6.1.2 Analys ... 26
6.2HUR PORTRÄTTERAS ”TIGGAREN”? ... 26
6.2.1 Beteende och position ... 26
6.2.2 Analys: Beteende och position ... 29
6.2.3 Etnicitet och nationalitet ... 29
6.2.4 Analys: Etnicitet och nationalitet ... 32
6.3VEM/VILKATALAR OM TIGGERI? ... 34
6.3.1 Aktörskap ... 34 6.3.2 Aktörsposition ... 35 6.3.3 Namngivning ... 35 6.4HUR BESKRIVS FENOMENET? ... 37 6.4.1 Orsak ... 37 6.4.2 Åtgärd ... 38 6.4.3 Ansvar ... 39
4
6.4.5 Tematiska och episodiska artiklar ... 40
6.4.6 Analys ... 41
7. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 43
7.1HUR TIGGERI GESTALTAS I AFTONBLADET 1 MAJ 2017–1 MAJ 2018 ... 43
7.2HUR TIGGERI GESTALTAS I SVENSKA DAGBLADET 1 MAJ 2017–1 MAJ 2018 ... 43
7.3FORTSATTA STUDIER ... 45
8. REFERENSFÖRTECKNING ... 46
BILAGA 1: TABELL- OCH DIAGRAMFÖRTECKNING ... 50
5
1. Inledning
År 2015 beräknades det finnas mellan 4000–6000 fattiga EU-medborgare i Sverige, varav en majoritet förväntades försörja sig genom tiggeri. Att be om pengar utan att erbjuda något i gengäld är idag (år 2018) lagligt i Sverige men det råder inga tvivel om att det finns stora meningsskiljaktigheter mellan partierna gällande hur problemet med tiggeri ska bemötas och hanteras. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har bland annat infört en lagändring, vilken träder i kraft i juli 2018, som ska säkerställa ett skydd mot människohandel och därmed mot exploatering av personer som tigger.1 De har även ingått i ett samarbetsavtal med Rumänien och Bulgarien för att möjliggöra förbättrade levnadsförhållanden för de människor som befinner sig i en utsatt situation. Moderaterna anser å andra sidan att dessa åtgärder inte är tillräckliga. De förespråkar ett nationellt tiggeriförbud och vill, med hjälp av ekonomiska sanktioner, sätta större press på Rumänien och Bulgarien. 2
Vanessa Barker skriver i sin artikel Nordic vagabonds: The Roma and
the logic of benevolent violence in the Swedish welfare state (2017) att diskussionen urartats
som en konsekvens av att Sverige, som är välkänd för sin generösa välfärdsstat, måste exkludera utomstående för att skydda den. Trots detta har Sverige en historia av liberal migrationspolitisk. Romerna, särskilt de från Rumänien och Bulgarien, skiljer sig dock från Sveriges traditionella migrationsmönster då det med EU:s fria rörlighet får en möjlighet att stanna tillfälligt i Sverige. Då många av dessa individer ser tiggeri som deras enda inkomstkälla är de mer urskiljbara i jämförelse med traditionella invandrare.3 Deras blottade närvaro har bidragit till en omfattande debatt där media spelar en viktig roll. Dagordningsteorin poängterar medias makt i samhällets opinionsprocesser och hur de formar samhällets prioriteringar.4
1 Proposition 2017/18:123. Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering 2 Haddad Prescilia. Så tycker partierna om tiggeri. 2018-04-05.
3 Ibid, 123.
6
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med vår studie är därför att undersöka hur två tidningar med skilda ideologiska inriktningar, Aftonbladet med socialistisk och Svenska Dagbladet med obunden moderat, gestaltar tiggeri som fenomen under perioden 1 maj 2017–1 maj 2018. Vi avser därtill utifrån valt teoretiskt ramverk diskutera sambandet mellan tidningarnas gestaltning av tiggeri och synen på den svenska välfärdsstaten. För att besvara syftet har vi granskat sammanlagt 118 stycken artiklar som kategoriserats in i ett kodschema vars statistik presenteras i studiens resultatdel. Baserat på kodschemats variabler har sedan följande forskningsfrågor formulerats:
§ Hur porträtteras tiggare i de granskade tidningarna? § Vem/vilka talar om tiggeri i de granskade tidningarna?
§ Hur beskrivs fenomenet i de granskade tidningarna? - vem/vilka bär ansvar och vilka
lösningar diskuteras?
1.2 Begreppsdefinition
Tiggeri: Försök att insamla allmosor eller andra medel genom bön, vädjan eller begäran utan
att erbjuda någon motprestation. Ofta förknippas allmosor med små summor pengar. 5
Tiggare: Individ som i huvudsak livnär sig genom att tigga. Tiggare har ur ett historiskt
perspektiv förknippats med arbets- och hemlöshet. 6
5 Swärd Hans. Tiggeri. Nationalencyklopedin.
7
2. Bakgrund
2.1 Tiggeri ur ett historiskt perspektiv
Ur ett historiskt perspektiv har tiggare i Sverige betraktats som "lösdrivare", en person som inte kunde uppvisa "laga försvar" och saknade godtagbar anställning eller tillräckliga tillgångar till försörjning.7 I takt med att välfärdssamhällets framväxt i början på 1920-talet minskade tiggeriet. Hög arbetslöshet ansågs vara skadligt för samhället då det dels hämmade landets ekonomiska utveckling samt ökade klassklyftorna. Samhällets sociala problem betraktades under perioden som en konsekvens av en ojämn fördelning av arbete, bostad och välfärd.8 Under 1980-och 1990-talet ökade hemlösheten i Sverige och individer kunde återigen ses tigga på gatorna.9
2.2 Fri rörlighet inom Europeiska Unionen (EU)
En grundläggande princip inom EU är att samtliga EU-medborgare har rätt att fritt röra och uppehålla sig inom unionens medlemsländer i upp till tre månader utan villkorliga krav.10 Den fria rörligheten har bland annat gjort det lättare för människor att arbeta i andra länder vilket resulterat i att fattiga ser en möjlighet att söka sig över nationsgränser i hopp om att kunna försörja sig själva och sin familj i hemlandet.11
En av de mest uppmärksammade grupperna i Socialstyrelsens studie Hemlöshet
2017-omfattning och karaktär är EU-medborgare som lever i akut hemlöshet och vistas i Sverige
tillfälligt.12 Varför dessa människor kommer till länder som Sverige kan förklaras utifrån push-
och pullfaktorer. Exempel på push-faktorer är fattigdom och diskriminering i migranternas
hemländer. Pull-faktorer kan vara mottagarländernas accepterande ställning till tiggeri, frivilligorganisationernas hjälpverksamheter och migranternas egna föreställningar om en bättre arbetsmarknad.13 Majoriteten av de EU-medborgare som kommer till Sverige är romer
7 Romers rätt- en strategi för romer i Sverige. SOU:2010:55, 139.
8 Meeuwisse Anna & Swärd Hans. Perspektiv på sociala problem. Stockholm. 2013:2, 31. 9Swärd Hans. Tiggeri. Nationalencyklopedin.
10 2004/38EG. Friheten att röra sig och uppehålla sig i EU.
11 Hemlöshet 2017- omfattning och karaktär. Socialstyrelsen. 2017, 8. 12 Ibid, 74.
13 Swärd Hans. Tiggeri. Nationalencyklopedin; Swärd Hans. Hemlösa tiggare i det offentliga rummet. 2001, 281;
Hemlöshet 2017- omfattning och karaktär. Socialstyrelsen. 2017, 71; Mäkinen
8
från Rumänien och Bulgarien, två av Europas fattigaste länder som gick med i EU år 2007.14 Det var förvisso inte förrän år 2010–2011 det blev vanligt att se tiggande EU-medborgare i Sverige.15
Generellt sätt klassas den romerska folkgruppen till en transnationell, pan-europeisk minoritet som länge varit tvungna att flytta för att undfly förtryck.16 Romer har i århundraden stigmatiserats och förföljts i nästa hela Europa och återfinns idag i det lägsta skiktet när det kommer till fattigdom och social status.17
2.3 Romer i Sverige
Sverige, likt många andra europeiska länder, samlar inte data om etniska, kulturella eller språkliga grupper och de individer som räknas till den nationella minoriteten är de som uttryckligen vill tillhöra gruppen enligt ”självidentifikationsprincipen”.18 De romer som immigrerar till Sverige tenderar att betrakta representanter för samhällsinsatser med skeptiska ögon och undviker ofta kontakt med sociala myndigheter.19 På grund av romernas misstroende och deras konstanta förflyttning är svårt att uppskatta exakt hur många som lever tillfälligt i Sverige och som tigger på landets gator. 20 Genom att väga samman flera undersökningar och statistiska granskningar kan det uppskattningsvis ha funnits mellan 4000–6000 fattiga EU-medborgare i Sverige 2015, varav en majoritet förväntades försörja sig genom tiggeri.21
14 Swärd Hans. Tiggeri. Nationalencyklopedin; Swärd Hans. Hemlösa tiggare i det offentliga rummet. 2001, 270. 15 Ibid, 77.
16 Romers rätt- en strategi för romer i Sverige. SOU:2010:55, 117, 121–122. 17 Ibid, 123.
18 Ibid, 117.
19 Hemlöshet 2017- omfattning och karaktär. Socialstyrelsen. 2017, 78. 20 Ibid, 73.
21 Swärd Hans. Hemlösa tiggare i det offentliga rummet. 2001, 270; Barker Vanessa. Nordic vagabonds: The
9
3. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska ramverk vars ändamål dels är att uppmärksamma betydelsen av medias porträttering och dels beskriva hur problemet kan kopplas till synen på välfärdsstaten. Dagordningsteorin förklarar hur de samhällsfrågor individer anser är viktiga i allra högsta grad påverkas av vilka frågor medierna uppmärksammar. Shanto Iyengars fyra ansvarsmodeller används som teoretisk vägledning för att precisera hur media framställer orsak och ansvar för olika sociala problem. Kristina Boréus begreppsapparat för att studera språklig diskriminering tydliggör hur medias gestaltning kan exkludera vissa grupper genom att bland annat tala i termer om ”vi och dem”. För att komplettera Boréus begreppsapparat används Heartley Dean och Keir Gales teoretiska perspektiv som förklarar hur tiggeri som fenomen kan förstås i en västerländsk kontext i förhållande till medborgarskap.
3.1 Dagordningsteorin
Platons grottliknelse är antagligen en av den politiska filosofins mest kända liknelser. Det är logiskt för de fängslade att uppfatta skuggorna av verkligheten som verklighet då det är allt de ser, och någonsin har sett. Vi människor kan bara förhålla oss till det vi uppfattar med våra sinnen och till detta tillkommer vår tendens att generalisera verkligheten utifrån enstaka observationer. Vi kommer alltid vara beroende av bilder av verkligheten som förmedlas till oss bortom egna erfarenheter. Det finns flera viktiga skillnader i praktiken mellan dagens situation och den situation som Platons grottmänniskor befann sig i. Trots detta behåller liknelsen sin aktualitet genom att påminna oss att reflektera över vad som är verklighet. 22 Det är nödvändigt att reflektera över det faktum att handlingar, vilka grundar sig i de mentala bilder som uppstår när vi matas med olika intryck, får direkta konsekvenser i och för verkligheten.
"Det sätt på vilket människor föreställer sig världen bestämmer vid varje enskilt ögonblick hur de kommer att handla.” 23
Ovanstående resonemang leder oss in på dagordningsteorin vars fundamentala särdrag baseras på en uppfattning om att ökad uppmärksamhet för ett specifikt ämne i media resulterar i ökad entusiasm för ämnet generellt. Vi är beroende av media och journalistik då vi är intresserade och/eller i behov av information bortom våra egna erfarenheter. Det är detta beroende som i sin
22 McCombs, Maxwell. Makten över dagordningen: Om medierna, politiken och opinionsbildningen. 2006, 5–7. 23 Ibid, 6.
10
tur skapar premisser för att medierna ska kunna utöva makt i samhällets opinionsbildningsprocesser.24 De samhällsfrågor väljarna anser är viktiga inför en valkampanj påverkas i allra högsta grad av vilka frågor medierna uppmärksammar.25 Teorin antar alltså att media formar samhällets prioriteringar, inte att media återspeglar redan existerande. Detta är en i stort sett osynlig och fortlöpande läroprocess där våra massmedielärare upprepar sina ämnen, ibland i förbigående, ibland med större emfas. 26 Vi föds inte med åsikter, de skapas och formas genom varje individs enskilda förbindelse med omvärlden. 27
Ofta diskuteras frågan om mediernas makt i termer av dess effekter. 28 Viktigt att tillägga är att dagordningseffekterna kan slå igenom olika snabbt och vara olika länge beroende på nyhetens grad av personligt intresse. En studie under 1966 års amerikanska presidentval granskade elektroniska anslagstavlor där fyra samhällsfrågor diskuterades; skatter, abort, hälso- och sjukvård och immigration. Diskussionerna jämfördes med mönstret i nyhetsrapporteringen om dessa frågor från september till november efter valet. Endast abortdiskussionerna saknade en koppling till mediabevakningens mönster och diskussionen om immigration visade sig vara den tydligaste responsen på nyhetsrapporteringen.29 Vad gäller utrikesfrågor är nyhetsmedierna idag de flesta människors främsta informationskälla. Omfattande studier från såväl USA och Storbritannien visar att individers prioritering av specifikt utrikesfrågor påverkas av dess uppmärksamhet i media. 30
3.2 Shanto Iyengars ansvarsmodell
Shanto Iyengar hänvisar i sin artikel Framing Responsibility for Political Issues: The
Case of Poverty (1990) till studier vilka belyser vikten av hur problem framställs och
följaktligen på vilket sätt det påverkar individers åsikter. Till exempel har forskare kunnat urskilja en lägre grad av acceptans för offentligt bistånd till privatpersoner om dessa porträtterats som ”bidragstagare” istället för ”fattiga”. 31
24 Ibid, 6–7.
25 Ibid, 11. 26 Ibid, 73.
27 Asp, Kent & Bjerling, Johannes. Mediekratin – mediernas makt i svenska val, 2014, 24.
28 McCombs, Maxwell. Makten över dagordningen: Om medierna, politiken och opinionsbildningen, 2006, 7. 29 Ibid, 71.
30 Ibid, 35.
31 Shanto Iyengar. Framing Responsibility for Political Issues: The Case of Poverty i Political Behavior, 1990,
11
Iyengar har även skrivit boken Is anyone responsible (1991) där han utvecklat fyra olika ansvarsmodeller baserat på undersökningar av hur amerikanska medier framställt fattigdom och arbetslöshet:
1. Individualistisk: Den enskilda individen är både orsaks- och åtgärdsansvarig.
2. Samhällelig: Den enskilde individen är varken orsaks- eller åtgärdsansvarig. Orsaksansvaret anses vara på strukturell nivå och problemet bör också åtgärdas på strukturell nivå.
3. Kompensatorisk: För att kompensera för de strukturella begränsningarna bör den enskilde individen ta ansvar för åtgärderna trots att orsaksansvaret är på strukturell nivå. 4. Förmyndar: Den enskilde individen är orsaksansvarig men åtgärdsanavaret läggs på strukturell nivå. 32
För att se om vi utifrån statistiska generaliseringar kan urskilja ett visst ansvarsutpekande i artiklarna avser vi ta hänsyn till dessa modeller i vårt kodarbete.
Hur publiken ser på orsaks- och åtgärdsansvar kan mycket väl påverkas av huruvida medias gestaltning är tematisk eller episodisk. Tematisk gestaltning innebär nyhetsrapportering som fokuserar på att ge en mer övergripande framställning av ett fenomen. Det kan exempelvis handla om förslag på politiska reformer eller generella trender. Denna typ av gestaltning genererar incitament för publiken att skapa sig uppfattningar om vilka beslut som kan påverka eller ligga bakom ett visst fenomen. Motsatsen är episodisk gestaltning som följaktligen handlar att media lägger fokus på enskilda personer och händelser. Till skillnad från den tematiska gestaltningen gör den episodiska gestaltningen publiken mer benägen att se hur ett orsaksansvar och således även ett åtgärdsansvar är på individnivå. 33 Ett fenomen som tiggeri illustreras exempelvis genom att skildra familjer eller enstaka personer som försörjer sig genom att tigga.
32 Shanto Iyengar Is Anyone Responcible, 1991, 52.
33 Iyengar Shanto. Framing Responsibility for Political Issues: The Case of Poverty i Political Behavior, 1990,
12
3.3 Diskursiv diskriminering
Kristina Boréus, professor och före detta verksam vid statsvetenskapliga institutionen i Stockholm, skriver i artikeln Diskursiv diskriminering att det behövs en begreppsapparat för studier om språklig diskriminering. Hon belyser hur vårt språkbruk underbygger och skapar orättvisor och definierar diskriminering som en ”orättfärdig negativ särbehandling av människor, kopplad till deras tillskrivna grupptillhörighet”. Det handlar bland annat om vad som omtalas i vissa kontexter, och vad som inte gör det. Hur individer gestaltas och tillskrivs egenskaper är också hithörande. Att endast omnämna en viss grupp av individer i negativa sammanhang är ett konkret exempel på diskursiv diskriminering då det kan få den utnämnda gruppen att framstå som ett problem.34 Mer specifikt nämner Boréus fyra typer av diskursiv diskriminering:
1) Osynliggörande uppstår då en del varken syns eller omnämns i den offentliga debatten. 2) Exkludering av röster förklaras av att en grupp utesluts från samtal om problem eller behov som rör dem.
3) Objektifiering är avhängig en maktsymmetri och sker när individer antingen förnekas subjektivitet eller skildras som instrument för andras syften.
4) Nedvärdering handlar om kontextberoende och förklarar i enkelhet att en benämning är klart nedvärderande då enbart negativa alternativ väljs trots att det finns positiva eller neutrala alternativ. 35
För att hantera omgivningen använder den mänskliga hjärnan kategorier. Dessa är inte nödvändigtvis diskriminerande och varierar beroende på kulturella och sociala sammanhang. 36 Då en placerar sig själv i en kategori som ”vi” och andra i en kategori som ”de” uppstår distansering, vilket utgör ett fundament för negativ särbehandling då det gör att olikheterna mellan två kategorier vid upprepade tillfällen ”utpekas, förstärks och ges betydelse”. Enligt Boréus lägger distansering och kategorisering tillsammans grund till diskursiv diskriminering. 37
34 Boréus Kristina. Diskursiv diskriminering, 2005, 120-122. 35 Ibid, 128–132.
36 Ibid, 123–124. 37 Ibid, 125.
13
3.4 Välfärdsteori
I artikeln Begging and the contradictions of citizenship (1999) presenterar Hartley Dean och Keir Gale ett teoretiskt perspektiv på hur tiggeri kan förstås inom västerländska samhällen. Författarna hänvisar till Storbritannien där gatutiggeriet blivit allt mer förekommande och påstår att situationen kan associeras med en misslyckad välfärdsstat. 38
Dean och Gale fortsätter diskussionen genom att introducera fem aspekter på hur fenomenet tiggeri kan betraktas, alla förenade med begreppet medborgarskap. Den första aspekten, exclusion from citizenship, innebär att tiggare uppenbart är exkluderade från samhället. Denna aspekt beskrivs utifrån teorier om underklassen trots att det råder delade meningar kring huruvida denna underklass utgörs av oskuldsfulla offer eller klandervärdiga förbrytare. Tanken är hursomhelst att de genom sin existens är ett potentiellt eller faktiskt hot mot den rådande samhällseliten. 39
Huvuddragen i den andra aspekten, failure of citizenship, är att tiggeri kan betraktas som en produkt av en misslyckad integration i samhället. Aspekten utgår ifrån att social sammanhållning och integration i välfärdssamhället grundas av såväl medborgerliga, sociala och politiska rättigheter. Det är inte ovanligt att tiggarens medborgarskap inskränks i samtliga tre dimensioner och således hamnar utanför välfärdssystemet när de varken söker eller tar emot bidrag från staten. 40
Ur en tredje aspekt, aspirations to citizenship, klargörs att tiggaren inte nödvändigtvis är resistent mot samhällets olika ideologiska värderingar.Precis som alla andra är människor i fattigdom motiverade att uppnå försörjning genom arbete och självständighet även om de till viss del är beroende av statliga förmåner. 41
Den fjärde aspekten, the subvention of citizenship, frambringar ett synsätt om att tiggeri är en amoralisk och subversiv aktivitet. Tiggeri kan användas som en typ av motståndsstrategi då det finns en sammanhängande anarkistisk tradition i att exempelvis ta aktivt avstånd från myndigheter och annan offentlig verksamhet. 42
38 Dean Hartley & Gale Keir. Begging and the contradictions of citizenship, 1999, 13. 39 Ibid, 17
40 Ibid, 15 41 Ibid, 19. 42 Ibid, 18.
14
Den femte och sista aspekten, assymetrical or contradictory citizenship, berör de senaste förändringarna i välfärdsstaten som direkt/indirekt kan påverka varför gatutiggeri förekommer. Enligt Dean och Gale har dessa förändringar medfört en obalans mellan de statliga rättigheter som finns och de skyldigheter som läggs på individnivå. Tiggeri kommer således förknippas med ett samhälle som fodrar att individen tar hand om sig själv.43 I jämförelse med Sverige är det viktigt att ta hänsyn till att situationen blir något annorlunda eftersom att det är bestraffbart att tigga i Storbritannien
4. Tidigare forskning
Vår uppsats fokuserar på hur tiggeri som fenomen framställs i media men studier om hemlöshet, sociala problem, fattigdom och/eller romer har också varit av intresse då dessa har en tydlig relation till tiggeri. Forskningsområdet är brett och berör allt ifrån sociologi, journalistik och media-och kommunikationsvetenskap. För en statsvetenskaplig relevans har tidigare forskning med nära relation till våra teorival prioriterats, däribland studier som diskuterar makt och välfärdsstatens roll i frågan. Under rubrik 4.3 motiveras studiens vetenskapliga relevans.
4.1 Sociala problem och media
Stephen Hilgartner och Charles L. Bosk diskuterar i artiklen The Rise and Fall of Social
Problems: A Public Arenas Model (1988) varför vissa sociala problem får mer
allmän uppmärksamhet än andra. Ett socialt problem definieras som ett tillstånd eller en situation där den offentliga diskursen och dess handling har definierats som ett problem. Modellen som framställs förklarar hur allmänhetens uppmärksamhet är en knapp resurs och att intresset för ett socialt problem därmed är begränsat. Detta innebär att observansen av ett socialt problem inte nödvändigtvis behöver betyda att problemet förvärrats. Detsamma gäller ett socialt problem som försvinner från den allmänna diskursen och därmed inte nödvändigtvis förbättrats. Enligt Hilgartener och Bosk konstrueras ett socialt problem då aktörer, såsom media, diskuterar och definierar brydsamheten för allmänheten. Media besitter därmed stor makt då de påverkar hur samhället ser på bland annat starka politiska och ekonomiska grupper samt samhällsekonomiska förändringar. 44
43 Ibid, 20.
15
Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet, skrev år 2001 artikeln Hemlösa
tiggare i det offentliga rummet. I artikeln utgår han från tre teser för att diskuterar eventuella
orsaker till att hemlösa, tiggare och uteliggare, som vistas på offentliga platser, fått en ökad uppmärksamhet under 1990-talet jämfört med 1960-och 1970-talet. Den första tesen beskriver en massmedial påverkan. Dels har mediarapporteringen om hemlöshet ökat under den senare delen av 90-talet, dels har beskrivningen av uteliggare och tiggare förändrats då deras bildliga framställning distanserar dem från övriga. Detta påverkar människors inställning till de som tigger och de som inte gör det. Problemet med hemlöshet tycks vara en konsekvens av individuella problem såsom missbruk, psykisk sjukdom eller misskötsamhet, inte av brister i bostads-och socialpolitik. 45
Den andra tesen uppmärksammar värderingsförändringar. Under 60- och 70-talet trendande värderingar om att alla människor skulle inkluderas i samhället vilket därmed även innefattade de som i Swärds artikel benämns som "avvikare" och "de sämst ställda". I början på 90-talet utvecklades ett mer ”restriktivt” förhållningssätt och diskussionen om individens egna ansvar tog fart. 46
I den tredje tesen diskuteras hur strukturella förändringar kan påverka situationen. Om massmedier uppmärksammar ett ökat obehag till tiggeri bland medborgargrupper, och om allmänna samhällsattityder hårdnar, kommer situationen betraktas och behandlas mer som en ordningsfråga istället för en socialpolitisk fråga. Kraven ställs då istället på de utsatta och inte på samhällsförändringar såsom förändringar i bostadspolitik och trygghetslagstiftningen. Detta resulterar i strukturella förändringar i form av besparingsprogram och mer behovsprövande rättigheter. 47
I en FOU-rapport titulerad Tiggeri- ett nygammalt fenomen (1999:29) ger Ulla Beijer en bild av de, drygt hundratals personerna, som tigger på Stockholms gator i slutet på 90-talet. Rapporten är uppbyggd på intervjuer tiggare och socialarbetare. Beijer granskar bland annat hur massmedia framställer orsaker till tiggeri och sammanfattar den förda diskussionen utifrån två huvudsakliga kategorier: de som accepterat tiggeri och de som är emot tiggeri. För de som accepterat tiggeri är situationen ett resultat av sämre ekonomiska tider vilket i sin tur ökat arbetslöshet och besparingar i välfärden. Utifrån den accepterande
45 Swärd Hans. Hemlösa tiggare i det offentliga rummet, 2001, 147. 46 Ibid, 152.
16
bilden målar massmedia upp tiggeri som ett kreativt sätt att försörja sig. Den mer avvisande diskussionen beskriver tiggeri som ett resultat av en misslyckad socialpolitik. Här poängteras nedskärningar i välfärdssystemet som avgörande för ett mer individualistiskt tankesätt där folket inte längre litar på staten och fenomen som tiggeri uppkommer. Kritik riktas även på att välfärdsstaten bör kunna ta hand om de utsatta. Attitydförändringar beskrivs som ytterligare en anledning till tiggeri där en accepterande bild kan leda till att det blir en trend att be om pengar på gatan. Tiggeri beskrivs som ett ordningsproblem där de som tigger upplevs hotfulla samt riskerar att bidra till ett sämre sceneri av huvudstaden. 48
I artikeln Beggers, scammers, discriminated against by the whole (2011) beskriver Kari Alenius hur finländsk press målar upp en negativ bild av romer som ett ordningsproblem och hur det i sin tur påverkar den allmänna opinionen. Studien är en kvalitativ analys av artiklar från de två finländska kvällstidningarna Ilta-Sanomat och Iltalehti under perioden 2008–2011. Alenius beskriver hur finländsk press framställer romer som avvikare och "de andra" i jämförelse med majoritetsbefolkningen eftersom de ägnar sig åt tiggeri och gatuförsäljning, aktiviteter som inte anses höra till normaliteten. Generellt sätt beskriver tidningarna romernas situation utifrån ett individuellt perspektiv där de har sig själva att skylla för deras motgångar. 49
4.2 Den svenska välfärden
I senare studier som artikeln Are There Fundamental Rights for Roma Beggers in
Europé? (2013) belyser Virpi Mäkinen de etiska och moraliska dilemman som uppstår när
romer immigrerar till Europa och Norden för att tigga. 50 Mäkinen beskriver romer som EU:s "andraklassmedborgare" vars grundläggande rättigheter inte uppfylls inom unionen. 51 Att situationen uppmärksammas i de nordiska länderna har att göra med statens starka inflytande. Staten ses som en aktör som vilken är menad att ta hand om och tillgodose medborgarnas basbehov. Att tiggeri förekommer betraktas följaktligen som ett statligt misslyckande. Utifrån ett nationellt perspektiv ses tiggeri mer som ett statligt misslyckande medan andra delar av östra Europa tenderar att lägga att större ansvar på den enskilde individen. 52
48 Beijer Ulla. Tiggeri- ett nygammalt fenomen. FOU:1999:29, 11–13.
49 Aleniu Kari. Beggers, scammers, discriminated against by the whole of Europé: Romania´s Roma
in Finnish tabloids, 2008-2011, 2012.
50 Mäkinen Virpi. Are There Fundamental Rights for Roma Beggers in Europé?, 2013, 202. 51 Ibid, 202.
17
Vanessa Barker tar upp ett liknande perspektiv i artikeln Nordic vagabonds: The Roma and
the logic of benevolent violence in the Swedish welfare state (2017). Barker menar att tiggeri
skapar debatt då det svenska folket ser de som tigger som utsatta eftersom de exkluderas från samhällssystemet. Sverige har likt andra nordiska länder spenderat den större delen av 1900-talet med att försöka utrota fattigdom. De som tigger bidrar inte till välfärdssystemet, genom att exempelvis betala skatt, och kan därmed inte heller ta del av de förmåner som kommer med systemet. Eftersom samhällets resurser är länkat till medborgarskap, och även en viss grad av nationalism, exkluderas utomstående som tillfälligt vistas i landet.53 Barker beskriver hur ökade kontroller för att bevara en nationell identitet och social trygghet betraktas rädda individer från sitt eget val av försörjning, vilket enligt hennes mening dessvärre undergräver rätten till självbestämmande, individuell autonomi och fri rörlighet. 54
4.3. Vetenskaplig relevans
Denna studie är relevant ur ett utomvetenskapligt perspektiv då migration och integration är utmaningar som mer eller mindre berör alla världens länder. Det faktum att människor idag tvingas fly för att undvika förtryck, konflikter och naturkatastrofer har onekligen skapat debatt om hur situationen bäst hanteras. Den utomvetenskapliga relevansen fungerar främst som ett tilläggskrav till det inomvetenskapliga kriteriet, vilket handlar om att man ska arbeta kumulativt, det villa säga ge bidrag till den hittillsvarande forskningen. 55 Tidigare studier har
bland annat diskuterat hur situationen bemöts på ett unikt sätt i Sverige då vi historiskt sett betraktat fattigdom som ett resultat av en misslyckad välfärdsstat. Andra studier har istället granskat hur medias gestaltning påverkar situationen. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att, med hjälp av utvalda teorier, ta båda av de tidigare nämna aspekterna i beaktning. Uppsatsen ämnar även ge bidrag till tidigare forskning genom att arbeta med material som ligger nära i tid. Tidsaspekten är framför allt relevant då situationen har förändrats avsevärt efter år 2007 när Rumänien och Bulgarien gick med i EU. Vi har inga ambitioner att flytta på forskningsfronter utan ser snarare vår studie som en länk i en beviskedja.
53 Barker Vanessa. Nordic vagabonds: The Roma and the logic of benevolent violence in the
Swedish welfare state. 2017, 126–127.
54 Ibid, 121, 134.
18
5. Metod och material
I det här avsnittet avser vi diskutera varför vi valt att göra en kvantitativ studie. Därefter förklaras och motiveras uppsatsens avgränsningar, bland annat val av nyhetsmedium, val av tidningar och val av tidsperiod. Här diskuteras även den valda databasen, Retriever, och alternativa mediearkiv. Sist presenteras studiens kvalitet- och replikationsgaranti.
5.1 Val av metod
Syftet med studien är att undersöka hur tiggeri som fenomen framställs i media det senaste året. Frågeställningen är mångdimensionell och kan angripas såväl kvantitativt som kvalitativt. Eftersom vi är ute efter de överordnade frekvenserna och tendenserna i medierapporteringen är det relevant att göra en kvantitativ innehållsanalys, med inslag av kvalitativa analysmetoder. 56 Angreppssättet gör det möjligt att gå igenom en större mängd analysenheter, och parallellt få visst utrymme för närläsning. Diskussionen om val av metod fortsätter nedan i avsnitt 5.3 som berör validitet och reliabilitet.
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap och författare, m.fl. skriver i Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad (2017) att det råder inflation i användningen av begreppet ”diskursanalys”. Studier som egentligen borde kategoriseras som en norm-, idé- eller textanalyser har alla, trots stora olikheter, idag en tendens att placeras under samma kategori; nämligen diskursanalys. Ovanstående resonemang förklarar varför vi väljer att ta avstånd från begreppet och enbart nämner att det använda metodologiska angreppsättet har ”kvalitativa inslag”. 57
5.2 Urval och material
5.2.1 Nyhetsmedium
Efter en djupare förståelse för dagordningsteorin undrar många vilket nyhetsmedium som har störst makt över oss. Påverkas vi mest av TV eller tidningar? "Det beror på" tycks vara det bästa svaret på frågan. Utifrån empiriska generaliseringar kan forskare konstatera att det i hälften av alla fall inte finns någon märkbar skillnad mellan TV-nyheters och tidningars auktoritet över
56 Essaiasson Peter, Gillijam Mikael, Oscarsson Henrik, Towns Ann, Wängerud Lena. Metodpraktikan: konsten
att studera samhälle, individ och marknad., 2017, 198.
19
dagordningen. Samtidigt tenderar tidningarna ha ett försprång med förhållandet två till ett i den andra hälften av fallen. Det sistnämnda mönstret kan förvåna en del då TV upplevs vara vår tids mäktigaste sätt att kanalisera nyheter. Varför tidningar tycks ha en större inverkan kan bero på att vi har längre tid på att lära oss tidningarnas dagordning. Ett nyhetsklipp är vanligtvis inte längre en någon minut och till skillnad från en nyhetsartikel, i antingen fysisk eller digital form, är det inte lika smidigt att se om en livesänd nyhetsrapportering. Ur ett internationellt perspektiv finns ytterligare en faktor som förklarar tidningarnas kontroversiella överordnad. Nästan världens alla tidningar är privatägda samtidigt som TV-utbudet till viss mån är statligt kontrollerat genom censur eller dylikt. 58 För övrigt presenterar TV i regel nyheter utifrån en episodisk gestaltning och eftersom vi vill komma åt såväl episodiska som tematiska gestaltningar är det mer relevant att analysera tidningar. 59
5.2.2 Val av tidningar
För att uppnå ideologisk spridning har vi valt att granska dagspress med en uttalad socialistisk inriktning, Aftonbladet, respektive en moderat inriktning, Svenska Dagbladet. Aftonbladet är en kvällstidning som trycks i Stockholm och ges ut i flera orter i Sverige. Den norska mediekoncernen Schibsted övertog den ekonomiska kontrollen av tidningen 1996 samtidigt som Landsorganisationen i Sverige (LO) fortfarande influerar tidningens politiska orientering. Aftonbladet har som språkrör för arbetarrörelsen inte sällan stått på socialdemokratins vänsterflygel 60 Morgontidningen Svenska Dagbladet (SvD) grundades 1884 och har historiskt sätt influerats av starka krafter inom det svenska näringslivet och Högerpartiet. Tidningen har följaktligen haft en mer politisk konservativ hållning med flera högerpolitiker som chefredaktörer. I början på 1980-talet blev tidningens politiska ställning friare och idag definierar de sig som ”obunden moderat”. I likhet med Aftonbladet ägs SvD sedan 1998 av Schibsted. 61
Utöver hänsyn till ideologisk spridning är urvalet även effektorienterat. Då dagordningsteorin berör medieeffekter anser vi att det är hithörande att välja underlag från tidningar som når en stor del av den svenska befolkningen, och därmed rimligen har större inflytandet på
58 McCombs, Maxwell. Makten över dagordningen: Om medierna, politiken och opinionsbildningen, 2006, 75–
76.
59 Iyengar Shanto. Framing Responsibility for Political Issues: The Case of Poverty i Political Behavior, 1990,
22.
60Oscarsson Ingmar, Gruvö Jonas, Gustafsson Karl Erik. Aftonbladet. Nationalencyklopedin. 61 Sandlund Elisabeth. Svenska Dagbladet (SvD). Nationalencyklopedin.
20
den allmänna opinionen. Statistik från Reuters Institute Digital News Report 2016 konstaterar att såväl Aftonbladet som SvD är de mest använda rikstäckande tidningarna med socialistisk och (obunden) moderat inriktning.62
Att individer väljer att använda sig av en viss typ av medium ofta behöver inte nödvändigtvis betyda att de har mer förtroende för den. I rapporten från Reuters Institute förklaras visserligen att svenskar tenderar att ha mest förtroende för Sveriges Radio (SR) och SVT, samt det tidningar vi personligen valt att prenumerera på. 63
Det relevant att granska rikstäckande tidningar eftersom tiggeri är ett rikstäckande problem i Sverige.
5.2.3 Tidsperiod
Då det är riksdagsval i höst (september 2018) och migration/integration är en av de viktigaste valfrågorna, är det följaktligen relevant att ta del av det senaste materialet för en aktuell bild av hur fenomenet framställs. I studiens avsnitt om forskningsläget skildrats även hur det redan finns kvantitativ/kvalitativ forskning som jämför hur framställningen av tiggeri som fenomen i Sverige har förändrats över tid. Mot denna bakgrund har vi valt att avgränsa oss till artiklar från det senaste året, mer specifikt från 1 maj 2017–1 maj 2018. Urvalet är således strategiskt. Vi upplever att avgränsningen genererar en praktiskt hanterbar mängd data att analysera, närmare bestämt 118 stycken artiklar.
5.2.4 Gatutiggeri i Sverige
Artiklarna i vårt datamaterial handlar om tiggeri som fenomen och/eller personer som tigger i Sverige, vilket betyder att vi har valt bort en hel del artiklar om tiggeri som i sammanhanget inte är relevanta. Vi har bland annat selekterat bort artiklar som berör organisationer eller politiker som tigger pengar, tiggarbrev, djur som tigger, kulturrecensioner och andra artiklar som inte direkt handlar om gatutiggeri i Sverige. Vi har valt att inte analysera utrikesartiklar dels eftersom att de till stor del handlar om tiggeri utomlands, där förhållandena skiljer sig avsevärt från Sverige, samt innefattar många reportage där en individ som tigger enbart utgör av en del av miljöbeskrivningen.
62 Newman Nick, Fletcher Richard, Levy David. A. L och Kleis Nielsen Rasmus. Reuters institute digital news
report 2016, 2016, 50–5.
21 5.2.5 Redaktionellt material
Denna studie behandlar allt redaktionellt inrikesmaterial (åsiktsmaterial, feature och nyhetsmaterial) som Aftonbladet och Svenska Dagbladet själva ansvarar för. Vår föreställning är att läsare har en tendens att inte tolka redaktionellt material och debattartiklar på samma sätt som insändare då de förstnämnda innehar en viss auktoritet. Debattartiklar är i regel författade av sakkunniga personer, som exempelvis företrädare för organisationer eller politiker, samtidigt som övrigt redaktionellt material dessutom har passerat en ansvarig utgivare och en redaktör. Det innebär att återpublicerade tweets, insändare eller andra fragmentariska citat inte har kodats.
Det är visserligen värt att tillägga att insändare på ett sätt kan ge en uppfattning om den allmänna opinionen då även de vanligtvis passerar ett redaktionellt filter. Vi har valt att inte inkludera dem i vår studie då vi fortfarande anser att de inte har samma eftertryck som övrigt material.
5.2.6 Databas
I den här studien har vi valt att använda oss av det svenska mediearkivet Retriever för att ta fram vårt material. Till en början använde vi sökordet tigg* för att fånga in samtliga begrepp som kunde beröra gatutiggeri, exempelvis tiggare, tigga, tiggeri, tiggeriförbud tiggeriet,
tiggde. Efter ett antal kodningar kom vi fram till att sökordet innebar att vi fick sålla bort en hel
del irrelevanta artiklar. Det är ovanligt att begrepp som ”tiggde” förekommer i en artikel utan att liknande begrepp som ”tiggare” eller ”tiggeri” också förekommer i samma artikel. Mot denna bakgrund kom vi fram till att det är smidigare att använda sig av söksträngen tigga* OR tiggeri*. Som nämns i avsnitt 5.2.4 har vi avgränsat oss till gatutiggeri i Sverige, vilket vår valda söksträng inte tar hänsyn till. Oavsett är det fortfarande inte relevant att inkludera sökord som ”Sverige” eller ”svenskt” då vi noterat att de flesta artiklar som handlar om gatutiggeri i Sverige inte alltid skriver ut det. En sådan avgränsning i sökningen skulle följaktligen resultera i en hel del systematiska bortfall. Det är inte heller komplicerat att se vilka artiklar som berör gatutiggeri i ett annat område än Sverige eftersom det oftast skrivs ut i rubriken.
Eftersom en aldrig kan vara helt säker på att allt material, till exempel upphovsrättsskyddat material från frilansare, läggs ut i digitala arkiv finns anledning att vara källkritisk. Vi är utifrån
22
detta resonemang medvetna om att det finns en risk att samtliga artiklar som berör gatutiggeri i Sverige från 1 maj 2017–1 maj 2018 inte inkluderats i studien. Alternativt är att använda Kungliga bibliotekets (KB) söktjänst för digitaliserade dagstidningar, med samtliga inskannade fulltexter, vilken finns tillgängligt på Linköpings universitetsbibliotek sedan januari 2018. I samråd med erfaren bibliotekarie kom vi förvisso fram till att KB:s söktjänst varit mer relevant vid behov av äldre material som troligtvis inte skulle finnas i samma utsträckning i Retriever. När det gäller material som publicerats nära i tiden ska det inte finnas nämnvärda skillnader i tillgång. För att kunna ta del av det material som finns via KB hade vi till skillnad från Retriever därtill behövt boka tid för att använda en särskilt anpassad, stationär, dator. Ur en praktisk synvinkel hade detta onekligen komplicerat och fördröjt kodningen.
5.3 Kvalitet och replikationsgaranti
Det krävs en hög grad av kvalitet för att resultaten av en vetenskaplig studie ska vara giltiga. Med andra ord är det viktigt att vi mäter det vi utger oss mäta, närmare bestämt hur tiggeri som fenomen gestaltas i media. Begreppsvaliditet uppnås när de teoretiska definitionerna överensstämmer med de operationella indikatorerna (variabler/variabelvärden) och det finns en frånvaro av systematiska mätfel. God begreppsvaliditet i kombination med god reliabilitet ger följaktligen god resultatvaliditet.64 Reliabilitet kan enklast definieras som frånvaro från slumpmässiga fel. 65
5.3.1 Validitet
Det finns flera sätt att operationalisera hur media framställer tiggeri som fenomen. Frågeställningen är bred vilket gör det nödvändigt att avgränsa sig. För att förstå fenomenet utifrån vårt syfte har vi valt att utgå från tidigare forskning för att sedan operationalisera fenomenet utifrån etablerade begrepp och teorier. Att hämta inspiration till operationalisering från andra forskare är en känd teknik för att garantera god begreppsvaliditet då de ofta redan hunnit bli granskade inom forskarsamhället. 66
64 Essaiasson m.fl. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017, 58–59, 64. 65 Ibid, 58.
23
Vissa variabler och variabelvärden har vi resonerat oss fram till och utvecklat själva. Vi har utgått ifrån att det är en fördel att granska fler än färre variabelvärden eftersom de kan slås ihop om nödvändigt. 67
För att variablerna och dess variabelvärden ska vara tydligt definierade och enkla att skilja från varandra måste det finnas konkreta tolkningsregler vid varje vetenskaplig undersökning.68 Detta är varför vi valde att göra en gemensam pilotstudie vilken var ämnad att fungera som ett ”inledande certifikat” för att det skulle vara praktiskt genomförbart att koda de variabler vi tänkt oss. Pilotstudien förbättrade även operationaliseringen då vi fick möjlighet att precisera, lägga till och ta bort variabelvärden.
För att säkerställa att vi kodade lika hade vi även ett antal uppsatta tolkningsregler. Vi har använt huvudandelsprincipen i de fall en artikel till exempel angett både diskriminering och fattigdom som orsak. Med andra ord har vi kodat artikeln efter den huvudsakliga orsaken.69 I
de fall vi var osäkra på hur vi skulle koda en artikel använde vi oss dessutom av en tveksamhetsmarkör vilka vi diskuterade i efterhand för att komma fram till ett gemensamt beslut. För att någon kodare inte skulle få för stort utslag på någon av tidningarna valde vi att dela upp arbetet så att vi båda skulle få koda hälften av alla SvD:s och Aftonbladets artiklar.
Extern validitet definieras av i vilken utsträckning slutsatser från ett urval kan generaliseras till
den större populationen. I vår studie är den större populationen Aftonbladet och SvD i allmänhet.70 I vår undersökning kan vi uttala oss om våra utvalda tidningar under det senaste året. I och med vårt strategiska urval av tidningar vilka kan betraktas ha ett stort inflytande på den allmänna opinionen tror vi oss ändå kunna konstatera att vårt resultat kan antas vara relativt allmängiltigt.
5.3.2 Interkodarreliabilitet
När det kommer till specifikt kvantitativ innehållsanalys är det viktigt att göra en avvägning mellan validitet och reliabilitet som bottnar i att göra en mätprocedur situationsanpassad och standardiserad samtidigt. Att enbart räkna förekomsten av olika ord är enligt metodforskarna Jan Teorell och Torsten Svensson en aning naiv men också vanlig uppfattning om vad innehållsanalys går ut på. En sådan metod skulle onekligen minimera inslag
67 Ibid, 205. 68 Ibid, 207. 69 Ibid, 208. 70 Ibid, 59.
24
av osystematiska mätfel och godtycke; metoden blir reliabel. Invändningen mot en sådan metod är att validiteten blir lidande eftersom att den inte tar hänsyn till de sammanhang i vilka orden förekommer. För att göra en mer sofistikerad innehållsanalys har vi därför räknat minsta meningsbärande enheter utifrån ett schema av på förhand disponerade kodningskategorier. Till exempel: ”Diskuteras tiggeri som ett ordningsproblem?”. Detta ökar validiteten. 71
Intersubjektivitet innebär att en studie kan utföras flera gånger vid olika tillfällen av olika
forskare och fortfarande erhålla samma resultat. 72 Som tidigare nämnts är vår studie främst av kvantitativ karaktär men eftersom vi även inspirerats av kvalitativa inslag har kodningen inneburit en viss grad av tolkning. I efterhand genomförde vi därför ett så kallat interkodarreliabilitetstest genom att testkoda 20 artiklar vardera av varandras material. Genom att räkna andel avvikande/överensstämmande kodningar undersöktes reliabiliteten variabel för variabel. 73 Med hjälp av ett sådant test kan vi se vilka variabler som
är mer säkra och vilka vi får vara mer aktsamma att anta något kring. Variabelns ”svårighetsgrad” påverkar vad som anses vara en godtagbar andel avvikande. Variabler med längre grad av bedömning, till exempel typ av artikel, kräver en högre grad av överensstämmelse än variabler med högre grad av bedömning, till exempel orsaksansvar. 74 I testkodningen framkom att våra tolkningar av en av de mer krävande variablerna, ”Diskuteras möjliga åtgärder rörande tiggeri?”, skilde sig så pass mycket åt att den skulle bli problematisk att använda i en analys. Det var inte ovanligt att en av oss svarade ”nej” samtidigt som den andra kunde koda den helt motsatt. Problematiken låg i att vi behövde ta hänsyn till ifall åtgärden förespråkades eller kritiserades. För att höja studiens kvalitet gjorde vi om den första variabeln till två variabler.
Vi hade total samstämmighet på variablerna 1–5, 7–16, på variablerna 6, 17–20, 24–25 kodade vi lika till 95 procent eller högre och vi kom upp i 75–90 procent samstämmighet på variablerna 21–23 och 26. Då de sistnämnda kräver ett högre mått av tolkning är interkodarreliabiliteten god enligt vår mening.
Se ”Bilaga 2” för fullständigt kodschema.
71 Teorell mfl. Att fråga och svara - samhällsvetenskaplig metod. 2007, 269.
72 Essaiasson m.fl. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad 2017, 25. 73 Ibid, 65.
25
6. Resultat och analys
Nedan presenteras studiens resultat, det vill säga hur tiggare porträtteras, vem/vilka som talar om tiggeri samt hur fenomenet beskrivs utifrån orsaks- och åtgärdsansvar. Inledningsvis ges en översikt över hur mycket utrymme tiggeri får i tidningarna. Analyser kopplade till det teoretiska ramverket förekommer i direkt anslutning till de olika delresultaten.
För att statistiken lättare ska förstås hänvisar vi läsaren att ta del av det fullständiga kodschemat (Bilaga 2) innan läsningen fortsätter.
6.1 Översikt och utrymme
6.1.1 Artikelstorlek
Resultatet nedan visar att Aftonbladets artiklar mest frekvent upptar en helsida medan SvD:s i störst utsträckning är mindre än en halvsida. I andelen helsidor skiljer det sig 23,5 procentenheter och i andelen som är mindre än en halvsida är skillnaden 20 procentenheter. Det finns inga nämnvärda skillnader i andelen halvsidiga artiklar.
Kommentar: Vi har kodat totalt 118 artiklar, 64 från Aftonbladet och 54 från Svenska Dagbladet.
0 10 20 30 40 50 60
Helsida Halvsida Midre än halvsida
Diagram 6:1 Artikelstorlek
(procentandel av samtliga artiklar per tidning)
26 6.1.2 Analys
Utifrån dagordningsteorin75 skulle ovanstående resultat innebära att Aftonbladet i högre utsträckning än SvD genererar incitament för att tiggeri ska bli en för allmänheten viktig fråga. En förhållandevis stor artikel behöver förvisso inte nödvändigtvis innebära att det talas mer om tiggeri/tiggare. En artikel skulle kunna kodas som "Helsida" trots att det kanske bara nämns ett enda ord om tiggeri i hela texten. För att hålla reliabiliteten på en god nivå har vi ändå valt att koda utifrån artikelstorlek. Vår uppfattning är att fenomenets faktiska utrymme framträder vid analys av andra variabler såsom till exempel antal adjektiv/beskrivande formuleringar och huruvida åtgärder kritiseras eller förespråkas. Vi uppmanar därför att resultatet nedan bör betraktas med en viss försiktighet samtidigt som vi anser att det fortfarande är relevant att ha med då en lång artikel ofta, halvsida/helsida, diskuterar fenomenet på ett mer "utförligt" sätt än bara genom några få ord.
6.2 Hur porträtteras ”tiggaren”?
6.2.1 Beteende och position
I en studie som ämnar undersöka hur tiggeri som fenomen framställs är det ytterst befogat att se hur de som får personifiera fenomenet porträtteras. Vi har valt att göra detta genom att koda verb, adjektiv och andra typer av beskrivande formuleringar. Totalt har vi samlat in 431 stycken begrepp/formuleringar och som visas i tabell 6:1 förekommer dessa mer i Aftonbladet än i SvD. Det skiljer 17,4 procentenheter i användningen av verb och 14,5 procentenheter i användningen av adjektiv.
Tabell 6:1 Användning av beskrivande ord/formuleringar
(procentandel av samtliga artiklar per tidning)
Tidning Verb Adjektiv
Aftonbladet 56,3 81,2
Svenska Dagbladet 38,9 66,7
27
I efterhand har vi kunnat urskilja trender vilket i sin tur förmått oss dela in orden i två övergripande kategorier: social position och beteende. Ursprungligen hade vi tänkt utforma en tredje kategori vilken var ämnad att beskriva kropp/utseende. Eftersom vi kunde upptäcka väldigt få beskrivande ord av den karaktären var den i slutändan bättre att inte inkludera då den skulle riskera att bli intetsägande.
För att precisera ifall orden i de två övergripande kategorierna kan klassas som typiskt negativa eller positiva har vi delat in dem i underkategorier. För att skilja ”negativt beteende” från ”hotande position” har vi resonerat som följande; att tillskrivas en hotande position är oftast negativt, samtidigt som negativa beteenden är inte nödvändigtvis är hotande.
Tabell 6:2 Exempel på adjektiv och andra typer av beskrivande formuleringar
Hotande position Underlägsen position Negativt beteende Positivt beteende
kriminell fattig säljer sex ler varmt
obehagliga oerhört rädd förstör miljön tänker på andra aggressiv offer för
människohandel
bosätter sig illegalt hälsar
hotfull trakasserade orsakar störning
genom "upprepad urinering"
hjälper
Förutom att det finns skillnader i användningen av beskrivande formuleringar kan vi genom att betrakta tabell 6:3 dessutom se att SvD har en tendens att tillskriva individer som tigger ett mer negativt beteende. Det skiljer 5,1 procentenheter i användningen ord/formuleringar. Vad gäller tillämpningen av ord/formuleringar som tillskriver tiggaren ett mer neutralt eller positivt beteende är skillnaden mindre.
28
Tabell 6:3 Typ av beteende som tillskrivs individer som tigger
(procentandel av samtliga beskrivande ord/formuleringar per tidning)
Tidning Negativt Neutralt Positivt Antal ord
Aftonbladet 16,4 58,5 25,1 39 st
Svenska Dagbladet 21,5 57,8 22,7 27 st
Kommentar: ”Spelar musik” och ”säljer blåbär” är exempel på ord/formuleringar som vi kategoriserat tillskriva tiggare ett neutralt beteende.
Trots att det förekommer betydligt fler ord/beskrivande formuleringar i Aftonbladet visar tabell 6:4 att det inte finns några större skillnader i hur tidningarna positionerar tiggare i en social kontext. I de flesta fallen beskrivs tiggare befinna sig i en underlägsen situation. Värt att tillägga är det faktum att vi under kodningsarbetet observerade att en övervägande majoritet av de artiklar i Aftonbladet som tillskriver tiggare en hotande position skildrar ett specifikt fall. Det rör sig om ett antal artiklar i slutet av februari 2018 vilka visserligen handlar om gatutiggeri i Sverige men inte om den ”typiska” tiggaren. I korthet rapporterar artiklarna om en man med nordiskt ursprung som misstänkts för grov penningtvätt då han blivit påkommen med miljonbelopp i kontanter efter att han tiggt om pengar till en bussbiljett i Uppsala.
Om vi tar hänsyn till detta i kodningen och exkluderar artiklarna från statistiken blir resultatet märkvärt annorlunda. Andelen insamlade ord/formuleringar i Aftonbladets artiklar som tillskriver tiggare en hotande position skulle då bli 2,1 procent. I kontrast till SvD:s 15 procent är det en stor skillnad, vilken för övrigt enbart hade en artikel om den ovanstående händelsen.
Tabell 6:4 Typ av position som tillskrivs individer som tigger
(procentandel av samtliga beskrivande ord/formuleringar per tidning)
Tidning Hotande Neutral Underlägsen Antal ord
Aftonbladet 12 (2,1) 17 70 253 st
Svenska Dagbladet 15 18 67 105 st
Kommentar: ”Föräldrar” och ”kvinnlig” är exempel på ord/formuleringar som vi kategoriserat tillskriva tiggare en neutral position.
29 6.2.2 Analys: Beteende och position
En majoritet av de ord/formuleringar som används i de båda tidningarna tillskriver tiggare ett neutralt beteende och en underlägsen social position. Det faktum att SvD tillskriver tiggare ett mer negativt beteende och en mer hotande position (om vi utgår ifrån 2,1 procent) kan utifrån Boréus perspektiv på diskursiv diskriminering leda till att tidningen, i högre grad än Aftonbladet, förmedlar en mer nedvärderande bild av "tiggare".76 De enskilda individerna som placeras in i gruppen riskerar att präglas av den negativa uppfattningen. Distansering är enligt Boréus ett fenomen som uppstår i samband med att individer kategoriseras utifrån ett vi- och dem perspektiv. Detta är som tidigare nämnts ett fundament för negativ särbehandling då det gör att olikheterna mellan två kategorier vid upprepade tillfällen ”utpekas, förstärks och ges betydelse”. Hon menar att begreppsanvändningen är tydligt nedvärderande när de negativa väljs trots att det finns neutrala och/eller positiva alternativ. Det skapas en distans mellan de icke-utsatta och icke-hotande när de individer som tigger porträtteras som just icke-utsatta och hotfulla. Utifrån Dean and Gales resonemang om medborgarskap77 är det möjligt att föra en diskussion om att SvD i högre utsträckning tenderar att exkludera tiggare från det symboliska medborgarskapet som en konsekvens av att tidningen oftare hänför tiggare en hotande position. Som vi kan se nedan i avsnitt 6.2.3 visar statistiken att Aftonbladet mer frekvent än SvD tillskriver tiggare en nationalitet/etnicitet. Detta skulle kunna tänkas flytta fokus från ett eventuellt fallerade svenskt välfärdssystem till de rådande miserabla förhållandena i tiggarnas hemländer, i huvudsak Rumänien och Bulgarien. Detta skulle i sin tur kunna påverka idén om att den som tigger i sig inte utgör samma hot för den svenska välfärdsstaten.
6.2.3 Etnicitet och nationalitet
Tabell 6:6 visar hur Aftonbladet mer frekvent än SvD tillskriver tiggare en nationalitet/etnicitet. 45,4 procent av Aftonbladets artiklar och 29,7 procent av SvD:s artiklar tillskriver tiggare en nationalitet, varav en övervägande majoritet av dessa är från Rumänien
76 Boréus Kristina. Diskursiv diskriminering, 2005, 120–132.
30
och/eller Bulgarien. Den tiggande individen tillskrivs en etnicitet i 21,9 procent av artiklarna i Aftonbladet och i 14,8 procent i SvD, varav samtliga fall är romer.
Tabell 6:5 Tiggare tillskrivs en nationalitet/etnicitet
(procentandel av samtliga artiklar per tidning)
Tidning Nationalitet Etnicitet
Aftonbladet 45,5 21,9
Svenska Dagbladet 29,7 14,8
Vi har kodat variablerna utifrån ytterligare en kategori, nämligen ifall det är tiggaren själv eller skribenten som tillskriver ursprung. Eftersom statistiken i avsnitt 6.3 nedan visar att tiggare väldigt sällan kommer till tals i de båda tidningarna, och därmed inte kan uttrycka sig om nationalitet/etnicitet, har vi valt att slå samman de två kategorierna
Bland de ord/beskrivande formuleringar som använts för att porträttera tiggare är "EU-migrant" eller "EU-medborgare" en av de mest förekommande. En tiggare beskrivs som EU-migrant och/eller EU-medborgare i 25,2 procent av artiklarna i Aftonbladet och i 14,8 procent av artiklarna från SvD. Begreppen förklarar att de tiggande individerna som förekommer i texten inte kommer från Sverige utan från andra länder inom EU eller är migranter inom unionen. Nedanstående diagram visar hur orsaks- och åtgärdsansvar diskuteras i de två tidningarna när nationalitet angivits i jämförelse med hur siffrorna ser ut generellt. I samtliga artiklar där etnicitet nämns tillskrivs individen en nationalitet vilket förklarar varför vi valt att enbart granska variabeln där artikeln tillskriver tiggaren en nationalitet. I diagram 6:2 och 6:3 kan vi se hur åtgärds- och orsaksansvar i högre utsträckning läggs på tiggarnas hemländer då tiggaren tillskrivs en nationalitet. I avsnitt 6.4 diskuteras orsaks- och åtgärdsansvar mer utförligt.
31
Diagram 6:4 och 6:5 visar hur diskussionen om åtgärder påverkas av att tiggare i artikeln tillskrivs en nationalitet. De åtgärder som i större utsträckning förespråkas är humanitära åtgärder medan antalet artiklar som förespråkar juridiska åtgärder minskar. Detta gäller för båda tidningarna. Den förändring i diskussionen som däremot skiljer tidningarna åt är att Aftonbladet i mindre utsträckning kritiserar humanitära åtgärder och något oftare kritiserar juridiska åtgärder medan diskussionen i SvD är näst intill oföränderlig.
0 10 20 30 40 50 Aftonbladet Aftonbladet (om nationalitet anges) Svenska
Dagbladet Dagbladet Svenska (om nationalitet
anges)
Diagram 6:2 Hemländer har åtgärdsansvar
(procentandel av samtliga artiklar
per tidning) 0 10 20 30 40 50 Aftonbladet Aftonbladet (om nationalitet anges) Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet (om nationalitet anges)
Diagram 6:3 Hemländer har orsaksansvar
(procentandel av samtliga artiklar
per tidning) 0 10 20 30 40 50
Juridisk Mot tiggaren Humanitär
Diagram 6:4 Förespråkad åtgärd om nationalitet inte anges/anges)
(procentandel av samtliga artiklar per tidning)
Aftonbladet Aftonbladet (om nationalitet anges) Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet (om nationalitet anges)
32 6.2.4 Analys: Etnicitet och nationalitet
Statistiken ovan tydliggör hur tidningarna tenderar att likställa individer som tigger med EU-migranter från huvudsakligen Rumänien och Bulgarien, vilka dessutom har en benägenhet att klassas synonymt med romer.
Andelen artiklar, i både Aftonbladet och SvD, som tillskriver tiggare en nationalitet/etnicitet är förvisso färre än förväntat. En möjlig förklaring är att fenomenet redan är starkt färgat av fördomar och förväntningar. Det skulle också kunna bero på att det idag finns pressetiska regler vilka rekommenderar att berörda personers nationalitet/etniskt ursprung inte ska framhävas om det är missaktande och saknar betydelse för sammanhanget. Då fakta från bland annat frivilligorganisationer visar att en majoritet av de som tigger är romer från Rumänien kan det anses skäligt att skriva om romer i samband med tiggeri. Detta behöver förvisso inte betyda att det alltid är befogat att skriva ut etnicitet. Det är viktigt att ta hänsyn till de många sammanverkade faktorer som tillsammans utgör i vilken kontext etnicitet förekommer för att sedan kunna göra en bedömning av vad som är missaktande eller inte.78
Det faktum att Aftonbladet i något högre grad skriver ut etnicitet och nationalitet i samband med tiggeri kan betraktas som mer eller mindre oväntat då kvällstidningar, såsom Aftonbladet,
78 Boréus Kristina. Diskursiv diskriminering, 2005, 128–132.
0 10 20 30 40 50
Juridisk Mot tiggaren Humanitär
Diagram 6:5 Kritiserad åtgärd
(procentandel av samtliga artiklar per tidning om nationalitet angivits)
Aftonbladet Aftonbladet (om nationalitet anges) Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet (om nationalitet anges)
