En vardag utan tydliga kontraster –
ungdomars upplevelser av förändring
av aktivitetsutförande under
distansutbildning
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Elna Eriksson och Sara Carlsson HANDLEDARE: Eva Ulrika Edström
EXAMINATOR:Anita Björklund Carlstedt
JÖNKÖPING 2021 maj
Sammanfattning
Till följd av covid-19 pandemin har gymnasieutbildningen förflyttats till distans. Ungdomarnas rutiner och struktur i vardagen har förändrats vilket kan få konsekvenser för ungdomarnas aktivitet och delaktighet. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av förändring i utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildning på grund covid-19 pandemin. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer. Rekrytering av informanter utfördes genom ett snöbollsurval. Målgruppen var ungdomar som fyllt 18 år och studerade sista året på gymnasiet. Tio intervjuer genomfördes och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var mer utmanande att utföra vardagens aktiviteter under distansutbildning. Ungdomarna beskrev att de sover och äter mer oregelbundet, har mer eller mindre effektivt utförande av skolarbete och är mer stillasittande. Dock beskrev en hel del studenter att de skapat nya fungerande rutiner. Studiens slutsats visar att variationen av upplevelser av distansutbildningen är kopplade till ungdomarnas rutiner och vardagsstruktur. Den ökade friheten i att själva kunna strukturera vardagen medför ett ökat eget ansvar vilket upplevs svårt då motivation brister. Resultatet visar behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan och kräver vidare forskning för identifiering av insatser som behövs för att kunna erbjuda alla ungdomar en god utbildning.
Summary
Title: Lack of clarity in daily life – teenagers’ experiences with change of occupational
performance in relation to distance education -. An interview study.
Due to the COVID-19 pandemic, high school education has become virtual. Teenagers’ daily routines have changed, adversely affecting their occupation and participation. The aim of the study was to describe teenagers’ experiences with change 0f performance of daily activities in relation to distance education due to the COVID-19 pandemic. A qualitative method was used with semi-structured interviews. Recruitment of informants was executed through snowball sampling. The target group was teenagers aged 18 and seniors in high school. Ten interviews were conducted in total and the collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The results showed it was more challenging to perform everyday activities during distance education. The main reasons were that teenagers have more irregular sleeping- and eating habits, have a more or less effective performance, are more sedentary due to restrictions and establish new routines. The conclusion shows that the variety of experiences of distance education is linked to the routines and structure of everyday life amongst teenagers. The increased freedom to structure everyday life entails increased responsibility, which as motivation lacks becomes difficult. The results show the need for occupational therapy in schools and requires further research to identify interventions needed to provide good education for all.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund... 2
Distansutbildning ur ett aktivitetsperspektiv ... 2
Fysiska miljön ... 3
Sociala miljön ... 4
Miljöns betydelse för motivationen ... 4
Vanor och roller ... 5
Förändring av struktur i vardagen ... 6
Syfte... 6
Material och metod ... 6
Förförståelse ... 6 Urval/Undersökningsgrupp ... 6 Datainsamling ... 7 Databearbetning ... 8 Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 11
Sover och äter mer oregelbundet ... 11
Går och lägger sig senare och sover under dagen ... 11
Sover längre eftersom man inte behöver göra sig i ordning ... 12
Sover och äter mer oregelbundet ... 12
Minskat effektivt utförande ... 13
Svårare att hålla fokus och koncentrera sig på skolarbetet ... 13
Ämnet matematik utförs sämre hemifrån ... 14
Ämnet svenska utförs lättare hemifrån ... 14
Skjuter upp uppgifter mer ... 15
Mer stillasittande på grund av restriktioner... 15
Färre förflyttningar till och mellan lektioner ... 15
Aktiviteter ställs in eller anpassas ... 16
Skapar nya rutiner ... 16
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Rutiners påverkan på effektiviteten ... 17
Den fysiska miljöns betydelse för aktivitetsutförande ... 18
Den sociala miljöns påverkan på aktivitetsutförande ... 19
Individuella egenskaper ... 20
Betydelse för arbetsterapi i skolan ... 21
Metoddiskussion ... 22
Urval ... 22
Datainsamling... 23
Databearbetning ... 25
Referenser ... 27
Bilagor...
Bilaga 1. ... Bilaga 2. ... Bilaga 3. ...
1
Inledning
Under rådande covid-19 pandemi har Folkhälsomyndigheten (2020) gått ut med rekommendationer kring distansundervisning för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ungdomarnas fysiska och sociala miljö i form av skolans lokaler, resurser och närhet till lärare och vänner är utbytt mot elevernas hem där individernas förutsättningar skiljer sig åt. Exempel på skillnader i hemmet kan vara tillgång till snabbt internet, eget rum och stöd från föräldrar (Sveriges Elevkårer, 2020a; Zivojinovic, 2020).
I och med den plötsliga förändringen i ungdomarnas fysiska miljö genom utbildningens digitalisering, har ungdomarnas vanor och rutiner förändrats (Ren, H et al. 2021). Vardagliga rutiner är de handlingar som utförs i vardagen och som formar individers handlingsmönster. Dessa mönster bildar våra vanor som underlättar utförandet av aktiviteter eftersom de inte kräver lika mycket uppmärksamhet eller ansträngning för att utföras. För detta krävs att den fysiska, sociala och tidsbundna närmiljön är relativt oförändrad. När miljön är förhållandevis oföränderlig bidrar detta till en stabilitet vilket skapar en trygghet där individers aktiviteter kan utföras. En förändrad miljö kan bidra till ett inre motstånd hos individerna eftersom de går emot individens bild av hur miljön ser ut där aktiviteterna vanligtvis utförs. Detta kan i sin tur bidra till upplevd desorientering (Wook Lee & Kielhofner, 2017).
Vidare finns risk att ungdomarnas utveckling påverkas negativt till följd av miljöomställningen (Kapetanovic et al., 2020). Detta eftersom förändringen av ungdomars handlingsmönster kan påverka deras internaliserade roller. Dessa roller beskrivs inom den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation [MOHO] de roller en individ identifieras med. Med en roll följer attityder och handlingar vilka har tillskrivits av både samhället och individens egna förväntningar av rollen. De sociala utbyten som vanligtvis sker och som är en bidragande faktor till ungdomars internaliserade roller och upplevda identitet, hotas nu av distanseringen (Kapetanovic et al., 2020; Wook Lee & Kielhofner, 2017).
Nyligen gjorda studier visar på att ungdomars motivation har påverkats av distansutbildningen (Scott et al., 2021; Sveriges Elevkårer, 2020a, 2020b). Motivation kan kopplas till begreppet viljekraft i MOHO och påverkar de aktiviteter vi väljer att utföra. Hur vi utför aktiviteter påverkas av både objektiva och subjektiva faktorer. De objektiva faktorerna innefattar fysiska och mentala förmågor hos en individ vilka samspelar med individens subjektiva upplevelse av dessa. Tillsammans påverkar dessa det som inom arbetsterapi beskrivs som en individs utförandekapacitet (Tham et al., 2017).
2
Inga studier gällande ungdomars förändring av utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildningen har hittats. Detta gör ämnet intressant att studera ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Arbetsterapi utgår från att aktivitet är viktigt för en individs utveckling av kunskap och förmågor samt för den upplevda hälsan (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Vidare har arbetsterapeuter förståelse för samspelet mellan individ, aktivitet och miljö vilket är av betydelse i strävan mot en hållbar utveckling.
Med hållbar utveckling menas ett samhälle där alla människors delaktighet, levnadsvanor och rätt till god hälsa omfattas (Sveriges Arbetsterapeuter, 2017). Detta sammanfattas i Agenda 2030, där FN har sammanställt 17 globala mål för en hållbar utveckling (United Nations, 2015). I denna studie är främst tre globala mål i fokus med relevans för arbetsterapi. Dessa är God hälsa och välbefinnande, God utbildning för alla och Hälsosamma levnadsvanor.
Denna studie syftar till att få en inblick i hur ett urval av ungdomar upplever utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildningen. Studien är inte generaliserbar men resultatet kan vara betydelsefullt för både ungdomar och arbetsterapeuter då resultatet kan visa eventuella behov av hjälp hos ungdomarna under distansutbildning. Kunskapen kring de behov som finns är av nytta för yrkesverksamma arbetsterapeuter för att kunna planera och sätta in rätt förebyggande och hälsofrämjande insatser på individ och samhällsnivå. Vidare skulle resultatet kunna inspirera arbetsterapeuter till att utföra mer omfattande studier vars resultat kan användas för att motivera hur arbetsterapeuter kan bidra med sin kompetens i skolan.
Bakgrund
Distansutbildning ur ett aktivitetsperspektiv
Arbetsterapi utgår från grundidén att människan är en aktiv individ vars utveckling sker genom de aktiviteter som hen utför. Allt görande sker i ett specifikt sammanhang och påverkas av de förutsättningar och hinder som finns i omgivningen. Detta har en påverkan på individers hälsa eftersom människors görande är i ett ständigt samspel med den upplevda hälsan. Sveriges Arbetsterapeuter (2018a) beskriver detta med att: ”…hälsa har den person som kan och vill göra det som hen behöver, på ett sådant sätt personen önskar och i det sammanhang där hen befinner sig” (s. 7). Vidare beskrivs vikten av meningsfulla aktiviteter i vardagen för individers utveckling och upplevelse av hälsa (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Främjandet av individers möjlighet till delaktighet och utförande av meningsfulla aktiviteter samt andra
3
vardagliga aktiviteter inom aktivitetskategorier såsom skötsel, rekreation, arbete och lek (Erlandsson & Persson, 2020) är målet med arbetsterapi (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Miljöns inverkan är central inom arbetsterapi då allt vi gör sker i relation till miljön och påverkar bland annat individers förutsättningar och motivation (Yamada et al., 2017). I samband med att utbildningen förflyttades från skolan till hemmet, gjordes en förändring i elevernas vanliga fysiska och sociokulturella miljö. Det vardagliga utbytet som tidigare influerat deras aktivitetsval genom dagen och som påverkats av deras invanda vanor, rutiner och roller i det sociala sammanhanget i skolan är nu utbytt mot hemmiljön.
Studier visar på både positiva och negativa uppfattningar av distansutbildningen. Ungdomarnas varierande uppfattningar benämns främst vara kopplat till deras möjlighet till en bra plats att studera på i hemmet (
Sveriges Elevkårer 2020a; Zivojinovic, 2020)
. Derasuppfattning av distansutbildning kan även kopplas till de kända arbetsterapeutiska begreppen viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet vilka beskriver individers olikheter. Dessa tre begrepp syftar till individers intressen och värderingar, de roller och vanor som formar våra handlingsmönster samt objektiva förmågor och subjektiva upplevelsen en individ har gällande sin kapacitet och effektivitet, även kallat den levda kroppen. De ovan nämna arbetsterapeutiska begreppen samverkar med miljön och påverkar de aktivitets- och verksamhetsval vi gör, vilket i sin tur påverkar aktivitetsutförandet (Yamada et al., 2017).
Fysiska miljön
Den fysiska miljöns påverkan på en individs aktivitetsutförande beskrivs enligt den arbetsterapeutiska modellen MOHO som stödjande eller hindrande beroende på miljöns utformning (Fisher et al., 2017). I skolan är den fysiska miljön för ungdomarna densamma till skillnad från deras hem där både innehåll och uppbyggnad skiljer sig åt (Zivojinovic, 2020). I den fysiska miljön ingår rum och föremål som finns i omgivningen. Uppbyggnaden av de fysiska rummen och placering av föremål kan ha en betydelse för huruvida de utgör en begränsning eller möjlighet till aktivitet. Likaså är bekanta föremål av betydelse för en individ då det kan influera till ett avslappnat beteende och en känsla av välbefinnande (Fisher et al., 2017).
I en enkätundersökning av Sveriges Elevkårer (2020b) framkom att 20% av eleverna upplevde en bristfällig fysisk arbetsmiljö i hemmet. Detta kan bero på skillnader i deras fysiska resurser. Vissa har tillgång till eget rum där de kan sitta ostört. Andra tvingas utföra sina studier i gemensamma utrymmen där de kan störas av syskon eller föräldrar. Närheten till föräldrar nämndes dock som en möjlighet till hjälp med skolarbete i en studie med gymnasieelever i Halmstad (Zivojinovic, 2020). Att sitta hemma stora delar av dagen kan även medföra en brist
4
på kontraster i vardagen då allt sker i samma fysiska miljö. Detta uppges i en svensk studie som visade att eleverna upplevde det allt svårare att skilja mellan skola och fritid till följd av den minskade variationen i miljön (Sveriges Elevkårer, 2020a). Vidare kan detta bidra till ett försämrat mående vilket uppgavs av 50% av elever i en annan studie (Sveriges Elevkårer, 2020b).
Sociala miljön
Till följd av distansutbildningen förändras även ungdomarnas sociala miljö då all kommunikation nu sker digitalt. Detta bidrar till begränsningar i det sociala samspelet då ögonkontakt och kroppsspråk inte är en del av interaktionen i samma utsträckning (Zivojinovic, 2020). Som resultat av den sociala miljöns förändring kan detta påverka ungdomarnas relationer i vardagen, något som framkommer i en studie av Kapetanovic et al (2020). Vidare kan distanseringen medföra en känsla av minskad tillhörighet och sammanhang jämfört med studier i skolans klassrum. Denna känsla delas av mer än hälften av de elever som deltog i Sveriges Elevkårers (2020b) enkätundersökning. Det minskade umgänget med klasskompisarna medför inte bara minskad känsla av tillhörighet utan kan medföra konsekvenser för relationerna mellan ungdomarna och deras föräldrar. Till följd av att alltmer tid spenderas i hemmet tillsammans med familjemedlemmar rapporterar en tredje del av ungdomar i en studie av Kapetanovic et al (2020) att fler konflikter uppstår med föräldrarna än tidigare.
Förändringen av ungdomarnas sociala relationer kan påverka deras utveckling av förmåga att hantera olika situationer (Lee, 2020). Ungdomar befinner sig i en utvecklingsfas i livet där de söker sig ifrån familjen för att bli mer självständiga. En fas där vännerna utgör en viktig roll för ungdomarnas psykosociala utveckling (Steinberg, 2001). Det stöd som vänner och lärare kan bidra med i skolan kan vara förändrat i och med distanseringen vilket kan påverka ungdomarnas välmående då elevernas välmående är starkt kopplat till stöd från vänner (Moore et al., 2018).
Betydelsen av den sociala miljön för individers aktivitetsutförande beskrivs i MOHO. I den sociala miljön ingår exempelvis sociala resurser som vänner, familj och lärare. Dessa påverkar individers beteende och handlingar genom de förväntningar, krav, och sociala normer som ställs på individen (Fisher et al., 2017).
Miljöns betydelse för motivationen
Omgivningens krav och förväntningar på en individ kan enligt MOHO bidra till ökad motivation. Detta eftersom personerna i omgivningen kan bidra med moraliskt stöd eller
5
uppmuntran som i sin tur kan hjälpa personen att nå sina målsättningar. Om kraven blir för höga kan dessa ha motverkande effekt på individen och i stället bidra till upplevd oro och hopplöshet. Utförandet kan även påverkas negativt om den sociala miljön ställer för låga krav på individen vilket kan bidra till minskat intresse (Fisher et al., 2017).
Flera studier visar att omställningen av miljön påverkar motivationen hos en del ungdomar (Scott et al., 2021; Sveriges Elevkårer, 2020a; Zivojinovic, 2020; Åkerfält & Hermansson, 2020). I en kvalitativ studie där elever fick berätta om utmaningar med distansutbildning, uttryckte en del elever att det är svårt att behålla motivationen för skolan (Scott et al., 2021). För andra elever fungerade studier på distans bättre än i vanliga fall, då de presterar bättre i lugn och ro hemma än i ett klassrum med flera andra elever (Zivojinovic, 2020). Flertalet elever upplever att den sociala gemenskapen och kontakten med klasskamrater är av stor vikt förstudiemotivationen (Åkerfält & Hermansson, 2020).
Vanor och roller
Dagliga livet består av rutiner som bidrar med en struktur som leder människan mot olika mål i vardagen. Olika miljöer innehar olika regler och rytmer som påverkar de handlingar individer skapar sina vanor efter. Hur miljön upplevs grundas i hur den påverkar individens rutiner (Wook Lee & Kielhofner, 2017). Rutiner beskrivs av Christiansen och Matuska (2006) som en positiv faktor till individers välmående i och med dess bidragande roll till upplevelsen av regelbundenhet. Regelbundenheten skapas när en individs beteende upprepas kontinuerligt i en välbekant miljö. Med tiden lär sig individen att uppmärksamma kännetecken i miljön vilket bidrar till automatisering av handlingar som kräver mindre koncentration för att utföras. Hur en individ använder sin utförandekapacitet i relation till miljön påverkas av de vanor individen har och spelar en avgörande roll för hur effektiva rutinerna är i vardagen.
Hur aktiviteter utförs styrs av de olika roller individer identifierar sig med. Med en roll följer förväntningar på attityder och handlingar som samhället har tillskrivit rollen. Dessa vägleder individen i hur hen ska agera i specifika sammanhang. En individs roller skiftar mellan olika sammanhang och genom livet. Tillsammans skapar de olika rollerna individens personliga identitet. Ett exempel på en roll är rollen som student. Rollen innefattar en rad förväntade beteenden som till exempel att komma i tid till lektioner, lämna in uppgifter i tid och att plugga. När roller förändras eller försvinner kan detta bidra till att vardagens syfte och struktur förändras vilket kan leda till en upplevd identitetsförlust och förlust av självkänsla. Detta kan även upplevas när en individ har för få roller (Wook Lee & Kielhofner, 2017).
6
Förändring av struktur i vardagen
I och med förändringen av den fysiska och sociala miljön som följd av distansutbildningen har variationen i miljön hos ungdomarna minskat. En studie med fokus på gymnasieelevers uppfattning av undervisningsklimatet framkom att ungdomarnas rutiner förändrats. Detta har bidragit till att de inte längre har kontroll över sin vardag där de måste balansera skola och fritid (Åkerfelt & Hermansson). En brist på rutiner kan få negativa effekter på individer eftersom en bra struktur och organisering i hemmet är viktigt för individers mentala välmående. Detta kan ha sin koppling till att bestämda rutiner kring skolarbete, mat och läggdags har en positiv påverkan på individernas mat och sömnmönster vilket bidrar till bättre kognitiva och fysiska funktioner samt bättre stresshantering (Ren et al., 2021).
Syfte
Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av förändring i utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildning på grund covid-19 pandemin.
Material och metod
Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Avsikten med den induktiva ansatsen är att närma sig en slutsats genom att utgå från studiens insamling av data för att formulera en helhetsbeskrivning i form av kategorier som besvarar studiens syfte (Wihlborg, 2017).
Förförståelse
Det finns en viss förförståelse kring distansutbildning då författarna till detta examensarbete har erfarenhet av utbildning på distans sedan våren 2020. Författarna har även kunskap kring sambandet individ, aktivitet och miljö efter arbetsterapeututbildningen. Förförståelsen har beaktats genom att författarna använde sig av triangulering för att förhålla sig objektiva till resultatet.
Urval/Undersökningsgrupp
Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var 18 år fyllda och studerande på gymnasieskola. Valet av målgrupp baserades på att individerna hade erfarenhet av både studier i skolmiljö och i hemmet under gymnasietiden.
För rekrytering av deltagare användes snöbollsurval som innebär att varje tillfrågad person förde förfrågan vidare till ytterligare personer som var relevanta för studien (Kristensson, 2014). I samband med varje förfrågan bifogades ett informationsbrev (se bilaga 1) med
7
information kring studiens syfte, utförande, deras rättigheter och kontaktuppgifter till författarna. I brevet erbjöds även enskilt samtal över telefon för muntlig information vid önskan om ytterligare förtydligande av studien.
Urvalet började med att en bekant till en av författarna kontaktades eftersom hen arbetade som lärare på gymnasiet med nära kontakt med studiens målgrupp. Läraren fick ta del av informationsbrevet och vidarebefordrade detta till tre ungdomar som uppfyllde inklusionskriterierna. Dessa tre utgjorde de första tre tillfrågade intervjupersonerna. Alla tre var intresserade av att delta och skickade ett e-mejl till författarnas studentmejl att de ville delta. Därefter bifogades de en samtyckesblankett (se bilaga 2). Författarna tillfrågade även två andra personer i målgruppen som bodde på två andra orter än de tre första tillfrågade för rekrytering av informanter från olika skolor och studieinriktningar. Båda var intresserade av att delta efter att de tagit del av informationsbrevet och bifogades därmed en samtyckesblankett. Samtliga informanter som tillfrågats förde sedan förfrågan vidare till andra personer inom målgruppen. De tillfrågade som var intresserade av att delta skickade ett e-mejl till författarna och bifogades därefter en samtyckesblankett. De intresserade bifogades även informationsbrevet igen för att säkerhetsställa att de fått ta del av informationen. Urvalet fortsatte till dess att författarna samlat in tio signerade samtyckesblanketter och därefter bokat in datum, tid och bestämt tillvägagångssätt för intervju med informanterna. Endast tio intresserade deltagare (8 kvinnor och 2 män) hörde av sig till författarna och processen kunde därmed avslutas efter tio intervjuer utan att några personer exkluderades från att delta i studien.
Datainsamling
Datainsamlingen bestod av 10 enskilda semistrukturerade intervjuer. Som stöd inför intervjun användes en intervjuguide (se bilaga 3) med 6 öppna frågor och exempel på följdfrågor som utformades för att besvara studiens syfte. Frågorna utarbetades efter den arbetsterapeutiska modellen MOHO och intervjuguiden testades genom två provinterjuver innan första informanten intervjuades. En intervju med en arbetsterapeutsstudent för återkoppling om frågornas relevans för arbetsterapi och en med en person i målgruppen för återkoppling kring frågornas uppbyggnad och följd. Ställda följdfrågor skiljde sig åt mellan intervjuerna och mer material samlades in från vissa intervjuer eftersom informanter uttryckte sig varierat i mängd och innehåll i sina svar.
Studiens tio intervjuer utfördes tillsammans under en två veckors period. En var ansvarig för att leda intervjun och den andra var närvarande och inflikade vid behov. Båda var ansvariga för 5 intervjuer var. Varje intervju inleddes med att ansvarig författare läste en inledningstext
8
i intervjuguiden med en kort beskrivning av författarna, studiens syfte, utförande, informantens rättigheter samt en beskrivning av aktivitet och miljö som är centrala begrepp inom arbetsterapi. Informanten erbjöds möjlighet att ställa frågor innan författarna påbörjade inspelning av intervjun. Under intervjuernas gång ställdes klargörande frågor för att säkerhetsställa att författarna hade förstått rätt för att stärka tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Avslutningsvis blev informanterna tillfrågade om de ville tillägga information de upplevde att författarna hade missat. Samtliga svarade nej.
Intervjuerna pågick mellan 24 till 45 minuter och genomfördes på antingen messenger eller zoom beroende på vilken plattform informanten föredrog. Konversationen från messenger raderades efter intervjun. Inspelning av intervjuerna utfördes med hjälp av extern enhet. Ljudinspelningarna överfördes till ett låst USB-minne i direkt anslutning till de genomförda intervjuerna och raderades från den externa mobilen. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant i en intervjumall där informanter tillgavs ett nummer för att avidentifieras. Intervjumallen innehöll även intervjuns datum, intervjuns längd och den nedskrivna intervjun. Det transkriberade materialet resulterade i 54 sidor.
Databearbetning
Bearbetning av analysenheten utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys i sex steg sammanfattad av Kristensson (2014) med inspiration från Graneheim och Lundman (2004). Innehållsanalysen började med en låg tolkningsgrad, även kallad för en manifest nivå där fokus låg på det som sägs, det konkreta uppenbara i analysenheten. Därefter analyserades materialet djupare för att hitta betydelsen av de likheter och skillnader som identifierats vilket sedan sammanfattades i olika kategorier och underkategorier. Skapandet av kategorier lyfte innehållsanalysen till en mer tolkande, latent nivå då det innefattade mer tolkning av analysenhetens betydelse (Kristensson, 2014).
I det första steget lästes analysenheten igenom flera gånger av båda författarna oberoende av varandra för att bekanta sig med innehållet. Övergripande tankar och intryck från genomläsning av intervjuerna skrevs ned för att sedan diskuteras mellan författarna. I steg 2 träffades författarna för att identifiera meningsbärande enheter med koppling till studiens syfte. De meningsbärande enheterna sammanfattades sedan i koder i steg 3 genom så kallad kondensering. Kondensering av två utvalda intervjuer utfördes först enskilt av författarna. För att styrka tillförlitligheten jämfördes och diskuterades kodningarna innan resterande intervjuer fördelades mellan författarna. I steg 4 samlades författarna igen för att diskutera likheter och skillnader i koder från intervjuerna. Koder med gemensamma nämnare
9
sammanfattades i kategorier som beskrev kodernas betydelse. Författarna sökte sedan efter övergripande betydelser mellan kategorierna för att reducera antalet.
Analysens näst sista steg bestod av enskild genomgång av de identifierade kategorierna och koderna för att se sambandet mellan dessa. Därefter utförde författarna en gemensam abstraktion. En process där kategorierna omarbetades eller sorterades som underkategorier till kategorier.
I sista steget utfördes en genomgång av samtliga intervjuer och jämfördes med de identifierade kategorierna och underkategorierna för att hitta den övergripande meningen som går igenom hela materialet, även kallat för tema (Kristensson, 2014). Analysprocessen resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier som sammanfattades i ett hierarkiskt schema i form av att kategoriträd som besvarade studiens syfte. Ett utdrag ur analysprocessen sammanfattades i tabell 1.
Tabell 1. Schematisk bild med utdrag från analysprocessen
Meningsbärande enhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori Tema
Här hemma så är det ju väldigt lätt att liksom, aa men ja gör bara halva lektionen eller man jobbar liksom halveffektivt istället. Man tar många fler pauser med mobilen eller tittar på Youtube en kort stund å så blir det bara längre och längre. Det är svårare å komma igång å hålla fokus här hemma.
Lätt att göra halva lektionen eller jobba halveffektivt hemma. Tar många fler pauser med mobilen. Pauserna blir längre och längre. Det är svårare att komma igång och hålla fokus hemma. Svårare att hålla fokus på lektionen. Använder mobilen i stället.
Svårare att hålla fokus och koncentrera sig på skolarbete Minskat effektivt utförande Mer utmanande att utföra vardagens aktiviteter under distansutbildning
Sen tycker jag
till exempel att matten är väldigt svår att göra hemifrån, för där är. Jag tycker det
är skönt att diskutera medans man jobbar med
en kompis bredvid men det händer ju inte nu liksom.
Matten är väldigt svår att göra hemifrån. Skönt att diskutera med en kompis bredvid medan man jobbar. Det händer inte nu. Matte är svårare hemifrån. Behöver kompis att diskutera med. Ämnet matematik utförs sämre hemifrån
Jag är i alla fall mycket mindre effektiv hemma för det blir Så här, aa men då ska jag gå och fixa lite med det emellan, åh, det är så lätt att göra något annat. När man är I skolan så är man ändå där. Åh då finns det ju typ ingen idé att inte göra det. Men det finns 100 anledningar hemma typ.
Mycket mindre effektiv hemma. Lätt att göra och fixa lite med annat. I skolan finns det ingen idé att inte göra det. Hemma finns det 100 anledningar. Fler distraktioner hemma än i skolan. Gör annat i stället. Skjuter upp uppgifter mer
Etiska överväganden
En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolans anvisningar utfördes innan studiens påbörjan.
10
Vetenskapsrådet (2002) beskriver 4 huvudkrav vid forskning som författarna har förhållit sig till. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven är kopplade till de forskningsetiska principerna autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen som står skrivna i Helsingforsdeklarationen och som syftar till respekt för deltagarnas självbestämmande och integritet (World Medical Association, 2008). Genom att samla nödvändig kunskap för att motivera utförandet av studien och genom att behandla alla deltagare rättvist följdes nyttoprincipen samt rättviseprincipen.
Informationskravet följdes genom att de potentiella deltagarna fick information kring studien för att kunna bestämma sig för deltagande vilket i sig följde autonomiprincipen. Ett informationsbrev (se bilaga 1) med skriftlig information gavs ut vid tillfrågan. Vid intresse av att delta kontaktade individen själv författarna men erbjöds även möjligheten att ringa eller skicka ett meddelande på telefon. Ett erbjudande om enskilt samtal över telefon för muntlig information medföljde även i informationsbrevet. Planering och utförande av studiens urval påbörjades i god tid för att kunna ge de tillfrågade god betänketid vilket Kristensson (2014) beskriver som viktigt.
Författarna följde även samtyckeskravet genom att deltagarna gav sitt frivilliga samtycke genom en samtyckesblankett (se bilaga 2) innan påbörjad studie, samt att de informerades om sin rätt till att avbryta sin medverkan under hela studiens gång utan konsekvenser. Samtyckesblanketten bifogades via mejl till de tillfrågade som sedan skrev ut, signerade och bifogade den till författarnas studentmejl. Samtyckeskravet följdes även genom muntlig information till informanterna i samband med intervjutillfället då de informerades om deras frivilliga medverkan och möjlighet till att avbryta utan konsekvenser.
Konfidentialitetskravet följer icke skada-principen vilket författarna uppfyllde genom att allt material avidentifierades och lagrades på ett säkert sätt för att garantera att obehöriga inte skulle ha tillgång till materialet och förhindra spridning, samt förhindra att utomstående skulle kunna identifiera någon av individerna och resultera i att de tar skada. Detta är något som Kristensson (2014) nämner är viktigt för att skydda informanternas integritet.
Nyttjandekravet uppfylldes genom att författarna motiverade nyttan av studien samt att det insamlade materialet endast användes i denna studie. Material från datainsamlingen raderades efter att examensarbetet godkänts.
11
Resultat
Resultatet från analysprocessen sammanfattas i temat Mer utmanande att utföra vardagens
aktiviteter under distansutbildningen. Temat mynnar ut i de fyra kategorierna Sover och äter
mer oregelbundet, Mer eller mindre effektivt utförande, Mer stillasittande på grund av restriktioner och Skapar nya rutiner. Vidare tydliggörs innebörden av kategorierna i underkategorier som visas i tabell 2.
Tabell 2. Översikt över tema, kategorier och underkategorier Tema
Mer utmanande att utföra vardagens aktiviteter under distansutbildningen
Kategorier
Sover och äter
mer oregelbundet Mer eller mindre effektivt utförande Mer stillasittande på grund av restriktioner
Skapar nya rutiner
Underkategorier
Går och lägger sig senare och sover under dagen Sover längre eftersom man inte behöver göra sig i ordning Äter frukost till första lektionen och lunch när tiden finns
Svårare att hålla fokus och koncentrera sig på skolarbetet Ämnet matematik utförs sämre hemifrån Skjuter upp uppgifter mer Ämnet svenska utförs lättare hemifrån Färre förflyttningar till och mellan lektioner Aktiviteter ställs in eller anpassas
Råd och tips från skolan Olika förutsättningar i hemmet
Sover och äter mer oregelbundet
Resultatet visar att det inte finns en tydlig struktur för sömn och matintag under distansutbildningen. Möjligheten att bestämma mer kring vardagens upplägg har bidragit till att de dagliga sömn- och matrutinerna har förändrats.
Går och lägger sig senare och sover under dagen
Informanterna beskriver att de går och lägger sig senare under distansutbildning. Detta beror på att det upplevs svårare att gå och lägga sig när de inte behöver åka i väg till skolan på morgonen ”…Och på så sätt kanske sömnen blev lite sämre, att det var svårare att gå och lägga sig tidigt för att man känner att man har ju ingenstans att gå sen ändå” (intervju 1).
12
När morgonens rutiner inte kräver en tidig uppstigning möjliggör det för senare läggdags och att sova fler timmar än innan. Trots detta beskrivs en ökad trötthet dagtid jämfört med innan distansundervisning vilket är en bidragande faktor till att de behöver sova under dagen. ”Jag sover ju mycket mer än vad jag gjort innan men jag är också tröttare än vad jag va innan. […] Nu blir de ju mer att man lägger sig och behöver sova under dagen även fast man sovit mycket mer” (intervju 8).
Vidare beskrivs att möjligheten att sova under dagen är en bidragande faktor till att ungdomarna lägger sig senare. Informanterna uppger att de kan välja att sova både under och emellan lektionstid. En möjlighet som inte fanns när de gick i skolan och som nu påverkar deras sömn på natten. ”…Sen kan man ju alltid sova emellan lektionerna och det är typ det som också gör att man napar å sånt liksom. Som gör att man inte kan sova på nätterna liksom” (intervju 5).
Sover längre eftersom man inte behöver göra sig i ordning
I och med distansutbildningen har morgonrutinerna förändrats. När lektionerna utförs hemifrån behöver de inte längre göra sig i ordning eller förbereda sig inför skolan i samma utsträckning som innan. Uppvaknande och uppstigning behöver nu endast ske i tid för att hinna sätta på datorn och ta närvaro på lektionen oavsett vilken tid första lektionen är. Detta gör att de går upp senare, oftast tätt inpå första lektionen.
Nu går jag väl bara upp och tar på mig min morgonrock typ och sätter mig vid datorn och har lektioner... eh, innan var det väl lite mer att jag fixa mig, klädde upp mig, jag duschade... asså lite
sånt. Det behöver jag ju inte göra på morgonen nu för nu ska jag ju inte iväg... (intervju 7)
Sover och äter mer oregelbundet
Det framgår en tydlig förändring av tid för matintag under distansutbildning eftersom ungdomarna nu har ökad frihet och flexibilitet i bestämmandet av när frukost ska ätas. De som tidigare åt frukost innan skolan kan nu i stället välja att göra det under första lektionen. Detta har bidragit till att några informanter som tidigare inte åt frukost innan skolan nu har börjat med det under distansutbildningen. ”Innan käkade jag aldrig frukost. Jag pallade inte det. Jag sov hellre lite längre så kunde jag, ah, stressa till skolan och sen käka typ på caféet i skolan. Men nu käkar man ju frukost vid första lektionen typ” (intervju 3).
I motsats till de som börjat äta frukost under distansutbildningen har andra slutat äta frukost. De som tidigare åt frukost före första lektionen nämner nu att det är svårare att äta frukost och att deras första måltider i stället förskjuts till senare på dagen.
13
…I vanliga fall så har man ju alltid ätit frukost innan man åkt till skolan men nu typ så har jag svårt att äta frukost innan första lektionen. Så nu blir det typ att jag i stället äter frukost när jag borde äta
lunch… (intervju 2)
Skolans schema gav tidigare tydliga skiftningar mellan lektion och lunchrast. Nu uppges en saknad av en tydlig struktur i vardagen med bestämda tider för lunch. När de bestämda tiderna försvinner bidrar det till att lunch inte längre äts på regelbundna tider utan i stället när det upplevs finnas tid för att äta. Resultatet visar därmed att lunch inte längre äts som tidigare. ”…Eller, man får ingen riktig bestämd tid för när man ska äta lunch som man gör när man är i skolan liksom. Så att du tar lite mer när du hinner liksom […]” (intervju 9).
När lunchrasten är för tidigt på dagen används den till att göra andra aktiviteter i stället för att äta. Tiden för lunch beskrivs bland annat används för att göra skolarbete och att lunch i stället lagas och äts senare under dagen på lektionstid. ”Man har ju lunchrast ganska tidigt så vanligtvis brukar jag inte äta lunch på lunchrasten utan lagar de under någon lektion senare om jag kanske gör arbetet på lunchrasten och sen äter lunch på lektionen” (intervju 8).
Minskat effektivt utförande
Det framkom i resultatet att lektionerna på distans i hemmet sker med mindre effektivitet än i skolan. Den sociala miljön bestående av läraren och klasskompisar som tidigare främjade prestationer i skolan genom bättre koncentration. Stöd i främst ämnet matte är nu försämrat medan ämnet svenska främjas. Enligt informanterna är den fysiska miljön i skolan anpassad för utförandet av studier till skillnad från hemmet som består av fler distraktioner vilka bidrar till minskat effektivt utförande och uppskjutning av uppgifter.
Svårare att hålla fokus och koncentrera sig på skolarbetet
Resultatet visar att det är svårare att hålla fokus och koncentrera sig under distansutbildning. Detta beskrivs bland annat bero på avsaknaden av en lärare i rummet som ser till att informanterna håller fokus och utför sina uppgifter. De beskriver att lärarens närvaro bidrar till att de har mer disciplin i klassrummet jämfört med under distansutbildning. I skolan finns en lärare att prestera för vilket ökar motivationen. Skolans miljön är dessutom anpassad för att studera i. Det uppges att det finns fler distraktioner i hemmet som pockar på ens uppmärksamhet till skillnad från klassrummet. Distraktioner i hemmet är fler och stör utförandet vilket gör det svårare att hålla koncentration och fokus. När ingen lärare ser är det lättare att tappa fokus från lektionen vilket leder till korta och mer frekventa pauser för användning av mobilen. Dessa korta pauser blir sedan längre än planerat och koncentrationen till skolarbetet försvinner.
14
I skolan känns det som att man alltid är mer aktiv. Man gör mer det man ska, eh för man sitter också i grupp å gör det man ska och man vet att läraren är ju i rummet. Så då har man lite mer disciplin. Här hemma så är det ju väldigt lätt att liksom, aa men ja gör bara halva lektionen eller
man jobbar liksom halveffektivt istället. Man tar många fler pauser med mobilen eller tittar på Youtube en kort stund å så blir det bara längre och längre. Det är svårare å komma igång å
hålla fokus här hemma. (intervju 8)
Ämnet matematik utförs sämre hemifrån
Matematik beskrivs som ett svårt ämne som kräver mer diskussion än andra ämnen vid utförande. De diskussioner som vanligtvis är hjälpsamma är inte möjliga i samma utsträckning under distansutbildning. I skolan är det klasskompisarna som utgör ett stöd och bollplank i utförandet av uppgifter. När lektionerna utförs hemma kan de inte längre få hjälp och hjälpa varandra på samma sätt som innan vilket påverkar motivationen. Att ringa varandra för att diskutera kan inte jämföras med den hjälp som diskussionerna vanligtvis ger i skolan. Diskussioner sker inte heller lika spontant och öppet längre när de måste ringa varandra i stället för att bara kunna vända sig till kompisen bredvid.
Det framgår även tydligt att matematik är svårare att utföra hemma eftersom lärarnas hjälp inte kan ges i samma utsträckning som i skolan. Möjligheten att ringa till lärarna för hjälp erbjuds men detta upplevs inte lika hjälpsamt som att ha den fysiska närvaron av läraren i ett klassrum.
Sen tycker jag till exempel att matten är väldigt svår att göra hemifrån, för där är. Jag tycker är skönt att diskutera medans man jobbar med en kompis bredvid men det händer ju inte nu liksom. Det är klart vi ringer ju ringer varandra som ja sa, men aa. Kör vi fast så är det ganska svårt... Att
få hjälp ordentligt. (intervju 6)
Ämnet svenska utförs lättare hemifrån
Samtidigt som matematik utförs sämre hemifrån främjas utförandet av vissa ämnen i hemmets miljö. Detta gäller främst ämnen där eleverna behöver läsa och skriva. Det framkom tydligt i resultatet att just utförandet av ämnet svenska underlättas på distans eftersom de distraktioner som finns i klassrummet inte längre pockar på deras uppmärksamhet. I klassrummet utgör kompisarnas närvaro en distraktion då eleverna kan prata med varandra i stället för att göra uppgifterna. Det framgår även att utförandet av uppgifter där eleverna behöver läsa och skriva underlättas i hemmet eftersom det är tystare. I skolan är det alltid någon som pratar vilket stör deras koncentration. ”För att vissa kurser som typ svenska till exempel... Det är ju, man skriver lite texter och så där. Det är det ju lättare att göra hemma. Då blir det verkligen fokus och man får allting gjort direkt” (intervju 6).
15
Skjuter upp uppgifter mer
Resultatet visar att skoluppgifter skjuts upp i större utsträckning under distansutbildningen eftersom lärarna inte kan se huruvida tilldelad uppgift utförs eller inte under lektionstid. När läraren inte är i rummet medför detta mer ansvar för eleverna över studierna vilket uppges som svårare under distansutbildningen.
Man får mycket mer ansvar, å göra saker hemma. I skolan har man lärarna som ser till så man gör det typ. För när vi, asså vi hade genomgång på datan sen stängde vi av så skulle vi göra våra uppgifter å då kanske man sket i å göra uppgifterna i stället och gjorde nåt annat. (intervju 3)
Förändringen av strukturen och rutinerna kring skolan är ytterligare en bidragande faktor till att uppgifter skjuts upp. Det uppges vara svårare att ta tag i uppgifterna under lektionstid när det finns tid för att göra dem senare på dagen. Denna uttryckta valfrihet i vardagen kan vara en nackdel eftersom det möjliggör för uppgifter att skjutas upp när andra aktiviteter lockar mer. I skolan är detta inte möjligt. ”… Det finns ju ingen direkt struktur liksom. Man vet att man har lektioner men det är så här, jag kan göra annat på dem också egentligen. Asså såhär. Det är ingen som ser mig ändå…” (intervju 5).
Mer stillasittande på grund av restriktioner
De förflyttningar som tidigare utfördes i och med resan till och från skolan samt mellan lektionssalarna har försvunnit i samband med distansutbildningen. Vidare är ungdomarna mer stillasittande på grund av restriktionerna med anledning av covid-19 pandemin eftersom aktiviteter har ställts in eller behövts anpassas.
Färre förflyttningar till och mellan lektioner
Minskningen av de förflyttningar som tidigare var en naturlig del av skoldagen märks nu av mer när de inte längre utförs. I skolan utfördes lektionerna i olika salar vilket bidrog till mer rörelse mellan lektionerna. Under distansutbildning sker alla lektioner i stället i ett och samma rum via datorer vilket bidrar till att de är mer stillasittande.
…För annars, asså man är hela tiden aktiv i skolan när man går från lektioner å...alltså man är, jaa aktiv när man är i skolan liksom. Hemma går man liksom till köket å till rummet det är väl inte
mycket mer än så liksom, aa. (intervju 3)
Att få åka i väg för att utföra aktiviteter utanför hemmet har under distansutbildningen därmed blivit alltmer viktigt för att bryta det dagliga stillasittandet. Detta gäller främst aktiviteter såsom träning och jobb som involverar fysisk aktivitet. ”… Eller det är ju träningarna man ser
16
fram emot lite på dagarna liksom. Då får man komma iväg och träffa folk oh, ehm. Ja, så man har nått och göra på dagarna. Annars blir det ba att man är hemma typ...” (intervju 10).
Aktiviteter ställs in eller anpassas
På grund av covid-19 pandemin har aktiviteter behövts ställas in. Restriktionerna har speciellt förhindrat utförandet av aktiviteter som vanligtvis tillhör sista året på gymnasiet.
Vidare framgår att umgänge med kompisar sker i mindre utsträckning än innan covid-19 pandemin. Umgänge med kompisar sker nu med anpassningar efter restriktionerna. Informanterna umgås även med en mindre variation av kompisar och håller sig till det specifikt utvalda kompisgänget till skillnad från tidigare då de ofta var ute på helgerna och träffade andra människor. Förutom anpassningar gällande antalet kompisar i umgängeskretsen framkommer även anpassningar i val av aktiviteter som utförs. I stället för att tillsammans gå ut och träffa andra människor i offentliga miljöer samlas de i stället i mindre gäng hemma hos någon för att umgås. Detta resulterar i alltmer stillasittande.
Nu sitter vi mest. Asså vi brukar träffas hemma hos nån och köpa med oss lite mat och godis och sen sitter vi hemma på nåns rum istället. I vanliga fall hade det kanske varit mer att man kanske sitter ute, aa men, man går ut, kanske aa men går på fester och träffas mer i offentliga miljöer. Nu är man
mest hemma. Eh, även om man är i smågrupper då. (intervju 8)
Till följd av covid-19 pandemin är det inte bara informanterna som spenderar mer tid i hemmet utan även de föräldrar som arbetar hemifrån. Detta har bidragit till förändring av ungdomarnas umgänge med föräldrarna. Föräldrarna utgör allt större del av den sociala miljön under skoldagen när umgänget med kompisar inte är i samma utsträckning som innan. Detta uppges bidra till minskat intresse av att umgås med föräldrarna efter att ha sett dem hela dagarna. I stället för att prata med sina föräldrar en stund efter skolan är dem nu trötta på föräldrarnas närvaro och pratar allt mindre med dem.
Å sen också att även min familj är hemma på distans, många av dem. Så att jag ser dem hela tiden å det gör att jag är mer trött på dem. Jag blir mer irriterad på dem. Aa, dem är ju i vägen hela tiden
om man ska säga så. Så att de blir ju att ja pratar ju inte med dem på hela dagen istället för att prata med dem en kort stund liksom. Aa. (intervju 8)
Skapar nya rutiner
Det framkommer tydligt att rutiner i vardagen är förändrade och att skapandet av nya rutiner är avgörande för utförandet av dagliga aktiviteter. Informanterna uttrycker att de har
tvingats till att skapa nya rutiner under skoldagen på distans vilket har varit lättare för vissa än andra.
17
Råd och tips från skolan
Eleverna uppger att de fått råd och tips från skolan kring hur de ska lägga upp sina studier för en fungerande skoldag under distans. Råden har exempelvis handlat om elevernas val av studiemiljö.
Resultatet visar att det viktigt med miljöombyte under dagen för att orka utföra dagens aktiviteter. Informanterna uppger att det är viktigt för dem med variation i deras miljö och att strukturera dagen som om det vore en vanlig skoldag i skolan genom att ha en bestämd plats för lektioner och studier, en plats för matpaus och en annan för vila.
Olika förutsättningar i hemmet
Det framgår att ungdomarna har olika förutsättningar i den fysiska miljön då vissa har tillgång till kontor eller ett bra köksbord medan andra delar utrymmen med andra familjemedlemmar. Vidare uttrycker de som prioriterade god struktur och fasta rutiner i vardagen innan distansutbildningen att vardagen fungerar bra även under distans då de har kunnat skapa nya rutiner vilket gör det lättare för dessa informanter att skilja mellan skola och fritid. Aktivitetsutförandet underlättas genom skapandet av nya rutiner men upplevs trots detta vara mer utmanade under distansutbildning.
Å ja försöker ändå hålla att jag lägger rätt antal minuter på skolarbete. Att jag ändå försöker efterlikna en vanlig skoldag då fast här hemma. När det är klart så har jag rast å sen gör jag de jag
ska å sen pluggar ja. Jag försöker skilja på skola och fritid då. Så mycket som det går. (intervju 8)
Diskussion
Resultatdiskussion
I studien framkom flera faktorer som bidrar till att det är mer utmanande att utföra dagliga aktiviteter under distansutbildning. Resultatet visar varierande upplevelser av vardagens förändring. Detta uppges även i tidigare studier (Sveriges Elevkårer 2020a, 2020b; Åkerfält & Hermansson, 2020) där ungdomar visar på både positiva och negativa konsekvenser av distansutbildningen.
Rutiners påverkan på effektiviteten
Under distansutbildning är ungdomarna inte lika tid- och platsbundna till skolans lokaler vilket gör planeringen av vardagen mer flexibel. Denna flexibilitet gynnar de som redan innan distansstudierna hade vanor av att planera sina dagar för att kunna kombinera skola, fritid och arbete. Dessa informanter upplever liknande effektivitet i skolarbetet som innan distansutbildningen trots miljöns förändring och det ökade ansvaret som det inneburit för
18
ungdomarna. Detta kan bero på att de lyckats skapa nya rutiner och lärt sig att uppmärksamma kännetecken i miljön som bidrar till automatiska handlingar och kräver mindre koncentration (Christiansen & Matuska, 2006). Liknande resultat framkommer i en studie av Ren et al (2021) som visar en koppling mellan bestämda rutiner, bättre kognitiva funktioner och stresshantering. Detta kan förklaras av begreppet utförandekapacitet enligt MOHO där Wook Lee & Kielhofner (2017) beskriver att en individs användning av sin utförandekapacitet påverkas av individens vanor och har en avgörande roll i effektiviteten i vardagens rutiner.
De informanter som inte lyckats skapa nya rutiner i vardagen upplever i stället en minskad effektivitet. Informanterna faller i stället in i rutiner från innan distansutbildningen eftersom de inte har accepterat att hemmet nu utgör en plats för både skola och fritid. Detta grundas i det som i MOHO kallas för ett inre motstånd. Anledningen till det upplevda inre motståndet kan vara att de aktiviteter som nu ska utföras i hemmet går emot den bild av aktiviteter som vanligtvis kopplas till hemmamiljön. Detta kan i sin tur skapa förvirring hos individerna (Wook Lee & Kielhofner, 2017).
Vidare skulle det inre motståndet kunna beskriva varför vissa ungdomar upplever svårigheter i att skilja mellan skola och fritid. En förklaring till detta kan vara att kontrasterna mellan skola och fritid var mycket tydligare i skolan då ungdomarna förflyttade sig mellan olika miljöer. Detta framkommer även i två andra svenska studier (Sveriges Elevkårer 2020a; Zivojinovic, 2020). I hemmet är det ungdomarnas egna ansvar att skapa rutiner som bidrar med tydliga kontraster trots det minskade miljöombytet. De informanter som planerade och utförde sina aktiviteter med strävan efter en variation av olika miljöer i hemmet, upplevdes ha det lättare att skilja mellan skola och fritid. Trots skapandet av en vardagsstruktur med tydliga kontraster upplevdes dock motivationen minska hos samtliga informanter när största delen av dagen spenderas i hemmet. Liknande resultat visas i en amerikansk studie (Scott et al, 2021) och kan kopplas till sambandet mellan miljö och motivation vilket är en central del inom arbetsterapeutisk teori (Yamada et al., 2017).
Den fysiska miljöns betydelse för aktivitetsutförande
Huruvida den fysiska miljön utgör en begränsning eller möjlighet till aktivitetsutförande utgörs av dess utformning och innehåll (Yamada et al., 2017). Bekanta föremål och miljöer kan influera ett avslappnat beteende och bidra till en känsla av välbefinnande (Fisher et al., 2017). Denna studies resultat visar dock att detta avslappnade beteende snarare är en begränsning än en möjlighet då informanterna upplever sig segare och tröttare i hemmet vilket gör det mer utmanande att utföra dagliga aktiviteter. Hemma kan ungdomarna välja att ligga i sängen eller soffan och studera vilket de uppger påverka dem negativt. Detta kan förklaras genom
19
arbetsterapeutisk teori och kopplingen mellan den fysiska miljön och individens rutinmässiga beteenden. Sängen och soffan symboliserar till exempel platser för avslappning vilket bidrar till att studierna utförs mindre effektivt (Fisher et al., 2017). När de känner sig trötta blir det lätt att de lägger sig för att vila i tanken om att de ska få mer energi för att göra skoluppgifter senare. Detta resulterar i stället i att de blir ännu tröttare och skjuter upp uppgifter ytterligare. Upprepning av detta beteende har resulterat i en ond cirkel som har blivit svår för informanterna att ta sig ur.
Ungdomarnas upplevelser av deras dagliga aktivitetsutförande kan kopplas till deras fysiska resurser vilket innefattar olika förutsättningar i miljön (Yamada et al., 2017). Dessa förutsättningar skiljer sig mellan ungdomarna i studien vilket även andra studier (Sveriges Elevkårer 2020a; Zivojinovic, 2020) visar. Olika förutsättningar i den fysiska miljön som framkom i resultatet var tillgången till en bra plats att studera på som exempelvis ett kontor eller bra köksbord. Fördelen med detta är att de har möjligheten att distansera sig från distraktionerna som till största delen fanns i sovrum och vardagsrum. Trots att dessa förutsättningar var positiva för skolarbetet, framkom en mindre effektivitet i hemmets miljö jämfört med skolan.
Andra faktorer som kan påverka hur de upplever förändringen av utförandet av deras dagliga aktiviteter är vilken inriktning, skola och stad de studerar i vilket kan medföra olika förutsättningar. Detta skiljer sig åt mellan ungdomarna och påverkar innehållet i deras skolgång, vilka lärare de har och vilka insatser kommunerna har gjort för att stödja gymnasieeleverna.
Den sociala miljöns påverkan på aktivitetsutförande
Ungdomarnas resurser i deras sociala miljö är av betydelse för huruvida de upplever hinder eller möjligheter i sitt aktivitetsutförande (Yamada et al., 2017). Vänners stöd är viktigt för individers välmående (Moore et al., 2018) och för att upprätthålla motivationen eftersom de kan bidra med stöd och uppmuntran (Wook Lee & Kielhofner, 2017). Vidare är vännernas roll viktig för ungdomarnas psykosociala utveckling. Detta då ungdomarna befinner sig i en utvecklingsfas där de strävar efter att bli självständiga och söker sig därmed ifrån familjen (Steinberg, 2001). Närheten till föräldrar kan däremot utgöra en viktig resurs för hjälp och stöd under distansutbildningen (Zivojinovic, 2020) men resultatet av den här studien visar snarare att informanterna upplever att föräldrarna är i vägen.
Stödet från klasskompisarna och lärarna upplevs inte vara tillräckligt under distans vilket är en bidragande faktor till ett minskat effektivt utförande. Detta kan förklaras med att budskap
20
av konversationer inte uttrycks i samma utsträckning när ungdomarna och lärarna inte kan använda sig av ögonkontakt och kroppsspråk. Resultat som framkommer i två andra svenska studier (Sveriges Elevkårer, 2020a; Zivojinovic, 2020).
Vidare kan förändringen av den sociala miljön påverka ungdomarnas internaliserade roller (Kapetanovic et al., 2020). Rollen som student förknippades tidigare med skolans miljö och innefattade attityder och handlingar som tillskrivits rollen i den specifika miljön. När skolan nu utförs i hemmet är miljön inte densamma men förväntningarna på rollen som student kvarstår. Detta kan bidra till att ungdomarnas upplevda identitet hotas när de inte längre vet hur de ska bete sig när förväntningarna är desamma men miljön är förändrad. Även rollen som klasskompis är förändrad eftersom den inte längre kan uttrycka de attityder och handlingar som de tidigare identifierade rollen med. Förändrade omständigheter för roller kan bidra till en upplevelse av förlorad identitet samt påverka vardagens struktur (Wook Lee & Kielhofner, 2017). Detta kan vara en anledning till att informanterna har svårare att strukturera vardagen under distans.
Förändringen av den sociala miljön kan även vara en fördel då vissa ämnen är lättare att utföra hemifrån. I skolan kan klasskompisarna vara en nackdel då de utgör en distraktion när ungdomarna ska läsa och skriva. Utförandet av dessa ämnen främjas på distans för de individer som behöver lugn och ro. En fördel som nämns av 16% av elever i en studie av Zivojinovic (2020) samt 11% i en studie av Sveriges Elevkårer (2020b).
Individuella egenskaper
Individernas upplevelser av vad som är tillräckligt stöd från lärarna och inte kan kopplas till begreppet den levda kroppen inom arbetsterapi (Tham et al., 2017). Med begreppet menas att kropp och själ är i ständigt samspel när aktiviteter utförs. Huruvida en aktivitet kan utföras påverkas inte bara av de fysiska och psykiska förmågor en individ har utan även individens subjektiva upplevelse av dessa. De ungdomar som redan innan distansutbildningen hade svårt att ta tag i skolarbete har det nu allt svårare när den subjektiva upplevelsen av individens egen förmåga är densamma men kraven på eget ansvar ökar och stödet från skolan är förändrat.
Likaså har de arbetsterapeutiska begreppen vanebildning och viljekraft en bidragande roll i hur de ökade kraven från skolan utgör en möjlighet eller begränsning för informanterna. Eftersom informanterna skiljer sig åt gällande intressen, värderingar, uppfattning om egen förmåga, vanor, roller och utförandekapacitet kommer de att tolka den förändrande miljön och de ökade kraven på olika sätt. Krav som utmanar en individs kapacitet kan bidra till ett mer effektivt utförande medan krav som är för höga i relation till individens kapacitet i stället kan
21
ha en motsatt effekt och bidra till en känsla av hopplöshet (Fisher et al., 2017). Relationen mellan miljö och individens förmåga framkommer även i resultatet. Informanterna beskrev att skolans krav tidigare väckte extra engagemang och bidrog till mer effektivt utförande men att kraven under distans blivit alltför höga vilket har bidragit till en brist på ork och svårigheter att motivera sig själva. Den höga arbetsbördan och den minskade motivationen bekräftas i andra studier (Sveriges Elevkårer, 2020a; Zivojinovic, 2020; Åkerfäldt & Hermansson, 2020).
Betydelse för arbetsterapi i skolan
De varierade upplevelserna kring distansutbildning kan bero på skillnaden mellan upplägg av studier eftersom utbildningen planeras av huvudman på de enskilda lärosätena efter vilka behov elever på skolan har (Skolinspektionen, 2020). I studiens resultat framkom att det finns behov av arbetsterapeutiska insatser då vissa ungdomar upplever svårigheter med struktur och rutiner i vardagen under studier på distans. Detta påverkar främst skolarbetet men även utförandet av andra dagliga aktiviteter.
I
S
kollagen (SFS 2010:800, kap. 1§ 4
) skrivs att planering av utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar för allas rätt till att utvecklas. Utbildningen ska vara likvärdig oberoende av vilken skola ungdomarna går på samt oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar (SFS 2010:800, kap. 1§ 8
). Vid planering av upplägg av utbildningen krävs olika kompetenser för att alla elever ska få den hjälp de behöver för att nå sina mål (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018b). För att uppnå dessa mål är arbetsterapeutisk kompetens av vikt då arbetsterapeuter kan bidra med sin kunskap kring sambandet mellan aktivitet, miljö och individ för att främja aktivitet och delaktighet (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016).Det framkom i studien att råd och tips kring distansstudier har tilldelats eleverna. Denna information har varit riktad till gruppen av ungdomar som helhet och missar där med ungdomarnas individuella behov. Arbetsterapeuter är experter på kartläggning av individers unika möjligheter och hinder i deras aktivitetsutförande. Genom en kartläggning av de individuella behoven kan mål sättas upp tillsammans med eleven för att på bästa sätt koppla in rätt insatser. Exempel på insatser är vägledning, anpassning av miljön, introduktion av olika kompensatoriska hjälpmedel eller strategier för skapande av bättre rutiner och struktur i vardagen. Rätt insatser är av vikt för att främja aktivitetsutförandet vilket är av betydelse för den upplevda hälsan (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). Genom att främja individernas hälsa och förebygga utanförskap kan detta bidra till ett mer hållbart samhälle (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018b).
22
Metoddiskussion
En kvalitativ design valdes då syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser vilket stämmer överens med utgångspunkten i en kvalitativ studie (Rosberg, 2017). Avsikten var att resultatet skulle förmedla en fördjupad förståelse för individers olika upplevelser av förändring och inte hur ofta individerna utför dagliga aktiviteter. En kvantitativ metod uteslöts därmed eftersom det inte hade besvarat studiens syfte.
Urval
En kvalitativ studie kräver inte ett generaliserbart resultat och därmed strävade inte författarna efter ett representativ urval. För att öka studiens tillförlitlighet eftersträvades ett varierat urval genom en variation av upplevelser kring det studerade fenomenet (Graneheim & Lundman, 2004). Tio personer ansågs vara ett lämpligt antal informanter både för att få en god variation i datainsamlingen och en hanterbar mängd data att analysera. Fokuset i en kvalitativ studie är inte på antalet informanter utan i innehållet av intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2017). Det var omöjligt att veta hur mycket informanterna skulle berätta innan intervjun. Det ansågs dock som en styrka att informanter själva hörde av sig eftersom det kunde tolkas som att de själva upplevde sig passa in på studiens syfte och var intresserade av att delge sina erfarenheter.
De tillfrågade ombads att föra vidare förfrågan till personer av olika kön för ett varierat urval. Studiens urval stannade vid tio intresserade men hade kunnat fortsätta för en bättre variation mellan könen. Det är dock inte säkert att detta hade bidragit till ett mer innehållsrikt material eftersom det handlar om hur villiga informanterna är att dela med sig av sina upplevelser och vilka olika upplevelser de har att förmedla. Trots den ojämna könsfördelningen anses att datainsamlingen bestod av en god variation av både positiva och negativa upplevelser.
Rekrytering av informanter utfördes genom snöbollsurval. För att uppnå en god variation tillfrågades personer i olika orter. Valet av urval grundades i förkunskap om olika skolors skillnad i upplägg av distansundervisning (Skolinspektionen, 2020) eftersom detta kunde bidra till olika upplevelser av det studerade fenomenet. Ytterligare ett motiv för tillvägagångssättet var att författarna ville undersöka de enskilda upplevelserna genom att förhindra informanternas svar influerades av varandra. Detta var även grunden till valet av individuella intervjuer över fokusgrupper. Fokusgrupper kan vara bra för öppna upp till diskussion och för att få inspiration från varandra (Wibeck, 2010) men då syftet med denna studie var att få reda på de enskilda individernas upplevelser ansågs fokusgrupper snarare som en svaghet. Detta eftersom informanternas svar kan influeras av varandra och den enskilda åsikten komma i skymundan.
23
En fördel med snöbollsurvalet var att förslagsställaren hade skapat en relation till författarna efter att själv ha blivit intervjuad. Relationen mellan författare och förslagsställare bidrog med en gemensam bekantskap mellan författarna och informanterna vilket enligt Denscombe (2016) kan bidra till en trygghet för informanterna. Vidare ökade detta chansen för delaktighet i studien och bidrog till att urvalet av potentiella informanter gick fort och smidigt. En annan fördel var att deltagare kunde tillfrågas under studiens gång vid potentiell brist på innehållsrik datainsamling (Kristensson, 2014).
Studiens syfte justerades efter att informanterna fått informationsbrevet genom att covid-19 pandemin lades till i syftet. Då distansutbildningen är till följd av pandemin och att informationsbrevet även nämnde detta anses inte ändringen av syftet påverka studiens trovärdighet.
Datainsamling
Valet av en semistrukturerad intervju grundades i författarnas begränsade erfarenhet av intervjuer sedan tidigare. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att den består av ett antal förvalda frågor som ställs till alla informanter utan krav på en viss följd av frågorna. Frågorna utarbetades med inspiration från den arbetsterapeutiska modellen MOHO eftersom den ansågs mest relevant för att besvara studiens syfte. Detta skulle kunna medföra att författarnas förförståelse influerade frågorna till att bli ledande mot det författarna förväntade sig. För att förhindra detta utformades öppna frågor vilket styrker trovärdigheten enligt Kristensson (2014). Vidare styrks trovärdigheten eftersom informanterna erbjuds att prata fritt samt att det ger utrymme för följdfrågor. Till sin hjälp hade författarna en intervjuguide bestående av 6 öppna frågor och eventuella följdfrågor. Styrkan med följdfrågor är att de bidrar med en fördjupad förståelse av informanternas upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2014). Alla individer är olika och beskrev sina upplevelser i olika mängd och ord vilket innebar att de följdfrågor som ställdes skiljde sig åt beroende på hur mycket informanten själv berättade. Genom att ha en intervjuguide med exempel på följdfrågor medförde det både en trygghet för författarna att luta sig mot samt hjälp att hålla fokus på studiens syfte vilket beskrivs styrka studiens giltighet enligt Kristensson (2014). Trots att det inte finns ett krav på en viss ordning av frågorna i intervjun valde författarna en fråga som alltid ställdes som första fråga. Inledningsfrågan handlade om hur en vanlig dag såg ut innan distansstudier. Valet av inledningsfrågan grundades i författarnas hopp om att lättare öppna upp till reflektion och bidra till ett innehållsrikt material. Följande frågor liknade varandra men utformades med olika vinklar på frågan för att informanterna skulle utveckla sina svar. Författarna upplevde att detta fungerade då informanterna kom på fler saker att nämna när liknande frågor ställdes igen.
