Akademin för hälsa, vård och välfärd
PATIENTERS UPPLEVELSE AV
FYSIOTERAPEUTSTUDENTER PÅ
KLINISK UNDERVISNINGSAVDELNING
En kvalitativ intervjustudie
ADRIAN JONSSON
MATTIAS TRYDING
Huvudområde: Fysioterapi Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp Program: FysioterapeutprogrammetKursnamn: Fysioterapi: examensarbete med
inriktning beteendemedicin
Kurskod: FYS010
Handledare: Maria Élven Examinator: Caroline Eklund Seminariedatum: 2020-03-12 Betygsdatum: 2020-05-28
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Fysioterapeutstudenter gör under sin utbildning verksamhetsförlagd utbildning
på olika instanser inom vården. Hur patienter upplever mötet med fysioterapeutstudenter i samband med sin vård finns det idag begränsad forskning om. Enligt socialkognitiv teori samspelar individ (patient), omgivning (fysioterapeutstudent) och patientens beteende med varandra under en beteendeförändringsprocess. Tidigare studier visar att relationen mellan vårdgivare och vårdtagare påverkar hur bra vårdtagaren uppfattar att vården är.
Syfte: Syftet med studien är att studera hur patienter på KUA (klinisk
undervisningsavdelning) upplever möten med fysioterapeutstudenter.
Metod: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra sex intervjuer med
patienter som hade träffat en fysioterapeutstudent minst tre gånger på KUA.
Resultat: Huvudkategorier från analysen blev: Behov av tydligt syfte med kontakten med
fysioterapeutstudenterna, förtroende för fysioterapeutstudenterna, betydelse av engagemang i mötet, viktigt med samtal och kommunikationsförmåga, kompetenta och pålästa.
Slutsats: Resultatet i den här studien visar på skilda upplevelser bland informanterna.
Informanter delger både att de upplevt positiva saker så som att de fått svar på frågor de haft såväl som negativa i form av obehagliga upplevelser i samband med träning. Vidare forskning behövs för att få en djupare bild om detta ämne.
ABSTRACT
Background: During their education, physiotherapy students are doing clinical practice in
different health care instances. There are limited studies examining the experience of patients who have had physiotherapy students involved in their health care. According to social cognitive theory the individual (patient), the environment (physiotherapy student) and the behavior of the patient are always cooperating with each other in a behavior change. Earlier studies show that the relationship between the care provider and the patient has an impact on how the patient experiences the quality of care.
Aim: The aim of the study is to examine how patients at KUA (clinical education section)
experience the encounter with physiotherapy students.
Method: A semi-structured interview guide was used to complete six different interviews
with patients who had encountered a physiotherapy student at least three times at KUA.
Results: Main categories from the interviews: Need for a clear purpose with the encounter
with physiotherapy student, trust in physiotherapy students, the meaning of engagement in the encounter, the importance of ability to talk and communicate, competent and educated.
Conclusion: The results in this study shows a variety of differences in the experiences of the
subjects. The subject talk about positive experiences such as the feeling of getting your questions answered and also about negative like unpleasant experiences during training. Further research is necessary in order to draw a more definite conclusion on this subject.
INNEHÅLL
1 BAKGRUND ...1
Fysioterapi och beteendemedicin ... 1
Socialkognitiv teori ... 1
Fysioterapeututbildning ... 2
Verksamhetsförlagd utbildning ... 2
Klinisk undervisningsavdelning ... 3
Teori om lärande ... 3
Patienters upplevelser av relationen till vårdpersonal och studenter ... 3
Patienters upplevelser av relationen till fysioterapeutstudenter ... 4
Problemformulering ... 5
2 SYFTE ...6
3 METOD OCH MATERIAL ...6
Design ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Tillvägagångssätt ... 7 Dataanalys ... 8 Etik...10 4 RESULTAT ... 10
Behov av tydligt syfte med kontakten med fysioterapeutstudenterna ...11
Osäkerhet kring syfte ...11
Otäck känsla att syftet är att få bort mig ...12
Tydlighet kring syfte ...12
Förtroende för fysioterapeutstudenterna ...13
Betydelse av engagemang i mötet ...13
Viktigt med samtal och kommunikationsförmåga ...14
Känner sig hörd ...14
Känner sig inte hörd ...15
Kompetenta och pålästa ...15
Fått svar på frågor ...15
Fått mer hjälp än förväntat ...16
Positivt att de tillrättavisar vid behov ...16
Positiva känslor i samband med träning ...16
Obehagliga känslor i samband med träning ...16
5 DISKUSSION... 17
Resultatdiskussion ...17
Metoddiskussion ...19
6 SLUTSATSER ... 22
7 KLINISK BETYDELSE OCH VIDARE FORSKNING ... 22
REFERENSER ... 24
BILAGA A ... 27
1
BAKGRUND
I dagsläget finns det begränsat med forskning gällande patienters upplevelser av att möta en fysioterapeutstudent i samband med sin vård, vilket den här studien avser att studera på en klinisk undervisningsavdelning (KUA). Information om detta ämne skulle kunna hjälpa fysioterapeutstudenter och deras handledare att få en inblick i hur ett möte kan upplevas för en patient, vilket i sin tur kan bidra till att stärka fysioterapeututbildningen i framtiden.
Fysioterapi och beteendemedicin
Fysioterapi som profession syftar till att främja hälsa och livskvalité genom rörelse samt att bibehålla eller återfå rörelseförmåga, funktion och delaktighet i vardagen hos personer med någon form av sjukdom eller skada (Broberg & Lenné, 2016). Fysioterapi är även en
vetenskap med hög kunskap om kroppen, dess rörelse och funktion och hur interaktionen med miljön och andra runt omkring oss påverkar vår hälsa (Broberg & Lenné, 2016). Enligt World Health Organization [WHO] (2014) definieras hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller och
funktionsnedsättning” (s. 1). Fysioterapi är en väl integrerad del av den svenska sjukvården. För att bli legitimerad fysioterapeut krävs en examen i fysioterapi på högskolenivå. Som legitimerad måste fysioterapeuten enligt lag jobba utifrån rådande evidens samt beprövad erfarenhet. Samarbete med andra vårdprofessioner så som sjuksköterskor och läkare är vanligt inom yrket. Yrkesutövningen grundar sig i kunskaper från grundutbildningen och från eventuella vidareutbildningar. Fortsatt lärande sker sedan i praktiken allt eftersom fysioterapeuten får mer klinisk erfarenhet (Broberg & Lenné, 2016).
Inom fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning tar man, förutom biomedicin, även sociokulturella, psykosociala och beteendemässiga faktorer i beaktande när man studerar hälsa och sjukdom (Denison & Åsenlöf, 2012). Beteendemedicin tillämpas både
hälsopromotion, förebyggande av sjukdom och behandling. Man ser ett samband mellan kroppsliga funktioner och hur vi beter oss i vardagen och vice versa.
Socialkognitiv teori
För att förstå hur hälsa och beteenden hänger ihop används flera teorier och modeller om hur beteendet hos människor styrs och fungerar. En välkänd och använd sådan är den
socialkognitiva teorin (engelska: Social Cognitive Theory, SCT) beskriven av Bandura (1986). Teorin beskriver att person, omgivning och beteende ständigt interagerar med varandra i en beteendeförändringsprocess. Individfaktorn i den här studien utgörs av
fokus på i denna studie är fysioterapeutstudenten. Beteendet som kommer studeras är informanternas reaktion på mötet med fysioterapeutstudenten samt den beteendeförändring som patienten eventuellt kommer genomföra med hjälp av studenten (till exempel att börja använda rollator). Exempelvis kan patienten påverkas av att det är en fysioterapeutstudent som hjälper till med rehabiliteringen istället för en legitimerad fysioterapeut. Patienten kanske blir skeptisk eller lite nervös. Patienten kommer agera utifrån och påverkas av sina individfaktorer samtidigt som omgivningsfaktorn, fysioterapeutstudenten, kommer att rätta sig därefter. Allt detta kommer resultera i ett visst beteende hos patienten och påverka hur en beteendeförändring genomförs (Bandura 1986). Inom SCT tas begreppet utfallsförväntningar upp, vilket kan ha en påverkan på patienten på olika sätt. Exempelvis kan
utfallsförväntningar av behandlingen som fysioterapeutstudenten ger ha en inverkan på det slutgiltiga resultatet. Om patienten tror på den behandling som fysioterapeutstudenten erbjuder är det större chans att patienten kommer att genomföra det som krävs (Bandura 1986).
Fysioterapeututbildning
Från och med 1993 är grundutbildningen i fysioterapi 3 år. Utbildningen leder till en kandidatexamen i fysioterapi med möjlighet till vidare utbildning på avancerad nivå till magister- och masterexamen. I grundutbildningen ingår kurser inom bl.a. medicin, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, humanbiologi samt kurser inom huvudområdet fysioterapi där fysioterapeutstudenterna får lära sig handlaget och det kliniska arbetssätt en fysioterapeut utövar. Det finns idag 8 lärosäten i Sverige som ger ut fysioterapeutexamen. De kan ha något olika profil på utbildningen vad gäller pedagogisk profil, upplägg på
utbildningen samt med inriktningar (Broberg & Lenné, 2016).
Verksamhetsförlagd utbildning
Klinisk utbildning, eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en period som låter
fysioterapeutstudenter komma i kontakt och möta många olika patienter inom vården. Möte i den här studien definieras som ett tillfälle där student, med eller utan handledare, träffar patient och pratar, undersöker, behandlar eller ger rådgivning till patienten. VFU är obligatoriskt för fysioterapeutstudenter och en mycket viktig del i utbildningen. Det här är tillfället då studenten ska applicera sin teoretiska kunskap i praktiken med hjälp av en handledare på patienter. Handledarens uppgift är att under en tid följa och förbereda studenten för olika situationer samt återkoppla hur det gick (Mogensen, 2010). Att
handledaren involverar studenten i vården samt ställer studenten resonerande frågor stärker deras lärandeprocess (Cole & Wessel, 2006). Studenten ska kunna bolla idéer och ställa frågor för att på så sätt utvecklas bland annat gällande kliniska färdigheter. Hur
uppdelningen av VFU-perioder ser ut kan skiljas åt från olika högskolor och universitet, men målet är att studenten ska få bekanta sig med flera typer av organisationer inom hälso- och sjukvård (Mogensen, 2010). En studie av Huisman-de Waal (2018) gjord i Nederländerna med sjuksköterskestudenter från 6 olika lärosäten visar att de flesta av studenterna tyckte att
de lärde sig mer av den verksamhetsförlagda utbildningen än av den teoretiska utbildningen i skolan.
Klinisk undervisningsavdelning
En verksamhet där fysioterapeutstudenter kan göra VFU på är klinisk
undervisningsavdelning (KUA). På KUA driver studenter från olika yrkesinriktningar en vårdavdelning med patienter. Studentteamen, som består av bl.a. fysioterapeut-, läkar- och sjuksköterskestudenter, har det övergripande ansvaret på avdelningen men med stöd av erfarna, yrkesspecifika handledare (Linköpings universitet, 2018). Fysioterapeutstudentens roll är att självständigt ansvara för att patienternas behov av rehabilitering uppfylls. På KUA får de olika studentgrupperna chans att träna på sin framtida profession samt en större förståelse i hur det är att samarbeta och jobba i lag (Centrum för klinisk utbildning vid KI, u.a.). Det finns alltså fördelar med studentledda vårdkliniker, något som Bostick (2014) också nämner. Han menar att studenter får en känsla av ökat ansvar och att de studentledda
klinikerna minskar de gap som finns mellan klassrum och verkligheten (Bostick et al. 2014).
Teori om lärande
Enligt Gail et al. (2007) är kunskap om evidens utan någon klinisk erfarenhet inte särskilt användbart. Författarna liknar det till och med vid en superdator i en regnskog: en
imponerande syn, men inte särskilt användbart. Patricia Benner (1993) menar att det som skiljer en expert från en novis, är att experten har förmågan att använda de regler som den lärt sig i samspel med sin kliniska erfarenhet för att se helheten i en situation och agera därefter. Vidare menar Benner (1993) att för att kunna uppnå expertvetande, är erfarenhet en nödvändig förutsättning. Dock leder inte erfarenhet per automatik till ett ökat kunnande och inlärning. Erfarenhet, teoretisk kunskap och reflektiv förmåga behöver kombineras och samspela för att expertkunnande ska kunna uppstå. Biguet, et al. (2016) liknar begreppet expertkunnande med kompetens. De menar att kompetens består av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som uttrycks tillsammans. Ett praktiskt exempel på fysioterapeutisk kompetens som Biguet, G et al. (2016) tar upp är att ha verktygen att kunna anpassa råd, träning och behandling utifrån vetenskapligt underlag, omgivning och person, något som studenter får träna i VFU (Mogensen, 2010). Jean Wessel (2006) skriver att
fysioterapeutprogram är utvecklade för att utbilda väl reflekterande terapeuter. Vidare skriver Wessel (2006) att forskning indikerar på att legitimerade fysioterapeuter och fysioterapeutstudenter som går i slutet på sin utbildning har en annan reflektionsförmåga i klinik jämfört med fysioterapeutstudenter som precis börjat testa på att vara ute i klinik.
Patienters upplevelser av relationen till vårdpersonal och
studenter
I en studie av Temegsen (2013) undersöktes patienters inställning till att låta en
månader från 392 patienter på ett sjukhus i staden Addis Ababa genom strukturerade enkäter samt intervjuer. 105 av dessa 392 patienter hade en negativ attityd till att låta läkarstudenter vara delaktiga i deras behandling. För patienter som tidigare haft interaktioner med läkarstudenter var sannolikheten högre att ha en negativ attityd till involvering i deras behandling.
Hartz och Beal, (2000), visade att majoriteten av kvinnliga patienter, där läkarstudenter inne på sitt 5:e läsår varit delaktiga i deras vård inom obstetrik och gynekologi upplever en hög belåtenhet. Studien tar hänsyn till studentens kön, vilket visar sig spela roll. Det man kunde se var att fler patienter kände sig mer bekväma med att låta en kvinnlig student utföra undersökningen jämfört med en manlig student (86% bekväma med kvinnlig student, 74% bekväma med manlig student), vilket författarna menar kan bero på att det är intima undersökningar. En femtedel av patienterna var från början osäkra med att låta en student vara delaktig i deras vård, men medgav att de blev mer och mer positivt inställda till det efter besöken. Patienter vars modersmål var engelska skattade en högre totalbelåtenhet jämfört med patienter vars modersmål inte var engelska vilket kan bero på språkhinder (Hartz & Beal, 2000).
I en studie av Fuertes et al. (2006) undersöktes relationen mellan läkare och patient både på ett kognitivt och ett emotionellt plan. Patientens tro om hur mycket behandlingen kommer att hjälpa, hur vida patienten tror att hen kommer klara att upprätthålla behandlingsplanen och hur nöjd patienten sedan var med behandlingen togs i beaktande. Slutsatser som dras av studien är att relationen mellan läkare och patient är viktig och har stor betydelse för hur vida patienten genomför hela behandlingsplanen och hur nöjd patienten är med
behandlingen. Om patienten tycker om och litar på sin läkare är det större chans att de accepterar behandlingen och ser den som viktig. Liknande resultat beskrivs av Fuertes et al. (2015) i en studie där man undersökte relationen mellan läkare och specifikt reumatologiska patienter. Där kunde man visa på att patientens förmåga att genomföra hela behandlingen var starkt korrelerad till hur patienten uppfattade relationen till sin läkare. Relationen mellan läkare och patient påverkar patientens tillfredställelse och utfallsförväntningar direkt enligt författarna.
En undersökning gjordes i Sverige under 2014 och 2015 där man hade, likt KUA, ett vårdteam bestående av bland annat läkarstudenter, sjuksköterskestudenter samt fysioterapeutstudenter. Studenterna hade en eller flera legitimerade handledare.
I studien delades enkäter ut till patienterna med olika påståenden som handlade om hur nöjda de kände sig kring att ha studenter involverade i deras vård och hur de blivit bemötta. Utifrån svaren som patienterna gett på enkäterna så uttrycker en majoritet en hög nöjdhet med vården de fått. De är nöjda med hur de blivit bemötta och har inte känt sig oroliga under vårdtiden (Fröberg et al. 2018).
Patienters upplevelser av relationen till fysioterapeutstudenter
Det finns många faktorer som påverkar hur väl en patient är nöjd med vården den fått av en fysioterapeutstudent. I en australiensisk kvalitativ studie undersöktes hur nöjda patienter
var med behandling utförd av fysioterapeutstudenter på en klinik där studenter bedrev vården. Fem faktorer hade störst betydelse. Dessa var: ”vilken typ av handledning”, ”student-handledarrelation”, ”den fysioterapeutiska kvalitén”, ” studentens egenskaper ” samt
”kostnad och lokalisation”. Vilken typ av handledning som studenterna fick visade sig ha betydelse på sådant sätt att många patienter kände sig tryggare med studenten om
handledaren var nära och mycket delaktig. Patienterna kände att det hade funnits en risk att student gjort fel eller gett ett felaktigt råd om handledaren inte var med. Likaså var relationen mellan handledare och student (student-supervisor relationship) viktig enligt patienterna i studien. Samarbetande, fokus på patient var saker som patienterna beskrev som bra saker i relationen mellan student och handledare. De ville att de skulle komma fram till beslut tillsammans. Om studenten kom med förslag om vad som behöver göras var det stärkande för patienten att höra handledaren hålla med om detta eller om hen inte håller med, få höra varför och vad som bör göras istället och varför. Den fysioterapeutiska kvalitén samt
studentens egenskaper ansågs viktiga. En grundlig undersökning och vård, patientens möjlighet att själv få arbeta med sitt problem samt hur nära man kom målet efter
behandlingsperioden kunde öka patienternas tillit till studenterna. Även enskilda studenters egenskaper var viktigt. Självsäkerhet i det man gör påverkade hur patienterna såg på
studenterna. En positiv sak som nämndes var även studenternas entusiasm. Det tycktes överlag ha uppfattats som hög av patienterna vilket dom ansåg vara en bra sak. Det är en sak som det ofta kan behövas mer av inom vården beskriver en patient. Att det var billigare för patienterna att ta vård hos studenter jämfört med hos en legitimerad fysioterapeut var även en faktor om gjorde att de påverkades positivt och var nöjdare med sin upplevelse (Forbes & Nolan, 2018).
Problemformulering
Verksamhetsförlagd utbildning är obligatorisk för fysioterapeutstudenter och en mycket viktig del i utbildningen. Vid en klinisk undervisningsavdelning ansvarar fysioterapistudenter för undersökning och behandling av patienter under vägledning av handledare. Att samspelet mellan patient och omgivning, vilket i detta fall inkluderar fysioterapeutstudenten, fungerar väl är viktigt för patientens beteendeförändring för att nå bättre hälsa. Det finns i dagsläget begränsad kunskap om hur patienter upplever mötet med fysioterapeutstudenter. Vid litteratursökning i stora vårddatabaser återfanns inga studier som gjorts där man studerat patienters upplevelser av möte med fysioterapeutstudenter i Sverige. Man vet ej hur patienten påverkas eller hur hen upplever vårdtilltillfället med en deltagande fysioterapeutstudent.
2
SYFTE
Syftet med studien är att studera hur patienter på KUA upplever möten med fysioterapeutstudenter.
3
METOD OCH MATERIAL
Design
Studien är en kvalitativ studie med deskriptiv design (Carter & Lubinsky, 2016). Den
kvalitativa deskriptiva designen lämpar sig i studien då arbetets syfte handlar om upplevelser som har samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer.
Urval
Informanter till studien rekryterades genom ett bekvämlighets- och ändamålsenligturval där samtliga informanter i studien har träffat en fysioterapeutstudent i samband med sin vård på KUA (Carter & Lubinsky, 2016). Den KUA som använts i studien är en ortopedisk avdelning på ett länssjukhus.
Inklusionskriterier: Patienter som vårdas på KUA eller som har varit inlagda där under den senaste veckan. Patienterna skulle vara över 18 år, själva kunna ge samtycke för att delta i studien samt tala och förstå svenska. Detta för att eliminera eventuella hinder som skulle kunna uppstå när man kommunicerar via en tolk. Patienterna skulle ha träffat en
fysioterapeutstudent minst tre gånger.
6 informanter inkluderades i studien. Av dessa var 5 män och en kvinna i åldrarna 30-90 år. Samtliga hade genomgått en ortopedisk operation.
Datainsamling
Data har samlats in med intervjuer som skett enligt en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga A). Frågorna delades upp i bakgrundsfrågor och huvudfrågor. Bakgrundsfrågorna var korta, medan intervjufrågorna var formulerade så att de stimulerade längre och mer
beskrivande svar. Patienten bads då beskriva sin upplevelse av att möta en
fysioterapeutstudent. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Frågorna i intervjun baserades på problemställningen och huvudfrågan vilken var hur patienten upplevde av möten med fysioterapeutstudent.
Datainsamlingen planerades först att göras under hösten 2019 då KUA hade
fysioterapeutstudenter på avdelningen. Endast 4 intervjuer genomfördes under denna period vilket ledde till att det 2 sista intervjuerna inte kunde ske förrän i början av februari 2020 då KUA tagit emot nya fysioterapeutstudenter.
Tillvägagångssätt
Urvalet gjordes genom att kontakt togs med KUA. Först tog författarna kontakt med verksamhetschefen på KUA och fick ett godkännande av studiens genomförande. Efter godkännande kontaktades två fysioterapeuter på avdelningen som informerades om studiens syfte och genomförande. Fysioterapeuterna bistod sedan med hjälp att rekrytera patienter som uppfyllde inklusionskriterierna till studien. Studieförfattarna samtalade med
fysioterapeuterna på plats om vilka patienter som kunde vara lämpliga för studien.
Två provintervjuer genomfördes för att studieförfattaren skulle få prova om intervjuguiderna gav tillräcklig data och eventuellt kunna göra små justeringar för att kunna få fram tillräckligt med noggranna beskrivningar från informanterna. Inga justeringar gjordes efter
provintervjuerna då datan från de intervjuerna ansågs vara tillräcklig och därmed användes provintervjuerna i studien. Därefter genomfördes fyra ytterligare intervjuer. Det informerade samtycket samlades in genom att före intervjun fråga om godkännande att använda svaren i intervjun till att göra studien.
Från början planerades att båda studieförfattarna skulle närvara vid samtliga intervjuer, men eftersom en av studieförfattarna hade fått en VFU placering på just KUA ändrades planen till att endast den andra studieförfattaren närvarade. Anledningen till att den studieförfattaren som hade fått en VFU placering på KUA ej närvarade vid intervjuerna berodde på att patienterna skulle kunna få svårt att uttrycka upplevelser som varit negativa om studenten frågorna handlar om är närvarande.
För att få en så lik miljö och stämning under intervjuerna som möjligt så fortsatte denna studieförfattare att göra resterande intervjuer ensam. Tid och plats för genomförande av intervjuerna anpassades efter informanternas önskemål för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt. Samtliga intervjuer gjordes på patienternas rum på sjukhuset då de fortfarande var inneliggande. För att få en avslappnad och lugn miljö placerade
studieförfattaren en stol lite vid sidan av med 45° vinkel mot patienten som under samtliga intervjuer låg i sängen med upphöjt ryggstöd. Intervjuerna genomfördes på sena
eftermiddagar då det är en lugnare miljö på avdelningen.
Datamaterialet förvarades så att endast studieförfattarna hade tillgång till det. Ljudmaterialet spelade in med diktafon. Ljudfilerna fördes sedan över till en av studieförfattarnas
lösenordskyddade dator oåtkomligt för obehöriga. Ljudmaterialet raderades sedan från diktafonen. Dessa inspelade ljudfiler raderades från den lösenordskyddade datorn när examensarbetet blev godkänt.
Bakgrundsfakta och artiklar inför studien söktes i databaser så som Cochrane, PubMed och PEDro. Artiklar som studerade patienters upplevelser av möte med fysioterapeutsstudenter
eller studier med liknande syfte var initialt svåra att hitta då utbudet är begränsat. För att hitta så bra material som möjligt bokade studieförfattarna tid för artikelsökning med en bibliotekarie på MDH:s högskolebibliotek.
Dataanalys
En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts med en induktiv ansats (Lundman & Hällgren Graneheim 2012). En manifest innehållsanalys innebär en låg grad av tolkning vilket leder till att analysen är textnära (Lundman & Hällgren Graneheim 2012). Den
kvalitativa innehållsanalysen har gjorts i olika steg där det första steget innebär att samtalen från intervjuerna lyssnats igenom för att sedan transkriberats ordagrant (Lundman & Hällgren Graneheim 2012). I steg två har meningsbärande enheter (meningar eller hela stycken) relaterade till studiens syfte plockats ut och kondenserats utan att information gått förlorad. De kondenserade meningsbärande enheterna skrevs sedan om till koder som kan liknas vid en etikett vilket sammanfattar vad dessa handlar om. Koderna sorterades i högar där koder som handlar om samma sak lades i samma hög. Dessa högar bildade olika
kategorier som representerar datas manifesta innehåll (Lundman & Hällgren Graneheim 2012).
Tabell 1. Tabellen visar hur processen från meningsbärande enhet till kod har gått till och hur de har placerats i kategorier samt underkategorier
Meningsbära nde enhet Kondenserad enhet Kod Underkateg ori Kategori Jag fick ju sån dära, sån dära träningsprogra m sådär. Hur jag ska öva, och träna upp sådär så det va faktiskt väldigt väldigt positivt förstår du. Jag gjorde ju det där övningarna jag kan göra nu sådär men det är ju bra att det finns ett helt program sådär som man kan göra sen också
Jag fick ett
träningsprogram om hur jag ska träna vilket var väldigt positivt. Väldigt grymt att det finns ett helt program.
Väldigt positivt och grymt med träningsprogr am Positiva känslor i samband med träning Kompetenta och pålästa
så det va väldigt grymt. Näeee, jag tycker att de presenterade sig när de kom in och vad de var för några och vad de skulle göra och allt det här, så att näe jag visste vad de skulle göra kan jag säga.
De presenterade sig när de kom in, va de va för några och vad de skulle göra. Tydlighet med deras syfte och vilka de var Tydlighet kring syfte Behov av tydligt syfte
med kontakten med fysioterapeutstuden terna
Ja för dom jag har träffat har det ju varit bra. Ja ja, det har varit bra va. Har faktiskt varit jättebra.
Förtroendet har varit jättebra för fysioterapeutstudent erna. Känner ett bra förtroende Förtroende för fysioterapeutstuden terna Jag har ju fått det här…. Jag har aldrig vetat, jag har aldrig tänkt att man ska att du vet att lungorna sådär ska tränas medan man är sängliggandes och så och liksom jag är väldigt väldigt
Jag är väldigt glad över att jag har fått information att man ska träna lungorna medan man är sängliggande. Väldigt glad över information jag inte förväntade mig att få Fått mer hjälp än förväntat Kompetenta och pålästa
väldigt glad över det.
Etik
Arbetet utgick från CODEX (Vetenskapsrådet och Uppsala Universitet, 2013). Det kan delas upp i framförallt fyra allmänna huvudkrav. Dessa krav är: nyttjandekravet, samtyckeskravet, informationskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet och Uppsala Universitet, 2013). Nyttjandekravet innebär att när man utför forskning med människor får man endast nyttja de uppgifter som framkommer om enskilda personer i forskningssyfte och ej i andra sammanhang som t.ex. kommersiellt bruk. Samtyckeskravet är informantens rätt att själv bestämma om sin medverkan i forskningen. Ett samtycke ska inhämtas av forskaren och informanten ska närsomhelst under studien ha rätt att avbryta sin medverkan utan att behöva förklara varför och utan några negativa konsekvenser. Informationskravet säger att forskarna måste informera informanterna i studien om forskningens syfte.
Konfidentialitetskravet har med sekretess att göra och innebär att alla personuppgifter som samlas in kommer undanhållas för obehöriga. Forskarna har tystnadsplikt och uppgifter och åsikter som kommer med i studien ska ej gå att härleda till enskilda personer.
(Vetenskapsrådet och Uppsala Universitet, 2013).
Tillfrågan om deltagande i studien gjordes via ett informationsbrev (se bilaga B). I informationsbrevet stod den information som informanterna behövde ta del av innan
studien. Samtycke till deltagande spelades in muntligt innan intervjun. Verksamhetsansvarig skrev under ”intyg om tillstånd för examensarbete” innan tillfrågan av informanter gjordes. Datamaterialet förvarades säkert, så att inga obehöriga kunde ta del av materialet, och förstördes när examensarbetet blev godkänt.
4
RESULTAT
Dataanalysen mynnade ut i 5 kategorier och 12 underkategorier. Dessa kategorier och underkategorier speglar vad informanterna upplevt av mötet med fysioterapeutstudenter (se Tabell 2).
Kategori
Underkategori
Behov av tydligt syfte med kontakten med
fysioterapeutstudenterna
Osäkerhet kring syfte,
Otäck känsla att syftet är att få bort mig, Tydlighet kring syftet
Förtroende för fysioterapeutstudenterna
Betydelse av engagemang i mötet
Viktigt med samtal och
kommunikationsförmåga
Lättsam stämning, Känner sig hörd, Känner sig inte hörd
Kompetenta och pålästa
Fått svar på frågor,Fått mer hjälp än förväntat,
Positivt att de tillrättavisar vid behov, Positiva känslor i samband med träning, Obehagliga känslor i samband med träning
Behov av tydligt syfte med kontakten med
fysioterapeutstudenterna
Att syftet med fysioterapeutstudenternas arbete är viktigt framkom av informanterna. Det förekom olika synpunkter på detta, där olika informanter upplevt olika saker gällande just fysioterapeutstudenternas syfte. Vissa upplevde att fysioterapeutstudenterna var lite för otydliga med vad deras syfte egentligen var medans andra upplevde att
fysioterapeutstudenterna var väldigt tydliga med vad målet med deras vård gick ut på.
Osäkerhet kring syfte
Det fanns informanter som uttryckte att de inte riktigt förstod vad fysioterapeutstudenterna syfte gick ut på. Detta upplevdes som förvirrande för informanterna och de kände att de inte riktigt visste hur de skulle bete sig i situationen. Det fanns de informanter som till och med kände att de blev lite avvisande av fysioterapeutstudenterna på grund av de inte riktigt visste vad fysioterapeutstudenternas syfte var. Detta ses tydligt i ett citat av en informant:
Liknande upplevelser uttryckte andra informanter som också var osäkra kring syftet, då de tidigare inte träffat någon fysioterapeutstudent förut. De blev därför tveksam på vad fysioterapeutstudenterna egentligen ville.
”Uhh… ahh lite svårt för det där, aldrig träffat någon förut heller, visste inte riktigt vad dom sysslar med heller då. Funderar på vad de egentligen ville och då blir man ju sådär lite avvisande på något sätt.” (Informant B)
Informanterna upplevde även möten med fysioterapeutstudenterna där känslan var att syftet var gott vilket gjorde att de kände en större trygghet i mötet med fysioterapeutstudenterna. De beskrev också att relationen blev bättre till en följd av detta.
”Jo det är säkert, dom är säkert ute i ett gott syfte… om dom kan förverkliga det...” (Informant C)
Otäck känsla att syftet är att få bort mig
Informanterna uttryckte att de känt sig påskyndade av fysioterapeutstudenterna och att deras syfte verkar vara att så fort som möjligt skicka hem dem. Dem beskrev att
fysioterapeutstudenterna syfte i sådana fall är helt fel. De påpekar detta flera gånger och nämner också att det känns lite otäckt. Den otäcka känslan beskrevs som en oro kring att de eventuellt inte kommer att få den vård de behöver fullt ut.
”Är det så att de vill ha bort oss härifrån? Ja, jag vet inte. Jag har otäck känsla av att det kan vara så. Och då är vi ute i fel syfte absolut.” (Informant C)
”Jag tycker det verkar som att det ska gå ut på att så fort som möjligt sätta fart på den här personen så att vi blir av med han, Ahh, sån känsla har jag. Det tycker jag, då är dom inte ute i rätt syfte.” (Informant C)
Tydlighet kring syfte
Det fanns andra informanter som istället uttryckte att fysioterapeutstudenterna varit mycket tydliga med vad deras syfte går ut på och vad de kan förvänta sig. Det
fysioterapeutstudenterna gjorde som var bra var att de presenterade sig när de kom in och vad de skulle göra. Informanterna upplevde att detta gav en trygghet och en känsla av genuinitet från fysioterapeutstudenterna. Att de var människor som faktiskt ville väl och brydde sig.
’”Näeee, jag tycker att de presenterade sig när de kom in och vad de var för några och vad de skulle göra och allt det här, så att näe jag visste vad de skulle göra kan jag säga.” (Informant F)
Förtroende för fysioterapeutstudenterna
Informanterna uttryckte att deras förtroende för fysioterapeutstudenterna redan varit bra sedan tidigare erfarenheter eller att den ökat efter deras vistelse på KUA. Ett flertal
informanter säger att deras förtroende är bra för de fysioterapeutstudenter som de träffat. Informanterna uttryckte att fysioterapeutstudenterna lät de berätta själva vad de förväntade sig och att de sedan tog den informationen i beaktande under resten av rehabiliteringen.
”… Ja för dom jag har träffat har det ju varit bra. Ja ja, det har varit bra va. Har faktiskt varit jättebra.” (Informant B)
”Nääe, förtroende det har jag. Jag tycker dom verkar vilja åstadkomma det både dom och jag förväntar oss.” (Informant E)
Att fysioterapeutstudenterna hade handledare med sig var något som informanter upplevde som förtroendeingivande då detta gav en extra trygghet. Informanter som tidigare inte träffat särskilt många fysioterapeutstudenter upplever nu att deras förtroende ökat, då de fått träffa fysioterapeutstudenter lite mer.
Betydelse av engagemang i mötet
Något som framkom under intervjuerna var upplevelser om hur pass engagerade
fysioterapeutstudenterna var. Exempelvis framkom det att fysioterapeutstudenterna hade för mycket fokus på studiebetygen.
”Kanske inte tillräckligt. Jag tror man tittar för mycket på att, ehh, att det ska bli studiebetyg någonstans va.” (Informant E)
Något som uppskattats var att fysioterapeutstudenterna visade att de fanns tillgängliga för att stötta och bidra med vad de kunde vid behov. Informanterna upplevde också att
fysioterapeutstudenterna var angelägna om att göra bra ifrån sig vilket de tyckte var skönt. Informanterna nämnde att de känt att fysioterapeutstudenterna velat deras bästa vilket även fick dem att känna sig mer engagerade och delaktiga i sin vård.
”Dom är väldigt entusiastiska och välmenande. Och lite och komma på aaah komma och vara så ledig med. Dom har inte heller varit sådär, ahh, dom har velat, dom har velat. Och då går det bra” (Informant B)
”Utan alla är angelägna om att göra ett bra jobb alltså. Det är min uppfattning” (Informant E) Det fanns även informanter som upplevde att fysioterapeutstudenterna hade bristande engagemang. Den var så pass bristande att informanterna upplevde en oro vid mötet med fysioterapeutstudenterna. Informanterna tyckte inte detta var rätt. De tyckte till och med att det var lite jobbigt och märkligt. Under intervjuerna frågade även informanterna om det
verkligen ska gå till på det här sättet inom vården. Ett målande exempel som en informant pratade om var att han tyckte att fysioterapeutstudenterna borde vara mer närvarande och alerta för att skapa en tryggare miljö för patienten.
”Ja att dom borde lägga ner lite mer engagemang i det dom håller på med... Jag kan bara ta det här till exempel idag å. Gick upp för en trappa, vi gick ju till trappan och från trappan då. Men jag menar dom skulle ju kunna lägga ner lite mer själ i och försöka få fram och titta lite bättre på hur vi gör. För alltså när jag är ute och går sådär då brukar jag säga som så att nu måste ni tänka på att ni är ute med en patient som är ströpplig på benen helt enkelt. Han har inte bra balans. Och jag är skiträdd för att ramla ikull va, de vore det värsta som kunde hända. Det tycker jag dom skulle lägga ner lite mer…” (Informant C)
Det framkom även under ett par intervjuer att informanterna gärna skulle ha haft mer tid med fysioterapeutstudenterna. De uppger att studenterna verkar upptagna och stressade, som att deras arbete går lite för fort och att de inte riktigt har tid att göra det insatser som enligt informanterna skulle behövas. De beskriver lite en känsla av att bli lämnade utan något de behöver. Informanterna kunde inte specificera vad detta skulle vara men de pratade om att vissa besök som fysioterapeutstudenterna gjorde kändes lite tunna.
”Det går väldigt fort och jag tycker det verkar som dom inte riktigt har tid” (Informant C)
Viktigt med samtal och kommunikationsförmåga
Många informanter har upplevt att de kunnat ställa frågor och fått svar som de känt sig nöjda med. Andra har känt att fysioterapeutstudenterna inte lyssnat tillräckligt mycket samt gett dåliga förklaringar. Många upplever också att man blir gladare av att ha någon att prata med. Informanterna beskrev fysioterapeutstudenterna som lätta att prata med vilket de menade tog relationen till en djupare nivå utan att bli för personlig.
Lättsam stämning
Informanter kände att stämningen blev bättre allt eftersom de setts några gånger. De lärde känna varandra lite och därefter blev de mer bekväma i situationen. Informanterna uttryckte även att det kändes som fysioterapeutstudenterna var lite nervösa under de första besöken, men att de växte in i sin roll ju fler besök det blev.
”Då blir det väl lite konstigt i början men sen lättar det upp då… ja, det har varit löst och ledigt när vi träffats igen och så.” (Informant B)
Känner sig hörd
En delad upplevelse som informanter hade var att de kände att fysioterapeutstudenterna lyssnade på vad de hade att säga och tog hänsyn till det. Detta var något som uppskattades
eftersom de kände sig hörda och att de blev tagna på allvar. De beskrev även att fysioterapeutstudenterna var pedagogiska, vilket de tyckte kändes bra.
”Jag tycker dom lyssnar på mig. Det förekommer ju också inom sjukvården i övrigt att man har personal som lyssnar och delger uppåt. Jag tycker det är förhållandevis bra organiserat på det sättet. Så jag tror att man missar inte något.” (Informant E)
Känner sig inte hörd
Samtidigt fanns det informanter som uttryckte att fysioterapeutstudenterna inte lyssnat tillräckligt på vad de haft att säga. Informanter indikerar till och med att de känt att de inte blivit tagna på fullt allvar av fysioterapeutstudenterna vilket nästan gav dem en känsla av förlöjligande.
”Jag tycker dom ska lyssna lite mer på vad man har att säga. Jag driver ju absolut inte med dom.” (Informant C)
Kompetenta och pålästa
Något annat som framkom under intervjuerna var att informanterna upplevde att fysioterapeutstudenterna kunde ge svar på eventuella frågor de hade. Det fanns också
informanter som fått information och hjälp de inte förväntat sig. En informant tyckte det var positivt att han blev tillrättavisad vid behov av fysioterapeutstudenterna. Dessa bildade underkategorier inom kategorin kompetenta och pålästa. En annan väsentlig del av vad fysioterapeutstudenterna gjort på KUA är träning och rehabilitering med patienterna. Informanterna hade många upplevelser att delge från just dessa moment. Många var nöjda och tyckte det mest hade varit positivt medan andra hade sämre upplevelser att delge.
Fått svar på frågor
Att fysioterapeutstudenterna inte är fullärda är något informanterna är införstådda med. Men informanterna upplevde ändå att de haft möjlighet att få svar de blivit nöjda med på eventuella frågor de haft.
”Aa, de förklarar ju vad man ska göra och inte göra va, och frågar man så får man de svar man vill ha då va. Så de e helt okej med dom. Dom vet vad dom håller på med och de är ju här för att lära sig.” (Informant F)
”Det har varit bra va, och jag har kunnat fråga om sånt som jag har varit osäker om” (Informant B)
Fått mer hjälp än förväntat
Informanterna fick även ny information om sådant som de tidigare inte hade kunskap om. En kunskap som man inte hade förväntningar att få, till exempel om hur viktigt det är att hålla lungfunktionen uppe när de är sängliggande en längre tid. Nedan följer ett exempel som visar på just det här, och hur glad han blev över den informationen.
”Jag har ju fått det här…. Jag har aldrig vetat, jag har aldrig tänkt att man ska att du vet att lungorna sådär ska tränas medan man är sängliggandes och så och liksom jag är väldigt väldigt väldigt glad över det.” (Informant A)
Positivt att de tillrättavisar vid behov
Något som visar på fysioterapeutstudenternas kompetens är informanters upplevelser av att de vid behov kan tillrättavisa ett felaktigt beteende utan att ha förberett sig för just den specifika situationen. Detta är något som informanterna tycker är positivt.
”Men till exempel titta på nån som kommer gåendes och har en käpp och ser att han ska ha en sån där gågrej istället. Om man då säger till ta rollatorn, du får den här så kan du gå här i korridorerna, ah, det gör stor nytta. Och de gör de utan vidare, dom säger till när det behövs alltså. Så det tycker jag är bra.” (Informant E)
Positiva känslor i samband med träning
Informanter var nöjda med de träningsprogram de fick och även den hjälp de fick under utförandet av träningen. De påpekade även att träningen var rolig och att det va skönt att ha något att göra under dagarna. Träningen blev för många ett moment de såg fram emot. Många upplevde också att träningen var viktig för dem, de kände att den kunde hjälp dem komma närmare deras mål och att så småningom få komma hem från sjukhuset.
”Dom var ju här lite grann och höll på och visade mig lite grann vad man skulle koncentrera sig på för rehabilitering för sin skada och så vidare, och visade och gav mig lite papper. Och dom verkar ju väldigt, ahh jag tyckte det va kul faktiskt. Fick man lite grejer att ta tag i där, det va det man hade längtat på lite att man skulle ha lite övningar och doningar och grejer och det va viktigt för just mig va vissa rörelser och övningar, det vart jag glad för” (Informant B)
”Jag fick ju sån dära, sån dära träningsprogram sådär. Hur jag ska öva, och träna upp sådär så det va faktiskt väldigt väldigt positivt förstår du. Jag gjorde ju det där övningarna jag kan göra nu sådär men det är ju bra att det finns ett helt program sådär som man kan göra sen också så det va väldigt grymt.” (Informant A)
Obehagliga känslor i samband med träning
Det fanns informanter som uttryckte ett obehag de känt under ett par tillfällen då de tränat med fysioterapeutstudenterna. Här kommer ett målande exempel där en informant som
uttryckte ett starkt obehag upplevde en rädsla för att ramla under trappträningen som han inte ansåg att fysioterapeutstudenterna riktigt tog på fullt allvar, vilket han tyckte var jobbigt.
”Fan jag kände, det går inte, jag tänkte det här går åt helvete. Och det höll ju nästan på att göra det med, jag höll ju på att ramla bakåt. Som tur var så var dom ju bakom. Och det där är ju otäckt, det är inte något kul speciellt.” (Informant C)
5
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Det visade sig att upplevelserna varierade stort mellan de olika informanterna. Analysen av upplevelserna som informanterna beskrev ledde fram till 5 kategorier och 12
underkategorier. De 5 kategorierna blev: behov av tydligt syfte med kontakten med
fysioterapeutstudenterna; förtroende för fysioterapeutstudenterna; betydelse av engagemang i mötet; viktigt med samtal och kommunikationsförmåga; kompetenta och pålästa.
Denna studies resultat kan tolkas utifrån den socialkognitiva teorins beskrivning kring ett beteende och en beteendeförändringsprocess. Bandura (1986) menar att individen, beteendet och omgivningen hela tiden samspelar och påverkar varandra. Utifrån resultatet i denna studie, där informanterna är individen, är det lätt att se fysioterapeutstudenten som en omgivningsfaktor som mer eller mindre påverkar informanternas beteende på ett eller annat sätt. Tittar man på resultatet som en helhet så ser man att det är ganska varierat.
Informanternas upplevelser skiljer sig åt. Vissa informanter har fått en framförallt positiv bild från mötet med en fysioterapeutstudent. De har exempelvis känt att
fysioterapeutstudenterna är tillräckligt pålästa och kunniga, att de har ett bra bemötande, att de har kunnat svara på frågor och att de även i vissa fall har erbjudit mera hjälp än vad som varit förväntat. Andra informanter i studien berättar om en mer negativ bild av mötet med fysioterapeutstudent. Upplevelser som beskrivs är bland annat att fysioterapeutstudenterna känns stressade, att de har ett sämre bemötande, att informanten ej känt sig hörd eller att de rent av fått obehagliga känslor i samband med mötet. Oavsett om upplevelserna varit
negativa eller positiva kan man se att informanterna har påverkats av fysioterapeutstudenterna.
Informanter berättar att de till en början kände sig osäkra på vad fysioterapeutstudenterna ville och vad deras syfte egentligen gick ut på. Detta gjorde så att de blev avvisande mot fysioterapeutstudenterna menade dem. Sett ur det socialkognitiva perspektivet har
fysioterapeutstudenterna (omgivningsfaktor) påverkat informanter (individen) så att de har agerat avvisande (beteende). Informanter beskriver sedan hur de längre fram förstod mer vad fysioterapeutstudenterna ville med deras besök och vård och hur de då själv ändrade på
deras attityd till att vara mer öppen och tillmötesgående. De tyckte att stämningen lättade upp allt mer efterhand ju mer de lärde känna fysioterapeutstudenterna.
Att fysioterapeutstudenterna hade handledare med sig vid besöken tyckte informanter var bra och förtroendeingivande. De upplevde att de kunde få svar på frågor de hade och om fysioterapeutstudenterna var osäkra så kunde de fråga deras handledare. Informanter beskriver detta som en trygghetskänsla. Liknande resultat kan ses i en kvalitativ studie av Forbes (2018) där man undersökt hur nöjda patienter var med vård de fått från
fysioterapeutstudenter. I studien kom man fram till att en av de viktigaste faktorerna var vilken typ av handledning studenterna hade. Man kunde se att patienterna känt sig mer trygga när handledaren varit nära och delaktig i vården som fysioterapeutstudenten gett. Vikten av samspelet mellan individ, omgivning och beteende blir extra tydligt när
fysioterapeutstudenterna tillsammans med informanterna utför träning och rehabilitering, där det ofta handlar om att göra någon form av beteendeförändring eller att återfå ett beteende de tidigare hade. Eftersom KUA är en postoperativ avdelning, så kan ett sådant beteende vara till exempel att återfå gångförmåga till den nivå som informanten hade innan den kom till KUA. Resultatet av denna studie visar på att informanterna haft olika
upplevelser när det handlade om att utföra träning och rehabilitering. Det fanns de
informanter som haft obehagliga upplevelser, där de känt att det inte går så bra och att det inte är särskilt roligt. Att samspelet är viktigt mellan vårdgivare och vårdtagare är något som Fuertes med flera (2015) belyser, där de menar på att en patient som litar på och tycker om sin läkare har större chans att acceptera behandlingen de får och se den som viktigt. Detta skulle kunna innebära att personer som haft obehagliga upplevelser i samband med träning möjligtvis inte accepterar sin behandling och riskerar att se den som oviktig. Det fanns också informanter som haft positiva upplevelser i samband med sin träning, där de fått ett
träningsprogram med övningar som de blivit glada för och tyckt varit roliga. Informanter uppger att de är nöjda med vad fysioterapeutstudenterna har gjort och att de kommer fortsätta med gymnastiken när de kommer hem. Likheter kan ses i en studie av Fröberg m.fl. (2018). De gjorde en undersökning på en avdelning med bland annat läkarstudenter,
sjuksköterskestudenter samt fysioterapeutstudenter. Svaren de fick från informanterna var att de var nöjda med vården de fått samt hur de blivit bemötta av studenterna. Upplevelser som också framkom under intervjuerna var känslan att få mer hjälp än förväntat.
Informanter beskrev hur fysioterapeutstudenterna gav råd och information om sådant som patienten inte tänkt på tidigare. Fysioterapeutstudenten hade även givit en typ av
behandlande vård som patienten inte visste fanns eller behövdes. Informanter beskriver detta som något väldigt positivt och att hen blev väldigt glad och tacksam för
fysioterapeutstudenterna.
En viktig sak som kom upp under intervjuerna i den här studien var
fysioterapeutstudenternas engagemang, där några informanter hade upplevt den som god medan andra upplevt den som bristande. Informanter nämner att de upplevt
fysioterapeutstudenterna som entusiastiska och välmenande. Fysioterapeutstudenternas egenskaper spelar en viktig roll i hur väl en patient är nöjd med vården den fått av studenten, där entusiasm var en av huvudegenskaperna som ansågs bra i tidigare studier (Forbes & Nolan, 2018). Informanter säger även att de tycker fysioterapeutstudenterna borde lägga ner
mer engagemang och upplever att fysioterapeutstudenterna inte är tillräckligt entusiastiska. De informanter som känner såhär har då en mindre chans att bli nöjd med vården de fått av en student än informanter som upplevde studenten mer entusiastisk enligt Forbes & Nolan (2018). Det här är även något som Price et al. (2014) fått fram i sin artikel där de granskat ett flertal studier som visar att patienter med bättre upplevelser av vård är förknippade med bättre kliniska resultat.
Informanter som aldrig varit i kontakt med en fysioterapeutstudent tidigare upplevde att deras förtroende ökade för studenterna jämfört med när de kom in till KUA. De hade fått en mer positiv attityd att låta en fysioterapeutstudent vara delaktig i deras vård. Detta är något som skiljer sig från en tidigare studie av Temegsen på läkarstudenter (2013), där resultatet menade på att patienter som tidigare haft interaktioner med dessa hade en högre sannolikhet att ha en negativ attityd till att låta de vara involverade i deras vård. I en meta-analys har man kunnat se att nöjdheten en patient känner i samband med vård den fått från
sjuksköterskor är den viktigaste faktorn för den totala patientnöjdheten med sjukhustjänst och kvaliteten på vårdtjänsten generellt (Mulugeta et al. 2019). Oavsett om det handlar om vård som en läkare eller fysioterapeutstudent ger så har organisationer som förstår hur patienter uppfattar och bedömer vårdkvaliteten större sannolikhet att kunna förbättra den (Rapport et al. 2019).
Denna studie gjordes på patienter som träffat fysioterapeutstudenter som befinner sig i termin 5 av 6 i fysioterapeutprogrammet. Kanske hade resultatet sett annorlunda ut om man gjort studien på fysioterapeutstudenter ute i sin allra första praktikperiod i termin 3 eller 4, likaså hade resultatet kunnat bli annorlunda om studien gjordes i fysioterapeutstudenternas sista VFU-period då de närmar sig slutet av sin grundutbildning. Fysioterapeutstudenterna som går termin 5 har skaffat sig mer erfarenhet än de som går termin 3 vilket enligt Benner (1993) innebär att de är närmare expertisnivå än termin 3-studenterna.
Metoddiskussion
Syftet i studien var att studera patienters upplevelser av möte med fysioterapeutstudenter. När informanters upplevelser studeras lämpar sig en kvalitativ innehållsanalys. En sådan görs genom att tolka texter (Carter & Lubinsky, 2016). Exempelvis tolkning av transkriberade intervjuer, något som är mycket vanligt inom vård- och omvårdnadsforskning (Carter & Lubinsky, 2016). Denna tolkning gjordes i flera steg för att inte få underkategorierna för långt ifrån koderna. Vidare kan den metodologiska ansatsen i en kvalitativ innehållsanalys vara induktiv eller deduktiv. Induktiv ansats kännetecknas av en förutsättningslös analys av insamlad data. Denna variant var att föredra då studieförfattarna inte utgick från någon teori vid datainsamling och analys, de utgick heller inte ifrån någon hypotes. I en deduktiv ansats bestäms koder innan analysarbetet startar. Detta lämpar sig inte i denna studie då syftet var att beskriva informanternas upplevelser och studieförfattarna strävade efter att göra det så brett och beskrivande som möjligt. Inga kategorier eller koder var förbestämda utan materialet tolkades utan några förutbestämda meningar enligt induktiv ansats (Höglund Nielsen & Granskär 2017).
En nackdel med studiens valda design är att informationen informanterna delger inte behöver vara hur informanterna verkligen känner eftersom det objektivt är omöjligt att ta reda på. Som det beskrivs av Carter (2016) kan man inte mäta data man får in i en kvalitativ studie med exempelvis siffror eftersom man får information genom ord och känslor snarare än fakta. Detta kan vara både en fördel och nackdel då det kan bli svårt att dra generella och tydliga slutsatser men samtidigt får man en djupare bild av det som undersöks. Ytterligare en nackdel med designen är att studien utgår från subjektiva upplevelser från ett litet antal informanter under en miljö som är väldigt situationsbaserat vilket medför svårigheter att generalisera på en bredare population så som exempelvis alla ortopedpatienter (Bryman & Nilsson, 2002). En fördel med att ha få informanter är att datan blir djupare per informant jämfört med om fler informanter intervjuats under samma tid. Då studien är ett
examensarbete och därmed tidsbegränsad valdes därför en metod med färre informanter. Att rekrytera informanter från KUA är en fördel eftersom de troligtvis har haft mer kontakt med en fysioterapeutstudent än patienter på till exempel en primärvårdsplats. En nackdel med att intervjua informanter från KUA är att dessa patienter har varit i kontakt med väldigt många olika studenter från olika professioner på avdelningen, vilket skulle kunna leda till att informanten har svårt att särskilja vilka studenter som är fysioterapeutstudenter. Detta är något som skulle kunna ha påverkat studiens giltighet. För att förhindra att informanterna skulle blanda ihop olika studenter från olika professioner förtydligades det för informanterna vilka fysioterapeutstudenterna har varit på avdelningen, vad en fysioterapeut kan göra samt fysioterapeut tidigare benämndes sjukgymnast. En risk med att innan intervjun berätta vad en fysioterapeut vanligtvis gör kan vara att informanten då endast pratar om dessa
situationer. Information om vad en fysioterapeut vanligtvis gör gavs ändå då risken att informanten annars skulle pratat om studenter från en annan profession upplevdes högre. Fördelar med att ha en semistrukturerad intervju är att man då har grundläggande frågor som samtliga informanter får svara på för att sedan eventuellt ställa lämpliga följdfrågor utefter de svaren som fås vilket gör att intervjuaren inte blir helt låst. Nackdelen jämfört med att göra en ostrukturerad intervju är att intervjuaren ändå kan bli låst till frågeformuläret, då intervjuaren måste hålla sig till huvudfrågorna och kan endast ställa följdfrågor utifrån de. I en ostrukturerad intervju kan nya huvudfrågor ställas allt eftersom intervjun fortgår. En fördel med ostrukturerad jämfört med semistrukturerade intervjuer är att frågorna kan ändras för att anpassa informanternas behov och personlighet (Carter & Lubinsky, 2016). När intervjuguiden utformades valdes medvetet att inte ställa några riktade frågor utifrån någon beteendemedicinsk teori eftersom vi inte ville påverka informanternas svar på något sätt. Om vi skulle gjort detta, skulle vi riktat frågorna kring begrepp inom SCT, som till exempel self-efficacy och utfallsförväntningar. Detta skulle vara intressant att ha med för att se om fysioterapeutstudenterna skulle ha påverkat dessa variabler hos informanterna. Fördelar med att göra intervjuer jämfört med kvantitativa enkäter är att det ger en mer fördjupad bild av informanternas upplevelser än vad en kvantitativ ansats hade gjort
eftersom informanterna fick utrymme att med egna ord ge mer djupa och målande svar än ett kvantitativt frågeformulär hade kunnat göra. (Carter & Lubinsky, 2016).
Under hösten som datainsamlingen var tänkt att genomföras fanns det
fysioterapeutstudenter på KUA under 8 veckor uppdelat på två perioder, där ett studentpar var där i 4 veckor för att sedan bytas ut av ett annat studentpar. Studieförfattarna valde medvetet att genomföra datainsamlingen under båda dessa perioder för att minska risken med att arbetet skulle bli en utvärdering kring endast ett par fysioterapeutstudenter. Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med avdelningen där patienterna låg. Inga komplikationer uppkom i samband med detta. De flesta patienter som lämpade sig för studien och tillfrågades ställde upp på intervjuerna. De som inte ville vara med hade allihop mer eller mindre anledningen att det inte orkade eller ville. Vid förfrågan framkom tydligt att studien är helt anonym och att patienternas fortsatta vård ej kommer påverkas av de svar de ger på något sätt. Om informanterna gav sitt medgivande och sa att de förstod finns det en risk att de fortfarande var lite tveksamma till att delta i studien på grund av att de eventuellt kände en press att vara med. Detta i sin tur kan eventuellt ha vinklat resultatet på olika sätt. En sådan vinkling som kunde skett är att de kände sig påmanade att säga bra saker om fysioterapeutstudenterna och om KUA i stort. Informanterna skulle även kunna påverkas av att studieförfattarna är fysioterapeutstudenter och är de som gör intervjuerna vilket kan bidra till att informanterna inte vågar uttrycka sig negativt vilket skulle kunna ha en negativ inverkan på studiens tillförlitlighet.
Då data samlades in under 2 perioder, både under hösten 2019 och under våren 2020, skedde den analyserande processen av data under en längre tid än planerat. Data började analyseras redan innan det 2 sista intervjuerna var gjorda eftersom det fanns en
tidsbegränsning för arbetet. Fördelar med att dataanalysen gjorts i flera steg under lång tid är att det ger möjlighet till en mer djupgående analys av materialet. Studieförfattarna bildar sig även en uppfattning om hur arbetet ska genomföras och har tid att rätta sig därefter.
Nackdelar med att börja med analysen innan allt material är insamlat är att det finns en risk att analysen av de 2 sista intervjuerna ej längre är helt förutsättningslösa. Studieförfattarna skulle eventuellt kunna vara färgade av de tidigare intervjuer som analyserats genom att de undermedvetet redan har existerande kategorier i tankarna. Den risken hanterades genom att samma intervjuguide och intervjuteknik användes.
Dataanalysen genomfördes av båda studieförfattarna vilket ökar tillförlitligheten till studien enligt Lundman och Graneheim (2012). Analysen har även diskuterats med handledare kontinuerligt under arbetets gång vilket också ökar tillförlitligheten.
Genom att ge en tydlig beskrivning av analysprocessens alla steg och exemplifiera detta med citat kan läsaren själv bilda sig en uppfattning om data kan överföras till annan population. Under hela arbetets förlopp har studieförfattarna varit noga med att följa CODEX
individskrav. Författarna var även noga med att följa GDPR för att skydda informanternas personuppgifter (Datainspektionen, 2018). Detta togs även i åtanke när intervjufrågorna konstruerades, vilket resulterade i att det inte frågades om saker som informanternas namn, bostadsort eller liknande då de uppgifterna inte skulle tillföra något till studien.
Informanterna i studien var införstådda med information gällande vad det innebar att delta i studien då de tillfrågats i förväg genom ett informationsbrev. Studieförfattarna var
när som helst under intervjun kunde välja att helt avbryta eller välja att inte svara på någon fråga om de inte kände sig trygga med det utan att behöva förklara varför. Inga informanter valde att avbryta eller avstå från att svara på någon fråga. Samtliga intervjuer gjordes på det rum där informanterna bodde på sjukhusavdelningen. Studieförfattarna erbjöd
informanterna att göra intervjuerna på annan plats än sjukhuset, till exempel hemma hos dem, men samtliga avböjde det erbjudandet. För att få en så lugn och avspänd stämning som möjligt gjordes intervjuerna under tidpunkter då inga övriga professioner skulle träffa informanten. Dessa tidpunkter valdes ut i samråd med informanten. Att studieförfattaren som genomförde intervjuerna själv är fysioterapeutstudent är något som på förhand kan tänkas påverka informanterna. Detta tacklades på samma sätt med att det framkom tydligt att intervjuerna är anonyma och uppgifterna inte på något sätt ska gå att spåra till
informanten samt att ingen värdering kommer att läggas vid vad de har att delge. Det
framkom för informanterna att deras information är viktig för studien. Samtliga informanter i studien nöjde sig med detta och ifrågasatte inte eller tog upp detta ytterligare i början eller under intervjutillfällena.
Valet att spela in intervjuerna med diktafon gjordes på grund av sekretesskäl. Det är en fördel jämfört med exempelvis en mobiltelefon då det är lättare för obehöriga att få tag på en
mobiltelefon som författarna ofta har på sig privat.
6
SLUTSATSER
Syftet med studien var att studera hur patienter på KUA upplevde mötet med
fysioterapeutstudenter. Studiens resultat visar på skilda upplevelser bland informanterna. Som helhet uttryckte informanterna att de var nöjda med mötet med fysioterapeutstudent, men de beskrev även problematiska aspekter, exempelvis att de inte beskrev syftet med mötet, och att studenterna ibland fokuserade mycket på sitt eget lärande och inte på patienten. Detta kan behöva lyftas och diskuteras under fysioterapeututbildningen för att minska risken för negativa upplevelser hos patienten. På det sättet blir
fysioterapeutstudenten en viktig omgivningsfaktor som kan påverka patientens beteenden positivt. Dock ska slutsatserna av denna studie tas med försiktighet då urvalet var mycket begränsat.
7
KLINISK BETYDELSE OCH VIDARE FORSKNING
Då det inte gjorts särskilt många tidigare studier som studerar just patienters upplevelser av fysioterapeutstudenter bidrar vår studie med att till viss del fylla den kunskapslucka som finns. Fysioterapeutstudenter har genom att titta på den här uppsatsen, en möjlighet att se
hur olika patienter kan uppfatta en fysioterapeutstudent i samband med sin vård, dra lärdomar utifrån detta och på så sätt se den här studien som ett stöd inför deras VFU. Vidare forskning kommer att behövas för att kunna använda resultatet till att hjälpa
fysioterapeutstudenter, deras handledare samt eventuellt fysioterapiutbildningar i framtiden. Exempelvis kvalitativ forskning genom att intervjua patienter inom flera olika verksamheter som mött fysioterapeutstudenter. Det skulle även vara intressant att se på eventuella
skillnader avseende patienters beteendeförändring när det är en fysioterapeutstudent som är behandlare, jämfört med om det skulle vara en legitimerad fysioterapeut.
REFERENSER
Ali, P., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical
Nursing, 27(5-6), e1152–e1160. https://doi.org/10.1111/jocn.14204
Bandura, A. (1986). Social Foundations of Thought & Action: A Social Cognitive Theory. Upper Saddle River, New Jersey: Prentice-Hall
Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Oslo: Studentlitteratur.
Biguet, G., Lindquist, I., Martin, C., & Pettersson, A. (2015). Att lära och utvecklas i sin
profession. Lund: Studentlitteratur.
Bostick, G., Hall, M., & Miciak, M. (2014). Novel clinical learning from a student-led clinic. The Clinical Teacher, 11(7), 512–515. doi: 10.1111/tct.12214
Broberg, C. & Lenné, R. (2017). Fysioterapi – profession och vetenskap. Stockholm: Fysioterapeuterna
Bryman, A., & Nilsson, B. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Carter, R. E. & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research. St. Louis, Missouri: Elsevier Inc. Centrum för klinisk utbildning vid KI. (u.å.). Klinisk utbildningsavdelning (KUA). Hämtad
2019-08-26 från http://www.cku-sthlm.se/interprofessionell-utbildning-interprofessional-education-ipe/interprofessionell-larmiljo-pa-kua-och-kum/
Cole, B., & Wessel, J. (2006). How Clinical Instructors Can Enhance the Learning Experience of Physical Therapy Students in an Introductory Clinical Placement. Advances in
Health Sciences Education, 13(2), 163–179. doi: 10.1007/s10459-006-9030-6
Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur AB.
Forbes, D. R., & Nolan, D. (2018). Factors associated with patient-satisfaction in student-led physiotherapy clinics: A qualitative study. Physiotherapy Theory and Practice, 34(9), 705–713. doi: 10.1080/09593985.2018.1423592
Fröberg, M., Leanderson, C., Fläckman, B., Hedman-Lagerlöf, E., Björklund, K., Nilsson, G. H., & Stenfors, T. (2018). Experiences of a student-run clinic in primary care: a mixed-method study with students, patients and supervisors. Scandinavian Journal
of Primary Health Care, 36(1), 36–46. doi: 10.1080/02813432.2018.1426143
Fuertes, J. N., Anand, P., Haggerty, G., Kestenbaum, M., & Rosenblum, G. C. (2014). The Physician–Patient Working Alliance and Patient Psychological Attachment, Adherence, Outcome Expectations, and Satisfaction in a Sample of Rheumatology Patients. Behavioral Medicine, 41(2), 60–68. doi: 10.1080/08964289.2013.875885
Fuertes, J, N., Mislowack, A., Bennett, J., Paul, L., Gilbert, T, C., Fontan, G., & Boylan, L, S. (2006). The physician-patient working alliance. SienceDirect, 66(1), 29-36. doi: 10.1016/j.pec.2006.09.013
Gishu, T., Weldetsadik, A. Y., & Tekleab, A. M. (2019). Patients’ perception of quality of nursing care; a tertiary center experience from Ethiopia. BMC Nursing, 18(1). doi: 10.1186/s12912-019-0361-z
Hartz, M. B., & Beal, J. R. (2000). Patientsʼ Attitudes and Comfort Levels Regarding Medical Studentsʼ Involvement in Obstetrics—Gynecology Outpatient Clinics. Academic
Medicine, 75(10), 1010–1014. doi: 10.1097/00001888-200010000-00018
Jensen, G. (2007). Expertise in physical therapy practice (2:a uppl.). St. Louis, Mo: Saunders Elsevier.
Linköpings universitet. (2018). Kliniska undervisningsavdelningar. Hämtad 2019-06-02 från https://old.liu.se/medfak/kua?l=sv
Lundman, B. and Hällgren Graneheim, U. (Red.).(2012). Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso- och sjukvård. (2:a uppl.). Johanneshov: MTM.
Mogensen, E., Thorell-Ekstrand, I., & Löfmark Anna. (2010). Klinisk utbildning i högskolan:
perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. Lund:
Studentlitteratur.
Mulugeta, H., Wagnew, F., Dessie, G., Biresaw, H., & Habtewold, T. D. (2019). Patient satisfaction with nursing care in Ethiopia: a systematic review and meta-analysis. BMC Nursing, 18(1). doi: 10.1186/s12912-019-0348-9
Price, R. A., Elliott, M. N., Zaslavsky, A. M., Hays, R. D., Lehrman, W. G., Rybowski, L., … Cleary, P. D. (2014). Examining the Role of Patient Experience Surveys in Measuring Health Care Quality. Medical Care Research and Review, 71(5), 522–554. doi: 10.1177/1077558714541480
Rapport, F., Hibbert, P., Baysari, M., Long, J. C., Seah, R., Zheng, W. Y., Jones, C., Preece, K., Braithwaite, J. (2019). What do patients really want? An in-depth examination of patient experience in four Australian hospitals. BMC Health Services Research, 19(1). doi: 10.1186/s12913-019-3881-z
Temesgen, W. (2013). Patients’ attitude towards medical students involvement in their health care at Tikur Anbessa Specialized Hospital, Addis Ababa, Ethiopia, 2010. Ethiopian
Journal of Health Sciences, 23(2), 158–164.
Vetenskapsrådet & Uppsala Universitet. (2013). CODEX – regler och riktlinjer för forskning:
Forskning som involverar människan. Hämtad 2019-06-05 från:
