Montessoris miljötankar och hållbar utveckling. En jämförelse av tankar och arbetssätt

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Montessoris miljötankar och hållbar

utveckling. En jämförelse av tankar och

arbetssätt.

Montessori’s environmental thoughts and Sustainable development.

A comparison of thoughts and work methods.

Sofie Roos

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och Ungdomsvetenskap 2008-12-29

Examinator: Helena Tolvhed

Förord

Jag skulle vilja tacka min make för all stöttning under denna tid. Jag tackar även min kära vän Renée för att du har haft ork att läsa min uppsats så många gånger. Jag är även glad att jag har vågat skriva denna uppsats själv och det har stärkt mig och jag har lärt mig mycket. Jag hoppas att alla kommer vilja satsa på att leva efter en sundare livsstil så att vi får en värld i balans.

Abstract

Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en

miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling?

Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ”Hållbar utveckling” utmärkelse har besvarat. Jag vill med enkäten få en uppfattning om föräldrarnas medvetenhet om förskolans arbete och föräldrarnas medvetenhet om hållbar utveckling. Jag tycker att det är spännande att de tankar och idéer som ligger bakom hållbar utveckling, stämmer så väl överrens med vad Maria Montessori sa i början av 1900- talet. I mitt resultat kom jag fram till att det finns många åtskilliga likheter mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Min analys/slutsats blev att i mina intervjuer kommer det inte fram några direkta skillnader mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Detta kan bero på att pedagogerna på Montessoriförskolan utan ”Hållbar utveckling” profilering var väldigt kunniga om hållbar utveckling och hade ett stort eget intresse i hållbar utveckling.

Innehållförteckning

FÖRORD ... 2 ABSTRACT ... 4 INNEHÅLLFÖRTECKNING ... 6 INLEDNING ... 8 SYFTE ... 9 TEORETISK FÖRANKRING ... 10 MARIA MONTESSORI ... 10

Montessoris miljötankar idag ... 11

HÅLLBAR UTVECKLING ... 12

Agenda 21 ... 12

Myndigheten för skolutveckling ... 13

Kriterier för att få utmärkelsen för Hållbar utveckling ... 14

STYRDOKUMENT ... 16 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 17 VAL AV METOD ... 17 URVAL ... 18 GENOMFÖRANDE ... 18 RESULTAT ... 20

VAD HAR MONTESSORI OCH HÅLLBAR UTVECKLING FÖR LIKHETER OCH SKILLNADER? ... 20

VARFÖR VÄLJER EN MONTESSORIFÖRSKOLA ATT HA EN MILJÖPROFIL? ... 21

HUR SKILJER SIG MILJÖTÄNKANDET PÅ MONTESSORIFÖRSKOLOR MED RESPEKTIVE UTAN MILJÖPROFIL? ... 22

HUR MILJÖMEDVETNA ÄR BARN? ... 23

HUR MEDVETNA OCH DELAKTIGA ÄR FÖRÄLDRARNA I MILJÖFRÅGOR OCH HÅLLBAR UTVECKLING? ... 24

RESULTAT ENKÄT ... 25 ANALYS ... 27 SLUTSATSER ... 30 REFERENSLISTA ... 31 HEMSIDOR ... 31 BILAGA 1 ... 32 BILAGA 2 ... 33

Inledning

Barn är vår framtid och vi som pedagoger måste ge barnen rätt förutsättningar så att de kan utvecklas vidare och förbättra vår jord. Jag anser att Hållbar utveckling är viktigt eftersom det vi gör idag, och hur vi lever nu påverkar planeten en lång tid framöver. Det är vad vi gör nu och imorgon som är viktigt för planetens överlevnad.

Termen hållbar utveckling blev allmänt känd genom Brundtlandrapporten Our common future, 1987. Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling innebär att förbättra kvaliteten hos mänskligt liv och samtidigt leva inom ramen för de stödjande ekosystemens bärkraft. Det kan innebära att förskolor väljer att använda sig av miljömärkt mat, leksaker, städmaterial med mera. En förskola kan ansöka om att få utmärkelsen ”Hållbar utveckling” och bli certifierade av myndigheten Skolutvecklingen (Skolverket, 2002).

Förändring sker med barnen och är det något beteende vi ska ändra på så är barnen en bra början. Olika förskolor har olika sätt att arbeta med hållbar utveckling och jag vill studera och peka på likheter och skillnader i hur man arbetar med miljöfrågor på Montessoriförskolor med respektive utan en tydlig miljöprofil. Jag anser att denna undersökning är väldigt aktuell i dagens samhälle som inte nödvändigtvis är anpassat efter miljön, utan snarare efter människornas materiella önskningar. Maria Montessori talade redan på sent 1800- och tidigt 1900-tal om att vi alla är med och skapar den värld vi lever i och att, jorden tar skada av att inte samhället är i balans med miljön. Människor behöver utbildning i hur vi ska göra för att få balans i miljön. För att få det innebär det, menar hon, att vi människor måste lära oss hur vi lever i samspel med andra människor. Om det är krig och kemiska utsläpp i en del av världen får detta konsekvenser för oss alla på jorden. Maria Montessori menar att allt har en särskild avsikt. Alla har en särskild uppgift, och alla har ett särskilt ansvar. Alla delar hör ihop och bildar en helhet; hela världen i gemenskap och fred på jorden (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen”

Kofi Annan (FN: s generalsekreterare i Att lära för hållbar utveckling SOU 2004:104 sidan 31)

Syfte

Inom Montessoripedagogikens grundtankar finns det inslag av reflektioner kring miljö och det som idag benämns hållbar utveckling. Med detta som bakgrund har föreliggande uppsats följande syfte:

Att studera och peka på likheter och skillnader i hur man arbetar med miljöfrågor på Montessoriförskolor med, respektive utan en tydlig miljöprofil. Det är vidare relevant att fråga föräldrarna om de påverkas av profileringen på förskolan. Utifrån detta har uppsatsen ytterligare ett syfte; Präglas även hemmet av medvetet miljötänkande så att barnet får en helhetssyn eller är det bara på förskolan barnet får arbeta med hållbar utveckling. De frågeställningar uppsatsen baseras på är:

- Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? - Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil?

- Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan?

- Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil?

- Hur medvetna och delaktiga är föräldrarna i miljöfrågor och hållbar utveckling?

Teoretisk förankring

Maria Montessori

Maria Montessori föddes i Italien år 1870. Hon utbildade sig till läkare och var den första kvinnliga läkaren i Italien. Montessori började arbeta inom psykiatrin, där hon kom i kontakt med utvecklingsstörda och understimulerade barn, vilket upprörde Montessori. Hon ansåg att det var på tiden att någon kunde väcka barnens intellekt. Detta lyckades Maria Montessori med och hon lärde dem att läsa, skriva och till med att gå i vanlig skola. Under några år arbetade Maria på en skola för utvecklingsstörda barn. Då blev hon på allvar intresserad av pedagogik och påbörjade sina studier inom psykologi och filosofi. Detta väckte tankar hos henne att de metoder hon använt sig av i arbetet med de utvecklingsstörda och understimulerade barnen skulle även passa ”normala barn”.

Maria Montessori öppnade en egen skola i Roms fattigkvarter, där hon skapade en miljö anpassad speciellt för barnen. Alla möbler var i barnens storlek och allt material som barnen använde sig av var konkreta. Barnen fick även arbeta praktiskt, lära sig sköta miljön, vårda sin egen person, till exempel lära sig att sköta sin hygien och umgås med andra människor.

Maria Montessori ansåg att det var viktigt att barnen fick bestämma vad för sysslor de ville göra. Det fanns aldrig några ”rör inte” eller ”gör inte så” eftersom Montessori ansåg att barnen klarade av att ha frihet och ta ansvar för sitt lärande. Hon såg att när barnen fick frihet kunde de upprepa övningar många gånger och det var ett väsentligt drag i dessa barns sätt att arbeta. Barnen tog själva initiativ till sitt lärande och därmed var det viktigt för Maria Montessori att barn får frihet i sitt lärande (Hanson, 1994).

Maria Montessori talade redan på sin tid om hur allt på jorden är beroende av varandra och nödvändigt för livet på jorden. Idag kallar vi det ekologi. Montessori använde sig av ordet kosmos som kommer från grekiskan och betyder världsalltet, världsordningen och användes av filosofer i grekland för att benämna den ordning som ansågs utmärka världen i dess helhet. Maria Montessori beskriver att allt levande och icke levande, människor såväl som djur och stenar, har samarbetat när det gäller vår planets tillblivelse. Denna utveckling fortsätter äga rum och allt har följt och kommer att följa en kosmisk plan (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

En kosmisk uppgift är att alla människor måste skapa sammanhållning mellan människor, målet är att skapa en värld förenad i fred. Det är därför viktigt att människor blir medvetna om att vi redan är fysiskt förenade med varandra eftersom vi lever på samma jord. Krig och kemiska utsläpp i en del av världen får konsekvenser för oss alla (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

Maria Montessori tyckte att för att få en samexistens människor emellan så måste arbetet börja med barnen. För att varje barn ska kunna utveckla sina psykiska krafter, leva i fredliga relationer med andra människor och förstå sin uppgift på jorden, krävs en utbildning som är ämnad att vara en hjälp till livet. En utbildning som utvecklar barnet självt till en kosmisk kraft. För att vi ska kunna få en bättre global miljö menade Montessori att det är människornas ansvar att skapa ett fredligt samhälle och balans i miljön (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

Maria Montessori ville att barnen på hennes skola skulle ha en fin trädgård och gärna också simbassänger. Detta kallade hon för en förberedd miljö för barnen. Hon tyckte att det var viktigt att lärarna kunde utnyttja trädgårdarna till ett utomhusklassrum. Det var även viktigt för henne att barnen fick vara med och odla i trädgårdslandet och uppleva processen i växtriket. Maria Montessori ansåg att utemiljön var en viktig del för barnen att få vara med och hjälpa till i och använda sig av, för att få inspiration och kunskap om miljö (Signert, 2000).

Montessoris miljötankar idag

Barn på en Montessoriförskola får lära sig kretsloppen och att allt påverkar varandra. Redan det lilla barnet får lära sig kretslopp genom bilder på till exempel hönans kretslopp. Detta genomsyrar Maria Montessoris teorier om att barn måste lära sig att allt hör ihop i ett större kretslopp, solen, växter, djur och allt på jorden. Barnen gör då spännande upptäckter, som att det finns däggdjur som har simhud mellan tårna. Barn har många frågor, som alla kräver att besvaras (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

Barn idag får otroligt mycket information från tv, radio, datorer och tidningar och det är väldigt viktigt att barn får bearbeta och får hjälp att reda ut all denna information. På en Montessoriförskola är det därför viktigt att utgå från barnens erfarenheter, lyssna på dem och

följa upp deras tankegångar. Det är också väldigt viktigt att barn vet vad demokrati och diktatur är, eftersom barn måste få tillräcklig kunskap så att de har de bästa förutsättningarna att skapa ett trivsamt samhälle (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997).

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling (eng. sustainable development) är ett begrepp som lanserades i

Brundtlandrapporten Our common future 1987 och syftar på en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (www.ne.se). Det innebär även en stävan efter att förbättra kvaliteten hos mänskligt liv och samtidigt leva inom ramen för de stödjande ekosystemens bärkraft. En förskolas sätt att arbeta med detta kan innebära att de väljer att använda sig av miljömärkt mat, leksaker, städmaterial med mera (Skolverket, 2002).

Agenda 21

Agenda 21 är handlingsprogrammet från Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio De Janeiro 1992. Hållbar utveckling, såsom den uttolkats i Agenda 21 och i Rio-deklarationen, fastslår att miljö- och samhällsutveckling är starkt sammanflätade. Detta innebär att forsknings- och utvecklingsfrågor som behandlar hållbar utveckling måste involvera såväl naturvetenskap och teknik, som samhällsvetenskap och humaniora samt kombinationer av dessa. Naturkunskaperna bidrar till kunskapen om hur naturen är konstruerad och hur mycket människan kan belasta naturen innan den förstörs. Det handlar också om teknik och möjligheter till nya tekniska lösningar på problem som är förknippade med t ex behoven av högre energieffektivitet och lägre materialförbrukning. Samhällsvetenskaperna och humaniora bidrar med kunskapen om människan och hennes sätt att organisera sig. Det gäller områden som bland annat etik, moral, attityder, beteende, ekonomiska system och maktförhållanden (Hedrén & Anshelm, 1998,s 6). En viktig bas för en hållbar utveckling är forskning om samspelet mellan demografi, ekonomi, sociala institutioner och miljö. Vi måste utveckla bättre framtidsscenarier med kopplingar också till empirisk forskning om historiska förändringsprocesser. Det är angeläget med breda analyser av samspelet mellan det mänskliga samhället och naturen i olika tidsskalor och på alla nivåer, från globalt till lokalt. Det behövs därför forskning om sambandet mellan samhälle och ekosystem lokalt, regionalt och globalt. Det handlar om att arbeta med

systemförutsättningarna, att fundera över hur politiska, institutionella och sociala system behöver förändras för att de ska gynna hållbar utveckling (www.sou.gov.se).

I Sverige pågår arbetet inom ramen för Agenda 21 på alla nivåer i samhället. Såväl kommuner, skola, föreningar, enskilda organisationer och företag har engagerat sig i arbetet med Agenda 21. Det finns dock ett behov av att strukturera och sammanställa Agenda 21, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Agenda 21 är en vägvisare i arbetet för hållbar utveckling i Sverige (www.regeringen.se).

Myndigheten för skolutveckling

En hållbar utveckling ska säkras anser regeringen. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Fyra utmaningar är att bygga ett hållbart samhälle, stimulera en god hälsa på lika villkor, möta den demografiska utmaningen och att främja en hållbar tillväxt (www.regeringen.se).

Skolverkets mål när det gäller frågor om miljö och hållbar utveckling ska barnen få en känsla för miljön och en positiv framtidstro, slitstarka kunskaper och ekologisk förståelse. Barnen ska stimuleras till ett aktivt ställningstagande för en bättre miljö, förstå konflikter, ha förståelse för miljöfrågornas internationella beroende och att vara ett praktiskt föredöme (Skolverket, 1993). Lärandet för hållbar utveckling kan illustreras av en sol. Solkroppen är processen, det demokratiska förhållandet, det tematiska arbetet, möjligheten att få kommunicera och handla, och det kritiska tänkandet (www.skolverket.se ).

Tyngdpunkten i skolplanen i arbetet med större miljömedvetenhet förefaller att ligga på natur och naturvård, samt vidare i att skolan ska vara en förebild genom praktiska modeller. Skolan ska vara en förebild i miljöarbetet, det vill säga hushålla med resurserna och vara kretsloppsanpassad. Skolan ska ge eleverna kontinuerlig miljökunskap. Miljömedvetande ska byggas upp stegvis från förskola, grundskola, högstadiet, gymnasiet och vuxenskolan genom upplevelse, insikt och handling. Ytterst handlar miljöarbetet om överlevnadsfrågor och att skapa en hållbar framtid (Skolverket, 1996).

Kriterier för att få utmärkelsen för Hållbar utveckling

Myndigheten för skolutveckling utfärdar utmärkelsen hållbar utveckling och den innebär att var och en på förskolan ska delta utifrån sina förutsättningar och uppgifter i arbetet med hållbar utveckling. Arbetet i en förskola med hållbar utveckling ska karakteriseras av delaktighet, medvetenhet och kunskap om hållbar utveckling ur ett socialt, etisk, estetisk, ekologisk och ekonomiskt perspektiv som en ständigt pågående process. Hållbar utveckling vilar på pedagogiska tankar och barnen ska involveras i lärandeprocesser och ha en stark roll när det gäller att vara med och bestämma innehållet i verksamheten. Hållbar utveckling i förskolan innebär att ge barnen förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp. Barnen får även på ett demokratiskt sätt lära sig att bearbeta konflikter och ta ett större ansvar för sitt lärande genom att byta erfarenheter, tankar och idéer med varandra (Myndigheter för skolutveckling, 2004).

Basen i arbetet för att få utmärkelsen för hållbar utveckling är att verksamheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och lever upp till de lagar och förordningar som har relevans för området. I arbetet har såväl den pedagogiska ledningen som pedagogerna i barngruppen olika ansvarsområden. För att få en utmärkelse för hållbar utveckling finns det vissa kriterier som en förskola måste uppfylla. Utgångspunkten för hållbar utveckling är skrivningarna i läroplanen för förskolan (Myndigheter för skolutveckling, 2004).

Den pedagogiska ledningen ansvar för att

 barn och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för hållbar utveckling

 personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna delta i arbetet för hållbar utveckling

 varje år görs en samlad analys och bedömning av måluppfyllelse i de nationella styrdokument, läroplanen för förskolan 1998

 har målen inte uppnåtts skall åtgärder för utveckling formuleras. Pedagogen ska se till att

 barn och alla andra pedagoger deltar gemensamt med att formulera mål, planera, genomföra och utvärdera lärandet för hållbar utveckling

 barn har en aktiv, stark och tydlig roll och ges möjligheter att ha inflytande över sitt lärande utifrån sina förutsättningar

 samverkan med omgivande samhället förekommer kontinuerligt

 varje år göra samlad analys och bedömning av måluppfyllelse i de nationella styrdokument, i detta fall läroplanen

 har målen inte uppnåtts skall åtgärder för utveckling formuleras. De samlade bedömningen med åtgärder för utveckling rapporteras till ledningen av hållbar utveckling skolutveckling myndigheten.

Styrdokument

Förskolans läroplan Lpfö98 ska sträva efter att varje barn



Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation.



Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö.



Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.



Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet.



Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtid tro skall prägla förskolans verksamhet.



Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp.



Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (Utbildningsdepartementet, 1998).

Tillvägagångssätt

Val av metod

Inom kvalitativa metoder är man mindre intresserad av exakta siffror, utan man försöker istället komma fram till en djupare förståelse av det som studeras, ofta med ett förhållandevis litet urval personer eller andra studieobjekt (Björndal, 20002, sida 23). Mitt syfte med undersökningen är att studera och peka på likheter och skillnader i hur man arbetar med miljöfrågor på två Montessoriförskolor. En av dessa har en tydlig miljöprofil. Begreppen är väldigt närliggande och därför är det svårt att skilja dem åt. Jag har därför valt att använda mig av en kvalitativ undersökning, vilket innebär att jag ska försöka finna underliggande värderingar och uppfattningar.

Jag har valt två Montessoriförskolor och på varje förskola har jag intervjuat cheferna och några i personalen. Jag använde mig av en diktafon så att jag kunde transkribera mina intervjuer och lyssna så att jag inte hade missat något. Jag valde att ha korta frågor (Se bilaga 1) för Patel & Davidsson menar att i en intervju ska frågor som är för långa och frågor som är ja/nej frågor undvikas (Patel & Davidsson, 2003, s74).

I min undersökning har jag inte bara använt mig av kvalitativa metoder utan också kvantitativa. Kvantitativa metoder används när data ska insamlas och omvandlas till statistik. Statistik är en egen vetenskap, men används också inom många empiriska vetenskaper och i utredningsarbeten som ett verktyg att ordna, beskriva, bearbeta och analysera data (Patel & Davidsson, 2003, s109).

Jag har lämnat ut enkäter (Se bilaga 2) till föräldrarna för att få en uppfattning om hur medvetna föräldrarna är och om de har valt förskolan på grund av att förskolan arbetar med hållbar utveckling. Detta blir en kvantitativ metod eftersom jag var intresserad av att kunna göra en jämförelse med siffror. Det blir oftast ett visst bortfall när det gäller enkäter, därför lämnade jag ut en enkät som var ganska enkel. Jag valde att inte ha så många frågor, med förhoppningen att fler personer skulle svara (Patel & Davidsson, 2003, s 70). Mina enkäter till föräldrarna är ett sätt för mig och se om förskolans personal informerar om hållbar utveckling, samt att rå en bild av föräldrarnas allmänna medvetenhet och vilja.

Urval

Jag valde att fördjupa mig i två Montessoriförskolor. Jag väljer att kalla den första förskolan för Tulpangården och den har utmärkelsen hållbar utveckling sedan september 2008. På Tulpangården arbetar det 8 pedagoger och där har man ca 50 barn. Jag lämnade ut enkäterna till föräldrarna på denna förskola eftersom det är här man arbetar med hållbar utveckling. På denna förskola har jag intervjuat två kvinnliga pedagoger, varav den ena även ingår i ledningen. Jag har valt att kalla dem för Anna och Lisa. Det är Anna som arbetar i ledningen.

Den andra förskolan ligger vid en sjö så jag väljer att kalla den för Kopparsjön. På Kopparsjöns förskola arbetar det 15 pedagoger och de har ca 60 barn. Jag har intervjuat två pedagoger. Jag har valt att kalla dem för Rut och Siv. Det är Rut som sitter i ledningen.

Genomförande

Jag har valt att göra intervjuer eftersom jag ville ha mer ingående svar och ett mer givande resultat av min frågeställning. Jag har intervjuat två pedagoger på varje förskola för att försöka få en mer rättvisande bild av deras engagemang och medvetenhet vad hållbar utveckling innebär och vilka likheter och skillnader det finns i förhållande till Maria Montessoris tankar och idéer.

När jag intervjuade personerna frågade jag dem om de satt bra och kände sig trygga och avslappnade. Det är så viktigt att personen känner att vi kan prata ostört och fritt och att de känner sig lugna. Det kan vara ett känsligt ämne och därför måste jag tänka på att vi sitter där ingen kan höra personen så att denna inte känner sig utsatt (Björndal, 2002, s94). Jag använde mig av diktafon, vilket jag frågade om innan jag började banda de fyra personerna. De tyckte att det var ok bara jag inte spelade upp det för någon annan. Jag hade ett antal förberedda frågor som var öppnande frågor och några ostrukturerade frågor vilket innebär att jag inte ställde några ja/nej frågor. Ostrukturerade frågor i en intervju lämnar maximalt utrymme för personen att svara så utförligt som möjligt (Patel & Davidsson, 2003). Jag kände att mina frågor var öppna och att personerna kunde svara och ge bra förklaringar. Min ambition var att informanten skulle föra intervjun in på områden som jag kanske inte tänkt på, samtidigt som jag hade mina förberedda frågor att falla tillbaka på för att hålla den röda tråden.

Jag transkriberade mina intervjuer och försökte hitta likheter och skillnader i deras olika svar. I min transkribering var jag uppmärksam på om det var något jag inte uppfattat under intervjun. Jag skrev inte ner intervjun ordagrant utan gjorde stödanteckningar över de viktigaste kommentarerna. Genom detta fick jag fram det väsentliga från intervjun.

Jag lämnade ut enkäter till 26 föräldrar på tulpangårdens förskola. Jag fick tillbaka fem enkäter efter första tillfället, då beslöt jag mig för att sända ett mail till föräldrarna som en liten påminnelse, där jag erbjöd dem att få enkäten på mailen. Vid andra tillfället fick jag tillbaka sju i pappersark och fyra via mail, så jag fick in 16 av 26 enkäter. På enkäten fanns sju frågor, mest ja och nej frågor men om föräldrarna svarade ja så fick de beskriva varför, vilka, vad eller hur.

Resultat

Jag har valt att presentera mitt empiriska resultat med hjälp av olika frågor. Dessa frågor har jag kommit fram till genom att studera mitt empiri. Tre av mina frågeställningar fick jag besvarade men resultatet blev bredare än så. Därför använder jag mig av två frågor jag ställde till intervjupersonerna. Genom att dela upp empirin under frågor anser jag att empirin blir mer överskådlig.

Vad har Montessori och hållbar utveckling för likheter och

skillnader?

Av de fyra som jag har intervjuat har ingen hittat några skillnader mellan hållbar utveckling och Maria Montessoris tankar. Mina intervjupersoner är helt eniga med att Montessoris tankar handlar om hållbar utveckling, de hänger ihop. Det är otroligt att Maria i början av 1900- talet kunde ha miljötankar om hur vi måste leva på jorden för att skapa en hållbar framtid. Maria pratade om hennes fredstankar och om att alla måste bidra för att det ska kunna bli en hållbar framtid, eftersom att allt hör ihop på jorden.

Tulpangården

Begreppen hållbar utveckling och montessori är svåra att skilja åt. Anna menar att det är samma sak (”det är ju ett med varandra”). Anna tycker att arbetet med Montessoripedagogiken är en förutsättning för att kunna jobba med hållbar utveckling för oss på Tulpangården. De slår inte ut varandra utan blir en förutsättning för oss och en stor hjälp kan man säga. Vi som arbetar med montessoripedagogiken får lätt in hållbar utveckling på ett naturligt sätt i verksamheten. Vi arbetar redan med att barnen på förskolan ska lära sig om kulturer och om barn i andra länder. Vi har just nu temat kretslopp, mänskliga rättigheter och hälsa. Dessa tre mål finns även med på solkroppen.

Kopparsjön

Rut tycker att det är fantastiskt att Maria Montessori låg så långt före sin tid och att vi idag har skaffat oss utmärkelsen Hållbar utveckling som Montessori redan början av 1900- talet arbetade efter. Rut tycker att Maria Montessori har kommit lite längre än hållbar utveckling, att hon är lite mer extrem eftersom hennes största vision var om en hållbar värld. Maria

materialen. När de väl stötte på naturen och verkligheten skulle de vara skolade till en hållbar utveckling och dess livsstil. Maria Montessoris material är konkreta och lätta för barnen att lära sig med och få erfarenheter.

Maria Montessoris mening var att vi vuxna skulle stå barnen nära. Vi ska inte berätta om världsproblemen för barnen, eftersom det är för stort och svårt för det lilla barnet. Vi ska istället hjälpa barnet i deras konflikter och lära dem för livet. Detta så att de kan hjälpa världen med världsproblemen när de blir vuxna, anser Rut. Maria Montessori talar mycket om sina fredstankar och om att få en bättre värld. Och för att uppnå en bättre värld måste vi börja med det lilla barnet och det är exakt vad hållbar utveckling strävar efter anser Siv. Hållbar utveckling och Maria Montessori vill att vi ska bli rädda om världen och ha fredliga och kosmiska planer. Allt hör ihop och vi måste ta hand om den jord vi har.

Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil?

Tulpangården

Anna och Lisa berättar att Tulpangårdens Montessoriförskola har valt att skaffa sig utmärkelsen Hållbar utveckling för att Montessoripedagogiken är så bred och har så mycket. För att kunna fördjupa sig i något valde de att kolla upp hållbar utveckling, eftersom vissa i personalen var intresserade. När personalen fick information om hållbar utveckling ansåg de att förskolan redan arbetade för detta. För Tulpangården innebar detta att de inte behövde göra några särskilda förändringar, utan de åtgärder som behövdes handlade mest om att fördjupa målen i styrdokumenten.

Anna anser att eftersom förskolan redan har Montessoripedagogik i sin profil, arbetar de redan ingående med hållbar utveckling eftersom det går ihop med varandra. Pedagogen Lisa anser att förskolan inte har förändrat något mer än att barnen är mer delaktiga i allt som görs på förskolan. Förut var det pedagogerna som sopsorterade, men nu när förskolan arbetar med hållbar utveckling har de fått med sig barnen i processen. I Tulpangårdens arbetsplan och kvalitetsredovisning är hållbar utveckling det viktigaste målet att fokusera på. Därför skaffade sig Tulpangården utmärkelsen Hållbar utveckling eftersom det stämmer överrens så väl med Montessoris tankar och idéer. Detta medförde att det blev mycket lättare för personalen att kunna fokusera och inrikta sig på något inom Montessoripedagogiken. Utmärkelsen innebär

också att Tulpangården fick en profilering och det betyder mycket. Nu känns inte arbetsplanen för stor och det känns mycket lättare att göra ett kvalitativt arbete.

Anna berättar att de hade ansökt om att få hållbar utveckling och fick utmärkelsen september 2008. De skickade in förra årets arbetsplan som Tulpangårdens personal hade utvärderat och de kriterier som myndigheterna för skolutveckling ville ha svar på. Personalen tog beslutet tillsammans på en ”kick off dag”, då de var på naturskolan Ihre. Det är väldigt viktigt att alla i personalen känner för hållbar utveckling så att det är genuint från allas sida och alla var med och fattade beslutet. Personalen på Tulpangården har förståelse och vet vad det innebär att arbeta efter hållbar utveckling anser Anna.

Kopparsjön

Rut och Siv var väldigt eniga om att personalen på Kopparsjöns förskola som arbetar med Montessori redan arbetar med hållbar utveckling, eftersom Montessori är hållbar utveckling och hållbar utveckling är Montessori. Det är inga särskilda förändringar som behövs för att kunna få profileringen, anser Rut. Eftersom de pedagoger som jag intervjuade har ett stort eget intresse i hållbar utveckling vet de väldigt mycket om vad det innebär att ansöka om Hållbar utveckling. Kopparsjöns förskola har även haft uppe frågan och diskuterat om de skulle skaffa sig profileringen men de ansåg för tillfället att de inte ville. Rut anser att det handlar om en marknadsfråga att kunna visa vad förskolan arbetar och står för. Montessoriförskolor kan skaffa sig profileringen utan att behöva förändra något i verksamheten.

Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med

respektive utan miljöprofil?

Tulpangården

Anna säger att om det skulle finnas något är det i så fall att hållbar utveckling tar med barnen mer i processen. Vi har börjat med att vi promenerar minst två gånger i veckan, barnen sopsorterar och går till källsorteringen. Barnen får vara med och se och detta innebär att barnen lär sig saker på ett naturligt sätt. Annars kan inte varken Anna eller Lisa se några skillnader, mer än att de arbetar mer intensivt och ingående med miljöfrågor.

Kopparsjön

Även Rut och Siv anser att det inte finns någonting som skiljer Montessori från hållbar utveckling. För de som arbetar med Montessoris tankar om miljö är det viktigt att vara nära naturen och vara med ute och hjälpa till. Det är viktigt att barnen hittar en relation till naturen och lär sig att planera, odla, skörda, tillaga och äta. Barnen får även lära sig att förstå att om det har regnat för mycket, så blir det till exempel inget av solrosorna och då kan barnen inte baka solrosbröd. Vi pedagoger lär barnen att vi måste ta hand om vår kosmiska värld och att allt hör ihop, eftersom att Maria Montessori menade att vi måste börja med det lilla barnet för att kunna skapa förändringar. Siv och de andra på förskolan arbetar med det lilla för att det lilla barnet sedermera ska kunna påverka det stora.

Hur miljömedvetna är barn?

Tulpangården

Anna tror att barnen kommer att bli mer och mer intresserade av miljö och naturfrågor. Vi som arbetar på förskolan vill att det ska vara ett positivt tänkande och inte något betungande för barnen, med klimatförändringar och det negativa. Vi på Tulpangården vill bygga på en positiv framtidstro där vi alla är med och påverkar i det lilla till en bättre miljö. Under våren kommer det att bli mer och mer i verksamheten, vi kommer att ha temat kravmärkning. Barnen kommer att få små uppgifter som till exempel att barnen ska leta efter kravmärkta varor hemma, i kläder etc. En av uppgifterna skall vara att barnen ska ha handlat något som är kravmärkt och sedan ha med till förskolan som vi kommer att ha med i matlagningen, säger Anna.

Lisa berättar att barnen har en saga som heter Aqua och det är en liten vattendroppe som vi måste vara rädda om. Detta gör att barnen inte slösar med vatten och att barnen har fått ett perspektiv på att vi måste spara och vara rädda om vatten, det kan till exempel vara att man bara spolar en gång efter ett toalettbesök.

Kopparsjön

Rut anser att barnen på förskolan är mycket miljömedvetna eftersom pedagogerna pratar så mycket om miljö och natur. På Kopparsjöns förskola är de under en dag i veckan, ute hela

dagen och kokerskan lagar även maten utomhus. De diskuterar med barnen om naturen och är i naturen mycket så att barnen får en relation till naturen. Barnen är duktiga på att plocka skräp och vet att man inte ska kasta skräp på marken.

Hur medvetna och delaktiga är föräldrarna i miljöfrågor och hållbar

utveckling?

Tulpangården

Lisa anser att föräldrarna inte är med i beslutet utan det är personalen som brinner för hållbar utveckling. Vissa föräldrar är väldigt positiva och engagerade frågor rörande hållbar utveckling, sedan finns det de som inte vet vad det innebär med hållbar utveckling, tror Lisa. I januari kommer Peter, han arbetar på naturskolan Ihre. Han ska informera föräldrarna om hållbar utveckling som begrepp och vad det innebär för en förskola att ha utmärkelsen Hållbar utveckling. Meningen är då att få igång diskussioner och ett kritisk tänkande, för det ingår i hållbar utveckling att ha ett kritisk tänkande, anser Anna. Några föräldrar har börjat använda sig av ekologiska blöjor och några föräldrar cyklar till förskolan på grund av att de också försöker tänka på miljön och på barnen.

Kopparsjön

Rut har några föräldrar som har valt Montessoripedagogiken för att de uppfattar att Maria Montessori betonar miljöaspekten för det lilla barnet. Några föräldrar tycker att förskolan sköter lärandet om miljön så bra på förskolan att de inte behöver göra det hemma. Föräldrarna är säkert väldigt tacksamma att deras barn får närmiljöproducerad mat på förskolan vilket Maria Montessori ansåg vara viktig. På Kopparsjöns förskola har de även frågat föräldrarna om det finns möjlighet att gå eller cykla till förskolan, eftersom det är väldigt bra både för naturen och för barnen. Detta har personalen valt att göra eftersom Maria Montessori anser att vi måste lära barnen att ha en sund livsstil.

Resultat enkät

Enkäten är till föräldrarna på Tulpangårdens förskola som arbetar med Hållbar utveckling.

Har ni fått någon information från förskolan om vad hållbar utveckling är? Alla 16 föräldrar har svarat ja.

Hur tror ni att förskolan arbetar med hållbar utveckling?

Föräldrarna är eniga om att förskolan arbetar med utomhuspedagogik, kretslopp, källsortering, kompost, ekologisk mat, värna om miljön och att barnen är ute i naturen mycket. En förälder menar att eftersom förskolan är en Montessoriförskola är det inget nytt med att arbeta med hållbar utveckling, för förskolan har länge haft tankesättet om miljö, natur och förmedlar detta till barnen på ett fantastiskt sätt.

Synliggör förskolan arbetet med hållbar utveckling för dig som förälder?

De flesta tycker att de får information på möten och på hemsidan, det finns några som tycker att de får för lite. En förälder svarade att hon har fått information men förstår sig inte på vad hållbar utveckling innebär.

Har ni ändrat några vanor i ert hem efter förskolan startade med hållbar utveckling? Det var sex familjer som hade förändrat något i hemmet. Någon skrev att de sedan länge har förändrat deras hem till ett miljövänligare levnadssätt. En förälder svarade att hon verken hade ork eller tid för en sådan samvetsfråga som hållbar utveckling. Några av föräldrarna är väldigt miljömedvetna och cyklar till förskolan och använder sig av ekologiska blöjor. Det var inte så många av de andra föräldrarna som hade ändrat på något i deras livsstil efter det är förskolan fått, utmärkelsen Hållbar utveckling.

Är det viktigt för ditt barn att ta del av hållbar utveckling? Alla 16 föräldrar anser att det är viktigt.

Har hållbar utvecklingsprofileringen påverkat ert val av förskola?

6 svarade nej, 1 svarade att de hade valt förskolan för att de har hållbar utveckling och Montessoripedagogik. 9 föräldrar svarade att de hade redan valt förskolan innan det blev hållbar utveckling. De hade valt förskolan för att de arbetade med Montessoripedagogik

och att förskolan har ett så underbart miljötänk och att Maria Montessori står för miljöfrågor och vill ge barnen en bra förutsättning till en sund livsstil.

Analys

Jag har undersökt två Montessoriförskolor, där den ena förskolan har en profilering med Hållbar utveckling. Genom min undersökning ville jag studera och peka på likheter och skillnader i hur man arbetar med miljöfrågor på Montessoriförskolor med respektive utan en tydlig miljöprofil. Det är väldigt svårt att hitta något som skiljer Montessoripedagogikens tankar om miljö från hållbar utveckling. Anna på Tulpangården säger att Allt är Montessoritankar i hållbar utveckling, vi kan koppla allt. Vilket gör det så självklart att vi har Hållbar utveckling utmärkelse eftersom vi inte har behövt förändra något i vår verksamhet. Maria Montessori strävar efter att vi ska kunna få en bättre global miljö. Montessori menar att det är människornas ansvar att skapa ett fredligt samhälle och balans i miljön (Sköld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Hållbar utveckling strävar efter ett aktivt ställningstagande för en bättre miljö, att klargöra värderingar och förstå konflikter, ökad förståelse för miljöfrågornas internationella beroende och att vara praktiskt föredöme (Skolutveckling, 2004).

Trots att jag inte fick fram några skillnader i förskolornas miljötänkande, så fick jag fram att barnen har fått en mer betydande roll i miljöarbetet på Tulpangården. Tulpangårdens Lisa menade att innan när de endast arbetade med Montessoripedagogiken tyckte hon att de inte fick med barnen på samma sätt som nu med deras Hållbar utveckling utnämnelse. Barnen är mer delaktiga i allt som görs till exempel när barnen går med saker till återvinningen. Innan var det pedagogerna som sortera och lämna på återvinningen. Jag tror att detta kan innebära att personalen är mer observanta på att låta barnen vara med i processen och allt som har med Hållbar utveckling utmärkelsen att göra. Jag kan tyvärr inte jämföra detta resultat med hur delaktiga barnen på Kopparsjöns förskola är. Det hade varit intressant att göra observationer på förskolorna för att få en tydligare bild av förskolornas miljötänkande.

Jag tror att det är viktigt för pedagoger att få nya saker in i sin verksamhet som till exempel Hållbar utvecklings utmärkelsen, eftersom det väcker liv i idéer och stimulerar kreativiteten och de blir observanta på sitt arbetssätt. Jag tror nämligen att många verksamheter gör mycket mer än vad de är medvetna om och att vissa verksamheter behöver synliggöra sitt arbete i verksamheten för sig själva.

Pedagogerna jag intervjuade på Kopparsjöns förskola har ett stort eget intresse av hållbar utveckling och jag tror att det har påverkat mitt resultat. Hade jag vetat detta innan hade jag försökt hitta pedagoger som inte har så stor insikt i hållbar utveckling. Under intervjuerna var det svårt att avgöra om de pratade om sin verksamhet eller om deras kunskaper om hållbar utveckling. Om jag hade hittat Montessoripedagoger utan intresse av hållbar utveckling, hade jag fått samma resultat? Om mitt resultat kan betraktas som allmängiltigt undrar jag varför inte alla Montessoriförskolor använder sig av Hållbar utveckling utmärkelsen.

Många av föräldrarna tyckte att Montessoripedagogiken ger barnen goda förutsättningar att lära och ta hand om miljön. En förälder menar att eftersom förskolan är en Montessoriförskola är det inget nytt med hållbar utveckling tänk, för förskolan har länge haft tankesättet om miljö och natur och förmedlat detta till barnen på ett fantastiskt sätt. Jag tycker att det är fantastiskt när en förälder är så medveten om förskolans arbete. Jag har fått uppfattningen att många av föräldrarna på Tulpangårdens förskola är medvetna om vad hållbar utveckling innebär. Föräldrarna har även gjort ett aktivt val att välja Montessoripedagogiken för att Maria Montessori ger barnen en förutsättning till en sundare livsstil. Jag hoppas att ju mer Tulpangårdens förskola arbetar med hållbar utveckling och synliggör arbetet för föräldrarna, ju mer kan barnen också få med föräldrarna till förändring i hemmet.

De flesta föräldrarna tyckte att det är väldigt viktigt att deras barn lär sig och är en del av hållbar utveckling. Alla föräldrarna som har svarat på enkäten är så nöjda med att förskolan har hållbar utveckling och föräldrarna tycker att personalen gör ett bra arbete. Jag anser att med denna enkät fick jag fram att föräldrarna var välinformerade och att alla stöttade förskolans val av att ha hållbar utveckling profilering. Jag kände även att det var positivt att så många föräldrar är så nyfikna och villiga att lära sig mer om hållbar utveckling. En förälder svarade på enkäten att hon varken har tid eller ork att sätta sig in vad hållbar utveckling innebär. Hon ansåg att det bara var en samvetsfråga och hon menar sig inte riktigt förstå poängen med hållbar utveckling. Föräldern skriver också att hon har förstått på personalen att hållbar utveckling är bra och därmed är hon nöjd. Därför anser jag att det är så viktigt att pedagogerna på förskolan kan ge barnen kunskaper för livet.

En utmärkelse är positiv för en förskolas status. På Tulpangårdens förskola ansåg de att de redan arbetade med hållbar utveckling och därför kan förskolan lika gärna använda sig av en utmärkelse. Jag tycker att det är ganska självklart att Tulpangården skaffade sig utmärkelsen

hög status för att föräldrar ska välja förskolan. På Tulpangårdens förskola svarade två föräldrar att de hade valt förskolan för att den har Montessoripedagogik. Föräldrarna svarade på enkäten att det var ett stort plus att förskolan hade skaffat sig utmärkelsen. De anser att det är ett tecken på ambitiösa pedagoger och en ambitiös förskola. Jag uppfattar att även om det inte har skett några speciella förändringar har alla i personalen fått ett djupare tankesätt och ett bredare arbetssätt när det gäller att få barnen att lära sig om hållbar utveckling.

Slutsatser

Jag tycker att det är fascinerande att Maria Montessori redan på sent 1800-tal och början på 1900-talet talar om hållbar utveckling för ett friskare samhälle och ett samhälle i balans mellan människor och miljö.

Det var intressant i min undersökning att pedagogerna var eniga om att Maria Montessori står för en hållbar värld och att hela Montessoripedagogiken är uppbyggd kring att barnen ska lära sig att ha en sund levnadsstil för att vi ska kunna få jorden i balans. Pedagogerna på båda förskolorna är eniga om att Montessoris miljötankar och hållbar utveckling går hand i hand.

Om jag skulle göra en undersökning igen, så hade jag valt att observera förskolorna för att eventuellt få ett annorlunda resultat. Jag tror då att jag hade fått med fler skillnader, jämfört med vad jag fått fram i intervjuerna med pedagogerna. En annan sak som jag reflekterat över och som jag hade kunnat göra annorlunda, är att undersöka flera Montessoriförskolor. För att uppnå en större bredd i mitt arbete. Jag hade också tyckt att det hade varit intressant att få intervjua Montessoripedagoger som inte är så insatta i hållbar utveckling. Det hade troligtvis ändrat mitt resultat. Nu framkommer inga direkta skillnader i mitt resultat, eftersom att Rut har ett så stort intresse för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är något som jag anser är väldigt viktigt och jag tycker att det borde finnas på varje skola. Hållbar utveckling arbetar efter en fredligare värld där vi alla människor arbetar för en friskare jord. Hållbar utveckling och Maria Montessori menar att vi måste börja med barnen för att det ska kunna bli en förändring på jorden både socialt, ekonomiskt och i miljön.

Referenslista

Björndal,Cato R. (2005) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber AB; Stockholm

Hansson, Lena (1994) Montessori och Barns arbete. Liber AB; Stockholm

Hendrén, Johan & Anshelm, Jonas (1998) Svensk forskning om hållbarhet. Elanders Gotab:Stockholm

Myndigheter för Skolutveckling (2004) Utmärkelsen förskola för Hållbar utveckling. Liber Distribution;Stockholm

Patel, Runa &Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur

Signert, Kerstin. Maria Montessori (2000). Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur

Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (1999). Montessoripedagogik i Förskola och Skola. Borås: Natur och Kultur

Skolverket (2004). Att lära för hållbar utveckling. Statens offentliga utredning 2004:104 r.

Skolverket (2002) Hållbar utveckling i skolan. Liber Distribution; Stockholm

Skolverket (1993) Miljönyckeln. Liber Distribution; Stockholm

Skolverket (1996) Skolans miljöundervisning och Agenda 21. Ekblad & CO; Västervik

Utbildningsdepartementet, (1998). Läroplan för förskolan Lpfö98 CE Fritzes AB; Stockholm

Hemsidor

http://www.regeringen.se/sb/d/1591 Tillgänglig (081013,10.00) http://www.sou.gov.se/mvb/pdf/Forskning%20f%C3%B6r%20h%C3%A5llbar%20utveckling.pdf Tillgänglig (081029,17.49) http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12723 Tillgänglig (081210,09.13) http://www.ne.se

Sökord; hållbar utveckling Tillgänglig (081015,08.17)

Bilaga 1

1 Vad har Montessori och hållbar utveckling för likheter och skillnader?

2 Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil som hållbar utveckling? 3 Hur skiljer sig en Montessoriförskola med en miljöprofil eller en Montessoriförskolas

miljötänkande?

4 Hur miljömedvetna är barn?

Bilaga 2

Jag (SOFIE) skriver mitt examensarbete om Hållbar utveckling och Montessori. Inom montessoripedagogikens grundtankar finns inslag av reflektioner kring miljö och det som idag benämns hållbar utveckling. Mitt syfte är med uppsatsen; Att studera och peka på likheter och skillnader i hur man arbetar med miljöfrågor på montessoriförskolor med respektive utan en tydlig miljöprofil. Det hade varit intressant att även få med ert perspektiv på förskolans arbete med hållbar utveckling. Därför är jag mycket tacksam om ni kan svara på dessa anonyma frågor genom att ringa in det svar ni tycker stämmer in på er. Enkäten tar cirka fem minuter att fylla i och för att ni ska kunna svara ärligt skickar jag med ett kuvert. Lämna kuvert till personalen eller lägg i mitt fack senast 21 november.

ETT STORT TACK PÅ FÖRHAND FÖR ATT NI VILL HJÄLPA MIG! Med vänlig hälsning

Fråga 1

Får Du någon information från förskolan om vad Hållbar utveckling är? JA NEJ

Fråga 2

Hur tror Du att förskolan arbetar med Hållbar utveckling?

……… ……… ……… ………

Fråga 3

Synliggörs förskolans arbete med Hållbar utveckling för Dig som förälder?

JA NEJ Om ja, hur då? ………. ……… ……… . Fråga 4

Har Ni ändrat några vanor i hemmet efter förskolan startade med Hållbar utveckling?

JA NEJ

Om ja, vad? ……… ………. ………..

Fråga 5

Tycker Du att Hållbar utveckling är viktigt för Ditt barn att ta del av? JA NEJ

Fråga 6

Har Du några förväntningar på förskolan arbete med Hållbar utveckling?

JA NEJ

………. ………. ……….

Fråga 7

Har hållbar utveckling profileringen påverkat ert val att välja förskola?

Ja Nej

Om ja, ... ……… ………..