Examensarbete+i+omvårdnad++ Malmö+universitet+
KVINNORS UPPLEVELSER AV
DAGLIGT LIV EFTER EN
HJÄRTINFARKT
EN+KVALITATIV+LITTERATURSTUDIE+
!
!
JOSEFIN+FLYGARE+WELANDER+
SOFIE+SCHMIDT+
+
KVINNORS UPPLEVELSER AV
DAGLIGT LIV EFTER EN
HJÄRTINFARKT
EN+KVALITATIV+LITTERATURSTUDIE+
+
+
JOSEFIN+FLYGARE+WELANDER!
SOFIE+SCHMIDT+
+
+
Flygare Welander, J & Schmidt, S. Kvinnors upplevelser av dagligt liv efter en hjärtinfarkt. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Europa, där
hjärtinfarkt bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, hela 49 procent. Dödligheten i hjärtinfarkt har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet. Många upplever dock att de inte får tillräckligt med information och stöd för att kunna hantera sitt nya liv efter och vet inte hur de ska genomföra sina livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer och somatiska symtom är ytterligare riskfaktorer för att insjukna i en hjärtinfarkt och har även visat sig påverka prognosen efteråt, där dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, med kvalitativ
studiedesign. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier med underkategorier; Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt, Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt och Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter
hjärtinfarkt. Konklusion: Aspekter som brist på information, hälsa och social stöttning kunde verka hämmande men även främjande för återhämtningen efter hjärtinfarkt, varpå psykisk och fysisk ohälsa i form av stress, extrem trötthet och oro var de mest
framträdande. Kvinnor upplever sig begränsade och fysiskt påverkade men känner sig ändå tacksamma över att ha överlevt. Stöd ifrån familj, vänner, partners och sjukvård är det som anses viktigast för både återhämtning och dagligt liv.
WOMEN´S EXPERIENCES OF DAILY
LIFE AFTER A MYOCARDIAL
INFARCTION
A+QUALITATIVE+LITERATURE+REVIEW+
+
+
JOSEFIN+FLYGARE+WELANDER!
SOFIE+SCHMIDT+
+
+
Flygare Welander, J & Schmidt, S. Women´s experiences of daily life after a myocardial infarction. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15
Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care
Science), 2019.
Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death in Europe,
where myocardial infarction contributes to the highest mortality rate in women, 49 percent. However, the mortality rate of myocardial infarction has rapidly declined in the recent decade, but at the same time, the onset of myocardial infarction has had a
national increase among lowskilled middleaged women; 35-44 years. Two-thirds of all myocardial infarctions could have been prevented by more healthy lifestyle habits regarding tobacco, diet and physical activity. Many people find that they don´t get enough information and support to be able to handle their new life after and don´t know how to implement their lifestyle changes. Psychosocial factors and somatic symptoms are additional risk factors for the onset of a myocardial infarction and have also been shown to affect the prognosis afterwards, where poor support provides increased risks for new cardiological problems, a risk that is especially demonstrated in women.
Purpose: The aim is to compile previous research that highlights how women
experience their everyday life after a myocardial infarction. Method: A systematic literature study based on ten scientific articles, with qualitative study design. Findings: The findings resulted in four categories with subcategories; View to life and health post-myocardial infarction, Lifestyle changes post-post-myocardial infarction, The importance of social assistance myocardial infarction and The healthcare impact on the post-myocardial infarction recovery. Conclusion: Aspects such as lack of information, health and social support could inhibit the promotion of post-myocardial recovery, whereupon mental and physical illness in terms of stress, fatigue and anxiety were the most
prominent. Women experience themselves limited and physically affected, yet they feel grateful for surviving. Support from family, friends, partners and healthcare is what is considered most important for both recovery and daily life.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
PATOFYSIOLOGI ... 2
SYMTOM OCH KVINNORS TOLKNINGAR ... 2
BEHANDLING VID HJÄRTINFARKT ... 3
HÄLSA OCH DESS BETYDELSE ... 3
Sexuell hälsa ... 3
DAGLIGT LIV ... 4
KVINNORS OMVÅRDNADSBEHOV FÖR ATT NÅ HÄLSA ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 5
INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 6
LITTERATURSÖKNING OCH URVAL ... 6
Kvalitetsgranskning ... 7
DATAANALYS ... 8
RESULTAT ... 8
SYN TILL LIVET OCH HÄLSAN EFTER HJÄRTINFARKT ... 9
Existentiella tankar och finna mening i det som hänt ... 9
Hälsoproblem efter hjärtinfarkt ... 10
Hjärtinfarktens inverkan på kvinnans sexuella hälsa ... 11
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR EFTER HJÄRTINFARKT ... 12
Återgå till yrkeslivet ... 13
VIKTEN AV SOCIALT STÖD EFTER HJÄRTINFARKT ... 14
Värdet av familj och vänner ... 15
SJUKVÅRDENS INVERKAN PÅ ÅTERHÄMTNINGEN EFTER HJÄRTINFARKT ... 15
Rehabiliteringsprogram ... 16
DISKUSSION ... 16
METODDISKUSSION ... 17
Inklusions- och exklusionskriterier ... 17
Litteratursökning och urval ... 17
Kvalitetsgranskning ... 18
Dataanalys ... 18
RESULTATDISKUSSION ... 19
KONKLUSION ... 21
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING ... 22
REFERENSER ... 24
INLEDNING
Den vanligaste dödsorsaken i Europa år 2015 var hjärt- och kärlsjukdomar, vilket är aktuellt även idag (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Detta gäller dessutom över hela världen (World Health Organization (WHO) 2019a). Hjärtinfarkt har länge varit ett tillstånd med stark koppling till män, men är något som håller på att förändras genom dagens forskning (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Sjuksköterskor behöver därför ha goda kunskaper om hur de på yttersta sätt ska kunna främja patientens hälsa och välbefinnande under vårdtiden men även kunna ge kunskap och verktyg till att hantera dagligt liv efter vårdtiden. Studier som finns att tillgå idag belyser till stor del vilka upplevelser män har efter en hjärtinfarkt, men få fokusera på enbart kvinnors upplevelser. Under sjuksköterskeprogrammet på Malmö Universitet riktas lärandet främst mot den medicinska delen och omvårdnadsdelen under själva sjukdomsförloppet. Det ges därför ingen inblick i hur dagligt liv kan komma att påverkas efter hjärtinfarkten och hur sjuksköterskor eventuellt kan stötta patienterna utifrån deras behov.
BAKGRUND
I Europa är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Av dessa sjukdomar är det hjärtinfarkt som bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, cirka 49 procent, vilket går att jämföra med mortalitetssiffran för bröstcancer som är två procent (a.a.). Enligt
Folkhälsomyndigheten (2019) var incidensen, för både män och kvinnor att insjukna i hjärtinfarkt, störst i åldersgrupperna 65-84 år samt 85 år och äldre.
För några år sedan rådde en åldersskillnad där kvinnor drabbades av en hjärtinfarkt cirka tio år senare än män, ett gap som nu håller på att minska (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Enligt Skånes folkhälsorapport av Fridh m.fl. (2013) har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Incidensen av akut hjärtinfarkt är även högre i Skåne än i riket. Rapporten belyser att minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet (a.a.). I en studie av Strömbäck m.fl. (2016) framkommer det att kvinnor har större risk att drabbas av en andra hjärtinfarkt i jämförelse med män. Riskfaktorer som diabetes och hypertoni är vanligare bland kvinnor, vilket kan vara anledningen till att kvinnor i större utsträckning drabbas av en andra hjärtinfarkt (a.a.). Rökning är även den riskfaktor som är mest förknippad med reinfarkt (Ericson & Ericson 2012; Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Persson och Stagmo (2017) belyser även andra riskfaktorer som blodfettsrubbningar, ärftlighet samt hög ålder. Många hinner inte in till sjukhuset i tid, vilket kan bero på att eventuella symtom i det tidiga insjuknandet kan vara diffusa och svårtolkade för både patient och
sjukvårdspersonal. För de personer som hinner in i tid är mortaliteten betydligt lägre, cirka tio procent (a.a.).
Patofysiologi!
Hjärtinfarkt orsakas av förträngningar i hjärtats kranskärl (Ericson & Ericson 2012). Ischemi i kranskärl ger upphov till myokardischmi, som kan övergå i nekros. Ischemisk kranskärlssjukdom orsakas främst av aterosklerosprocessen som bidrar till att plack, bestående av kolesterol som lagrats i kärlväggen, brister (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). När placket brister uppstår en blödning och en lokal inflammation startas. Wikström (2018) menar på att när plack brister och en blödning bildas uppfattas detta av kroppen som ett sår som måste läkas. Detta innebär att trombocyter samt koagulationsfaktorer aktiveras för att stoppa blödningen, vilket i sin tur kan skapa ocklusion av kärlet och leda till en hjärtinfarkt. Det finns olika typer av hjärtinfarkt, ST-höjningsinfarkt (STEMI - ST-elevation myocardial infarction) och icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI - non ST-elevation myocardial infarction) (Ericson & Ericson 2012). Vid ST-höjningsinfarkt är kärlet helt ockluderat och inget syre kommer fram till hjärtat (Ericson & Ericson 2012; Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Vid icke ST-höjningsinfarkt förekommer ett partiellt stopp. Utan behandling kan dessa två tillstånd leda till plötslig död. Hjärtinfarkt kan även påvisas genom blodprover och andra undersökningar (a.a.).
Symtom!och!kvinnors!tolkningar!
Den typiska symtombilden vid hjärtinfarkt är central bröstsmärta med eventuell smärtspridning till båda armarna, främst vänster arm (Lichtman m.fl. 2015; Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Ibland uppstår även smärta upp mot halsen, käken, tänderna och ut i ryggen. Vissa kvinnor upplever bröstsmärta, tillsammans med andra diffusa symtom som allmän sjukdomskänsla, trötthet, illamående samt yrsel (a.a.). Besvären kan uppstå plötsligt och vara i minst 15-20 minuter med samma intensitet under hela förloppet (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Hos cirka 40 procent av kvinnorna skiljer sig symtomen åt, vilket gör det svårare att veta om de har en hjärtinfarkt. Då symtomen hos kvinnor kan upplevas olika tros detta vara en
anledning till att kvinnor ofta söker vård försent. Symtomen är svåra att tolka, både för kvinnan och sjukvårdspersonalen, vilket gör att de i högre utsträckning hamnar på en vanlig vårdavdelning istället för på HIA. Kvinnor riskerar således att inte få rätt behandling i rätt tid (a.a.).
I en studie av Gyberg m.fl. (2015) och i en studie av Lichtman m.fl. (2015) framkom det att kvinnor söker vård först när symtomen inte längre kan hanteras på egen hand genom exempelvis smärtstillande och när egna tolkningar av vad symtomen beror på inte längre kan upprätthållas. Beslutsprocessen bygger på kvinnornas tankar, känslor och förmåga att hantera symtomen som de upplever antingen återkommande, smygande eller plötsligt i varierande intensitet, varaktighet och allvarlighetsgrad. När symtomen däremot utvecklas på oförutsägbara sätt eller ökar i intensitet kan tidigare tolkningar och förklaringar inte längre upprätthållas då symtomen inkräktar på det dagliga livet (a.a.). Oförmågan att utföra dagliga aktiviteter med intensiva och varaktiga symtom som inte går att häva får kvinnorna att inse allvaret i situationen vilket framkallar känslor av osäkerhet, ångest, rädsla och panik (Gyberg m.fl. 2015). Beslutet att slutligen söka vård avgörs av att förlora sin fysiska kontroll, tankar, känslor och övertygelser (a.a.). En del kvinnor upplever att de saknar kunskap om riskfaktorer kopplade till hjärtinfarkt och förstår inte detta för än efter hjärtinfarkten (Lichtman m.fl. 2015).
Behandling!vid!hjärtinfarkt!
Dagens behandling vid hjärtinfarkt är Percutan Coronar Intervention (PCI) eller
Coronary Artery Bypass (CABG) (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström 2017). Förekommer det inga kontraindikationer bör patienten genomgå en kranskärlsröntgen, något som kvinnor i Sverige, främst över 80 år, i lägre utsträckning än män genomgår. Detta tros vara kopplat till en högre ålder och samsjuklighet vilket sammanfaller i en ökad risk för komplikationer som njursvikt eller ökad blödningsrisk. En annan
förklaring är att kvinnors risk för hjärtinfarkt underskattas eller att kvinnorna kommer in försent i förloppet av hjärtinfarkten. Ytterligare en annan förklaring är att kvinnors kranskärlssjukdom i högre grad är mindre utbredd. Den farmakologiska behandlingen består av trombocythämmare, betablockerare, ACE-hämmare, statin och nitroglyceriner vid behov. Kvinnor rapporterar dock oftare in biverkningar som hosta vid
ACE-hämmare, blödningar vid antitrombotiska läkemedel och benödem av kalciumhämmare (a.a.). Schenck-Gustafsson och Johnston-Holmström (2017) nämner att enligt SEPHIA (registret för sekundärprevention efter HIA-vård) är läkemedelsbehandling efter en hjärtinfarkt därför mer optimalt hos män än hos kvinnor.
+
Hälsa!och!dess!betydelse!
Hälsa är ett mångdimensionellt begrepp som är ett betydande fenomen inom
vårdvetenskapen (Ekebergh 2015). WHO (2019b) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Dessvärre är hälsa något människor inte tänker på existerar förrän ohälsa tillkännages (Ekebergh 2015). Ohälsa kan till exempel erhållas vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet. Det är oftast inte förrän då som det läggs märke till att hälsa saknas. Hälsa är något som är individuellt då alla människor upplever det olika och det kan därför kopplas till människans livsvärldsperspektiv, det vill säga hur
människan upplever sin värld och sin existens (a.a.). Hälsa, som utgångspunkt, betraktas vanligtvis efter både den kroppsliga men även den själsliga funktionsförmågan, vilka båda bidrar till en människas förmåga att hantera sin livssituation (Jahren Kristoffersen 2005). Inom hälso- och sjukvården ses människan främst efter ett naturvetenskapligt perspektiv, det vill säga vad som händer i kroppen (Ekebergh 2015). Hälsa innebär, utifrån detta perspektiv, att kroppen fungerar som den ska. Den biologiska hälsan måste däremot ses tillsammans med den existentiella hälsan; människors tillvaro och mening med livet (a.a.).
Sexuell!hälsa!
”Sexual health is a state of physical, emotional, mental and social wellbeing in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having
pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected, protected and fulfilled.” (WHO 2006, sid. 5)
Till följd av en hjärthändelse behöver såväl patienter som närstående hantera många förändringar i tillvaron som kan komma att påverka livskvaliteten, där sexuell hälsa är en aspekt (Ericson & Ericson 2012). De psykologiska reaktioner som uppstår efter en hjärtinfarkt kan leda till en efterföljande krissituation. Situationen innebär en påverkan
på patientens hälsa, inte minst den sexuella hälsan genom minskad sexuell lust (a.a.). Hos kvinnor med hjärt- och kärlsjukdom är frekvensen av sexuell dysfunktion dubbelt så hög som i normalpopulationen (Levine m.fl. 2012). Även om sexuell hälsa kan upplevas svårt att prata om förekommer det ökat behov av att samtala om ämnet efter hjärtinfarkt (Persson 2003). Sexuell aktivitet efter en hjärt- och kärlsjukdom är ett vanligt förekommande problem (Mosack & Steinke 2009; Steinke & Patterson-Midgley 1998). Sexrådgivning för både patient och partner kan därmed bli aktuellt och vara av vikt (a.a.).
Dagligt!liv!
Carnevali (1990, sid. 11) menar att ”Sjuksköterskan tittar inte på dagligt liv isolerat, utan ser också efter hur det påverkar funktionellt hälsotillstånd, vilket i sin tur granskas utifrån de effekter de har på förmågan att tillfredsställa behov i dagligt liv”. Det är av betydelse att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för två områden, nämligen; funktionellt hälsotillstånd och dagligt liv, för att kunna bidra till patienters omvårdnad. Dessa båda begrepp går hand i hand med varandra. Dagligt liv kan ses utifrån fem kategorier; aktiviteter-, händelser-, krav-, miljö- samt värderingar och trosuppfattningar i det dagliga livet (a.a.).
+
Kvinnors!omvårdnadsbehov!för!att!nå!hälsa!!!
Utskrivning från sjukhuset sker ofta efter bara några dagar och vid en okomplicerad hjärtinfarkt är det vanligt att rehabiliteringsprocessen startar något dygn efter
insjuknandet (Ericson & Ericson 2012). Innan utskrivning från sjukhuset är det viktigt att erbjuda adekvat information, undervisning och stöttning då det ses som en betydande del av återhämtningsprocessen (Tingström 2012). Därigenom har sjuksköterskan den pedagogiska uppgiften att tillhandahålla detta (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Patienter behöver hjälp med mer än bara deras medicinska behandling (Ericson & Ericson 2012) och enligt Tingström (2012) räcker det inte att sjuksköterskor endast ger ut information gällande sekundärprevention för att undvika reinfarkt. Patienterna liksom närstående behöver även kunskap och stöttning i hur detta ska kunna genomföras
(Tingström 2012). Sjuksköterskans kunskap- och ansvarsområde är omvårdnad och att utgå ifrån att ge personcentrerad vård är viktigt för att tillgodose varje patient efter deras individuella behov och resurser (Nortvedt & Grønseth 2011; Svensk
sjuksköterskeförening 2017a). Samverkan i team är därför ytterligare en viktig aspekt i den personcentrerade vården då patienter ofta är i behov av kompetens från olika professioner inom hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskor måste tänka på hur omvårdnaden ges ut utifrån varje patients
förutsättningar samt hur de ska involvera dennes närstående (a.a.). En betydande faktor i detta är att sjuksköterskor liksom annan vårdpersonal går igenom patienternas behov utifrån ett omvårdnadsfokus och inte bara utifrån ett medicinskt fokus som endast fokuserar på sjukdomen (Wolf m.fl. 2017). Detta gäller både hjälp under
sjukhusvistelsen, men även efter hemgång (a.a.).
Rehabiliteringsprogram har som syfte att bidra till att patienten och familjen lättare ska kunna anpassa sig och komma in i sin nya livssituation (Lidell 2012). Detta kan ske både enskilt och i grupp (Ericson & Ericson 2012) och innehåller bland annat fysisk aktivitet samt råd om livsstils- och psykosociala faktorer (Lidell 2012). Alla kvinnor upplever dock inte att de får ut något av rehabiliteringsprogrammen (Day & Batten 2006; Schou m.fl. 2008). Många känner att de inte får det stöd de behöver för att klara sitt dagliga liv eller att informationen och undervisningen de erhåller, för att förbättra
sin hälsa, inte är tillräcklig eller individanpassad (Schou m.fl. 2008). Israelsson (2005) belyser även att kvinnor vanligtvis är sjukskrivna en längre tid efter hjärtinfarkten än vad män är.
Enligt Lidell (2012) är det sedan länge känt att det finns ett samband mellan akuta känslor som stress, ilska och nedstämdhet och akut insjuknande i hjärtinfarkt men inget som haft prioritet inom forskningen. Depression och nedstämdhet kan påverka de fysiologiska svaren på emotionell stress, och stress i sig kan aktivera inflammatoriska processer (a.a.). Psykosociala faktorer och somatiska symtom som ångest och
depression påverkar inte bara det första insjuknandet i hjärtinfarkt utan även dess prognos (Burell 2017). Dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor (a.a.). Upplevelsen av hjärtinfarkten är ett bestående fenomen men genom det individanpassade stödet kan känslan hanteras (Lidell 2012).
PROBLEMFORMULERING
+I Sverige har mortaliteten vid hjärtinfarkt minskat, men samtidigt råder det en ökning av incidensen hos kvinnor i yngre medelålder. Kvinnor är idag underrepresenterade inom kardiologi och studier visar att kvinnor löper större risk att återinsjukna, där bland annat rökning är en av de ledande riskfaktorerna. Under återhämtningsperioden ges inte tillräckligt med information eller stöd i att hantera det dagliga livet och bristen på information och stöd gör att hälsan påverkas, inte minst den sexuella hälsan. Då kvinnor vanligtvis är sjukskrivna en längre tid efter hjärtinfarkten än vad män är och
psykosociala faktorer samt somatiska symtom i hög utsträckning bidrar till en sämre prognos är det även av vikt att detta uppmärksammas. Kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt är angeläget att studera då det ökar kunskapen om hur kvinnors dagliga liv kan komma att påverkas. Genom att belysa dessa upplevelser kan detta bidra till att sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal får en djupare förståelse för kvinnors behov efter hemgång. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad och kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter är därav betydande. Arbetet hoppas öka möjligheten för sjuksköterskor, och annan vårdpersonal, att arbeta evidensbaserat och bidra till en ökad förståelse och mer personcentrerad omvårdnad för kvinnor efter en hjärtinfarkt.
SYFTE
Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt.
METOD
Denna studie genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på vetenskapliga studier, med kvalitativ studiedesign då syftet var att studera kvinnors upplevelser av dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Studien innebar att systematiskt söka, kritiskt granska
och slutligen sammanställa litteraturen inom det valda ämnet (Forsberg & Wengström 2016). Genom att använda de kriterier som statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tagit fram, kunde risken för ett påverkat resultat minimeras, med betoning på urvalskriterier, litteratursökning, kvalitetsgranskning samt extraktion av data (SBU 2017a). Enligt Henricson och Billhult (2017) tillämpas en kvalitativ metod vid studier av personers levda erfarenheter av ett fenomen, där datainsamlingen kan bestå av bland annat intervjuer eller fokusgrupper. Detta ledde till valet av studiedesign då arbetet hade för avsikt att studera fenomenet upplevelser av dagligt liv efter en hjärtinfarkt.
InklusionsA!och!exklusionskriterier!
Inklusionskriterierna för studien var hemkomna patienter med diagnoserad hjärtinfarkt, kvinnor över 18 år samt empiriska kvalitativa studier publicerade mellan år 2004 och år 2019. Vidare inkluderades studier skrivna på svenska eller engelska, avgiftsfria studier tillgängliga i fulltext via Malmö Universitetsbibliotek samt peer review granskade artiklar. På grund av ekonomiska begränsningar valdes studier låsta bakom avgift bort. Årsbegränsningen berodde på att en liknade studie hade gjorts 2003 av tidigare
studenter på Malmö Universitet och artiklar använda i den studien kunde därigenom undvikas. Exklusionskriterierna var studier som efter kvalitetsgranskning visade på låg kvalitet eller studier som inte var godkända av en etisk kommitté. Studier som bara gjorts på män eller där resultatet i relation till kön inte gick att urskilja valdes även bort.
Litteratursökning!och!urval!
Inför litteratursökningen formulerades och avgränsades syftet enligt POR-modellen som består av Population, Område och Resultat, för att få fram relevanta och adekvata sökblock (Willman m.fl. 2016). Sökblocken som togs fram var kvinnor, hjärtinfarkt och
kvalitativ studie, se Tabell 1. Då syftet med studien var att undersöka kvinnors
upplevelser var det relevant att använda kvalitativ studie som sökblock för att på så sätt undvika studier med kvantitativ ansats. Angränsande söktermer som ”life change event” och ”everyday life” användes, vilket möjliggjorde en mer riktad sökning gentemot studiens syfte.
Tabell 1. Tillämpning av POR-modellen.
Population Område Resultat
Kvinnor Hjärtinfarkt Upplevelser av tiden efter en
hjärtinfarkt och dess inverkan på dagligt liv
Sökblock – Kvinnor
(Women)
Sökblock – Hjärtinfarkt
(Myocardial infarction)
Sökblock – Kvalitativ studie
(Qualitative study)
För att få motsvarande söktermer på engelska översattes svenska ord till MeSH-termer i Karolinska institutets (2019) databas. Sökningarna gjordes i CINAHL och PubMed där databasernas egna ämnesord identifierades utifrån de valda sökblocken med hjälp av CINAHL headings och PubMed MeSH (Willman m.fl. 2016).
Trunkering, citattecken och explode-funktionen användes för att vidga sökningen. Booleska operatorerna AND och OR används för att kombinera de olika sökorden.
OR användes för att kombinera olika synonymer till ett sökblock och därefter
kombinerades alla tre sökblock med AND för att få fram den slutgiltiga sökningen (a.a.). Preliminärt sökresultat från CINAHL och PubMed finns att återfinna som bilaga (Bilaga 1). Utifrån syftet var det relevant att, till en början, enbart söka i databaser med fokus på omvårdnad och medicin. Detta gjordes för att utforska utbudet av relevanta artiklar. Willman m.fl. (2016) menar på att vid sökning av data
är det viktigt att använda fler än en databas för att tillgodose den forskning som finns tillgänglig. Därför gjordes ytterligare en sökning i databasen PsycINFO, som är inriktad på psykologi, i ett försök att finna fler användbara artiklar under arbetets gång. Sökningen gav dock inga nya artiklar utöver de som redan valts ut i de två tidigare nämnda databaserna, vilket är en anledning till att den inte finns med i (Bilaga 1) eller Tabell 2. Begränsningar sattes under sökningen för att endast inkludera de artiklar som eftersträvades. I CINAHL gick det att begränsa med peer review granskade artiklar men detta var inte möjligt i PubMed då samtliga artiklar som är publicerade på databasen redan är peer review granskade (Moberg 2015). Slutsökningen gav 293 träffar i CINAHL och 180 träffar i PubMed, varav alla titlar lästes. Ett första urval av artiklar gjordes genom att de träffar med relevanta titlar och tillhörande abstrakt lästes för att sedan bedömas om de svarade till studiens syfte (Rosén 2017). Artiklar som bedömdes irrelevanta sorterades bort. I urvalet gjordes en relevansgranskning där artiklarna granskades i fulltext för att kontrollera att artiklarna uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna samt svarade tydligt på studiens syfte; även här sorterades artiklar bort (a.a.). Under relevansgranskningen lästes 28 artiklar i sin helhet och 21 valdes ut till kvalitetsgranskning. I tabellen nedan, Tabell 2, återfinns ett sökschema av slutsökningen och urvalsprocessen.
Tabell 2. Sökschema av den slutliga sökningen.
Databas Sökblock Begränsningar Träffar och lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Grans-kade artiklar Använda artiklar CINAHL Hjärtinfarkt, Kvinnor och Kvalitativ studie Peer review. Publiceringsdatum: 2004 till 2019. Språk: Engelska och Svenska. Kön: Kvinnor. 293 47 19 13 6 PubMed Hjärtinfarkt, Kvinnor och Kvalitativ studie Publiceringsdatum: 2004 till 2019. Språk: Engelska och Svenska. Kön: Kvinnor. 180 36 9 8 4 Totalt: 473 83 28 21 10 Kvalitetsgranskning!
I utförande av kvalitetsgranskning användes SBU:s mall, för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik anpassad för studier av patientupplevelser (SBU 2014). Mallen fungerar som ett stöd för bedömning av studiernas syfte, urval, datainsamling, analys och resultat, där varje del har information för vad som ska bedömas. Sammanlagt är det 21 punkter. Utöver det så finns det även kommentarer till vad som ska funderas över vid varje del. Varje bedömningspunkt i mallen kan bedömas utifrån ja, nej, oklart eller ej tillämplig. Utifrån bedömningen kan studiens kvalitet klassas som låg, medelhög eller hög beroende på hur de bedöms uppfylla kriterierna enligt granskningsmallen. En studie med låg kvalitet bedöms inte uppfylla de krav som ställs på studien varav en studie med hög kvalitet uppfyller kraven i hög utsträckning (a.a.). Enligt Willman m.fl. (2016) är det av stor vikt att gå igenom materialet noggrant vid granskning för att undvika eventuella missar. En oberoende granskning av studierna gjordes därför enskilt av författarparet för att sedan sammanföra och jämföra de
enskilda utvärderingarna. Av de 21 artiklar som granskades valdes tio ut till litteraturstudiens resultat. Sju studier bedömdes hålla medelhög kvalitet medan de
resterande tre studierna bedömdes hålla hög kvalitet. De artiklar som bedömdes hålla medelhög kvalitet saknade bland annat ett tydligt formulerat etiskt resonemang, en vetenskaplig struktur eller en tydlig metod del. De tio valda studierna sammanfattades slutligen i separata artikelmatriser (Bilaga 3).
Dataanalys!
Dataanalysen genomfördes med hjälp av en innehållsanalys som kännetecknas av en systematisk och stegvis klassificering (Forsberg & Wengström 2016). Denna metod gör det möjligt att få en djupare kunskap och förståelse kring innehållet genom att dela upp det i mindre delar. Innehållsanalysen följs av fem steg. Första steget är att flertalet gånger läsa igenom varje artikel, i ett sätt att bekanta sig med materialet. I steg två kodas texten i relation till syftet. Tredje steget är att sammanföra koderna till kategorier. I fjärde steget undersöks det om kategorierna kan sammanfattas i ett eller fler teman och tillslut, i steg fem, tolkas och diskuteras det slutliga resultatet (a.a.).
De valda artiklarna lästes igenom, först enskilt av författarparet och sedan ihop. Det som ansågs besvarade syftet markerades med överstryckningspennor. Författarparet kunde därigenom reflektera och diskutera med varandra om studiernas resultat och utefter det koda texten i relation till det valda syftet. Då alla artiklar var skrivna på engelska översattes all kodad data till svenska då det var det språket som skulle användas i litteraturstudien. Kodningen genomfördes med hjälp av post-it-lappar och färgpennor, där författarparet satt tillsammans och kodade en artikel i taget. Olika upplevelser ifrån kvinnorna kodades. När kodningen av texterna var klar kunde koderna sammanfattas från varje studie och mönster kunde då erhållas. Detta resulterade i kategorier där koderna kunde sammanfattas under. Därefter undersöktes det om kategorierna kunde sammanfattas i ett eller flera teman. I sista steget av analysen, när resultatet skulle tolkas och diskuteras, valdes det att presentera resultatet i kategorier med underkategorier till, se Tabell 3.
Under analysens gång föll tre artiklar bort på grund av låg kvalitet. Detta gjorde att artikelsökningen fick återupptas med samma sökschema (Bilaga 1), vilket genererade i samma antal träffar och artiklar. Tre nya artiklar, vars titlar och abstrakt redan var lästa sedan innan, hittades i CINAHL. Dessa artiklar valdes inte ut från början då både kvinnor och män var inkluderade. Artiklarna lästes och granskades på samma sätt som de övriga under urvalet och valdes att inkluderas då det ansågs lätt att urskilja kvinnors och mäns upplevelser. En av dessa artiklar inkluderade kvinnornas partner därav att män även förekom. Dessa tre artiklarna inkluderades i slutsökningen liksom de tre artiklarna som föll bort, se Tabell 2.
RESULTAT
Litteraturstudiens resultat byggde på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design och bedömdes hålla medelhög till hög kvalitet. En utförlig tabell över alla tio artiklar finns att tillgå som bilaga (Bilaga 2). Av artiklarna som valdes ut var sju från Sverige, en från Danmark, en från USA och en från Australien. Kvinnorna intervjuades från tre månader till fem år efter hjärtinfarkten och åldern varierade mellan 31–88 år; dock är åldern inget som belystes i alla artiklar. Tre av artiklarna (Brink m.fl. 2006; Kristofferzon m.fl. 2008; Svedlund & Danielsson 2004) från Sverige hade både manliga och kvinnliga
deltagare i studien, medan övriga artiklar enbart hade kvinnliga deltagare. Av de artiklar som var gjorda i Sverige var antalet deltagande kvinnor 102 stycken. I Danmark var det elva kvinnor, i USA var det åtta kvinnor och i Australien var det sex kvinnor som deltog. Två artiklar leddes av samma författare; Sjöström-Strand och Fridlund (2007) samt Sjöström-Strand m.fl. (2011) och baserades på samma deltagare. Den först nämnda innefattade kvinnors återhämtningsperiod fyra till tio månader efter
hjärtinfarkten medan den andra innefattade kvinnors återhämtningsperiod fem år efter hjärtinfarkten; två kvinnor hade dock fallit bort på grund av sjukdom eller bortgång. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier. Varje kategori hade i sin tur minst en underkategori, se Tabell 3.
Tabell 3. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier med minst en underkategori.
Kategorier Underkategorier
Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt !+ Existentiella tankar och finna mening i det som hänt
!+ Hälsoproblem efter hjärtinfarkt !+ Hjärtinfarktens inverkan på kvinnans
sexuella hälsa Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt !+ Återgå till yrkeslivet Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt !+ Värdet av familj och vänner Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter
hjärtinfarkt !+ Rehabiliteringsprogram
Syn!till!livet!och!hälsan!efter!hjärtinfarkt++
Fram till hjärtinfarkten hade hälsan ignorerats och satts i andra hand (Johansson Sundler m.fl. 2009; Svedlund & Danielson 2004). I detta hade kvinnorna inte ens reflekterat över sin hälsa utan ignorerat sjukdomar, smärtor och värk, stressiga arbetsförhållanden eller inte bejakat sina höga ambitioner och tilltagande kontrollbehov (Johansson Sundler m.fl. 2009). En sak som kvinnorna i studien hade gemensamt var att de helt hade
absorberats in i arbete, familjeansvar eller oro för andra; åtaganden som kvinnorna tagit på stort allvar. De ansåg därigenom att det varken fanns tid eller anledning till att fokusera på den egna hälsan. Efter hjärtinfarkten insåg de att de stressat för mycket och i det ignorerat sin egen hälsa och välmående. Även om de tidigare inte ansågs lida av stress kunde de efter hjärtinfarkten se att de drivit sig bortom en hälsosam gräns. Efter hjärtinfarkten kunde de erkänna att dessa påfrestningar slet på hälsan. Även om sjukdomen var oväntad var de inte förvånade över att de drabbats (a.a.).
!
Existentiella!tankar!och!finna!mening!i!det!som!hänt!
Efter hjärtinfarkten värderade kvinnorna sina liv högre och hälsan kom inte längre på andra plats, utan prioriterades (Johansson Sundler m.fl. 2009; Svedlund & Danielson 2004). Livskrisen som kom ur insjuknandet fick dem att stanna upp och tänka samt söka förståelse för sin hälsa (Johansson Sundler m.fl. 2009). Detta gjordes med större
eftertänksamhet och manade kraft till förändring i det dagliga livet. För att må bra behövde kvinnorna bli mer egoistiska, för när de kunde fokusera på sig själva kunde de ifrågasätta och omvärdera sina tidigare levda liv. I ett sätt att bli mer hälsosam behövde kvinnorna bli mer närvarande, både i livet men även i sig själva (a.a.). De accepterade att de inte var lika starka som innan och lät nu hälsan styra, exempelvis hur mycket hushållsarbete som skulle och kunde göras; i detta kände de sig begränsade i det dagliga livet (Svedlund & Danielson 2004). Svagheten ingav även ett lidande, då de inte längre kunde lita på sina kroppsliga förmågor (Sjöström-Strand m.fl. 2011). I studien av
Wieslander m.fl. (2016) hade kvinnorna det istället svårt att prioritera sig själv då de tidigare ignorerat eller skjutit upp sina egna behov för att istället finnas där för andra. Detta beteende var svårt att bryta. Oförmögna att göra allt de tidigare gjort ingrep i identitet och existentiella tankar (Stevens & Thomas 2012). Kvinnorna tänkte konstant på vad som hänt och sökte förklaringar till varför just de drabbats av hjärtinfarkt
(Sjöström-Strand & Fridlund 2007; Stevens & Thomas 2012). Förståelsen i att inte veta varför gjorde kvinnorna ledsna, deprimerade eller arga (Kristofferzon m.fl. 2008; Stevens & Thomas 2012). Arga för att de i så många år trängt bort sina egna behov eller för att de efter hjärtinfarkten inte kunde hantera sina dagliga aktiviteter (a.a.). De kunde även uppleva irritation, otålighet och rastlöshet (Kristofferzon m.fl. 2008) eller rädsla, ilska och frustration över sin diagnos (Worrall-Carter m.fl. 2005).
Efter hjärtinfarkten infann sig ett hopp; ett hopp om ett hälsosamt, normalt och aktivt liv, att leva länge nog till att få umgås med sina barn och se sina barnbarn växa upp, att få ett jobb samt att få utöka sina nära relationer med vänner och arbetskollegor
(Kristofferzon m.fl. 2008). Kvinnorna hoppades kunna resa igen, att inte behöva flytta ifrån sitt hus, att bli bra nog för att genomgå revaskularisering samt att när döden väl kom att den skulle ske snabbt. Hoppet gjorde att de kunde planera och se in i framtiden med förtroende och strävade efter normalisering (Kristofferzon m.fl. 2008; Svedlund & Danielson 2004). De upplevde att de fått en andra chans, fått ett bättre liv eller fått livet tillbaka (Kristofferzon m.fl. 2008; Sjöström-Strand m.fl. 2011). Kvinnorna hade en mer positiv attityd till livet och försökte göra det bästa av situationen genom att fokusera på möjligheterna istället för hinder samt blicka framåt (Stevens & Thomas 2012). Den inre styrkan plockades fram för att kunna göra nya saker, förhålla sig till nya
tillvägagångsätt och vidga vyerna genom att göra små förändringar i det dagliga livet. De var snällare och visade mer hänsyn till sig själva (Stevens & Thomas 2012;
Wieslander m.fl. 2016). De lärde sig att släppa på alla måsten, som städning och plikter, och säga nej i olika situationer som ett sätt att behaga eller upprätthålla acceptans (a.a.). Även om tron på en framtid infann sig vågade kvinnor i studien av Svedlund och
Danielson (2004) inte planera för långt fram då det aldrig visste hur de skulle må eller känna nästkommande dag. De vågade tro på en framtid men med ökad insikt i
sjukdomen kände de samtidigt en oro i att återinsjukna; kvinnorna levde därmed med en konstant rädsla för döden (Stevens & Thomas 2012; Svedlund & Danielson 2004). Det fanns därför en viss osäkerhet i hur de skulle hantera den nya livssituationen då de enbart såg sig själv som en sjuk person, vilket gav upphov till känsla av misslyckande (Svedlund & Danielson 2004). De var inte längre samma person efter hjärtinfarkten och vissa kvinnor i studien upplevde även att livet inte längre var värt att leva. Kvinnorna trodde även att sjukligheten skulle ha en negativ påverkan på relationen (a.a.). I studien av Kristofferzon m.fl. (2008) hade rädslan för döden minskat, och förväntades
försvinna, om kvinnorna levde nära sjukhus, fått positiv information om sin hjärtstatus, kände igen sina kroppsliga symtom och samtalade mer med partner om dessa
orosmoment. Begränsningar infann sig dock fortfarande för dessa kvinnor; ville ej vara ensamma, var rädda för att testa sina gränser, undvek fysisk aktivitet och vågade inte åka för långt ifrån sjukhuset (a.a.).
!
Hälsoproblem!efter!hjärtinfarkt!
Symtom som extrem trötthet var något som upplevdes hos majoriteten av kvinnorna (Brink m.fl. 2006; Kristofferzon m.fl. 2008; Sjöström-Strand & Fridlund 2007;
var inte densamma då trötthet, svaghet och utmattning varade i veckor till månader efter hjärtinfarkten (Sjöström-Strand m.fl. 2011). Bristen på energi gjorde att kvinnorna lade sig tidigare på kvällen och sov och vilade mer, speciellt efter fysisk aktivitet
(Kristofferzon m.fl. 2008; Sjöström-Strand m.fl. 2011). Gå runt i sitt eget hem eller att klä sig var energikrävande och bristen på energi tillsammans med den långa
återhämtningsperioden förändrade synen på den egna kroppen (Stevens & Thomas 2012). Tröttheten hindrade även kvinnorna från att återgå till arbetet eller ta del av sociala tillställningar (Søderberg m.fl. 2013).!I studien av Sjöström-Strand och Fridlund (2007) gjorde symtom som extrem trötthet att ingen av kvinnorna orkade leva som förr, vilket genererade en känsla av rastlöshet då det upplevdes svårt att anpassa sig till det nya livet som inföll efter hjärtinfarkten. Kvinnorna önskade samma kontroll över det dagliga livet, för när kontrollen gick förlorad framkallades både stress och ångest (a.a.).! Återhämtningsperioden karakteriserades av olika hälsoproblem som
andningssvårigheter, bröstsmärta eller känningar (Brink m.fl. 2006; Kristofferzon m.fl. 2008; Sjöström-Strand m.fl. 2011) Dessa symtom tillsammans med extrem trötthet upplevdes dock minska i intensitet över tid eller så hade kvinnorna lärt sig hantera de på ett bättre sätt (Kristofferzon m.fl. 2008). Det dagliga livet kantades även av symtom som arytmi och dålig kondition (Brink m.fl. 2006; Sjöström-Strand m.fl. 2011), högt kolesterol, magsmärtor samt dyspné (Brink m.fl. 2006). De kvinnor som genomgått revaskularisering upplevde en dramatisk förbättring av de symtom de hade innan hjärtinfarkten, med ökad fysisk kapacitet och även minskad till ingen smärta (a.a.). I studierna av Kristofferzon m.fl. (2008) och Johansson Sundler m.fl. (2009) såg kvinnor sina hälsoproblem som en del av åldrandet. De äldre kvinnorna i studien av Sjöström-Strand m.fl. (2011) upplevde att de hade sämre fysisk återhämtning jämfört med de yngre. En anledning till det var att de samtidigt led av andra sjukdomar som diabetes, leversjukdom, högt blodtryck, stroke och reumatoid artrit. Dessa kvinnor upplevde därför inte att hjärtsjukdomen kom emellan det dagliga livet. De var antingen inte berörda eller hade andra åkommor som överskuggade hjärtsjukdomen (a.a.).
I studien av Stevens och Thomas (2012) hade kvinnorna det svårt att acceptera sina nya hälsoproblem och kände sig inte längre fria till att gå, resa eller göra vad de ville. Oron gick aldrig över och de kände sig begränsade. Livet efter hjärtinfarkten upplevdes som ett fängelse; de hade blivit rånade på frihetskänslan och att göra vad de ville utan att tänka på hälsan (a.a.). När symtomen var smärtsamma eller kvinnorna upplevde andra symtom som liknade de till en hjärtinfarkt framkallades stress och oro då dessa tolkades som en ny hjärtinfarkt (Sjöström-Strand & Fridlund 2007; Stevens & Thomas 2012). Tron om att det var en ny hjärtinfarkt resulterade därför i många återbesök på
akutmottagningen (Sjöström-Strand & Fridlund 2007; Sjöström-Strand m.fl. 2011). Kvinnor erfor därigenom ångest i att vara sjuk (a.a.). Den markanta rädslan för att återinsjukna infann sig främst under natten och hos de kvinnor som levde ensamma (Stevens & Thomas 2012). De upplevde även att de levde under lånad tid. Rädslan hindrade kvinnorna från att delta i sociala aktiviteter och kontexter (a.a.).
Hjärtinfarktens!inverkan!på!kvinnans!sexuella!hälsa
Oro och ängslighet färgade av sig på kvinnors sexuella aktivitet (Søderberg m.fl. 2013). De kände sig förändrade efter hjärtinfarkten där oro, depression och extrem trötthet kom att påverka den sexuella aktiviteten. I vissa fall kunde den även utebli då ork eller energi inte fanns till. Efter hjärtinfarkten upplevdes det även svårt att få orgasm. Kvinnorna försökte, trots detta, anpassa sig till sin nya livssituation. Det upplevdes dessutom svårt
att uttrycka sina förväntningar på partnern och att misstolkad kroppskontakt ledde till disharmoni i det sexuella livet. Intimiteten var komplicerad då den fysiska kontakten blev en påminnelse om ett dysfunktionell eller ett icke-tillfredsställande sexualliv. För de kvinnor som upplevde minskad sexuell lust upplevde de det som något svårt att prata om, vilket ofta ledde till missuppfattningar mellan kvinnan och partnern. Detta kunde ske även om relationen pågått i generationer (a.a.).
Efter hjärtinfarkten var kvinnorna mer försiktiga under samlag på grund av eventuella symtomatiska upplevelser som uppenbarade sig under sexakten som smärta, palpationer eller andningssvårigheter (Søderberg m.fl. 2013). Symtomen påverkade och minskade både nöjet och frekvensen. Då kvinnorna ofta blev rädda av symtomen eller tolkade de som en ny hjärtinfarkt avbröts därmed samlaget. Rädslan för att återinsjukna samt symtom som extrem trötthet fördröjde även återupptagandet av sexuallivet (a.a.). Existentiell osäkerhet till följd av hjärtinfarkten påverkade även sexuallivet i form av kroppslig villrådighet (Johansson Sundler m.fl. 2009). De blev försiktiga och fumlade mest runt under sina första sexuella sammankomster. Trots detta upplevde majoriteten av kvinnorna att sexuallivet inte begränsades eller förändrades efter hjärtinfarkten (Johansson Sundler m.fl. 2009; Søderberg m.fl. 2013). Närheten påverkades istället på ett positivt sätt. Efter hjärtinfarkten sökte de mer kroppslig kontakt, som kramar, och fann ett större behov av intimitet, ömhet och omtanke (a.a.). Dessa relationer blev djupare och mer meningsfulla (Johansson Sundler m.fl. 2009). Även om relationen innan hjärtinfarkten var bra, fanns ett ökat behov av närhet och samvaro. Ömhet och närhet var nu viktigare i jämförelse med innan hjärtinfarkten och var något som även främjade kvinnans välmående (a.a.).
I studien av Søderberg m.fl. (2013) upplevde kvinnorna det även svårt att veta hur och när sexuallivet kunde återupptas efter hjärtinfarkten. Innan hemgång hade de tillgivits en kort beskrivning i en broschyr att sexuellt samlag var säkert, men ingen adekvat verbal information och samtal kring ämnet hade genomförts. Kvinnorna upplevde i efterhand att det hade varit okej om sjukvårdspersonal presenterat och frågat ifall det var något som de ville prata om samt att det även hade varit bra ifall samtalet kunde föras med någon även efter hemgång. Vissa kvinnor i studien önskade även att partnern skulle blivit informerad om innebörden av att drabbas av en hjärtinfarkt, då det bland annat upplevdes svårt att förklara alla symtomatiska konsekvenser som följde (a.a.).
Livsstilsförändringar!efter!hjärtinfarkt
Med hjärtinfarkten följde även en vilja och ett begär att förändra sina liv, vilket både var svårt och krävande (Johansson Sundler m.fl. 2009; Sjöström-Strand m.fl. 2011).
Förändringen innefattade en förståelse och en lära av livet på nytt genom tidigare levda erfarenheter (Johansson Sundler m.fl. 2009). Genom att fokusera på sig själv försökte kvinnorna förstå vad som fick dem att må bra och hur deras hälsa kunde förbättras. En kvinna beskrev att hon sökte efter källor till hälsa för att vinna styrka till att utföra sina dagliga sysslor och aktiviteter. En källa till hälsa var meningsfulla nära relationer. Hon fann även styrka i andra saker, som att vara ute i naturen; något som gav energi och mening. I källor som nära relationer, natur, hobbys, djur och musik sökte och fann de återhämtning (a.a.). Efter hjärtinfarkten försökte kvinnorna även engagera sig i aktiviteter och nya intressen, som att sjunga i kör, läsa böcker, lösa korsord, sy och sticka (Wieslander m.fl. 2016). Dessa aktiviteter distraherade dem från svåra tankar och gav njutning och välmående i det dagliga livet. De som tidigare gillade att resa fortsatte med det i ett sätt att lära sig något nytt, få nya erfarenheter samt möta nya människor.
Detta gjordes inte för att utveckla ett större intresse för de aktiviteter de tidigare hade, utan för att engagera sig i nya intressen och nya aktiviteter och genom detta finna en ny social krets (a.a.).
Efter att ha accepterat sin diagnos var kvinnorna beredda att ta ansvar för att genomföra livsstilsförändringar (Sjöström-Strand m.fl. 2011). Kvinnorna var motiverade till att fortsätta med aktiviteter som vanligt, men var beredda att göra de anpassningar som krävdes, både till vardags och på arbetet (Brink m.fl. 2006). Nya prioriteringar skapades och de gjorde förändringar i förhållande till mat, rökning, arbete och utbildning (Kristofferzon m.fl. 2008; Strand & Fridlund 2007; Sjöström-Strand m.fl. 2011; Wieslander m.fl. 2016). Förändringarna kunde genomföras direkt eller så behövdes mer tid till reflektion (Sjöström-Strand m.fl. 2011; Wieslander m.fl. 2016). Efter hjärtinfarkten blev kvinnorna mer uppmärksammade på hur
stresspåverkade de varit och försökte ändra på detta i bästa mån. De upplevde även det svårt att upprätthålla dessa förändringar och behövde mer stöd i detta (a.a.). Strategierna för att minska på stressen var bland annat att acceptera situationen och varva ner, lämna saker till nästa dag, be om hjälp, lära sig motstå de krav som sattes på sig själv samt att inte känna sig skyldig för att ta plats (Kristofferzon m.fl. 2008). Kostförändringar genomfördes genom att välja mer hälsosamma livsmedel och äta regelbundna måltider, vilket även kunde leda till viktnedgång. Ökad fysisk aktivitet kunde bestå av
långdistansgång, simning och trädgårdsarbete (Wieslander m.fl. 2016). Den ökade fysiska aktiviteten efter hjärtinfarkten förstärkte även välbefinnandet (Kristofferzon m.fl. 2008; Wieslander m.fl. 2016). Kvinnor i studien av Stevens och Thomas (2012) var rädda för att överanstränga hjärtat och upplevde därför en viss osäkerhet kring fysisk aktivitet. De hade fått påbud att genomföra livsstilsförändringar, som träning, men visste inte var de skulle börja eller hur mycket som var för mycket. Det var svårt att sluta röka och upprätthålla det då rökstoppet även kunde göra det svårt att bibehålla normalvikt (Sjöström-Strand & Fridlund 2007).
De som drabbades av en mild hjärtinfarkt eller inte identifierade sig som patienter med hjärtsjukdom såg sin hjärtinfarkt som ett akut event och inget som gick att påverka (Brink m.fl. 2006). De som drabbades av en kraftig hjärtinfarkt accepterade sitt tillstånd som kroniskt, mycket kopplat till att det inte längre gick att ignorera tydliga
hälsoproblem och fick dem att möta verkligheten. Oavsett om de såg hjärtinfarkten som kronisk eller akut minimerade kvinnorna sina känslor, som sorg och osäkerhet, i ett sätt att hantera sin nya livssituation. Således sågs livsstilsförändringarna som vare sig överväldigande eller skrämmande. När återhämtningsperioden karaktäriserades av frånvaro av livskris, fortsatte kvinnorna leva som vanligt. Genom att minimera konsekvenserna av hjärtinfarkten kunde de även få en känsla av kontroll och en minskad känsla av nöd (a.a.).
Återgå!till!yrkeslivet!
Kvinnor upplevde att börja arbeta igen efter hjärtinfarkten som något positivt och upplevde det som en viktig del i återhämtningsprocessen (Kristofferzon m.fl. 2008; Wieslander m.fl. 2016). De var viktigt för att distrahera sig från sina tankar, träffa kollegor samt att återgå till ett vanligt liv igen. De som var arbetslösa var trötta på att vara hemma och kände sig stressade och utanför periferin för samhället (Kristofferzon m.fl. 2008). De såg fram emot att få ett jobb då det sågs som en bekräftelse på god hälsa. De som var sjukskrivna önskade få återgå till arbetet, men ville börja på deltid för
att undvika överansträngning. De hade stöd av arbetskollegor och managers vilka kvinnorna uppmuntrade till att även de skulle sakta ner (a.a.).
Kvinnorna uttryckte oro över om de kunde fortsätta som innan hjärtinfarkten och kunde komma tillbaka till att jobba heltid, men att börja jobba strax efter hemgång var
stressande för de som var ensamstående (Sjöström-Strand & Fridlund 2007). De var oroliga över hur mycket arbete de kunde utföra och samtidigt ta hand om hemmet i relation till tidigare stress, men på grund av sjukdom eller ekonomiska svårigheter kunde kvinnor inte stanna hemma (a.a.). Även om kvinnorna upplevde trötthet och svaghet behövde de återgå till arbetet för att få ihop det ekonomiskt (Sjöström-Strand m.fl. 2011). Vissa var rädda för att fastna i sin sjukdom vilket gjorde att de ville jobba heltid med en gång och fortsätta som innan hjärtinfarkten (Kristofferzon m.fl. 2008). I andra fall föredrog kvinnorna att vänta med att återgå till jobbet eller att arbetet anpassades efter kapacitet genom att dra ner på arbetstimmar eller börja jobba deltid (Brink m.fl. 2006; Stevens & Thomas 2012). De uttryckte även sitt ansvar för
hushållsarbete och satte dessa plikter först (Brink m.fl. 2006). Kvinnor valde även att reducera antal arbetstimmar för att få mer tid till aktiviteter de själva valt och som gav dem nöje och njutning i livet. Annat att de ville ha mer tid hemma samt att de ville undvika stress (Wieslander m.fl. 2016). I studien av Stevens och Thomas (2012) hade vissa kvinnor slutat arbeta och i studien av Worrall-Carter m.fl. (2005) hade ingen återgått till arbetet eller planerade att göra så.
Vikten!av!socialt!stöd!efter!hjärtinfarkt!
Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnorna ett stort behov av stöd på olika sätt från familj och vänner, och stödet var något som gjorde återhämtningen möjlig (Kristofferzon m.fl. 2008; Sjöström-Strand m.fl. 2011; Wieslander m.fl. 2016; Worrall-Carter m.fl. 2005). Stödet kunde även komma från grannar (Kristofferzon m.fl. 2008), kollegor på
arbetsplatsen och kyrkan (Wieslander m.fl. 2016). Detta bidrog till att de upplevde trygghet och ömhet (Kristofferzon m.fl. 2008). De kvinnor som var gifta eller hade partners fann dem som det viktigaste och främsta stödet (Johansson Sundler m.fl. 2009; Worrall-Carter m.fl. 2005). Stöd anpassades till kvinnans behov och vad hon ville och kunde göra (Svedlund & Danielsson 2004) och de var många gånger förvånade över hur mycket stöd de fick (Worrall-Carter m.fl. 2005). Många återgick dock snabbt i att själva utföra hushållsarbetet (a.a.). Kvinnorna ville fortsätta organisera arbetet och tänkte mycket på vad som behövde göras, vilket gjorde det svårt att bara sitta ner och se på (Svedlund & Danielsson 2004). Stödet kunde bestå av hjälp med praktiska saker som transport och dagliga aktiviteter som matlagning och städning (Sjöström-Strand m.fl. 2011; Worrall-Carter m.fl. 2005). Det upplevdes viktigt att veta att det fanns någon de kunde prata med om sitt tillstånd eller rädslor inför framtiden; att det fanns någon som lyssnade (Sjöström-Strand m.fl. 2011; Wieslander m.fl. 2016). Det upplevdes även viktigt att familjen bodde nära, vilket ingav en känsla av säkerhet (Sjöström-Strand m.fl. 2011; Worrall-Carter m.fl. 2005). Behovet av att lita på någon annan var en ny
erfarenhet för de kvinnor som tidigare varit huvudsakliga försörjaren över omsorgen i familjen (Johansson Sundler m.fl. 2009; Stevens & Thomas 2012).
Kvinnorna upplevde en känsla av skuld och maktlöshet över att konstant vara beroende av att omge sig av sin familj och vänner (Worrall-Carter m.fl. 2005). Partners, barn eller föräldrar hade av sin ängslighet blivit överbeskyddande och kontrollerande, vilket var stressande och ingav en känsla av förlust (Johansson Sundler m.fl. 2009; Sjöström-Strand & Fridlund 2007; Svedlund & Danielsson 2004; Worrall-Carter m.fl. 2005). De
upplevde även krav från släktingar som inte förstod deras trötthet och att de inte kunde göra lika mycket som innan hjärtinfarkten (Kristofferzon m.fl. 2008). Kvinnorna hade även höga krav på sig själva att inte vara en börda för andra (Kristofferzon m.fl. 2008; Svedlund & Danielsson 2004). I detta upplevdes en meningslöshet (Sjöström-Strand och Fridlund 2007) eller förlust på grund av begränsningarna och de kämpade med att upprätthålla autonomin och meningen i det dagliga livet (Worrall-Carter m.fl. 2005). Kvinnor upplevde även ett stöd som var inadekvat, vilket gjorde det svårt att genomföra livsstilsförändringarna (Sjöström-Strand m.fl. 2011). Det var stressigt och krävande att vara ensam i ansvaret över släktingar och de upplevde att ingen brydde sig (Sjöström-Strand & Fridlund 2007). När de fick göra allt själv, utan hjälp, manade det till depression och en känsla av ensamhet (a.a.).
Värdet!av!familj!och!vänner!
Efter hjärtinfarkten värderades familj och vänner högre och banden växte sig starka (Johansson Sundler m.fl. 2009; Kristofferzon m.fl. 2008; Wieslander m.fl. 2016; Worrall-Carter m.fl. 2005). I studien av Johansson Sundler m.fl. (2009) blev nära och meningsfulla relationer, till följd av hjärtinfarkten, viktigt för deras välbefinnande och strävan efter hälsa. En kvinna beskrev att hennes man fick henne att förstå och se sig själv. Tillsammans fick de insikt i hur hälsa var en del av en större helhet. Genom att få livet granskat upptäckte en annan kvinna hur hon och hennes partner delade liv hade påverkat hennes hälsa. Kvinnor sökte även efter närhet till sin partner för att kunna leva i en nära relation. Dessa relationer upplevdes viktiga och känslofyllda och gav såväl fysisk som psykisk närhet. De redan bra relationerna blev i vissa fall bättre, mer intensiva och mer signifikanta för deras välmående, varpå de relationer som redan var dåliga och involverade tomhet och ensamhet kunde försämras och bli ännu värre utmed sjukdomen och var något som kunde öka sårbarheten samt ensamheten efter
hjärtinfarkten (a.a.). Trots den förhöjda meningen med nära relationer ville de inte uppröra eller oroa dem och valde därmed att inte dela med sig av sina rädslor, symtom och känslor (Stevens & Thomas 2012; Svedlund & Danielsson 2004), speciellt inte till sina barn då de fortfarande ville framstå som en stark person (Stevens & Thomas 2012). Rädslan för en andra hjärtinfarkt fanns inte enbart hos kvinnorna, utan även i den sociala omkretsen (Johansson Sundler m.fl. 2009). En kvinna beskrev att rädslan påverkade relationen negativt och att det var hjärtinfarkten som låg till grund för den ökade distansen mellan henne och hennes vänner (a.a.).
+
Sjukvårdens!inverkan!på!återhämtningen!efter!hjärtinfarkt!
Väl hemma insåg kvinnorna att de inte fått adekvat information och visste således inte hur de skulle må eller känna, vilket skapade oro och osäkerhet (Sjöström-Strand m.fl. 2011; Stevens & Thomas 2012). Alla i studien av Stevens och Thomas (2012) upplevde att sjukvårdspersonal borde göra ett bättre jobb i att förklara för kvinnorna vad som väntade när de väl återvände hem. Den standardiserade informationen om
dietmodifieringar, minskat saltintag och fysiska aspekter som gavs vid utskrivningen ansågs vara viktiga, men kvinnorna hade även andra behov som behövde adresseras (a.a.). Kvinnorna i studien av Sjöström-Strand m.fl. (2011) var oroliga över alla läkemedel som de behövde ta efter hjärtinfarkten och önskade bättre information i hur och varför de behövde ta dem. De såg det som ett misslyckande att kroppen var beroende av läkemedel och önskade därför reducera dem så gått det gick. Även en ängslan över biverkningar var framträdande, exempelvis svullna ben av
blodtrycksmedicin (a.a.). Trotts frågor hade de blivit bemötta med tystnad, eller att det inte besvarades på ett sätt som gick att förstå av exempelvis språkförbristningar
(Sjöström-Strand m.fl. 2011). De upplevde att de blev olika behandlade och inte tagna på allvar av läkarna, vilket kändes nedvärderande (a.a.). Det fanns ett behov av mer information gällande symtom som extrem trötthet, känslor, hjärtstatus, behandlingar och rehabilitering (Kristofferzon m.fl. 2008). Kvinnorna kände sig ensamma i sin situation och att stå med frågor utan svar bidrog till stress, rädsla och oro under
återhämtningsperioden (a.a.).
Rehabiliteringsprogram!
Endast cirka hälften av kvinnorna i studien av Sjöström-Strand m.fl. (2011) blev erbjudna samt deltog i rehabiliteringsprogram, vilket kunde bero på var kvinnorna bodde och om det fanns ett program i samma område. Det var även svårt att gå med i program för enbart kvinnor, då dessa program bättre adresserade specifika kvinnliga behov (a.a.). Det var även svårt att gå med i program för enbart kvinnor, då dessa program bättre adresserade specifika kvinnliga behov (a.a.). De kvinnor vars partner också deltog i rehabiliteringsprogrammet värderas högt då de ville få mer information om hur kvinnorna skulle må och uppleva tiden efter hjärtinfarkten (Wieslander m.fl. 2016). I programmet fick kvinnorna möjlighet att träffa andra i liknande situation, dela erfarenheter och uppmuntra varandra vilket ofta genererade till att deltagarna hade kul tillsammans. Detta gav både självförtroende och välmående. Genom programmet fick de lära sig mer om den egna hälsan och vikten av fysisk aktivitet där den strukturella träningen uppskattades då de inte hämmades av oron att riskera att överanstränga sig. Stöd i återhämtningen gavs även i en positiv och avslappnad miljö, vilket gav en känsla av säkerhet (a.a.). De upplevde även trygghet, uppmuntrande till att upprätthålla sina livsstilsförändringar samt gott stöd från team och andra deltagare (Kristofferzon m.fl. 2008). En brist på gemenskap upplevdes dock även i de tillfällen då majoriteten av deltagarna var äldre, och det var frustrerande att höra hur sjuka de var (Sjöström-Strand & Fridlund 2007). Efter ett år gavs inte fortsatt medverkan i rehabiliteringsprogrammen (Sjöström-Strand m.fl. 2011). Kvinnorna önskade att de fick fortsatt kontakt med läkare och specialister mer än ett år efter hjärtinfarkten. De menade på att de fortfarande behövde stöd i att upprätthålla sina livsstilsförändringar (a.a.). En kontinuerlig dialog med sjukvårdspersonal var viktigt i främjandet av återhämtningsperioden (Wieslander m.fl. 2016). Den nya livssituationen var stressig och nya orosmoment dök upp under tiden och det var därför grundläggande med en kontinuerlig kontakt. Kvinnor värderade när personalen såg och lyssnade till dem och inte enbart fokuserade på diagnosen. De värderade även en tillgång till sjukvårdspersonal och att de kunde svara på eventuella frågor, något som fick dem att känna att de blev tagna på allvar samt att där fanns någon som lyssnade till deras oro (a.a.).
DISKUSSION
Nedan följer en metoddiskussion och en resultatdiskussion, där arbetet diskuteras utifrån de viktiga aspekter som lyfts upp i litteraturstudien. I metoddiskussionen lyfts den använda metoden upp där både styrkor och svagheter diskuteras liksom hur studien skulle ha gjorts annorlunda om den utfördes igen. I resultatdiskussionen diskuteras det mest framhävande och intressanta dragen av resultatet utifrån de tio artiklarna med fokus på omvårdnad. Vidare beskrivs reflektioner och slutsatser med stöd av vetenskaplig litteratur.
Metoddiskussion!
Då arbetet studerar kvinnors upplevelser var valet av kvalitativ metod relevant. Hade en kvantitativ metod valts till arbetet skulle resultatet istället bygga på statistik och
kvantifierbara data, utförda genom bland annat enkätundersökningar (Forsberg & Wengström 2016). Detta hade gett studien en större data, men låg validitet, då det är svårt att mäta de variationer och skiftningar som individuella upplevelser i regel innebär. Informationen som utvinns genom den kvalitativa metoden blir därför mer detaljerad och går in på djupet vilket anses vara svårt att få fram genom den kvantitativa metodens enkätundersökningar.
InklusionsD!och!exklusionskriterier!
Under processen av ämnesval upptäcktes en studie publicerad på MUEP, Malmö Universitets databas för publicerade examensarbeten, med liknande syfte gjord år 2003 och publicerad år 2004. Detta ökade då intresset av att studera om ny forskning
tillkommit under de senaste 15 åren och därför valdes det att enbart inkludera artiklar publicerade fr.o.m. år 2004. Studien kunde därigenom specificeras. Forsberg och Wengström (2016) nämner att en litteraturstudie bör fokusera på aktuell forskning, men genom att begränsa årtal kan artiklar som svarar till studiens syfte gått förlorad.
Studiens resultat kan ha påverkats, men då det låg i studiens intresse att studera det senaste inom forskningen klassades artiklar publicerade innan år 2004 som för gammal. Folkhälsomyndigheten (2019) visar att de flesta kvinnor insjuknar senare i livet medan Fridh m.fl. (2013) visar på en ökning i insjuknande bland den yngre medelålderns kvinnor. Åldersbegränsningen från 18 år och uppåt valdes därför i ett sätt att fånga in dessa kvinnor. Ökad variation på ålder ökar även studiens representativitet, vilket författarparet såg som en styrka i studien. Däremot påvisades inga skilda upplevelser i förhållande till ålder i de använda artiklarna och var därför inget som behandlades i resultatet. För att vidare specificera studien var det av intresse att endast inkludera artiklar med kvalitativ ansats samt de som studerade kvinnors upplevelser först efter hemgång. Studiens överförbarhet blir därigenom påverkad då den studerade gruppen är så pass koncentrerad, vilket ses som en svaghet. Artiklar skrivna på engelska eller svenska inkluderades på grund av bristande språkkunskaper och lämnar därför rum för feltolkning då engelska inte är någon av författarparets modersmål. Litteraturstudier i sig lämnar risk för feltolkning då analysen görs i andra hand och författarparet då tolkar redan tolkad data. Enbart avgiftsfria studier inkluderas då intresse för att spendera pengar på studien inte fanns, vilket också har bidragit till att relevanta artiklar valts bort. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är det av stor vikt att artiklarna är godkända av en etisk kommitté eller att noggranna överväganden har gjorts. Författarparet lade därför stor vikt i att artiklarna var etiskt granskade och även här har relevanta artiklar sållats bort. Författarparet såg det även som en styrka att exkludera artiklar som endast erhöll låg kvalitet efter granskningen, då det ökar studiens tillförlitlighet.
Litteratursökning!och!urval!
Vid litteratursökningen användes två databaser, CINAHL och PubMed. Använda fler än en databas ökar studiens trovärdighet då det ökar chanserna att finna både relevanta och adekvata artiklar (Willman m.fl. 2016). Författarparet använde däremot endast artiklar publicerade i två databaser, vilket berodde på att de ansåg att dessa databaser gav en tillräcklig bredd och djup för det valda syftet. Sökorden som togs fram enligt POR-modellen var kvinnor, hjärtinfarkt och kvalitativ studie. POR-POR-modellen valdes då studien bygger på kvalitativ ansats (Willman m.fl. 2016). Hade val av ansats istället
varit kvantitativ hade PICO-modellen (Population, Intervention, Control, Outcome) varit mer användbar (a.a.). Kvalitativ studie används som sökblock med avsikt att avskärma artiklar med kvantitativ ansats i sökresultatet. Provsökning gjordes utan detta sökblock varpå ett högt antal artiklar med kvantitativ ansats kom med. Angränsande söktermer användes för att möjliggöra en mer riktad sökning i detta sökblock. En första sökning gjordes utan begränsningar i de båda databaserna, men då det resulterade i många träffar valde författarparet att begränsa deras slutliga sökning efter inklusions- och exklusionskriterierna. Under litteratursökningen användes samma sökord i fritext på båda databaserna. Sökningen utfördes även via databasernas ämnesordlista, som
motsvarar en term och dess synonymer. Fördelen med detta var att det gav en bredare sökning av det innehåll som eftersträvades av författarparet.
Kvalitetsgranskning+
Valet av att använda SBU:s kvalitetsgranskningsmall föll på att författarparet ansåg att den var tydligt förklarad och lätt att följa. Mallen användes för att bedöma i vilken utsträckning de valda studierna var tillförlitliga (SBU 2017b). Artiklarna valdes att granskas enskilt, vilket även stärker studiens reliabilitet (Rosén 2017). Författarparet gick igenom granskningsmallen tillsammans, innan kvalitetsgranskningen utfördes, för att kunna bedöma studierna utifrån samma synsätt. Det förekom att artiklar föll bort mitt i arbetet på grund av att brister upptäcktes, framför allt vid kodningen. Genom att författarparet bättre hade bearbetat artiklarna och haft en ökad förståelse för hur kvalitetsgranskningen skulle tillämpas hade oönskat bortfall kunnat undvikas och tid sparats. Författarparet bestämde sig för att endast använda sig av artiklar som höll medelhög till hög kvalitet, detta för att öka studiens validitet och trovärdighet.!
Dataanalys+
Författarparet valde att använda sig av Forsberg och Wengströms (2016)
innehållsanalys då de fem stegen var tydligt beskrivna i litteraturen och är något som höjer studiens tillförlitlighet. Forsberg och Wengström (2016) belyser även vikten av att bearbeta varje artikel steg för steg för att få fram studiens bevisvärde. Författarparet valde att läsa artiklarna först enskilt och sedan tillsammans, vilket ses som en styrka, då de kunde reflektera och diskutera över innehållet samt att de viktigaste delarna i
artiklarna kunde förtydligas. Då artiklarna var skrivna på engelska kan det ha bidragit till feltolkning av texten och en påverkad tillförlitlighet.
I litteraturstudien användes tre artiklar där både män och kvinnor fanns representerade, något som sågs som en svaghet då det påverkar studiens trovärdighet. Genom att använda dessa artiklar lämnas ett utrymme för feltolkning som kan påverka studiens representativitet och validitet. Resultatet från samtliga artiklar med blandade kön är dock av likartad karaktär som de artiklar med enbart kvinnliga deltagare, vilket ökar studiens trovärdighet. Vidare i studien användes artiklar där majoriteten följer samma sjukvårdssystem (Socialdepartementet 2002). Detta ökar överförbarheten. Vidare i litteraturstudien var det enbart två artiklar som berörde kvinnors sexuella hälsa
(Johansson Sundler m.fl. 2009; Søderberg m.fl. 2013), vilket kan ses som en svaghet. Artiklarna anses dock vara relevanta att ha med i studien då den sexuella hälsan också är en del av hälsobegreppet och är något som påverkas efter hjärtinfarkt. Två studier valdes även från Sverige med samma deltagare och en författare. Den ena studien belyste kvinnornas återhämtningsperiod fyra till tio månader efter hjärtinfarkten medan den andra belyste kvinnornas återhämtningsperiod efter fem år. Fördelen med att inkludera de två artiklarna var att få in upplevelser oberoende tidsspann. Artiklar med
