Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
15 Hp Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
BEDSIDERAPPORTERING
UR PATIENTERS OCH
SJUKSKÖTERSKORS
PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
MARITA DALVINDT
JOHAN LÖFGREN
BEDSIDERAPPORTERING UR
PATIENTERS OCH
SJUKSKÖTERSKORS
PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
MARITA DALVINDT
JOHAN LÖFGREN
Dalvindt, M & Löfgren, J. Bedsiderapportering ur patienters och sjuksköterskors perspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2012. Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och
sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside.
Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under
bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och
sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors
informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet.
Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patient, sekretess, sjuksköterska,
BEDSIDE HANDOVER FROM
PATIENTS AND NURSES
PERSPECTIVE
A LITERATURE REVIEW
MARITA DALVINDT
JOHAN LÖFGREN
Dalvindt, M & Löfgren, J. Bedside handover from patients and nurses perspective. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing
Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2012. Handover at change of shift is a complex but very important part of nurses work and there are a number of different models to follow. In this study, the purpose is to investigate the research about patients and nurses perspectives of bedside reporting. The method is based on Goodman’s seven steps in a systematic
literature review. Four themes emerged from the outcome of the selected articles: time during bedside handover, bedside handover as an information source and foundation for safe care, patient participation and interaction between patients and nurses during bedside handover, confidentiality. The most significant outcome of the results is that bedside handover meet both patients and nurses' information needs and involves the patient in the nursing care. With the help of Imogene King's theory of interpersonal systems the result is discussed.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 TEORETISK REFERENSRAM 7 Perception 7 Kommunikation 7 Verbal kommunikation 7 Icke-verbal kommunikation 8 Överföring 8 Kings teori i överrapporteringssituationer 9 SYFTE 9 Definitioner 9 METOD 9 Steg 1 Definiera problemet 9 Steg 2 Precisera inklusions- och exklusionskriterier för studien 10 Steg 3 Plan för litteraturstudien ska utformas 10 Identifiera tillgängliga resurser 10 Identifiera relevanta källor för litteratur 10 Huvuddragen i sökningen fastställs 10 Utveckla en sökväg för varje system 10 Steg 4 Genomföra litteratursökningen och samla funna artiklar 10 Steg 5 Bevisen i artiklarna tolkas 12 Steg 6 Bevisen sammanställs 12 Steg 7 Formulera rekommendationer 13 RESULTAT 13 Tidsåtgång vid BSR 13 BSR som informationskälla och grund till säker omvårdnad 13 Patientdelaktighet och interaktion mellan patient och sjuksköterska under BSR 14 Förhindrande faktorer för patientdelaktighet 14 Språk 15 Stress 15 Sekretess 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Terminologisk kartläggning 17 Resultatdiskussion 18 Delaktighet 18 Interaktion 18 Information 19 Sekretess 20 Tid 20 Slutord 20 Framtida forskning 21REFERENSER 22
BILAGOR 25
INLEDNING
Överrapporteringen är en komplex rutin som utförs flera gånger dagligen på olika avdelningar inom vården. Överrapporteringen spelar en central och synnerligen viktig roll för omvårdnaden och det fortsatta omhändertagandet av patienter (Kerr, 2002). Vid överrapporteringen överförs patientansvaret och förpliktelser från en sjuksköterska till en annan och bör därför innehålla detaljerade uppgifter om patientens status, behandlingar och den planerade fortsatta vården (Griffin, 2010). Ekman och Segersten (1995) menar att en sjuksköterskas arbete börjar när
överrapporteringen från avgående personal givits, sjuksköterskan har sedan denna information som utgångspunkt vid prioriteringar och planeringar av det kliniska arbetet.
BAKGRUND
Inom sjukvården finns det olika modeller som kan användas vid överrapportering vid skiftbyte. Var och hur överrapporteringen utförs beror oftast på rådande kultur och rutin på avdelningen. Oftast sker överrapporteringen på
sjuksköterskeexpeditionen och patienten närvarar inte (Griffin, 2010). De modellerna som oftast förekommer i klinisk verksamhet är
bandspelarrapportering, skriftlig rapport- läsrapport, muntlig rapport och bedsiderapportering (Bergström & Tuvesson, 2008; Strople & Ottani, 2006). Användandet av bandspelare vid överrapportering går ut på att avgående sjuksköterska läser in patientinformation på en bandspelare eller annan
inspelningsutrustning, sedan sätter sig pågående sjuksköterska ner och lyssnar av information innan hon tar över patientansvaret (Strople & Ottani, 2006). Den skriftliga rapporten- läsrapport innebär att pågående sjuksköterska läser in sig på de patienter hon ska ansvara för via en datajournal. Läsrapporten kompletteras många gånger med en komprimerad muntlig rapport (Bergström & Tuvesson, 2008). Muntlig rapport innebär att patientinformation ges verbalt från en sjuksköterska till en annan (a a). Bedsiderapportering är en modell där
överrapporteringen mellan sjuksköterskor sker muntligen och i nära anslutning till patienten (Anderson & Mangino, 2006).
Mycket av sjuksköterskans tid går åt till överrapportering. Olika forskningsstudier har indikerat på att överrapporteringen vid skiftbyte kan ta mellan tio till sextio minuter och att mycket av en sjuksköterskas arbetstid kan gå åt till
överrapporteringar och hantering av information (Ekman & Segesten, 1995; Strople & Ottani, 2006).
Denna litteraturstudie inriktar sig på användandet av bedsiderapportering (bedsiderapportering kommer fortsättningsvis förkortas som BSR) för att den avviker ifrån andra överrapporteringsmodeller. Överrapporteringen sker i patientens närhet och patienten integreras och uppmuntras till att delta i
överrapporteringen (Anderson & Mangino, 2006). Patienten får därmed insikt i omvårdnaden och kan påverka den (a a). Under BSR sker en säkerhetskontroll avseende patienten och patientens kontext såsom ringklocka, sänggrindar,
medicinsk-teknisk utrustning etc (Baker, 2010). Sjuksköterskan ser patienten i ett helhetsperspektiv, och inte bara som en diagnos eller behandling, när information
delas tillsammans med patienten och anhöriga under rapporteringen (Griffin, 2010). Vid överrapportering enligt bedsidemodellen bevittnar patienten kommunikationen som sker mellan sjuksköterskor då patientansvaret överförs från avgående till pågående personal (Baker, 2010; Griffin, 2010).
Då BSR används vid överrapportering är det ett steg i filosofin med patientnärmre vård, som gör patienterna involverade och delaktiga. De kan på så sätt själva påverka omvårdnaden (Mitchell m fl, 2000). Patientnärmre vård innebär att så stor del av vården som möjligt bedrivs i nära samarbete med patienten. Det är synsätt som berör flera områden såsom etik och mänskliga rättigheter då patienten sätts i fokus och uppmuntras att delta aktivt i omvårdnadsarbetet (Inde, 2006;
Kjörnsberg m fl, 2010).
Hanssen (1997) menar att sjuksköterskors kommunikation med anhöriga och patienter är en central del av omvårdnaden. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper i kommunikation då hon är i kontakt och samarbetar med personer i vårdteamet och anhöriga hela tiden (a a). Vidare anser Hanssen (1997) att patientens psykiska och fysiska välmående är avhängigt sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Att kommunicera är en del av sjuksköterskans dagliga arbete med patienter, kollegor eller andra professioner och betydelsen av att kommunicera kan på inget vis förstoras eller överdrivas (Kerr, 2002).
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), som säger att patienterna ska ges
individuellt anpassad information om hälsotillstånd, behandlingar, undersökningar och vård, ger BSR- modellen stöd. Också i Patientsäkerhetslagen (2010:659) finns stöd, denna lag säger att i samråd med patienten ska vården så långt som möjligt utformas och genomföras. Svensk sjuksköterskeförening (2007) förordar att information till patienten ges på ett sådant sätt så att denna kan ge samtycke till vården. I samma riktning går Kompetensbeskrivningen för legitimerade
sjuksköterskor (2005), som menar att för bästa möjliga patientdelaktigthet i behandling och omvårdnad krävs det en dialog mellan sjuksköterskan och patienten. Sjukhus och landsting diskuterar löpande hur patienten ska vara mer delaktig i vården och få mer inflytande i planering kring vården. Det senaste steget i detta är en handbok för alla, allt ifrån vårdgivare till vårdpersonal utgiven av Socialstyrelsen. I denna handbok menar Socialstyrelsen (2011) att alla aktörer inom vården är tvungna att informera och göra sina patienter delaktiga i
omvårdnaden. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att utföra sitt arbete i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som säger att ingen information får röjas till tredje part.
Då BSR är ett steg i patientnärmre vård vilket påstås involvera och göra patienten delaktig i omvårdnaden vill författarna till denna litteraturstudie, som blivande sjuksköterskor, undersöka evidensen för denna överrapporteringsmodell.
TEORETISK REFERENSRAM
För att kunna diskutera relationen mellan sjuksköterskor och patienter användes Imogene M Kings teori om interpersonella system. Detta begrepp innefattar interaktion mellan människor.
Interaktion mellan människor är enligt King (1981) en serie verbala och icke-verbala beteenden som siktar mot ett mål. Det innefattar perception, bedömning, handling, reaktion och överföring. I mötet bär individerna med sig personlig kunskap, mål, behov, intryck, förväntningar och tidigare erfarenheter som alla påverkar interaktionen. Varje ny interaktion influeras av minnen från tidigare interaktioner. Huvudbegrepp i interaktion är perception, kommunikation och överföring här med tyngdpunkt på verbal och icke-verbal kommunikation.
Perception
King (1981) beskriver att människor uppfattar sin omvärld med sina sinnen och tolkar det de ser och upplever. Intrycken tolkas via sinnena och används för att skapa mening åt uppfattningar. Alla människor tolkar och uppfattar världen olika och detta är komplexiteten i begreppet perception. Det kan förväntas vara så att de egna uppfattningarna antingen påminner väldigt mycket eller inte alls om någon annans. Uppfattningar om omvärlden påverkas av det som sker här och nu samt av tidigare händelser, social bakgrund, ålder, kön och kulturella variationer. Det är nödvändigt menar King (1981) för sjuksköterskor att vara medvetna om vikten av hur hon och patienten uppfattar sin omgivning och människorna däri för att inte göra felbedömningar och placera patienter eller kolleger i stereotypa fack och därmed bli blinda för verkligheten. Det har också betydelse för att göra rätt bedömning av hur mycket patienten vet om sitt tillstånd och behov av omvårdnad för att nå gemensamma mål med omvårdnaden och behandlingar. Faktorer som påverkar perceptionen är känslotillstånd såsom ilska, rädsla och kärlek, men också sjukdom, droger, försvarsmekanismer, alkohol och personlighet. Att vara sjuk och befinna sig på sjukhus kan påverka patienten så att denne får ett annat
beteendemönster än vanligt (a a).
Kommunikation
Ord och meningar har olika betydelse för alla människor. Genom kommunikation utbyts tankar och åsikter mellan människor. Kommunikationen kan vara verbal och icke-verbal. Den icke-verbala kommunikationen innefattar beröring, gester, handlingar, utseende och attityder. Både den verbala och den icke-verbala
kommunikationen är irreversibel och personlig. Det som en gång sagts kan aldrig tas tillbaka och kommer att tolkas av mottagaren på gott och ont.
King (1981) menar att för att kommunikationen ska bli effektiv så krävs det en ömsesidig respekt av de människor som interagerar med varandra, samt en vilja att förstå varandra. Ju fler människor som interagerar med varandra desto mer komplicerad blir processen.
Verbal kommunikation
Språk är det verktyg som används i verbal kommunikation och innefattar både det skriftliga och det muntliga språket. Individerna behöver ha liknande intressen och mål för att kommunikationen ska bli lyckad. Om en sjuksköterska använder sig av typiska fackord när hon talar med en patient är risken stor att budskapet inte tas emot på tänkt sätt hos patienten. Lika viktigt är det att förstå att språket förändras
över tid. Det finns typiska uttryck som människor i olika grupper, exempelvis sjuksköterskor, använder och som är obegripliga för dem som inte är medlemmar i gruppen. Ytterligare en faktor som påverkar mottagandet av ett budskap är om den som lyssnar känner obehag till den som talar, exempelvis rädsla/obehag för auktoriteter.
Icke-verbal kommunikation
King (1981) talar om huden och beröring som icke-verbal kommunikation.
Beröring kommunicerar redan från spädbarnstiden olika fakta såsom värme, tryck, smärta och hotfulla situationer. Hur beröring uppfattas är beroende av tidigare erfarenheter, personen i fråga, nuvarande situation och kulturella variationer. Att vara sjuksköterska innebär att beröra andra människor på olika sätt och i olika syften såsom att trösta, lindra smärta eller att ge livsnödvändig behandling. Vidare säger King (1981) att en människas personliga utrymme utgör en del i den icke-verbala kommunikationen, liksom attityder, gester, ansiktsuttryck och utseende i form av hur människor klär sig och kan tolkas på flera olika sätt.
Hela människan är med andra ord involverad i kommunikationen. Det är nödvändigt för sjuksköterskor menar King (1981) att vara medveten om den information som sänds ut för att kunna leverera en bra omvårdnad och ta hand om människor i svåra stunder. En omedvetenhet om det egna kroppsspråket kan väcka ilska, rädsla, sorg och oro hos en patient oavsett det var menat så eller ej.
Det är också viktigt att vara tyst, lyssna och vänta på patienten men samtidigt inte tvinga patienten att tala (King, 1981). Att visa respekt för att patienten kanske inte vill tala. Vidare varnar King (1981) från att använda klichéer som hon menar blockerar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utan istället bekräfta det patienten redan vet, till exempel att allt inte är bra.
King (1981) säger att sjuksköterskor måste ha kunskaper i kommunikation och inte minst den icke-verbala kommunikationen. Det har betydelse i alla delar av omvårdnaden från första mötet för att skapa lugn och trygghet till förberedelser inför behandlingar för att underlätta samarbete till avskedet vid utskrivning för att knyta ihop säcken. Sjuksköterskan visar med ord, hållning, ansiktsuttryck,
leenden etc hur hon tänker och känner. Sjuksköterskan har enligt King (1981) ett ansvar att underlätta kommunikationen med patienten för att nå uppsatta mål.
Överföring
King (1981) säger att överföring i en interaktion kan ses som det värde som överförs från en människa till en annan för att nå ett mål. Överföringen är samverkande och ömsesidig. I överföringen sker ett utbyte av antingen tjänster eller materiella saker. Det kan handla om att ställa en fråga för att få ett svar. När utbytet av information skett så har en överföring skett och ett mål av värde
uppnåtts för båda parter. Patienten får svaret och sjuksköterskan, med hjälp av sin profession, utför sitt jobb och har en patient som förstår vad som försiggår. Detta hjälper exempelvis patienter att minska stress och oro. För sjuksköterskan är det viktigt att förstå att om informationen är felaktig så kan inte målet nås och
överföringen blir inadekvat med resultatet att sjuksköterskan och patienten inte är på samma linje (a a).
Kings teori i överrapporteringssituationer
Vid verbal överrapportering sker en kommunikation mellan sjuksköterskor. King (1981) menar att sjuksköterskor som kommunicerar information till varandra gör det för att nå gemensamma mål kring patientens omvårdnad. Denna
kommunikation kan störas av olika faktorer såsom brist på respekt för den andre eller rädsla för auktoritära personer. Även stress påverkar sjuksköterskans
förmåga att kommunicera och ta emot korrekt information (a a). Vid BSR är även patienten närvarande under överrapporteringen. Patienten utgör en annan grupp av människor, som är påverkade av situationen och tar till sig information på ett annat sätt än sjuksköterskor som profession (a a). Det är nödvändigt att formulera kommunikationen så att även patienten förstår det som sägs.
King (1981) bygger sin teori kring hur information ska förmedlas för att mottagaren ska förstå vad som sägs. Hon lägger också stor vikt vid att
medvetandegöra de faktorer som påverkar omgivningen utan att något sägs, icke-verbal kommunikation. Vidare anser King (1981) att sjuksköterskor bör få tillfälle i sin utbildning och på arbetsplatsen att träna interaktion för att överbrygga dessa faktorer som försvårar kommunikationen både mellan sjuksköterskor och mellan sjuksköterskor och patienter. Vilket blir än mer viktigt om patienten närvarar under överrapporteringen.
SYFTE
Att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringsmetoden BSR.
Definitioner
Överrapportering och rapportering används synonymt och syftar till
informationsutbytet som sker mellan sjuksköterskor vid skiftbyten. Ordet bedside har ingen bra eller naturlig svensk översättning därför används det engelska ordet. Ordet bedsiderapportering ska visa på att rapporteringen sker när patienten är närvarande på dennes rum, men inte nödvändigtvis att det sker vid dennes säng.
METOD
För att svara på syftet har författarna valt att utföra en litteraturstudie med viss systematik där vetenskapliga artiklar använts. Som guide, för att finna relevanta studier/artiklar och sedan bedöma dessa, valdes Goodmans sju steg (SBU 1993).
Steg 1 Definiera problemet.
I detta arbete ligger inriktningen på att beskriva BSR som
överrapporteringsmodell. Författarna till denna studie fokuserade på BSR utan att lägga någon större tyngd på övriga överrapporteringsmodeller.
Steg 2 Precisera inklusions- och exklusionskriterier för studien.
Titeln på artiklarna skulle tydligt visa att ämnet berörde BSR antingen genom att titeln innehöll ordet bedsiderapportering eller att titeln antydde att artikeln skulle beröra sjuksköterskors överrapportering och där BSR kunde tänkas innefattas. Inga begränsningar med årtal sattes då alla artiklar som berörde ämnet BSR ansågs vara av intresse. Studier utförda med människor som informanter ansåg uteslutande relevanta. Engelska som språk och vetenskapliga artiklar var också inklusionskriterier.
Exklusionskriterierna var reviews och meta-analyser samt artiklar med titlar som uppenbart inte kunde anses svara på syftet.
Steg 3 Plan för litteratursökningen ska utformas.
Inklusions- och exklusionskriterierna tillsammans med det definierade
forskningsproblemet ska vara grunden för planen till litteratursökningen (SBU, 1993). Vid utformningen av planen bör fyra punkter (presenteras nedan) vara med.
Identifiera tillgängliga resurser.
Malmö högskola ger tillgång till utvalda databaser via bibliotekets hemsida, dessa ansågs av författarna vara tillräckliga för at hitta relevant material. Litteratur söktes i Hälsa och samhälles bibliotekskatalog. Begränsning av tiden fanns och var satt till 10 veckor. Finansiella begränsningar sattes till 100 kronor.
Identifiera relevanta källor för litteratur.
Fyra databaser som var tillgängliga från Malmö Högskolas biblioteks hemsida användes; CINAHL, PubMed, PsykInfo och SwePub. Goodman (SBU, 1993) menar att om olika källor används vid sökandet att relevant studiematerial ökar sannolikheten att finna dessa.
Huvuddragen i sökningen fastställs.
Att finna relevanta vetenskapliga artiklar som handlade om BSR var inriktningen vid författarnas sökningar. Polit & Beck (2006) definition av vetenskapliga artiklar eftersträvades, således skulle de innehålla titel, abstrakt introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser.
Utveckla en sökväg för varje system.
”Nurs*” var från början ett självklart sökord då fokus på litteraturöversikten är sjuksköterskans område, omvårdnad. Trunkering användes för att täcka in alla ord som berör sjuksköterska på olika vis. Vidare använde författarna alla ord som kunde kommas på som hade med överrapportering mellan sjuksköterskor att göra, ”Handover”, ”shift to shift”, ”nursing shift report”, ”shift report”, ”bedside”, ”bedside reporting”. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes parallellt med olika kombinationer av sökord av författarparet. Andra sökord som användes var ”communication”, ”primary nursing”. Den enda operatorn som användes i samtliga sökningarna var AND, detta för att begränsa sökresultaten, förutom i PsykInfo där även operatorn OR användes.
Steg 4 Genomföra litteratursökningen och samla in funna artiklar.
Sökningarna i de olika databaserna gjordes parallellt av författarna, detta för att kunna föra en dialog om vilka artiklar som kunde vara av intresse eller inte under sökningarnas gång. Det visade sig att få artiklar enbart behandlade BSR, artiklar som behandlade eller jämförde olika överrapporteringsmodeller valdes därför ut med förhoppning att de skulle beröra författarnas syfte.
Tolv av de nitton granskade artiklarna fanns i både PubMed och CINAHL. En övervägande del av alla granskade artiklar hittades under sökning nummer ett och två i CINAHL och sökning nummer ett i PubMed. Av granskade artiklar fanns två endast i PubMed, en endast i PsykInfo, fyra endast i CINAHL. I SwePub gjordes det också sökningar men inget av intresse hittades i denna databas.
Vid en sökning i CINAHL gjordes försök att särskriva orden för att upptäcka om detta hade betydelse för antal resultat samt kvaliteten på dessa. Detta resulterade i ett sämre sökresultat och bekräftade att valda sökord och begränsningar var bra. Inga sådana förändringar i sökningarna gjordes i PubMed eller PsykInfo. Alla sökningar kontrollerades avseende sökord, begränsningar och resultat. Det gjordes även en sammanställning för att tydligt se vilka sökningar som resulterade i flest träffar och vilka som överlappade varandra eller inte. Tendens till mättnad i sökningarna ansågs vara uppnått när flertalet av artiklarna återkom vid olika sökningar i databaserna. I kolumnen ”Granskade artiklar” i tabell 1:1- 1:3
redovisas de artiklar som kom fram i respektive sökning och som blev aktuella för analys. Sökningar som utfördes och inte genererade något resultat presenteras inte i någon tabell då det inte anses relevant för litteraturstudien.
Totalt hittades nittonartiklar av intresse. Tre artiklar fanns inte att tillgå i databaserna utan fick beställas via Malmö Högskolas bibliotek.
Tabell 1:1. CINAHL.
Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar Granskade artiklar Shift report AND
bedside AND nurs* AND communication AND handover and primary nursing. English 15 15 6 4 4
Shift report AND bedside AND nurs* AND communication. English 555 555 31 13 10 Bedside AND handover AND shift report English, research article, human. 48 48 19 13 2 Bedside and hand
over AND shift report English, Danish, Norwegian, Swedish, research article, human. 26 26 14 7 0 Shift to shift AND
handover AND report.
English, research article, human.
Tabell 1:2 PubMed.
Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar Granskade artiklar Nurs* (fritext) AND Handover (fritext) AND Bedside (fritext) English 16 16 16 12 12 Nurs* (fritext) AND Shift to shift (fritext) AND Bedside (fritext) English 68 67 30 8 1 Nurs* (fritext) AND Nursing shift report (fritext) English 194 194 45 2 1 Tabell 1:3 PsycInfo.
Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar
Lästa abstrakt
Lästa artiklar Granskade artiklar Nurs’ AND shift to shift OR handover AND bedside OR bedside reporting English 14 14 10 5 1
Enlig Polit & Beck (2006) är triangulering ett sätt att undvika bias. En form av triangulering utfördes när författarparet läste igenom alla utvalda artiklar var för sig och poängsatte med dessa från ett till tre där ett ansågs bäst. Poängsättningen av artiklarna gjordes med utgångspunkt av granskningsmallarna (se steg 5 nedan). Författarna träffades sedan och synkroniserade sina resultat. Det visade sig att författarna hade bedömt artiklarna likvärdigt. I första selekteringen valdes fyra artiklar bort. Efter ännu en selektering valdes ytterligare fyra artiklar bort. Artiklarna exkluderades därför att de inte lika tydligt som övriga artiklar berörde syftet. Efter slutförd selektering kvarstod elva artiklar och dessa gick vidare för ytterligare och noggrannare analys och användes i resultatet.
Steg 5 Bevisen i artiklarna tolkas.
Studier som uppkommer efter litteratursökningen ska på systematiskt tillvägagångssätt kritiskt granskas enligt Goodman (SBU, 1993). Enskilt och noggrant granskades de nio utvalda artiklarna enligt SBUs
granskningsmall för kvalitativ metod (SBU, 2011). Då det i författarnas arbete även ingick två stycken artiklar med tvärsnittsstudier användes en
granskningsmall för kvantitativ metod utarbetad av Carlsson & Eiman (2003), mallarna modifierades av författarna (se bilaga 1:1- 1:2).
Steg 6 Bevisen sammanställs.
För att sättas in i materialet läste författarna de elva utvalda artiklarna upprepade gånger var för sig. Efter att de blivit insatta i materialet gjordes det enskilda kvalitetsgranskningar. När denna process var avslutad återsågs författarna för att diskutera och sammanställa sina resultat, även här bedömdes artiklarna likvärdigt. Majoriteten bedömdes hålla medelhög kvalitet, tre artiklar nådde hög kvalitet och en ansågs vara av låg kvalitet. Kvaliteten bestämdes av hur väl artiklarna
uppföljde kriterierna i granskningsmallarna. Artikeln med låg kvalitet
exkluderades dock inte eftersom att den gick i samma riktning som tidigare och senare studiers resultat.
Steg 7 Formulera rekommendationer.
Detta steg utesluts ur denna litteraturstudie med motiveringen att studien inte anses innehålla tillräckliga vetenskapliga bevis för att utforma rekommendationer.
RESULTAT
Det främsta resultatet av alla är att bedsiderapportering involverar och gör patienterna delaktiga i sin omvårdnad. (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2010; McMurray m fl, 2011; O´Connell & Penney, 2001; Timonen & Sihvonen, 2000). Det tillgodoser också patienternas och sjuksköterskornas informationsbehov (Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2011; Timonen & Sihvonen, 2000). Fyra teman framkom ur studiernas resultat; tidsåtgång under BSR, BSR som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under BSR och sekretess.
Tidsåtgång under BSR
Gällande tidsaspekten vid överrapporteringstillfället med BSR visar studierna olika resultat. Själva överrapporteringen tog kort tid, dock uppstod förlust av tid i väntan på att få den utförd. Det förekom också att en del patienter vill prata mer än avsett samt att sjuksköterskorna blev avbrutna med problem gällande
avdelningen (Chaboyer m fl, 2010; McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney, 2001).
Det framkom i några studier att BSR tar kort tid i anspråk och att patienterna ser detta som en brist då knapp tid finns för djupare konversationer med
sjuksköterskan medan sjuksköterskorna upplever det positivt att BSR kräver kort tid (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010; McMurray m fl, 2011).
Timonen & Sihvonen (2000) uppvisar i sitt resultat en signifikant skillnad gällande sjuksköterskans och patientens upplevelse av tidsåtgången där 49 % av patienterna upplever att rapporten är för kort. I jämförelse anser 25 % av
sjuksköterskorna att rapporten är för kort.
BSR som informationskälla och grund till säker omvårdnad
Det framkommer i studierna att BSR tillgodoser patienternas och
sjuksköterskornas informationsbehov då det är ett sätt att få uppdatering om patienternas hälsa och tillstånd på ett vis som anses säkert, personligt och kontinuerligt (Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney, 2001).
Patienter och sjuksköterskor anser att det främjar en säkrare omvårdnad att under rapporteringstillfället, som vid BSR, klargöra information, utföra säkerhetscheck, gå igenom journal och medicinlista samtidigt som patienten bedöms kliniskt (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; O´Connell & Penney, 2001).
Flera studier visar att BSR förmedlar korrekt information mellan sjuksköterskor med stöd av patienterna som korrigerar eventuella felaktigheter. (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2009; McMurray m fl, 2010; O´Connell & Penney, 2001). Enligt McMurray m fl (2010) underlättar BSR också patientundervisning.
Det visar sig i tvärsnittsstudien av Timonen & Sihvonen (2000) att patienter och sjuksköterskor har olika uppfattningar om samma fenomen. Av sjuksköterskorna anser 95 % att BSR är en informationskälla för både sjuksköterskor och patienter och 64 % av patienterna håller med. Strax över en fjärdedel (27 %) av patienterna ser BSR som information för endast sjuksköterskor (a a).
I de fall som kvaliteten och mängden av information under BSR anses låg och den levererade informationen under BSR anses trivial i förhållande till det som
utelämnas upplever patienterna en känsla av osäkerhet och tilliten till sjuksköterskan påverkas (Cahill, 1998).
Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under BSR
Många studier påvisar att BSR främjar patientdelaktighet, involverar patienten och ger en individualiserad omvårdnad där patienten ses som en människa främst och inte en diagnos (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2010; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2011; O´Connell & Penney, 2001). De flesta patienterna brydde sig inte om antalet sjuksköterskor närvarande och att ha studenter närvarande under BSR gav patienterna tillfälle att lära sig mer om sinsjukdom (Cahill 1998). Även Timonen & Sihvonen (2000) visar att majoriteten patienter och
sjuksköterskor ansåg antalet sjuksköterskor närvarande var acceptabelt.
Graden av delaktighet uppfattas olika av patienter och sjuksköterskor. I Timonen & Sihvonen (2000) rapporterar sjuksköterskorna att patienterna är mer delaktiga än vad patienterna själva upplever. Vidare visar Timonen & Sihvonen (2000) att sjuksköterskorna anser att patienternas möjlighet att påverka sin vård ökar med BSR. Det är 91 % av sjuksköterskornas uppfattning att patienterna uppmuntras att delta aktivt medan motsvarande siffra från patienterna är 50 %. Sjuksköterskorna i Street m fl (2011) håller inte med om att patienterna görs delaktiga under BSR. De rapporterar att 79 % av sjuksköterskorna inte anser att patienterna blir involverade. Vidare uppger 42 % av sjuksköterskorna att de inte tycker att patienterna blir bedömda under BSR (a a).
Förhindrande faktorer för patientdelaktighet
En del faktorer förhindrar patienter att delta under BSR. Det är omständigheter som att patienterna är för sjuka, inte anser sig besitta särskild kompetens som de tror krävs eller att de tror att de stör sjuksköterskornas arbete om de talar (Cahill, 1998; McMurray m fl, 2011). Även oönskade beteenden från sjuksköterskorna inskränker patienternas delaktighet såsom att tala över huvudet på patienterna (McMurray m fl, 2011), sjuksköterskorna verkar ointresserade eller att BSR lokaliseras långt ifrån patienterna såsom i dörröppningen till salen (Cahill, 1998; Greaves, 1999).
Timonen & Sihvonen (2000) visar att knappt en fjärdedel av sjuksköterskorna anser att de fokuserade för mycket på skrivna dokument under BSR medan motsvarande siffra för patienterna var nära hälften.
Språk
I grounded-theory-studien av Cahill (1998) som syftade till att ta reda på patienters uppfattning om BSR visar det sig att patienter ibland känner sig objektifierade under BSR och upplever att sjuksköterskornas språk är kränkande. Vidare visar Cahill (1998) att tillrättavisningar av studenter i anslutning till patienter kan skapa oro hos patienten. Situationen med språket visar sig också vara den omvända. Det upplevs som professionellt och förtroendeingivande (Cahill, 1998) och patienterna uppger att språket är passande och att
sjuksköterskorna under BSR talar till patienten och inte om patienten (McMurray m fl, 2011).
Timonen & Sihvonen (2000) visar att nära hälften av patienterna och nära en tredjedel av sjuksköterskorna upplever att sjuksköterskorna använder en medicinsk jargong, som dock inte upplevs som något problem att förstås av patienterna.
Stress
I Manias & Street (2000) anser sjuksköterskorna att BSR är ett stressmoment där de känner sig bedömda av sina kolleger utefter vad de hunnit åstadkomma under sitt skift. Det utgör ett stressmoment och fokus läggs på att få allt fint och städat inför BSR i stället för att exempelvis ta inplanerade raster. Vidare var en del sjuksköterskor i McMurray m fl (2010) osäkra på modellen BSR överhuvudtaget och var oroliga att fokus skulle hamna på att täcka sina egna brister. Dock tycker andra sjuksköterskor i samma studie att införandet av BSR är en självklarhet eftersom att det involverar patienten. Även sjuksköterskorna kunde i början efter implementering av BSR känna obehag och nervositet vid BSR då de upplevde det som scenskräck och att deras kunskap visades upp (McMurray m fl, 2010). Däremot kan BSR också uppfylla en stödjande och filtrerande funktion för sjuksköterskor (Cahill, 1998). Både patienter och sjuksköterskor tycker att det viktigaste är att ha en öppen kommunikation, visa ömsesidigt stöd och att arbeta gemensamt mot uppsatta mål (a a).
Sekretess
Sammantaget visar studierna att när känslig information behandlas med försiktighet och känsla så kan BSR utföras utan att vare sig patienter eller sjuksköterskor tycker att sekretessen hotas (Cahill, 1998; Chaboyer m fl, 2009; Greaves, 1999; Kassean & Jagoo, 2005; McMurray m fl, 2010; McMurray m fl, 2011).
I Cahill (1998) framkom att en patient kände att sekretessen påverkades negativt med flersängssalar. De övriga nio patienterna upplevde inte detta som ett problem. Det upplevdes dock känsligt när social data avslöjades i synnerhet om den var knuten till anseende. Forskarna i O´Connell & Penney (2001) anser att det är en svaghet att BSR inte hålls i avskildhet och att konfidentiell information ibland avslöjas.
I Timonen & Sihvonen (2000) uppger knappt en tredjedel av sjuksköterskorna och något färre av patienterna att det är störande att andra patienter är närvarande. Två tredjedelar av patienterna skulle inte vilja ha någon anhörig närvarande och lika många av sjuksköterskorna skulle inte tillåta det.
DISKUSSION
Följande diskussioner är indelade i metod- och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Goodmans sju steg vid systematisk litteraturstudie (SBU, 1993) underlättade för författarnas arbete. Stegen följdes och detta gjorde det lätt att skapa struktur i arbetet. Det sjunde steget uteslöts av författarna då de ansåg att studierna inte innehöll tillräckligt med vetenskapliga bevis för att formulera rekommendationer (Polit & Beck, 2010). Författarna ansåg också att det som studenter på en
grundutbildning kunde vara problematiskt att komma med rekommendationer för vården utan tillräckligt med vetenskapligt underlag eller beprövad erfarenhet. Anledningen till att CINAHL, PubMed, PsykInfo användes var att de var tillgängliga via högskolans hemsida och att de anses vara omfattande databaser. CINAHL och PubMed är väldigt viktiga databaser för sjuksköterskor när de söker artiklar och studier i omvårdnad (Polit & Beck, 2010) SwePub användes för att undersöka om något av intresse för syftet hade publicerats vid Svenska lärosäten, dock utan resultat. En begränsning i resultatet kan vara att bara fyra databaser har använts av författarna vid sina sökningar (Willman m fl, 2011). Å andra sidan kan det ses som en styrka att två av de fyra använda databaserna anses av Polit & Beck (2010) som de viktigaste för sjuksköterskor.
För att underlätta sökandet och för att sökningarna ska bli mer passande för det valda ämnet kan MeSH termer i PubMed eller Thesaurus i CINAHL användas (Polit & Beck, 2010; Willman m fl, 2011). Författarna upplevde svårigheter i sökningarna då det inte fanns några MeSH termer i PubMed för orden
överrapportering, rapportering, rapport, skiftbyte eller bedside. Författarna baserade sökningarna på ord i fritext. I CINAHL gjordes sökningar med
Thesaurus. Dessa sökningar gav inga ytterligare relevanta träffar. Reservation för att sökorden möjligen var inkorrekta, för få eller att de inte användes i rätt
kombinationer kan ha påverkat resultatet
Artiklar som inte gick att beställa inom norden exkluderades p.g.a. finansiella aspekter. Vidare exkluderades de artiklar med titlar som uppenbart inte
behandlade överrapportering samt de artiklar som var tvungna att beställas och som samtidigt antogs ha samma inriktning på ämnet som redan utvalda artiklar hade. Detta kan också ha påverkat resultatet i studien negativt då artiklar kan ha missats. För att få en bredd i utbudet av artiklar och i förhoppning att de kanske skulle ha en annan infallsvinkel av BSR valdes artiklar som antydde jämförelser mellan olika överrapporteringsmetoder ut. Då abstrakten lästes skulle det tydligt framgå att artikeln avhandlade sjuksköterskans överrapportering. I annat fall exkluderades artikeln. Det gjordes inga begränsningar i tid då alla publicerade artiklar i ämnet ansågs viktiga och av intresse. Både kvantitativa och kvalitativa studier var av intresse för författarna, dock hittades bara två kvantitativa studier. Författarna anser att de hade ett tillräckligt utbud av artiklar trots eventuella begränsningar i sökord och sökningar. Att känslan av datasökningsmättnad uppnåddes bekräftade denna tanke ytterligare.
Till de nio kvalitativa artiklarna i resultatet användes bedömningsmallar från SBU (SBU, 2011). Med bedömningsmallen som underlag vid granskning och
kvalitetsbedömningarna av dessa artiklar ansågs det inte komplicerat av författarna att bedöma och motivera studiekvaliteten på dessa artiklar. Mer komplicerat var det att användas sig av SBU mallarna för de två kvantitativa artiklarna resultatet. Dessa kvantitativa studier var tvärsnittsstudier.
Bedömningsmallarna i SBU (2011) var för studier gjorda på randomiserat urval eller för kohortstudier med kontrollgrupper och valdes därför bort. Istället valdes bedömningsmall utformad av Carlsson och Eiman (2003). Denna mall
underlättade vid motiverandet av studiekvaliteten på tvärsnittsstudierna.
Användandet av Carlsson och Eimans bedömningsmall diskuterades flera gånger författarna sinsemellan. Tillslut kom författarna överens att använda den då tvärsnittsstudierna blev mest rättvist bedömda med denna mall.
Av de elva utvalda artiklarna var fyra av dem från samma forskarteam. Artiklarna hade alla olika infallsvinklar på BSR och de bedömdes ha medel till hög kvalitet. De fyra artiklarna var alla publicerade de senaste tre åren och utgjorde en
majoritet av de senaste publicerade artiklarna inom ämnet som författarna hittade i sina sökningar i databaserna. Vid skrivandet av en litteraturstudie är det viktigt att använda sig av studier som är skrivna i närbelägen tid (Polit & Beck, 2010). Tanken uppkom att det kunde utgöra en svaghet i studien att fyra av artiklarna var från samma forskarteam p g a deras eventuellt snedfördelade positiva uppfattning om BSR. Studierna var omfattande, bedömdes till medel och hög kvalitet och forskarteamet hade i sina studier också angivit kritik mot BSR. Därför ansåg författarna att studierna var relevanta och användbara i resultatet.
En av de elva (Greaves, 1999) utvalda artiklarna i resultatet var en pilotstudie. Författarna bedömde den med stöd av bedömningsmallarna till låg studiekvalitet bl a relaterat till den låga antal medverkande i studien (n=4). Enligt Polit & Beck (2010) är en pilotstudie en förberedelse för kommande forskning. Att den
medverkade i resultatet berodde på att studien var refererad i några av de andra artiklarna i resultatet och att författarna ansåg den relevant för syftet. Ingen uppföljning till denna studie hittades.
I en av artiklarna lyckades författarparet inte utläsa vilken metod forskarna använt sig av när studien gjordes. Det är då svårt att veta om forskarna konsekvent arbetet utifrån metoden (Polit & Beck, 2006). Trots detta ansåg författarna att artikeln var relevant för syftet och valde att inkludera den i resultatet.
Författarna arbetade med artiklarna utefter publiceringsår för att få en uppfattning om utvecklingen inom forskningen gällande BSR och det föll sig därför naturligt att presentera dem utifrån publiceringsår i artikelmatrisen.
Terminologisk kartläggning
För bedsiderapportering fanns flertalet synonymer som användes. Efter en
kartläggning av samtliga ord som används i artiklarna nåddes en säkerhet gällande rätt översättning samt användande av ord. Vid sökningar i databaserna
uppdagades det att flertalet begrepp används för att beskriva samma fenomen, bedsiderapportering.
I artiklar från Storbritannien användes i huvudsak orden ”handover” och ”bedside handover” för att beskriva överrapportering och BSR. I de australiensiska
artiklarna användes orden” handover”, ”bedside handover” och ”nursing
handover” för att beskriva BSR samt sjuksköterskors överrapportering generellt. I artikeln från Mauritius användes ordet ”shift handover” och ”bedside handover” för att beskriva överrapportering samt BSR. Den enda artikeln som avvek gällande ord som beskriver överrapportering och BSR var ifrån Finland. Det förekommande ordet i den artikeln var ”bedside reporting”. Författarna till den finska artikeln använde överhuvudtaget inte ordet ”handover” utan ”reporting” och ”sessions”.
Resultatdiskussion
Det tydligaste i artiklarnas resultat var att BSR gör patienten delaktig i omvårdnaden och tillgodoser både patienters och sjuksköterskors
informationsbehov. I de studier där en tydlig struktur följdes under BSR var risken minimerad att konfidentiell information snappades upp av andra patienter. Somliga studier visade att patienterna inte kände sig delaktiga under BSR. Det kan alltså antas att det krävs mer än att bara befinna sig hos patienten under BSR för att de ska känna sig delaktiga. Studier som aktivt involverade sina patienter visade i resultatet att patienterna kände sig mer delaktiga.
En Grounded Theory studie syftar till att skapa teorier och begrepp kring ett fenomen (Polit & Beck 2006). Den har sin grund i symbolisk interaktionism. Resultatets artiklar som hade Grounded Theory som studiedesign försökte fånga patienternas och sjuksköterskornas uppfattningar av BSR. I en av artiklarna var deltagarantalet lågt (n=10). Rekommenderat antal informanter är 25-50 (a a). Artikeln var dock omfattande och tog fram flera intressanta synpunkter om BSR därför ansågs den vara av värde för litteraturstudien.
Enligt Polit & Beck (2006) är en tvärsnittsstudie en ögonblicksbild av
verkligheten. Då de båda kvantitativa artiklarna var tvärsnittsstudier togs detta i beaktande. Studierna höll dock medel till hög kvalitet och ansågs ha fångat verkligheten som den var beskaffad just då på de berörda avdelningarna.
Delaktighet
Det framkom i olika artiklars resultat att patienterna uppfattades som och/eller kände sig delaktiga. Det som inte är helt tydligt är dock hur delaktigheten definieras. Somliga forskare beskriver detta medan övriga inte nämner det alls. Det bör definieras vad delaktighet är och hur det yttrar sig för att kunna dra slutsatser huruvida BSR gör patienten delaktig eller ej. Det påstods i resultaten att vården blir individualiserad genom att patienten görs delaktig. Det är dock
skillnad på en individualiserad vård och att vara delaktig. Om patienten svarar på några enkla frågor under BSR så kan det inte antas vara tillräckligt för att göra omvårdnaden individualiserad. Sjuksköterskorna bör enligt King (1981) anpassa kommunikationen och frågorna efter patienterna och bedöma helheten för att anpassa omvårdnaden efter patienternas behov.
Interaktion
Enligt King (1981) tolkar människan det hon uppfattar genom sina sinnen och denna tolkning grundar sig i tidigare erfarenheter samt den situation hon befinner sig i just nu. Det är därför av yttersta vikt att sjuksköterskor under BSR blir medvetna om vilka signaler de sänder ut. Att titta ner i papperna när något kritiskt
förmedlas kan lätt tolkas av patienten som att det är allvarligare än det kanske är och lämnar denne i oro (a a).
Ett gemensamt drag i nästan alla artiklarna är att sjuksköterskorna verkar omedvetna om vilka signaler de sänder ut och detta tas emot av patienterna som att sjuksköterskorna är ignoranta, ointresserade eller inkompetenta. Det fanns dock exempel på motsatsen. I situationer där patienterna var blyga och osäkra tog sjuksköterskorna över där patienterna förväntades tala. Sammantaget bör det betonas att i enlighet med King (1981) bör sjuksköterskor, för att kunna möta sina patienter och ge dessa en god och professionell omvårdnad, ha kunskaper i
interpersonell kommunikation samt hur deras icke-verbala kommunikation uppfattas. Sjuksköterskor som inte är medvetna om sin icke-verbala kommunikation skapar stress och oro hos patienter likväl som medvetna
sjuksköterskors förmåga att förstå sina patienter skapar trygghet och tillit (a a). Sjuksköterskor utsätts enligt King (1981) för ständiga stressorer i sitt yrke. Det handlar om oro för patienter och sin yrkesroll, sjukdom och död. För att bemöta kollegor och patienter på ett korrekt sätt i stressiga miljöer krävs det att
sjuksköterskan har kompetens i interaktion. Det handlar om att säga rätt sak på rätt plats och att bedöma vad som bör göras för att lätta på stressbördan (a a). Enligt King (1981) spelar kulturell bakgrund, självbild, rollfördelning och
erfarenheter roll i interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter. Mötet mellan sjuksköterska och patient är med andra ord mycket mer komplext än att bara låta det lösa sig av sig självt. Sjuksköterskan behöver förstå vem det är hon har framför sig för att kunna agera på ett professionellt sätt. Under BSR blir detta möte än mer komplext då det innefattar olika språk. Dels det språk som
sjuksköterskorna delar och dels det språk som sjuksköterskor och patient delar. För att alla som är delaktiga i interaktionen ska få ett relevant utbyte och eliminera missförstånd bör sjuksköterskan besitta den kompetens som krävs för att göra detta möjligt (a a). Artiklarnas resultat vittnar om att det är vanligt att
sjuksköterskor och patienter inte alltid förstår varandra och detta behöver överbryggas för att inte underminera tilliten till sjuksköterskan och för att säkerställa att korrekt information förmedlas.
I de fall som BSR skapar oro och rampfeber hos sjuksköterskorna väcks frågan om hur de interpersonella relationerna på avdelningen ser ut. Är det en
utvecklande och vänlig arbetsplats om personalen känner sig hotad på detta sätt i sin yrkesroll? Har de blivit satta i ett system som de inte vet så mycket om? Det viktigaste av allt, hur påverkar det omvårdnaden om sjuksköterskorna känner att varje BSR är en ny bedömning av deras jobb och erfarenhet?
Information
Det bör uppmärksammas att resultaten visar att sjuksköterskor och patienter har olika uppfattningar om samma sak. Det verkar vara så att sjuksköterskorna anser att blotta närvaron av patienter under BSR gör dem delaktiga medan patienterna ibland ifrågasätter varför de ska närvara när informationen som förmedlas ändå är till endast för sjuksköterskor. Intressant är då att fråga sig hur det är tänkt att BSR ska fungera och varför? Har patienterna fått information om BSR överhuvudtaget? King (1981) talar om vikten av att ha liknande mål för att en överföring i
kommunikationen ska ske. Om patienterna blivit tillräckligt informerade om BSR skulle dessa problem kunna överbryggas.
Vanligt i artiklarna var att patienterna fyllde en viktig funktion när de
uppmärksammade och korrigerade information som var felaktig. Det är mänskligt att fela och även om tanken finns att fel inte ska begås så är det ett faktum att det görs om det inte skapas system som bygger bort risken att göra fel. Att involvera patienterna i överrapportering kan om möjligt ses som ett sätt att bygga bort risken att felaktig information förmedlas mellan skiften. Det kan påstås vara en säkerhet att under BSR utföra säkerhetskontroller hos patienten som det står beskrivet i artiklarnas resultat.
Sekretess
Resultaten visar att patienter och sjuksköterskor över lag inte var så besvärade av sekretessbrott. Detta p g a att flera avdelningar satte i system att ta känslig
information på en annan plats än på salen. De gånger då sekretessen bryts kan dock inte på något sätt anses förmildrande då det är styrt enligt lag att skydda patientens hälsotillstånd och personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag, 2009:400, 25 kap. 1 §).
Tid
Angående tiden så säger King (1981) att tidsuppfattningen förändras som patient, allra helst om patienten har smärtor. I artiklarna redovisas att patienterna tyckte att tiden var för knapp under BSR. Detta kan tänkas bero på att de befinner sig i en situation där de har ett ökat behov av att samtala. Sjuksköterskorna å andra sidan upplevde BSR som tidseffektivt och enligt Andersson & Mangino (2006) är BSR mer tidseffektivt än traditionella överrapporteringsmetoder. För att åter knyta an till King (1981) blir möjligtvis BSR inte mer tidseffektivt om patienterna har ett ökat behov av att samtala under sjukhusvistelser. Enligt Strople & Ottani (2006) kan mycket tid gå åt till överrapportering. Detta behöver inte vara negativt vid BSR då patienterna tydligen ser en vinst i att samtala med sjuksköterskor.
Slutord
I de fall som sekretessen respekteras och patienten känner sig trygg i rollen under BSR så främjas patientdelaktigheten, tillgodoses patienters och sjuksköterskors informationsbehov och det skapas ytterligare förutsättningar för samarbete mellan patient och sjuksköterska.
Att vara sjuksköterska är att dagligen förmedla information och det är av yttersta vikt att den informationen kommuniceras på ett sätt som patienten förstår. Med detta i åtanke bör fokus ligga på att utveckla sjuksköterskans kunskaper i interaktion. Kings (1981) teori bekräftar tankarna kring vikt av kunskap om interaktion och dess många faktorer. Kommunikationen är grunden för allt
omvårdnadsarbete och det är av vikt att organisationen som sjuksköterskor jobbar inom inser detta och bidrar med resurser till vidareutveckling och utbildning inom området. Alternativt att kunskaper och färdigheter utvecklas under utbildningen till legitimerad sjuksköterska (a a).
Då litteraturstudien bygger till övervägande del på kvalitativa studier och att några av dessa ansetts involvera ett lågt antal informanter kan författarna till
litteraturstudien inte dra slutsatsen att resultaten är generaliserbara. Det kan dock konstateras att det faktum att om en av sjuksköterskornas mest slutna rutin bedrivs inne hos patienten blir det betydligt lättare att involvera patienten och göra denna delaktig under överrapporteringstillfället.
Framtida forskning
Eftersom att författarna till litteraturstudien inte hittat någon svensk forskning inom ämnet så vore det intressant med svenska studier som avhandlar patienters och sjuksköterskors perspektiv av BSR. Vidare anser författarparet att en
utvärdering gällande inom vilken verksamhet BSR bäst fungerar är ett ytterligare steg i en eventuell implementering.
REFERENSER
Anderson, C & Mangino, R (2006) Nurs shift report – Who says you can´t talk in front of the patient? Nursing Administration Quarterly, 30 (2), 112-122.
Baker, S (2010) Bedside Shift Report Improves Patient Safety and Nurse Accountability. J Emerg Nurs, 36 (4), 355–358.
Bergström, S & Tuvesson, F (2008) Skiftbytesrapportering. En empirisk studie om sjuksköterskans metoder och upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 p. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde Omvårdnad
Cahill, J (1998) Patient´s perceptions of bedside handovers. Journal of Clinical
Nursing 1998; 7: 351-359
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola”. Rapport 2.
Chaboyer, W m fl (2009) Bedside Handover- Quality improvement Strategy to “Transform Care at the Bedside”. Journal of Nursing Care Quality 24, 2: 136-142 Chaboyer, W m fl (2010) Bedside nursing handover: A case study. International
Journal of Nursing Practice 2010; 16: 27-34
Ekman, I & Segesten, K (1995) Deputed power of medical control: the hidden message in the ritual of oral shift report. Journal of Advanced Nursing 22, 1006-1011.
Greaves, C (1999) Patients´perceptions of bedside handover. Nursing Standard. 14, 12, 32-35
Griffin, T (2010) Bringing Change-of-Shift Report to the bedside: A Patient- and Family-Centered Approach. J Perinat Neonat Nurs. 4, 348-353
Hanssen, I (1997) Kommunikation I: Jahren Kristoffersen, N (red) Allmän
omvårdnad – Patient och sjuksköterska – samspel, upplevelser och identitet 2.
Stockholm: Liber, s 61-105.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Inde, M (2006) Patientnärmre vård – hur gör man?: framtidens vårdmodell. Karlstad: Landstinget Värmland
Kassean, H, K & Jagoo, Z, B (2005) Managing change in the nursing handover from traditional to bedside handover – a case study. BMC Nursing 2005, 4:1
Kerr, M (2002) A qualitative study of shift handover practice and function from a socio-technical perspective. Nursing and Health Care Management Issues. 37, 125-134.
King, I (1981) A Theory for Nursing, Systems, Concepts, Process. USA: John Wiley and sons, Inc.
Kjörnsberg, A m fl (2010) Registered nurses` opinions about patient focused care. Australian Journal of Advanced Nursing, 28 (1): 35-44.
Manias, E & Street, A (2000) The handover: uncovering the hidden practice of nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 373-383
McMurray, A m fl (2010) Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Clinical Nursing, 19, 2580-2589.
McMurray, A m fl (2011) Patient´s perspective of bedside nursing handover. Collegian, 8, 19-26.
Mitchell, G m fl (2000) Patient-Focused care and human becoming thought: Connecting the right stuff. Nursing Science Quarterly, 13(3), 216-224.
O´Connell, B & Penney, W (2001) Callenging the handover: recommendations for research and practices. Collegian 8 (3) 14-18.
Offentlighets- och sekretesslag, 2009:400 Patientsäkerhetslagen, (2010:659)
Polit D F & Beck C T (2006) Essentials of Nursing Research. Methods,
Apprasial, and Utilization. (6th ed) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Polit, D & Beck C T (2010) Essential of Nursing Research. Appraising Evidence
for Nursing Practice. (7th ed) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Stockholm, Nordstedts Tryckeri AB.
SBU (2011) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Version 2011:1 (2011-12-01). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Sjuksköterskans kompetensbeskrivning, (2005). Artikel nr 2005-105-1
Socialstyrelsen (2011) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Artikel nr 2011-2-7 Street, M m fl (2011) Communication at the bedside to enhance patient care: A survey of nurses´ experience and perspective of handover. International Journal
of Nursing Practice, 17, 133-140.
the Research Reveals. Journal of Professional Nursing, 22, 197-204. Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Timonen, L & Sihvonen, M (2000) Patient participation in bedside reporting on surgical wards. Journal of Clinical Nursing 2000; 9: 542-548
Willman, A m fl (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning &
Bilagor
Bilaga 1:1–1:2 Granskningsmallar för bedömning av artiklar. Bilaga 2 Artikelmatris
Bilaga 1:1 Granskningsmall för kvalitativ metod.
Författare, år:
________________________________________________________________
Ja Nej Delvis Oklart 1. Syfte
Utgår syftet från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
2. Urval
A, Är urvalet relevant?
B, Är urvalsförfarandet tydligt beskrivit? C, Är kontexten tydligen beskriven? D, finns relevant etiskt resonemang? E, Är relationen forskare7urval tydligt
beskriven?
3. Datainsamling
A, Är datainsamlingen tydligt beskriven? B, Är datainsamlingen relevant?
C, Råder datamättnad?
D, Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
4. Analys
A, Är analysen tydligt beskriven?
B, Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
C, Råder analysmättnad?
D, Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?
5. Resultat
A, Är resultatet logiskt? B, Är resultatet begripligt? C, Är resultatet tydligt beskrivet?
D, Redovisas resultatet i förhållande till en teoretiskreferensram?
E, Genereras hypotes/teori/modell?
F, Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
G, Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?
Totalbedömning av studiekvalitet: Hög_____ Medel_____ Låg_____ Motivering/kommentar
Granskningsmall för studier med kvantitativ metod Bilaga 1:2 P % Grad Grad I: 80 % = Hög
Grad II: 70 % = Medel Grad III 60 % = Låg
Titel______________________________________________________________ Författare__________________________________________________________ (Modifierad av författarna 111209)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod,
resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändigt Medel Välskriven
Syfte Ej Angivit Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till
frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal, beskrivning,
representativt)
Ej acceptabelt Låg Medel God Bortfall Ej angivit >20 % 5-20 % <5 % Bortfall med betydelse för
resultatet Analys saknas/ Ja Nej Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultat beskrivning
(redovisning, tabell etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig Statistisk analys
(beräkningar, metoder signifikans)
Saknas Mindre bra Bra Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej acceptabelt Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egenkritik
och felkällor
Saknas Låg God Anknytning till tidigare
forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsatser Överrensstämmelse med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Artikelmatris Bilaga 2
Author (year) Country
Title Aim Method/Design Participant/ Drop out Result Quality of study Cahill, J (1998) United Kingdom. Patient´s perception of bedside handovers. Provide an analysis and describe patients perception of the handover conducted at the bedside Qualitative, Grounded Theory. Ten informants from a surgical ward. Bedside handover provided a forum for nurses debriefing. Patient participated according to physical illness. Patients understanding of nurse to nurse interaction during handover. Medium Greaves, C (1999) United Kingdom. Patient´s perception of bedside handover. How patients perceive the practice of bedside handover Qualitative, Semi-structured interviews. Pilot study. Four patients on
a ward. Patient wanted to be involved in the handover because they wanted information. Patient’s preferred passive rather than active involvement in the handover. Patients were not concerned about the confidentiality. Low Timonen, L & Sihvonen, M (2000) Finland. Patient participation in bedside reporting on surgical wards. Compere patient´s and nurse´s opinion of the purpose of bedside handover. Participation of the patient in the handover. Factors that promote or prevent patient’s participation. Quantitative, questionnaire survey 74 patients and 118 nurses on a surgical ward. Drop out = 17 patients and 28 nurses. 76 % of the patients and all the nurses felt that they knew the purpose of bedside. 83 % of the nurses believed that both nurses and patients participated in the handover. Only 50 % of the patients felt that they were encouraged to participate in the handover. High Manias, E & Street, A (2000) Australia The Handover: uncovering the hidden practices of nurses. Examine the practices in communication used by nurses during the handover. Qualitative, Critical ethnography. 6 nurses on a critical care unit. Nurses were concerned about the way they “presented” their patient to oncoming nurse. Bedside is a stress factor for nurses and they felt judged by other nurses.
O´Connell, B & Penney, W (2001) Australia Challenging the handover- recommendations for research and practice.
Explore the use of three types of handover (verbal in the office, tape-recorded and bedside). Qualitative, Grounded Theory. Semi-structured interviews with nurses, patients and relatives (n = 27). Informal interviews conducted during observations (n = >40) Bedside - involved patient, remedy errors, assess patient and clarify information at the time of handover. When using bedside – difficult to discuss personal and patient issues, time consuming and sometimes confidential information are revealed. Medium Kassean, H & Jagoo, Z (2005) Mauritius Managing change in the nursing handover from traditional to bedside handover – a case study from Mauritius. Show some shortcomings in traditional handover system and implementing bedside handover. Qualitative,
case study. 21 nurses and 40 patients in a gynecological ward.
The implementation of bedside was successful and both nurses and patients are generally pleased with the new handover technique. Medium Chaboyer, W et al (2009) Australia Bedside handover-Quality Improvement Strategy To “Transform Care at the Bedside”. Quality improvement activity, implementing bedside handover. Qualitative, descriptive statistics. 27 nurses (54%) of the staff responded on a survey conducted 6 month after the implementation. 23 nurses drop out/ not responded the survey. Bedside improved safety, teamwork, and efficiency according to staff members. The change to bedside handover received positively by both patients and staff members. Medium Chaboyer, W et al (2010) Australia Bedside nursing handover: A case study Describe the processes, structures and perception of bedside handover. Qualitative, descriptive case study. 532 bedside handover were observed on one surgical, one combined medical surgical, one rehabilitation ward and three medical wards. 34 in-depth interviews were conducted.
Nurse’s perception of bedside handover was overall positive. They thought that the accuracy in the handover was improved and that patient-centered care is promoted in bedside handover.
Service delivery was also improved. High McMurray, A et al (2010) Australia Implementing bedside handover: strategies for change management. Identifying factors for change from taped or verbal handover to bedside handover. Developing a standard operating protocol for handover at the bedside. Qualitative, thematic analysis. Data collected from 532 semi-structured observations in six wards on two hospitals and 34 in-depth interviews with a purposive sample of nurses.
Some nurse thought bedside handover were obvious because it has a patient centered approach. Other nurse was uncertain because bedside handover could cover their own shortages.
McMurray, A et al (2011) Australia Patients´ perspective of bedside nursing handover. Examined patient´s perspectives of participation in bedside handover. Qualitative, descriptive case study.
10 patients. Being acknowledged as partner is appreciated by patients. Some patients preferred a passive engagement rather than being engaged fully in the handover. Patient viewed the handover as an opportunity to amending inaccuracies in the handover. The inclusive approach of handover as patient-nurse interaction was appreciated by the patients. High Street, M et al (2011) Australia Communication at the bedside to enhance patient care: A survey of nurses´ experience and perspective of handover Identify limitations and strengths in current handover and implementing a new bedside handover process. Quantitative. First phase including cross-sectional survey. Second phase including audit of patient involvement. 259 (74%) nurses completed the survey. Drop out (n = 91 nurses)
The audit shown improvement with bedside handover in the mobility and safety check, including patient in the report and checking documentation at the bedside. Medium
