1
En studie om fem tandtekniska
laboratorier i Malmö, utifrån
ett arbetsmiljöperspektiv
Soma Rashid
Susann Khalil
Handledare: Lars Olsson, Universitetsadjunkt
Examensarbete (15 hp)
Malmö högskola
Tandteknikerprogrammet
Odontologiska fakulteten
2
3
Sammanfattning Inledning:
Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att undvika skador. Det är allt från ergonomiska skador till sjukdomar som kan förhindras genom att använda sig av rätt teknik och skyddsutrustning. En annan viktig del inom tandteknikeryrket är att laboratorierna måste ta ansvar för sina handlingar, till exempel val av material och materialhantering samt fokus på arbetstagarnas säkerhet. Slutligen för att kunna uppnå ett optimalt resultat krävs det att
laboratorierna är kvalitetssäkrade.
Syfte:
Syftet med arbetet är att undersöka hur tandtekniska arbetsplatser ser ut, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.
Material & metod:
Intervjuerna genomfördes på tandtekniska laboratorier i Malmö genom att ha
semistrukturerade intervjuer. Fem dental laboratorier medverkade i undersökningen, var vid respektive laboratoriechefer och skyddsombud intervjuades.
Resultat:
Studien påvisade medvetna laboratoriechefer/skyddsombud som hade planer på hur de skulle gå tillväga för att uppnå ett bra resultat med gynnsamma arbetsmiljöförhållande. Fyra av fem respondenter konstaterade att arbetstagarna är medvetna om riskerna som kan uppstå på arbetsplatsen.
Slutsats:
Slutsatserna som kan dras med beaktande av studiens begränsningar är att:
• Intervjuerna visade att respondenterna är medvetna om hur en optimal verksamhet kan uppnås utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Dock tas inte alltid ställning till det på grund av bland annat brist på resurser.
• Studien visade att mätningar på ventilation och utsug utförs regelbundet för att säkerställa att allt är under kontroll.
4
Abstract Introduction:
The work environment is an important aspect to consider in order to avoid damage. One way to prevent injuries, diseases and poor ergonomics is by using protective equipment that are provided for such things. Another important part of the dental technician profession is that laboratories must take responsibilities for their actions. They need to consider the right use of materials and how to handle them correctly. The laboratory must also focus on the
employee’s safety. At last, in order to achieve an optimal result, it is required that laboratories are quality assured.
Aim:
The aim of this study is to investigate how a dental laboratory looks from a work environment perspective
Material and method:
The semi-structed interviews were held in dental laboratories in Malmö. Five dental
laboratories participated in the survey in which laboratory manager/safety representative were interviewed.
Results:
The study showed positive results and awareness among laboratory managers/safety representatives that have knowledge of how to achieve favorable working conditions. Four out of five respondents established that the employees are aware of the risks that may occur in the workplace.
Conclusion:
Within the scope of the study, the following conclusions can be drawn:
• The interviews showed that the respondents are aware of how to achieve an optimal work environment, but they do not always have the resources to do so.
• The study showed that measurements of ventilation and suction are performed regularly to ensure that everything is under control.
5 Innehållsförteckning Introduktion ... 6 o Ergonomi ... 6 o Vibrationsskador ... 6 o Buller ... 6 o Belysning ... 7 o Dentala material ... 7 o Lungsjukdomar ... 7 o Andning ... 8 o Kvalitetssäkring ... 8 Frågeställning ... 9 Syfte ... 9
Material och metod ... 10
Resultat ... 11
Diskussion ... 14
Slutsats ... 16
Referenslista ... 17
6
Introduktion
Det tandtekniska yrket är under ständig utveckling och på väg mot den digitaliserade världen. Detta innebär användning av datorer samt maskiner så som computer-aided design och computer-aided manufacturing (CAD/CAM). Många laboratorier väljer att arbeta med de traditionella metoderna vid sidan om för att kunna framställa olika konstruktioner.
Framställning av de olika konstruktionerna sker på flera avdelningar. Avdelningarna är oftast uppdelade utefter arbetsområde och de vanligaste avdelningarna är CAD/CAM-, porslin-, metall-, protes- och modell-avdelning (1).
Ergonomi
Tandtekniker arbetar för det mesta inom samma arbetsområde, vilket innebär ett monotont arbetssätt. Det innebär att tandteknikern kan sitta ned i flera timmar om dagen, vilket leder till en ökad belastning av kroppsmuskulatur, än vad som är nödvändigt. Musklerna bör helst vara igång och i rörelse då det inte är bra med långvariga statiska arbeten. Vid statiska
moment kan blodcirkulation och syretillförsel till musklerna försämras (2).
Det är viktigt att tänka på att arbeta ergonomiskt för att undvika fysiska problem. Åtgärder som kan vidtas för att avlasta musklerna är bland annat genom att ställa in stolen och bordet rätt, varierad arbetsställning och använda sig utav armstöd (3).
Vibrationsskador – Vita fingrar
Många tandtekniker som har jobbat inom yrket under en lång period kan drabbas av vita fingrar fenomenet (4). Vid långvarig exponering av vibration kan många vävnader i handen skadas och därmed kan handproblem uppkomma och det vanligaste bland tandtekniker är vita fingrar, som även kan förklaras som kramp i kärlen. Detta leder med tiden till att man får sämre gripkraft i händerna (Hand-Arm-Vibration Syndrome – HAVS). Exponeringen av högfrekventa vibrationer varierar väldigt mycket. Vissa tandtekniker kan uppleva problem och till och med få skador rätt tidigt i arbetslivet medan andra tandtekniker inte skadas eller upplever några besvär alls. Denna typ av skada går inte att bota och går inte att bli av med genom kirurgiska ingrepp. Det är viktigt att förebygga att dessa skador inte uppstår innan det är försent. Det är därmed nödvändigt att tandteknikern ser till att söka vård så fort som möjligt vid upplevda besvär (5).
Vita fingrar innebär försämrad blodtillförsel och cirkulation i fingrarna. Detta gör att fingrarnas färg ändras till vitt sedan blått och till slut rött då blodtillförseln påbörjas igen. Andra symptom som kan uppkomma vid detta fenomen är domningar, smärta och stickningar. Det finns många sätt att undvika dessa symptom, bland annat att försöka undvika kyla och stress (6). Ett annat sätt att undvika och dämpa högfrekventa vibrationer är en slags isolering som omfamnar hand stycket och som bland annat kan kallas för Colgrip. Colgrip kan även isolera kyla och värme (7).
I en studie påvisas att prevalensen av vita fingrar hos män är ca 5 % och generellt är procentdelen något högre hos kvinnor i Sverige(8).
Buller
På en tandteknisk arbetsplats utsätts man för höga ljudnivåer och buller som kan upplevas besvärliga. Buller kan vara skadligt för öronen då hårcellerna i innerörat skadas om man utsätts för en långvarig exponering. Kraftig exponering av buller kan även ge upphov till
7
hörselskador som inte kan botas, permanenta öronsusningar och andra konsekvenser som ljudöverkänslighet (9).
För att förhindra hörselskador måste man använda sig av hörselskydd, alltså krävs det att man mäter bullret på arbetsplatsen för att kunna välja korrekt hörselskydd (10).
Gränsvärdet på daglig bullerexponering är LEX,8h: 85 dB och skall inte överskridas enligt
arbetsmiljöverket (11).
Belysning
Att jobba som tandtekniker kan leda till ögontrötthet, som med tiden utvecklas till spänningar i överkroppen och kan ge huvudvärk. Dessa problem orsakas av felaktig belysning och ergonomi (12). Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (2009:2) bör belysningen vara utförd på ett vis som förebygger ohälsa och olyckor. Den ska bidra till bästa möjliga arbetsmiljö för arbetstagarna samt uppnå kraven för en optimal utformning på arbetsplatsen (13).
Dentala material
Vissa material ska helst undvikas på laboratorier. Något som många tandtekniker inte tänker på är att allergiska reaktioner kan uppkomma vid exponering av vissa material som
exempelvis materialet latex som bland annat finns i skyddshandskar. Denna allergi kallas för typ I-reaktion det vill säga snabb överkänslighetsreaktion. Många har medfött sensitivitet, och det gör det lättare att utveckla allergiska reaktioner då man är sensibiliserad för ämnena. Symtom som kan uppkomma är svullnad, rodnad, astma och andningsbesvär. Detta kan förebyggas med hjälp av utsug vilket minskar risken för exponering (14).
Ett annat vanligt material som används men som oftast underskattas av tandtekniker är kobolt kromlegeringar. Legeringarna kan medföra en hälsorisk om inte rätt skyddsutrustning
används, som utsugsapparatur. Det som kan vara farligt med koboltkrom är ångorna från gjut processerna och slipdammet som uppstår vid bearbetning. Slipdammet kan i sin tur ge upphov till metallförgiftning och astma (15).
Cyanoakrylat är en typ av akrylat som finns i snabblim. Snabblim förekommer många gånger ute på laboratorier och används vid flera tillfällen. Oftast tänker inte tandtekniker på att använda sig utav dragbänk eller liknande skyddsutrustning som förhindrar exponering av farliga partiklar som finns i cyanoakrylat (16). Ämnet kan dessutom framkalla hudallergi samt astma som innebär irritationer i luftvägarna (17).
Lungsjukdomar
När en konstruktion utformas genomgår den processer. Processerna kan vara skadliga då tandteknikern utsätts för inhalering av damm. Gips, slipning och polering är tre moment där det bildas damm av materialen som används (plast, metall och komposit). Tandtekniker exponeras därmed under olika långa perioder för olika material så som kiseldioxid, akrylater och metaller (18).
Slipdammet som uppstår kan vara farlig för kroppen om rätt skyddsutrustning som
exempelvis andningsskydd inte används. Vid användning av materialen kan de ge ifrån sig små toxiska partiklar vilket kan leda till olika sjukdomar så som lungsjukdomar (19).
Pneumokonios är en lungsjukdom som orsakas av inandning av dammpartiklar och bidrar till en inflammatorisk reaktion, som i sin tur kan leda till ärrvävnad i lungorna. Ärrvävnaden
8
beror på mängden damm. Detta kan ge upphov till försämrad lungfunktion det vill säga att lungornas gasutbyte försämras(20). Det finns olika typer av pneumokonios och den vanligaste typen är silikos som orsakas av kiseldioxid partiklar (21). Om man exponerats för kiseldioxid partiklar under en längre period kan det leda till ökad belastning på hjärt-kärlsystem som i sin tur kan leda till andra sjukdomar. För att undvika att få sjukdomen bör arbetsgivaren i första hand göra en bedömning av riskerna som finns, samt göra en undersökning på
arbetsförhållandena för att kunna arbeta med kvartshaltigt damm. Det finns även ett hygieniskt gränsvärde för kvartsdamm som ligger på 0,1mg^3 och föreskrifter. Dessa föreskrifter förklarar hur materialen ska hanteras men även att regelbundna läkarbesök samt hälsokontroller för arbetstagarna måste förekomma (22,28).
Andning
Det finns olika varianter av andningsskydd för att förebygga olika sjukdomar. En bra skyddsmask ska förhindra exponering av ämnen som är skadliga för människokroppen. Vanligaste maskerna för andningsskydd är filtermasker. Vissa av maskerna är utrustade med utandningsventil och har bättre funktion vid korrekt användning, vilket innebär att användaren måste byta maskens filter varje dag för en ren och filtrerad inandning av luft.
Andningsskydden erbjuds i tre klasser. Klasserna är uppdelade efter avskiljningsgraden som finns. Masktyperna kallas för FFP1, FFP2, FFP3 (se figur nedan) och rekommenderas för olika tillfällen. FFP1 (skyddsfaktor 4) kan användas vid mildare arbete där föroreningarna inte är lika toxiska. FFP2 (skyddsfaktor 10) kan användas för att skydda sig mot giftiga ämnen och slutligen FFP3 (skyddsfaktor 50), som används och rekommenderas till all sorts förorening. I en tidigare studie om andningsskydd lyfts relevanta punkter upp gällande skyddsmasker och dess funktion. Några av dessa viktiga punkter är information om hur andningsskydden bör hanteras, rengöras och byte av filter samt korrekt skydd för respektive arbetsområde (23).
Figur 1. Skyddsmask mot damm med ventil (30)
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring innebär säkrad kvalité på produkter som kunden beställer, alltså ett slags bevis på att företaget arbetar med att förbättra verksamheten. Denna förbättring kan företagen och verksamheterna visa upp med ett certifikat det vill säga ett skriftligt intyg. Inom
kvalitetssäkring finns det något som kallas för ledningssystem. Ledningssystemen som olika laboratorier brukar utgå ifrån kallas för ISO 9001:2015 och ISO 14001:2004 (24).
ISO 9001 är ett internationellt ledningssystem som riktar in sig på att erbjuda företag en chans att kunna bedriva en verksamhet genom att ha ett välorganiserat och funktionellt
kvalitetsarbete. För att få ett ISO 9001 certifikat krävs det att verksamheten har kunden i fokus, att man kontinuerligt arbetar med att förbättras och har goda ledarskapsförmågor. Företaget måste försöka vidareutvecklas genom att medarbetarna höjer sitt engagemang i arbetet de utför samt ha goda relationer till andra verksamheter. Det finns flera fördelar med ISO 9001, exempelvis i marknadsföringssyfte, där man tittar på om verksamheten är
9
förbättringar med detta ledningssystem kan vara bättre kundbemötande då kunderna blir tillfredsställda (25).
ISO 14001 är ett miljöledningssystem som arbetar för att lyfta fram hur viktigt det är med miljöarbete. Genom att ha ett ISO 14001 certifikat kan man med stolthet visa upp sin verksamhet. Marknadsföringsmässigt är det positivt att ha detta ledningssystem då allt fler företagare börjar ha det som ett krav. Fördelen med certifikatet är ett effektivare miljöarbete då arbetsplatsen följer en miljömanual för att skapa ordning och reda. Ännu en viktig fördel ur en miljösynpunkt är att verksamheten blir mer engagerad i miljöfrågor och mer tanke åläggs på källsortering. Annat som tas hänsyn till är ett minskat koldioxidutsläpp och
energiförbrukning (26).
FR2000 är en annan certifiering. Detta certifikat bedrivs ungefär på samma sätt som ISO 9001, skillnaden är att FR2000 är nationellt medan ISO är internationellt. Många företag som är FR2000 certifierade, har oftast som mål att ständigt göra förbättringar och öka
trovärdigheten för sin verksamhet. En annan skillnad mellan FR2000 och ISO 9001 är att FR2000 jobbar mer med att alla medarbetarna skall utvecklas inom sin kompetens och att de ska vara ansvarsfulla för att skapa en välfungerande och optimal arbetsplats. Förutom miljö och kvalitet så har denna certifiering brandskydd och arbetsmiljö i fokus också (27).
Frågeställning:
Hur ser tandtekniska arbetsplatser ut i Malmö, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv?
Syfte:
Syftet med arbetet är att undersöka hur tandtekniska arbetsplatser ser ut, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.
10
Material och metod
Intervju
För att undersöka arbetsmiljön på laboratorierna i Malmö utfördes semistrukturerade intervjuer med tre laboratoriechefer och två skyddsombud. Intervjuerna utfördes av en av författarna medan den andra författaren dokumenterade alla svar. En datasökning på Eniro genomfördes för att finna laboratorierna. Sökorden som valdes var “Tandteknik laboratorium Malmö”. 67 träffar genererades och därmed filtrerades träffarna utifrån studiens
begränsningar. Sökningen begränsades genom att exkludera laboratorier som inte var
lokaliserade i Malmö. Andra begränsningar som gjordes för att få ett optimalt resultat var att utesluta laboratorier som hade färre än fem anställda för att hålla sig inom givna tidsramar. Av 67 träffar kvarstod 11 laboratorier som uppfyllde kraven för den aktuella studien.
Tiden för intervjuerna varierade beroende på vilket av laboratorierna som besöktes (cirka 15– 30 minuter) per laboratorie. Intervjufrågorna som inkluderades samlades in genom att
översiktligt titta på checklistor från arbetsmiljöverket och därefter valdes det passande frågor till undersökningen. Frågorna som valdes ut berörde buller, ergonomi, belysning, ventilation, utsug, allergier/luftvägar och vibrationsskador. Det slutgiltiga frågeformuläret (bilaga 1) testades först på författarna innan intervjuprocessen påbörjades med respondenterna. Intervjuformen som valdes för denna studie var semistrukturerad intervju det vill säga att intervjuaren kan ställa följdfrågor utan begränsningar.
Nästa steg för att påbörja undersökningen av studien var att skriva ett formellt brev(bilaga 2) till de utvalda laboratorierna där det står beskrivet vilka ämnesområden som var aktuella för intervjun. Breven mejlades ut till respektive laboratorier, efter två veckor skickades en påminnelse ut via telefon och tider bokades in med laboratoriechefen/skyddsombud.
Resultatet sammanställdes med hjälp av Excel och därefter gjordes ett diagram och en tabell. Resultatet sammanställdes även i löpande text
11
Resultat
Av elva laboratorier medverkade fem i studien. Frågorna som ställdes:
“Misstänker du att bullret är för högt”
Fyra av fem laboratorier upplevde högt buller på laboratoriet varav två av de fyra misstänkte att bullret endast kom från ångbläster samt sandbläster. Ett av de fem laboratorier upplevde inte att bullret var för högt på grund av att avdelningarna är avgränsade.
Alla anställda har blivit informerade om konsekvenserna vid uteblivande av hörselskydd samt erbjuds alla medarbetare hörselskydd. Ett av laboratorierna ville även inskaffa personliga hörselskydd.
”Har det gjorts mätningar på belysning, ventilation, buller och utsug”
Diagram 1. Visar hur många laboratorier som utfört mätningar på respektive kategori.
“Hur ofta byts och kontrolleras belysningen”
Två av de fem laboratorier kontrollerade sin belysning med jämna mellanrum, en gång per år medan byter ut belysningen vid behov.
Alla respondenter nämnde även att de har speciella och starkare belysning i
porslinsavdelningen det vill säga kallvitt ljus medan den allmänna belysningen har en varmare ton i de andra avdelningarna.
“Finns det utsug tillgängligt på alla arbetsplatser och hur ofta kontrolleras de”
Alla laboratorierna hade utsug tillgängligt på alla arbetsplatser. Två av fem laboratorier kontrollerade utsugen två gånger per år. Resterande laboratorier kontrollerade utsugen endast vid behov.
“Är det centrala utsug eller punktutsug”
Ett av laboratorierna hade både centralt utsug och punktutsug. Två av laboratorierna hade centralutsug medan de två resterande hade punktutsug.
12
Två av laboratorierna byter ut filtren två gånger per år och resterande laboratorier byter ut en gång i månad.
“Är arbetsutrustningen och arbetsobjekt placerade i lämplig höjd och på lämpligt sträck avstånd, dvs. i det inre arbetsområdet”
Alla laboratorierna svarade ja på denna fråga och påpekade att det fanns möjlighet till höj och sänkbara stolar samt bord vid behov.
“Tar ni ställning till vilka arbetsmaterial som används så som latex för att inte utsätta arbetstagarna för allergier”
Laboratorierna tar ställning till denna problematik och gör en riskbedömning innan materialet köps in. De arbetstagare som påvisar allergisymtom har möjlighet till speciella handskar som är gjorda av annat material. Ett av laboratorierna nämnde att de väljer bort material som utgör en hälsofara exempelvis koboltkrom och byter ut det mot ett annat mindre skadligt material så som titan.
“Används cyanoakrylat på laboratoriet”
Alla laboratorier använder sig utav cyanoakrylat. “Om ja, hur bevaras och hanteras materialet”
Alla laboratorierna var medvetna om hur materialet bör hanteras/bevaras, med andra ord förvaras det i dragskåp där kemikalier bör stå. Dock valde många av de att förbise riskerna vid användningen på grund av tidsbrist och stress.
“Använder ni er av andningsskydd”
Alla laboratorierna hade tillgång till andningsskydd.
“Om ja, vilken skyddsnivå på andningsskydd har ni”
Ett av laboratorierna hade endast engångsskydd medan resterande fyra laboratorierna hade både tillgång till engångsmask och FFP1 masker.
“Om nej, funderar ni på att köpa in”
Laboratoriet som enbart erbjöd engångsmasker har inga planer på att köpa in andningsskydd med filter (FFP1).
“Är handstycken isolerade med Colgrip eller liknande”
Två av laboratorierna hade isolerade handstycken och ett laboratorierna hade köpt in handstycken med lägre vibrationsnivåer. De två resterande hade vanliga handstycken men kunde tänka sig att tillsätta isolering vid behov.
“Är de anställda medvetna om riskerna man kan utsättas för ifall man inte använder sig utav rätt skyddsutrustning”
Fyra av fem laboratorier konstaterade att de anställda är medvetna om riskerna då de har en kurs som hålls av en företagssköterska som informerar om riskerna. Ett av laboratorierna svarade nej på frågan.
“Om nej, finns det planer för det”
Ett av laboratorierna förklarade att de anställda inte är medvetna om alla risker och vill med tiden att skyddsombudet ska vara aktiv och uppdatera med ny information gällande säkerhet för nyanställda.
13
“Är laboratoriet kvalitetssäkrat”
Tre av laboratorierna är kvalitetssäkrade enligt FR2000. Ett laboratorie är kvalitetssäkrad enligt ISO 9001 och ISO 14001medan ett av laboratorierna inte är kvalitetssäkrad. Dock har de planer på att bli certifierade i framtiden.
”Har ni företagsförmåner så som hälsokontroller, hörsel-/synundersökning, gymmedlemskap
och bidrag för glasögon/gjutna hörselskydd?
Tabell 1. Visar vilka förmåner laboratorierna erbjuder för arbetstagarna.
Förmåner Laboratorie
1 Laboratorie 2 Laboratorie 3 Laboratorie 4 Laboratorie 5
Hälsokontroller 1gång/3år
Co-Cr, akryl 1gång/3år Akryl 1gång/3år Akryl 1gång/år All personal 1gång/3årAkryl
Hörselundersökning Nej Nej Ja Ja Nej
Synundersökning Ja Nej Ja Ja Ja
Bidrag gym
medlemskap Ja Ja Ja Ja Ja
Bidrag för gjutna
hörselskydd Nej Nej Nej Nej Nej
14
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur tandtekniska arbetsplatser ser ut, utifrån ett
arbetsmiljöperspektiv. Detta undersöktes genom att intervjua laboratoriechef/skyddsombud på laboratorierna. Målet var att få med så många laboratorier som möjligt i undersökningen. Dock fanns det elva laboratorier som uppfyllde kraven och fem av de valde att medverka i undersökningen. Bortfallet var femtiosex laboratorier som exkluderas på grund av att de inte uppfyllde kraven. Laboratorierna som exkluderades var inte lokaliserade i Malmö och hade färre än fem anställda, vilket var kraven för att kunna delta i studien. Dessa begränsningar kan ha påverkat studiens resultat då flera enmanslabb uteslöts. Detta utfördes med åtanke att hålla sig inom de givna tidsramarna.
Originalplanen för studien var att inkludera så många laboratorier som möjligt för att uppnå ett diverse resultat. Detta gick inte som planerat då det inte fanns tillräckligt med laboratorier som deltog i undersökningen, vilket sänkte antalet intervjupersoner i deltagandet. Metoden för att utföra intervjuerna påbörjades genom att först skriva ett formellt brev till alla valda
laboratorier, detta för att informera om undersökningen och fråga ifall intresse fanns för att delta. Nästa steg var att invänta svar från laboratorierna. Efter två veckors väntande utan svar, påmindes laboratorierna genom telefonsamtal. Av elva laboratorier var det fem som svarade och gick med på att delta.
Syftet med frågorna var att undersöka om respondenterna hade tillräckligt med kunskap angående skyddsutrustning och riskerna som kan uppstå på laboratorierna samt kunskap om arbetsmiljön. Det finns där av många faktorer i metoden som kan ha påverkat resultatet. Ett exempel kan ha varit att vissa frågor som ställdes var känsliga för respondenterna att svara på, då laboratoriecheferna/skyddsombuden vill lyfta det goda aspekterna av verksamheten och inte nedvärdera den på något vis.
Resultaten visade i sin helhet på att laboratorierna är på god väg utifrån ett
arbetsmiljöperspektiv samt att den upplevs förbättrad då laboratoriechefen/skyddsombuden jobbar dagligen med att få igenom idéer. Ett exempel kan vara att man försöker inskaffa hand stycken med lägre vibrationer.
Det som även kan ha påverkat resultaten i studien är antalet medverkande och vilka som medverkat. Som det nämnts tidigare valde fem av elva laboratorier att medverka och det kan bero på att de inte uppfyller krav och regler som ställs på dem från bland annat
arbetsmiljöverket. Detta kan ha påverkat studien negativt då resultaten endast avspeglar de positiva aspekterna inom tandteknikeryrket. Som intervjuare var det även viktigt att ordna enskilda möten med respondenterna för att undvika resterande personal, på detta vis kunde man utföra intervjun utan några distraktioner och samtidigt vara bekväma. Detta ledde till att intervjuerna hölls på laboratorierna där det kändes som mest avslappnat och tryggt. I denna studie gjordes ingen etikprövning då resultaten presenteras anonymt.
Studiens resultat påvisade förändringar i arbetsmiljön på laboratorierna enligt respondenterna. Detta innebär ständig förbättring ur ett arbetsmiljöperspektiv. Några av dessa förbättringar är exempelvis att laboratorierna tar ställning till ergonomiska aspekter, materialval och är uppmärksamma gällande olika sjukdomar som kan uppstå vid inandning av dammpartiklar. Laboratorierna är medvetna om dessa förbättringar och anser det vara positivt.
Många av respondenterna är medvetna om att vissa områden på laboratorierna behöver
15
ekonomiskt påfrestande. Problematiken inom yrket beror oftast på tidsbrist och detta leder många gånger till stress. Detta i sin tur kan bidra till att man väljer att utesluta vissa skyddsrutiner som är viktiga för ens hälsa samtidigt som det kan påverka resten av
medarbetarna. Att undvika dessa skyddsrutiner kan leda till konsekvenser som exempelvis lungsjukdomar. Dock läggs inte mycket vikt på det, då sjukdomarna inte upptäcks direkt utan är långsiktiga. Många kan även omedvetet hoppa över vissa skyddsrutiner för att uppnå snabbare resultat. En tidigare studie visar att många tycker det är tidsödande att ta på och av skyddsutrustningen när de endast ska användas en kortare stund (29).
I en studie som påbörjades 1992 och pågick fram till 1995 tas flera arbetsmiljöfrågor och åtgärder upp. I studien nämns att man höll i en stresshantering och företagsutvecklingskurs, detta är positivt då det lockar arbetstagarna till att göra förbättringar både i arbetslivet och privatlivet. Andra åtgärder som infördes var rådgivning om ergonomi, reduktion av
dammpartiklar, ny teknik och vibrationsdämpning. Dessa åtgärder försöker man fortfarande åstadkomma i nuläget också.Undersökningen känns relevant att jämföra med vår då den speglar det vi försökt påvisa i studien. Andra saker som lyfts i studien är att utsugen på den tiden var lagom bra då de beskriver att de fungerade “tillfredsställande”. Detta har ändrats med tiden då vår studie visar på att utsugen har förbättrats på de laboratorier som deltog i vår undersökning. Detta kan fastställas då utsugen kontrolleras och byts ut regelbundet (8). Trots all skyddsutrustning som finns, visar en annan studie att många väljer att inte använda sig av utsug för att de anser att utsugen låter för mycket. Det nämns även att utsug uteblir för att det anses vara onödigt i samband med lite slipning (29).
Som tandtekniker har man olika möjligheter och förmåner som laboratorierna erbjuder vilket anses vara något givande för arbetstagarna. Några av laboratorierna erbjöd att betala hela gympriset för att motivera medarbetarna till träning dock fanns risken att de tog
medlemskapet för givet och valde att inte utnyttja det fullt ut. Därför valde resterande laboratorier att bidra med en del av summan.
En annan förmån är hälsokontroller för personal som arbetar med material som anses en hälsofara. Detta är positivt då hälsokontrollen förmedlar en känsla av trygghet då de regelbundna kontrollerna ger en bekräftelse till personalen om att allt är som det ska. Om fallet skulle vara det motsatta så bidrar kontrollerna till att man snabbt kan sätta in åtgärder och behandla problem i ett tidigt stadie.
Studien visar på att laboratorierna är på rätt väg gällande skyddsutrustningar och arbetsmiljö. Respondenternas svar visar att de har god kunskap och är medvetna om hur laboratorier skall hanteras för att uppnå förbättringar i vardagen och långsiktigt. Studien visar även på att det fortfarande finns brister gällande vissa områden och kan användas som guideline till framtida studier som görs inom arbetsmiljö och arbetsskador hos tandtekniker. I och med att det endast är fem tandtekniska laboratorier inkluderade i studien går det inte att förlita sig på resultaten som redovisas. Studien visar på hur arbetsmiljöarbete ser ut i dagsläget bland fem olika tandtekniska laboratorier och hur man förhindrar framtida arbetsskador.
16
Slutsats
Slutsatserna som kan dras med beaktande av studiens begränsningar är att:
• Intervjuerna visade att respondenterna är medvetna om hur en optimal verksamhet kan uppnås utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Dock tas inte alltid ställning till det på grund av bland annat brist på resurser
• Studien visade att mätningar på ventilation och utsug utförs regelbundet för att säkerställa att allt är under kontroll.
17
Referenslista
1. Bäckman N, Ohlson M. Läkemedelsverkets granskning av tandtekniska laboratorier. 2008 2. 1177 Vårdguiden Ergonomi – så undviker man belastningsskador. Umeå. [updated;
2016-22-30, cited; 2017-02-23].
Available from: https://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Trana-pa-jobbet/Ergonomi/?ar=True
3. Belasta rätt- så undviker du skador. Stockholm. Arbetsmiljöverket. 2016
4. N Torbica, S Krstev. World at work: Dental laboratory technicians. Occup Environ Med. 2006 Feb; 63(2): 145–148.
5. Vibrosense Dynamics. Vibrationsskador, Hand-Arm VibrationsSyndom. Malmö. [cited date 2017-02-28]. Available from: http://www.vibrosense.se/kunskapsbank/medicinsk-bakgrund/vibrationsskador-havs
6. Gov.uk. Raynauds phenomenon. NHS choises. [updated: 2015-03-03, cited date 2017-03-20]. Available from;
http://www.nhs.uk/Conditions/Raynauds-phenomenon/Pages/Introduction.aspx.
7. Colgrip Ergonimics. Handhållna maskiner. Stockholm. [cited date 2017-03-20]. Available from:http://colgrip.com/sortiment.html?app=2&category=handhllna-maskiner-3178 8. Bornberger-Dankvardt S, Karlsson L, Loodh S, Ohlson C. Effekter av
arbetsmiljöförbättringar i tandteknikerbranchen. Örebro. Hälsa och utveckling i samhället. 1998. [cited date 2017-03-04]. Available from: http://docplayer.se/10130222-Effekter-av-arbetsmiljoforbattringar-i-tandteknikerbranschen.html
9. Buller. Arbetsmiljöverkets författarsamling. 2005:16, 2005.
10. Ekenvall L, Nise G. Medicnska kontroller. Stockholm: Prevent - Arbetsmiljö i samverkan svenskt näringsliv, LO & PTK;; 2009. 2:1[cited date 2017-03-30]. Available from: URL http://www.prevent.se/globalassets/documents/prevent.se/amnesomraden/halsa/medicinsk a-kontroller.pdf
11. Hörselskydd. Arbetsmiljöverket. [updated date;2016-11-17, cited date 2017-03-08]. Available from:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/forebyggande-att-valja-skyddsutrustning/horselskydd/#2
12. Ljus och belysning. Arbetsmiljöverket. [updated date;2016-10-28, cited date 2017-03-08]. Available from: https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/#1
18
14. Dentala material och arbetsmiljö. Internetodontologi- för tandvården. [updated 2016-06-18, cited 2017-03-22]
Available from: http://www.internetodontologi.se/dyn_main.asp?page=335
15. Hjalmarsson. L. För och nackdelar med Kobolt krom och titan. Tandläkartidningen. 2013;105(4): 64-67
16. Akrylater och cyanoakrylater. Prevent - Arbetsmiljö i samverkan svenskt näringsliv, LO & PTK; [cited 2017-03-16];
Available from: http://www.prevent.se/kemiguiden/uppslagsboken/speciella-krav-for-vissa-kemiska-produkter-och-amnen-/akrylater-och-cyanoakrylater/
17. Allergiframkallande ämnen 37 a-g§§. Arbetsmiljöverket. [updated date;2015-08-07, cited date 2017-03-11]. Available from: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/luftfororeningar-
och-kemiska-risker/vagledningen-till-foreskrifterna-om-kemiska-arbetsmiljorisker/allergiframkallande-amnen/
18. Dogan. DÖ, Berk S, Gumus C, Ozdemir AK, Akkurt I, A longitudinal study on lung disease in dental technicians: what has changed after seven years. Int J Occup Med Environ Health. 2013 Oct;26(5):693-701
19. Ergün D, Ergün R, Ozdemir C, Oziş TN, Yilmaz H, Akkurt I. Pneumoconiosis and respiratory problems in dental laboratory technicians: analysis of 893 dental technicians. Int J Occup Med Environ Health. 2014 Oct;27(5):785-96
20. Pneumokonioser. Medibas- Kunskapsstöd för hälso- och sjukvård. [cited 2017-03-05] Available from:
https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/lungor/patientinformation/olika-tillstand/pneumokonioser/
21. Lungsjukdomen silkos orsakad av exponering för kvarts. Prevent- Arbetsmiljö i samverkan svenskt näringsliv, LO och PTK; [cited 2017-03-20]
Available from: http://www.prevent.se/KemiGuiden/Statistik/Kemiska-arbetsskador-som-minskar/Lungsjukdomen-silkos-orsakad-av-exponering-for-kvarts/
22. Kvarts och stendamm. Arbetsmiljöverket. [updated date;2016-09-15, cited date 2017-03-19]. Available from: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/luftfororeningar-och-kemiska-risker/kvarts-stendamm/
23. Christensson. B, Fjällström P, Wängberg I. Hur effektivt skyddar andningsskydd i praktiken. 2009 oktober.
24. Kvalitetssäkring. Hässleholm. Kvalitetsgruppen [cited date 2017-04-16]. Available from: http://www.kvalitetsgruppen.com/Kvalitetssaekring.php
25. Iso9001. Hässleholm. Kvalitetsgruppen [cited date 2017-04-16]. Available from: http://www.kvalitetsgruppen.com/ISO-9001.php
19
26. Iso14001. Hässleholm. Kvalitetsgruppen [cited date 2017-04-16]. Available from http://www.kvalitetsgruppen.com/ISO-14001.php
27. Fr2000:2017- starkare, enklare och tydligare. FR2000 certifierad verksamhet. [update: 2017-03-01 cited date 2017-04-16]. Available from
https://www.fr2000.se/uppdaterade-standarden/
28. Farliga ämnen- läkar- och hälsoundersökningar. Arbetsmiljöverket. [updated date;2016-05-09, cited date 2017-03-22]. Available from:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/lakar-och-halsoundersokningar/farliga-amnen-lakar-och-halsoundersokningar/ 29. Adrian. K, Ivarsson. S, Tandteknikers kunskap och attityder om risker och skydd vid
arbete med inhalerbart damm och partiklar. [examensarbete på Internet] Göteborgs universitet. 2016. [cited date 2017-04-01].
Available from: http://www.dentallab.se/Foersaekring/Tandteknikers-kunskap-om-inhalerbart-damm-och-partiklar.pdf
30. Dammmask. Conrad. [cited date: 2017-04-02]. Available from:
https://www.conrad.se/Dammmask-3M-8822-FFP-2-10-st.htm?websale8=conrad-swe&pi=831181
20
21
22
Ett stort tack för all hjälp och stöd till;
Lars Olsson, Odont.mag./tandtekniker Odontologiska fakulteten, för handledning och vägledning.
