Inkludering av nyanlända elever i skolan-kan försök till inkludering leda till exkludering?

Fakulteten för lärande och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet religion

Inkludering av nyanlända elever i skolan

-kan försök till inkludering leda till

exkludering?

Inclusion of newly arrived students in school

-can attempted inclusion lead to exclusion?

Maria Johnsson

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 270 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå, 15hp

Handledare: Erik Alvstad 2018-08-29

Examinator: Martin Lund Handledare: Erik Alvstad

1

Sammandrag

Denna uppsats berör ämnet inkludering av nyanlända elever i skolan. Centrala punkter är huruvida förberedelseklasser är mer positivt eller mer negativt i inkluderingsprocessen samt hur både elever själva och lärare upplever detta, vad skolverket säger om inkludering i skolan, språkutveckling och hur viktig kartläggning av varje nyanländ elev är för alla inblandade.

Det finns riktlinjer från skolverket om hur man ska gå till väga för att få en inkluderande skola. Jag har valt att skriva min uppsats om ämnet inkludering av nyanlända i skolan dels på grund av att det är väldigt aktuellt med nyanlända barn och ungdomar i skolan och dels på grund av att jag upplever att denna typ av inkludering är bristfällig. På min VFU skola ser jag brist på inkludering, trots att de verkligen försöker arbeta för att skapa en inkluderande skola.

Efter att ha sett detta på min VFU-skola blev jag intresserad av att se vad det finns för

forskning kring detta och vad den säger. Tanken var att skriva om inkludering av nyanlända i skolan samt i religionsämnet. Tyvärr har jag inte lyckats hitta forskning som berör

religionsämnet i sig. Jag tycker att detta är väldigt synd och att ämnet borde forskas om i alla enskilda ämnen för att få bäst inkludering i hela skolan.

Begreppsdefinition

Nyanlända elever – elever i skolan som kommer från ett annat land än Sverige. Dessa elever

har inte svenska som modersmål och har inte tidigare gått i svensk skola.

Övriga elever- de elever som har gått i svensk skola eller som har svenska som modersmål. Inkludering- i denna uppsats syftar inkludering till att nyanlända elever ska känna sig lika

delaktiga i klassgemenskapen eller undervisningen som övriga elever.

Exkludering- syftar till att nyanlända elever kan vara utanför klassgemenskapen eller inte

2

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Syfte och frågeställningar

3. Metod

4. Resultat

4.1 Språkutveckling

4.2 Förberedelseklasser

3

1. Inledning

Min uppsats kommer bland annat beröra hur forskning ser ut kring inkludering av nyanlända elever i högstadieskolan, i klassrummet samt i religionsämnet. En del av forskningen jag undersökt sträcker sig ut till de lägre klasserna, åk1-3 men också upp till gymnasieskolan i vissa avseenden. Mer därtill tar uppsatsen upp skolverkets och skolinspektionens riktlinjer för inkluderande och mottagande av nyanlända, hur dessa riktlinjer fungerar i praktiken och vilka möjligheter/problem de kan skapa med tanke på vad forskningen visar. Saker som kommer beröras utöver detta är faktorer som kan få nyanlända att känna sig exkluderade. Exempelvis hur elever som går i förberedelseklass på samma skola som övriga elever kan känna ett utanförskap av att inte gå i de ordinarie klasserna, samt tvärtom, att nyanlända som går i ordinarie klasser men inte kan svenska, kan känna ett utanförskap på grund av den anledningen.

Eftersom elever i förberedelseklass inte läser alla ämnen, kan de känna att de dessutom inte lär sig svenska så snabbt som de kunnat om de gått i ordinarie klass med lite extra stöd från läraren (Nilsson & Axelsson 2013:151–152), vilket jag också tror bidrar till exkludering. Jag tror också att språkutveckling är något som hör ihop med arbetet kring inkludering och därför kommer ämnet beröras en del.

Jag vill undersöka vilken forskning det finns inom ämnet inkludering av nyanlända i skolan på grund av att jag tror att det är en av de viktigaste aspekterna av mottagandet av nyanlända. För att kunna och vilja lära sig språket, förstå hur den svenska skolan fungerar och bli en del av samhället tror jag personligen att känslan av inkludering är ytterst viktig. Jag var dessutom nyfiken på vad det finns för forskning om inkludering i just religionsämnet och vad

forskningen i så fall visar. Det visade sig dock att det inte finns särskilt mycket att hämta inom just det fältet vilket är intressant och gör att detta bör forskas vidare på. Detta då, enligt min mening, alla lärare borde veta hur de kan jobba för en inkluderande miljö i just sina ämnen.

Jag har själv erfarenhet från min VFU skola att de elever som inte kan språket bra, men ändå går i en ordinarie klass inte är delaktiga i lektionen på samma sätt som övriga elever, just i SO-ämnena och religion. Läraren har varken tid eller verkar veta hur hen ska arbeta för att de nyanlända ska bli inkluderade i den gemensamma undervisningen. Resultatet blir att de elever som inte hänger med gör sina egna uppgifter på en dator eller dylikt och förlorar hela

4

klassgemenskapen. Många lärares svar på den ökade språkliga mångfalden i klassrummet verkar också vara att hitta en enklare didaktisk lösning. Det kan exempelvis vara kortare förenklade texter med färre ämnesrelaterade ord (Skolverket, 2015:2), vilket är exakt vad som sker på den här skolan.

Då jag har Religion, Historia och Geografi på VFU:n vet jag inte hur det fungerar i de övriga ämnena, men jag skulle kunna tänka mig att det är lättare att inkludera elever tillsammans i de ämnen med universella ”språk” som exempelvis matte, fysik och engelska faktiskt är. Det kan också vara väldigt olika hur de nyanlända har gått i skola tidigare och vilka ämnen de läst. Har de läst ämnet religion i hemlandet så har de, beroende på var de kommer ifrån, ofta endast läst om den religion som är framträdande i just det landet. Det skiljer sig alltså väldigt mycket från den svenska religions-undervisningen där man får lära sig om flera olika religioner världen över, även om kristendomen tillsammans med de abrahamitiska religionerna är

företrädda. Bara detta är en sak som jag tror kan kännas överväldigande och konstigt för dessa elever och då tror jag att många lärare, bland annat just de i religionsämnet, skulle behöva råd och stöd från bland annat forskning i hur man hanterar dessa situationer, för elevens bästa.

5

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för forskning kring ämnet inkludering av nyanlända elever i skolan, samt att undersöka vad det finns för kunskap kring hur man kan inkludera nyanlända elever i religionsämnet. Syftet är också att undersöka vad forskningen säger angående hur elever och lärare upplever förberedelseklasser, om de upplever det som inkluderande eller exkluderande. Att välkomna och inkludera nyanlända elever är högst aktuellt i många av dagens skolor och bör därför uppmärksammas så att både nyanlända och övriga elever får en så bra skolgång som möjligt. Uppsatsen och forskningssökningen kommer att ta sin utgångspunkt i dessa frågeställningar:

• Vad finns det för forskning kring hur man inkluderar nyanlända elever i skolan, i klassrummet och i religionsämnet?

• Finns forskning som visar att försök till inkludering kan leda till exkludering? • Vad säger forskningen om hur elever upplever förberedelseklasser, om de är

6

3. Metod

För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av informationssökning på internet. De artiklar, avhandlingar och examensarbeten jag använt mig av för att försöka besvara

frågeställningarna har jag hittat via internet. De sökmotorer jag använt mig av är Google, Google Scholar, ERIC samt Libsearch.

I varje sökmotor har jag sökt med hjälp av orden i tabellen nedan där sökorden står i översta raden, sökmotorerna står till vänster och siffrorna i mellankolumnerna visar antal träffar på varje sökmotor. Inkludering nyanlända Inkludering nyanlända elever Nyanlända elever religion Nyanlända elever SO Exkludering nyanlända elever Newly arrived students Google 99 600 64 100 130 000 116 000 30 400 33 600 000 Libsearch 2 1 3 11 9 657 Google Scholar 3 980 2 310 1 960 1 570 1 280 494 000 ERIC 0 0 0 0 0 163

Under vissa sökord fick jag väldigt många träffar och det var speciellt många träffar då jag sökte på orden ”Newly arrived students” via Google och Google Scholar, dock finns inte möjligheten att gå igenom 33 600 000 eller 494 000 träffar, men det verkade ändå som att många av resultaten, i alla fall på Google Scholar, bland annat ofta var citat från artiklar och uppsatser men inte ofta fullständigt material.

Problemet med sökningen var att de användbara träffarna ofta var samma på de olika sökmotorerna. Dessutom fick jag många träffar på examensarbeten men inte riktigt lika många på forskningsartiklar eller avhandlingar. Jag har i vilket fall gått igenom en del

7

examensarbeten för att söka relevanta källor i deras referenslistor, vilket gett ett hyfsat resultat. Det har dock främst varit böcker i de referenslistorna, men även en del artiklar.

Ett annat problem var att inte en enda av de artiklar eller avhandlingar jag hittat

huvudsakligen har haft med religion eller SO-ämnen att göra. (Med detta påpekar jag återigen på bristen om forskning inom detta och varför det skulle behövas). Däremot har det kommit upp en del om matematik och idrott samt inkludering av nyanlända elever i skolan över lag, vilket jag finner användbart till en del för mina frågeställningar.

På Google har jag också sökt på ”språkutveckling nyanlända skolverket”, på ”inkludering nyanlända skolverket” samt med ordet ”skolinspektionen” och fann material jag kan använda mig av. Anledningen till att jag endast använde mig av Googles sökmotor var att jag ville komma åt relevant information i förhållande till min uppsats på skolverkets respektive skolinspektionens hemsida.

8

4. Resultat

4.1 Språkutveckling

Monica Eklund (2008), som forskat vid institutionen för lärarutbildning vid Luleå tekniska universitet, menar i sin avhandling att eftersom majoritetsläroplanen verkar som norm för all verksamhet i skolan, så är den också segregerande. Hon menar då att elever med annat än svenska som modersmål segregeras från den övriga undervisningen, delvis för att man delar upp undervisningen i först språk och sedan ämnesstudier, istället för att integrera båda i ett meningsfullt sammanhang för eleverna. I skolan hon undersökt, i samband med sin

avhandling, har man försökt integrera både modersmålsundervisningen samt

ämnesundervisningen i ämnet svenska som andraspråk, detta är dock inget de övriga eleverna tar del av vilket då fortfarande leder till en form av exkludering eller segregation. Hon säger också (bland annat) att på grund av att staten inte satsar tillräckligt på utbildning av lärare i svenska som andraspråk och modersmål bidrar det till ett försvårande för skolan att planera och genomföra undervisning för elever med minoritetsbakgrund (Eklund 2008:346–347).

Även Björn Skogar (2000) vid Linköpings universitet, belyser vikten av medvetenhet hos lärare om skolans uppdrag att jobba språkutvecklande i alla ämnen för att bidra till en

språkkompetens hos alla elever. Han menar att fler ansträngningar behövs för att eleverna ska få ett rikt och levande språk (vilket ska vara ett krav i alla skolämnen), speciellt nu när allt fler elever har ett annat språk än svenska som modersmål. ”Det gamla slagordet att alla lärare är svensklärare gäller mer än någonsin” (Skogar 2000:104).

Det är dock inte endast språket som skiljer sig från vad nyanlända elever är vana vid. Många nyanlända elever är vana vid en helt annan skolupplevelse än den de kommer att möta i Sverige. En studie av Joakim Torrestad Karlsson (2014), lärare i verksamheten Välkomsten som tar emot nyanlända från hela världen, visar hur nyanlända elevers skolgång har kunnat se ut i hemlandet och hur den skiljer sig från den svenska. En tydlig skillnad i elevernas tidigare skolgång jämfört med den svenska var bland annat strukturen på skoldagen men också själva undervisningen.

Det skilde sig naturligtvis också åt mellan eleverna i studien, beroende på var de kom ifrån. En del hade gått i skolan varje dag och en del hade endast gått någon dag i veckan,

9

Vad gällde själva undervisningen skilde den sig mycket från den svenska, dock var

upplevelserna eleverna emellan relativt lika oavsett vilket land de kom från. Memorering av fakta, brist på elevinflytande samt katederundervisning hade varit vanliga upplevelser för de flesta eleverna (Torrestad Karlsson, 2014:22-25).

Det ser så pass annorlunda ut i Sverige, jämfört med i länderna de här eleverna kommer ifrån, vad gäller både undervisning och skolmiljö att det, enligt Torrestad Karlsson, är mycket viktigt att eleverna får ta del av en introduktion i hur den svenska skolundervisningen är upplagd. Detta innefattar bland annat vad läraren har för roll samt hur synen på kunskap och lärande ser ut i den svenska skolan. Detta för att eleverna ska få de förutsättningar de behöver för att så bra som möjligt klara sin skolgång (Torrestad Karlsson, 2014).

För att eleverna ska kunna utveckla sina kunskaper från sitt utgångsläge, är det viktigt att lärarna är medvetna om elevernas förkunskaper. För att ta reda på dessa ska en kartläggning göras som visar elevernas kunskaper och erfarenheter, vilken alla berörda lärare sen ska få ta del av för att kunna anpassa undervisningen till individen (Skolinspektionen, 2017).

För att motverka en avvikande syn på de nyanlända eleverna bland övriga lärare och elever på skolan är det, enligt Nihad Bunar, professor vid Stockholms universitet, viktigt att man ser till de kunskaper eleverna redan besitter som styrkor. Om man strävar efter homogenisering och försvenskning leder det till att man endast ser kunskapsluckor hos de nyanlända eleverna och inte de styrkor de redan besitter. Detta i sin tur leder till att elever med utländsk bakgrund ses som avvikande och att det är eleverna med svensk bakgrund som står för det normala (Bunar, 2010:25).

Även Reidun Carlsson och Claes Nilholm (2004) berör det Bunar tar upp i Demokrati och

inkludering – en begreppsdiskussion. De menar att det är viktigt att använda begreppet

inkludering framför integrering då begreppet integrering i deras kontext betydde att elever som på något sätt ansågs vara avvikande skulle passas in i de former som ansågs icke avvikande. Begreppet inkludering däremot har innebörden att skolan ska se till och ta sin utgångspunkt i elevernas olikheter (Carlsson & Nilholm, 2004:79–80).

Att de nyanlända eleverna ses som en belastning eller ett problem i skolan är också något Lena Fridlund (2011), lärare i svenska som andraspråk, skriver om i Interkulturell

undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Hennes avhandling berör hur den svenska skolan

10

samt läser svenska som andra språk och hur rektorer samt lärare rättfärdigar denna uppdelade undervisning.

Fridlund skriver bland annat om en skola hon studerat och om hur de nyanlända eleverna blir välkomnade på ett speciellt sätt. Både eleven och föräldrarna frågas ut om bland annat utbildning, om föräldrarna kan hjälpa eleven med hemläxor och om de har några eventuella traumatiska upplevelser. Hon beskriver det som att elever och föräldrar sätts under lupp och förväntas öppna upp sig om både det triviala och det traumatiska, och detta redan under första mötet på skolan. Fridlund beskriver att lärarna på skolan ska ha i åtanke att de nyanlända eleverna kan bära på traumatiska upplevelser vilket kan bidra till att eleverna blir oengagerade och passiva i skolarbetet. Därför ska lärarna vara beredda på att vara flexibla i sin

undervisning. Skolan har alltså redan från början inställningen att eleven är ett problem. Fridlund skriver också att ”…skolan är så pass väl förberedd att lärarna utgår från att det kommer bli problem med nyanlända elever”. Det finns en viss motsägelse i hur skolan ser på mångfald, det framställs som en tillgång, men Fridlund anser att de åtgärder som sätts in, integrationsarbetet, verkar för att kunna minska mångfalden i viss grad (Fridlund 2011:143-146).

4.2 Förberedelseklasser

Maria Högbladh, student vid Uppsala universitet, har gjort en studie om bland annat hur förberedelseklass uppfattas ur nyanlända elevers perspektiv. Hon skriver om hur det viktigaste för de nyanlända eleverna verkar vara att lära sig korrekt svenska för att känna gemenskap med ordinarie elever. Förutom språket, verkar också förberedelseklassen vara ett problem för att de nyanlända ska få relationer med de ordinarie eleverna. Hon menar att på samma sätt som språket skapar en exkluderande effekt, gör också förberedelseklasserna det. Det sker en slags social kategorisering och med det skapas ett tydligt ”vi” och ”dom” där de som går i förberedelseklasser är lägst i rangordningen och elever som går i ordinarie klasser är högst. Hon beskriver också att för de nyanlända eleverna i förberedelseklasserna är det viktigt att lära sig svenska för att skapa relationer med övriga elever, men de har också ett annat gemensamt mål, att komma från förberedelseklassen in till ordinarie klass. Både relationer med ”svenska” elever samt att lära sig det svenska språket verkar vara något som eleverna

11

uppfattar vara essentiellt för att få en bra framtid i Sverige. När de förflyttas från

förberedelseklass till ordinarie klass ser de det som att de kommit en bit på vägen och att de är på väg in i den sociala gemenskapen. Med det sagt påstår Högbladh också att

förberedelseklasserna upplevs, av de nyanlända eleverna, som en naturlig introduktion och väg in i den svenska samhörigheten. Det beskrivs som en sluss eller liknande, en väg till integration (Högbladh, 2013:30-36). Det finns, enligt Högbladh, också en problematik med detta:

Dock framkommer även en baksida av introduktionen. Som nämnt kategoriseras och identifieras de nyanlända eleverna utifrån sin placering i förberedelseklassen. Att vara svensk framstår vidare som någonting eftertraktat och samtliga elever ger således uttryck för att eftersträva en ny identitet för få vara en del av den svenska sociala gemenskapen

(Högbladh, 2013:36).

Högbladh finner det också problematiskt hur de nyanlända eleverna ser på sig själva och sin kompetens. Hon skriver om hur eleverna har en oro över att de aldrig kommer bli en del av den svenska språkliga gemenskapen. Hon beskriver hur eleverna själva ger uttryck för att inte tror sig klara av språket på det sätt som krävs för att finna språklig gemenskap (Högbladh, 2013:36).

Vad gäller förberedelseklasser är det naturligtvis väldigt personligt för varje elev om hur och varför man upplever förberedelseklasser på olika sätt, till exempel om de skulle vara mer exkluderande eller inkluderande. Genom brev från lärare som skickats till Nihad Bunar, samt undersökningar av nyanlända elever, verkar det också, enligt Bunar (2013, pp föreläsning) vara olika uppfattningar elever och lärare mellan.

Under en föreläsning och PowerPoint visar Bunar, som samlat ihop dessa brev från några frustrerade lärare, hur det kan upplevas att vara lärare samt nyanländ i skolan. Lärarna som skrivit breven arbetar i en kommun där förberedelseklasserna inte längre används, de nyanlända eleverna får då direkt gå in i en ordinarie klass. Lärarna berättar om hur de upplever att detta system inte fungerar i praktiken, mycket på grund av att lärarna själva känner att de inte har den kompetens och utbildning som skulle behövas för att möta dessa elever på bästa sätt (Bunar, 2013).

Här är ett utdrag ur ett sådant brev:

...Dessa elever, i synnerhet flickor, har oerhörda trauman och medicinska komplikationer (omskärelse) med sig i bagaget. Vi på skolan står helt handfallna i HUR vi ska möta dessa

12

elever. ...Jag känner en sån stor frustration över hur kommunen tar emot alla dessa barn men inte fortbildar och förbereder oss på att möta dessa barn på ett respektfullt sätt (Bunar, 2013).

Bunar menar dock att förberedelseklass kan leda till större exkludering. Detta på grund av att eleverna inte får ta del av det svenska språket på samma sätt som de skulle få i en ordinarie klass. Förberedelseklasser kan också bidra till att de nyanlända eleverna känner sig

distanserade till de andra eleverna på skolan. Han pekar även på att eleverna själva betonar vikten av att lära sig svenska snabbt. Förutom lärarnas brev tar han även, på föreläsningen, upp hur nyanlända elever uttryckt sig om förberedelseklass vid intervjuer (Bunar 2013).

Nackdelen i [förberedelseklass] är att dom läser bara tre ämnen och vad heter det, aa så är det, men om man läser vad heter det i [hemskolan] här, då får man, alltså man har 16 ämnen. Då kan man få höra mer svenska språket, istället för där i [förberedelseklass]. Då kan man få lära sig bättre svenska. Eller här alla eleverna pratar svenska men där kanske två elever som kommer i samma land, dom pratar på vad heter det sitt språk. Här man är tvungen att prata svenska (pojke) (Bunar, 2013).

Malin Almquist och Alice Strömberg har gjort en undersökning om nyanlända och

inkludering i skolan. Slutsatsen i deras text är dock att förberedelseklasserna är nödvändiga för att de nyanlända eleverna ska få en bas i det svenska språket samt i de övriga ämnena. De menar också på att det är bra för eleverna att vara en liten grupp där alla är i samma situation. I deras undersökning blev resultatet att förberedelseklasserna är bra för de nyanlända eleverna eftersom de har undervisning i mindre grupper där det är fokus på individanpassade scheman, innehåll och uppgifter. De nyanlända får på så sätt en chans att förstå innehållet i

undervisningen och det svenska språket och därmed få tillräckligt mycket kunskap för att kunna delta i ordinarie klasser (Almquist, Strömberg, 2017).

Källorna i detta kapitel har gett oss en inblick i hur både lärare och nyanlända elever upplever skolan gällande om skolan har förberedelseklass eller inte, om språkutveckling integrerad i kunskapsämnen samt hur det fungerar för lärare och elever att nyanlända går i ordinarie klass. I kapitlet nedan kommer dessa källor att diskuteras vidare till en slutsats.

13

5. Slutsatser och diskussion

Enligt skolverket är det en förutsättning att lärarna har kompetens i att hjälpa nyanlända elever i språkutveckling samt att undervisa eleverna i respektive ämnen. Viktigt är att

eleverna har tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på sitt modersmål, för att få stöd till att effektivisera sitt fortsatta lärande. Läraren är den viktigaste faktorn i elevernas möjlighet att lära, det visar forskning samt utvärdering (Skolverket, 2017). Ämneslärarnas kompetens att undervisa de nyanlända är därför en avgörande faktor för elevernas framgång i sitt lärande. Skolan har också i uppgift att upplysa elever samt

vårdnadshavare om de mål som tillhör utbildningen, de krav som skolan har och de rättigheter och skyldigheter elever samt vårdnadshavare har i samband med skolgången (Skolverket, 2017).

Dock visar källor, i detta fallet i So-ämnen, att lärare ofta tenderar att ge elever med ett annat modersmål än svenska, förenklingar av ämnesinnehållet som en didaktisk lösning. Som nämnt tidigare kan det exempelvis vara en komprimerad text med enklare läsning och med färre ämnesrelaterade ord (Skolverket, 2015). Eftersom jag själv upplevt att det sker i skolan vill jag också påstå att detta, säkert i många fall, kan bidra till att de nyanlända eleverna

exkluderas från den gemensamma undervisningen och de kan därigenom även känna sig exkluderade i klassgemenskapen.

Skolverket är alltså tydligt med sina riktlinjer vad gäller mottagande och undervisning av nyanlända elever. Frågan är hur detta fungerar i praktiken. Vet lärarna hur de ska hjälpa elever med ett annat modersmål än svenska och med eventuella traumatiska händelser i bagaget? Känner lärarna att de kan ta sig tid att ge de nyanlända eleverna den tid de behöver utan att försumma andra elever? Och hur leder denna eventuella brist på kunskap, från lärarens sida, till inkludering kontra exkludering av de nyanlända eleverna i klassrummet?

Björn Skogar skriver bland annat också om hur man på grundskollärarutbildningen ofta jobbar av små intensiva kurser som följer på varandra vilket gör att man endast nuddar lite på ytan och aldrig riktigt går in på djupet. På grund av detta menar Skogar att man också kan fundera över sambanden mellan de ämnesteoretiska kursernas innehåll samt det man som lärare behöver kunna i ett krävande arbete med ungdomar (Skogar 2000:102).

14

Både Bunar och Högbladh har, vad jag förstått efter att ha läst deras studier, en mindre positiv uppfattning av förberedelseklasser och de båda menar att förberedelseklass leder till

exkludering samt en ”vi”- och ”dom”- kultur på skolan. Ännu ett utdrag från Bunars intervjuer med nyanlända elever i förberedelseklass visar på hur eleverna kan känna sig exkluderade och till och med tvivla på sina förmågor när de går i förberedelseklass en längre tid.

Jag tänkte det var, att det var för mycket, att jag hade varit [förberedeklass] mycket länge, och jag har lärt mig mycket. Kunde. Så jag ville flytta hit. /…/ Och några, många har frågat mig också, mina kompisar dom bara “hur länge har du varit?” Jag har varit här snart fyra år Och…och jag går fortfarande till [förberedelseklass]. Alltså, dom har tänkt att, kanske jag trodde att dom skulle tänka att min hjärna funkar inte. Alltså lärde mig snabbt, nåt sånt. Jag ville börja hemskolan som de andra…som går hemskolan. (flicka) (Bunar, 2013).

Trots att jag förstår vad de menar och är helt säker på att det de säger stämmer, så är jag ändå tveksam till att direkt inslussning av nyanlända i ordinarie klasser skulle vara det bästa

alternativet. Baserat på de källor jag undersökt undrar jag om inte en mix av förberedelseklass samt att gå i ordinarie klass med övriga elever skulle behövas för att nyanlända elever ska få lära sig språket och förstå hur den svenska skolan fungerar bäst. Ämnen som musik, idrott, matte och bild tror jag är mycket bra att dela med övriga elever för att känna klasstillhörighet. Frågan är om det är tillräckligt.

Eftersom det kan se väldigt olika ut i den svenska skolan och där eleverna gått i skolan tidigare tror jag att det är oerhört viktigt att få en förståelse för hur den svenska skolan fungerar. Det kan vara en stor omställning att inte längre endast memorera fakta, som många av dessa elever tidigare fått göra (Karlsson, 2014:22-25), utan att också lära sig bland annat att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, att utveckla ett kritiskt tänkande, att självständigt kunna reflektera och formulera ståndpunkter grundade på kunskaper om etiska överväganden och att succesivt ha ett allt större inflytande över sin egen utbildning samt arbetsmiljö, vilka är några av skolans mål att varje elev ska kunna göra (Skolverket, 2011).

Jag tror också att nyanlända elever mår bra av att känna klasstillhörighet med en ordinarie klass. Från de källor jag studerat samt från egna erfarenheter verkar det tyvärr svårt att helt utesluta exkludering i dagens läge. Går elever mycket i förberedelseklass kan de känna sig exkluderade från de ordinarie eleverna och går eleverna mest i ordinarie klasser kan de känna sig exkluderade både genom att de kanske inte får samma uppgifter och material som de övriga eleverna samt av läraren eftersom läraren dels inte har de kunskaper som krävs för att

15

hjälpa eleverna på bästa sätt, dels på grund av brist på tid att kunna ge den tid dessa elever eventuellt behöver. På det grundar jag också att en mix av båda skulle kunna leda till minst exkludering.

Det verkar dessutom behövas mycket mer resurser till hjälp för lärarna med dessa elever, kanske en resurslärare på lektionerna samt mer utbildning i både hur man undervisar i svenska som andraspråk samt i hur man hanterar situationer där elever lider av exempelvis

posttraumatisk stress eller andra psykiska påfrestningar.

Jag har fått svar på en del av mina frågeställningar och jag tycker att det är tydligt att den forskning jag studerat visar att försök till inkludering kan leda till exkludering. Källor visar på att försök till inkludering genom deltagande i ordinarie klass direkt också upplevs

exkluderande. Hur eleverna själva upplever om förberedelseklasser är inkluderande eller exkluderande är nog oerhört individuellt, men Bunars forskning visar att eleverna kan känna sig distanserade till övriga elever i skolan när de går i förberedelseklass och därmed känna sig exkluderade (Bunar, 2013). Vad är då viktigast, att känna samhörighet med övriga elever eller att snabbt lära sig språket? Kan man känna samhörighet om man inte talar samma språk, och hur lär man sig som nyanländ det svenska språket snabbast? Även här verkar det vara delade meningar bland forskare, det ser vi också i hur det faktiskt fungerar i skolan. Trots att

förberedelseklasser finns på många skolor för att försöka underlätta för de nyanlända

eleverna, menar exempelvis Bunar att eleverna lär sig språket fortare genom att genast börja i ordinarie klass (Bunar, 2013).

Marianne Gullberg, språkforskare vid Lunds universitet, säger i en intervju för SVT att ett effektivt sätt att lära sig ett nytt språk är att ”fullständigt bada i det” och att prata det så mycket man kan (Svensson, 2016). Jag tror också själv att det alltid är bättre att lära sig ett språk genom att försöka prata det så mycket som möjligt, gärna med människor som redan behärskar språket. Däremot tror jag att det kan vara problematiskt för elever att följa med i undervisningen och förstå de begrepp som används om det inte finns den minsta förståelse för språket.

Trots att Fridlund i sin avhandling berättade om hur skolan genom kartläggning och

välkomnandet av elever och föräldrar såg de nyanlända som ett problem och inte en tillgång (Fridlund, 2011), tycker jag att källorna har varit tydliga med hur man bäst påbörjar

16

för varje elev som alla berörda i skolan ska ha kännedom om, samt att medvetenhet om språket är väldigt viktigt.

Jag tror själv att kartläggning definitivt är en förutsättning för att nyanlända elever ska få en chans att klara sin skolgång. Vet inte lärarna vad eleverna har för förkunskaper eller

eventuella svårigheter, oavsett om det är traumatiska upplevelser eleverna bär med sig eller exempelvis dyslexi, kan lärarna inte heller ta hänsyn till detta vilket skulle göra det ännu svårare för dessa elever. Däremot håller jag med Fridlund om att själva inställningen att de nyanlända skulle i princip vara ett självklart problem är problematiskt. Å andra sidan anser jag att man som rektor och lärare behöver vara förberedd på att det kan bli svårigheter för vissa elever att klara av skolan, men att inte för den delen ha inställningen att detta skulle vara ett faktum.

Inkludering av nyanlända elever i just religionsämnet har jag tyvärr inte hittat några källor på vilket jag blev förvånad över. Jag tycker personligen att detta bör forskas om mer så att alla lärare vet hur de bäst bör göra för att vara inkluderande i respektive ämne, utan att försumma övriga elever. Det måste också göras på ett sätt som läraren faktiskt klarar av tidsmässigt. Jag tycker att ämnet är intressant och eftersom det är just ett ganska outforskat ämne har jag funderingar på att undersöka ämnet, speciellt i religionsklasserna, vidare eventuellt i mitt examensarbete. Några sätt att göra det på skulle kunna vara enkäter, observationer i klassrum eller intervjuer med både nyanlända elever, lärare till nyanlända elever men också elever som en gång räknats som nyanlända och inte längre är det. Genom en sådan slags intervju skulle man få insyn från flera olika håll. Att använda sig av intervjuer från ”före detta” nyanlända elever tycker jag skulle vara intressant på grund av att de faktiskt har ”facit” om hur det till slut blev.

Efter att ha studerat dessa källor och funderat över egna erfarenheter tror jag att det krävs mycket arbete och ett nytt upplägg om nyanlända elever i framtiden inte ska känna sig exkluderade eller att de övriga eleverna för den delen inte ska bli försummade.

Jag hoppas, men ställer mig ändå frågan. Går det att ha en helt inkluderande skola? En skola för alla.

18

Referenser

Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S., Skogar, B. (2000). Livstolkning och värdegrund: att

undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Univ., Skapande vetande.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1134370/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-12-26).

Almquist, M & Strömberg, A. 2017. Blir jag verkligen inkluderad (Självständigt arbete i pedagogik). Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Box 883, 721 23 Västerås.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1098435/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-11-13).

Bunar, Nihad. 2010. Nyanlända och lärande - en forskningsöversikt om nyanlända elever i

den svenska skolan. Vetenskapsrådet, Box 1035 101 38 Stockholm.

https://publikationer.vr.se/produkt/nyanlanda-och-larande/ (Hämtad 2017-12-05).

Bunar, Nihad. 2013. Nyanlända och lärande.

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/120/120348_bunar-ume-19-april-2013.pdf . (Hämtad 2017-11-13).

Eklund, Monica. 2008. Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk skola sedan

1960-talets början. Diss., Luleå tekniska universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990384/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-12-14).

Fridlund, Lena. 2011. Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Box 222 Göteborg.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25382/1/gupea_2077_25382_1.pdf

Högbladh, Maria. 2013. It’s my second chance in life. En undersökning om tiden i

förberedelseklass, identitet och utanförskap ur nyanlända elevers perspektiv. (Examensarbete

i utbildningsvetenskap) Uppsala universitet, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:644995/FULLTEXT01.pdf

(Hämtad 2018-08-21).

Nilsson, J & Axelsson, M. 2013. “Welcome to Sweden…”: Newly Arrived Students’

Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes∗.

http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=19&sid=158846f4-57d5-4d80-8ef7-41a936ae6853%40sessionmgr102 (Hämtad 2017-12-15).

Reidun Carlsson & Claes Nilholm, 2004. Demokrati och inkludering – en begrepssdiskussion. http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:32675/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-06-25).

19

Skolverket, 2011. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. (Hämtad 2018-06-05).

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Skolverket. 2015. Introduktion till ett språkutveklande sätt i SO-ämnen.

https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/A rtiklar/M4_gr_01A_01_Hajer.docx (Hämtad 2017-12-15).

Skolverket. 2017. Organisera för nyanlända elever.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/organisera-for-nyanlanda-elev (Hämtad 2017-11-20).

Skolinspektionen. 2017. Utbildning för nyanlända och asylsökande elever.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/nyanlanda-elever/ (Hämtad 2017-11-20).

Svensson, Lisa. 2016. Så lär du dig språk bäst. SVT Nyheter.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-lar-du-dig-sprak-bast (Hämtad 2018-08-29).

Torrestad Karlsson, Joakim. 2014. Kunskap och lärande ur en nyanländs perspektiv (Examensarbete i pedagogik). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Box 300 40530 Göteborg.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38498/1/gupea_2077_38498_1.pdf (Hämtad 2017-11-13).