Kartläggning av skolpatrullverksamheten i Sverige

V T1 notat

Nr 67-1995

Titel: Kartläggning av skolpatrullverksamheten i Sverige 1995

Författare: Barbro Linderoth Nils Petter Gregersen

Avdelning: Trafikantutbildning/Information Projektnummer: 40015 Projektnamn: Skolpatruller Uppdragsgivare: Skyltfonden div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4.1 4.2 4.3 VTI Notat 67-1995 BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT

Kommuner med och utan skolpatruller Skolor med och utan skolpatruller

Kommunernas engagemang i skolpatrullverksamheten SLUTSATS

LITTERATURREFERENSER

Bilaga 1 Skolor som har skolpatruller uppdelat på län och kommun Bilaga 2. Frågeformulär till ansvarig för trafiksäkerheten i skolan

Bilaga 3. Aktuellt från skolöverstyrelsen, 1974/75. Riktlinjer och anvisningar för skolpatrullverksamhet

1. BAKGRUND

Skolpatrullverksamhet har förekommit i Sverige de senaste 45 åren. 1974 angav dåvarande Skolöverstyrelsen att syftet med skolpatrullverksamheten är bl a att skapa en organisation som kan tillförsäkra skolans elever större säkerhet på väg till och från skolan (SÖ, 1974). Ur riktlinjer och anvisningar för skolpatrullverksamhet från Skolöverstyrelsen, 1974, angavs även att Skolstyrelsen bör ständigt vaka över möjligheterna att föreslå andra åtgärder i syfte att öka trafiksäkerheten som t ex förändringar av trafikmiljön runt respektive skola i samråd

med byggnads/gatukontor och polis. Skolstyrelsen bör inför varje läsår överväga huruvida

verksamheten är erforderlig eller ej (SÖ, 1974).

Vi vet inte vilken omfattning skolpatrullverksamheten har idag. VTI har därför fått medel från

Vägverkets Skyltfond för att bland annat mäta den nuvarande omfattningen av denna

verk-samhet. I en tidigare studie (Nilsson, 1990) har skolpatrullverksamheten beskrivits utifrån skolstyrelsens och kontaktpersonemas perspektiv. Därav framgår att skolpatrullverksamhe-ten halverats på 15 år (från 1975 till 1990). Detta bedömdes i rapporskolpatrullverksamhe-ten vara en ganska lång-sam avveckling med tanke på skolöverstyrelsens riktlinjer. Resultaten visade att de viktigaste orsakerna till att kommunen inte har skolpatruller är att trafiksituationen inte kräver sådan verksamhet. De kommuner som har haft skolpatruller tidigare, men upphört med verksam-heten har ändrat i trafikmiljön och/eller bedömt verksamverksam-heten som olämplig av ansvars- och hälsoskäl.

Det förekommer diskussion mellan engagerade parter om skolpatrullerna skall finnas eller ej. De som är kritiskt inställda till verksamheten hävdar att arbetsmiljön är olämplig för barnen. Det är fel att utsätta barnen för olycks- och hälsorisker genom avgasutsläpp och buller från bilarna (Boström, 1984, bilaga 4). Den ständigt ökande trañkmängden kan inge oro och rädsla, dessutom kan det ifrågasättas om det är lämpligt att låta barnen stå ute i regn och kyla. Det finns även risk för att barnen blir nonchalerade av äldre elever eller vuxna, vilket kan ha en negativ inverkan på självförtroendet (Björklid, 1995). De som är positivt inställda till verk-samheten hävdar däremot att barnen utvecklar sitt ansvarstagande. De bidrar också till trafik-säkerheten och genom deras närvaro dämpas bilarnas hastighet. Andra skäl som redovisas är att skolpatruller utgör föredömen för de yngre barnen, skolpatrullerna står som levande var-ningsmärken och att det förekommer önskemål från eleverna själva (Nilsson, 1990).

2. SYFTE

Syftet med föreliggande delstudie är att kartlägga den nuvarande omfattningen av skolpatrull-verksamheten.

Studien ingår som en första del i en mer omfattande studie av skolpatrullverksamheten, där den viktigaste delen är intervjuer med barn som är engagerade som skolpatruller. Som

komplement till intervjustudierna kommer också observationsstudier att göras på ett urval

platser där det finns skolpatruller. Dessutom kommer bilarnas hastigheter att mätas med och utan skolpatruller.

3. METOD

För att kunna mäta omfattningen av den nuvarande skolpatrullverksamheten skickades en enkät till samtliga kommuner (för närvarande 288) i landet. Enkäten som adresserades till ansvarig för skolans trafiksäkerhet, innehåller frågor om det finns skolor som har, har haft eller aldrig haft skolpatruller. En lista över varje enskild kommuns grundskolor kopierades ur Årsbok för skolan, 1995 och medsändes som bilaga till enkäten. Den trañkansvarige på kommunen ombads att fylla i siffran 1 vid den/de skolor som har skolpatruller, siffran 2 vid den/de skolor som har haft, men upphört med skolpatruller och siffran 3 vid den/de skolor som aldrig har haft denna verksamhet. Enkäten innehåller även en fråga om vilket engage-mang som kommunen har/har haft vad beträffar skolpatrullverksamheten.

Enkäten skickades till kommunerna i mitten av augusti 1995. Påminnelseenkät skickades sedan i slutet av september 1995. Samtliga kommuner har svarat på enkäten. De flesta har svarat per brev, med undantag för 15 kommuner som svarat per telefon.

4. RESULTAT

4.1 Kommuner med och utan skolpatruller

Resultaten Visar att det förekommer skolpatrullverksamhet i 88 av landets 288 kommuner, dvs 30,6% (tabell 1). Det har skett en minskning av verksamheten med 5% (från 1990 till 1995). En tidigare kartläggning (Nilsson, 1990), visade att skolpatruller fanns i 103 av 284 kommu-ner, dvs 36,3 %.

Det finns flest kommuner med skolpatrullverksamhet i landets södra och mellersta delar, medan förekomsten är mycket ringa i den norra delen av Sverige. Av de kommuner som har skolpatruller återfinns de flesta i Stockholms, Östergötlands, Kristianstad och Malmöhus län. I Stockholms län har 18 av länets 25 kommuner skolpatruller, i Östergötlands län 9 av länets 13 kommuner, i Kristianstads län 8 av länets 13 samt i Malmöhus län har 11 av länets 20 kommuner denna verksamhet (bilaga 1). I figur 1 är samtliga 88 kommuner med skolpatruller inprickade.

Tabell 1. Kommuner med eller utan skolpatruller

Antal Procent Kommuner som har skolpatruller 88 31 Kommuner som inte har skolpatruller 200 69

Totalt 288 100

Figur 1. Karta Över kommuner som har skolpatruller. En prick är en kommun (n=88).

4.2 Skolor med och utan skolpatruller

I de svar som inkommit har man uppgett att 409 av landets 4488 grundskolor har skolpatrull-verksamhet, dvs 9,1 %. Variationen i antalet skolor med skolpatruller bland kommunerna detaljredovisas i bilaga 1.

Figur 2 och 3 visar andelen grundskolor i respektive län som har skolpatruller.

Sverige Stockholm Malmöhus Kristinstad Västmanland

Östergötland

Södermanland

Örebro

Uppsala Halland Skaraborg

Älvsborg

Västernorrland Jönköping Kopparberg Värmland Blekinge Gävleborg Kmmw Västerbotten Gotland Göteborg/Bohus Jämtland Kronoberg Norrbotten -4 b -' ! l 5 10 15 Procent

Figur 2. Andelen grundskolor i respektive län som har skolpatrullverksamhet

VTI Notat 67-1995

LÃN by Skolpotruu I 20to 25 (4) '54:' 15to20 (1) 10t015 (2) E 5t010 (4) I:) Ho 5 (8) I:) Oto 0(5)

Figur 3. Karta över andelen grundskolor i respektive län som har skolpatruller.

4.3 Kommunernas engagemang i skolpatrullverksamheten

Kommentarer från kommuner som aldrig haft eller upphört med skolpatrullverksamhet

De kommuner som aldrig haft skolpatruller uppger att det inte finns något behov av skol-patruller på grundav låg trafikintensitet eller att man vidtagit trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Den vanligaste orsaken till att man upphört med skolpatruller är ändringar/förbättringar av trafikmiljön.

Här följer exempel på orsaker, som de har uttryckts i enkätsvaren.

De skolor som har haft men upphört med verksamheten beror på en klart förbättrad miljö med gångtunnlar mm. i

Trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder som GC/tunnel/signalreglering,

Trafikljus på mest trafikerade ställen

Motorväg har fått annan sträckning .

9,

Genomfartstrafiken har letts utanför större tätorter . Skolorna ligger i vissa fall inne i bostadsområden. Fartbegränsande hinder i gatan

Vi har sett vissa risker med skolpatrull. På vissa skolor har tunnel byggts under vägen

Vi har bussvändor på bussarna till och från skolan

Avtal med bussbolaget så att bussarna är framkörda när eleverna kommer, dessutom är räcken uppsatta vid hållplatsen

Andra orsaker har varit att synpunkter har accepterats från målsmän ifråga om ansvar, hälso-skäl samt bortfall av skoltid. Viss betydelse har också lagts vid synpunkter som att skolpatrul-ler invaggar bilisterna i falsk säkerhet vilket leder till oförsiktighet. Man anger också bristande intresse från både elever och ansvariga eller avsaknad av forskning som säger att skolpatrullverksamhet ger resultat, vilket har resulterat i att man bestämt sig för att inte införa

verksamheten.

Man har diskuterat frågan och kommit fram till att ett för stort ansvar läggs på eleverna. Om det händer en allvarlig olycka mitt framför skolpoliserna blir skuldbördan för stor för de elever som är skolpatrull .

Skolpatrullema upphörde på uppmaning av polisen, därför att bilisterna inte respekterade de agerande eleverna, vilket inte alltid deras kamrater heller gjorde. Situationen kunde bli för farlig för skolpatrullerna.

I samband med högeromläggningen fanns skolpatruller. Under senare delen av 70-talet avvecklades verksamheten. Detta berodde delvis på att ansvarsfrågoma började diskuteras .

På 70-80-talet fanns skolpatruller. Upphörde trots att verksamheten var populär, på grund av att man ansåg att eleverna utsattes för fara och fick ta för stort ansvar .

Vi tycker att det är olämpligt att ställa våra barn i gathörnen och vid övergångsställen där bilarna spyr ut avgaser. Vårt beslut har varit av hälsoskäl. Eleverna har tidigare varit engage-rade men med åren har såväl föräldrar, elever och personal tyckt att med en miljöprofil på skolan kan man inte utsätta elever för avgaser på detta sätt

Några kommuner har uppgivit ekonomiska skäl till att verksamheten upphört.

Fanns tidigare men upphörde då skolan inte längre hade råd att arvodera en ansvarig lärare

som samordnare .

I en ansträngd ekonomi har bidragen dragits in

Alternativ till skolpatruller

Några kommuner uppger att skolan svarar för vakthållningen. Andra alternativ som uppgetts

är att man har anställt trafikvakter, arbetslösa ungdomar, medlemmar från PRO vid farliga övergångar.

Nyinskrivna barn följs i förekommande fall den första tiden av fritidspedagoger, detta för att lära sig den säkraste gångvägen mellan skola/fritidshem

Skolpatrullverksamheten avvecklades för många år sedan i samverkan med Hem och Skola. Skolan svarar nu för vakthållningen

Medlemmar från PRO svarar nu för bevakningen . Det finns anställda trafikvakter vid farliga övergångar . Arbetslösa ungdomar har engagerats som trafikvakter .

Har haft men upphört. Skolpatrullverksamheten avvecklades för många år sedan i samverkan med Hem o Skola. Skolan svarar för vakthållningen

Personalen på skolan har följt barnen till skolskjutsen och mött upp när barnen kommer på morgonen för att öka trafiksäkerheten

Kommentarer från kommuner som har skolpatrullverksamhet

Den vanligaste orsaken till att man har skolpatruller är att man anser att trafikmiljön kräver detta.

Här följer exempel på orsaker som de har uttryckts i enkätsvaren:

För säkrare skolväg finns skolpoliser i årskurs 8enligt ett rullande schema vid ett övergångs-ställe vid skolan .

Vi har två skolpatrullställen varje dag. Sammanlagt 6 st barn varje dag ur åk 5 och 6. Utbildning för dem i slutet av vårterminen och vid första skoldagen på höstterminen av en

polis.- Vi har en skolansvarig lärare som besöker skolpatrullema ca 1 gång i månaden och

för-hör sig om hur det går .

Vi har flera skolpoliser ur årskurs 6 som bevakar de närliggande övergångsställena på

mor-gonen. Verksamheten bedrivs av en ansvarig lärare som har 1 tim/vecka för sitt arbete. Polisen avtackar högtidligt eleverna vid skolavslutningen .

Vi har under många år haft skolpatruller där vi ansett att de behövs. Samtliga berörda är

nöjda med vår verksamhet. Det finns inga planer på att dra in verksamheten

Ett flertal kommuner uppger att ansvaret för skolpatrullverksamheten ligger på respektive skolområde i samarbete med polisen, som även utbildar skolpatrullerna. En lärare är oftast ansvarig för verksamheten. Det är vanligast att årskurs 6 utbildas för patrullverksamheten, men även elever ur andra årskurser finns med som skolpatruller, exempelvis klasserna 4, 5, 8 och 9.

Den ekonomiska delen av verksamheten svarar oftast kommunen för genom skolpatrull-elevemas utrustning, kontaktlärarens arvode samt belöning för såväl höst- som vårtermin. Någon kommun uppger dessutom att olika företag sponsrar verksamheten.

Vi har årskurs 6 elever som varje år sköter patrullverksamheten. Skolvärdinnan ansvarar och utbildar dessa i samråd med polisen.

Verksamheten bedrivs av en ansvarig lärare som har 1 tim/vecka för sitt arbete .

Pengar finns avsatta i budgeten för att utrusta och driva verksamheten Uppmuntrar verksamheten ekonomiskt

Kommunen har arvoderat ansvariga för verksamheten

5. SLUTSATS

Skolpatrullverksamheten har minskat sedan 1990. Då hade 36% av kommunerna skolpatrul-ler, vilket framtill nu har minskat till 31%. De viktigaste skälen till varför man slutat är bättre trafikmiljö och omsorg om barnens hälsa.

Trots att skolpatruller finns i 31% av kommunerna så är det bara 9% av landets grundskolor

som har denna verksamhet.

10

LITTERATURREFERENSER

Aktuellt från skolöverstyrelsen. Riktlinjer och anvisningar för skolpatrullverksamhet. SÖ, 1974.

Björklind, P. Skolpatrullverksamheten i Sverige. Mål och motiv förr och nu.

Lärarhögsko-lan i Stockholm. Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, 1995.

Boström, C. Skolpatrullers verksamhet ur miljösynpunkt. Statens Naturvårdsverk. FM, 1984.

Nilsson, B. Skolpatruller, En kartläggning/beskrivning av verksamheten i Sverige. VTI-meddelande 615, Linköping 1990.

Bilaga 1

Bilaga 1. *Skolor som har skolpatruller uppdelat på län och kommun.

Län/kommun

Invånar-

Totala

Antal

Andel

Antal antalet grund-

grund-grund- skolor skolor med

skolor med skol- skolpatruller patruller Stockholms län 1.686.230 581 147 25 % Botkyrka 69.225 28 4 14 Danderyd 28.245 17 2 12 Ekerö 20.359 12 1 8 Haninge 63.948 26 5 19 Huddinge 75.537 28 2 7 Järfälla 57.638 24 8 33 Lidingö 38.368 13 1 8 Nacka 67.321 28 1 4 Norrtälje 49.402 32 3 9 Nynäshamn 22.536 14 3 21 Salem 12.963 5 4 80 Sigtuna 32.618 16 0 0 Sollentuna 53 .068 26 8 31 Solna 53 .509 1 l 0 0 Stockholm 692.954 154 84 55 Sundbyberg 3 1.074 7 O 0 Södertälje 81.489 33 3 9 Tyresö 35.126 14 2 14 Täby 57.992 25 12 48 Upplands-Bro 19.848 10 0 O Upplands-Väsby 35.764 15 0 _ 0 Vallentuna 23.061 9 0 Vaxholm 7.392 5 2 40 Värmdö 25. 193 14 0 0

Österåker

31.000

15

2

13

Uppsala län 283.006 135 - 9 7 % Enköping 36. 109 12 3 25 Håbo 16.5 14 9 0 0 Tierp 20.410 8 0 0 Uppsala 178.011 78 5 6

Älvkarleby

9.371

6

1

17

Östhammar 22.591 22 0 0 Södermanlands 259.199 131 16 12 % län Eskilstuna 89.850 34 12 35 Flen 17.440 12 1 8 Gnesta 9.648 5 0 0 Katrineholm 33.252 19 0 0 Nyköping 48.340 28 0 0 Oxelösund 12.325 9 3 33

Strängnäs

282.424

11

'0

0

Trosa 9.977 6 O 0 Vingåker 9.943 7 0 0

Östergötlands

411.212

220

32

15%

län Boxholm 5 .660 3 3 100 Finspång 23.133 16 0 0 Kinda 10.572 7 0 0 Linköping 128.610 56 15 27 Mjölby 26.217 16 2 13 Motala 42.947 25 1 4 Norrköping 121.028 58 5 9 Söderköping 13.840 1 1 3 27 Vadstena 7.676 5 0 0 Valdemarsvik 8.995 6 0 0 Ydre 4.308 4 ' 0 0

Åtvidaberg

12.664

7

2

29

Ödeshög

6.012

6

1

17

Jönköpings län

310.872

185

6

3 %

Aneby 7.269 9 O O Eksjö 18. 109 10 0 O Gislaved 27.702 18 0 O Gnosjö 9.822 7 O 0 Jönköping 113.557 51 5 10 Nässjö 30.736 20 1 5 Sävsjö 12.034 8 O O Tranås 17.880 10 0 0 Vaggeryd 12.420 14 ^ O O Vetlanda 27.810 20 0 O Värnamo 3 1.533 18 0 O Kronobergs län 179.649 105 0 0% Alvesta 19.813 12 0 O Lessebo 9.098 5 O O Ljungby 27.587 18 0 O Markaryd 10.706 6 O O Tingsryd 14.675 8 O 0 Uppvidinge 10.473 6 O 0 Växjö 71.396 38 0 O Älmhult 15.901 12 0 0 Kalmar län 242.528 143 2 1 % Borgholm 1 1.997 1 1 O O Emmaboda 10.544 7 O 0 Hultsfred 16.753 10 0 O Högsby 7.092 7 O 0 Kalmar 57.427 25 1 4 Mönsterås 13 .308 8 O O Mörbylånga 13 .784 7 O O Nybro 20.722 14 0 0 Oskarshamn 27. 162 13 0 O Torsås 8.017 4 O O Vimmerby 16.012 1 1 O O Västervik 39.710 26 1 4

Gotlands 57.751 40 0 0% Gotland 57.571 40 0 0 Blekinge län 151.853 85 10 1 % Karlshamn 3 1 .462 16 3 19 Karlskrona 59.753 32 7 22 Olofström 14.941 9 0 0 Ronneby 25.157 17 0 0 Sölvesborg 16.540 1 1 0 0 Kristianstad 293.245 161 32 20 % län

Bromölla

12.657

6

'3

50

Båstad 14.047 6 0 0 Hässleholm 49.458 29 7 24 Klippan 16.274 12 10 83 Kristianstad 72.985 39 4 10 Osby 13.586 6 2 33 Perstorp 7.456 4 3 75 Simrishamn 20.414 1 1 0 0 'gomelilla 12.700 7 0 0 (Sistorp 13. 165 7 0 0 ångelholm 35 .658 16 0 0 Qrkelljunga 9.725 8 1 13 Östra Göinge 15. 120 10 2 20

Malmöhus län 800.122 311 70 23 % Bjuv 14.286 5 4 80 Burlöv 14.397 7 O O Eslöv 28.271 15 2 13 Helsingborg 1 1 1.853 38 8 21 Höganäs 22.874 9 7 78 Hörby 13.722 7 -O 0 Höör 13.419 8 0 0 Kävlinge 23.994 9 5 56 Landskrona 36.336 16 5 31 Lomma 17.485 9 O 0 Lund 94.234 42 0 0 Malmö 237.438 60 18 30 Sjöbo 16.639 10 0 O Skurup 13.789 8 O O Staffanstorp 18.604 10 0 O Svalöv 12.945 7 3 43 Svedala 17.991 9 2 22 Trelleborg 37. 141 17 12 71 Vellinge 29.056 1 l 4 36 Ystad 25.648 14 0 O Hallands län 264.607 133 8 6 % Falkenberg 38.624 23 ' O 0 Halmstad 82.103 37 5 14 Hylte 1 1.071 9 O 0 Kungsbacka 58.897 23 1 4 Laholm 23 .001 15 0 O Varberg 50.91 1 26 2 8

Göteborgs och 754.438 311 0 0 % Bohus län Göteborg 437.3 13 145 0 0 Härryda 28.242 16 0 0 Kungälv 35.372 17 0 0 Lysekil 15.401 9 0 0 Munkedal 1 1.070 9 0 0 Mölndal 53.292 7 0 0 Orust 15.025 10 0 0 Partille 31.502 1 1 0 0 Sotenäs 9.852 8 0 0 Stenungsund 19.483 1 1 0 0 Strömstad 10.870 10 0 0 Tanum 12.443 9 0 0 Tjörn 14.602 1 1 0 0 Uddevalla 48.43 1 22 0 0

Öckerö

1 1.440

16

' 0

0

Älvsborgs län

447.437

249

15

6%

Ale 25 .204 13 0 0 Alingsås 34.212 15 0 0 Bengtsfors 1 1.636 8 0 0 Borås 103.367 42 0 0 Dals-.Ed 5.412 5 0 0 Färgelanda 7.529 7 0 0 Herrljunga 9.823 10 0 0 Lerum 34.041 16 0 0 Lilla Edet 13 .268 9 0 0 Mark 33 .500 23 3 13 Mellerud 10.548 6 0 0 Svenljunga 11.316 13 0 0 Tranemo 12.552 8 1 13 Trollhättan 5 1.729 20 _ 7 35 Ulricehamn 22.917 16 0 0 Vårgårda 101.574 8 O 0 Vänersborg 36.463 20 4 20

Åmål

13.346

10

0

0

Skaraborgs län 279.246 155 9 6 % Essunga 6.100 4 2 50 Falköping 3 1.905 18 1 6 Grästorp 6.154 2 0 O

Gullspång

6.490

4

O

O

Götene 13.873 8 O O Habo 9.550 5 _ O O Hjo 9.207 6 O O Karlsborg 7.843 6 O 0 Lidköping 36.417 18 0 O Mariestad 24.764 16 0 O Mullsjö 7.498 4 O O Skara 181.736 9 O 0 Skövde 48.757 23 1 4 Tibro 1 1.180 8 0 O Tidaholm 13 .298 7 2 29 Töreboda 10.5 1 1 6 O 0 Vara 16.965 1 1 3 27 Värmlands län 285.220 188 3 2 % Arvika 27.035 20 3 15 Eda 9.344 9 O O Filipstad 13. 152 9 O O Forshaga 12.338 4 . O O Grums 10.342 7 O O Hagfors 15 .879 13 0 O Hammarö 14. 163 7 O 0 Karlstad 77.822 35 0 O Kil 12.3 88 8 O 0 Kristinehamn 25 .923 14 0 O Munkfors 4.726 4 O O Storfors 5 .293 4 O O Sunne 14.013 13 0 O Säffle 17.750 14 0 0 Torsby 14.981 18 0 O

Årjäng

10.121

9

0

0

Örebro län

275.532

157

19

12%

Askersund 12.320 1 1 0 0 Degerfors 12000 6 5 83 Hallsberg 16.610 1 1 0 0 Hällefors 8.992 6 0 0 Karlskoga 33000 13 7 54 Kumla 18.912 12 0 0 Laxå 7.35 1 7 0 0 Lindesberg 24.885 14 0 0

Ljusnarsberg

6.386

6

1

17

Nora 10.761 8 0 0

Örebro

124.164

63

6

10

Västmanlands län 260.932 127 25 20 % Arboga 14.572 9 1 1 1 Fagersta 13 .702 4 0 0 Hallstahammar 16.495 9 7 78 Heby 13 .935 10 0 0 Kungsör 8.528 5 0 0 Köping 26.341 13 0 0 Norberg 6.685 5 0 0 Sala 22.324 10 0 0 Skinnskatteberg 5.373 5 0 0 Surahammar 1 l .3 84 6 5 83 Västerås 121.593 51 12 24

Kopparbergs län 290.515 200 4 2 % Avesta 24.352 16 0 O Borlänge 47.623 27 0 0 Falun 54.793 27 0 O Gagnef 10.538 9 O O Hedemora 17.035 13 _ O O Leksand 15 .340 10 0 O Ludvika 28.607 18 3 17 Malung 11.441 13 0 0 Mora 20.892 17 0 O Orsa 7.352 6 O O Rättvik 1 1.399 9 1 11 Smedjebacken 13.139 1 1 O O Säter 1 1.948 7 O O Vansbro 7.764 9 O O

Älvdalen

8.292

8

O

O

Gävleborgs län 289.612 172 2 1 % Bollnäs 28.028 19 0 0 Gävle 89.561 40 0 O Hofors 1 1 .718 7 2 29 Hudiksvall 38.704 21 0 O Ljusdal 21.112 15 0 O Nordanstig 1 1.305 1 1 'O O Ockelbo 6.466 7 O O Ovanåker 13 .369 12 0 O Sandviken 39.607 21 0 O Söderhamn 29.742 19 0 O Västernorrlands 260.567 156 7 4 % län Härnösand 27.479 17 0 0 Kramfors 24.060 19 0 0 Sollefteå 24.412 20 2 10 Sundsvall 94.542 41 0 0 Timrå 1 8.824 10 0 0

Ånge

12.418

11

1

9

Örnsköldsvik 58.832 38 4 1 1

Jämtlands län 136.073 132 0 0 % Berg 8.577 10 0 O Bräcke 8.593 10 0 O Härjedalen 12.293 10 0 0 Krokom 14.785 24 0 O Ragunda 6.861 9 O O Strömsund 15.660 20 0 0

Åre

9.994

13

0

0

Östersund

59.310

36

0

O

Västerbottens län 258.171 196 1 1 % Bjurholm 2.865 5 O O Dorotea 3 .792 5 t 0 O Lycksele 14.228 16 0 O Malå 4.053 3 O O Nordmaling 8.215 10 0 O Norsjö 5.244 5 O O Robertsfors 7.789 7 O 0 Skellefteå 75.815 45 0 O Sorsele 3.480 4 O O Storuman 7.583 10 0 0 Umeå 97. 190 56 1 2 Vilhelmina 8.456 1 1 O O Vindeln 6.585 8 O O Vännäs 8.749 8 O O

Åsele

4.127

3

0

0

Norrbottens län 267.092 206 0 0 % Arjeplog 3.730 5 O O Arvidsjaur 7.879 6 O O Boden 30.570 25 0 O Gällivare 22.504 16 0 O Haparanda 10.937 1 1 O O Jokkmokk 6.594 5 . O O Kalix 19.210 16 0 O Kiruna 26.291 18 0 0 Luleå 69.794 39 0 O Paj ala 8.361 10 0 O Piteå 40.807 33 0 O Älvsbyn 9.452 8 O 0 Överkalix 4.739 7 O O Övertorneå 6.224 7 O O

*. Uppgifterna om befolkningsstorlek är hämtade ur SCBs Statistisk Årsbok \95 .

Uppgifterna om antalet skolor i kommunerna är hämtade ur Årsbok för skolan 1995 .

Ytterligare 2 kommuner har tillkommit under 1995, nämligen Bollebygd i Älvsborgs län och Fjugesta i Örebro län. Ingen av dessa kommuner har skolpatruller.

Bilaga 2

Frågeformulär till ansvarig för trafiksäkerheten i skolan

Frågor avseende skolpatrullverksamhet

1. ,x Finns det någon form av skolpatrullverksamhet i kommunen? Markera

fram-för varje skola i den bifogade listan en siffra enligt följande:

1 = har skolpatruller 2

3

har haft, men upphört 5 har aldrig haft skolpatruller

2. Har kommunen engagerat sig i frågan om skolpatrullverksamheten?

Cl Nej

D Ja. På vilket sätt? ... .. O 0 0 0 C 0 0 O 0 O i 0 O 0 O I O 0 0 0 o n 0 0 0 0 o 0 O 0 i O 0 0 0 0 l l I 0 I 0 i O O 0 0 O 0 O 0 0 I C O i O 0 0 O O I i 0 0 0 i 0 O U O t O i O 0 0 O C 0 l C O 0 O O i C O O O O 0 i 0 i 0 0 i 0 0 I O 0 O O l 0 0 O 0 0 c 0 I 0 0 O 0 a .0 . l O O O O O O l O i O O C C Q O O O I O O O O O O C O I O 0 O O O O O O I O i I 0 O O O O O O i D I C O U O I O O O O 0 C O O O O O C Q 0 O I O O O O O O O U O O O O O O C O O O O O O O O O C C C O U O C O O 0 U . O O i O C O C O O O O O .0 0 i 0 l i 0 C 0 0 0 i 0 0 O C l i o 0 o o 0 c o 0 c o c 0 0 0 I i O O O O 0 0 I 0 0 0 0 i O l O 0 0 c 0 O 0 O 0 0 c 0 O 0 0 0 i O O O 0 l i 0 0 I O O O O 0 O I O O I 0 O I 0 O 0 O l 0 O i l O 0 O 0 O O 0 0 0 O i I i 0 O O 0 O I i O 0 0 0 0 I. 0 0 0 0 0 0 0 l 0 C C 0 O 0 l i 0 i 0 0 0 0 i o a l 0 i o0 O 0 O O 0 0 O O l 0 0 0 0 o c 0 0 0 n O I 0 0 i 0 i 0 O 0 O 0 O O i i l 0 0 i 0 O O I 0 c l 0 O 0 l i 0 0 0 i i 0 O 0 O 0 0 0 0 O 0 0 i O O O l O O 0 i O I O i l i i 0 O 0 I 0 i c I. O O i O O D O i O 0 D I O Q O 0 i lO 0 O O O 0 O O O i O l I l U O 0 l l i C O O C C D I C C O O 0 O i C O O C l O O 0 i O C I O O O O O O C i 0 C O O O I O O O U O O i O O O O O O l C O O I O O C O D O O O C C D O I O l O O C O O i O C O D. l a 0 O 0 i O i i 0 O O l i l 0 o 0 0 0 a i 0 l u 0 o o i c 0 O 0 0 0 O i i i o 0 O O i i 0 O i 0 0 i 0 O I l O i 0 0 O O 0 I 0 I O O 0 i I o 0 0 0 O i 0 0 0 0 0 O 0 i 0 i 0 O O 0 0 0 0 i c i 0 O 0 0 0 l 0 O i O D O O O i I i I O O i 0 u0.0 O O I O i O i O l 0 0 O O O O O i O I O O C 0 0 O O I O ii i O O 0 O O I I O O i O i O O O O O l O C l i 0 O O I O O O C C C O U U l O i O O C O O O i l O I l O O i i O C O l O I O I C O O l O 0 O O O O O O C O C O O l O O C i O O I O C C 0. I O 0 O 0 I I 0 0 0 l I 0 i D 0 0 c ci 0 0 0 0 0 0 n 0 0 0 0 0 c O 0 0 o i i 0 i i 0 0 l O I i 0 O D 0 i I 0 O O 0 0 0 0 i 0 0 O O 0 O 0 0 0 0 O i 0 I i 0 a 0 0 0 O O 0 0 i 0 I 0 I D 0 l 0 O 0 o 0 n 0 o 0 0 O i D 0 O 0 0 O O 0 O 0 O 0 O O oo l 0 O 0 0 C 0 0 I 0 I 0 i i O I O I 0 i 0 0 0 i 0 a n o c 0 0 o o i o o 0 0 0 0 u 0 0 I n 0 i 0 i i 0 i I I 0 0 0 0 0 0 i 0 o 0 i 0 O 0 c 0 i O i 0 o O O 0 i 0 O 0 l O 0 0 0 O i o 0 O 0 0 0 n 0 c i 0 i 0 I O c 0 i O O i O 0 O O 0 i 0 0 0 0 .0 O O C 0 O O D O O O I O 0 0 O O O O I i O I 0 O O O O 0 O O l O i i O I 0 I 0 O O O 0 O O O 0 O O l D O O i I O O I i O O . U C i O O O O C 0 I O l O O O O I i C O O C O C C O O O 0 O O I C O O i O C O I O O Q l 0 U O C i O O I O O O O C l O. I O O O 0 O I l l O O O O l O O O O D O O I O O D I l O O O O C Q O l I O l O O l O O O O O O O O i i O i I O i O O O C O O C 0 O O O I O O O O O O 0 i O l O C O O i O O O O 0 I O O O 0 O I O i O O I O O O C D C i i O I i i O O l l I O i O O. O n 0 0 i 0 0 0 0 00 0 i i O 0 i O 0 i I O i D 0 O 0 0 O 0 l i o I o i c 0 o 0 0 O O 0 l i 0 0 c I 0 0 0 O 0 O 0 O 0 0 0 O I o o D O O 0 0 0 u 0 l o 0 i i 0 0 O 0 O 0 0 0 0 0 i i 0 O 0 o O 0 0 l i C 0 i l 0 O O O I 0 0 O c 0 o 0 i 0 0 0 O .0 i I l O o 0 l O 0 o 0 i 0 l i o I 0 0 Q o o 0 0 o i 0 0 i 0 I i o 0 A i i D 0 I 0 n 0 0 n o 0 i 0 c n 0 0 o 0 i O 0 0 i O i O i I 0 O O 0 O u 0 o 0 o o a 0 c i a n 0 i 0 o 0 0 o 0 0 D l 0 0 o 0 0 i 0 i O O 0 I D 0 0 o c a0 0 0 0 i c a l 0 l. O O 0 0 0 0 0 0 l i o i I 0 o0 0 i a c 0 0 0 0 0 0I 0O I I c i l 0 0 0 o 0 0 0 0 0 0 0 0 o p o 0 i 0 i O 0 i o 0 0 I 0 O b 0 O I i 0 i 0 o 0 I a n 0 c 0 a i O 0 O O 0c O l O i I 0 0 D i O O 0 I 0 i 0 o i 0 O 0 c 0 0 0 0 l o 0 i 0 i a c .0 Tack för Er medverkan

Bilaga

3-aktuelltmåi

FRÅN SKOLUVERSTYRELSEN

Riktlinjer och anvisningar för skolpatrullverksamhet. 50 1974-10-10 50 förordar efter samråd med rikspolisstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk och Svenska Kommunförbundet att skolpatrullverksamheten organiseras och genom-förs i enlighet med i detta cirkulär angivna riktlinjer och anvisningar. Anvis-ningama tillämpas fro m läsåret 1975/76. då tidigare anvisningar (1968-05-06. ASO 1968/69: 3) upphör att gälla. Under en övergångsperiod fram till starten av läsåret 1975/76 får de nya anvisningarna tillämpas i lämplig utsträckning. Syfte '

Syftet med skolpatrullverksamheten är bla att skapa en organisation som kan tillförsäkra skolans elever större säkerhet på väg till och från skolan.

Skolstyrelsen bör ständigt vaka över möjligheterna att föreslå andra åtgärder :Elfte att öka trafiksäkerheten som tex förändringar av trafikmiljön t'tinl

respek-tive skola i samråd med byggnads/gatukontor och polis.

Skolstyrelsen bör inför varje läsår överväga huruvida verksamheten är erfor-Llerlig eller ej.

Var har sko/palrullcr inrättas?

Skolpalruller bör företrädesvis vara inrättade på sådana platser där eleverna måste korsa livligt trafikerad körbana samt eventuellt vid av- och påstignings-platser för skolskjuts.

När här sko/patrullverksam/:ct /örckomnm?

Skolpatrullverksamhet bör företrädesvis förekomma i anslutning till skoldagens början. förslagsvis under 20 minuter före första inringningen.' '

Under årskurs 1 -- elevernas inskolningsperiod - bör skolpatrnllverksamhet förekomma vid den tid eleverna kommer till skolan.

Om skolmåltidslokalcn ligger utanför skolområdet kan skolpatrullverksamhet i anslutning till lunchrasten bidra till att förbättra trafiksäkerheten för eleverna vid färd till och från skolmåltidslokalen.

Om så anses erforderligt kan skolpatrullverksamhet förekomma iiven under ;termiddagcn-.w . w \*

Skolans elever och deras föräldrar skall informeras om skolpatrullverksam-lieten och under vilka tider denna pågår.

'974/75224

Hur många skolpatrulhnedlmnnmr?

Antalet patrullmedlemmar bestäms med hänsyn till antalet fastställda postställen och behovet av antalet avlösningar. Patrullmedlemmar bör lämpligen tjänstgöra under högst fem dagar i följd varefter avlösning sker.

Skolelever bör tjänstgöra som patrullmedlemmar under högst en period (fem dagar) var fjärde vecka.

Uttag/ting av elever som sknipa/rullm(VI/i'mnmr

Efter information om skolpatrullverksamhcten för berörda föräldrar och elever. uttas erforderligt antal frivilliga elever till verksamheten. I varje enskilt fall skall förälders skriftliga medgivande inhämtas. Till medlemmar i skolpatrullen bör anlitas clever ur de högsta årskurserna. dock lägst ur årskurs 6.

I vissa fall kan det vara olämpligt att låta skolelever tjänstgöra i skolpatruller. Skolstyrelsen (rektor) bör efter samråd med Hem och Skola-föreningen och po-lis i sådana fall öv_e_r_yäga

att föreslå andra åtgärder som tex förändringar av trafikmiljön runt skolan efter sam'råd med byggnads/gatukontor och pais eller i

att _englgnguxna sonlñmedlemmar i skolpatrullen. En nära samverkan med

--_._-»-föräldrar eller_ cm och Skola-föreningen är nödvändig.

Exempel på situationer då Skolstyrelsen rekommenderas att vara synnerligen restriktiv i fråga om att låta clever tjänstgöra som skolpatrullmedlemmar;

0 Om den hastighet med vilken trafiken normalt framförs vid poststället är högre än 50 km/h

0 Om siktsträckan vid poststället understiger 100 meter

Om gångbana med kantsten mot körbanan saknas vid poststället eller om ett utrymme om minst 2 meters hredd saknas för patrullmedlemmen och de

vän----_.____

tande eleverna.

0 På inittrefug vars bredd understiger 2 meter

'VET öv'efgångsqällen i anslutning till komplicerade vägkorsningar ex fem-vägkorsning

Om trafikinLensitetcn under tjänstgöringstiden är så stor att ständig köhildning av fordon förekommer och trafiksignal saknas vid poststället.

Uttagningenjsiv skolpatrullmedlemmar för tjänstgöring under efterföljande läs-år sker senast under mitten av vläs-årterminen för att erforderlig utbildning skall kunna vara avslutad före maj månads utgång. I anslutning till skolstarten sam-las skolpatrullmedlemmarna för instruktion och viss repetition.

Ue/inilinner

:tv Skolstyrelsen utsedd ptrson (lärare. vaktmästare etc) med uppgift att under rektor leda skolpatrullverksamheten i sam-arbete med polisen.

Kontaktperson:

Patrullställe: gatukorsning, vägskäl c d där skolpatrullverksamhet bedrivs. Postställe: varje plats inom patrullstället där skolpatrullmedlem tjänstgör.

den sträcka framför postställe räknat i trafikens riktning, som

skall vara fri från rörlig fordonstrafik när gångtrafikant kan korsa körbanan. Säkerhetszoncn som fastställs efter samråd med polisen, kan förlängas under vinterperioden.

1974/7924 Anvisningar

.Samverkan .s'kulslyrclsc - lokal pufisslyrcls'c - Hem och Skola-/árcmug l .

w

Skolstyrelsen är huvudman för skolpatnillverksamhetcn. Det ankommer på Skolstyrelsen att i samråd med lokal polisstyrclsc och representanter för Hem och Skola-föreningarna bestämma vid vilka platser skolpatruller skall inrättas.

Skolstyrelse (rektor), polisstyrelsc och Hem och Skola-förening samrådet' i fråga om planläggning och övervakning av verksamheten samt utbildning av skolpatrullmedlemmar.

Skolstyrelsen

o utser kontaktperson för skolpatrullverksamhcten vid skola. där sådan verk-samhet förekommer

inhämtar föräldrars medgivande för elev att få fullgöra uppgift i skol-patrull

registrerar personer som fullgör skolpatrulluppdrag

sörjer för att skolpatrullmedlemmarna är olycks- och ansvarsförsäkradc vid tjänstgöring och att information om villkoren för denna försäkring delges berörda skolpatrullmedlcmmar och deras föräldrar

o svarar för att skolpatnillmcdlemmarna utrustas enligt gällande anvisningar. Polisstyrelscn

samrådet' med skolstyrelsen (rektor) och Hem och Skola-föreningen om patrullställen och föreslår da'rvid postställe och säkerhetszoncr

medverkar vid utbildningen av skolpatrullmedlemmar

samarbetar med skolan i frågor om övervakning av

skolpatrullverksamhc-ten.

Arbetsuppgi/Icr i den enskilda sko/un

Skolledningen (eller kontaktpersonen för skolpatrullverksamhetcn) vid den

en-skilda skolan har att att att '-0 at r o at att att

leda skolpatrullvcrksamheten enligt överenskommelse med lokal polisslyt'clsc och Hem och Skola-förening om verksamhetens omfattning,

med hänsyn härtill utta erforderligt antal skolpatrullmedlcmmar samt in-hämta förälders skriftliga medgivande i de fall elever tjänstgör i skolpatrull, organisera och leda utbildningen av skolpatrulltnedlemmar,

tilldela skolpatrullmcdlemmar postställen och fastställa tjänstgöt'ingstidcr och tjänstgöringsperioder.

tillse att skolpatrullmedlemmarna är rätt utrustade, informera föräldrarna om skolpatrullverksamheten och

stödja_ stimulera och övervaka skolpatrullmcdlemmarna i deras verksamhet. Skolpatrullmedlcmmarna har

att när körbanan inte är fri, dvs då fordon är i rörelse inom säkerhetszonen i

rikt-ning mot poststället. med utsträckta armar göra eleverna uppmärksamma härpñ,

l974/75: 24

att om en elev beter sig felaktigt vänligt påpeka detta.

i god tid vid anbefallt klockslag inställa sig på poststället, riktigt utrustad samt fullgöra uppgiften under fastställd tjänstgöringstid,

vid sjukdom ed anmäla förhinder för arbetets fullgörande enligt av skolan utfärdade anvisningar samt

snarast till kontaktpersonen eller skolledningen anmäla förhållanden som kan

att att

att

påverka tjänstgöringen vid poststället. Skolpatrullmedlem

får inte beträda körbanan annat än för att skaffa sig nödvändig överblick över denna eller då någon elev önskar hjälp att gå över.

får inte på något sätt ingripa i fordonstrafiken genom att tex stoppa trafiken. Skolpatrullnicdlc'nnnarnas utrustning

Skolpatrullmedlemmarnas utrustning utgörs av gulorange cape (bilaga 2)

patrullbevis (legitimationskort) undertecknat av representanter för skolan och polisen.

Vid nederbörd kan capen ersättas med regnrock av liknande färg då kom-pletterad med vitt koppel.

Försäkringsskvdcl

Skolpatrullmedlemmarna skall under tjänstgöring genom skolstyrelsens försorg vara erforderligt försäkrade.

Normalt skall skolans och/eller kommunens olycksfallsförsäkring för elever

under skoltid täcka skolpatrullmedlemmarnas olycksfallsrisker.

Kommunens anSVarsförsäkring täcker ansvarsfrågor eftersom skolpatrullmed-lem i sin verksamhet får anses likställd med arbetstagare.

Utbildning

Utbildningen av skolpatrullmedlemmarna organiseras och genomförs av skolan i samarbete med polisen.

Utbildningen beräknas omfatta tre lektioner jämte praktiska övningar vid minst två tillfällen.

Förslag till utbildningsplan. se bilaga I. Skolpatrullträ//ar

Sedan skolpatrullverksamheten kommit igång bör med lämpliga mellanrum an-ordnas sammankomster, varvid arbetet diskuteras. Självfallet bör någon delta från den lokala polisen och Hem och Skola-föreningen.

In/urmation till /uräldrar

Vid skolans föräldramöten samt i anslutning till Hem och Skola-föreningens verksamhet bör orientering fortlöpande lämnas om skolpatnillverksamheten. Det är härvid angeläget att polisen medverkar.

4 A Q ui -I I _

-l974/7S: 24 Bilaga / Utbildning av skolpotrullmedlemmor

För utbildning av skolpatrullmcdlemmar anslås tre lektioner, varav två lektioner förläggs till klassrum och en för studium av de trafikplatser där skolpatrullcn skall fullgöra sin uppgift.

Dessutom anslås tid för praktiska övningar tillsammans med äldre kamrat vid

minst två tillfällen.

Utbildningen genomförs under april-maj.

Vid läsårets början bör skolpatrullmedlemmarna ges en kort repetition av vad som behandlats i utbildningen.

Exempel på utbildningsprogram Material för utbildningen Lektion 1 Kontaktpersonen Lektion 2 Kontaktpersoncn och polis Lektion 3 Polis Praktisk träning

Utbildningsmaterial från statens trafiksäkerhetsvcrk Handboken .Skolpatrulh

Skisscr över skolans patrullställen

Skolpatrullverksamhetens innebörd och ändamål.

a) Hur är skolpatrullverksamheten organiserad vid vår skola och vid vilka trafikplatser tjänstgör skolpatruller?

Begreppen patrullställe . »postställm och »säkerhetszon-. Begreppen diskuteras med stöd av skisser över de aktuella trafikplatserna där skolpatruller skall tjänstgöra.

Allmän orientering om gällande regler för gångtrafikanter cch fordonsförare i samband med övergångSStälle för gå-ende. Diskussion om gång. och fordonstrafikanters riktiga beteende på de aktuella trafikplatserna. Ange om möjligt exempel på vanliga fel som trafikanterna gör.

d) Kort presentation av handboken »SkolpatrulI-. bV

C)

Uppgifter och uppträdande som skolpatrullmedlem. a) Vilka uppgifter har skolpatrullen'?

b) Hur skall en skolpatrullmedlem uppträda? c) Hur skall en skolpatrullmedlem vara utrustad? d) Försäkringsfrågor

c) Kontakter med skola och polis. Rapportering.

Genomgång vid de olika patrullställena av skolpatrullcns upp-gifter.

a) Repetition i tillämpliga delar av skolpatt'ttllens uppgifter och uppträdande.

b) Säkerhetszon(er) och trafikriktningar vid patrullstiillet.

c) Skolpatrullmcdlemmarnas postställen och hur samarbetet mellan skolpatrullmedlemmarna lämpligen kan ordnas. d) Allmän orientering om patrullställets närmaste omgmting. Under tillsyn av kontaktperson eller polis.

Övningar vid skolans patrullställen under tid då .skolpatrull tjänstgör och tillsammans med erfaren skolpatrullmedlent

Avslutande diskussion.

'

J

1974/75: 24

Bilaga 2 Skolpatrullmedlemmamus utrustning

Statens trafiksäkerhetsverk har utformat .Beskrivning av skyddsanordning för skolpatrull vid övergångsställea.

Utrustningen beskrivs enligt följande

»Klädesplagg utformat som en regneape och utfört av plastväv i fluoresceran-de gulorange färg.

Utmed plaggets hela nedre del och som ett koppel över högra axeln skall finnas ett vitt fält e 50 mm brett och med e 5 mm svart bård. På G 6 olika ställen på det vita fältet skall finnas 200-300 mm långa och e 20 mm breda vita reflex-band.

Från plaggets halslinning skall framtill finnas en öppning C 200 mm lång vilken kan tillslutas med tryekknappar. Knapparna skall vara av rostfritt ma-terial.

På plaggets vänstra framsida kan ett märke monteras. Märket skall vara var-ningsmärket »Barm med trekantsidan e 90 mm.:

Den idag gällande utrustningen - vitt koppel och vita manschetter - får an-vändas under en övergångsperiod fram till starten för läsåret 1977/78.

Statens trafiksäkerhetsverk kommer att medverka till att kommunerna under våren 1975 kostnadsfritt erhåller den nya utrustningen i ett antal som motsva-rar antalet postställen vid respektive skola. Kontakt kommer att tas med skol-styrelserna angående formen för distribution av denna utrustning.

Skolpatrullutrustningen kommer att saluföras av bla NTF. Segelbåtsvägen 7, l l? 64 STOCKHOLM tel 08/13 13 40.

Bilaga 4

ARBETSHANDLING

STATENS NATURVÅRDSVERK PM Tekniska avdelningen 1984-09-26 Trafikenheten '-*u. Bd Carl-Elis Boström

Skolpatrullers verksamhet ur miljösynpunkt

Kungl Skolöverstyrelsen utgav 1953 i samarbete med Nationåföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande en handbok med titeln Trafikundervisning, Handbok för lärare. I denna utfärdades anvisningar om skolpatrull-verksamheten. Denna innebär i korthet att några äldre elever stod och skyddade sina skolkamrater vid över-gångsställen till starkt trafikerade gator. Skolöver-styrelsen har sedermera utarbetat speciella anvisningar för denna verksamhet (ASÖ 1974/75z24). Formellt avgör rektor i rektorsområde om skolpatrullverksamhet skall förekomma eller ej.

Naturvårdsverket har ej möjlighet att bedöma vilken effekt skolpatrullerna har haft ur trafiksäkerhets-synpunkt men vill ta upp deras verksamhet ur miljö-synpunkt. Mycket talar för att barn och äldre utgör s k riskgrupper vid exponering för luftföroreningar. Barn har oftare lungvägsinfektioner och annorlunda lung-funktion än vuxna. Vad beträffar effekten av buller på barn har man inte idag någon detaljkunskap vad gäller upplevelsen av buller. I undersökningar har man dock funnit att förhöjt blodtryck iakttagits hos barn som vistades i bullriga miljöer och att dthade svårare att klara av skolan och en sämre mental utveckling.

Starkt trafikerade vägar ger upphov till buller- och avgasproblem. Intill en väg och anslutning till en korsning med ca 15 000-20 000 fordon per dygn är den ekvivalenta ljudnivån ca 73 dBA och maximala ljudnivån

ca 96 dBA.

Halterna av koloxid är 20-35 mg/m3 (timmedelvärde) och

av kvävedioxid 200-250'ug/m3 (timmedelvärde). En

arbetsgrupp inom Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat på basis av den kunskap som finns rörande bullers störande inverkan rekommenderat ett riktvärde utomhus på högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå dagtid.

p Beträffande luftföroreningar har WHO på motsvarande sätt bl a rekommenderat följande värden:

Koloxid: ' 10 mg/m3 (8h) Bör ej överskridas

30 mg/m3 (1h)

-

"

-Kvävedioxid: 190-320 ug/m3 (1h) som inte bör

överskridas mer än en gång per månad.

Bilavgaserna innehåller även andra ämnen som bly, kolväten, partiklar med hälsoeffekter som i dag ej är fullständigt kartlagda. Särskilt när det gäller bly har barn utpekats som en riskgrupp beroende på att bly kan ge upphov till störningar i det centrala nervsystemet som medför minskad inlärningsförmåga och intelligens.

Barn som utsätts för bilavgaser löper större hälso-4 risker än vuxna eftersom de har större andningsvolym per kg kroppsvikt, vistas närmare avgasutsläppen och har en kropp som är känsligare till följd av att barnet

0

En samlad bedömning ger vid handen att det finns en stor risk att de rekommendationer beträffande god miljö som utgetts av WHO ej uppfylls intill korsningar vid starkt trafikerade vägar. Skolpatruller arbetar ofta intill korsningar. Med de kunskaper vi har om bil-avgaser och buller så är dessa problem störst strax före korsningar beroende på det varierande körmönster

som förekommer här med accelerationer, retardationer

och tomgångskörning.

Skolpatrullernas verksamhet, åtminstone intill starkt trafikerade vägar, måste ur miljösynpunkt betecknas som tveksam. Det är för övrigt något absurt i tanken att barnen skall skydda sig mot något som de inte själva åstadkommer. Bakgrunden till skolpatrullernas verksam-het är en förlegad trafikfilosofi från 1950-talet där trafikens negativa miljöeffekter inte ifrågasattes. Skolpatrullernas verksamhet bör således ses över.

Följande frågeställningar är då av intresse:

- Vid vilka gator och intill vilka korsningar före-kommer sådan verksamhet? Vid gator och vägar med trafikflöden större än 5 000-10 000 fordon per dygn är verksamheten tveksam ur miljösynpunkt. Vid gator med ringa trafik borde den kunna accepteras om det är motiverat ur trafiksäkerhetssynpunkt.

- Vad kan man göra för att ersätta skolpatrullerna? Exempel på sådana lösningar är signalreglerade kors-ningar, separering av trafiken från skolområdet, hastighetsbegränsningar etc.

- Om övervakning behövs vid ett övergångsställe kan