SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå”Att motivera till förändring”
En studie om hur fritidsledare kan vara ett stöd i elevers gymnasieval
”Motivate for change”
A study about how youth recreation leaders can be a support for pupils in their upper secondary school application
Göran Jonsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Robin Ekelund
Sammanfattning
Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella
motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.
Nyckelord: Fritidsledare, Känsla av sammanhang, Skola, Studie- och yrkesvägledning, Gymnasieval.
Förord
Först och främst vill jag tacka respondenterna för deras engagemang och villighet att bli intervjuade. Jag vill även tacka min handledare Robin Ekelund för snabb återkoppling och konstruktiv kritik.
Jag hade inte kunnat skriva detta examensarbete utan stödet från min familj. Jag vill även tacka några ensamskrivande studiekamraters uppmuntrande ord, vilka har bidragit till att hålla motivationen uppe under resans gång.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Disposition ... 7
2 Kunskapsbakgrund ... 8
3 Tidigare forskning ... 10
3.1 Meningsfull fritid ... 10
3.2 Ungas känsla av sammanhang ... 11
3.3 Elevers gymnasieval ... 11 3.4 Sammanfattning ... 13 4 Teori ... 14 4.1 KASAM ... 14 4.2 Begrepp ... 15 4.2.1 Begriplighet ... 15 4.2.2 Hanterbarhet ... 15 4.2.3 Meningsfullhet ... 15
4.2.4 Komponenternas inbördes relation ... 16
4.2.5 GMR (generella motståndsresurser) ... 16
4.3 Kritik mot KASAM ... 16
4.4 Teorins tillämpning ... 17
5 Metod ... 18
5.1 Metodval ... 18
5.2 Urval ... 19
5.3 Etiska ställningstaganden ... 21
5.4 Datainsamling och analysmetod ... 22
6 Resultat och analys ... 23
6.1 Fritidsledarens arbete med elevers fritid ... 23
6.2 Elevers känsla av sammanhang ... 25
6.3 Elevers gymnasieval ... 27 6.4 Sammanfattning ... 31 7 Diskussion ... 32 7.1 Resultatdiskussion ... 32 7.2 Metoddiskussion ... 35 7.3 Teoridiskussion ... 35
7.4 Förslag till vidare forskning ... 36
Referenslista ... 37
Bilagor ... 40
1. Inledning
Utbudet av gymnasieutbildningar är stort och det är lätt för unga människor att känna vilsenhet i denna djungel av valmöjligheter. För att kunna genomföra välgrundade val erbjuds elever hjälp i form av studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013, 11).
Vägledningen delas in i vad som brukar kallas vid och snäv vägledning (Skolverket. 2013, 11, 13). Med vid vägledning menas att elever får del av undervisning och får erfarenheter om sådant som rör studier och yrkesval. Det innefattar praktik, studiebesök och undervisning. Snäv vägledning handlar om vägledningssamtal med studie- och yrkes-vägledaren, där elever får information och vägledning om studie- och yrkesval.
Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar. I Skolverkets (2013) allmänna råd
Arbete med studie- och yrkesvägledning får skolorna råd om hur de kan arbete med studie-
och yrkesvägledningen. Skolverket skriver (2013, 9): ”Råden riktar sig till offentliga och enskilda skolhuvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare, lärare samt annan personal i samtliga skolformer där studie- och yrkesvägledning enligt bestämmelserna ska förekomma.” Bland råden nämns hur elevers perspektiv kan vidgas samt hur deras självkännedom kan utvecklas (Skolverket 2013, 26, 27). Skolverket (2013, 29) skriver att personalen kan ta stöd av studie - och yrkesvägledaren i sitt arbete med studie- och yrkesvägledning.
I ljuset av studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar vill jag få en förståelse för den påverkan som skolpersonal som inte arbetar specifikt med vägledning kan ha på elevers gymnasieval. Bland skolpersonalen har fritidsledare en särställning, eftersom de möter elever på rasterna och har en annan typ av relation till elever än vad exempelvis lärare har. Lärare ansvarar för undervisningen medan fritidsledare har till uppgift att skapa mening och sammanhang för elever på raster och under håltimmar. Enligt skolverket ska elever verka i en trygg miljö som befrämjar lärande (Skolverket 2016,10).
Varför undersöker tar jag just fritidsledarens perspektiv på meningsfull fritid relaterat till gymnasievalet? Under min sista VFU-period i studie- och yrkesvägledarutbildningen väcktes min nyfikenhet kring frågor som rör fritidsledares arbete på skolor. Jag var placerad på två högstadieskolor i Göteborg och på dessa skolor samarbetade fritidsledarna med
studie- och yrkesvägledaren kring framtidsfrågor och gymnasievalet. På den ena skolan var fritidsledaren delaktig i skolhälsoteamet och arbetade aktivt med frågor som rörde elevers närvaro, skolresultat och gymnasieval. Ur min erfarenhet föddes en önskan att vilja undersöka fritidsledarens roll på skolan och ta del av fritidsledarens syn på den vida studie- och yrkesvägledningen. Jag funderade kring detta i relation till elever i gymnasievalsprocessen i grundskolans senare år.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. Syftet utmynnar i tre frågeställningar:
• Hur ser fritidsledare på att skapa en meningsfull fritid för elever i grundskolan? • Hur ser fritidsledare på elevers känsla av sammanhang?
• Hur delaktiga känner sig fritidsledare i elevers gymnasieval?
1.2 Disposition
Examensarbetet är indelat i sju kapitel. I det inledande kapitlet får läsaren del av studiens syfte och frågeställningar. Därefter ges en bakgrundsbeskrivning av yrket. I kapitel 4 redovisas den tidigare forskningen. Detta följs av en diskussion av teori i kapitel 4, där jag också redogör för de begrepp som kommer användas i analysen. Resultatet redovisas i kapitel 6 som följer tre teman som handlar om elevers fritid, elevers känsla av sammanhang samt gymnasievalet. I kapitlet analyseras resultatet i ljuset av vald teori och valda begrepp. Avslutningsvis diskuterar jag i kapitel 7 resultat och analys och undersöker hur väl jag svarat på studiens frågeställningar. Diskussion kring resultatet görs och jämförs med tidigare forskning. Jag diskuterar även metodval och föreslår vidare forskning. Därefter avslutas examensarbetet med referenslista och bilagor.
2 Kunskapsbakgrund
I detta kapitel ges en övergripande bakgrundsbeskrivning av fritidsledaryrket.
Fritidsledarutbildningen är förlagd till folkhögskola och samordnas av Fritidsledarskolorna som är en samarbetsorganisation för Sveriges fritidsledarutbildningar (Fritidsledarskolorna 2010, 4). Enligt utbildningsplanen är utbildningen på minst 80 veckor där kursdeltagaren bland annat förkovrar sig i beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga teorier (Fritidsledarskolorna 2010, 4, 5). Kursdeltagaren ska därigenom få ”förståelse och insikt i enskildas och gruppers möjligheter med avseende på makt, delaktighet, resurser och trygghet.” Därtill läses ämnen såsom ledarskap och metodik. Kursdeltagaren får även göra verksamhetsförlagt lärande i 12 veckor.
I studien Vart tog de vägen? (Fritidsledarskolorna 2017, 7) har en enkätundersökning gjorts där fritidsledare svarat på frågor om var de arbetar efter examen. 44% av deltagarna som avslutat fritidsledarutbildningen 2016 och som var kommunalanställda hade skolan som arbetsplats. 35% arbetade på fritidsgårdar. Övriga arbetade inom andra områden. Enkätsvaren visar att kommunen är den största arbetsgivaren och inom kommunen är skolan den största arbetsplatsen En betydande del av de fritidsledare som arbetar kommunalt arbetar med andra ord i skola. De fritidsledare vars arbetsplatser har privat eller annan huvudman ser fördelningen mellan arbetsplatser annorlunda ut.
Vad fritidsledare arbetar med beskrivs i Fritidsledarskolornas utbildningsplan där det står att fritidsledarens fokus ska ligga på ”människors inneboende resurser och på det som är positivt” (Fritidsledarskolorna 2010, 4). Vidare ska fritidsledaren ”lyfta fram fritidens värde och möjligheter för människors välbefinnande” samt att med utgångspunkt från individens möjligheter och tillsammans med andra ”stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening” (Fritidsledarskolorna 2010, 4).
I en platsannons från Vetlanda kommun gällande en tjänst på en grundskola beskrivs fritidsledarrollen och vad som efterfrågas:
Som fritidsledare hos oss är du en viktig del av elevernas vardag. Tjänsten innebär mycket elevkontakt och innebär att du sätter deras välmående och personliga
utveckling i centrum. […] Uppdraget innefattar att planera och genomföra fritidsaktiviteter under elevernas håltimmar och raster […] samt ta ansvar tillsammans med eleverna för kioskverksamheten på skolan. Fritidsledaren ska se varje elev, stärka elevens tilltro till sin egen förmåga att lära och utifrån sin roll stimulera elevens lärande. Som fritidsledare är du en del i skolans trygghetsteam och elevhälsoteam. (Vetlanda kommun 2018).
Som kvalifikationer nämns fritidsledarutbildning eller likvärdig utbildning. Exempel på vad en likvärdig utbildnings skulle kunna vara anges inte i annonsen. För att komma till fråga för tjänsten bör den sökande vara flexibel, initiativrik, ha god organisationsförmåga samt kunna arbeta självständigt.
Fritidsledare kan ges olika titlar beroende på arbetsplats och uppdrag (Fritidsledarskolorna 2017, 9). De kan bland annat arbeta som elevcoach, fritidspedagog och trygghetsvärd. I en platsannons från Göteborgs stad utlyses tjänsten som trygghetsvärd till en grundskola (Göteborgs stad 2016). Förutom att trygghetsvärden ska skapa en trygg miljö för eleverna ses hen som en bro till annan skolpersonal samt till elevernas föräldrar. Enligt annonsen ska den sökande vara utbildad fritidsledare eller ha ”motsvarande gymnasiekompetens” (Göteborgs stad 2016).
Båda dessa annonser beskriver ett socialt arbete på skolor och ger en bild av fritidsledarens arbetsuppgifter. I båda fallen krävs ingen specifik utbildning. Den som bedöms ha en utbildning likvärdig fritidsledarutbildningen kan söka tjänsten.
3 Tidigare forskning
I detta kapitlet redogör jag för tidigare forskning tematiserat utifrån syfte och frågeställningar. Avslutningsvis summerar jag och resonerar kring den tidigare forskningens relevans för min studie.
3.1 Meningsfull fritid
Yoshitaka Iwasaki och Tristan Hopper (2017) diskuterar vikten av en meningsfull fritid i relation till ungdomar i riskzonen i artikeln Leisure, engagement, and meaning-making
among high-risk youth. Författarna beskriver hur ett meningsfullt liv är en nyckelfaktor i
skapandet av hälsa och mänsklig utveckling (Iwasaki och Hopper 2017, 324). Författarna diskuterar ett forskningsprojekt i Canada med ungdomar i riskzonen och hur fritidsaktiviteter kan skapa ett meningsfullt liv (Iwasaki och Hopper 2017, 327, 335). Med högriskungdomar menas ungdomar med problem såsom fattigdom, hemlöshet, psykiska problem och problem av sociala samt andra slag. Artikeln baseras på resultatet av ett forskningsprojekt där faktorer bakom högriskungdomars engagemang i en meningsfull fritid har undersökts. Ungdomarna medverkade i grupp för att genomföra aktiviteter tillsammans med ungdomsledare. Aktiviteterna kunde vara av konstnärlig art. Därefter blev ungdomsledare intervjuade om dessa möten.
Resultatet visar att positiva förändringar kan göras när ungdomar trots olikheter arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål (Iwasaki och Hopper 2017, 332). Det var även viktigt för ungdomarna att känna att de kunde delta och vara öppenhjärtiga utan att känna sig dömda. En slutsats som drogs i studien var att meningsfulla fritidsaktiviteter bidrar till livskvalitet och en positiv utveckling hos ungdomar i riskzonen (Iwasaki och Hopper 2017, 336).
Vikten av bra förebilder för unga framkommer i en studie av Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt, som i Becoming the role model: youth recreation leaders, occupational choice
förebilder (Fejes och Dahlstedt 2017, 1). Författarna har använt begreppen ”being”, ”doing” och ”becoming” i sina analyser.
Studien visar att studenternas egna erfarenheter av goda förebilder har lett fram till en önskan att själva vara goda förbilder för unga (Fejes och Dahlstedt 2017, 8). Författarna synliggör vikten av att ha goda relationer med unga samt frågar sig vad som händer om fokus mest ligger på problemfyllda ungdomar och vad som då händer med de som faller utanför dessa ramar (Fejes och Dahlstedt 2017, 9, 10).
3.2 Ungas känsla av sammanhang
Bitte Modin et. al. (2011, 130, 131) skriver i Psychosocial working conditions, school sense
of coherence and subjective health complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area en studie om skolungdomars stress och hänvisar till Antonovskys
teori känsla av sammanhang. Författarna menar att stress kan vara en naturlig del av livet men att den kan vara skadlig om negativ stress pågår under lång tid.
Studien har genomförts med 7930 elever i Stockholm som går i nian. En kvantitativ metod har använts för att ta fram statistiska data som sedan har analyserats (Bitte Modin et. al. 2011, 313, 132). Resultatet visar att elever som upplever en saknad av kontroll över sin situation och samtidigt har höga krav ställda på sig, mår sämre än de som upplever att de har kontroll (Bitte Modin et. al. 2011, 136). De hänvisar till Antonovskys teori och skriver att resultatet överensstämmer med slutsatsen att personer som menar att de upplever livet som meningsfullt och förståelig också har lättare att hantera stress, något som i sin tur leder till god hälsa och välmående.
3.3 Elevers gymnasieval
I Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för
gymnasievalet diskuterar Alexandru Panican, Torbjörn Hjort och Teres Hjärpe (2014, 178)
gymnasiet har förändrats i och med skolans avreglering på 1990-talet. En förändring som har inneburit ökat utbud av gymnasieutbildningar.
Enligt författarna finns en politisk vilja att öka kvaliteten på gymnasieskolan i Sverige. Dock menar de att det stora antalet val ställer ökade krav på både elever, föräldrar och skolpersonal. Socioekonomiska faktorer spelar in i gymnasievalet, men exakt hur gymnasievalet påverkas fattas det kunskaper om (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 179). Författarna skriver att det finns elever som är säkra på gymnasievalet och andra som inte är det (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 181, 186). Ett val kan även vara mer eller mindre genomtänkt. Författarna diskuterar den snäva vägledningen och det arbete studie- och yrkesvägledare gör. Det är den snäva vägledningen som efterfrågas av elever och ges utifrån elevens unika behov (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 181).
Artikeln baseras på en studie där studie- och yrkesvägledare har intervjuats om sitt arbete med vägledning. De beskriver hur det stora utbudet av gymnasieutbildningar gör att elever får allt svårare att göra sina val (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 184). De ökade utbudet ställer även ökade krav på den som ger vägledning (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 182). Tiden som ägnas åt att ge varje elev personlig vägledning beskrivs som begränsad (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 187). Författarna beskriver gymnasievalet och dess upplevda svårigheter, både för elever och för studie- och yrkesvägledare. Slutsatsen är att eleverna behöver stöd i gymnasievalsprocessen och att stödet måste ges utifrån elevernas behov (Panican, Hjort och Hjärpe 2014, 185, 186).
I artikeln The role of the regular teacher in a whole school approach to guidance
counselling in Ireland beskriver Lucy Hearnea och James Galvin (2015, 229, 230) hur en
mer integrerad syn på vägledning har varit gällande på Irland sedan 1990-talet. Författarna beskriver hur vägledaren samarbetar med annan skolpersonal i planerandet och genomförandet av vägledningen samt hur även läroplanen inkluderas i vägledningen.
I artikeln redogörs för en studie om lärares roll i vägledningen som hela skolans ansvar. Bland annat användes en kvalitativ intervjumetod med lärare där man fann att elevers framgång hängde samman med skolans helhetssyn på utbildning (Hearnea och Galvin 2015, 233). Även själavård angavs som ett viktigt element samt att skolan vidtagit åtgärder mot mobbning (Hearnea och Galvin 2015, 234). I diskussionsavsnittet framhålls hur skolan intar en helhetssyn på elevers lärande (Hearnea och Galvin 2015, 235). Författarna
beskriver hur lärarna arbetar med traditionell undervisning men också tar rollen som själavårdare. Syftet med vägledning som hela skolans ansvar på Irland är bland annat att eleverna ska kunna växa socialt, emotionellt och utbildningsmässigt (Hearnea och Galvin 2015, 236).
3.4 Sammanfattning
Den tidigare forskning som redovisas i kapitlet är den grund jag använder för min studie. I forskningen synliggörs högriskungdomars behov av meningsfull fritid samt visar hur ungdomar ser på möjligheterna att kunna vara öppenhjärtiga och inte bli dömda av de vuxna. I en annan studie framställer fritidsledare sig själva som föredömen och viktiga vuxna i elevers liv.
I en studie om ungdomars stress hänvisar författarna till Antonovsky teori om känsla av sammanhang och drar slutsatsen att det finns ett samband mellan upplevelse av låg kontroll och att må dåligt i skolan. Att elever behöver stöd i gymnasievalet synliggörs i en studie, där författarna drar slutsatsen att de många alternativa utbildningsvägar som finns skapar problem för elever när de ska välja gymnasiet. I en annan artikel belyses fördelar med att vägledning är hela skolans ansvar. Slutsatsen att elever behöver stöd sammanfaller med mina frågor i inledningskapitlet om vad fritidsledare gör för att uppfylla sin del i studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar.
4 Teori
I detta kapitel diskuteras Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) som kommer användas i analysen av empirin.
4.1 KASAM
Teorin känslan av sammanhang, (förkortat KASAM) är utvecklad av Antony Antonovsky (1923-1994) som var professor i medicinsk teori. Hans forskning riktade sig främst till människor med sjukdomsproblematik. Han menade att svåra livssituationer lättare kan hanteras om man har hög känsla av sammanhang. Teorin används inom sjukvården och inom stresshantering.
I Hälsans mysterier skriver Antonovsky (2014, 28) om uppfattningen att människor kan beskrivas som antingen friska eller sjuka. Han menar att det finns en uppdelning mellan de som menar att sjukdom kan undvikas genom att människor hålls friska, och de som har uppfattningen att sjukdom måste botas. Antonovsky föreslår ett salutogent perspektiv på människans hälsa där fokus ligger på människors upplevelse av hälsa. På så vis skiljer det salutogena synsättet mot det patogena synsättet, som försöker finna förklaringar till människors ohälsa. Enligt det salutogena perspektivet befinner sig människor någonstans på en skala mellan att vara frisk och att vara sjuk och ska därför varken klassas som friska eller sjuka (Antonovsky 2014, 38). Antonovsky menar att man ska titta på människans hela historia och inte bara på sjukdomar, samt menar också att stress inte nödvändigtvis är av ondo, utan är något som finns i människors liv och därför inte alltid måste motarbetas (Antonovsky 2014, 39).
Med bakgrund av det salutogena perspektivet utvecklade Antonovsky sin teori KASAM. Enligt Antonovsky kan människor genom känsla av sammanhang hålla sig på den friska delen av skalan mellan hälsa och ohälsa (Antonovsky 2014, 42, 43).
4.2 Begrepp
I detta avsnitt förklaras komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som är de tre framträdande komponenterna i KASAM och som används i min analys av empirin. Därefter redogörs för komponenternas inbördes relation och betydelse för KASAM. Avsnittet avslutas med en beskrivning av begreppet GMR (generella motståndsresurser) som jag kommer använda i analysen.
4.2.1 Begriplighet
Komponenten begriplighet handlar om att uppfatta omvärlden och sig själv som begripliga (Antonovsky 2014, 44). Oavsett om de stimuli personen möter är förutsägbara eller inte måste de gå att förklara. Antonovsky menar att om människor får erfara hur saker hänger ihop och även får sådant som upplevs främmande förklarade för sig så stärks känslan av begriplighet (Antonovsky 2014, 156). Även när människor möter svåra motgångar kan ändå motgången te sig begriplig, så länge motgångarna är förutsägbara och går att förklara (Antonovsky 2014, 44, 45).
4.2.2 Hanterbarhet
Enligt Antonovsky syftar komponenten hanterbarhet på de resurser människor kan ta hjälp av för att möta de krav som ställs på dem (Antonovsky 2014, 45, 46). Med resurser menas resurser de själva förfogar över eller människor eller andra de känner förtroende för. Det kan vara en partner, vänner eller andra personer som betyder något för dem. När en person upplever hanterbarhet känner hen sig inte som ett offer när motgångarna kommer.
4.2.3 Meningsfullhet
Enligt Antonovsky är komponenten meningsfullhet en motivationskomponent och syftar på sådant som är av betydelse för människor och som engagerar dem (Antonovsky 2014, 45).
Människor som upplever meningsfullhet tar sig an problem och ser dem som utmaningar ”värda att investera energi i” (Antonovsky 2014, 46).
Antonovsky menar att en människa kan uppleva meningsfullhet om verksamheten denne tar del i är socialt accepterad (Antonovsky 2014, 131). Ett exempel ges med hemmafrun som diskuteras i relation till medbestämmande och social acceptans. Hemmafruns arbete värderas enligt Antonovsky inte högt av samhället. Men om hemmafrun värdesätts av andra kan hemmafrun ändå ha hög känsla av meningsfullhet.
4.2.4 Komponenternas inbördes relation
Enligt Antonovsky (2014, 47) är komponenterna i KASAM sammanlänkade. Antonovsky ger exemplet med hur komponenterna hanterbarhet och begriplighet hänger ihop. För att en situation ska vara hanterbar förutsätts situationen också vara begriplig. Med andra ord, för att veta vilka resurser som behövs för att hantera en situation måste man först ha bilden klar för sig vilka kraven är. De svårigheter en människa möter blir lättare att hantera om hen upplever omgivningen som förutsägbar.
En människa kan även ha olika nivåer av de olika komponenterna (Antonovsky 2014, 48, 49). Antonovsky (2014, 50) menar att en person behöver ha hög KASAM i alla dess delar för att kunna hantera sina problem på ett framgångsrikt sätt.
4.2.5 GMR (generella motståndsresurser)
Antonovsky intresserade sig inte för sjukdomar som sådana, utan för hur det kommer sig att vissa människor klarar av att hantera stress trots motgångar. För att kunna motverka stressen menar Antonovsky att man kan använda något som kallas GMR (generella motståndsresurser) (Antonovsky 2014, 17). Genom GMR blir stressen mer begriplig. Exempel på GMR är pengar, jagstryka och socialt stöd.
4.3 Kritik mot KASAM
Antonovskys teori KASAM har fått kritik från forskare. I Korruptionen av den existentiella
Kumlin (1988, 7) kritiken och påvisar brister i Antonovskys teori. Kumlin diskuterar det ”salutogenetiska synsättet” (salutogena synsättet) och hur begreppet ställs mot det patogena synsättet. Kritiken vänder sig mot Antonovsky syn på de sociokulturella strukturernas betydelse för stark KASAM och att Antonovsky därigenom väljer att inte erkänna subjektets betydelse (Kumlin 1988, 13). Kumlin argumenterar för att man med Antonovskys teori inte alls lär sig om stresshantering och beskriver teorin som ”förvirrad” (Kumlin 1988, 23).
Kumlins hårda kritik av Antonovskys teori har även den analyserats och kritiserats av forskare. Marianne Cederblad diskuterar Kumlins kritik och nämner två exempel på studier som visar ett samband mellan psykisk hälsa och hög KASAM (Cederblad 1988, 47). Hennes exempel visar att teorin i nämnda fall gick att tillämpa framgångsrikt. I Patogen
analys av salutogenes diskuterar Kjell Hansson (1988, 49) Kumlins kritik mot Antonovsky
och skriver: ”Om man utgår från vad som är användbart i Antonovskys tankar skulle man komma fram till helt andra slutsatser än de Kumlin nu gör”.
4.4 Teorins tillämpning
Begreppen från KASAM kommer att användas som analysverktyg i analysen av empirin. Begreppen kommer inte att användas för att mäta en individs nivå av KASAM, exempelvis via ett formulär som individen får fylla i, såsom det beskrivs av Antonovsky (Antonovsky 2014, 110-123).
Jag har lågit syfte och frågeställningar styra valet av teori och jag menar att vald teori kan hjälpa mig till en förståelse för respondenternas syn på elevernas fritid, känsla av sammanhang och gymnasievalet och hjälpa mig att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.
5 Metod
5.1 Metodval
Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. För att få förståelse för respondenternas syn på dessa frågor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fritidsledare. Kvale och Brinkman (2014, 44) beskriver ett fenomenologiskt förhållningssätt som i kvalitativa intervjuer utgår från aktörens egna berättelser. Vald metod ger mig möjlighet att ställa utforskande och öppna frågor, för att på så sätt kunna ta del av respondenternas livsvärld.
Larsen (2009, 26, 27) diskuterar för- och nackdelar med kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder är begränsade i och med att antalet frågor redan är förutbestämda. Nackdelen är att om man efteråt kommer på att frågorna var för få till antalet kan man ha missat att få de svar man önskade. Man kan också ha ställt frågor om fel saker. Om fel frågor ställs innebär det enligt Larsen att studien inte har ”god validitet” (Larsen (2009, 26).
I en kvalitativ undersökning ges möjligheter till att ställa utforskande frågor. En nackdel med kvalitativa intervjuer är att de inte är generaliserbara. Om antalet respondenter är få till antalet blir det svårt att dra generella slutsatser. Begreppet generaliserbart problematiseras av Kvale och Brink som pekar på invändningar mot tanken på att ”vetenskaplig kunskap” alltid ska gå att generalisera” (Kvale och Brinkmann 2014, 310). De menar att varje fenomen har sina egna förutsättningar och är ”unika”.
Jag använde en semistrukturerad intervjumall där frågorna har tematiserats. En semistrukturerad intervjumall med öppna frågor ger respondenterna möjligheter att påverka svaren (Alvehus 2014, 83). Frågor kan dras bort eller läggas till beroende på vad respondenten svarar och det ges möjlighet till följdfrågor. Larsen skriver (2009, 86) att intervjuaren bör tänka igenom vad som ska frågas och hur frågorna ska ställas innan intervjun genomförs. Detta har jag tagit i beaktande under förberedelsen av intervjuerna.
Under arbetets gång har jag även reflekterat kring hur jag ska få så hög validitet och reliabilitet i studien som möjligt. Validitet handlar enligt Larsen (2009, 80, 81) om att ställa frågor relevanta för intervjun, medans reliabilitet handlar om noggrannheten i intervjuns genomförande och att undersökningen går att lita på. Genom att intervjua personer relevanta för studien säkerställs studiens validitet. Validitet uppnås enligt Larsen också när intervjuaren är flexibel och låter respondenterna välja sina svar och där svaren även kan få lov att ändras. Att respondenterna ges möjlighet till att komma med klargöranden ger också studien validitet (Larsen 2009, 27). Även hög reliabilitet har eftersträvats. Jag har försökt vara noggrann i beskrivningen av studiens genomförande. Hög reliabilitet kan enligt Larsen (2009, 81) nås genom att fler är inblandade i genomförandet av intervjuerna. Eftersom jag arbetat själv med examensarbetet och dess olika delar har jag också var den enda personen som genomfört intervjuerna.
Jag har eftersträvat att ställa specifika frågor under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2014, 47) skriver att specifika frågor ställs för att få respondenten att uttrycka sina åsikter i stället för att bara förmedla allmänt vedertagna uppfattningar i ämnet.
5.2 Urval
Syfte och frågeställningar har styrt urvalet. Jag väljer att intervjua personer som arbetar med elevers fritid på skolor, företrädesvis fritidsledare. Eftersom jag funnit att fritidsledare i regel inte finns medtagna på skolors kontaktsidor på internet har jag kontaktat skolors administrativa personal och bett dem hjälpa mig att få kontakt med fritidsledare. Den metod jag använde för att komma i kontakt med respondenterna liknar snöbollsmetoden. Enligt Larsen (2009, 78) innebär snöbollsmetoden att få tips på intervjupersoner via personer som är insatta i ämnet som ska studeras. I mitt fall rör det sig om personal som har kunskap om den arbetsplats där potentiella respondenter verkar. Jag använde personer som jag trodde hade bäst förutsättningar utifrån sin kunskap om skolorganisationen att förmedla kontakter med relevanta personer. I studien intervjuas endast respondenter som arbetar på kommunala skolor. Dock kontaktades både kommunala och privata högstadieskolor, men jag fick endast positiv respons från kommunala skolor.
Tre respondenter är kvinnor och tre är män. Eftersom jag inte använder ett genusperspektiv i analysen anonymiseras respondenterna så att könstillhörighet inte går att fastställas. Respondenternas olika erfarenheter och funktioner på skolorna bidrar med olika infallsvinklar och synsätt som ger bredd i studien och hjälper mig att besvara frågeställningarna. Respondenterna arbetssituation och utbildning är upptagna här:
• Respondent 1 arbetar på en högstadieskola och är utbildad fritidsledare på folkhögskola.
• Respondent 2 arbetar på en högstadieskola och är utbildad fritidsledare på folkhögskola.
• Respondent 3 arbetar på en högstadieskola och är ej utbildad fritidsledare. Respondenten har efter grundskolan läst treårigt yrkesgymnasium.
• Respondent 4 arbetar med årskurs 4-5 och har sin arbetsplats på en byggnad separerad från högstadieskolan. Respondenten är utbildad fritidsledare.
• Respondent 5 arbetar som trygghetsvärd på en högstadieskola där uppgifterna liknar en fritidsledares. Respondenten är ej utbildad fritidsledare utan har annan
eftergymnasial utbildning.
• Respondent 6 arbetar på högstadieskola och är utbildad fritidsledare på folkhögskola.
Intervjuerna genomfördes mellan 14 februari och 27 april 2018. Respondenternas arbetsplatser var förlagda till skolor i både vad som skulle kunna ses som socioekonomiskt starka områden respektive socioekonomiskt svaga områden i en stad i Västsverige. Endast fritidsledare eller personer som innehar en liknande funktion intervjuades. Vad som är en liknande funktion är en tolkningsfråga och jag lät respondenten själv ha tolkningsföreträde. Det är respondenterna som själva definierar sitt arbete och syftet med min undersökning är att ta reda på deras subjektiva åsikter. I examensarbetet används begreppet fritidsledare som ett samlingsbegrepp för att beskriva respondenternas yrke, även om respondenterna har skilda arbetsbeskrivningar och utbildningsbakgrunder. Kriteriet är att de själva beskriver sig som fritidsledare, vilket alla respondenter gör.
Ett homogent urval innebär bland annat att intervjua personer som liknar varandra eftersom det då blir enklare att jämföra svaren (Alvehus 2013, 69). Ett heterogent urval skapar å andra sidan djupare förståelse och ökad ”nyansrikedom”. Respondenterna i min studie liknar varandra såtillvida att de arbetar enligt samma grundpremisser, som är att vara med om att skapa en meningsfull fritid för elever på skolorna. Genom att intervjua personer som kan sägas likna varandra kan jag göra jämförelser och få del av fler aspekter av samma frågor. Men urvalet kan också ses som heterogent då endast tre av de sex respondenterna har fritidsledarutbildning. Sex respondenter är enligt min mening tillräckliga för att nå den ”mättnad” jag eftersträvar.
5.3 Etiska ställningstaganden
Jag har i förberedelser samt i genomförandet av intervjuerna, samt under skrivandet av examensarbetet, tagit hänsyn till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Enligt Vetenskapsrådet ska forskning hålla hög kvalitet och bedrivas på ett sådant sätt att individen inte tar skada, varken fysiskt eller psykiskt av sin medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 5). Därför har Vetenskapsrådets tagit fram tre etiska riktlinjer, nämligen informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). Informationskravet innebär att deltagaren får information om forskningens syfte och vad
en medverkan i forskningsstudien innebär för deltagaren (Vetenskapsrådet 2002, 7, 8). Deltagaren ska därtill få kännedom om hur och var resultatet redovisas. Med
samtyckeskravet menas att intervjun är frivillig (Vetenskapsrådet 2002, 9-11). Deltagaren
kan när som helst avbryta sin medverkan. Enligt konfidentialitetskravet ska deltagaren anonymiseras. Det betyder att ingen som tar del av forskningsresultatet ska kunna identifiera deltagaren. Enligt Vetenskapsrådet ska materialet presenteras på ett sådant sätt att identifiering på grund av detaljerar i berättelserna eller annan data inte ska kunna göras (Vetenskapsrådet 2002, 12, 13). Nyttjandekravet innebär att materialet endast för används i forskningen deltagaren medverkar i (Vetenskapsrådet 2002, 14).
Dessa fyra etiska riktlinjer har följts. Respondenterna har i förväg fått veta att intervjuerna spelas in och transkriberas. Jag har låtit respondenten får ta del av vad studien
handlar om. För att respondenternas svar inte ska kunna påverkas alltför mycket av studiens syfte, har jag i de flesta fall väntat till efter intervjun med att redovisat forskningens exakta syfte. De har även fått veta att deltagandet är frivillig och att det även är frivilligt att svara på frågor. De har därtill fått veta att de anonymiseras och att anonymisering även gäller arbetsplatser samt annan personal som nämns i intervjuerna.
5.4 Datainsamling och analysmetod
Datainsamlingen gjordes på respektive fritidsledarens arbetsplatser. Jag föredrog att göra intervjuerna i en för respondenterna känd miljö. Jag har spelat in ljud och fört korta minnesanteckningar.
Efter intervjuerna har intervjuerna transkriberats och tematiserats. För att få fram relevanta svar har datan bearbetats och en datareduktion gjorts (Larsen 2009, 98). Jag har tematiserat utefter valt undersökningsområde, syfte och frågeställningar. En narrativ analysmetod har använts för att få fram respondenternas berättelser (Kvale och Brinkmann 2014, 268). Datan har sedan analyserats utifrån struktur, intrig och genre.
I resultatdelen används citat för att låta respondenternas egna ord ges utrymme. I resultatkapitlet citeras respondenterna enligt de riktlinjer som återges i Kvale och Brinkmann (2014, 330, 331). Citaten ska vara relevanta och inte för långa. Jag använder skriftspråklig form efter att ha städat texten från upprepande ord och språkliga ljud.
Intervjueffekten kan göra att respondenterna blir påverkade av frågorna som ställs och av den som genomför intervjun (Larsen 2009, 27, 28). Intentionen har dock varit att ställa relevanta, utforskande frågor utan avsikt att påverka respondenterna åt någon riktning. Jag har även varit medveten om att själva vetskapen om att intervjuerna spelas in kan ha påverkat respondenternas svar.
6 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultatet som jag också analyserar utifrån KASAM och komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I analysen används begreppet GMR för att få en förståelse för de generella motståndsresurser som finns som kan vara till hjälp vid elevers hantering av stress. Jag tematiserar intervjuerna efter mina frågeställningar för att synliggöra respondenternas svar i relation till syftet. Svaren redovisas under den rubrik där jag uppfattar att de passar bäst. Dock är respondenternas svar mångdimensionerade och berör ofta flera ämnen samtidigt, såsom fritidsledarens yrkesroll, elevers situation på skolan, synen på kollegor, skapandet av en meningsfull fritid, elevernas känsla av sammanhang, gymnasievalet och framtidsfrågor. Det betyder att respondenterna ibland svarar på något som också kan höra hemma i ett annat avsnitt. Tematiseringen är gjord för att på bästa sätt synliggöra analysernas huvudpoäng.
6.1 Fritidsledarens arbete med elevers fritid
I intervjuerna synliggörs respondenternas syn på den egna yrkesrollen i relation till elevers fritid på skolan. Flera av svaren handlar om att skapa trygghet för elever. Respondenterna synliggör också sin roll i relation till annan personal och uttrycker vikten av att uppmärksamma elevers behov.
Respondent 2 jämför sitt arbete på skola med arbete på fritidsgård och menar att skolan är den arbetsplats där det ges bäst möjlighet att träffa ungdomarna regelbundet. Något som enligt respondenten inte sker på en fritidsgård. För respondenten är det viktigt att träffa ungdomar regelbundet för att få möjlighet att påverka dem. Komponenten meningsfullhet blir tydlig i följande citat: ”Det man vill få ut av jobbet och det är att forma ungdomar” (Respondent 2). Här synliggörs respondentens tankar kring vad som skulle kunna kallas fritidsledarrollens inre motor: nämligen att vara en person som formar ungdomar.
I respondenternas berättelser synliggörs hur en dag på skolan kan se ut med möten med rektor, skolpersonal, elever, föräldrar samt planering och genomförande av fritidsaktiviteter. Respondent 2 och 3 och 5 berättar om kaféverksamheter där det finns möjligheter för elever att umgås. Respondent 1 berättar om ett uppehållsrum där elever kan vara på rasterna. Genom att elever engageras i kaféverksamheten skapas meningsfullhet för dem vilket bidrar till att höja deras känsla av sammanhang.
Några av de egenskaper som respondenterna menar kännetecknar en fritidsledare är social kompetens, ödmjukhet, lyhördhet, att ha fingertoppskänsla och tänka utanför boxen. Men vad skiljer fritidsledarrollen från till exempel lärarrollen? Fritidsledaren har enligt respondent 4 ett annat förhållningssätt till elever jämfört med läraren, som enligt hen bara ”ser hur de presterar i klassrummet”. Enligt respondenten ser fritidsledaren elever utifrån dennes närvaro och fritid. Att fritidsledarrollen ses som annorlunda är något alla respondenterna ger uttryck för. Eftersom de träffar elever på rasterna har de möjlighet till djupare relationer med elever än vad annan personal har.
Respondent 2 synliggör hur situationen på skolan upplevs om respondenten är frånvarande. Efter att ha kommit tillbaka från sin frånvaro beskriver respondenten hur första åtgärden var att ”leta upp individer som inte hade skött sig” (Respondent 2). Att lugnet på skolan påverkas negativt när fritidsledaren är frånvarande är något som bekräftas av respondent 5 som berättar om hur slagsmål har ägt rum när hen varit frånvarande.
Respondenterna resonerar kring hur skolorna och även de själva har satt upp regler eleverna måste följa. Genom att elever måste följa ordningsregler skapas en hanterbar situation för hela skolan och för eleverna själva, vilket i sin tur bidrar till ökad trygghet. En höjning av komponenten hanterbarhet bidrar till ett högre KASAM för eleverna.
Respondent 3 synliggör stressen som blir en följd av höga krav både från eleverna själva och från omgivningen. För att skapa en hanterbar situation måste komponenten meningsfullhet stärkas. Eleven kan även använda resurser i form av människor de känner förtroende för att stärka sin känsla av hanterbarhet. Dessa två komponenter bidrar till att kraven blir mer begripliga. Antonovsky menar i sin diskussion om relationen mellan komponenterna att om något ska upplevas som hanterbart måste det också vara begripligt (Antonovsky 2014, 48).
Respondentens funktion som resurs synliggörs i hur respondenternas resonerar kring sin syn på incidenter:
Jag hör ibland incidenter. Läraren gjorde ingenting eller den gjorde ingenting. Alltså det här med att när man själv är utsatt vill man känna att det finns vuxna där som faktiskt ser en. (Respondent 1).
Här synliggör respondenten sin syn på att elever behöver omges av vuxna som ser till elevernas behov. Respondenten fortsätter: ”Jag tänker ju så. Trygghet och trivsel. Det är ledord tycker jag. Det får eleverna när man kommer till skolan man ska känna sig trygg man ska känna sig sedd” (Respondent 1).
Respondenten ställer lärarrollen i relation till den egna rollen som fritidsledare. Genom att påtala att ”läraren” inte gör något, samtidigt som respondenten betonar att ”trygghet och trivsel” är ”ledord” betonas en meningsfullhet i rollen som fritidsledare. Här synliggörs återigen något som kan beskrivs som fritidsledarens inre motor, nämligen en person i färd med att skapa något för eleverna. I det här fallet trygghet och trivsel.
Genom att analysera respondenternas svar framkommer en rad stressfaktorer för elever på skolorna. Genom sitt agerande framställer respondenterna sig själva som resurser som gör elevers stress hanterbara. Detta synliggörs när den egna rollen ställs i relation till andra roller på skolan som inte sköts. Respondenterna beskriver hur de skapar hanterbarhet och meningsfullhet genom att ha ordningsregler och att respondenten ”ser” eleverna, samt att eleverna engageras i kioskverksamhet. Genom sitt arbete med elevernas fritid beskriver respondenterna hur de skapar miljöer och aktiviteter som höjer elevernas känsla av sammanhang. Själva fritiden blir under fritidsledarens ledning en generell motståndsresurs då fritiden används för att skapa en lugn och trygg miljö och minska stressen på skolan.
6.2 Elevers känsla av sammanhang
Som nämnts i föregående avsnitt ses fritidsledarens trygghetsarbete som viktigt, inte bara för enskilda elever utan även för hela skolan. Respondenterna berättar om hur de är engagerade i elevernas hälsa. Tre av de sex respondenterna är på olika sätt involverade i
skolans elevhälsoarbete via elevhälsoteamet. De beskriver dagliga elevmöten och agerar om de upptäcker mobbing eller ogiltig frånvaro.
Respondenterna synliggör även olika faktorer bakom den stress som eleverna kan uppleva. Respondent 5 nämner vikten av trygghet för att eleverna ska kunna koncentrera sig på skolarbetet, och säger: ”Man kan ju inte koncentrera sig hundra procent på studier om man inte mår bra” (Respondent 5). Måendet blir här sammanlänkad med koncentrationsförmågan. Om eleven mår bra och kan koncentrera sig är det lättare för eleven att fokusera ”hundra procent” på studierna. Här identifierar respondenten stressen som kommer av att elever inte ”mår bra”.
Respondent 3 nämner elever som ställer höga krav på sig själva och är på grund av kraven stressade. Även föräldrar kan ställa krav på elever vilket respondenten menar bidrar till att öka stressen. När elever upplever att situationen inte känns begriplig eller hanterbar ökar stressen och känslan av sammanhang blir lägre, vilket i sin tur påverkar koncentrationen negativt.
Respondent 1 beskriver hur hen arbetar med att aktivt söka upp eleverna och inte vänta på deras initiativ, något som uppskattas av eleverna själva. Respondenten förklarar vad det uppsökande arbetet innebär för respondenten och eleverna:
Det är ju det att vara fritidsledare handlar ju, om att skapa relationer. Har du inte relationer så är det svårt. Det tror jag det är väl mottot. Alltså att relationsskapande arbete och att jobba med motivationen. Jag tror det är det man återkommer till. Och visa på att man är en förebild. En bra vuxen som finns där. (Respondent 1).
Förutom att arbeta med elevers motivation och ta del i ett ”relationsskapande arbete”, ser respondent 1 sig själva som en förebild. Av citatet framträder tre saker av betydelse för eleverna. För det första det relationsskapande arbetet som beskrivs som ett motto. För det andra att uttrycket ”jobba med motivationen” synliggör respondentens syn på motivation som något som kräver en arbetsinsats från berörda parter. Den tredje punkten i citatet handlar om respondentens syn på fritidsledaren som en förebild. Genom att beskriva sig som förebild ges ytterligare en dimension till att se fritidsledarrollen som en resurs för elever, något som eleven kan använda för att göra situationen mer hanterbar.
Respondent 3 berättar om hur hen delar med sig av berättelser ur sitt eget liv, och blir på så sätt en vuxen eleverna kan relatera till. Att respondenten använder berättelser kan ses
som ett sätt att ge eleverna en känsla av sammanhang, och genom att använda sig själv som exempel görs svårigheter som elever kan relatera till begripliga.
För att skapa trygghet åt elever med särskilda behov finns det på skolan, där respondent 5 arbetar, ett särskilt rum där dessa eleverna kan uppehålla sig mellan lektioner. För att det ska fungera betonas vikten av att det finns regler som alla måste följa. Respondenten förklarar: ”Blir det för fritt, det är oftast då man ballar ur liksom. Så en lugn miljö. Och det har vi skapat här i skolan” (Respondent 5). I citatet ställs ”Blir det för fritt” mot ”då man ballar ur”. Regler har enligt respondentens resonemang bidragit till en lugn miljö, något som också ökar känslan av sammanhang. Själva rummet blir en motståndsresurs för att mildra elevernas stress.
I ett citat från respondent 6 synliggörs elevernas behov av ett sammanhang: ”Alltså KASAM känslan av sammanhang. Alla behöver ett KASAM” (Respondent 6). Respondenten resonerar kring hur elevers önskan att passa in gör att de söker sig till ett sammanhang. Sammanhanget kan vara både bra och dålig för eleverna, beroende på vilken miljö eleven verkar i samt vilka individer eller grupper av individer eleven möter.
I respondenternas svar framträder bilden av fritidsledaren som förebild och en person som skapar menings och sammanhang för elever i en miljö som av respondenterna beskrivs som stressig. Fritiden på skolan blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs eleverna kan använda för att hantera stressen och skapa studiero.
6.3 Elevers gymnasieval
Respondenterna beskriver hur olika personer som arbetar på skolan har olika funktioner och att rollerna är fördelade efter det yrke personen har. Skolsyster tar hand om elever som är sjuka. Elever som behöver samtalsstöd går till kurator eller skolpsykolog. Skolans studie- och yrkesvägledare är enligt respondenterna ansvarig för vägledningssamtal med elever om gymnasievalet. I detta avsnitt synliggörs respondenternas roll i relation till studie- och yrkesvägledningen samt beskriver hur de bemöter elevers framtidsfrågor och frågor om gymnasievalet.
Respondent 1, 2 och 3 beskriver samarbetet med skolans studie- och yrkesvägledare som god. Respondent 4 berättar om hur samarbetet såg ut med skolans förra studie- och yrkesvägledare:
Förra studie- och yrkesvägledaren vet jag inte ens hur hon såg ut. Och förra årets nior när de valde gymnasium hade alla sina blanketter inne hos mig. Med det sagt ska jag inte säga att hon den förra gjorde ett dåligt jobb. Jag kan bara säga att jag vet inte vad hon gjorde för jobb. (Respondent 6).
I citatet framkommer att det tidigare inte förekommit något samarbete, samt att eleverna som är intresserade av gymnasievalet har gått till respondenten för att få blanketter. Här framställer sig respondenten som resurs som förvarar blanketter åt eleverna.
Respondent 1 erinrar hur skolans studie- och yrkesvägledares arbetstider har förändrats över tid. Längre tillbaka arbetade studie- och yrkesvägledaren heltid på skolan. Den bild som förmedlas av flera av respondenterna är att studie- och yrkesvägledaren bara närvarar några dagar i veckan på respondenternas skolor. Respondenten menar att om mer av studie- och yrkesvägledarens arbetstid vore förlagd på skolan så skulle det kunna bidra till att relationerna till eleverna stärktes. Respondenten beskriver vad en förbättrad relation mellan studie- och yrkesvägledare skulle kunna leda till:
När de vet vem man är så är det mycket lättare sen att gå till den personen för det är ju lite utlämnande att sitta med en person ensam på ett kontor och prata om man aldrig har träffats innan. (Respondent 1).
Respondenten nämner klassbesök som ett sätt för studie- och yrkesvägledaren att lära känna eleverna och beskriver sig som en länk mellan eleven och studie- och yrkesvägledaren. Om eleven inte vågar dyka upp på samtal kan fritidsledaren följa med. Att sitta hos en person som respondenten uttrycker ”aldrig har träffats innan” kan innebära stress för eleven, något som i respondentens resonemang kan motverkas av att studie- och yrkesvägledaren först skapar relationer till eleven. Respondentens roll i situationen skulle kunna ses som en resurs eleven kan använda sig av för att lindra stressen och vara en länk mellan elev och studie- och yrkesvägledare. Därmed kan vägledningssituationen bli mer hanterbar för elever.
I de fall där respondenterna inte samarbetar med studie- och yrkesvägledaren diskuterar de yrken och framtidsfrågor med eleverna. Respondent 6 menar att elevers syn på yrken
måste breddas. Respondenten ger exemplet på en elev som vill ha ett uniformsyrke efter att ha sett en dokumentär om yrket i fråga. Respondenten menar att eleven behöver få kunskap om vad ett uniformsyrke innebär samt för och nackdelar samt vilka steg som måste tas för att kunna arbeta inom det specifika yrket. Respondenten menar att om studie- och yrkesvägledaren hade varit närvarande alla dagar i veckan hade det bara varit att skicka dit eleven så hade eleven fått hjälp. Här framträder respondenten som en resurs som i sitt resonemang gör yrken begripliga för elever.
Enligt respondenterna samtalar elever ofta om framtiden med dem och uttrycker sin oro och sina funderingar över vad de vill studera eller vad de kan tänka sig arbeta med för yrken. De vill enligt respondenterna gärna höra fritidsledarnas åsikter om olika gymnasieskolor. Respondent 3 beskriver hur hen i diskussioner med elever utgår från vad som känns realistiskt utifrån elevernas talang, personlighet och betyg. Genom att resonera med eleverna om vad de kan tänkas passa till för yrken hjälper respondenten eleverna att vidga sina perspektiv och göra valen mer begripliga.
Samma respondent menar att en del elever mår dåligt på grund av att de har för högt ställda kvar på sig själva. Respondenten upplever även att höga betyg blir viktigare än elevers kunskaper och menar att det är bättre att välja gymnasieprogram utifrån sina egna förmågor. Respondenten synliggör hur jakten på höga betyg skapar stress hos elever. Hen menar att olikheter bör ses som något positivt och säger: ”Det måste finnas lite blandade människor i samhället. Inte bara en. Det ska inte bara komma ut en robot härifrån” (Respondent 3). Därigenom betonas komponenten meningsfullhet då elevens intressen och talang bör styra valet och där elevernas olikheter tillvaratas.
Hur menar respondenterna att socioekonomiska faktorer påverkar gymnasievalet? Respondent 4 arbetar på en skola som ligger i ett socialt utsatt område. Elever som bor där vittnar om hur de kommer i kontakt med narkotika, och respondenten beskriver vad det får för konsekvenser för elever och deras framtidssyn. Det finns enligt respondenten en romantiserad bild av kriminalitet vilket synliggörs i följande citat:
Varför ska jag gå skolan och få bra betyg när min kusin som är kriminell går runt med en guldkedja runt halsen och en fin bil liksom? Jag kan tjäna mina snabba pengar på det sättet i stället. Och det är svårt att motivera till utbildning ibland. Alltså inte hos alla naturligtvis men hos en del elever. Det är en väldigt svår utmaning. (Respondent 4).
Kriminalitet blir i citatet något som kan leda till belöningar i form av ”guldkedja” och en ”fin bil”. Respondenten synliggör utmaningen med att ”motivera till utbildning” i en sådan miljö. Drivkraften finns där, men gäller andra saker än studier. Genom att höja motivationen till studier, stärks komponenten meningsfullhet hos eleverna, vilket i sammanhanget är drivkraften bakom fortsatta studier. Att elever har en inre önskan att passa in framkommer av intervjun med respondent 6 där respondenten nämner elevers KASAM. Att begreppet användas tyder på en medvetenhet kring begreppet känsla av sammanhang som något som har en praktisk betydelse i skolan, då hög KASAM underlättar skolarbete och gymnasieval.
Respondent 3 synliggör att det är många elever som är tveksamma till vad de vill utbilda sig till. Respondenten hänvisar till det stora utbudet gymnasieutbildningar som en orsak till att det är svårt att välja. För att eleven ska få hjälp hänvisar respondenten till skolans studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren blir här en resurs eleverna kan använda sig av för att öka komponenten hanterbarhet och öka sin känsla av sammanhang när det gäller gymnasievalet. Att trygghet spelar in i gymnasievalet framkommer i följande citat: ”Det är en del som vet vad de vill. Och de har ju mer trygghet. De är ju lugnare märker man när de studerar för de vet vad de vill bli” (Respondent 3). Respondenten synliggör också sin egen del i att prata yrken och framtid med eleverna, vilket görs på daglig basis. Respondenten beskriver hur hen delar med sig av erfarenheter ur sitt liv och svårigheter i skolan under sin uppväxt och blir någon som eleverna kan relatera till. Respondenten kan därmed sägas bli en resurs i elevernas liv i relation till gymnasievalet.
Respondenterna beskriver ungdomars behov av goda förebilder och ser också sig själva som förebilder, men eleverna får även träffa andra sorters förebilder i form av personer som representerar olika yrkesgrupper. Respondent 1 berättar om före detta elever som bjuds in till skolan för att prata om sina karriärer. På två skolor är respondenterna involverade i planerna för en vecka med tema yrke och framtid där olika yrkesrepresentanter bjuds in att närvara. Respondent 6 som inte samarbetar med skolans studie- och yrkesvägledare har på eget initiativ bjudit in yrkesverksamma för att ge eleverna sin bild av de yrken de representerar. Genom att respondenterna medverkar till att eleverna får träffa yrkesverksamma som besöker skolorna och pratar om sina yrken bidrar det till att göra gymnasievalet mer begriplig för eleverna. Genom att komponenten begriplighet höjs blir
situationen mer hanterbar. Därmed höjs komponenterna begriplighet och hanterbarhet i elevernas KASAM.
Respondent 1 beskriver sitt arbete som fritidsledare som ett motivationsarbete och säger: ”Det är ju det det handlar om. Att motivera till förändring” (Respondent 1). Motivation är något som respondenten menar behövs för att skapa förändring. Det är också den komponent som likställs med komponenten meningsfullhet. Genom att arbeta med motivation så stärks elevernas KASAM.
Genom att respondenterna resonerar om yrken och gymnasieval med elever samt synliggör stressen som gymnasievalet kan innebära genom att vidga elevernas perspektiv, gör de också gymnasievalet begripligt för eleverna. Fritiden under fritidsledarens ledning kan i min analys ses som en motståndsresurs i relation till gymnasievalet.
6.4 Sammanfattning
I detta kapitel beskriver respondenterna sig som viktiga resurser i elevers liv och visar genom sina svar hur de medverkar till att skapa trygghet, ordning och struktur på skolan. Resultatet visar att det finns flera faktorer som enligt respondenterna skapar stress hos elever. Analysen synliggör hur respondenterna hanterar elevers stress genom sin närvaro, samtal och regler. Respondenten framställs därmed som en resurs som bidrar till att göra tillvaron hanterbar för elever och som uppmärksammar deras behov. I analyserna framkommer också hur respondenterna hjälper till att höja de olika komponenterna
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. På så sätt bidrar de till att öka elevers
KASAM. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som mildrar stressen kring skolarbete och gymnasievalet. Mer specifikt bidrar de till att göra gymnasievalet mer begriplig.
7 Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. Frågeställningarna är:
• Hur ser fritidsledare på att skapa en meningsfull fritid för elever i grundskolan? • Hur ser fritidsledare på elevers känsla av sammanhang?
• Hur delaktiga känner sig fritidsledare i elevers gymnasieval?
I analysen fann jag att fritidsledaren genom sitt arbete med att skapa en meningsfull fritid för eleverna framställer sig som resurser för eleverna. I resultatdelen berättar en respondent om hur hen förvarar blanketter på sitt rum som hade med gymnasievalet att göra. Det tyder på initiativrikedom hos respondenten och att respondenten har en helhetssyn på studie- och yrkesvägledning.
Respondenterna framställde sig själva som engagerade vuxna. I bakgrundskapitlet hänvisar jag till Fritidsledarskolornas utbildningsplan där det står att fritidsledaren ska ”lyfta fram fritidens värde och möjligheter” (Fritidsledarskolorna 2010, 4). Respondenternas intervjusvar visar av de arbetar med ”fritidens värde och möjligheter” och att de gör det genom sitt engagemang i sin yrkesutövning.
Något som synliggörs i min studie är stressen eleverna upplever som kommer av höga krav från skola och omgivning och eleverna själva. I min analys har jag visat hur olika komponenter av KASAM kan höjas för att på så sätt mildra stressen och skapa en högre känsla av sammanhang för eleverna. Respondenterna framställer sig själv som medvetna om elevernas stress samt beskriver vad de gör för att bemöta stressen.
En respondent tog initiativet till att söka upp elever och betonade vikten av att vara en förebild. Detta menar jag visar att förebilder behövs i skolan, särskilt i sammanhang när ungdomar lätt kan komma i kontakt med kriminalitet. Att vara en förebild är också fokus för artikeln Becoming the role model: youth recreation leaders, occupational choice and a
will to include (Fejes och Dahlstedt 2017, 1) där en studie med fritidsledarstudenter
synliggör fritidsledarens roll som förebild. Fritidsledarstudenterna nämner egna förebilder de haft i sina liv. En slutsats jag drar är att elever behöver goda föredömen som en del i att bli motiverade att studera. Detta menar jag är viktigt då eleverna annars hittar föredömen i andra personer. Om den unges förebild är kriminell så uppmärksammas därigenom eleven på ett alternativ till studier och arbete som är kriminalitet. Det som saknas i studien från 2010 är yrkesverksammas fritidsledares syn på att vara förebilder, vilket är något jag i min undersökning har försökt synliggöra.
Hur betydelsefull meningsfull fritid är för högriskungdomar synliggörs i artikeln
Leisure, engagement, and meaning-making among high-risk youth. I artikeln beskriver
ungdomarna själva hur viktigt det är att bli sedda av de vuxna. I ljuset av denna artikel kan de ungdomar som bor i problemområden och som deltar i meningsfulla fritidsaktiviteter i skolan öka sitt meningsskapande och sitt KASAM. En meningsfull fritid framställs alltså mer än att bara att ta ansvar för en rad fritidsaktiviteter. Min slutsats är att om eleverna ska uppleva mening med skolan bör fritiden på skolan fyllas med engagerade vuxna, där relationen till eleven är en förutsättning för att komponenterna i KASAM ska höjas. Denna höjning av KASAM ger positiva effekter på tryggheten, elevers studie samt på gymnasievalet.
Fritidsledaryrket framstår enligt min analys och tolkning som ett yrke som i vissa delar påminner om studie- och yrkesvägledarens yrke. Även om syftet med förekomsten av dessa båda yrken är olika så fann jag ändå vissa gemensamma nämnare. När respondenterna diskuterar framtid och gymnasieval med eleverna synliggörs deras önskan att vilja påverka eleverna i vad som skulle kunna uppfattas som ”rätt” riktning. Man kan ana en framåtrörelse här. Att medverka till att eleverna gör genomtänkta gymnasieval är något som studie- och yrkesvägledaren arbetar med. Även om respondenterna beskriver hur även de ibland talar med eleverna om gymnasievalet ser premisserna för de båda yrkesgrupperna olika ut. Kanske ett fördjupat samarbete mellan fritidsledare och studie- och yrkesvägledare
skulle kunna vara produktivt, som också en av respondenterna synliggör. Frågan är hur studie- och yrkesvägledaren i sitt arbete skulle kunna använda fritidsledaren som en resurs? Och vilken nytta skulle en fritidsledare ha av ett fördjupat samarbete med en studie- och yrkesvägledaren? Det menar jag är intressanta frågor, väl värda att fundera på.
I Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health
complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area (Modin et al.,
2011) publiceras resultatet av en studie som visar hur ungdomar lättare kan hantera stress om de upplever att de har kontroll. Min undersökning visar att hög känsla av komponenten begriplighet, som jag menar måste finnas om man ska uppleva kontroll, är en förutsättning för att kunna hantera den stress som gymnasievalet innebär för många elever. Det styrker återigen min uppfattning om betydelsen av komponenten begriplighet i något som kan kallas respondenternas stödjande funktion i elevers gymnasieval.
I Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för
gymnasievalet skriven av Alexandru Panican, Torbjörn Hjort och Teres Hjärpe (2014, 182,
184, 87) synliggörs elevers svårigheter med att valmöjligheterna till gymnasiet har ökat, samt visar hur det stora utbudet också är något som påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete. Tiden till personlig vägledning är begränsad. Det vekar som att åtminstone några av respondenterna tar på sig en informell studie- och yrkesvägledarroll och att detta härleds ur den inre motivation som respondenterna exemplifierat då de har beskrivit sina motiv till arbetet som fritidsledare. En respondent ansåg det viktigt att kunna påverka elever och valde därför en arbetsplats som gav hen de bästa förutsättningarna för att lyckas med sina intentioner. Sättet respondenterna pratar om framtiden och gymnasievalet med eleverna synliggör deras del i studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar.
I analysen framträder enligt min uppfattning komponenten begriplighet som en huvudkomponent i att mildra stressen kring gymnasievalet. Mer generell visar respondenterna genom hur de resonerar kring sitt arbete med meningsfull fritid och sammanhang att de gör fritiden till en motståndsresurs som mildrar elevernas stress och höjer deras KASAM. Att gymnasievalet blir begripliggjort samt att fritiden används som en motståndsresurs för elever som är stressade av gymnasievalet är de två huvudpoängerna i min analys.
7.2 Metoddiskussion
Jag valde en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med fritidsledare. Som jag har visat är metoden vald utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dock finns det aspekter av metoden som kan diskuteras. En sådan aspekt är intervjueffekten. Om jag hade gjort intervjuerna på nytt menar jag att jag i förväg inte skulle ha nämnt något om examensarbetets fokus på gymnasievalet. Detta för att inte påverka respondenternas svar. Jag undrar också vad resultatet blivit om jag hade använt en annan form av intervjumetod? Vad hade hänt om jag använt en helt ostrukturerad intervjuguide och låtit respondenterna tala helt fritt?
Hade resultatet blivit en annan om jag hade använt en kvantitativ metod med enkäter i stället för en kvalitativ metod med intervjuer? Jag hade förmodligen kunnat få fram en del relevanta fakta genom enkäter, men det som då hade saknats var själva berättelserna. Det var berättelserna jag var ute efter i min undersökning. Genom berättelserna framträder respondenternas erfarenheter och åsikter, vilket sedan ligger till grund för min analys. Jag fann att den tidigare forskning jag redogör för och svaren från respondenterna överensstämde på flera punkter, vilket visar att synsättet ägs av fler aktörer än respondenterna. För att få en fördjupad förståelse för fritidsledarens inverkan hade jag tyckte det varit intressant att se vad elever själva anser om relationen mellan fritidsledaren och elevernas gymnasieval. Sådana intervjuer hade gett studien mer bredd, men samtidigt var det specifikt fritidsledarens syn som skulle undersökas, vilket synliggörs i syftesformuleringen och i frågeställningarna.
7.3 Teoridiskussion
Jag fann att Antonovskys begrepp var användbara i analysen. Det hade dock varit intressant att se vad resultatet hade blivit om jag istället hade analyserat resultatet utifrån en annan teori eller en modell.
Även om jag anser att Antonovskys begrepp är relevanta och rimliga verktyg för min analys finner jag också problem med begreppen. Det blir lätt stelt när man ska försöka
