Förslag till vidare forskning

Jag upplevde att fritidsledaren trots att de enligt de själva utför ett viktigt arbete var osynliga på skolorna, på så sätt att jag fann dem svåra att få kontakt med. Jag fick kontakta flera personer och be om hjälp för att till slut hitta rätt. Vad beror denna osynlighet på? Har det med skolornas syn på fritidsledare att göra, eftersom yrkesgruppen inte står medtagen i någon läroplan? Betyder min upplevelse av deras ”osynliga” tillvaro på att de inte är viktiga för eleverna? Tvärtom, menar jag. Min studie synliggör skolors nytta av att anställa fritidsledare som skapar meningsfull fritid för elever.

Om det är någon tanke som denna studie fött hos mig så är det just funderingar kring personer på skolan som arbetar med trygghetsskapande miljöer och vidtar trygghetshöjande åtgärder. På så vis möjliggörs studiero och trivsel för eleverna, och genom begripliggörande dialog, underlättas också gymnasievalet. Detta är ett spännande område som enligt min mening skulle kunna vara föremål för vidare forskning.

Referenslista

Alvehus, Johan. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Antonovsky Aaron. 2014. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Modin, Bitte, Östberg, Viveca, Toivanen, Susanna, Sundell, Knut. 2011. Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints. A

multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area. Journal of Adolescence 34, 129–139.

Cederblad, Marianne. 1988. The proof of the cake is the eating. I Röster om KASAM. 15

forskare granskar begreppet av sammahang. Uppsala: Ord & Vetande AB, 45-48.

Fejes, A. och Dahlstedt, M. 2017. Becoming the role model: youth recreation leaders, occupational choice and a will to include. Discourse: Studies in the Cultural Politics of

Education. Linköping University.

Fritidsledarskolorna. 2010. Gemensam utbildningsplan för fritidsledarutbildningen i Sverige 2010 http://fritidsledare.se/trycksaker-press/ (Hämtad 2018-03-26).

Fritidsledarskolorna. 2017. VTDV. Vart tog de vägen. Undersökning av hur det gått för de

som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2016.

http://fritidsledare.se/trycksaker-press/ (Hämtad 2018-03-26). Göteborgs stad. 2016. Trygghetsvärd till Sjumilaskolan.

http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:gbg.page.56f03f09-45ef-4ddc-9639-

Hearne, Lucy och Galvin, James. 2015. The role of the regular teacher in

a whole school approach to guidance counselling in Ireland. British Journal of Guidance &

Counselling 43 (2), 229-240.

Iwasaki, Yoshitaka och Hopper, Tristan. 2017. Leisure, engagement, and meaning-making among high-risk youth. Loisir et Société / Society and Leisure, 40:3, 324-339.

Kumlin, Tomas. 1988. Korruptionen av den existentiella insikten: en när(synt) läsning av den salutogenetiska modellen. I Röster om KASAM. 15 forskare granskar begreppet av

sammahang. Uppsala: Ord & Vetande AB, 5-44.

Hansson, Kjell. 1988. Patogen analys av salutogenses. I Röster om KASAM. 15 forskare

granskar begreppet av sammahang. Uppsala: Ord & Vetande AB, 49-52.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lam, Sarah K.Y. och Hui, Eadaoin K.P. 2010. Factors affecting the involvement of teachers in guidance and counselling as a whole-school approach. British Journal of Guidance & Counselling 38 (2), 219-234.

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups.

Panican, A., Hjort, T., & Hjärpe, T. 2014. Rådgivare, vägledare och mäklare – om grundskolans roll och betydelse för gymnasievalet. I A. Persson, & R. Johansson (red.),

Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Institutionen för

Ungdomsstyrelsen. Ungdomar, fritid och hälsa En forskningsöversikt om fritidens skydds-

och riskfaktorer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Ungdomsstyrelsens

skrifter. 2007:13.

Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2016. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

(Reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.

Vetlanda kommun. 2018. Fritidsledare Withalaskolan.

https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Lediga- jobb/Platsbanken/annonser/7704235 (Hämtad 2018-05-06).

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-

Bilagor

Intervjuguide

Semistrukturerad intervjuguide.

Fritidsledaren

• Beskriv ditt yrke och din utbildning.

• Vad har skolan för nytta av fritidsledaren?

• Vad har eleverna för nytta av fritidsledaren?

Elevernas trygghet

• Hur tycker du att eleverna på din skola har det?

• Skiljer sig detta mellan olika elevgrupper?

• Vad behövs för att eleverna ska få studiero? (Utifrån livssituation, skolmiljö etc.)

• Hur samarbetar du med lärarna kring elevernas livssituation?

• Vad kan du göra för att skapa trygghet och känsla av sammanhang hos eleverna?

Övrigt

• Hur ser du på elevernas gymnasieval och framtida yrkesval?

• Pratar eleverna om gymnasiet och framtiden med dig? Om ja, på vilket sätt?

• Vad brukar du då säga till dem?

• Hur verkar eleverna känna inför sin framtid?

• Vad tror du att det beror på?

• Hur mycket bör du påverka elevernas syn på framtiden?

• Vad tycker du skolan kan göra för att underlätta för att eleven så att denne kan göra ett genomtänkt gymnasieval?

• Vad tror du att du själv kan göra? Tack för din medverkan!

Brev

Exempel på E-post som skickats till administratörer på högstadieskolor. Ämne: Fråga från student angående fritidsledare

Hej!

Mitt namn är Göran Jonsson och jag läser tredje och sista året på studie- och

yrkesvägledarutbildningen på Malmö universitet. Jag skriver just nu mitt examensarbete och vill komma i kontakt med utbildade fritidsledare att intervjua. Därför är min fråga om det arbetar fritidsledare på skolan som jag skulle kunna få hjälp att komma i kontakt med. Det är alltså inte fritidspedagoger som arbetar på fritids som min intervju riktar in sig på. Det är fritidsledare som arbetar på skolor för att vara med eleverna mellan lektionerna i tex. ett uppehållsrum eller i ett elevcafé.

Tack på förhand! Mvh

Göran Jonsson