B R I T T - M A R I E T H U R É N , P R U D E N C E W O O D F O R D - B E R G E R
Sex, genus och makt
i antropologiskt perspektiv
En övergripande teori om genus
bör grundas på jämförelser mellan olika samhällens
genussystem,, skriver här en grupp antropologer. Studiet av
sexualitet och reproduktion bör vara en central
del i en sådan teori. Författarna fokuserar också
för-hållandet mellan genus och makt och försöker
visa att olikhet inte alltid leder
till ojämlikhet.
Diskussionen o m g e n u s som teoretiskt be-g r e p p p å be-g å r i n o m olika discipliner och h a r e n t e n d e n s att inte bara h a n d l a o m b e g r e p -pets a n v ä n d b a r h e t u t a n också o m kvinno-f o r s k n i n g e n s teoretiska u t g å n g s p u n k t e r och aktuella läge. H ä r i Kvinnovetenskaplig
Tid-skrift i n t r o d u c e r a d e M a u d E d u a r d s och Ulla
M a n u s d e b a t t e n i n u m m e r 4/87 och i n u m -m e r 3/88 k u n d e vi läsa Y v o n n e H i r d -m a n s ar-g u m e n t e r i n ar-g f ö r att »ar-genus» och »ar-genussys- »genussys-tem» ä r f r u k t b a r a b e g r e p p .
På Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet finns sedan flera å r tillbaka ett s e m i n a r i u m d ä r kvinnoforskare d i s k u t e r a r e g e n och a n d r a s forskning och ak-tuell litteratur. V å r e n 1988 bytte det n a m n , f r å n »Kvinnoantropologiskt s e m i n a r i u m » till »Genusteoretiska seminariet». Namnby-tet föregicks av långa m e n i n g s u t b y t e n och avgjordes i e n d r a m a t i s k o m r ö s t n i n g . G e n u s -förslaget vann i k o n k u r r e n s m e d fyra a n d r a förslag, m e d en rösts majoritet.
Vi vill i d e n n a artikel ta u p p några av d e s y n p u n k t e r som k o m m i t f r a m i våra d e b a t t e r och som vi tror kan vara intressanta f ö r d e n a l l m ä n n a diskussionen i n o m kvinnoforsk-n i kvinnoforsk-n g e kvinnoforsk-n . U kvinnoforsk-n d e r skrivakvinnoforsk-ndet h a r vi kokvinnoforsk-ntrasterat våra diskussioner mot H i r d m a n s t ä n k a n d e k r i n g g e n u s s y s t e m e t och E d u a r d s & M a n n s s y n p u n k t e r och frågor. Artikeln h a r vuxit f r a m i en dialog — m e d och mot — d e i a s
in-lägg. E f t e r s o m vi (artikelförfattarna) inte tycker lika i allting tar vi u p p f r å g o r b å d e d ä r vi är eniga och d ä r d e t finns motsatta stånd-p u n k t e r .
Studieobjekt och politiskt syfte
Vi ä r överens o m att g e n u s b e g r e p p e t kan fyl-la ett analytiskt t o m r u m . Det behövs ett be-g r e p p f ö r att beteckna d e n samhällsaspekt som k v i n n o f o r s k n i n g e n »upptäckt» — d e soci-ala och kulturella a s p e k t e r n a av d e n biologis-ka i n d e l n i n g e n av d e n mänskliga arten i två kön. D e n n a f o r m u l e r i n g ser vi som e n preli-m i n ä r definition av »genus».
M e n i n n a n vi k o m m e r in p å h u r vi m e n a r att b e g r e p p e t kan a n v ä n d a s , och eventuellt definieras n ä r m a r e , tar vi u p p d e n m e r skep-tiska inställningen till d e n n a nya t e r m i n o l o g i — e n s y n p u n k t s o m aktualiserades i s a m b a n d m e d k v i n n o a n t r o p o l o g i s k a seminariets n a m n b y t e .
Att t e r m e n »genus» b r e d e r ut sig, och ver-kar ha k o m m i t f ö r att stanna, ä r ett f a k t u m . Allt fler seminarier, boktitlar och tidskrifts-n a m tidskrifts-n i tidskrifts-n tidskrifts-n e h å l l e r »getidskrifts-nus» eller » g e tidskrifts-n d e r » i stället f ö r s o m tidigare »kvinnor» eller »wo-m e n » . M e n b e t e c k n i n g e n »kvinnoforsk-ning» (och »kvinnoantropologi») i n n e f a t t a r e n politisk aspekt, som några av oss m e n a d e håller på att försvinna, inte bara i boktitlar,
u t a n också t ex n ä r vårt s e m i n a r i u m bytte n a m n . K v i n n o f o r s k n i n g e n s syfte ä r att lyfta f r a m kvinnors e r f a r e n h e t e r , söka förstå och förklara kvinnors u n d e r o r d n i n g , ifrågasätta d e n n a och hitta vägar till f ö r ä n d r i n g . Kvin-n o f o r s k Kvin-n i Kvin-n g e Kvin-n h a r siKvin-n ideologiska ideKvin-ntifika- identifika-tion m e d kvinnorörelsen. D ä r f ö r måste vi värna o m o r d e t »kvinna» i s a m m a n h a n g e t . O m »kvinna» å t e r skulle försvinna u r alla akademiska s a m m a n h a n g f ö r att ersättas m e d »genus», vore inte det ett nytt, subtilt o s y n l i g g ö r a n d e av kvinnor? K o m b i n a t i o n e n av o r d e n »kvinna» och »vetenskap» ä r j u fort-f a r a n d e fort-förargelseväckande.
I d e n n a till synes oförsonliga m e n i n g s m o t -s ä t t n i n g f a n n vi att e n lö-sning k u n d e vara att skilja på studieobjekt och politiskt syfte. Det be-hövs olika o r d f ö r att beteckna vår forsknings-i n r forsknings-i k t n forsknings-i n g och f ö r att tjänstgöra som b e g r e p p i k v i n n o f o r s k n i n g e n s teoretiska diskussion. I b å d e anglosaxisk och k o n t i n e n t a l litteratur a n v ä n d s b e t e c k n i n g e n »feministisk forskning», som just lyfter f r a m k v i n n o f o r s k n i n g -ens politiska aspekt. P r o b l e m e t m e d beteck-n i beteck-n g e beteck-n »femibeteck-nistisk forskbeteck-nibeteck-ng» ä r att d e beteck-n sak-n a r historisk f ö r a sak-n k r i sak-n g i Sverige. V å r rörelse kallas av h ä v d »kvinnorörelse» och m y n d i g -h e t e r n a -h a r valt att tala o m »jämställd-het».
Socialt kön kontra genus
Låt oss m e d d e n n a m a r k e r i n g av våra politis-ka b e t ä n k l i g h e t e r i n f ö r b e g r e p p e t »genus» gå över till att diskutera g e n u s som studieob-j e k t .
Vilka är f ö r d e l a r n a m e d b e g r e p p e t »ge-nus» och h u r kan d e t definieras n ä r m a r e ?
Det h u v u d s a k l i g a syftet m e d att a n v ä n d a g e n u s b e g r e p p e t ä r att det b e h ö v s ett be-g r e p p f ö r att beteckna d e sociala och kulturella u t f o r m n i n g a r n a av d e t f a k t u m att m ä n -niskan ä r e n t v å k ö n a d art. Kön är e n biologisk kategori. De två k ö n e n skiljer sig åt i a n a -tomi och fysiologi. R u n t d e t biologiska fak-t u m afak-tfak-t m ä n n i s k a n ä r fak-t v å k ö n a d , u fak-t f o r m a s i alla k u l t u r e r e n m ä n g d föreställningar, h a n d -lingssätt, betydelsesystem m m, som inte är biologiskt b e s t ä m d a . För dessa b e h ö v s ett be-g r e p p — »be-genus». Detta syfte — att k u n n a skil-ja n å g o t biologiskt f r å n d e t kulturellt
tillska-p a d e - h a r g e n u s b e g r e tillska-p tillska-p e t naturligtvis ge-m e n s a ge-m t ge-m e d t e r ge-m e r n a »könsroll» och »so-cialt kön».
Liksom H i r d m a n m e n a r vi att »könsroll» ä r ett alltför snävt b e g r e p p .5 S a m m a n s ä t t
-n i -n g e -n »socialt kö-n» är dock i-nte lika lätt att avfärda. E d u a r d s & M a n n s tycks anse att det är f ö r v i r r a n d e att tala o m »genus» p å svens-ka. De u n d r a r o m d e t inte b e t y d e r s a m m a sak s o m »socialt kön».
Det ä r möjligt att vissa forskare a n v ä n d e r »socialt» som ett mycket vitt b e g r e p p (inklu-d e r a n (inklu-d e i p r i n c i p allt u t o m biologin), m e n d e t t a är k n a p p a s t det vanligaste a n v ä n d -ningssättet. A n t r o p o l o g e r b r u k a r skilja mel-lan sociala och kulturella a s p e k t e r av ett sam-hälle, vilket g ö r att t e r m e n »social» f å r e n ganska snäv betydelse (t ex i n k l u d e r a r m a n vanligen inte idéer och föreställningar och inte heller sexuell identitet i b e g r e p p e t »soci-al»), U t a n att m e n a att distinktionen mellan »social» och »kulturell» ä r glasklar a n s e r vi ä n d å att t e r m e n »social» lätt leder t a n k a r n a fel. Av s a m m a skäl kan vi inte heller tänka oss t e r m e n »kulturellt kön» (och tala o m »socio-kulturellt kön» verkar alltför klumpigt).
T e r m e n »genus» kan också lätt kopplas s a m m a n m e d t e r m e n »genussystem» (och m a n kan väl ä n d å inte tala o m ett »socialt kön-system»?).
Alla d e a s p e k t e r av d e t samhälleliga livet d ä r g e n u s kan »iakttas» kan naturligtvis inte studeras samtidigt. Olika discipliner h a r också inriktat sig på olika sfärer. Sociologer h a r studerat f ö r h å l l a n d e t mellan hushållsar-bete och l ö n e a r b e t e , psykologer h a r studerat f o r m a n d e t av kvinnlig och m a n l i g könsiden-titet, idéhistoriker h a r gjort m å n g a intressan-ta studier av g e n u s betydelse f ö r symbolsys-t e m osv. En b e s k r i v n i n g av g e n u s i alla dess a s p e k t e r skulle k u n n a u t g ö r a e n b e s k r i v n i n g av ett s a m m a n h ä n g a n d e genussystem, samti-digt som d e n också skulle beskriva h u r d e oli-ka a s p e k t e r n a ä r relaterade till varandra. Vi h a r h ä r ingen möjlighet att n ä r m a r e beskriva vil-ka relevanta a s p e k t e r av g e n u s i ett samhälle som b ö r belysas (det varierar ju också delvis mellan olika samhällen). M e n d e t verkar rim-ligt att a n t a att vissa, m e r generella a s p e k t e r såsom a r b e t s d e l n i n g mellan k ö n e n , symbo-liska föreställningar 0111 k v i n n o r och m ä n ,
k ö n s i d e n t i t e t e n s u t f o r m n i n g , släktskap och m a k t f ö r h å l l a n d e n alltid b ö r u p p m ä r k s a m -m a s i en analys av ett sa-mhälles g e n u s s y s t e -m . M e d j ä m f ö r e l s e r mellan olika s a m h ä l l e n s ge-nussystem skulle vi sedan k u n n a n ä r m a oss en ö v e r g r i p a n d e teori o m g e n u s .4 Vi b e h ö v e r
alltså ett b e g r e p p som inte f r å n b ö r j a n ä r be-g r ä n s a t till e n sfär av samhällelibe-gt liv och vi a n s e r att »genus» ä r e n s å d a n t e r m .
Vt t ä n k e r i det f ö l j a n d e koncentrera oss p å två o m r å d e n , som vi som a n t r o p o l o g e r fin-n e r problematiska i d e fin-n a l l m ä fin-n fin-n a femifin-nistis- feministis-ka t e o r i b i l d n i n g e n k r i n g g e n u s och s o m vi tror att vi kan belysa i ett litet a n n o r l u n d a perspektiv. Det gäller dels studiet av sexuali-tet och r e p r o d u k t i o n , dels diskussionen o m f ö r h å l l a n d e t mellan g e n u s och makt.
Genus och biologi
»Genus» ä r alltså ett b e g r e p p som t j ä n a r till att b e n ä m n a det kulturellt/socialt tillskapade till skillnad f r å n det biologiska. E f t e r s o m bio-logiska skillnader mellan k ö n e n a n v ä n t s f ö r att legitimera m a n l i g makt h a r d e t varit vik-tigt i feministisk forskning att visa h u r idéer o m könsskillnader ä r socialt k o n s t r u e r a d e . Detta h a r å a n d r a sidan lett till att det blivit nästan t a b u b e l a g t att över h u v u d taget berö-ra f r å g o r o m d e biologiska skillnaderna mel-lan k ö n e n . I en ö v e r g r i p a n d e teori o m g e n u s blir detta dock o f r å n k o m l i g t ( M a u d E d u a r d s & Ulla M a n n s , KVT n r 4/87).
Också i n o m a n t r o p o l o g i n h a r m a n starkt b e t o n a t att »biologi» inte b e t y d e r n å g o n t i n g i sig, u t a n alltid blir f ö r e m å l f ö r kulturella tolkningar. Samtidigt finns en motsatt rikt-ning, vars f ö r e s p r å k a r e m e n a t att det är rik-tigt att biologin inte d e t e r m i n e r a r t ex makt-f ö r h å l l a n d e n mellan k v i n n o r och m ä n , m e n att biologi å a n d r a sidan inte heller kan ses som helt irrelevant f ö r genussystemets konst-r u k t i o n . En s å d a n t e n d e n s i n o m feministisk f o r s k n i n g noteras också av Jaggar (1983), d ä r h o n m e n a r att en m e r dialektisk syn på för-hållandet mellan kön och g e n u s håller på att växa f r a m .
Vilka biologiska a s p e k t e r av g e n u s är det
d å vi vill diskutera? I vår definition av g e n u s — »de sociala och kulturella a s p e k t e r n a av d e n biologiska i n d e l n i n g e n av d e n mänskliga arten i två kön» — a n g e r vi att k ö n e n ä r biolo-giska kategorier; d e skiljer sig åt i a n a t o m i och fysiologi. Dessa biologiska skillnader ä r främst f ö r b u n d n a m e d k ö n e n s skilda f u n k -tion i f o r t p l a n t n i n g e n .
Såväl mänsklig f o r t p l a n t n i n g som mänsk-lig sexualitet, vilka måste skiljas åt eftersom d e inte ä r identiska processer, ä r i alla kultu-rer f ö r e m å l f ö r kulturell t o l k n i n g och social organisering. 1 studiet av d e n sociala organi-s e r i n g e n av r e p r o d u k t i o n och organi-sexualitet be-h a n d l a r m a n alltså f e n o m e n som både be-h a r sin g r u n d i biologiska processer och ä r kulturellt skapade f e n o m e n . Vi m e n a r att detta studium h a r e n given plats i g e n u s f o r s k n i n g och där-m e d är också e n kritisk diskussion av dessa biologiska a s p e k t e r av g e n u s n ö d v ä n d i g .
Studiet av d e n sociala o r g a n s e r i n g e n av re-p r o d u k t i o n och sexualitet u t g ö r ett av d e centrala o m r å d e n a i n o m a n t r o p o l o g i , nämli-gen i studiet av släktskapssystem. Gayle Rubins klassiska artikel » T h e T r a f f i c in Women: Notes o n t h e 'Political E c o n o m y ' of Sex» (1975) ut-g å r just f r å n en ut-generell teori o m släktskaps-systemens g r u n d l ä g g a n d e struktur, nämli-gen d e n franske a n t r o p o l o g e n C l a u d e Lévi-Strauss' arbete.
Rubin å b e r o p a s ofta som d e n som m y n t a t b e g r e p p e t genussystem, så t ex i o v a n n ä m n -da artiklar av E d u a r d s / M a n n s och H i r d m a n . ' Mera sällan diskuteras u t i f r å n vilka teoretis-ka u t g å n g s p u n k t e r h o n i n f ö r sitt b e g r e p p »the s e x / g e n d e r system». Det sätt m a n lånat in b e g r e p p e t i g e n u s t e o r i , u t a n att låta dess teoretiska kontext införlivas i diskussionen, speglar kanske d e n ovan o m t a l a d e oviljan att diskutera biologiska a s p e k t e r av g e n u s .
För att föstå kvinnors u n d e r o r d n a n d e , mås-te vi n ä r m a r e studera d e n sociala sfär Rubin m e n a r ä r »the locus of t h e o p p r e s s i o n of wo-m e n » (Rubin 1975:159), n ä wo-m l i g e n sawo-mhälle- samhälle-nas sätt att organisera sexualitet och repro-d u k t i o n . För att beteckna repro-d e n n a sfär i n f ö r h o n b e g r e p p e t »the s e x / g e n d e r system», som h o n d e f i n i e r a r som det system s o m o m v a n d -lar en biologisk sexualitet till olika slag av kul-turellt skapad mänsklig aktivitet (Rubin
0
0
>
Annika Svenbro, tusch, 45 x 59,5 cm, 1988.
Heterosexualitet och familjebildning
1 Lévi-Strauss' bok The Elementary Structures of
Kinship finner Rubin en implicit teori o m
kvinnors u n d e r o r d n a n d e . Lévi-Strauss' tes är att d e sinsemellan olika släktskapssystemen, m e d sina intrikata giftermålsregler vars inne-börd a n t r o p o l o g e r försökt uttyda, alla kan re-duceras till en g r u n d l ä g g a n d e princip: ett ut-byte av kvinnor mellan g r u p p e r av män. Dess syfte är att binda s a m m a n dessa g r u p p e r m e d släktskapsband och göra d e m b e r o e n d e av varandra. Det universella incesttabut kan också ses som ett p å b u d att gifta sig u t a n f ö r d e n e g n a g r u p p e n , för att d ä r m e d garantera att ett utbyte av kvinnor sker. Arbetsdelning-en mellan k ö n e n anslyserar Lévi-Strauss ana-logt m e d sin analys av incesttabut. G e n o m att tillskriva k ö n e n olika a r b e t s u p p g i f t e r etable-ras ett ömsesidigt b e r o e n d e mellan kvinna och m a n . Rubin utläser u r Lévi-Strauss' ana-lys att arbetsdelningens f u n k t i o n är att ga-rantera d e n heterosexuella u n i o n e n , som
alltså kan ses som en kulturens skapelse. Ar-betsdelningen separerar k ö n e n f r å n varand-ra och gör d e m olika g e n o m att förstärka de biologiska skillnaderna.
O m kvinnoutbyte är en f u n d a m e n t a l släktskapsprincip, kan kvinnors u n d e r o r d -n a -n d e ses som e-n p r o d u k t av sättet att orga-ni- organi-sera sexualitet och reproduktion, m e n a r Ru-bin. O m det är m ä n som byter och k v i n n o r som blir bytta, i n n e b ä r det ett större förtryck av den egna viljan och personligheten för kvinnan än för m a n n e n . »Utbyte av kvinnor» uttrycker i korthet principen för system d ä r kvinnor inte h a r rätten till sig själva.
Ett a r g u m e n t för att vårt m o d e r n a genus-system i g r u n d e n är d e t s a m m a som d e för-industriella samhällenas, finner Rubin i sam-s t ä m m i g h e t e n mellan Lévi-Strausam-ssam-s' teori o m släktskapssystem och Freuds psykoanalytiska teori. Psykoanalysen kan ses som en analys av h u r individen konfronteras m e d sitt samhäl-les släktskapssystem.6
av k ö n e n . D e n oidipala fasen å s t a d k o m m e r d e t t a . Släktskapssystemen i n n e f a t t a r en reg-lering av sexualiteten. Den oidipala krisen u t g ö r assimileringen av dessa regler och ta-b u n , d ä r n å g r a av d e viktigaste ä r p å ta-b j u d e n heterosexualitet och d e n ojämlika m a k t f ö r -d e l n i n g e n -d e n kvinnliga respektive manliga identitetsprocessen resulterar i.
Det är alltså d e n n a sfär av det mänskliga li-vet Rubin åsyftar n ä r h o n talar o m »the sex/ g e n d e r system».
Som framgår, vill vi inte b e g r ä n s a t e r m e n g e n u s s y s t e m till, att beteckna d e n n a sociala sfär, m e n vi vill p o ä n g t e r a att d e n måste ingå som e n central del i analysen av s a m h ä l l e n s g e n u s s y s t e m . Regler och faktiskt b e t e e n d e vad gäller giftermål och familjebildning, f ö r vem som f å r b a r n m e d vem, vem som tar h a n d o m b a r n e n och vem som h a r kontroll över d e m måste anslyseras, liksom n o r m e r f ö r sexuell aktivitet — vem som f å r ha sex m e d vem, h u r sexuella känslor och behov f å r ut-tryckas etc. När vi s t u d e r a r d e n n a del av ge-nussystemet k o m m e r vi m e d n ö d v ä n d i g h e t att s t u d e r a företeelser som b å d e ä r f ö r a n k r a -d e i biologiska processer och är socialt/kultu-rellt k o n s t r u e r a d e .
Det g å r att studera dessa företeelser u t a n att förfalla till biologisk d e t e r m i n i s m . Vi kom-m e r inte ifrån att vår biologi på n å g o t sätt och i n å g o n grad f o r m a r oss. Vi vill dock före-språka en dialektisk syn p å f ö r h å l l a n d e t mel-lan d e n mänskliga biologin och k u l t u r e n , d ä r också det kulturella återverkar på d e t biologiska. M e d e n sådan i n n e b ö r d i g e n u s b e g r e p pet kan vi studera sexualitet och r e p r o d u k -tion p å ett kritiskt, feministisk sätt, u t a n att falla i vare sig reduktionistiska eller idealistis-ka fällor.
Genussystemet och kvinnors underordning
När Rubin m y n t a r sitt b e g r e p p »the sex/gen-d e r system» f o k u s e r a r h o n alltså en viss social sfär. M e n h o n f r a m f ö r också en teori o m kvinnors u n d e r o r d n i n g och vi ska h ä r kort diskutera några av konsekvenserna av d e n n a . H o n placerar g r u n d e n till u n d e r o r d n a n d e av k v i n n o r och i s ä r h å l l a n d e av k ö n e n i
föränderliga samhälleföränderliga institutioner. 1 Rubins a n a
-lys är dessa institutioner a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n , heterosexualiteten och familj e b i l d n i n g e n . M e d e n sådan syn är a s y m m e t -rin mellan k ö n e n inte inbyggd i ett genussy-stem som ä r o b e r o e n d e av tid och r u m .
Rubin d r a r dock själv inte alla konsekven-ser av att släktskapssystem ä r f ö r ä n d e r l i g a och varierar i tid och r u m . H o n tar t ex inte fasta på svagheterna i Lévi-Strauss' resonem a n g o resonem att k v i n n o u t b y t e är en g r u n d l ä g g a n d e släktskapsprincip. E n brist i h a n s a n a -lys ä r att h a n u t e l ä m n a r d e etnografiska ex-e m p ex-e l (t ex-ex matrilinjära, matrilokala samhäl-len) d ä r släktskap inte kan tolkas s o m »utbyte av k v i n n o r mellan m ä n » . I ett matrilinjärt, matrilokalt s a m h ä l l e (släktskap r ä k n a s på m ö d e r n e t , b o s ä t t n i n g sker i k v i n n a n s släkt-s k a p släkt-s g r u p p ) släkt-spelar k v i n n o r n a en helt a n n a n roll ä n i ett patrilinjärt system som bygger p å kvinnoutbyte. Det b e t y d e r inte att e n o m -v ä n d m a k t a s y m m e t r i r å d e r i matrilinjära s a m h ä l l e n .
Vi vet n å g o r l u n d a säkert att det aldrig f u n -nits ett s a m h ä l l e vars g e n u s y s t e m sett ut på ett sådant sätt att k v i n n o r haft officiell makt över m ä n (dvs ett renodlat matriarkat). Men är alla genussystem m a n s d o m i n e r a d e ?7
Troligen är variationen mellan olika ge-nussystem så stor att det blir orimligt att tän-ka sig e n enkel dikotomisk modell som exempelvis m ä n / k v i n n o r , ö v e r o r d n a d e / u n d e r o r d -n a d e , dvs d ä r » m a -n s d o m i -n a -n s e -n » i e -n asym-metri ställs e m o t kvinnors » u n d e r o r d n i n g » . Antropologer studerar sinsemellan mycket olika s a m h ä l l e n och ser d ä r f ö r behovet av ett g e n u s b e g r e p p som är teoretiskt förutsätt-ningslöst. Vi ska h ä r försöka a r g u m e n t e r a f ö r att e n generell teori o m g e n u s skulle vara be-tjänt av ett g e n u s b e g r e p p som är neutralt, i stället f ö r ett som på f ö r h a n d är f ö r k n i p p a t m e d e n viss m a k t a s y m m e t r i .8 På så sätt blir
d e t en empirisk f r å g a att avgöra h u r förhål-l a n d e t meförhål-lförhål-lan f e m i n i n t och maskuförhål-lint g e n u s ser u t i olika s a m h ä l l e n .
Detta i n n e b ä r inte att vi vill b l u n d a i n f ö r d e t f a k t u m att d e flesta genussystem k ä n n e -tecknas av n å g o n typ av a s y m m e t r i mellan fe-minint och maskulint g e n u s , d ä r maskulint g e n u s d o m i n e r a r . Men f r å g a n ä r h u r vi ska förstå och beskriva olika t y p e r av genussys-t e m .
Särart utan maktasymmetri?
Låt oss ta ett konkret exempel på ett samhälle vars genussystem aktualiserar dels f r å g a n om m a r k e r i n g e n av k ö n e n s olikhet alltid leder till social ojämlikhet, dels f r å g a n o m defini-tion av makt över h u v u d taget. Det gäller Mbuti-pygméernas samhälle i Zaire (som det såg ut på 50- och 60-talen).9
Mbutisamhället kännetecknas av en långt-g å e n d e elångt-galitär struktur, vilket också långt-gäller deras genussystem. Men isärhållning mellan k ö n e n f ö r e k o m m e r och anses viktig och ofrånkomlig. Åtskillnaden mellan könen, som f r a m f ö r allt är viktig u n d e r kvinnors och m ä n s fertila år (se Turnbull 1981 och 1982), tar sig bland a n n a t uttryck i särskiljandet av manliga och kvinnliga sysslor. Detta gäller dock endast några sysslor och det h ä n d e r ofta att kvinnor eller m ä n u t f ö r »fel» syssla (dvs det föreligger inget tabu). Den kollektiva nät-jakten, som anses vara samhällets viktigaste syssla, utförs av m ä n , kvinnor och b a r n till-s a m m a n till-s (vilket är yttertill-st ovanligt bland till- samlar och j ä g a r s a m h ä l l e n i stort). Det är m ä n -nen som u t f ö r själva d ö d a n d e t , vilket b å d e ses som en bedrift och som något besudlande. Kvinnor f ö r k n i p p a s i stället m e d m o d e r -skap och livgivande funktioner.
T u r n b u l l m e n a r att fertila m ä n s status och auktoritet är m å n g t y d i g till skillnad f r å n fer-tila kvinnors status och auktoritet som alltid är entydig. Kvinnor f ö r k n i p p a s m e d odelat positiva värden m e d a n m ä n n e n s status är m e r mångtydig. Den e n d a makt som existe-rar i Mbutisamhället är individuell, en per-sons auktoritet och f ö r m å g a till retorik kan avgöra o m hans eller h e n n e s åsikter blir sär-skilt inflytelserika eller inte. Den viktigaste ri-tualen i Mbutisamhället, molimo, utesluter i en av sina varianter officiellt kvinnor, m e n vid vissa tillfallen deltar kvinnor och spelar en avgörande roll i ritualen. T u r n b u l l m e n a r att detta är ett av uttrycken för det h a n ser som genussystemets viktigaste aspekt, nämligen att Mbuti ständigt b e t o n a r k o m p l e m e n -tariteten mellan könen.
Låt oss s a m m a n f a t t a : Mbutis genussystem kan inte beskrivas som fullkomligt egalitärt, m e n det ä r heller inte ett hierarkiskt system d ä r det manliga är n o r m . Det uppvisar en
viss isärhållning mellan k ö n e n , t ex i fråga o m sysslor. När det gäller värden är asymme-trin oklar: liv f ö r k n i p p a s m e d kvinnor (och detta är ett helt igenom positivt värde), m ä n är b e r o e n d e av kvinnor för att j a k t e n ska kun-na g e n o m f ö r a s och dessutom ses d ö d a n d e t som n å g o n t i n g b e s u d l a n d e . Mbuti saknar det som f ö r e k o m m e r i m å n g a liknande sam-hällen, nämligen att m ä n s status ökar pga sti-g a n d e ålder. Hos Mbuti är kvinnors status hela tiden entydig (också n ä r d e är gamla), m e d a n m ä n s status är m å n g t y d i g (utom n ä r d e som gamla m ä n slutar att jaga). För barn och gamla görs sällan n å g o n språklig marke-ring av g e n u s (och d e t s a m m a gäller också de-ras vardagliga liv).
Ett vanligt a n t a g a n d e i svensk jämställd-hetspolitik är att likhet mellan k ö n e n ochså ska leda till jämlikhet. I feministisk forskning h a r m a n också ofta utgått f r å n att en beto-n i beto-n g av olikhetebeto-n mellabeto-n k ö beto-n e beto-n alltid är till kvinnors nackdel. Den centrala idén hos Ru-bin (och H i r d m a n ) är att b e t o n i n g e n av olik-heten mellan k ö n e n är det första steget på vä-gen mot maktasymmetri.
Vi m e n a r d ä r f ö r att samhällen av Mbutis typ är teoretiskt intressanta, eftersom Mbuti är ett exempel på ett samhälle d ä r olikheten mellan k ö n e n markeras, u t a n att m a n kan sä-ga att maskulint g e n u s dominerar.
Ett neutralt g e n u s b e g r e p p gör det möjligt för oss att k u n n a analysera olika sorters ge-nussystem1 0—inte bara av Mbutis typ (där det
kan ifrågasättas o m det manliga är n o r m ) — u t a n också t ex system d ä r isärhållningen mellan k ö n e n är stark och d ä r b å d e kvinnor och m ä n skapat ömsesidigt u t e s l u t a n d e sfä-rer inom vilka en b e t y d a n d e m a k t u t ö v n i n g äger r u m och d ä r det inte lätt går att avgöra vilken eller vilka sfärer som är mest betydel-sefulla. Eller system d ä r f e m i n i n t g e n u s är ri-tuellt och kosmologiskt centralt, samtidigt som kvinnor ä n d å i stort sett kan sakna till-g å n till-g till offentlitill-ga politiska ä m b e t e n .
En generell teori om genus
Vi m e n a r att genusforskningens problem är analoga m e d vissa av m a r x i s m e n s problem att söka generella förklaringar. I n o m
marxis-Annika Svenbro, tusch, 59,5 x 45 cm, 1988.
tisk a n t r o p o l o g i h a r m a n tvingats o m a r b e t a och o m d e f i n i e r a centrala b e g r e p p s o m visat sig otillräckliga vid studiet av s k primitiva s a m h ä l l e n . M a r x i s m e n h a r lidit av en skevhet p g a sitt västerländska u r s p r u n g . Vi m e n a r a t t en generell teori o m g e n u s också måste täcka in s a m h ä l l e n av ovan u p p r ä k n a d e slag, o m inte blir g e n u s f o r s k n i n g e n också o f f e r f ö r västerländsk »bias». En teori måste n ö d v ä n -digtvis generalisera, m e n d e n b ö r inte vara exklusiv.
Vt h a r sagt att g e n u s s y s t e m inte alltid kan beskrivas i t e r m e r av olikhet-ojämlikhet eller
som tydliga a s y m m e t r i e r d ä r m a s k u l i n t ge-n u s alltid h a m ge-n a r högst. M e ge-n d ä r m e d h a r vi inte b o r t d e f i n i e r a t m a k t p r o b l e m e t f r å n ge-n u s f o r s k ge-n i ge-n g e ge-n s o m r å d e . T v ä r t o m , e f t e r s o m g e n u s o m f a t t a r sociala relationer, och e n maktrelation ä r en social relation, ä r d ä r m e d f r å g o r k r i n g makt en central del av g e n u s -f o r s k n i n g e n s o m r å d e .
Vi b a r g e n o m att problematisera b e g r e p -p e n »makt» och »asymmetri» velat visa -på be-hovet av ett n e u t r a l t g e n u s b e g r e p p . Vi m e n a r att b e g r e p p e t »genus» i h ö g s t a gnid ä r an-v ä n d b a r t n ä r d e t gäller att beskrian-va en central
aspekt av d e n sociala och kulturella organisa-t i o n e n i alla s a m h ä l l e n . M e d h j ä l p av deorganisa-t vin-n e r vi vetevin-nskapliga och femivin-nistiska förde-lar. Vi a n t a r att ett genussystem g e n o m s y r a r hela samhället. Detta g e r oss en helhetssyn på p r o b l e m e n k r i n g r e l a t i o n e r n a mellan k v i n n o r och m ä n och vi u n d v i k e r att viktiga s a m h ä l l s f r å g o r k r i n g d e t t a t e m a bortdefinie-ras som n å g o t a n n a t och osynliggörs. I olika s a m h ä l l e n finns det alltså olika genussystem och d e b ö r analyseras och j ä m f ö r a s . Detta m e n a r vi är ett n ö d v ä n d i g t steg på vägen mot en generell teori o m g e n u s .
N O T E R
1 Inte bara inom det anglosaxiska språkområ-det, utan även i t ex romanska språk, före-kommer »genus» som term inom feminis-tisk forskning.
2 D e n n a betoning på den politiska aspekten av genusforskning gör att beteckningen »fe-ministisk forskning» även kan innefatta den värdefulla genusforskningen med samhälls-kritiskt syfte som rör manlig homosexuali-tet och maskulinihomosexuali-tet. Det är värt att notera att det vetenskapliga utbytet mellan forska-re som studerar kvinnor och forskaforska-re som studerar manligt homosexuellt beteende och maskulinitet inte har varit stort i Sverige (till skillnad från andra länder), trots att dessa forskare ofta delar samma politiska övertygelser och trots att de använder sig av liknande teoretiska resonemang i sina ana-lyser. Denna brist på kommunikation beror till stor del på att dessa olika förskare har valt att betona olikheten av deras studieob-jekt (kvinnor, homosexuella män) i stället för att betona likheterna i de teoretiska ram-verk med vilka de analyserar sitt material.
Genom att använda beteckningen »femi-nistisk» kan m a n urskilja åtminstone 4 möj-liga forskningsinriktningar:
1) feministisk kvinnoforskning (kvinnors synpunkter och erfarenheter i samhälls-kritisk belysning)
2) feministisk genusforskning (kvinnors och mäns villkor — bestämda av respektive ge-nus—och relationerna inom och emellan dessa genuskategorier; i samhällskritisk belysning)
3) icke-féministisk kvinnoforskning (kvinnor som studieobjekt, utan feministiskt per-spektiv)
4) icke-feministisk genusforskning.
3 Jfr den kritik som förekommit tidigare inom samhällsvetenskaperna mot rollbe-greppen och i synnerhet könsrollsbegrep-pen (för en sammanfattning av d e n n a dis-kussion se t ex Bengtsson & Frykman 1987:
Om maskulinitet. Mannen som forsknings-objekt).
4 Sådana försök har också gjorts inom femi-nistisk forskning, även om man ä n n u inte har någon gemensam teori. Ett exempel är Sandra Harding (1986), The Science Question
in Feminism. Hon m e n a r a t t en adekvat teori
om genus måste betrakta tre centrala aspek-ter av h u r genus konstrueras: genussymbo-lism (dvs symbolsystem förknippade med genus), genusstruktur (hon syftar här på ar-betsdelningen mellan könen) och individu-ellt genus (dvs teorier om könsidentitet).
I KVT n r 2/88 kritiserar f ö Jacquelyn Zita Sandra Harding (a.a.) för att inte integrera sexualiteten i sin syn på vilka aspekter som bör ingå i en teori om genus.
5 Också i översättningen av termen »the sex/ gender system» finns en betydelseglidning. Hos Eduards & Manns översätts Rubins be-grepp med köns/genussystem och hos Hird-man med biologiskt/kulturellt kön. Men eng-elskans »sex» betyder både »biologiskt kön» och »sexualitet» eller »sexuell aktivitet». Hos Rubin refererar »sex» oftast till sexuali-tet. D e n n a betydelse är u p p e n b a r i defini-tionen av begreppet, i hennes analytiska fo-kus och i formuleringar hela artikeln ige-nom (ibid 177, 179, 183). »Gender» å andra sidan betecknar »the socially imposed divi-sion of the sexes» (ibid 179). En översätt-ning av »the sex/gender system» skulle sna-rare vara u n g e f ä r »ett system som organise-rar sexualitet och den socialt konstruerade isärhållningen av könen».
6 Rubin följer h ä r Jacques Lacans läsning av Lévi-Strauss och Freud. Vi använder här av-siktligt termen »mansdominerat genussys-tem» i stället för patriarkat.
7 »Patriarkat» är ett problematiskt begrepp. Inom feminismen har det kommit att bety-da mansvälde i allmänhet. För antropolo-ger är det en viss typ av mansvälde, nämli-gen ett där fäder har större makt än kvinnor och än andra män. Det som feminismen kal-lar patriarkat kanske hellre borde kallas mansvälde eller androarkat.
8 Hirdman, Scott och Rubin som Eduards & Manns refererar gör d e n n a sammankopp-ling i varierande grad.
san-ningen om Mbuti. Den antropolog som främst studerat Mbuti, Colin Turnbull, var på 50-talet när han började undersöka Mbuti inte inriktad speciellt på genus. Trots detta uttrycker han förvåning över hur »jämställt» Mbutisamhället framstår. Trots detta vet vi inte vad en på genus speciellt in-riktad antropolog skulle komma fram till i fråga om Mbuti. Klart verkar dock (också med tanke påTurnbulls senare skrifter där han mer utförligt skriver om genus hos Mbuti) att deras genusystem inte på något entydigt sätt kan beskrivas som en asym-metri eller i termer av att det manliga är normen.
10 Här kan vi notera att Hirdman ö p p n a r för denna möjlighet i sitt resonemang genom att hon talar om s k genuskontrakt som nå-gonting som varierar mellan olika samhäl-len och över tid. Det kanske är så att det vi menar är utmärkande för genussystem del-vis är sådant som hon diskuterar i termer av genuskontrakt.
LITTERATUR
Bengtsson, Margot & Frykman, Jonas, Om
mas-kulinitet. Mannen som forskningsprojekt, JÄMFO,
Rapport nr 11, 1987.
Eduards, Maud & Manns, Ulla, »Om genus och genussystem», Kvinnovetenskaplig Tidskrift (KVT) nr 4, 1987.
Harding, Sandra, The Science Question in
Femi-nism, New York. Cornell U.P, 1986.
Hirdman, Yvonne, »Genussystemet — reflexio-ner kring kvinnors sociala underordning»,
KVT nr 3, 1988.
Jaggar. Alison M, Feminist Politics and Human
Nature, New Yersey, Rowman & Allanheld
Publ, 1983.
Rubin, Gayle, »TheTraffic in Women: Noteson the 'Political Economy' och Sex», I R Reiter (red): Toward an Anthropology oj Women, New York, Monthly Review Press, 1975.
Turnbull, Colin M, »Mbuti Womanhood», I F Dahlberg (red): Woman the Gatherer, New Haven and London, Yale U.P, 1981.
Turnbull, Colin M, »The Ritualization of Po-tential Conflict Between the Sexes Among the Mbuti», I E Leacock & R Lee (red): Politics
and History in Band Societies, Cambridge,
Cambridge U.P, 1982.
Zita, Jacquelyn, »Feminism och vetenskapsteori — en kritisk granskning», KVT nr 2, 1988.
Sex, gender, and power in anthropological perspective
A major topic in a currently ongoing feminist theoretical debate in Sweden has concerned the
gender concept. T h e debate has focussed on the
use of gender as an analytical tool for describing and explaining the unequal relationship betwe-en females and males in h u m a n society.
This artide — written by a group of social anthropologists at the University of Stockholm -recognizes the need for adequate conceptual tools that can fruitfully be used in the analysis of social and cultural aspects of physiological sexual differences. Such tools should take into consideration empirical and theoretical insights generated by recent feminist research and aca-demic studies of women. T h e authors contend, however, that any general theory of gender in so-cial analysis must be based on the comparative, cross-cultural study of female-male interaction, and of gender systems as these operate in diffé-rent societies.
Since ideas and definitions concerning ac-ceptable behaviour with respect to physiologi-cal characteristics are an integral part of every society and cultural formation, it is imperative that sexuality and procreative processes — as well as consideration of the symbolic interpreta-tions of theses — comprise central elements in such a general gender theory.
T h e authors argue that gender is not a term synonymous with women or with the term
femin-ist, and tlius can subsequently not be
substitut-ed for either of these.
T h e artide includes an examination of find-ings from anthropological research on social organization in a non-Western, non-industrial-ized, non-centralized society. O n the basis of such ethnographic evidence, the authors depict a situation in which social and power relation-ships between women and men are not character-ized by the subordination of the one category and the domination of the other. From this they conclude that gendered structures are not univer-sally identical, and that sexual differences need not inevitablv iinply sexual inequality.
Lena Gemzöe, Tove Holmqvist, Don Kulick, Britt MariThurén, Prudence Woodford-Berger. Socialantropologiska Institutionen
Stockholms Universitet 106 91 Stockholm SWEDEN
