• No results found

Tilläggsdirektiv till utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning (S 2018:12)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tilläggsdirektiv till utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning (S 2018:12)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dir. 2019:78

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning (S 2018:12)

Beslut vid regeringssammanträde den 7 november 2019

Ändring i uppdraget

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 kommittédirektiven

Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (dir. 2018:95).

Landstingen har inlett ett gemensamt arbete med att etablera en gemensam struktur för kunskapsstyrning, med syfte att bästa möjliga kunskap används i varje patientmöte. Kunskapsstyrningsstrukturen är under uppbyggnad och regeringen följer arbetet noga.

Regeringen ser att det även finns anledning att analysera hur den statliga strukturen på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till att bästa möjliga kunskap används i varje patientmöte och därmed underbygga landstingens pågående utvecklingsarbete.

I dagsläget finns det flera myndigheter som tar fram kunskapsstöd till olika delar av såväl den landstingskommunala som den kommunala hälso- och sjukvården. Regeringen ser behov av att analysera hur staten kan agera mer sammanhållet i frågor om uppföljning och kunskapsstöd m.m. för att bättre svara upp mot den önskade utvecklingen.

Mot bakgrund av att landstingens kunskapsstyrningsstruktur är under uppbyggnad, att andra kunskapsstyrningsstrukturer som berör kommunal

(2)

2 (3) hälso- och sjukvård, till exempel partnerskapet, har etablerats och att statens arbetssätt behöver analyseras och utvecklas bedöms det i nuläget inte

ändamålsenligt att utredaren ska stödja utformandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård. Det innebär också att utredningen inte ska fokusera på hur själva genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsstyrning sett ut.

Utredaren ska istället fokusera på hur staten kan agera på ett mer

sammanhållet sätt genom att bättre förutsättningar skapas för en nationell och sammanhållen uppföljning av hälso- och sjukvården. Utredaren ska i sammanhanget i möjligaste mån beakta de förutsättningar som gäller för den kommunala hälso- och sjukvården. Därigenom ökar möjligheten till en mer strategisk, kunskapsbaserad och långsiktigt hållbar styrning av hälso- och sjukvården på nationell nivå.

Mot bakgrund av detta ändras utredningens direktiv.

Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 30 juni 2020.

Uppdraget att stödja utformandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård

Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren inom ramen för uppdraget att stödja ett nationellt sammanhållet system bl.a.

stödja utformandet av ett nationellt sammanhållet system för

kunskapsbaserad vård

− stödja utvecklingen av nära och regelbundna samråd mellan regeringen

och sjukvårdshuvudmännen

− stödja utvecklingen av en förbättrad nationell uppföljning av hälso- och

sjukvården.

Dessa uppdrag ersätts med att utredaren ska

− analysera och lämna förslag på en funktion för en samlad uppföljning av

hälso- och sjukvården inom ramen för den befintliga

myndighetsstrukturen, med syfte att följa regeringens reformer och satsningar på området samt analysera var behoven av statliga insatser är som störst för att säkerställa god vård

(3)

3 (3)

− analysera hur en sådan funktion kan samverka med hälso- och

sjuk-vårdens huvudmän, till exempel inom ramen för landstingens gemen-samma kunskapsstyrningsstruktur

− lämna förslag på hur en sådan funktion kan regleras.

Uppdraget att vidareutveckla valda förslag och bedömningar i betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård

Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren inom ramen för uppdraget att vidareutveckla valda förslag och bedömningar i betänkandet

Kunskapsbaserad och jämlik vård bl.a.

ytterligare analysera och utveckla valda förslag och bedömningar i det

betänkandet.

Av direktiven framgår att utredaren ska klargöra förutsättningarna för och utarbeta ett detaljerat förslag till en nationell kunskapstjänst. Detta bedöms vara för omfattande för att genomföras inom ramen för denna utredning och ska därför inte analyseras eller utredas vidare.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska samråda med företrädare för sjukvårdshuvudmännen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt med samtliga myndigheter med centrala uppgifter som berör uppdraget, Rådet för styrning med kunskap, partnerskapet samt andra berörda aktörer så som patient- och

professionsföreningar samt läkemedelskommittéerna. I den mån det bedöms lämpligt ska utredaren även föra dialog med andra pågående utredningar, bl.a. Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), Framtidens socialtjänst (S 2017:03) och Utredningen om översyn av vissa frågor som rör personuppgiftshantering i socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsverksamhet (S 2019:01).

Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet (Socialdeparte-mentet) om arbetet.

Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 30 juni 2020.

References

Related documents

Kammarrätten har inte något att invända mot detta utan anser tvärtom att detta bidrar till att tydliggöra vilka krav som gäller och vad som ska uppnås med de olika formerna

Många barn och unga beskriver att de är rädda för socialtjänsten och majoriteten av de vi möter känner inte till vad socialtjänsten har för uppdrag, hur de arbetar, hur en

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras för att bidra till en

För att Vårdanalys på ett effektivt sätt ska kunna ha ett samlat ansvar för uppföljningen av statliga initiativ enligt utredningens förslag är det viktigt att ett sådant

Dokumentet tydliggör Region Blekinges kommentarer och synpunkter på betänkandet av utredningen Sammanhållen kunskapsstyrning ”Ett nationellt sammanhållet system för

Samarbetet mellan sjukhushuvudmännen inom såväl regioner som kommuner är en förutsättning för att kunna uppnå en god och nära vård som utgår från det behov som finns av

Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (SOU 2020:36) har två syften; att dels öka förutsättningarna för staten att genomföra de insatser som mest