Saddams kvinnor - stöttepelare och akilleshälar

ÅSA E L D É N

Saddams kvinnor

- stöttepelare och akilleshälar

Könsdikotomisering och konstruktion av nationell identitet

i Saddam Husseins tal till de irakiska kvinnorna

I Saddam Husseins Irak knyts visionen om det ideala samhället samman

med visionen om den ideala kvinnan. Förståelsen av kön som en dikotomi blir

en grundläggande förutsättning för visionens förverkligande. "Kvinnan "får

symbolisera den nationella identiteten, hon blir på samma gång stöttepelare och

akilleshäl - ett slagkraftigt argument för kontroll av kvinnors liv.

Kväll på ett hotellrum i Bagdad. Vi sitter bänkade framför TV-nylieterna för att se och höra senaste nytt om presidentens förehavanden. Idag har presi-denten av republiken Irak fått många telegram med lyckönskningar. Nyhetsuppläsaren tillkännager att de strömmat in till den store ledaren, telegram med idel goda ord om "tack" för en framgångsrikt förd kamp och "lycka till" inför framtida utmaningar i kampen. Kvinnokampen. Det är den 8 mars, inter-nationella kvinnodagen. 1

U n d a n g ö m d i e n b o k h a n d e l i B a g d a d f a n n s d e n lilla skriften "The Revolution a n d W o m a n in Iraq", till engelska översatta tal av Iraks p r e s i d e n t S a d d a m Hussein till d e n ira-kiska partistyrda k v i n n o o r g a n i s a t i o n e n , the G e n e r a l F e d e r a t i o n of Iraqi W o m e n . Talen hölls vid olika tillfällen u n d e r å r e n 1971-1977, alltså f ö r e kriget mellan Irak och Iran (1980-1988), vilket m e d f ö r att d e h a r e n relativt "civil" prägel, o c h i stort sett saknar di-rekt krigsretorik. På olika sätt b e h a n d l a r d e kvinnors plats i visionen o m Irak, o c h kvin-n o r s u p p g i f t e r i b y g g a kvin-n d e t av d e t revolutiokvin-nä- revolutionä-ra samhället. Materialet kan tyckas n å g o t för-åldrat, m e n som j a g k o m m e r att visa s t ä m m e r d e t väl överens m e d h u r d e n irakiska kvin-n o o r g a kvin-n i s a t i o kvin-n e kvin-n f o r m u l e r a r sig idag, eller n ä r m a r e bestämt i m a r s 1996, då j a g h a d e möjlighet att delta i e n studieresa till Irak

an-o r d n a d av Kristna Fredsrörelsen i Sverige. Ge-n o m samtal o c h m ö t e Ge-n m e d r e p r e s e Ge-n t a Ge-n t e r f ö r o r g a n i s a t i o n e n i B a g d a d o c h Basra, såväl som g e n o m s l a g o r d s b e p r y d d a väggar på orga-nisationens kontor, f r a m k o m m e r e n bild som g ö r att S a d d a m Husseins o r d f r å n 70-talet k ä n n s allt a n n a t än inaktuella.

Jag k o m m e r i d e n n a artikel att visa h u r kvinnor i S a d d a m Husseins tal k o p p l a s sam-m a n sam-m e d k o n s t r u k t i o n e n av nationell identi-tet, och h u r d e d ä r i g e n o m , i e g e n s k a p av just kvinnor, får symboliska f u n k t i o n e r . N ä r olika t e m a n S a d d a m Hussein b e h a n d l a r i sina tal till d e p a r t i o r g a n i s e r a d e k v i n n o r n a definieras och analyseras u t i f r å n h u r k o n s t r u k t i o n e n av k ö n o c h nationell identitet h ä n g e r s a m m a n , f r a m t r ä d e r b i l d e n av e n g r u n d l ä g g a n d e struktur, d ä r d i k o t o m i s e r i n g blir f u n d a m e n t a l för h u r k ö n skapas - m e n också f ö r konstruk-t i o n e n av nakonstruk-tionell idenkonstruk-tikonstruk-tekonstruk-t. I d e n n a bild får kvinnor d u b b l a , och s k e n b a r t p a r a d o x a l a , f u n k t i o n e r i samhället: kvinnor blir stöttepe-lare, m e n samtidigt också akilleshälar.

Till m i n h j ä l p i analysen a n v ä n d e r j a g f r ä m s t olika feministiska forskare. De flesta av d e m b e h a n d l a r , u t i f r å n olika u t g å n g s p u n k t e r , k o n s t r u k t i o n e n av kön i arabiska o c h / e l l e r muslimska kontexter. I n o m dessa feministiska traditioner, som tyvärr är relativt o k ä n d a o c h i

allra h ö g s t a g r a d osynliga i n o m svensk femi-nistisk f o r s k n i n g , f i n n s m å n g a e x e m p e l p å f r a m s t å e n d e t e o r i b i l d n i n g a r , b l a n d a n n a t n ä r d e t gäller att analysera k o p p l i n g a r m e l l a n k ö n o c h t ex religiös, etnisk o c h n a t i o n e l l identi-tet. I n t e m i n s t m e d t a n k e p å d e n ö k a d e im-m i g r a t i o n e n f r å n arabiska o c h / e l l e r im-musliim-m- muslim-ska l ä n d e r till Sverige, är d e t viktigt att dessa f o r s k n i n g s t r a d i t i o n e r f å r u t r y m m e också i d e n svenska feministiska d e b a t t e n .

D e n k ö n s t e o r e t i s k a u t g å n g s p u n k t e n i d e n -n a artikel är att k ö -n skapas i e -n s t ä -n d i g t på-g å e n d e , livslånpå-g o c h mycket k o m p l i c e r a d k ö n s k o n s t i t u e r i n g s p r o c e s s .2 K ö n är alltså

ing-et "naturligt" eller o f ö r ä n d e r l i g t , u t a n konsti-t u e r a s i, o c h i r e l a konsti-t i o n konsti-till, olika k o n konsti-t e x konsti-t e r . H ä r f ö r u t s ä t t s att varje m ä n n i s k a livet i g e n o m utvecklar sitt p e r s o n l i g a k ö n s p r o j e k t , aktivt så-väl s o m passivt. Vi lär oss, a n p a s s a r oss o c h ut-vecklar r e g l e r att leva efter, eller b r y t a m e d , k u l t u r e l l a f ö r v ä n t n i n g a r o c h n o r m e r f ö r k ö n s o m o m g e r oss. Vi m å s t e ständigt, d o c k inte n ö d v ä n d i g t v i s m e d v e t e t , f ö r h å l l a oss till dessa n o r m e r . D ä r i g e n o m b i d r a r vi själva till att ska-pa, v i d a r e u t v e c k l a o c h f ö r ä n d r a d e m . En m ä n n i s k a har, samtidigt o c h i olika faser av li-vet, olika n o r m e r f ö r k ö n att f ö r h å l l a sig till, o c h dessa n o r m e r h a r olika giltiglietsområ-d e n . D e k a n f i n n a s såväl p å e n officiell nivå s o m e n inofficiell, samhällelig som s u b k u l t u -rell o c h så vidare. D e t m a t e r i a l s o m analyseras i d e n h ä r a r t i k e l n t o r d e f r ä m s t spegla officiel-la n o r m e r f ö r k ö n . K ö n s k o n s t i t u e r i n g analyseras h ä r s o m e n s a m m a n h å l l e n process, i vilket k ö n o m ö j l i g t k a n isoleras f r å n a n d r a a s p e k t e r av identitetss k a p a n d e . Iidentitetsstället k a n k ö n i d e t t a identitetss a m m a n -h a n g a n v ä n d a s s o m ett s a m m a n -h å l l a n d e ana-lysredskap, f ö r att d ä r i g e n o m tydliggöra h u r k ö n blir till i f ö r h å l l a n d e till, o c h b e r o e n d e av. e x e m p e l v i s religiös, etnisk o c h n a t i o n e l l iden-titet.

F ö r att analysera k o n s t i t u e r i n g e n av k ö n i olika k o n t e x t e r k a n m a n a n v ä n d a sig av olika typer av analysredskap. Ett s å d a n t r e d s k a p , s o m visat sig f r u k t b a r t i r e l a t i o n till d e t m a t e -rial j a g s a m l a d e i Irak, är att se p å h u r k ö n k o n s t r u e r a s s o m e n d i k o t o m i . N ä r m ä n n i s k o r sorteras u t i f r å n två k ö n f ö r u t s ä t t s att d e n e n a g r u p p e n , kvinnor, är relativt åtskild f r å n d e n

a n d r a , m ä n . Kriterier o c h r a m a r f o r m u l e r a s s o m skiljer d e b å d a g r u p p e r n a åt, o c h sorte-r i n g e n skesorte-r p å g sorte-r u n d v a l av ett a n t a g a n d e o m olikhet. Det e n a k ö n e t är vad d e t a n d r a i n t e är, o c h k ö n k o n s t r u e r a s d ä r m e d s o m e n diko-tomi, d ä r m ä n o c h k v i n n o r förstås s o m varan-d r a s motsatser. K ö n s varan-d i k o t o m i s e r i n g e n är oli-ka viktig o c h tydlig i olioli-ka s a m m a n h a n g , o c h k a n analyseras p å individuell såväl s o m p å s t r u k t u r e l l nivå.3 B e g r e p p e t är utvecklat

uti-f r å n e n e m p i r i s o m uti-f o k u s e r a r individer, m e n a n v ä n d s h ä r p å ett m a t e r i a l s o m speglar e n diskursiv, s t r u k t u r e l l nivå. U t i f r å n f ö r s t å e l s e n av s a m b a n d e t m e l l a n individ o c h s t r u k t u r individer p å v e r k a r s t r u k t u r e r o c h vice versa -blir dessa två nivåer i n t e o b e r o e n d e eller art-skilda, u t a n finns istället i s t ä n d i g i n t e r a k t i o n . J a g k o m m e r i d e n n a artikel att d i s k u t e r a h u r k ö n s d i k o t o m i s e r i n g e n k a n förstås s o m e n g r u n d l ä g g a n d e f ö r u t s ä t t n i n g f ö r k o n s t r u k t i o -n e -n av k ö -n , m e -n också f ö r k o -n s t r u k t i o -n e -n av n a t i o n e l l i d e n t i t e t , i d e n irakiska k o n t e x t m a -terialet speglar.

Saddam Hussein - demon eller befriare ?

Vem är d å d e n n e m a n s o m h å l l e r tal till d e irakiska k v i n n o r n a ? I västvärlden k ä n n e r vi h o n o m s o m d e n store d i k t a t o r n , FNs, o c h f r a m f ö r allt USAs, f r ä m s t a f i e n d e , d e m o n e n som k r ä n k t e d e t lilla g r a n n l a n d e t Kuwait, s o m u t r o t a t k u r d i s k a byar i n o r r , s o m b r u t a l t slagit n e d shiitiska u p p r o r i söder, s o m h å l l e r sina m e d b o r g a r e i s t ä n d i g skräck o c h s o m u t a n re-spekt u t m a n a r i n t e r n a t i o n e l l a spelregler. H a n h a r blivit D e t S t o r a H o t e t m o t västerländska ideal o c h v ä r d e r i n g a r . U t a n att ifrågasätta san-n i san-n g s h a l t e san-n i d e san-n san-n a västvärldesan-ns bild, h ä r finns i n g e t u t r y m m e f ö r e n s å d a n analys, vill j a g p å p e k a att del finns ytterligare b i l d e r av

S a d d a m H u s s e i n s o m k o m p l e t t e r a r , m e n i n t e nödvändigtvis motsäger, d e n ovan skisserade. På m å n g a håll i a r a b v ä r l d e n , o m ä n o f t a i n t e p å e n officiell nivå, är S a d d a m H u s s e i n D e n Stora Arabiska L e d a r e n . H a n p e r s o n i f i e r a r m a n l i g h e t s i d e a l e n : h a n är mäktig, o r ä d d o c h d o m i n a n t , s a m t i d i g t s o m h a n är k ä n d f ö r sin p e r s o n l i g a c h a r m .4 M e n h a n är också m a n n e n som i b ö r j a n av 70-talet n a t i o n a l i s e r a d e d e n irakiska oljan, o c h d ä r i g e n o m f r i g j o r d e

kapital s o m g j o r d e d e t möjligt att f ö r d e l a e k o n o -miska r e s u r s e r också till d e lägre samhälls-skikten.5 U n d e r S a d d a m H u s s e i n s l e d n i n g

byggdes u n d e r 70talet e n o m f a t t a n d e o f f e n t -lig sektor; fri sjukvård, nya bostäder, utbild-n i utbild-n g för alla o c h eutbild-n väl u t b y g g d i utbild-n f r a s t r u k t u r . I linje m e d dessa r e f o r m e r i n g s p r o g r a m låg också, som vi även k o m m e r att se i S a d d a m H u s s e i n tal, o m f a t t a n d e f ö r ä n d r i n g a r n ä r d e t gäller k v i n n o r s f u n k t i o n e r i samhället.6

Irak styrs s e d a n 1968 av Ba'th-partiet, som k o m till m a k t e n g e n o m vad S a d d a m Hussein i sin skrift kallar "Revolutionen". Ba'th-partiet ( b a ' t h = å t e r u p p v ä c k a n d e ) b i l d a d e s i Syrien p å 50-talet s o m e n r e a k t i o n på d e n splittring s o m r å d d e p å m å n g a håll i a r a b v ä r l d e n , sviter e f t e r k o l o n i a l i s m e n , a n d r a världskriget o c h koloni-a l m koloni-a k t e r n koloni-a s t i l l b koloni-a k koloni-a d r koloni-a g koloni-a n d e f r å n o m r å d e t . Det nya partiets m å l g r u p p var f r a m f ö r allt d e n v ä x a n d e skara u t b i l d a d e m ä n n i s k o r , s o m var f r u k t e n av ett s n a b b t e x p a n d e r a n d e utbild-ningsväsende. G r u n d s t o m m e n i Ba'th-partiets ideologi u t g j o r d e s av t a n k e n p å e n e n a d ara-bisk n a t i o n . Så s m å n i n g o m slogs d e t syriska Ba'th-partiet s a m m a n m e d ett uttalat socialis-tiskt parti. I d e n n a f o r m , m e d en k o m b i n a t i o n av krav p å sociala r e f o r m e r , socialistisk ideolo-gi o c h e n e n a d arabvärld, spreds partiets i d é e r till flera länder, d ä r i b l a n d Irak.' S e d a n Ba tli-partiet fick m a k t e n i Irak h a r e n av d e vikti-gaste u t m a n i n g a r n a varit att skapa ett natio-nellt m e d v e t a n d e , b å d e i teorin o c h prakti-ken." Irak är ett mycket h e t e r o g e n t land, o c h a m b i t i o n e n är att d e n n a t i o n e l l a ideologiska i d e n t i t e t e n ska ersätta, eller å t m i n s t o n e h a fö-r e t fö-r ä d e f fö-r a m f ö fö-r , till e x e m p e l fö-religiösa, spfö-råkli- språkli-ga, etniska, r e g i o n a l a o c h klassbaserade iden-tifikationer.9 S o m jag i d e t f ö l j a n d e k o m m e r

att visa spelar k ö n en viktig roll i d e n n a kon-s t r u k t i o n av nationell identitet.

R e d a n d å b a ' t h - p a r t i e t k o m till m a k t e n f a n n s S a d d a m H u s s e i n b l a n d d e l e d a n d e , o c h h a n s i n f l y t a n d e ö k a d e successivt. Först 1979 blev h a n f o r m e l l t Iraks p r e s i d e n t , m e n h a d e d å i p r a k t i k e n styrt l a n d e t u n d e r flera år. Sad-d a m H u s s e i n h a r alltså s e Sad-d a n l å n g tiSad-d tillbaka d e n yttersta m a k t e n i Irak, h a n är d e n s o m f o r m u l e r a r inrikes- såväl s o m utrikespolitik. C h r i s t i n e Möss H e l m s m e n a r att h a n personi-fierar d a g e n s irakiska ba'th-ideologi.l ( l

Frigörelse på Ledarens villkor

S a d d a m H u s s e i n s tal till d e irakiska kvinnor-na, utgör, enligt r e d a k t ö r e n f ö r skriften " T h e Revolution a n d W o m a n in Iraq", Naji Al-ha-dithi, n å g r a av d e viktigaste d o k u m e n t e n i Irak. D e vittnar o m e n av d e f r ä m s t a målsätt-n i målsätt-n g a r målsätt-n a m e d d e t målsätt-nya samhällsbygge s o m s t a r t a d e i o c h m e d R e v o l u t i o n e n 17 juli 1968: k v i n n o r s frigörelse. S a d d a m H u s s e i n s r e t o r i k b e k r ä f t a r mycket riktigt Naji Al-hadithis utsaga o m k v i n n a n s f r i g ö r e l s e s o m e n av g r u n d -s t e n a r n a i b y g g a n d e t av d e t r e v o l u t i o n ä r a s a m h ä l l e t . M e n h a n u t t r y c k e r också förhåll-n i förhåll-n g s o r d e r o c h r e s t r i k t i o förhåll-n e r - k v i förhåll-n förhåll-n o r tilltros inte ansvaret för sin e g e n frigörelse. Kvinnors frigörelse f o r m u l e r a s istället av l e d a r s k a p e t , d e t k o m p e t e n t a l e d a r s k a p e t :

The complete emancipation of women from the ties which held them back in the past, du-ring the ages of depotism and ignorance, is a basic aim of the Party and the Revolution. Wo-men make up one half of the society. Our soci-ety will remain backward and in chains unless its women are liberated, enlightened and edu-cated.

Dealing with the question of women 's eman-cipation in an ideological and comprehensive manner is one of the basic tasks of the ABSP (Arab Ba'th Socialist Party) because it is a qu-estion which affects the strategic aims of the Party... It requires persistent struggle, extensive populär action, precise knowledge of the laws which govern social change and their correct utilisation by a capable leadership which defi-nes with precision sound formulas and the cor-rect areas for the emancipation of women." B a ' t h - p a r t i e t i Irak har, enligt s o c i o l o g e n A m a l Rassam, tagit på sig u p p g i f t e n att trans-f o r m e r a d e t irakiska s a m h ä l l e t , o c h att "väcka" f o l k e t till m e d v e t e n h e t . F o k u s i d e n n a u p p g i f t är k v i n n o r s f r i g ö r e l s e o c h roll i d e n n a t i o n e l l a k a m p e n . Kvinnors u n d e r o r d n i n g b e t r a k t a s s o m e n rest av f ö r å l d r a d e v ä r d e r i n g ar, vilka är f r ä m m a n d e såväl f ö r a r a b i s k / m u s -limsk kultur, s o m f ö r B a ' t h - i d e o l o g i n . Frigö-relsen av k v i n n a n blir e n n ö d v ä n d i g del av d e n sociala o r d n i n g e n s totala f ö r ä n d r i n g .1 2

M e n samtidigt säger S a d d a m H u s s e i n i ci-tatet ovan att k v i n n o r i n t e själva är k a p a b l a att

d e f i n i e r a sin frigörelse. D e n n a d e f i n i t i o n mås-te g ö r a s av ett k o m p e t e n t l e d a r s k a p , o c h d e t gäller såväl hur, s o m i n o m vilka o m r å d e n fri-g ö r e l s e n ska ske. K v i n n o f r i fri-g ö r e l s e n s syften o c h m å l fastställs av d e styrande, s o m i p r i n c i p u t e s l u t a n d e är m ä n . A n n Elizabeth Mayer, j u -rist v e r k s a m i USA, l a n s e r a r i e n artikel ut-trycket "the n e w world hypocrisy". H o n förankr a förankr b e g förankr e p p e t f förankr a m f ö förankr allt i e n m u s l i m s k k o n text, m e n d r a r också paralleller till e x e m p e l -vis USA o c h V a t i k a n e n . U t g å n g s p u n k t e n f ö r "the n e w w o r l d hypocrisy", är att d e m ä n i led a r s t ä l l n i n g a r s o m ö p p e t h ä v led a r k v i n n o r s u n -d e r l ä g s e n h e t , o c h m e n a r att -d e t ä r accepta-belt att d i s k r i m i n e r a kvinnor, blir allt f ä r r e . Istället utvecklas r e t o r i s k a strategier i vilka m a n p r o k l a m e r a r ett stöd f ö r j ä m l i k h e t , samtidigt s o m m a n driver e n politik s o m u p p e n -b a r t d i s k r i m i n e r a r kvinnor.1 3 S a d d a m H u s s e i n

f ö r s ä k r a r att k v i n n a n s f r i g ö r e l s e är c e n t r a l f ö r h a n s parti, m e n m e n a r s a m t i d i g t att k v i n n o r i n t e k a n d e f i n i e r a sin e g e n frigörelse, u t a n att d e n n a m å s t e styras av ett l e d a r s k a p som består av m ä n , vilket g ö r d e t svårt att tolka h a n s re-s o n e m a n g re-som n å g o t a n n a t än dire-skrimine- diskrimine-r i n g av kvinnodiskrimine-r. "Kvinnans f diskrimine-r i g ö diskrimine-r e l s e " k a n be-tyda m å n g a olika saker, m e n d e t är svårt att se p o ä n g e n i ett s å d a n t b e g r e p p o m d e n n a fri-g ö r e l s e ska d e f i n i e r a s av m ä n : "a c a p a b l e lea-d e r s h i p w h i c h lea-d e f i n e s witli precision s o u n lea-d f o r m u l a s a n d t h e c o r r e c t areas f o r t h e e m a n -c i p a t i o n of w o m e n " .

E f t e r att h a b e s ö k t G e n e r a l F e d e r a t i o n of Iraqi W o m e n (GFIW) i B a g d a d o c h Basra tol-kar j a g S a d d a m H u s s e i n s o r d s o m i h ö g s t a g r a d r e l e v a n t a också p å "gräsrotsnivå". R e p r e -s e n t a n t e r f ö r o r g a n i -s a t i o n e n f o r m u l e r a r -sig p å ett sätt s o m s t ä m m e r väl ö v e r e n s m e d talen f r å n 70-talet. K v i n n o o r g a n i s a t i o n e n f u n g e r a r , liksom alla a n d r a o r g a n i s a t i o n e r i Irak, i prin-cip s o m partiets f ö r l ä n g d a a r m , m e d m y c k e t s m å m ö j l i g h e t e r att b e s t ä m m a över sin e g e n a g e n d a . GFIWs f r ä m s t a u p p g i f t är att vara e n länk m e l l a n s t a t s m a k t e n o c h k v i n n o r r u n t o m i l a n d e t , e n l ä n k g e n o m vilken såväl sociala in-satser, s o m direktiv r ö r a n d e k v i n n o r s liv k a n förmedlas.1 4 S u h a O m a r h ä v d a r i e n artikel att

GFIW är e n del av d e t statliga u n d e r r ä t t e l s e -systemet, d ä r dess u p p g i f t är att b e v a k a o c h k o n t r o l l e r a kvinnor. GFIW är l a n d e t s e n d a

tillåtna k v i n n o o r g a n i s a t i o n . U n d e r 70- o c h 80-talen, d å d e t f o r t f a r a n d e f a n n s a n d r a , m e r eller m i n d r e u n d e r j o r d i s k a o r g a n i s a t i o n e r , k u n d e m e d l e m s k a p i e n a n n a n k v i n n o o r g a n i -sation ge u p p till 15 års fängelse.1' I d e n n a

po-sition h a r GFIW givetvis m y c k e t s m å möjlig-heter, o c h k a n s k e i n t e h e l l e r intresse av, att kritisera r e g i m e n m e r än m y c k e t ytligt.

E n c e r e m o n i f ö r f i r a n d e t av d e n i n t e r n a t i o -nella k v i n n o d a g e n 1996 p å l o k a l k o n t o r e t av GFIW i B a g d a d får t j ä n a s o m e n illustration till h u r ett m a n l i g t " k o m p e t e n t l e d a r s k a p " k a n lägga p r e m i s s e r f ö r kvinnors v e r k s a m h e t . Vid c e r e m o n i n d e l t o g ett trettiotal kvinnor, alla in-n e h a v a r e av f ö r t r o e in-n d e p o s t e r i in-n o m orgain-nisa- organisat i o n e n , s o m skulle organisatackas f ö r sina insaorganisatser u n -d e r året. D e m a n l i g a -d e l t a g a r n a i vår g r u p p u n d a n t a g n a , f a n n s e n d a s t e n m a n n ä r v a r a n -de: m r S a a d o u n , chef f ö r irakiska R ö d a halv-m å n e n (halv-motsvarighet till R ö d a korset) o c h tillika c h e f f ö r d e t statliga f a m i l j e p l a n e r i n g s o r g a -n e t . H a -n satt p å p o d i e t , f l a -n k e r a d av två kvi-n- kvin-nor. C e r e m o n i n i n l e d d e s m e d ett tal o m vad r e v o l u t i o n e n g j o r t f ö r d e t irakiska folket o c h o m vad d e n irakiska k v i n n a n h a r gjort f ö r lan-det. Så f ö l j d e diktläsning, en kvinna läste e g n a d i k t e r o m d e irakiska b a r n e n s o c h m ö d r a r n a s l i d a n d e u n d e r sanktionerna.1 6 K v i n n o r n a fick p r e s e n t e r o c h tackades f ö r a r b e t e t u n d e r d e t g å n g n a året. M a n n e n , m r S a a d o u n , h a d e ing-en eging-entlig f u n k t i o n u n d e r c e r e m o n i n . H a n höll inga tal o c h d e l a d e i n t e ut n å g r a p r e s e n -ter. M e n h a n satt h e l a tiden p å p o d i e t , skämt a d e i b l a n d o f f e n skämt l i g skämt m e d k v i n n o r n a i r u m -met.1 7 Även o m m r S a a d o u n h a d e e n ,

åtminst o n e uåtminstååtminst seåtminståtminst, relaåtminstivåtminst åtminst i l l b a k a d r a g e n roll u n -d e r c e r e m o n i n , ligger -d e t enligt m i n m e n i n g n ä r a till h a n d s att tolka h a n s n ä r v a r o s o m e n sorts k o n t r o l l över k v i n n o r n a s aktiviteter. H a n r e p r e s e n t e r a d e i r u m m e t , b a r a g e n o m sin när-varo, "ledarskapet" o c h " m a n n e n " . Trots sin till synes passiva roll, lade h a n p å flera sätt pre-m i s s e r n a f ö r c e r e pre-m o n i n . De n ä r v a r a n d e kvin-n o r kvin-n a var tydligt m e d v e t kvin-n a o m h a kvin-n s kvin-n ä r v a r o , o c h d e var h e l a t i d e n t v u n g n a att f ö r h å l l a sig till h o n o m p å olika sätt, till e x e m p e l g e n o m att r e a g e r a positivt p å h a n s skämt.

I m ö t e s l o k a l e n var v ä g g a r n a , vid sidan av d e obligatoriska p o r t r ä t t e n p å p r e s i d e n t e n , p r y d d a m e d b a n d e r o l l e r . På dessa vita tyg var

slagord textade på arabiska i rött, g r ö n t och svart - d e n irakiska flaggans färger. Ett p a r av slagorden var citat av Sacldam Hussein, och ett av d e m löd så här:

De irakiska kvinnorna är ett enastående vitt-nesbörd om de värderingar och den generosi-tet, som under presidentens ledning skall byg-ga upp ett odödligt Irak.

Citatet f u n g e r a r som en k o n c e n t r e r a d be-skrivning av r e l a t i o n e n m e l l a n p a r t i l e d n i n g e n och GFIW. K v i n n o r n a beskrivs som "enastå-e n d "enastå-e vittn"enastå-esbörd". D"enastå-e u p p h ö j s till symbol"enastå-er för ädla v ä r d e r i n g a r och generositet, som "skall bygga u p p ett o d ö d l i g t Irak". Deras u p p -gift i b y g g a n d e t är k n a p p a s t ringa. Men kvin-n o r kvin-n a s roll är, ekvin-nligt d e t t a citat, relativt passiv. De är vittnesbörd o m v ä r d e r i n g a r o c h gene-rositet, byggstenar i ett o d ö d l i g t land. M e n d e ska inte agera självständigt, d e t är u n d e r s i d e n t e n s l e d n i n g l a n d e t ska byggas. O m pre-s i d e n t e n l e d e r bygget, är d e t ockpre-så h a n pre-som d e f i n i e r a r d e rätta v ä r d e r i n g a r n a och d e n rät-ta g e n e r o s i t e t e n . GFIW blir d e n kanal g e n o m vilken l e d a r e n kan f ö r m e d l a d e rätta värde-r i n g a värde-r n a till d e ivärde-rakiska k v i n n o värde-r n a . Ledavärde-rska- Ledarska-p e t d e f i n i e r a r vad som är ett " e n a s t å e n d e vitt-n e s b ö r d " - och således också vad som ivitt-nte är det. Vem vågar avstå f r å n att vara "ett enastå-e n d enastå-e vittnenastå-esbörd", n ä r m å l enastå-e t är "enastå-ett odödligt Irak"? Dessutom m e n a r S a d d a m Hussein att betydelsen av irakiska kvinnors frigörelse, och d ä r m e d också kvinnors ansvar att a n a m m a le-darskapets definition av frigörelse, inte be-gränsas till Irak, u t a n kan påverka hela d e n arabiska n a t i o n e n , ja, kanske hela världen: "We ottght to b e a r in m i n d that the experi-m e n t in tliis c o u n t r y d o e s n o t c o n c e r n Iraq only b u t b e l o n g s to the e n t i r e A r a b n a t i o n . In-d e e In-d , we h o p e that it may have repercussions a n d relevance b e y o n d t h e A r a b h o m e l a n d . "

Dikotomi som balanserar

Kvinnor anses alltså inte själva vara kapabla att d e f i n i e r a sin e g e n frigörelse. Det är istället en u p p g i f t för k o m p e t e n t a ledare. M e n h u r ska då d e n n a frigörelse definieras? Utifrån vilka kriterier d e f i n i e r a s en "korrekt" frigörelse av

d e n irakiska kvinnan? I S a d d a m Husseins tal är b a l a n s ett nyckelord:

Attention must be duly given to the correct re-volutionary balance so that the desired move-ment and action may not disturb the process while overstepping the retrogressive forms, tra-ditions and customs and bypassing the superfi-cial bourgeois concepts of freedom.

There is a difference between balance and equality. We don't mean that women should be emancipated with equivalent methods to those used in the emancipation of the whole society. Our meaning is this: in women's emancipation the principle of balance must be maintained -that is, when the Revolution sets women free, it must take into consideration the degree and stage of development in our society.

Det är u p p e n b a r t att kvinnors frigörelse mås-te präglas av n å g o n t i n g S a d d a m Hussein kal-lar "balans". Man måste akta sig f ö r ytterlighe-terna, dvs att å e n a sidan fastna i f e o d a l a och borgerliga ideologier som ser kvinnan som en a n d r a klassens m e d b o r g a r e , o c h å a n d r a sid a n a c c e p t e r a ytliga aspekter av m o sid e r n i s e -ring. D e n n a a n d r a fara, som anses vara än vär-re än d e n första, beskrivs mycket luddigt i Sad-d a m Husseins tal som "ytliga f o r m e r av ut-veckling" (superficial kinds of development), som inte tar tag i p r o b l e m e n s essens. Vad d e n n a essens består av är oklart, m e n m å l e t för för-ä n d r i n g a r n a för-är att u p p r för-ä t t a "kvinnors genui-na roll" (the genuine role of women). Del viktiga b e g r e p p e t "balans" å t e r k o m m e r också n ä r S a d d a m H u s s e i n relaterar kvinnors emanci-p a t i o n till samhällets utveckling. Samhällets utveckling o c h kvinnors frigörelse kan inte skiljas åt utan f ö r u t s ä t t e r v a r a n d r a . M e n d e t är kvinnors e m a n c i p a t i o n som måste anpassas till d e t o m g i v a n d e samhällets utvecklingsnivå, inte tvärtom. M e t o d e r n a för kvinnors frigö-relse och för samhällets måste se olika ut, vil-ket hos S a d d a m Hussein betyder att samhäl-lets utveckling är primär, d e n måste definieras och förverkligas först. D ä r e f t e r kan kvinnors frigörelse f o r m u l e r a s , anpassad till d e n ut-vecklingsnivå samhället i övrigt u p p n å t t , o c h styrd av p r i n c i p e n o m balans.

Men vad i n n e b ä r då d e n n a principle of

h a n b e t o n a r balansens betydelse för kvinnors emancipation? Vilken plats ger h a n d e irakiska k v i n n o r n a i en ideal situation d ä r f ö r ä n d r i n g a r i deras liv, deras frigörelse, präglas av balans?

Kvinnors frigörelse är, f ö r d e t första, aldrig p r i m ä r i S a d d a m Husseins tal. För att d e n ska k u n n a legitimeras måste d e n sättas i relation till n å g o n t i n g a n n a t - folkets k a m p , d e n revo-l u t i o n ä r a k a m p e n , b y g g a n d e t av ett fritt och e n a t land, samhällets utveckling, d e n pan-ara-biska e n h e t e n osv. Kvinnor frigörs alltså inte för sin e g e n skull, u t a n syftet är alltid n å g o t större, d v s kvinnors frigörelse f u n g e r a r som ett m e d e l att n å d e t ö v e r g r i p a n d e målet, d e n verkliga och p r i m ä r a frigörelsen. D ä r i g e n o m kan kvinnors frigörelse inte definieras direkt relaterat till kvinnors verklighet, u t a n måste anpassas till t ex samhällets frigörelse, dvs d e t ö v e r g r i p a n d e målet. Kvinnors frigörelse p e r se blir egentligen oviktig, d e t som betyder nå-got är istället kvinnors aktiva d e l t a g a n d e i samhällets frigörelse.

För d e t a n d r a är d e t intressant att se h u r S a d d a m Hussein beskriver "kvinnor" i rela-tion till "samhället". A e n a sidan är kvinnors frigörelse e n f ö r u t s ä t t n i n g f ö r folkets och samhällets dito. A a n d r a sidan måste samhäl-let frigöras f ö r att kvinnor också ska g ö r a det. De två h ä n g e r alltså i h o p - men de kan inte

va-ra samma sak. Kvinnor är inte samhället, d e är

självklart e n del av det, och d e kan definitivt ge sitt b i d r a g till det, m e n d e är n å g o n t i n g an-n a t äan-n samhället. "Womean-n make up oan-ne half of

so-ciety", slår S a d d a m Hussein fast i citatet u n d e r

r u b r i k e n ovan, m e n beskriver s e d a n kvinnor, aldrig m ä n , i m o t s ä t t n i n g till eller i h a r m o n i m e d samhället. N ä r kvinnor, som g r u p p , defi-nieras i relation till ett "samhälle", måste det-ta samhälle u t g ö r a s av n å g o t som g r u p p e n "kvinnor" definieras i relation till. E f t e r s o m d e t irakiska samhället, liksom d e allra flesta samhällen, är o r g a n i s e r a t u t i f r å n p r i n c i p e n o m två k ö n som antas vara v a r a n d r a s motsat-ser, är d e t svårt att i d e t t a s a m m a n h a n g tolka S a d d a m Husseins "samhälle" som n å g o n t i n g a n n a t än g r u p p e n "män". N ä r det, i r e t o r i k e n , b e t o n a s att kvinnor måste f u n g e r a i balans m e d samhället, k a n det d ä r f ö r tolkas som att

balansen måste upprätthållas i relationerna mellan män och kvinnor. Kön k o n s t r u e r a s som en

di-kotomi, d ä r m ä n och kvinnor, som två gent-e m o t v a r a n d r a u t gent-e s l u t a n d gent-e g r u p p gent-e r , måstgent-e f u n g e r a i balans m e d v a r a n d r a f ö r samhällets bästa. D e t d i k o t o m a o c h hiererkiska förhål-l a n d e t m e förhål-l förhål-l a n k ö n e n får inte ifrågasättas eförhål-lförhål-ler hotas, e f t e r s o m d e t skulle u t g ö r a ett h o t m o t s a m h ä l l e t s s t r u k t u r e r - e n g e n o m g å e n d e p r i n c i p i såväl S a d d a m Husseins tal som h o s k v i n n o r n a i d a g e n s G e n e r a l F e d e r a t i o n of Iraqi W o m e n .

Kvinnors frigörelse kopplas alltså s a m m a n m e d samhällets dito. De verkar vara oskiljbara i Ba'th-partiets retorik. Amal Rassam citerar e n a n n a n av partiets teoretiker, Elias Farah, som hävdar n ö d v ä n d i g h e t e n i att k o p p l a sam-m a n "the problesam-m of the Arab wosam-man" sam-m e d all-m ä n n a p r o b l e all-m r ö r a n d e nationell utveckling o c h frigörelse. D e t är d ö m t att misslyckas, me-n a r h a me-n , o m m a me-n f ö r s ö k e r h ö j a kvime-nme-nors sta-tus u t a n att samtidigt r e f o r m e r a samhället o c h dess klasstrukturer:

The success of the Ba'th revolution depends, to a large extent, on the mobilization of women and on their contribution to a new social order. To that end, they must be liberated from all economic, social and legal constraints. 18

Kvinnor ska spela en b e t y d a n d e roll i revolu-t i o n e n o c h revolu-t r a n s f o r m e r i n g e n av samhällerevolu-t. Frigörelsen av kvinnor är n ä r a f ö r b u n d e n m e d samhällets frigörelse. D e t betyder också att kvinnors frigörelse på flera sätt symboliserar samhällets utveckling i övrigt. Kvinnor blir h ä r centrala, b å d e som a k t ö r e r och symboler, i k o n s t r u k t i o n e n av nationell identitet. H ä r h a n d l a r d e t inte p r i m ä r t , som ofta är fallet, o m kvinnor som symboler f ö r "tradition" eller "autentisk kultur".1 9 Istället får kvinnor

sym-bolisera m o d e r n i s e r i n g , g e n o m att d e får nya u p p g i f t e r och nya a n s v a r s o m r å d e n , allt f ö r att g a g n a samhällets utveckling. F ö r ä n d r i n g a r sker företrädesvis på synliga, offentliga are-nor.20 J a g å t e r k o m m e r till d e n n a p r o b l e m a t i k

u n d e r r u b r i k e n "Symboler f ö r tradition o c h m o d e r n i s e r i n g " .

Det kan h ä r vara intressant att j ä m f ö r a d e t irakiska Ba'th-partiets ideologi såsom d e n ut-trycks i S a d d a m Husseins tal, m e d h u r kön b e h a n d l a d e s i n o m P L O (Palestinian Libera-tion O r g a n i z a t i o n ) u n d e r s a m m a tid (70- och

S a d d a m - s o l d a t e n . Foto: B e r n t J o n s s o n .

80-talet). J ä m l i k h e t m e l l a n k ö n e n f a n n s i n t e d å m e d p å P L O s officiella d a g o r d n i n g . Däre-m o t ansågs d e t viktigt att h ö j a k v i n n o r s poli-tiska m e d v e t e n h e t o c h aktivitetsgrad. Syftet var inte att f ö r ä n d r a k ö n s r e l a t i o n e r , u t a n att få k v i n n o r att d e l t a i d e n sociala utveckling-en.21 Även o m S a d d a m H u s s e i n mycket

expli-cit talar o m k v i n n o r s frigörelse, p å m i n n e r h a n s b e s k r i v n i n g tydligt 0111 d e n n a h å l l n i n g till kvinnor. Det p r i m ä r a o c h ö v e r o r d n a d e är h e l a t i d e n n å g o n t i n g a n n a t än kvinnor, vars f r i g ö r e l s e s t ä n d i g t m å s t e anpassas till d e t o m -g i v a n d e s a m h ä l l e t , o c h -g e n o m f ö r a s u t i f r å n a n d r a p r e m i s s e r ä n sina e g n a .

Enhet eller frigörelse

- en självklar prioritering

Ett n ä r l i g g a n d e t e m a , d ä r p r i n c i p e n o m ba-lans i h ö g s t a g r a d är n ä r v a r a n d e , h a n d l a r o m

h u r k v i n n o r s frigörelse i n t e får äventyra fol-kets e n h e t . S a d d a m H u s s e i n beskriver h u r frå-g a n o m k v i n n o r s p o s i t i o n e r i s a m h ä l l e t k a n skapa splittring:

There are also those disputes about the posi-tion of women in society. There are numerous guises and forms. We are not afraid, but we must not be arrogant. We fear nobody, but we have to be watchful lest we should lose a section of our people.

We must continue our work in enlightening the people and educating them in the matter of the elementary rights of women and the neces-sary measures and means for supporting them... There is, however, no justification for putting forward hasty measures which would place a section of our people - who so far have been with us - in a hostile attitude to the Revolution. There were acts of legislation included in the working paper for reforming the position of women in society, but we have removed them because of the considerations I have just men-tioned. We have not removed them because of any vacillation or lack of understanding of the correct role of the woman in society. We have removed them while maintaining our full beli-ef in her balanced and equal status vis-a-vis the man within the new society.

Kvinnors position i d e t irakiska s a m h ä l l e t är k n a p p a s t n å g o n okontroversiell fråga, u t a n en f r å g a s o m skapar d e b a t t o c h splittring b l a n d m ä n n i s k o r . Visserligen är kvinnors frigörelse, enligt S a d d a m H u s s e i n , mycket viktig, m e n d e n får samtidigt aldrig äventyra lojaliteten g e n t e m o t R e v o l u t i o n e n , d v s n a t i o n e n s o c h folkets e n h e t . Iraks folk m å s t e "upplysas" o c h "utbildas" o m k v i n n o r s " g r u n d l ä g g a n d e rättig-h e t e r " - d ä r f i n n s i n g e n å t e r v ä n d o . Samtidigt m å s t e m a n skynda l å n g s a m t f ö r att i n t e åstad-k o m m a o ö n s åstad-k a d splittring. F ö r ä n d r i n g a r n a beskrivs s o m n ö d v ä n d i g a , m e n h e l a t i d e n mås-te h ä n s y n tas till d e m ä n n i s k o r s o m kan tänkas o p p o n e r a sig. Det är dessa röster s o m får läg-ga p r e m i s s e r n a f ö r h u r l e d a r s k a p e t u t f o r m a r kvinnors frigörelse - "we have to b e watchful lest we s h o u l d lose a section of o u r p e o p l e " -e f t -e r s o m d-essa röst-ers kritik k a n äv-entyra - en-h e t e n . Särskilt känslig k a n f r å g a n o m kvinnors r ä t t i g h e t e r bli d å d e t gäller lagstiftning. Sad-d a m H u s s e i n f ö r k l a r a r att h a n m e Sad-d v e r k a t till

att ett förslag a n g å e n d e f ö r ä n d r i n g a r i lagstift-n i lagstift-n g e lagstift-n som skulle gaglagstift-nat kvilagstift-nlagstift-nor dragits till-baka, d ä r f ö r att d e t k u n d e m e d f ö r a protester b l a n d b e f o l k n i n g e n . H a n försäkrar att detta inte h a n d l a r o m brist på insikt n ä r det gäller kvinnors rätta plats i samhället, u t a n att tron på kvinnors b a l a n s e r a d e och j ä m l i k a status g e n t e m o t m ä n är intakt. Återigen blir kvin-n o r s frigörelse d e f i kvin-n i e r a d som s e k u kvin-n d ä r och u n d e r o r d n a d , d e n n a g å n g i relation till d e n e n a d e n a t i o n e n . Att p r o p a g e r a för kvinnors frigörelse o c h rättigheter verkar självklart för S a d d a m Hussein, m e n lika självklart är det att folkets e n h e t h a r långt större dignitet än för-ä n d r i n g a r som rör kvinnor.

Men vilka är då dessa röster, d e n n a "sek-tion av folket", vars p r o t e s t e r är så viktiga att d e äventyrar folkets e n h e t ? O c h vad i n n e b ä r d e n n a e n h e t , vem är i n k l u d e r a d i d e n ? I reso-n e m a reso-n g e t ovareso-n, reso-n ä r S a d d a m Husseireso-n talar o m "kvinnor" i relation till "samhället", tydlig-görs h u r "samhället" p r i m ä r t uttydlig-görs av m ä n . O m samhällets p r i m ä r a a k t ö r e r är m ä n , bor-d e bor-d e t också vara m ä n s röster, m ä n s protester, som är så starka o c h d o m i n e r a n d e att d e kan äventyra "folkets e n h e t " , och d å b o r d e d e n n a " e n h e t " också f r ä m s t gälla m ä n . Kvinnors fri-görelse är ett ideal, m e n d e n kan drivas b a r a så länge m ä n inte protesterar, eftersom föränd-ringar för k v i n n o r inte får b o t a e n h e t e n b l a n d m ä n . N ä r S a d d a m Hussein talar o m protester m o t f ö r ä n d r i n g a r i kvinnors sam-hällsposition, blir dessa p r o t e s t e r m ä n s pro-tester m o t kvinnors rättigheter, mäns försvar

av sitt eget tolkningsföreträde - och S a d d a m

Hus-seins a n a m m a n d e av d e t s a m m a .

Även i d e t t a s a m m a n h a n g är det möjligt att d r a paralleller till e n palestinsk kontext. Det ska dock p o ä n g t e r a s att j ä m f ö r e l s e r m e d sam-m a resultat troligen också skulle k u n n a göras u t a n f ö r arabvärlden e f t e r s o m d e n skisserade r e l a t i o n e n mellan samhällets och kvinnors fri-görelse k n a p p a s t är unik. I n o m d e n palestin-ska k v i n n o r ö r e l s e n är s p ä n n i n g a r m e l l a n na-tionalistiska o c h feministiska/kvinnopolitiska krav centrala. Först p å s e n a r e år h a r d e n fe-ministiska m e d v e t e n h e t e n ökat, och kvinno-politiska krav, i n o m vissa g r u p p e r , h a f t högsta prioritet.2 2 Tidigare h a r d e n nationella

kam-p e n o c h e n h e t e n h a f t f ö r e t r ä d e f r a m f ö r krav

S a d d a m - d e n civile. Foto: B e r n t J o n s s o n .

på f ö r ä n d r a d e könsrelationer, b å d e i teorin och p r a k t i k e n . Frihet för d e t palestinska fol-ket h a r stått h ö g s t p å d a g o r d n i n g e n i d e flesta organisationer, och f r å g o r r ö r a n d e g e n o m -g r i p a n d e f ö r ä n d r i n -g a r n ä r d e t -gäller könsre-lationer h a r ofta undvikits. Det h a r f u n n i t s en föreställning o m att folkets frigörelse i för-l ä n g n i n g e n också skuför-lför-le för-leda tiför-lför-l kvinnors fri-görelse.'23 Detta h ä n g e r givetvis s a m m a n m e d

historiska och politiska o m s t ä n d i g h e t e r , i pa-lestiniernas fall t ex m e d sionistisk ideologi, staten Israels tillkomst o c h g r u n d a n d e , flyk-tingskap, o c k u p a t i o n osv.24 M e n d e t är ä n d å ,

eller kanske just därför, intressant att se h u r r e s o n e m a n g e t går igen i så skilda s a m m a n -h a n g som i S a d d a m Husseins tal oc-h palestin-ska k v i n n o r ö r e l s e r s ideologi. K a m p e n f ö r kvinnors frigörelse beskrivs i b å d a fallen, av olika a n l e d n i n g a r och m e d olika syften, som central. Samtidigt blir d e n aldrig så viktig att

d e n är v ä r d att k ä m p a f ö r även o m d e n s k a p a r svåra splittringar. D e n h a r fått stå tillbaka f ö r d e t palestinska folkets e n h e t , liksom d e n i Irak m å s t e vara s e k u n d ä r i f ö r h å l l a n d e till d e t e n a d e irakiska folket. O m m ä n s p r o t e s t e r äventyrar e n h e t e n h o s "folket", s o m p r i m ä r t u t g ö r s av m ä n , får dessa m ä n lägga premisser-n a f ö r h u r "låpremisser-ngt" f r i g ö r e l s e premisser-n k a premisser-n drivas. Det ser u t s o m o m m ä n s t o l k n i n g s f ö r e t r ä d e o c h m ä n s d e f i n i t i o n av p r i o r i t e r i n g e n på d e n po-litiska a g e n d a n inte får ifrågasättas.

En strategi f ö r att m ö j l i g g ö r a " m o d e r n i s e -r i n g " samtidigt s o m m a n u n d v i k e -r alltfö-r sto-ra p r o t e s t e r o c h splittringar o c h u p p r ä t t h å l l e r b a l a n s e n , h a r varit att s e p a r e r a k v i n n o r s u p p -gifter o c h status i två självständiga "sfärer": d e n privata - f r ä m s t r e p r e s e n t e r a d av famil-jen, o c h d e n o f f e n t l i g a - r e p r e s e n t e r a d av d e n e k o n o m i s k a s e k t o r n . D e n n a u p p d e l n i n g h a r g j o r t d e t möjligt att f ö r ä n d r a k v i n n o r s po-sitioner i d e n e n a "sfären", s a m t i d i g t s o m m a n undvikit f ö r ä n d r i n g a r i d e n andra.2 5 F o k u s i

a r b e t e t m e d att f ö r ä n d r a k v i n n o r s samhälleli-ga u p p g i f t e r f ö r att f r ä m j a utvecklingen m o t e n m o d e r n stat h a r varit d e n e k o n o m i s k a sekt o r n . På d e n n a a r e n a h a r f ö r ä n d r i n g a r k u n -n a t g e -n o m f ö r a s u t a -n stora protester, vilket k a n f ö r k l a r a s g e n o m att dessa f ö r ä n d r i n g a r inte h o t a r f a m i l j e n , d e n a r e n a d ä r m ä n s m a k t m e s t effektivt upprätthålls.2 6 N ä r d e n n a

"sepa-rerings-strategi" a n v ä n d s , är d e t också tvek-s a m t o m k v i n n o r tvek-s p o tvek-s i t i o n e r o c h m ö j l i g h e t e r i s a m h ä l l e t i p r a k t i k e n f ö r b ä t t r a s . S o c i o l o g e n S a n a al-Khayyat a r g u m e n t e r a r , u t i f r å n ett di-g e r t i n t e r v j u m a t e r i a l m e d irakiska kvinnor, för att m o d e r n i s e r i n g e n i d e t irakiska samhäl-let m e d f ö r t att k v i n n o r fått d e t värsta av två världar. U t a n att idealisera s v u n n a tider, me-n a r h o me-n ä me-n d å att e me-n k o me-n s e k v e me-n s av strävame-n ef-ter att f o r m a Irak till ett m o d e r n t s a m h ä l l e , h a r varit att k v i n n o r f ö r l o r a t d e positiva as-p e k t e r n a av d e n g a m l a s t r u k t u r e n , f r a m f ö r allt s o l i d a r i t e t e n k v i n n o r e m e l l a n s o m k u n n a t utvecklas i storfamiljer. N ä r fler o c h fler fa-miljer blir så k a l l a d e k ä r n f a m i l j e r , isoleras k v i n n o r o c h blir ofta, i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g ä n tidigare, u t l ä m n a d e åt m ä n s m a k t u t ö v n i n g o c h godtycke. S a n a al-Khayyat kritiserar där-m e d f ö r e s t ä l l n i n g e n o där-m att f ö r ä n d r i n g a r på d e n e k o n o m i s k a / o f f e n t l i g a a r e n a n n ö d v ä n

-digtvis m e d f ö r g e n o m g å e n d e f ö r b ä t t r i n g a r i k v i n n o r s livssituation.2 7

F a m i l j e l a g s t i f t n i n g e n i Irak är, liksom i d e flesta l ä n d e r i a r a b v ä r l d e n , till stor d e l religi-ös, trots att l a g s t i f t n i n g e n i övrigt är sekulär. D e t f a k t u m att l a g s t i f t n i n g e n är religiös g ö r att d e n n o r m a t i v a k a r a k t ä r e n får ytterligare e n d i m e n s i o n u t ö v e r d e n j u r i d i s k a , e n gu-d o m l i g n o r m a t i v i t e t . Religiös familjelagstift-n i familjelagstift-n g är p e r se mycket svår att f ö r ä familjelagstift-n d r a , efter-som d e n i n t e anses vara s k a p a d av m ä n n i s k o r u t a n b e t r a k t a s s o m e n s p e g l i n g av e n g u d o m -lig verk-lighet. G e n o m att låta familjelagstift-n i familjelagstift-n g e familjelagstift-n förbli religiös, samtidigt s o m d e familjelagstift-n övri-ga l a g s t i f t n i n g e n ges s e k u l ä r a f ö r t e c k e n , för-h i n d r a s effektivt f ö r ä n d r i n g a r n ä r d e t gäller k v i n n o r s rättigheter.2 8

D e n algeriska s o c i o l o g e n MarieAimée H é -lie-Lucas h ä v d a r att m u s l i m s k familjelagstiftn i familjelagstiftn g är ett mycket viktigt r e d s k a p för att u p p -r ä t t h å l l a m u s l i m s k i d e n t i t e t så s o m d e n ut-trycks i n o m d e n f u n d a m e n t a l i s t i s k a diskur-sen, också i l ä n d e r s o m i n o m a n d r a o m r å d e n b e k ä m p a r f u n d a m e n t a l i s m e n . H o n d e f i n i e r a r m u s l i m s k i d e n t i t e t i n o m f u n d a m e n t a l i s t i s k a r ö r e l s e r s o m g r u n d a t p å tre a n t a g a n d e n : 1. i d e n t i t e t e n är h o t a d ; 2. i d e n t i t e t e n är e n p r o -cess g e n o m vilken m a n ska v ä n d a å t e r ( " g o i n g back"); 3. i d e n t i t e t är i stor u t s t r ä c k n i n g be-g r ä n s a t till d e n privata sfären.2 9 I ett

pluralis-tiskt l a n d s o m Irak, m e d e n m ä n g d olika g r u p p t i l l h ö r i g h e t e r - religiösa, etniska, regio-nella, klassmässiga, språkliga o s v - är d e n ira-kiska n a t i o n e n d e n viktiga s a m m a n h å l l a n d e f a k t o r n , i n t e d e n m u s l i m s k a i d e n t i t e t e n . En av B a ' t h - p a r t i e t o c h S a d d a m H u s s e i n s ideolo-giska g r u n d s t e n a r är att i d e n t i f i k a t i o n e n m e d e x e m p e l v i s e n religion eller e n religiös g r u p p aldrig får h a p r i o r i t e t f r a m f ö r lojaliteten m e d Irak som nation.3 0 U n d e r vår resa talade vi

m e d m å n g a irakier, inte m i n s t kristna, s o m f r a m h ö l l att m u s l i m s k f u n d a m e n t a l i s m , så s o m d e n h a r k o m m i t att utvecklas i flera a n d -ra l ä n d e r i a r a b v ä r l d e n , i n t e finns i I-rak. Regi-m e n , b e r ä t t a d e Regi-m a n , b e k ä Regi-m p a r varje ansats att samla m ä n n i s k o r i en dylik rörelse.3 1

Na-t i o n e n s o m f r ä m s Na-t a e n a n d e f a k Na-t o r s Na-t ä m m e r i n t e ö v e r e n s m e d f u n d a m e n t a l i s t i s k a krav p å en islamisk stat, v a r f ö r d e n typen av r ö r e l s e r v e r k a r h a svårt att få fotfäste i Irak.

Men Hélie-Lucas tar ä n d å Irak som ett exe m p exe l på exett land som trots d exe n n a g r u n d l ä g g a n d e fientliga inställning till f u n d a m e n t a -lism driver en linje som, m e d få u n d a n t a g , s t ä m m e r väl överens m e d f u n d a m e n t a l i s t i s k a d e f i n i t i o n e r av muslimsk i d e n t i t e t n ä r d e t h a n d l a r o m f a m i l j e f r å g o r och kvinnors un-d e r o r un-d n i n g . Som ett e x e m p e l n ä m n e r h o n att d e t sekulära "Iraqi Revolutionary C o m m a n d C o u n c i l " 15 m a r s 1990 å t e r i n f ö r d e och lag-stadgade r ä t t e n till så kallade " h o n o u r kil-lings".32 En m a n slipper d ä r m e d rättsliga

på-f ö l j d e r o m h a n d ö d a r en kvinnlig släkting, d ä r f ö r att h o n b e g å t t ett "hedersbrott", det vill säga haft, eller misstänks h a haft, olovliga sexuella r e a l t i o n e r (vilket också i n k l u d e r a r till e x e m p e l våldtäkt).3 3 M e d t a n k e p å att d e n

ovan beskrivna nationalistiska ideologin länge präglat det irakiska samhället, är d e t tveksamt 0111 detta, som Hélie-Lucas hävdar, är ett ex-e m p ex-e l på ex-e n ex-eftex-ergift m o t fundamex-entalistiska k r a f t e r i samhället. S n a r a r e visar d e t att d e t HélieLucas d e f i n i e r a r som d e n f u n d a m e n t a -listiska diskursens syn p å f a m i l j e f r å g o r o c h kvinnors u n d e r o r d n i n g i n g a l u n d a är b e g r ä n -sat till f u n d a m e n t a l i s t i s k a rörelser, u t a n går igen i m å n g a a n d r a f o r m u l e r i n g a r av exem-pelvis nationell, religiös och etnisk identitet, i och u t a n f ö r arabvärlden. Istället för att vara en d i r e k t e f t e r g i f t m o t f u n d a m e n t a l i s t i s k a krafter, blir rätten till " h o n o u r killings" e n kraftig m a r k e r i n g av m ä n s t o l k n i n g f ö r e t r ä d e g e n t e m o t kvinnor.

Familjen - samhällets fundament

Uttrycket "en stark och e n a d familj som är en levande cell i samhället" å t e r k o m m e r flera g å n g e r i S a d d a m Husseins tal. Det är tydligt att familjen är av central betydelse för d e t ira-kiska samhällets strukturer, och att d e som h a r d e t f r ä m s t a ansvaret för att skapa d e n n a e n a d e familj är kvinnor:

Through their natural position in looking after the cohesion of the family and its developtnent on a solid and correct foundation as a living cell in society, women give expression to the nnity, totality and equilibrium of society.

An enlightened mother who is educated and liberated can give the country a generation of

conscious and committed fighters. What a cri-me it would be against the younger generation if women were deprived of their l ights to free-dom, education and full participation in the li-fe of the community!

U n d e r vår resa i södra Irak k o m vi till h a m n -staden Basra. På l o k a l k o n t o r e t för G e n e r a l Fe-d e r a t i o n of Iraqi W o m e n , t r ä f f a Fe-d e vi två u n g a kvinnor som svarade på våra f r å g o r o m h u r d e ser på o j ä m l i k h e t m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r och h u r d e h a n t e r a r m ä n s våld m o t kvinnor i sitt samhälle:

Här i Irak får män och kvin nor lika lön för li-ka arbete. Vi känner oss jämlili-ka, vi upplever ingen ojämlikhet i vårt samhälle. Givetvis är män och kvinnor olika, men vi kompletterar varandra hellre än att kämpa mot varandra. Kvinnor har rätt till halva samhället, andra halvan tillhör männen. Högsta prioritet i vårt arbete har familjens sam-manhållning. Det kommer kvinnor hit ibland och ber om vår hjälp för att deras män slår dem. Vi hjälper dem förstås, men vi tar inte ställning för kvinnan utan för sanningen. Misshandel är aldrig bra, men man måste också fråga sig va rför ma nnen slår, för det finns ofta en orsak. Både män och kvin-nor har plikter i ett äktenskap, och båda måste an-stränga sig för att leva upp till dem. Hur brutal misshandeln än varit, är vårt mål alltid att åter-förena familjen. Ibland fungerar det inte, då kan

vi hjälpa till att arrangera en skilsmässa. Men fa-miljens enhet är vårt främsta mål.3i

M e d t a n k e p å d e n ovan beskrivna relatio-n e relatio-n m e l l a relatio-n k v i relatio-n relatio-n o o r g a relatio-n i s a t i o relatio-n e relatio-n o c h par-tiet, är d e t k n a p p a s t n å g o n tillfällighet att d e n n a beskrivning s t ä m m e r väl ö v e r e n s m e d t o n g å n g a r n a i S a d d a m H u s s e i n s tal. I b å d a fallen är f a m i l j e n s e n h e t helt c e n t r a l o c h g r u n d l ä g g a n d e f ö r samhället, h o s k v i n n o r n a i GFIW så till d e n g r a d att d e n är m å l e t ock-så i f a m i l j e r d ä r m a n n e n svårt m i s s h a n d l a r k v i n n a n . G e n o m att h ä v d a alt m i s s h a n d e l n o f t a h a r e n orsak, g e r d e också uttryck f ö r u p p f a t t n i n g e n att k v i n n a n h a r ett stort ansvar f ö r att h o n blir m i s s h a n d l a d , en u p p f a t t -n i -n g som i -n g a l u -n d a är u -n i k f ö r e-n arabisk k o n t e x t , u t a n är mycket vanlig också i vårt samhälle.3 5

Familjen, kvinnors plats i familjen, liksom r e p r o d u k t i o n e n blir a v g ö r a n d e för d e n natio-nella i d e n t i t e t e n , tydligast i S a d d a m Husseins

tal, m e n också hos k v i n n o r n a i GFIW. Kvinnor h a r visserligen u p p g i f t e r i n o m flera olika om-r å d e n i samhället, m e n d e t äom-r i familjen o c h g e n o m r e p r o d u k t i o n e n k v i n n a n s " n a t u r " k o m m e r till sin rätt. Det är g e n o m f a m i l j e n kvinnor k a n ge ett verkligt bidrag till samhäl-lets e n h e t . Familjens arena, i r e p r o d u k t i o n e n och b a r n u p p f o s t r a n , är kvinnans naturliga plats i s a m h ä l l e t . K v i n n o o r g a n i s a t i o n e n s f r ä m s t a u p p g i f t är att v ä r n a o m "familjens s a m m a n h å l l n i n g " , o c h en viktig m e t o d i detta a r b e t e är att d e l e g e r a u p p g i f t e n till kvinnan i varje familj. Kvinnan får ansvar för att upp-rätthälla familjens e n h e t . Men d e n allt över-s k u g g a n d e u p p g i f t e n för en kvinna är ä n d å att f ö d a b a r n , d e n irakiska kvinnan förväntas i a l l m ä n h e t f ö d a b a r n så snart som möjligt ef-ter d e t att h o n gift sig.36 Kvinnor måste

upplå-ta sina k r o p p a r för samhällets bäsupplå-ta, för att ge n a t i o n e n "hängivna krigare". R e p r o d u k t i o -n e -n blir e-n del av d e t politiska systemet, kvi-n- kvin-n o r s b a r kvin-n a f ö d a kvin-n d e , b a r kvin-n u p p f o s t r a kvin-n och ar-b e t e i h e m m e t politiska handlingar. Kvinnors k r o p p a r blir a r e n o r f ö r k o n s t r u k t i o n av kön såväl som nationell identitet. O m e n kvinna i e n sådan k o n t e x t inte handlar i enlighet med vad

som förväntas av henne, är det inte bara en protest mot kulturella normer för kön, utan också ett hot mot den nationella identiteten.''''1

N ä r kvinnors "natur" förverkligas p å famil-j e n s a r e n a , g e n o m att r e l a t i o n e r n a till, o c h

mellan, olika f a m i l j e m e d l e m m a r vårdas, defi-nieras k v i n n o r g e n o m n å g o t a n n a t än sig själ-va. D e n n a g å n g h a n d l a r d e t o m att familjens e n h e t måste upprätthållas, m e n det h a n d l a r också o m folkets o c h samhällets e n h e t , efter-som familjen d ä r u t g ö r en g r u n d l ä g g a n d e struktur. Kvinnor får återigen en s e k u n d ä r status o c h en u n d e r o r d n a d f u n k t i o n i sam-hällsbyggandet. Det är d e n u p p v ä x a n d e gene-r a t i o n e n s o m motivegene-ragene-r kvinnogene-rs fgene-rigögene-relse: "an e n l i g h t e n e d m o t h e r w h o is e d u c a t e d a n d liberated can give t h e cottntry a g e n e r a t i o n of conscious a n d c o m m i t t e d fighters". Kvinnors frigörelse ges inget värde i sig, u t a n d e n måste d e f i n i e r a s och legitimeras g e n o m n å g o n -ting a n n a t , i d e t h ä r fallet m o d e r s r o l l e n och ansvaret g e n t e m o t d e n u p p v ä x a n d e g e n e r a -t i o n e n . A-t-t mo-tivera kvinnors frigörelse m e d hänvisning till deras modersroll o c h ansvar

g e n t e m o t f r a m t i d a g e n e r a t i o n e r h a r varit van-ligt i kvinnorörelser i arabvärlden, liksom det h a r använts som ett a r g u m e n t i n o m kvinno-rörelser i västvärlden.

Att kvinnor u n d e r o r d n a s g e n o m att defi-nieras g e n o m a n d r a än sig själva speglas också i vardagsspråket. Kvinnor i arabiska l ä n d e r till-talas ofta m e d " U m m " ( " m a m m a till") följt av äldste s o n e n s n a m n . I dagligt tal b e n ä m n s kvinnor alltså som m a m m o r och definieras i relation till n å g o n a n n a n , företrädesvis en son. Familjen är e n livsavgörande a r e n a för d e allra flesta kvinnor, och det ligger n ä r a till h a n d s att anta att kvinnligt k ö n , i mycket stor utsträck-ning, konstitueras i n o m familjens ramar. Familjen h a r också länge varit d e n mest f u n d a -m e n t a l a e n h e t e n i arabiska sa-mhällen, e n in-stitution utifrån vilken samhället till stor del är uppbyggt.3 8 Margot Badran, egyptisk historiker

verksam i USA, visar i en historisk exposé över d e n egyptiska f e m i n i s m e n , att d e n patriarkala k u l t u r e n o c h d o m i n a n s e n g e n o m d e n egyptis-ka nutidshistorien haft sitt främsta fäste i fa-miljen. H o n varnar för att ge en generaliserad bild av familjen, lösryckt f r å n påverkan av klass och a n d r a omständigheter, m e n m e n a r ä n d å att f a m i l j e s t r u k t u r e n varit mycket effektiv n ä r det gäller att kontrollera kvinnor o c h förstärka m ä n s makt.39 Generellt sett präglas

familje-s t r u k t u r e n av dikotomifamilje-sering och hierarki uti-f r å n ålder och kön. Äldre h a r m e r m a k t än yngre, m ä n m e r makt än kvinnor. Män förvän-tas vara o b e r o e n d e o c h d o m i n a n t a , kvinnor b e r o e n d e och undergivna.4 0

B a d r a n beskriver "familjelivskulten" (the

cult of domesticity) i Egypten i b ö r j a n av

1900-ta-let, vilken b e t o n a d e och u p p h ö j d e kvinnors u p p g i f t e r i h e m m e t , r e p r o d u k t i o n e n och vår-d a n vår-d e t , samtivår-digt som vår-d e t ansågs viktigt att ar-beta för kvinnors rätt till u t b i l d n i n g i n o m vis-sa o m r å d e n . H o n m e n a r att d e t t a å e n a sidan gav kvinnor större livsutrymme g e n o m att d e gavs m ö j l i g h e t att studera, 0111 än endast såda-n a ä m såda-n e såda-n som d e f i såda-n i e r a d e s som "kvisåda-nsåda-nliga", och m e d m o t i v e r i n g e n att d e skulle bli b ä t t r e m ö d r a r ; å a n d r a sidan b e g r ä n s a d e "familje-livskulten" kvinnors liv g e n o m att "kvinnlig-h e t e n " explicit d e f i n i e r a d e s på ett sätt som in-te gjorts tidigare, å t m i n s t o n e inin-te lika klart. D e n gav visserligen kvinnor i större

utsträck-n i utsträck-n g tillträde till d e utsträck-n offeutsträck-ntliga a r e utsträck-n a utsträck-n , m e utsträck-n satte samtidigt u p p mycket klara g r ä n s e r som var svåra att överträda.4 1 H o s S a d d a m Hussein

finns paralleller till d e n n a "familjelivskult" i h a n s beskrivningar av h u r kvinnors u p p g i f t e r i samhället bäst förverkligas g e n o m familjen. Kvinnors u t b i l d n i n g o c h a r b e t e u t a n f ö r h e m -met beskrivs som mycket viktigt, samtidigt som kvinnor i första h a n d d e f i n i e r a s g e n o m familjen. Även o m kvinnor kan h a a n d r a u p p -gifter i samhället, kräver S a d d a m Husseins be-skrivningar av "kvinnlighet" att familjen hela tiden prioriteras högst. N ä r l e d a r e n definie-rar kvinnors rätta u p p g i f t e r i samhället, sätter h a n också u p p g r ä n s e r f ö r kvinnligt kön. J u s t g e n o m att uttala dessa gränser, g ö r h a n d e m mycket svåra att överträda.

Men varför är då kvinnor bäst l ä m p a d e att förverkliga sig själva g e n o m familjen? Varför är familjens a r e n a d e n plats d ä r kvinnor ger sitt främsta b i d r a g till samhället? Motivet, så som d e t f r a m k o m m e r i texterna, är att detta ö v e r e n s s t ä m m e r m e d k v i n n o r s " n a t u r l i g a postition". Det är på g r u n d av sin "natur" som en kvinna endast g e n o m familjen kan få ut-l o p p för sitt verkut-liga jag. Att hänvisa tiut-lut-l kvin-nors, o c h mäns, n a t u r för att motivera social o r d n i n g är givetvis varken nytt eller ovanligt, inte heller är d e t unikt för arabiska kontexter. Tvärtom t o r d e det, vid sidan o m hänvisning till en g u d o m l i g o r d n i n g , vara ett av d e vanli-gaste a r g u m e n t e n n ä r d e t gäller konstruktio-n e konstruktio-n av kökonstruktio-n som ekonstruktio-n d i k o t o m i och ekonstruktio-n hierarki. K o n s e k v e n s e r n a av r e s o n e m a n g e t blir e n g r u n d l ä g g a n d e statisk och essendalistisk könsförståelse, vilket i p r i n c i p omöjliggör g e n o m -g r i p a n d e förändrin-gar.4 2

Könsarbetsdelning-en, och m e d d e n k ö n e n , beskrivs i o r d som "naturligt" och "genuint". D e n n a "naturlig-h e t " "naturlig-härleds ofta f r å n ett a n t a g a n d e o m e n fast och o f ö r ä n d e r l i g biologi, som får konsekven-ser f ö r m ä n s respektive kvinnors sociala inter-aktioner. Kön k o n s t r u e r a s alltså utifrån antag a n d e t o m "naturliantaga" och bioloantagiskt antag r u n d a -d e e g e n s k a p e r hos kvinnor, vilka g ö r -d e m l ä m p a d e att u t f ö r a vissa sysslor o c h h a ett spe-ciellt f ö r h å l l a n d e till familjen. O c h e f t e r s o m kvinnor sägs h a dessa e g e n s k a p e r som gör att d e förhåller sig till familjen p å ett speciellt sätt, är d e t uteslutet att också m ä n h a r d e m .

Försättningen för att Saddam Hussein i sitt tal ut-trycker hur kvinnor bäst förverkligar sig själva, är att män bäst förverkligar sig själva på ett annat sätt, i a n n a t fall vore det meningslöst att

defi-niera h u r kvinnor som g r u p p n å r självförverk-ligande. Mäns och kvinnors kön k o n s t r u e r a s som varandras motsatser, kön blir en dikotomi.

Familjen och armén

- en grundläggande dikotomi

Det finns en bild i S a d d a m Husseins tal, i vil-ken förståelsen av k ö n som d i k o t o m a blir mycket tydlig. H a n beskriver a r m é n och fa-miljen som essentiella delar av ett samhälle, två f u n d a m e n t a l a , o c h samtidigt motsatta are-nor, p å vilka m ä n respektive kvinnor är bäst l ä m p a d e att ge sina b i d r a g till samhällets fort-b e s t å n d . Män o c h k v i n n o r får h ä r var sina, oli-ka och d i a m e t r a l t motsatta - m e n j ä m b ö r d i g a , u p p g i f t e r :

We reject all attitudes and conceptions which consider the historical role of women as secon-dary or auxiliary. But such a standpoint is bet-ter than saying that every acdvity or task per-formed by man can equally be perper-formed by a woman.

What we are demanding is confirmation of equality between man and woman in their re-spective roles in the building up of the new so-ciety with all its obvious consequences for her legal, social, political and economic status. Whilst women are incapable of performing permanent service on a wide scale in the ar-med forces, especially in the eombat units, men are likewise incapable of looking after children as women do in general. Therefore, if men are better suited than women in the army, women are better suited than men in childcare. Both are essential tasks in society.

The participation of women in some armies in the world is in reality only symbolic. The talk about the role of Zionist women fighting with the eombat units of the enemy in the war of 5 June 196743 was intended niore as

propagan-da than anything real or substantial...The in-tention was to achieve adverse psychological ef-fects by saying to the Arabs that they were defe-ated, in 1967, by women.

Familjen och a r m é n blir i S a d d a m Husseins bild två j ä m f ö r b a r a storheter, två a r e n o r som

f u n g e r a r s o m symboler för två olika k ö n vilkas f u n k t i o n e r k o m p l e t t e r a r v a r a n d r a . I a r m é n får m ä n u t l o p p för sina naturliga egenskaper, i familjen får k v i n n o r d e t s a m m a . G e n o m att ta dessa två e x e m p e l , m e n a r h a n sig p u n k t e r a a r g u m e n t e n för d e som m e n a r att: "every ac-tivity o r task p e r f o r m e d by a m a n can equally b e p e r f o r m e d by a w o m a n " . I d e l ä n d e r d ä r k v i n n o r b e t r ä d e r m ä n s a r e n a g e n o m att göra militärtjänst, hävdar S a d d a m Hussein att d e t h a n d l a r m e r o m psykologisk krigsföring än n å g o t a n n a t . N ä r israelerna till e x e m p e l an-v ä n d e kan-vinnor i sin a r m é u n d e r kriget 1967, var det för att g ö r a n e d e r l a g e t än m e r f ö r n e d -r a n d e fö-r a -r a b e -r n a . S a d d a m Hussein v a -r n a -r d ä r m e d f ö r att gå f ö r långt n ä r det gäller att f ö r ä n d r a d e samhälleliga u p p g i f t e r n a för m ä n o c h kvinnor. Visserligen är d e t n ö d v ä n d i g t att kritisera d e n f e o d a l a s t a m m e n t a l i t e t som ger kvinnor s e k u n d ä r status, m e n d e som hävdar att kvinnor liar en lägre status än m ä n , h a r trots allt en s u n d a r e h å l l n i n g än d e som me-n a r att allt e me-n m a me-n kame-n g ö r a kame-n eme-n kvime-nme-na gö-ra lika bgö-ra. Det finns gränser, o c h e x e m p l e n m e d militärtjänstgöring k o n t r a b a r n u p p f o s t -ran gör dessa g r ä n s e r tydliga. A r m é n o c h fa-miljen är b å d a essentiella d e l a r av ett samhäl-le - olika men jämbördiga - o c h d e represente-rar a r e n o r som gör d e t möjligt för respektive kön att få u t l o p p f ö r sina naturliga egenska-per. Kvinnor är inte kapabla att, å t m i n s t o n e inte i n å g o n större utsträckning, delta i krigs-m a k t e n , liksokrigs-m krigs-m ä n inte är k a p a b l a att ta h a n d o m b a r n . Det är i sina respektive roller som m ä n och k v i n n o r kan u p p n å verklig j ä m -likhet. J ä m l i k h e t blir h ä r d e t s a m m a som kom-p l e m e n t a r i t e t . Eller som k v i n n o r n a kom-p å Gene-ral F e d e r a t i o n of Iraqi W o m e n i Basra ut-tryckte det: "Givetvis är m ä n och kvinnor oli-ka, m e n vi k o m p l e t t e r a r v a r a n d r a hellre än att k ä m p a m o t v a r a n d r a . "

Det finns alltså g r ä n s e r för kvinnors frigö-relse, d e t slår S a d d a m Hussein fast m e d kraft i sin bild av samhällets två m o t p o l e r - familjen o c h a r m é n . M e n vilka är då dessa gränser? N ä r övergår kvinnofrigörelsen f r å n att vara en tillgång för samhället till att bli ett h o t som äventyrar o r d n i n g e n ?

I dessa beskrivningar är det könsdikotomi-seringen som är d e n g r u n d l ä g g a n d e struktur,

vilken g a r a n t e r a r samhällets f o r t b e s t å n d och f r a m g å n g . F ö r u t s ä t t n i n g e n för o r d n i n g är att manligt och kvinnligt kön k o n s t r u e r a s som motsatser: " m e n are better suited t h a n w o m e n in the army, w o m e n are better suited t h a n m e n in childcare". Det m ä n kan g ö r a kan kvin-n o r ikvin-nte göra, å t m i kvin-n s t o kvin-n e ikvin-nte lika bra. O c h vi-ce versa. Män och kvinnor ska k o m p l e t t e r a va-r a n d va-r a och måste d ä va-r f ö va-r k u n n a skiljas åt. Det är n ö d v ä n d i g t att definiera g r ä n s e r n a för m a n -ligt och kvinn-ligt kön, och d e t är n ö d v ä n d i g t att motivera dessa gränser g e n o m " n a t u r e n " eller kanske (den g u d o m l i g a ) o r d n i n g e n för att stävja försök till förändringar. Vissa f ö r ä n d -ringar är visserligen av godo, innehållet i "kvinnligheten" kan till e x e m p e l f ö r ä n d r a s så att kvinnor på bästa sätt kan b i d r a till samhäl-lets utveckling. M e n det som inte får förändras,

är det faktum att män och kvinnor definieras som motsatser, att kön dikotomiseras, e f t e r s o m detta

allvarligt h o t a r d e n sociala o r d n i n g e n .

K ö n e n k o n s t r u e r a s alltså som d i k o t o m a och k o m p l e m e n t ä r a . Det gör att k ö n m å s t e analyseras som e n relation, d ä r e n del i ett motsatspar f ö r u t s ä t t e r d e n a n d r a . Konstruk-tion av m a n l i g h e t måste studeras i relaKonstruk-tion till k o n s t r u k t i o n av kvinnlighet, a n n a r s f ö r l o r a r b e g r e p p e n b å d e betydelse o c h giltighet. Kvin-n o r s liv begräKvin-nsas av m ä Kvin-n s h a Kvin-n d l a Kvin-n d e , iKvin-ndivi- indivi-duellt och kollektivt. M ä n , m a n l i g d o m i n a n s och k o n s t r u k t i o n av m a n l i g h e t , liksom kvin-n o r s d e l t a g a kvin-n d e i r e p r o d u k t i o kvin-n e kvin-n av sikvin-n e g e kvin-n u n d e r o r d n i n g , är d ä r f ö r n ö d v ä n d i g t att in-k l u d e r a i analysen.4 4 E f t e r s o m d e t f a k t u m att m ä n n i s k o r k o n s t r u e r a s som två kön är en g r u n d l ä g g a n d e f ö r u t s ä t t n i n g för att samhälls-s t r u k t u r e r n a , i S a d d a m Husamhälls-ssamhälls-seinsamhälls-s besamhälls-skrivning- beskrivning-ar, ska f u n g e r a , måste m ä n såväl som kvinnor, o c h r e l a t i o n e r n a d e m e m e l l a n , analyseras till-sammans.4 5 Kvinnor kan inte betraktas som

passiva m o t t a g a r e av e n verklighet d e f i n i e r a d av m ä n . I ett patriarkalt system, som d e t ira-kiska samhället och s t r u k t u r e r i n o m det, är kvinnor sällan fullständigt maktlösa. M e n d e n m a k t kvinnor h a r kan b e t e c k n a s som indirekt. Den förvärvas g e n o m att systemet "manipule-ras", o c h h a r i n g e n e g e n t l i g s t r u k t u r e l l g r u n d . Den m a k t kvinnor h a r i olika kontex-ter kan också antas relativt lätt k u n n a tas ifrån d e m , e f t e r s o m m ä n s makt, i m o t s ä t t n i n g till