• No results found

Psykoterapeuters erfarenhet av patienter med drag av högkänslighet i psykoterapi : en kvalitativ studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Psykoterapeuters erfarenhet av patienter med drag av högkänslighet i psykoterapi : en kvalitativ studie"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S:t Lukas utbildningsinstitut Psykoterapeutprogram, 90 hp

Examensuppsats på avancerad nivå, 15 hp Höstterminen 2020

Handledare: Hans Karlsson

Psykoterapeuters erfarenhet av patienter med

drag av högkänslighet i psykoterapi

En kvalitativ studie

Psychotherapists’ experience of patients with high

sensitivity trait in psychotherapy

A qualitative study

Författare: Allen P. Stark

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Bakgrund ... 1

2.1 Personlighetsdrag och diagnos ... 1

2.2 Bakgrund till HSP ... 2

2.3 HSP ... 2

2.4 Terapeutisk erfarenhet genom Aron ... 3

2.5 Kritik mot HSP ... 3

2.6 Psykoanalytisk beskrivning ... 4

2.7 Tidigare forskning ... 5

3 Syfte och frågeställningar ... 5

4 Metod ... 5 4.1 Undersökningsdeltagare ... 6 4.2 Datainsamlingsmetoder ... 6 4.3 Bearbetningsmetoder ... 6 4.4 Genomförande ... 7 5 Forskningsetiska frågeställningar ... 8 6 Resultat ... 8

6.1 Gemensamma faktorer kopplat till HSP ... 8

6.2 Psykoterapiprocessen ... 11

6.3 Psykoterapeuters arbetssätt ... 14

7 Diskussion ... 15

7.1 Metoddiskussion ... 15

7.2 Resultatdiskussion ... 17

7.3 Förslag på fortsatt forskning ... 20

Referensförteckning ... 21

Bilaga 1 ... 27

(3)

Sammanfattning

Inledning: Det högkänsliga draget eller den högkänsliga personen (HSP) är en del av personlighetspsykologin och myntades först av Elaine Aron. Ämnet och draget är relativt outforskat och det finns fortfarande områden att belysa. Syftet med arbetet är att undersöka ett av dessa områden och det är psykoterapeuters erfarenhet av det högkänsliga draget i psykoterapi.

Frågeställning: Vad har psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter för erfarenheter av det högkänsliga draget i en psykoterapi?

Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet av området valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt snöbollsmetod. För att besvara studiens fråga användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats, samt semistrukturerade frågor och öppna fördjupningsfrågor. Intervjumaterialet strukturerades enligt en tematisk analys.

Resultat: De intervjuande psykoterapeuterna beskrev högkänsliga draget som ett resultat av individens uppväxtmiljö och omständigheter i livet. Det är uttrycket för negativa livsomständigheter, vilka går att arbeta med i en terapi. En integrering av kropp och själ blir i detta sammanhang ett mål för att uppnå en psykisk och fysisk hälsa hos personer med det högkänsliga draget. På grund av studiens storlek bör inga generella slutsatser dras rörande det högkänsliga draget, utan bör enbart vara begränsad till denna studie.

Diskussion: Psykoterapeuters erfarenheter kring det högkänsliga draget visade sig dela mycket av redan existerande föreställningar. Troligen har det sin grund i att definitionen av draget redan finns i befintlig litteratur och haft en viss mediaexponering, men kan även berott på att författaren haft en förförståelse om draget som kan haft en påverkan på respondenterna i studien. Att kroppen och sexualitet kom upp som ett ämne skapade nya frågor som tyvärr inte fick tillräcklig med plats i denna studie. Ämnet som sådant är intressant att studera vidare. Då studien enbart berör fem psykoterapeuters erfarenheter om det högkänsliga draget, bör inte några generella slutsatser dras rörande draget. Resultaten som presenteras bör endast begränsas till denna studie.

(4)

Abstract

Introduction: The Highly Sensitive Trait or Highly Sensitive Person (HSP) is part of personality psychology and was first coined by Elaine Aron. The subjects and the trait is relatively unexplored and there are still areas to highlight. The purpose of this work is to investigate one of these areas and it is psychotherapists experience of patients with the highly sensitive trait.

Question: What are psychodynamic oriented psychotherapists’ experience of the highly sensitive trait in a psychotherapeutic context?

Method: Five licensed psychotherapists with experience in the area were selected through a convenience selection and snowball method. To answer the study’s question. A qualitative method with an inductive approach was used, with semi-structured questions and open in-depth questions. The interview material was structured according to a thematic analysis.

Results: The interviewed psychotherapists described the highly sensitive trait as a result of the individuals upbringing environment and circumstances in life. It is the expression of negative life circumstances, which can be worked with in a therapy. In this context, the integration of the body and mind becomes a goal for achieving mental and physical health in people with the highly sensitive trait. Due to the size of the study no general conclusions should be drawn regarding the highly sensitive trait, but should be limited to this study only. Discussion: Psychotherapists´ experience of the highly sensitive trait turned out to share much of already existing perceptions. This was probably due to the fact that the definition of the trait already exists in literature and has had a certain media exposure. But it may also be due to the authors pre-existing understanding of the trait that may have had an impact on the respondents in the study. The fact that the body and sexuality came up as a topic created new questions that unfortunately did not got enough space in this study. The subject is however interesting to study further. As the study is only based on the experience of five psychotherapists about the highly sensitive trait, no general conclusions should be drawn about the trait. The results should only be limited to this study.

(5)

1

Inledning

Högkänslighetsdraget är en personlighet som uppmärksammats inom personlighetsdiagnostikforskning (Bakker & Moulding, 2012; Lionetti et al., 2019). Det högkänsliga draget är något som enligt Aron beskriver medfödda egenskaper inom personligheten. Det som lyfts fram bland annat är att personer med draget har svårt för oväsen, stora samlingar och känslighet för kritik (Aron, 2017, s. 24; Aron, 2010, s. 81). Det är även en personlighet som inte ses och hörs mycket (Aron, 2010, s. 177). Psykiskt lidande hos personer med drag av högkänslighet kommer till uttryck på många olika sätt, som ångest, depression, psykosomatiska besvär och svårigheter i form av rädsla och utanförskap i sociala relationer (Liss, Timmel, Baxley & Killingsworth, 2005; Meyer & Carver, 2000; Benham, 2006; Neal, Edelmann & Glachan, 2002). Draget som sådant är ett relativt outforskat område och det finns mer att belysa. Ett av dessa områden är psykoterapeuters erfarenhet med patienter som uppvisar högkänsligt drag. Kunskapen kring det högkänsliga draget och psykoterapi är i dagsläget begränsad och sträcker sig till en bok och ett kapitel i en handbok (Aron, 2010; Aron i Zentner & Shiner, 2012). Författaren vill med denna studie bredda förståelsen kring det högkänsliga draget och psykoterapi.

2

Bakgrund

2.1

Personlighetsdrag och diagnos

För att förstå mer vad det högkänsliga draget är, behöver vi förstå mer kring själva begreppet, personlighetsdrag, samt skillnaden mot diagnos. Vad personlighet är och vad som utgör personlighetsdrag är något som varit omtvistat och är fortfarande omtvistat (Peabody & Goldberg, 1989). Personlighetsdrag i stort kan definieras som dimensioner av individuella skillnader mellan människor där tankar, känslor och handlingar är stabila över tid (Costa & McCrae, 1992). ”Big Five”, på svenska femfaktorteorin är ett test som anses beskriva en normativ personlighet (Costa & McCrae, 1992). Förutom miljöaspekter visar dragen påverkan av genetiska faktorer (Eaves, Eysenck & Martin, 1989). Ett av de drag som mäter hur människan förhåller sig till sin omgivning är extroversion (Chittaranjan, Blom & Gatica-Perez, 2011). Dess motsatta sida är introversion, vilket är det personlighetsdrag som Aron och Aron (1997) använde som utgångspunkt för det högkänsliga draget.

Den maladaptiva personligheten via femfaktorteorin kan tillskrivas en mer psykopatologisk sida av mänskligt beteende med sina tillhörande psykiatriska diagnoser (Mullins-Sweatt & Lengel, 2012). Diagnoser skiljer sig åt från personlighetsdrag. Enligt folkhälsomyndighetens hemsida (Folkhälsomyndigheten, 2020) är diagnoser syndrom som består av flera olika symptom. För en psykiatrisk diagnos ska ett visst antal symptom under en viss tidsperiod ha ägt rum. Andra kriterier för en diagnos är att tillstånden orsakar lidande och att det betraktas som avvikande i den kultur och tid som individen lever i. Skillnaden mellan personlighetsdrag och neuropsykiatriska diagnoser är

(6)

att de sistnämnda är framtagna och applicerbara inom psykiatriska verksamheter med klinisk forskning som definierar, avgränsar och fastställer psykiska störningar och funktionsnedsättningar (Frances, 2013).

2.2

Bakgrund till HSP

Innan det högkänsliga draget eller HSP som det även kallas uppmärksammades på 90- talet av Elaine Aron (Aron, 2004), gick vägen genom SPS (Sensory Processing Sensitivity), som använts inom akademisk och vetenskaplig forskning (Aron & Aron, 1997). Det Aron noterade var att personlighetsforskning inom djurvärlden studerat och observerat ett känslighetsdrag. Detta drag har varit av stor betydelse för förklaringen av SPS och HSP (Aron, Aron & Jagiellowicz, 2012). Det som noterades var att skillnader inom djurarter över 100st kunde kopplas till ett känsligt (översatt från engelskans responsive) personlighetsdrag som kunde ses över flera fält: reaktivitet, flexibilitet, samt känslighet för sin miljö (Sih & Bell, 2008; Suomi, 1997; Wilson, Coleman, Clark, & Biderman, 1993; Wolf, van Doorn, & Weissing, 2008). Liknande drag kunde även observeras när man studerade människor (Aron, Aron & Jagiellowics, 2012), men detta benämndes med andra ord som ”low sensory treshold” (Chess & Thomas, 1987), ”inhibitedness” (Kagan et al., 1994). ”Psykobiologisk reaktivitet” (Boyce et al., 1995) och ”Biologisk sensitivitet” (Boyce & Ellis, 2005). Genom studierna observerades att de med det känsliga draget utmärkte sig genom en djupare kognitiv bearbetning av stimuli som styrdes av en högre emotionell reaktivitet (Aron, Aron & Jagiellowicz, 2012). Draget som sådant ses som stabilt över tid (Stamps, 2007) på samma sätt som Costa & McCrae (1992) menar att personlighetsdrag utmärker sig för.

2.3

HSP

HSP beskriver en bredare känslighet mot sin omgivning än de studier som SPS beskriver (Aron, 1997; Aron, Aron & Jagiellowicz, 2012). Ofta kopplas HSP ihop med olika former av störningar, ångest, blyghet, depression och olika hämningar (Volbrecht & Goldsmith, 2010; Gunnar, 1994; Nachmias et al., 1996), vilka har sin förklaring. HSP har visat sig i studier ha en viss överlappning (Belsky, 2005; Belsky & Pluess, 2009), vilket innebär att gener och uppväxtmiljö förstärker draget. Under negativa uppväxtförhållanden förstärks mycket av de negativa aspekterna av miljön med negativ affekt, depression och ångest (Aron, Aron & Davies, 2005; Liss, Timmel, Baxley, & Killingsworth, 2005; Aron et al., 1997). För personer som uppvisar de negativa konsekvenserna av sin miljö skapar nya situationer eller möjliga konfliktsituationer en osäkerhet och rädsla för att bli negativt bedömd med hämningar och blyghet som följd (Aron, 2000). Det motsatta kan sägas om personer med HSP som växer upp under gynnsamma förhållanden. De upplevs som mer utåtriktade, hög positiv affekt, sociala samt trygga (Aron, Aron & Jagiellowitcz, 2012). Grays studier rörande aktivering och hämning har legat till grund för ett system i hjärna BIS och BAS, (Behavior Inhibition System

(7)

och Behavior Activation System), vilket kan vara ett sätt att förklara HSP på. BIS och BAS kopplas till känslighet för sin omgivning likt det HSP uppvisar (Gray, 1981; Gray, 1985). Jagiellowicz et al. (2011) observerade i sin studie att personer med ett högkänsligt drag aktiverade större regioner i hjärnan vid uppmärksamhetstester, vilket kan kopplas till Arons teori (1997) om djup bearbetning. Enligt (Aron, Aron & Jagiellowics, 2012) innebär detta att personerna ifråga är känsliga för alla situationer där utgången aktiverar en kraftigare negativ eller positiv reaktion än vanligt. Att vara mer känslomässigt reaktiv har sina nackdelar, då risk finns att man inte drar rätt slutsatser från sin omgivning, vilket kan kopplas till ett labilt självförtroende och depression (Kernis, 2003). Aron, Aron & Jagiellowics (2012) menar att affektreglering är det som skiljer en trygg uppväxt från en icke-trygg, att rätt beslut tas i en situation när det finns risk för emotionell överstimulering.

2.4

Terapeutisk erfarenhet genom Aron

Med den samlade kunskapen via forskningen om HSP och genom sitt patientarbete har Aron skrivit en bok som behandlar ämnet (Aron, 2010). Det som framkommer genom erfarenheter med patienter som uppvisar HSP är att de ofta har en otrygg anknytning, går djupare in i att undersöka sina problem, samt att de arbetar mer intuitivt med sina problem (Aron, 2010). I många fall blir psykoterapeuten den som bär de goda egenskaperna som patienten internaliserar (Aron, 2010). Detta är samma princip som en trygg psykoterapeutisk relation skulle innebära, vilka även riskerar att bli långa (Aron, 2017; Aron, 2010). Personer med högkänsligt drag visar på en snabb emotionell inlärning, vilket även leder till en snabbare medveten verbal tillgänglighet (Kagan, Snidman, Zentner & Peterson, 1999). Terapi kan därför vara ett sätt att lära personer med högkänsligt drag att förstå sig själva bättre, att lära närma sig känslor som ännu inte har ord, samt att säga nej, vilket är ett av de problem som personer med högkänsligt drag uppvisar (Aron, 2010; Aron, 2017; Svenska Dagbladet 2012).

2.5

Kritik mot HSP

I en doktorsavhandling skriven av Cato (2019) beskrivs några kritiska förhållningspunkter som berör HSP. Den svaga punkten inom SPS och HSP forskningen är den biologiska kopplingen (Greven et al., 2019). Inom personlighetsforskningen finns det fortfarande behov att klargöra hur SPS förhåller sig till personlighet, temperament samt miljö. Den slutliga kritiken från Greven et al. (2019) visar att sensorisk känslighet har observerats vid psykiska störningar och att det fenomenet måste studeras ytterligare för att utröna relevansen mellan dem båda. En annan kritik mot HSP är riktat från Esbjørn, Østergaard, Tolstrup & Normann (2016) som kritiserar HSP teorin på ett antal punkter. Enligt författarna är definitionen av HSP inte klar, det är svårt att definiera vad HSP är i verkliga livet. Forskningsstödet kring begreppet är begränsat. Risk finns att det som människor tror att de är, är sanningen, då det är lätt att tro på det man är övertygad om. Ett av dessa områden nämner

(8)

forskarna som forereffekten och innebär att människor identifierar sig med egenskaper och beskrivningar som de personliga antagandena och övertygelserna stämmer in på (Esbjørn, Østergaard, Tolstrup & Normann, 2016). I och med den popularitet som HSP har rönt finns det risk att begreppet tolkas och används felaktigt, både av lekmän och professionella (Esbjørn, Østergaard, Tolstrup & Normann, 2016). Elaine Aron själv menar att hsp är mer korrelerat med neuroticism, depression och otrygg uppväxt än med extroversion/introversion, vilket kan skapa feltolkningar av vad som är vad

(www.hrzone, 2013). HSP skalan behöver utvecklas vidare och bli bättre på att

mäta djup bearbetning, samt att neuroticism och HSP inte är tillräckligt utrett var den ena börjar och var den andra slutar (Aron, Aron & Jagiellowics, 2012).

2.6

Psykoanalytisk beskrivning

Utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv kan man förstå innebörden och den problematik som kommer till uttryck hos personer med det högkänsliga draget. Anzieus teori om hudjaget (Anzieu, 2000) kan vara ett sätt att närma sig draget. Anzieu beskriver ett antal funktioner den psykiska huden uppvisar. Ett härbärgerande och förenande hölje för självet, en skyddsbarriär för psyket, samt ett filter för inskrift av de första spåren (Anzieu, 2000, s. 152). Huden som det största sensoriska organet är betydande för hur vi kan ta oss an kontakten med världen, men även våra sociala och sexuella relationer (Werbart, 2018). Hudjaget är inte enbart ett yttre skikt eller en barriär som möjliggör att känna av kroppen. Det är även en del av den psykiska utvecklingen, där jaget tar över funktionerna och bildar barriären utåt med försvarsmekanismerna och det filtrerade utbytet mellan detet, överjaget och yttervärlden (Anzieu, 2000, s. 84). Då jaget utvecklas under dysfunktionella förhållanden skapas ett överjag som ständigt försöker ta över jaget och kapsla in det (Yazdi & Jandl, 2019), detta visar sig genom ett defensivt förhållande till yttre beröring men även som ett illusoriskt hudjag för att skydda sig. Enligt Anzieu är anknytningen det som sätter tonus för personens integrativa jag och som visar sig genom att förflytta sig från inre fantasier till bemästring (Anzieu, 2000, s. 104). För att en inre och yttre representation ska kunna etableras och behållas, behövs en optimal distans eller mellanrum mellan sig själv och den andre (Küchenhoff, 1998). Tidiga brister i omvårdnaden medför brister i hur hudjaget organiserar sig, vilket visar sig i kliniska sammanhang. I ett psykoterapeutiskt sammanhang skapas nya neurala formationer, där nya neurala vägar mentaliserar kroppsensationer med hjälp av interpersonellt utbyte som är avhängigt spegelneuronerna (Anzieu-Premmereur, 2015). Det som faller väl in på beskrivningen av HSP (Aron, 2010) med Anzieus teori, är den libidoladding som behövs för hudjagets utveckling. Arons beskrivning av HSP (Aron, 2017) kan med Anzieus teori visa på, att det som kommer utifrån i för stor kvantitet kan inte motas genom den yttre hudbarriären, istället hamnar allt för nära den egna kroppen och upplevs som övermannande. Som en del av individuation och separationsprocessen är aggressivitet en av de viktigaste aspekterna för att ett jag och en personlighet ska utvecklas (Pretorius, 2008).

(9)

Gränserna är i detta fall beroende av att aggressivitet kan laddas upp. När den delen av psyket laddas upp kan även narcissismen laddas upp för att hålla gränserna (Anzieu, 2000, s.147). Den samlade bilden som Anzieu ger är att en psykoterapi med en patient som uppvisar brister i hudjaget ska genomgås av en härbärgerande och lyhörd psykoterapi där beröringsförbudet, överföringen och alliansen är avhängig att psykoterapin kan bli till.

2.7

Tidigare forskning

Databaserna gav inga artiklar relaterade till HSP och psykoterapi. Det som finns relaterat till psykoterapi och HSP är via Arons bok med titeln: Högkänsliga i psykoterapi (Aron, 2010), samt ett kapitel skrivet av Aron i Handbook of Temperament (Zentner & Shiner, 2012).

Databaser som använts I arbetet: Academic Search Complete, Psychoanalytic Electronic Publishing, PubMed, Web of Science, APA PsycInfo och Supersök; sökord: High sensitivity and psychotherapy; Sensory processing sensitivity and psychotherapy, Psychotherapy and HSP, psychotherapy and SPS, HSP, SPS, The Skin Ego, Hudjaget, Kritik mot högkänslighet, Critique against high sensitivity och Critique against HSP.

Webbsida: www.hsperson.com, innehållande artiklar kopplade till HSP.

3

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att studera HSP i ett psykoterapeutiskt sammanhang utifrån frågeställningen: Vad har psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter för erfarenheter av HSP i ett psykoterapeutiskt sammanhang?

4

Metod

Till undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats valts, där empiri och teori delat processen med varandra. Inför undersökningen har litteratur och artiklar rörande HSP lästs som en grund för förståelsen. Empirin har varit resultatet av de frågor som uppstod under den tiden. Hypoteserna eller de funderingarna kring HSP har varit en del av undersökningen och kan ses som en del av den induktiva processen. Med den förförståelsen och med frågor har författaren önskat nå svar som kan bidra till att bredda förståelsen av synen på HSP. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med en induktiv ansats har valts för att ta del av psykoterapeuternas erfarenheter (Langemar, 2008, s.202). Den kvalitativa intervjun ger djupare svar på de frågor som undersöks (Langemar, 2008, s.69).

(10)

4.1

Undersökningsdeltagare

Fem yrkesverksamma legitimerade psykoterapeuter deltog i studien. Psykoterapeuterna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, via internetsökning, samt snöbollsurval (Langemar, 2008, s.63). Tidigare kontakter rekommenderade terapeuter som skulle kunna vara lämpliga för studieområdet. Langemar (2008, s. 63) menar att ett rent exempel på ett tillgänglighetsurval kan vara att någon ur gruppen man vill studera och dessa kan i sin tur förmedla vidare kontakter, så kallat snöbollsurval. I undersökningen deltog fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning (PDT). Psykoterapeuterna är verksamma i Västra Götaland, har mellan 5 till 50 års erfarenhet och medianåldern i undersökningsgruppen är 55 år. Psykoterapeuterna i undersökningen har via sitt yrke haft kontakt och erfarenhet av patienter med högkänsligt drag. En av undersökningsdeltagarna har via snöbollurval valts i undersökningen, där tidigare kontakter föreslagit personen som en lämplig kandidat för undersökningens tema (Langemar, 2008, s.63). Respondenterna i studien och författaren har ingen tidigare kontakt. De frågor som ställdes har varit formulerade för att inte vara ledande, utan för att respondenterna skulle tala från egen erfarenhet.

4.2

Datainsamlingsmetoder

En kvalitativ metod har använts för studien, samt att en intervjuguide fanns tillgänglig (Bilaga 2). Tre huvudfrågor, samt fördjupningsfrågor användes för att fördjupa svaren. Fördjupningsfrågorna varierade från intervju till intervju efter de svar som respondenterna gav. Frågorna som användes och ställdes var utformade med avsikt att undersöka och ta del av psykoterapeuternas erfarenhet av det högkänsliga draget. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer. Till studien fanns ett antal förbestämda frågor, en intervjuguide för att ge intervjun en riktning. Intervjuerna inleddes med en fråga rörande psykoterapeutens erfarenhet av högkänslighet. Följdfrågorna som ställdes var beroende av respondenternas svar och kunde variera med intervjuerna. Frågorna som fanns i intervjuguiden hade inte någon given ordning hur de ställdes, utan skedde när ett lämpligt tillfälle gavs. Langemar (2008, s.69) menar att det inte är nödvändigt att ställa frågorna i den ordning som finns i intervjuguiden eller formuleras på exakt samma sätt i varje intervju, utan kan anpassas efter hur intervjun utvecklar sig. Varje intervju med respondenterna har varit unik, vilket medförde att följdfrågorna har varierat, men där grundfrågorna har stått som bas. Följdfrågorna gav möjlighet att fördjupa svaren och att ställa frågor som inte var givna på förhand. Vissa av frågorna i intervjuerna besvarades ganska kort, medan andra intervjuer fyllde upp dessa frågeluckor.

4.3

Bearbetningsmetoder

Efter att datainsamlingen ägt rum har intervjuerna transkriberats och materialet har därefter kodats. Materialet som transkriberats har därefter lästs igenom ett

(11)

antal gånger för att få en bild av respondenternas svar. Under läsningen av intervjuerna framträdde en bild av respondenternas erfarenhet kopplat till det högkänsliga draget. Respondenternas svar kunde efter hand delas in i huvudteman och ett antal underteman. De teman som presenteras bygger på en logikföljd, där tanken är att gå från en mer övergripande tanke rörande det högkänsliga draget till mer specifikt kopplat psykoterapi. Den tematiska analysen har strukturerats med den tanken, där Langemar (2008, s.129) beskriver det som en logisk följd av temapresentationen.

När intervjuerna lästes organiserades svaren in i kategorier som sedan även blev huvudteman. Den första kategorin rörde den övergripande synen på det högkänsliga draget. Vad var gemensamt i synen på det högkänsliga draget som psykoterapeuterna uttryckte i intervjuerna. Tre underteman framträdde från intervjuerna; Arv och miljö, Undvikande och Gränser. Nästa kategori som framträdde var hur psykoterapeuterna talade om det högkänsliga draget i en psykoterapi. När personer med det högkänsliga draget kom till en terapi, fanns det återkommande teman som kunde utrönas? Ur intervjuerna kunde tre underteman kopplas till det ovan skrivna; Förståelse, Bearbetning och Problemet inte draget. Den sista kategorin rörde själva psykoterapin, hur kunde en psykoterapi se ut med en patient med högkänsligt drag och var det något som psykoterapeuterna lyfte fram. Två underteman utmärkte sig via intervjuerna; Möjliga arbetssätt och Kroppen. Tabell 1 i resultatdelen visar på de teman och underteman som använts.

4.4

Genomförande

Kontakt med studiens respondenter togs genom ett massutskick via mejl till ett stort antal terapimottagningar. Fyra av intervjuerna ägde rum under juli-september 2020. En av intervjuerna har bokats in till januari 2021. En av intervjuerna genomfördes via mötesprogrammet Zoom och fyra av intervjuerna genomfördes via personmöte. Tre av respondenterna valde sin arbetsplats, en av respondenterna valde ett café. Ett informationsbrev (bilaga 1) med uppsatsens syfte skickades till alla respondenter i samband med mejlutskicket. De respondenter som var intresserade att delta tog kontakt via mejl. När samtycke givits planerades intervjuerna in och utfördes därefter. Författaren utgick utifrån respondenternas bekvämlighetsprincip där respondenterna själva valde platsen för mötet eller där mötesprogrammet Zoom användes. Intervjuerna spelades in med antingen dator eller mobiltelefon. Innan inspelningen ägde rum gav respondenterna samtycke till att intervjun spelades in. Intervjuerna varade mellan 45 till 60 minuter. Efter varje intervju har transkribering av materialet påbörjats omgående, detta för att bäst kunna återge intervjumaterialet så korrekt som möjligt. I undersökningen har alla psykoterapeuter fått beteckningen P och en siffra för att behålla konfidentialitet. Allt insamlat material har förvarats i ett låst arbetsrum med avsikt att radera bort allt material efter att uppsatsen blivit godkänd.

(12)

5

Forskningsetiska frågeställningar

I informationsbrevet har en kort beskrivning om arbetet, syfte samt vem som är ansvarig för arbetet delats. I informationsbrevet fanns det även, att den som deltar i arbetet är informerad och godkänner att den information som han/hon lämnar får användas i det kommande arbetet, samt att arbete följer de etiska riktlinjerna. Lagen om etikprövning som avser människor (2003:460 §2) omfattas inte av detta arbete. Frågor om etiska frågeställningar som är kopplade till arbetet kan alltid prövas. I vetenskapsrådets rekommendationer om forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns detta listat (Vetenskapsrådet, 2002). Rådet listar upp fyra punkter som behöver följas: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Författaren har via informationsbrevet informerat de tänkta respondenterna om studien och dess upplägg. I informationsbrevet finns en hänvisning till de forskningsetiska principerna och att arbetet vilar på dessa etiska principer och följer en god forskningssed. Författaren har via informationsbrevet informerat respondenterna om frivilligheten i deltagandet, samt att respondenterna kommer avkodas i det återgivna materialet. Information har även delgivits respondenterna att efter uppsatsen blivit godkänd kommer den vara tillgänglig på Diva portal.

6

Resultat

Psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters erfarenheter av HSP presenteras i 3 olika huvudteman: Gemensamma nämnare kopplat till HSP, Psykoterapiprocessen, Psykoterapeuters arbetssätt, samt 8 underteman. Teman redovisas nedan i tabell 1.

Tabell 1. Översikt av huvudteman och underteman Huvudtema Gemensamma

faktorer kopplat till HSP

Psykoterapiprocessen Psykoterapeuters arbetssätt

Undertema Arv och miljö Förståelse Möjliga arbetssätt Undertema Undvikande Bearbetning Kroppen Undertema Gränser Problemet inte draget

6.1

Gemensamma faktorer kopplat till HSP

Det psykoterapeuterna lyfte fram var att HSP fått ett annat fokus än tidigare. Draget som sådant har alltid har funnits, men idag är det omskrivet i andra ord och har fått en helt annan medieexponering. Psykoterapeuter har med den nya bilden kring draget, fått en annan repertoar när de tänker kring det som tidigare kanske enbart kallades för känslighet. I intervjuerna har psykoterapeuterna haft några gemensamma nämnare när de talat om HSP. Arv och miljö var något som ofta framkom i psykoterapeuternas berättelser. Många av de patienter som kom till terapi hade med sig svåra upplevelser som både kunde kopplas till

(13)

barndomen och till vuxenlivet. Psykoterapeuterna lyfte fram att historian som personer med det högkänsliga draget kom med påverkade dem genom att förstärka det högkänslig draget på ett negativt sätt. Som ett resultat av sin historia, uttryckte psykoterapeuterna att det ofta påverkade personer med högkänsligt drag att bli mer tillbakadragna och undvikande. Undvikandet kunde psykoterapeuterna koppla till osäkerhet under uppväxtförhållanden som bidrog till att det högkänsliga draget förstärkte osäkerheten att träda ut i världen eller självförtroende att våga. I kölvattnet av osäkerheten berättade psykoterapeuterna att gränser var något som ofta personer med högkänsligt drag hade svårt för, vilket kunde visa sig på olika sätt. Några av de områden som nämndes av psykoterapeuterna var att gränserna mot omvärlden, men även i privatlivet kunde vara otydliga.

6.1.1 Arv och Miljö

Samtliga psykoterapeuter är eniga om att uppväxten är viktig för personer med HSP, då det sätter nivån för hur man tar sig an livet i ett senare skede. Psykoterapeuterna berättar att draget förstärks av en icke-stödjande miljö och att draget förstärker negativa livserfarenheter. HSP är till mycket beroende av hur omständigheterna runt omkring sett ut.

P4 ”De destruktiva erfarenheterna drabbar en person med HSP hårt när de händer och då samspelar det och resultatet om man har en högkänslighet av att man inte får det man behöver tidigt i livet blir svårare senare”.

P3 ”Jag tänker att en person som har en högkänslighet med sig från början tar åt sig en negativ miljö mer än en person som inte har denna känslighet… Det skiljer sig åt hur man förhåller sig till känslor tycker jag”.

P2 ”Osäkerheten som följer med en högkänslig person grundar sig ofta genom sina band…”

Draget är även något som ses som medfött, men att det inte alltid syns, utan det är något som följer med och utvecklas efter hand personen ifråga mognar. Att ha ett högkänsligt drag är något som oftast kommer senare i livet, då reflektionsförmågan ökar.

P5 ”HSP är inte något som är så lätt, då det ofta är något som inte ens är klart för de personer som är högkänsliga. Det är även en fråga om mognad att förstå att man är högkänslig, reflektionsförmågan är inte utvecklad på det sättet i unga år, utan kommer senare i livet och det är då man först förstår att man är högkänslig”.

P3 ”Det är något som finns med från början som jag förstår det, men som är påverkat av uppväxten. Det är inte något som är färdigt som nyfödd, utan man formas upp till långt in i åren…”.

(14)

(28) 6.1.2 Undvikande

Känslan som psykoterapeuterna berättar om när det kommer till patienter med ett högkänsligt drag är att de ofta är osäkra eller ovilliga att utsätta sig eller exponera sig för osäkra situationer som kan innebära möjlig smärta.

P4 ”I en psykodynamisk terapi känner sig ofta patienten hemma, man kan sitta här och tänka här och ägna sig åt det lite mer inre, men men om man känner här är jag på hal is med det som händer ute i världen och hur ska jag kunna ta min plats…”.

Det finns även ett undvikande till möjliga konflikter som skulle kunna orsaka obehag och negativa känslor. Detta är något som personer med högkänsligt drag ofta undviker, då det innebär att deras egna affekter påverkas negativt av händelsen. Att våga ta sig an en situation som skulle kunna innebära ett gräl är något som allmänt undviks i psykoterapeuternas berättelser.

P3 ”Det finns ofta upplever jag ett undvikande i allmänhet rörande konflikter eller situationer som skulle kunna lyftas till en konflikt. Det är något som har en negativ påverkan på personen”.

En del av patienterna är väldigt känsliga för kritik och tar det väldigt negativt. Att utsättas för en möjlig känslomässig smärta är ofta något som ses negativt av patienter med högkänsligt drag. Att våga ta sin plats och att stå ut med kritik är något psykoterapeuterna talar om när de talar om personer med det högkänsliga draget.

P1 ”Det finns en känslighet som man har med sig och som blir aktiverat så fort det finns risk för en konflikt eller att miljön inte är den stödjande och accepterande miljön man förväntar sig. Då blir det ofta att man tar kritik jättehårt och då tänker jag främst på att det är det som man ser att personer som har haft en ganska tuff barndom också hanterar kritik negativt och tar det mycket hårdare än vanligt”.

6.1.3 Gränser

I relation till det ovan skrivna tar terapeuterna upp gränser på olika sätt. Detta tema är något som går igenom och något som psykoterapeuterna berättar om på olika sätt under intervjuerna. Psykoterapeuterna har uttryckt att det finns en känslighet mot omvärlden när man pratar om HSP. Omvärlden blir i deras berättelser något som kan ses som hotande och som upplevs vara problematiskt att ta sig an.

P4 ”Om man generaliserar det lite så kan det vara så att en person med HSP har en tendens att dra sig undan att isolera sig på grund inte för att dragen är sådana som har med isolation att göra, men att det kan bli ett resultat av att hur man kommit att interagera med livet”.

(15)

(28) En av psykoterapeuterna uttrycker ”rustad” som ett sätt att beskriva personer

med högkänsligt drag där det kan upplevas att det saknas ett skydd mot det som kommer utifrån.

P3 ”Förenklar jag det så skulle jag säga att det kommer från uppväxten. Det första som händer i ens liv händer där, men saker händer på vägen också som påverkar oss, men överlag finns det en saknad eller brist som gör att man kanske inte rustad på det sättet som skulle behövas”.

En annan av psykoterapeuterna berättar att det kan finnas andra förklaringar varför människor blir känsliga mot sin omgivning och att det först och främst beror på vilken anknytning som patienterna har med sig. Detta påverkar patientens hela livsvärld, då känsligheten avspeglas mot allt som händer i patientens liv.

P2 ”Det har du ju också det här med att växa upp. Man blir ju inte riktigt hel som människa när du är i det bandet. Det blir ju en överlevnad på något sätt, ett falskt själv kan man ju också kalla det. Att bli till och agera efter sina gränser…”.

6.2

Psykoterapiprocessen

I psykoterapeuternas berättelse uttrycker ofta patienter med ett högkänsligt drag ett behov, att förstå varför det som händer/hänt påverkar dem på det sättet det gör/gjort. Det finns ett behov att förstå, då det kan finnas en upplevelse att bli missförstådd eller att inte förstås på det sättet man skulle önska. Tolkningen som kan utrönas med psykoterapeuternas berättelse är ett mått av utanförskap eller att känna sig utanför. Som ett resultat av sin personlighet behöver personer med ett högkänsligt drag ofta god tid på sig att bearbeta sina känslor, händelser som förståelsen kring det som hänt. Ett resultat av detta är att terapierna kan bli långa. Ett annat område som psykoterapeuterna tar upp är att det är viktigt att fokusera sig på problemet och inte draget i sig. Det som ofta är ett missförstånd är att patienterna själva inte förstår vad HSP innebär och att draget i sig inte är ett problem, utan det finns andra orsaker och samband till personernas mående.

6.2.1 Förståelse

I de flesta av psykoterapeuternas berättelser är att personer som kommer till terapi ofta har ett behov att bli förstådda och att göra sig förstådda. Det finns ett behov av att bli sedda och att de upplevelser patienter med högkänsligt drag har med sig blir tagna på allvar och att någon tar dem på allvar. Psykoterapeuterna berättar även att personer som upplevs ha ett högkänsligt drag ofta blir kvar under lång tid i terapi.

P4 ”De är tacksamma att någon vill ta dem på allvar och att det är någon som vill lyssna och att bemöda sig att hjälpa, eftersom man återigen blir en

(16)

(28) generalisering, men kanske det är ändå ett drag alltså HSP, man kan ju säga

att det är en minoritet och om man säger tidigt i livet så har ju kanske inte de dragen lyfts fram som någonting eftersträvansvärt…Tendensen är trots detta att det finns mycket att bearbeta, uppleva, belysa, diskutera, förstå och närma sig och därför tenderar terapierna att bli ganska långa”.

En annan av psykoterapeuterna lyfter fram att ämnena som personerna med HSP tar med sig in i en psykoterapi tar tid vilket kan medföra att terapierna upplevs inte bli färdiga. Det finns mycket att bearbetas och känslorna som patienterna har kring det som skett behöver tid för att förstås av patienten. P3 ”Det finns ett behov att uppehålla sig kring ett ämne som ibland kan bli väldigt långdragigt och ovilligt att släppa. I andra terapier så ebbar känslorna kring en händelse ut och får en annan form. Det pratas om det på ett annat sätt. I en terapi med en högkänslig kan detta bli rätt långa terapier, då det inte blir riktigt färdigt kan jag uppleva…”.

I andra berättelser lyfts fram att personer med HSP aldrig riktigt fått chansen att bli lyssnad på eller berätta sina tankar, vilket skapar en frustration över att inte bli förstådd. Psykoterapeuten menar att det ofta är personer som har tankar som aldrig riktigt fått bli besvarade, dessa tankar är viktiga att få ventilera och fundera kring vilket är en process i psykoterapin.

P2 ”I stort så är det en berättelse som inte fått berättats utan att bli avbruten, utan att bedömas, där språket får ha sin plats, ett utforskande för berättelsen. Att berätta och bli till genom berättelsen vilket leder till så mycket, läkning, förståelse, sorg och sorgebearbetning. Det är väldigt mycket som ligger där och det är något som behöver tid”.

6.2.2 Bearbetning

De flesta av psykoterapeuterna berättar att patienter de misstänker skulle kunna ha ett högkänsligt drag ofta har ett långvarigt bearbetande kring händelser och situationer. Det tar tid för personer med högkänsligt drag att lägga traumatiska händelser till rätta. Det finns många olika orsaker varför det tar tid för personer med högkänsligt drag att man har fått allting rätt och gör allting rätt, för att vara säker på att inte göra fel. Det är något som ofta finns i psykoterapeuternas berättelse kopplade till personer med högkänsligt drag

P2 ”Är det något svårt eller någonting som patienten möter något grundande…det är någonting de processar väldigt länge på. De processar väldigt länge saker och ting för att jag tror att det hänger ihop med just det här, att man är säker på och gör så att omgivningen inte ska bli besviken”. Några av psykoterapeuterna tillskriver det djupa bearbetandet inom HSP teorin som en förklaring till det som de observerat i terapin och att det är något som

(17)

(28) det tycker skiljer sig från en typisk terapisituation. Att processa sin situation är

kanske inte något som enbart kan tillskrivas ett högkänsligt drag, men det finns en koppling till emotioner och intellekt som sitter djupt.

P3 ”Ofta kan jag upptäcka det i terapin att patienten är fortfarande kvar i samma spår och då funderar jag ifall det är något i terapin vi inte tagit upp eller något som patienten inte vill prata om, men ofta är det att patienten behöver få ur det sig på sitt sätt för att kunna lägga det på annat sätt. Ofta är det längre processer med personer som uppvisar högkänslighet, det tenderar att sitta djupare och hårdare…”.

P1 ”Det brukar komma fram att personer med detta drag har svårare att släppa eller förlåta när ett bråk uppstått, det finns även en svårighet att gå tillbaka och be om ursäkt. Det bearbetas längre och att jag mött an det kommer upp som problem i livet helt enkelt och ofta i relationssammanhang”. 6.2.3 Problemet inte draget

Det som finns återkommande i psykoterapeuternas berättelser är att draget inte är ett problem, utan omständigheterna. De patienter som kommer till en terapi med upplevelsen att draget är problemet har inte förstått draget.

P4 ”På samma sätt som man drabbas hårt av någon destruktiv erfarenhet och är man känslig då då samspelar det ju, då blir det än värre resultat om man har en känslighet av att man inte får det man behöver tidigt i livet, så kan man säga… om vi är omedvetna, om det är så tenderar det vi inte vet om att styra oss ofta på ett negativt sätt, då är det bra att det finns en terapi”.

P1 ”Jag vet inte någon patient som jag ställt diagnos, att var högkänslig. Högkänslighet är en del av en personlighet bara, de är känsliga och kanske högkänsliga, men i den termen det har nog kommit någon gång efter de här fem åren någon som hade läst på aftonbladet eller någonting sånt där och kommit och sagt, nu är jag nog en sån eller sån…”.

Draget som sådant är enbart en del av en person, personlighet. Det finns vissa patienter som tar med sig tidigare historia där draget tas för en psykiatrisk diagnos. Draget som sådant kan samexistera med diagnoser då det är en del av en personlighet. Psykoterapeuterna påpekar att en persons tidigare historia med anknytning spelar en stor roll för HSP. HSP förstärker de negativa sidorna och sätter sig djupt i människan.

P3 ”Det går inte direkt att avgöra om en person är högkänslig eller inte. Jag arbetar inte uteslutande med högkänsliga patienter. Ofta har majoriteten av de som söker terapi inte tänkt på det, men de har ofta med sig en tanke att det finns något som skiljer sig från andra…Många har haft med sig en

(18)

(28) sjukdomshistoria och har gått igenom sjukvården där man även fått

diagnoser”.

6.3

Psykoterapeuters arbetssätt

Det gemensamma i psykoterapeuternas berättelse är att de inte hade någon generell utgångspunkt när det gällde att arbeta specifikt med patienter som upplevde sig eller uppvisade högkänsligt drag. I de flesta fall är psykoterapeutens fokus på det aktuella som patienten har med sig in i en psykoterapi. Om patienten själv tar upp frågan om HSP eller om den på något annat sätt lyfts i terapin, får den en plats. Ur psykoterapeuternas berättelse går det att utröna några arbetssätt som hjälper då de arbetar med patienter med högkänsligt drag, att slappna av och släppa garden och att ha en utmanande terapi är två områden som psykoterapeuterna tar upp som möjliga sätt att närma sig patienter med högkänsligt drag. Samtalen leder ofta till att tala om de viktiga sakerna och ibland tuffa områdena i en terapi. En av psykoterapeuterna uttryckte att aktivering av båda hjärnhalvorna i en terapi hjälper till att nå djup bearbetning av problemen. Ett annat område som kunde tolkas ur psykoterapeuternas berättelse var kroppen som ett område som personer med högkänsligt drag behövde komma i kontakt med mer, aggressivitet och sexualitet är ett av de områden som tas upp.

6.3.1 Möjliga arbetssätt

Psykoterapeuterna berättade att de inte tänkte specifikt på högkänsligt drag när de arbetade i en terapi eller att det fanns ett speciellt sätt som fungerade på patienter med högkänsligt drag. Dock så framhåller några av terapeuterna att i terapi med patienter som har ett högkänsligt drag, så finns det vissa områden som patienterna svarar bra på.

P4 ”I en terapi så tycker jag ändå i kontakten i samtalet i det här tredje så att säga som uppstår i det här vi kallar för mellanområdet som är samtalet…Och då tror jag att det kan vara bra att släppa lite grann gardet om sin egen försvarsposition för man blir mer kreativ då. En förutsättning för en utmaning i samtalet är att man har en bra nivå.”.

P3 ”Det jag tänker på skiljer sig lite och det är att jag uppfattar att patienter med högkänslighet är mer villiga eller har lättare att ta itu med svåra händelser, de undviker inte frågan…”.

En annan av psykoterapeuterna lyfter fram att det finns en poäng att försöka aktivera båda hjärnhalvorna för att komma åt den djupa bearbetningen för att både aktivera intellekt och känslor.

P5 ”Ett sätt kan vara att få dem till djup avslappning och man får hjälp att spela upp en scen som har ett speciellt tema… efter terapin kan man ta med sig den inre bilden och målar den efter terapin… På så sätt aktiveras båda

(19)

(28) hjärnhalvorna och man kommer djupt ner i bearbetningen… Det blir en

läkning på djupet”. 6.3.2 Kroppen

Ett av områdena som psykoterapeuterna tar upp och talar om är att gränser inte enbart omfattar mellanmänskligt interaktion, utan i vissa lägen inbegriper det att personer med ett högkänsligt drag får lära sig att komma i kontakt med den egna kroppen. Det är något som hänt enligt en av psykoterapeuterna vid flera tillfällen.

P4 ”…vi behöver få erfarenheter där vi använder vår energi på tillfredställande sätt liksom och då behöver vi just använda vår energi, vi kanske behöver känna, vi kanske behöver och jag har använt det rätt ofta faktiskt där jag kommit med förslaget som fallit väl ut att jag föreslagit, du kan väl gå till ditt gym och använda box säcken liksom och slå så här och det har varit väldigt bra för där får man komma i kontakt med sig själv…”.

Det andra som nämns är att HSP inte är lätt att se ensamt, utan att det är ett samspel som påverkas av det man har med sig från livet. Känsligheten brukar ibland uttrycka sig som tillbakadragen till sin karaktär, vilket vissa av psykoterapeuterna påpekar även kan visa sig i sexualiteten. Patienter med ett högkänsligt drag har ofta ett mer tillbakadraget och inte lika utforskande beteende gällande sexualitet, detta är ofta en avspegling av livsomständigheterna. I vissa lägen kan det leda till destruktiva förhållanden som bygger på anpassning och inte på ett samspel.

P3 ”Vanligtvis har dessa personer med sig livserfarenhet som påverkar dem svårt. Det är något som finns med i berättelsen som påverkar människor i deras liv och ofta är sexualitet och förhållandet kring det något som upplevs som mer tillbakadraget, inte lika utforskande, mer tvekande”.

P2 ”Konsekvenserna av en osund uppväxt är att det blir svårt att hitta sina gränser vilket handlar om självbevarelsedrift. Det är det som är avgörande kan jag tycka för att bilda förhållanden till andra…Är de osunda banden kvar i en så blir det mycket av en roll man tar på sig, vilket kan innebära att man blir underkastas den andre, den dominante. Det blir inte en levande relation…”.

7

Diskussion

7.1

Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka HSP i ett psykoterapeutiskt sammanhang. Fem psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter intervjuades rörande deras erfarenheter av HSP. Det geografiska urvalet har begränsats till Västra

(20)

(28) Götaland, då det har varit av bekvämlighet som den undersökta gruppen valts

just där. Att ytterligare bredda det geografiska området till större delar av Sverige hade kunnat generera en bredare uppfattning och erfarenheter rörande HSP.

Undersökningsdeltagarna i studien har valts genom handplockat urval (Langemar, 2008, s.54-55). Handplockat urval har valts för att få den bästa informationen om HSP, utifrån psykoterapeuternas erfarenhet (Eneroth, i Langemar, 2008). Det handplockade urvalet riktar sig till ett visst specifikt kunskapsområde som reducerar mängden av informationsbearbetning som det slumpmässiga urvalet innebär (Langemar, 2008, s.54). På grund av att urvalet varit begränsat till fem psykoterapeuter, så är resultatet begränsat. Några generella slutsatser rörande HSP bör inte dras ur detta begränsade material. En större undersökningsgrupp hade kanske genererat andra resultat och slutsatser.

En annan faktor som påverkat resultatet är att de intervjuade psykoterapeuterna sedan innan hade förförståelse rörande HSP. Den förkunskapen kan ha en bidragande faktor i de svar och tankar rörande HSP som psykoterapeuterna delat med sig, där vissa egenskaper och beteenden på förhand riskerats att rutas in i begreppet HSP. Resultatet rörande HSP skulle möjligtvis också ha kunnat införskaffats via intervjuer med psykoterapeuter, där begreppet HSP inte använts. Intervjuerna hade då inte begränsats till att enbart omfatta psykoterapeuter med kunskap rörande HSP, utan omfattat en allmän syn på hur uppväxtförhållanden styr känslighet. Det resultatet hade kanske varit mer objektivt.

Studiens intervjuguide har utformats med hjälp av en testperson med syfte att undersöka om intervjumallen reflekterar studiens syfte och frågeställning. Frågorna har formats att vara öppna med utrymme för reflektion för att uppnå psykoterapeuternas subjektiva erfarenhet av HSP. Under de genomförda intervjuerna har studiens respondenter visat intresse för studiens tema och de frågor som studien omfattat. Intervjuguiden har använts under intervjuns gång, men intervjuerna har inte följt guiden mer än öppningsfrågan för att påbörja intervjun. Langemar (2008, s.76) visar på vikten att fördjupningsfrågorna eller följdfrågorna som ställs inte behöver komma i följd, utan det viktiga är att intervjun har en följsamhet. Relevansen i de frågor och fördjupningsfrågorna som ställts bygger till stort på den förförståelse författaren besitter. Författarens förförståelse rörande HSP kan ha en inverkan på resultatet och hur intervjufrågorna utformats. Intervjufrågorna har med detta riskerat att färgas av författarens förkunskaper och på så sätt genererat de svar som författaren avsett att få. Det skulle vara troligt att andra svar erhållits om andra psykoterapeuter intervjuats av andra författare med annan förkunskap. Studiens teman anses vara relevanta, då de på lika sätt som intervjuguiden reflekterar studiens syfte och frågeställningar. Den bearbetade data har analyserats med hjälp av tematisk analys. Tolkningen ger möjlighet att titta på de svar man fått och hitta nya mönster och sammanhang (Langemar, 2008, s.91). I detta fall har intervjuerna visat på nya sammanhang som inte framstod som självklara under intervjuns gång. De teman och underteman som växte fram ur analysen har illustrerats genom citat som bäst återger mönster och tankar kring HSP och är

(21)

(28) det resultat som återgivits. Resultatet i sig skulle med all säkerhet kunnat visa

även på andra svar, men för denna studie är de presenterade resultaten av relevans och de som använts. Langemar (2008, s.108) skriver att validitet vilar på två kriterier den första är förankring i data och analysen av denna. Det andra kriteriet är den kvalitativa generaliserbarheten som vilar på data vi fått och det vi studerat. Om vi grundar validiteten på det första kriteriet, så håller validiteten i studien. Generaliserbarheten i studien är dock inte valid, då andra personer med största sannolikhet skulle generera andra svar.

7.2

Resultatdiskussion

Vad har psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter för erfarenheter av HSP i ett psykoterapeutiskt sammanhang? Tre teman växte fram ur intervjuerna. Tema 1 behandlade gemensamma faktorer som psykoterapeuterna lyfte. Det högkänsliga draget sågs som något medfött, där uppväxtmiljön formade mycket av draget enligt psykoterapeuterna. En konsekvens av uppväxtmiljön blev undvikande och gränser, två faktorer nära kopplade draget. I tema 2 beskrevs psykoterapiprocessen och erfarenheterna kring denna. Personer med ett högkänsligt drag upplevdes ofta ha ett behov av förståelse och ett långt processande. Några psykoterapeuter hade även erfarenhet av patienter som såg det högkänsliga draget som ett problem, men andra förklaringar fanns enligt psykoterapeuterna. Tema 3 behandlade psykoterapeuternas arbetssätt. Psykoterapeuterna hade inget på förhand givet arbetssätt. Dock gick det att utläsa ur psykoterapeuternas berättelser att släppa garden, att inte undvika de svåra frågorna och djupavslappning som några arbetssätt som visat sig ge bra resultat.

7.2.1 Gemensamma faktorer kopplat till HSP

Ett antal områden växte fram ur analysen som delades av psykoterapeuterna genom deras erfenheter. Ett av dessa områden var arv och miljö. Enligt psykoterapeuterna är det högkänsliga draget medfött, men hur draget visar sig i livet är avhängigt miljön. I psykoterapeuternas berättelse kunde det utrönas att när de talade om med det högkänsliga draget, så var det koppplat till en historia där uppväxtfaktorer spelat en stor roll för senare utveckling. Uppväxtfaktorer påverkar draget i viss riktning (Belsky, 2005; Belsky & Pluess, 2009). Depression, negativ affekt och ångestsymptom är även några av faktorerna som visat sig förstärkas av negativa uppväxtförhållanden (Aron, Aron & Davies, 2005; Liss, Timmel, Baxley & Killingsworth, 2005; Aron et al., 1997). Anknytningsproblematik kan för en person med ett högkänsligt drag bli sprickor i den symboliska barriärern som både ska vara ett fysiskt och psykiskt skydd (Anzieu, 2000, s.84). Med dysfunktionella förhållanden utvecklas jaget på fel sätt och blir föremål för ett överjag som ständigt försöker kapsla in jaget i ett defensivt förhållande till yttre stimuli (Yazdi & Jandl, 2019).

Undvikande i olika former är något psykoterapeuterna lyfter upp i sina berättelser rörande personer med högkänsligt drag. De personer som växt upp under osäkra förhållanden har inte fått den trygghet som behövs för att våga sig

(22)

(28) ut och våga provaaavisar möjligt en större tillbakadragenhet och osäkerhet.

Volbrecht & Goldsmith, 2010; Gunnar, 1994; Nachmias et al., 1996 har bland annat tagit upp detta som blyghet och hämning. Undvikandet som psykoterapeuterna berättar om kopplas ofta till negativa affekter som drabbar personer med ett högkänsligt drag. Kernis (2003) kopplar det till ett labilt självförtroende, depressivt betende och känslomässig reaktivitet med konsekvens att man inte drar rätt slutsatser från sin omgivning. Detta innebär att personer med HSP är känsligare för situationer där utgången aktiverar en kraftigare negativ eller positiv reaktion än vanligt (Aron, Aron & Jagiellowcz, 2012). Brister i en persons jag visar sig som ångest som hotar att spränga den psykiska apparaten på grund av överdrivet stimuli (Anzieu, 2000, s. 161), detta kan kopplas till Anzieus tanke om att reducera denna spänning till noll, vilket kan ske genom undvikandet.

Gränser mot sin omvärld blev något som många av terapeuterna talade om, men ur olika erfarenheter. Effekten av ett högkänsligt drag i relation till sin uppväxtmiljö kan skapa uttrycket att vara mer tillbakadragen, upplevas mindre rustad och vara mer flexibel. Det undvikande beteende som nämnts ovan är nära kopplat till gränser där osäkerheten för de egna gränserna kan även ses som kopplat till aggressivitet. Att inte ha tillgång till en sund aggressivitet kan skapa den instängdhet som respondenterna beskriver, när de talar om personer med högkänsligt drag som haft en mindre stödjande uppväxtmiljö. Gränserna kan med Yazdi & Jandl (2019) beskriva hur jagutveckling påverkas och kopplas ihop med en dysfunktionell miljö. Resultatet är att det skapas både en inre och yttre känslighet. För att en inre och yttre representation ska kunna etableras behövs en optimal distans mellan sig själv och den andre (Küchenhoff, 1998). Gränser och hur man svarar på dessa är beroende hur personens inre och yttre förhållande är etablerat (Aron, Aron & Jagiellowicz, 2012). I detta fall blir gränserna till som en del av bildandet av den psykiska utvecklingen, där jaget tar över funktionerna och bildar barriären utåt (Anzieu, 2000, s. 84). För att en personlighet ska kunna etableras behövs en sund tillgång till aggression finnas (Pretonius, 2008).

I relation till de flesta psykoterapeuterna i studien som ser det högkänsliga draget som något medfött, men som påverkas av uppväxten. Har en kritik mot detta synsätt vuxit fram. Det främsta argumentet är svårigheten att veta hur personlighetsdrag, temperament och miljö påverkar varandra (Greven et al., 2019), vilket i stort rör den biologiska forskningen kring ämnet.

7.2.2 Psykoterapiprocessen

I intervjuerna berättar psykoterapeuterna att det ofta finns ett behov från patienterna att förstå, bli förstådda och att terapierna ofta riskerar att bli långa. Tolkningen av respondenternas intervjuer är att det finns en upplevelse av utanförskap och att det högkänsliga draget är ett problem för patienterna. En otrygg bakgrund kan få patienter med högkänsligt drag att gå djupare in i problemen för att förstå dem, vilket kan medföra att terapierna kan bli svåra att

(23)

(28) avsluta (Aron, 2010). Anzieu-Pemmereur (2015) menar att tidiga brister i

omvården skapar strukturer i hudjaget som visar sig i kliniska sammanhang. Som en del av HSP lyfts även långt processande som något som uppmärksammats i terapisituationer. Under vissa förutsättningar uppvisar patienter en bearbetning av händelser och situationer som behöver långt tid på sig att lägga sig till rätta. Detta går i linje med tanken om djup bearbetning som Aron (1997) myntade som en del av förklaringsmodellen rörande HSP. Uppmärksamhetsstudier har visat att större delar av hjärnan som styr uppmärksamhet aktiveras hos personer med det högkänsliga draget Jagiellowicz et al. (2011). Områdena ifråga är inte diskriminanta, utan styr både positiva och negativa reaktioner, där reaktionerna ofta avspeglas av tidigare erfarenheter (Aron, Aron & Jagiellowicz, 2012). Anzieu-Premmereur (2015) ser det som ett sammanhang där den tidiga bristen genom ett interpersonellt utbyte skapa nya neuroner som är avhängiga spegelneuronerna. Detta förändrar de inre strukturerna hos patienten, men tar tid.

Ett annat område som psykoterapeuterna lyfter, är att det högkänsliga draget i sig inte är problemet i en psykoterapi, utan har andra orsaker. Ibland lyfts draget fram som problemet av patienterna, men det är inte draget som är problemet, utan andra omständigheter. Det finns även vissa exempel i respondenternas intervjuer där patienter har tidigare sjukdomshistoria med medicinering och diagnoser som en del av uppfattningen att draget är en del av ett problem. Respondenterna i studien menar att det högkänsliga draget inte är en diagnos, utan del av en personlighet. I sina studier med patienter har Aron (2010) återgivit liknande erfarenheter. Draget i sig är en del av en personlighet som är stabil över tid (Stamps, 2007). Problem och negativa förhållanden förstärks av HSP och visar sig ofta som negativ affekt, depression, ångest (Aron, Aron & Davies, 2005, Liss, Timmel, Baxley, & Killingworth, 2005; Aron et al., 1997) eller som olika störningar och hämningar (Volbrecht & Goldsmith; 2010; Gunnar, 1994; Nachmias et al., 1996). Det högkänsliga draget kan dock samexistera med diagnos, då diagnos tillhör en neuropsykiatrisk verksamhet (Frances, 2013).

Esbjørn, Østergaard, Tolstrup & Normann (2016) tar upp Forereffeketen som en faktor som kan påverka varför människor identifierar sig med ett högkänsligt drag när det är något annat egentligen som ligger i bakgrunden. I intervjuerna har respondenter haft erfarenhet av patienter som kommer och berättar att de tror att de är högkänsliga efter att de läst någon artikel som behandlar ämnet. Ett annan kritik riktat mot HSP kommer även från E. Aron som menar att HSP har väldigt mycket mer gemensamt med det neurotiska draget (Costa & McCrae, 1992) än med introversion (Aron, Aron & Jaggiellowicz, 2012; www.hrzone, 2013). Det behövs mer forskning kring HSP för att bättre kunna utröna var draget börjar och var det slutar.

7.2.3 Psykoterapeuters arbetessätt

Ur intervjuerna går det inte att tolka att det finns på förhand något givet arbetssätt med patienter som har ett högkänsligt drag. Det psykoterapeuterna

(24)

(28) påpekar är att det finns vissa sätt som visat sig fungera bättre. Att släppa lite sin

gard, villighet att ta upp svåra händelser, samt försöka få patienten till djupavslappning var några av de arbetssätt som terapeuterna upplevde gav resultat. När relationen är etablerad upplever respondenterna att personer med högkänsligt drag har lätt att prata om svåra händelser och att gå in i känslor. Aron (2010) menar att den trygga relationen är beroende av att psykoterapeuten kan tona in, anpassa sig och att acceptera. Anzieu-Premmereur (2015) visar att den dyadiska relationen i en terapi hjälper patienter med omvårdnadsbrist att strukturera om sitt hudjag med hjälp av spegelneuronerna och på så sätt läka de tidiga såren.

Kroppen som ett tema kan genom terapeuternas berättelse tolkas på flera plan. Det som rör kroppen är nära kopplat till aggressivitet och osäkerhet som utspelar sig via kroppen. Psykoterapeuterna tar upp att komma i kontakt med den egna kroppen är ett sätt för integrering. I en terapi där patienter med högkänsligt drag visar på en omvårdnadsproblematik kan nya neurala vägar mentaliseras via kroppssensationer (Anzie-Premmereur, 2015). Kroppen kan ses som en del av den psykologiska processen där hudjaget inte bara möjliggör för kroppen att få en yta, utan även en psykologisk utveckling (Anzieu, 2000, s. 84). När jaget utvecklas under dysfunktionella förhållanden skapas ett illusoriskt hudjag som ett defensivt skydd mot yttre beröring (Yazdi & Jandl; 2019). Som en följd av den otryggheten som uppväxtmiljön för med sig påverkas sexualiteten som upplevs som hämmad av ett par av psykoterapeuterna i studien. För att en personlighet ska kunna utvecklas på ett sunt sätt behöver individuation och separationsprocessen kunna hantera aggression som ett av de viktigaste momenten (Pretorius, 2008). Som en del av den processen spelar uppväxtmiljön sin roll där negativa förhållanden förstärker HSP med olika former av störningar, ångest, blyghet, depression och olika hämningar som följd (Volbrecht & Goldsmith, 2010; Gunnar, 1994; Nachmias et al., 1996).

Enligt Anzieu är en lyckad psykoterapi med en person som uppvisar brister i hudjaget avhängigt att terapin byggs på en härbärgerande och lyhörd attityd, där beröringsförbudet, överföringen och alliansen är avhängig en psykoterapi. Aron (2010); Svenska Dagbladet (2012) skriver även att en terapi med patienter med högkänsligt drag ofta är förknippat med att lära sig förstå sig själv, närma sig känslor som inte har ord samt säga nej, vilket är en av de problem som personer med högkänsligt drag uppvisar.

7.3

Förslag på fortsatt forskning

Ett forskningsfält som öppnades upp med den här studien var att undersöka HSP i relation till sexualitet. Det finns en hel del outforskat kring området och ytterligare studier skulle kunna bredda förståelsen rörande det högkänsliga draget.

En ny studie rörande det högkänsliga draget, där psykoterapeuter intervjuas hur känslighet formas av uppväxtfaktorer utan att koppla det till HSP, skulle kanske kunna generera andra svar och skulle vara intressant att undersöka.

(25)

(28)

Referensförteckning

Anzieu, D. (2000). Hudjaget. Falun. Bokförlaget Natur och Kultur.

Anzieu-Premmereur, C. (2015). The Skin-Ego: Dyadic Sensuality, Trauma in Infancy and Adult Narcissistic issues. Psychoanalytic Review, 102(5), 659-681.

doi: 10.1521/prev.2015.102.5.659

Aron, E. N. & Aron, A. (1997). Sensory-Processing Sensitivity and Its Relation to Introversion and Emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), 345-368.

doi: 10.1037/0022-3514.73.2.345

Aron, E. N. (2000). High sensitivity as one source of fearfulness and shyness: Preliminary research and clinical implications. In L. Schimdt & J. Schulkin (Eds.), Extreme fear, shyness, and social phobia: Origins, biological mechanisms, and clinical outcomes, New York, NY: Oxford University Press.

Aron, E. N. (2004). Revisiting Jung’s concept of innate sensitiveness. Journal of Analytical Psychology, 49, 337-367.

doi: 10.1111/j.1465-5922.2004.00465.x

Aron, E. N. (2010). Psychotherapy and the highly sensitive person: improving outcomes for that minority of people who are the majority of clients. Routledge, Taylor & Francis Group, 270 Madison Avenue, New York, NY 10016.

Aron, E. N., Aron, A., & Davies, K. M. (2005). Adult Shyness: The Interaction of Temperament Sensitivity and an Adverse Childhood Environment. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(2), 181-197.

doi: 10.1177/0146167204271419

Aron, A., Ketay, S., Hedden, T., Aron, E. N., Markus, H., & Gabrieli, J. D. E. (2010). Temperament trait of sensory processing sensitivity cultural differences in neural response. Social Cognitive and Affective Neuroscience. Oxford University Press.

doi: 10.1093/scan/nsq028

Aron, E. N (2012). ‘Temperament in Psychotherapy: Reflections on Clinical Practice with the Trait of Sensitivity’ in Zentner, M. & Shiner, R. L. (eds.). Handbook of Temperament. The Guilford Press, 72 Spring Street, New York, NY 10012.

References

Related documents

Utöver garantipensionen påverkas även förutsättningarna för utbetalning av förmånen garantipension till omställningspension (som kan utgå till efterlevande).. Regeringen

bakgrunden har juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet inget att erinra mot förslagen i betänkandet SOU 2019:53. Förslag till yttrande i detta ärende har upprättats

Detta exemplifieras i avhandlingen bland annat genom detta citat från en fransk Ikea- medarbetare: ”Jag säger ’du’ för att det är Ikea-mässigt, till chefer och alla, men

Vår studie visar att det både finns likheter och skillnader i hur lärare formulerar sina tankar kring elevers olika sätt att lära, hur lärare anser att de gör

Om man använder data på dödlighet och reproduktion från studieområdet i Bergslagen och utgår från 7 könsmogna honor och att det inte kommer några nya honor utifrån, så bör

Det finns andra sociala normer som påverkar undervisningen generellt, men sociomatematiska normer är normer som är specifika för matematikundervisningen (Yackel & Cobb,

Den multimodala delen av perspektivet handlar om att medvetandegöra att det finns flera teckensystem och semiotiska resurser i kommunikationen som samverkar för att skapa mening

Genom att ta del av studiens deltagares upplevelser av sin utbildning kan denna studie förhoppningsvis förtydliga bilden av musiklärarutbildningens innehåll i relation till