Social och ekologisk upprustning
– förnyelse av Lindängen
Titel: Social och ekologisk upprustning – förnyelse av Lindängen Utgivare: Boverket februari 2009
Upplaga: 1 Antal ex: 100
Tryck: Boverket internt ISBN: 978-91-86045-44-9
Sökord: Miljonprogramsområden, bostadsområden, rekordåren, boende-samverkan, social förnyelse, ekologisk förnyelse, teknisk förnyelse, upp-rustning, underhåll, projekt, erfarenheter, Malmö, Lindängen
Diarienummer: 504-3777/2006 Redaktör: Bengt Persson Foto omslag: David Wiberg Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.
Förord
Denna rapport är en sammanställning och redovisning av projektet ”Social och ekologisk upprustning – förnyelse av Lindängen”.
Rapporten ger en bakgrund till behovet av att upprusta rekordårens lä-genheter i området Lindängen i Malmö, där det har börjat bli ett stort un-derhållsbehov. Det har bland annat blivit dags att byta fönster, renovera fa-sader, laga betong, byta avloppsstammar och en rad andra genomgripande åtgärder. Man har även sett att det är stor efterfrågan på att minska energi-användningen i lägenheterna för att få en så låg kostnadsökning som möj-ligt när det gäller energikostnaderna.
I projektet har man arbetat med att utveckla metoder för att utnyttja de sociala resurserna hos de boende för att skapa bättre hållbarhet i bostadsom-rådena när energi- och underhållsåtgärder varit nödvändiga att genomföra.
Projektet är en del i Boverkets Byggkostnadsforum och har finansierats till viss del med hjälp av Boverket. Projektet har genomförts av Malmö stads miljöförvaltning och Stena Fastigheter Malmö AB. Rapporten är sammanställd av Bengt Persson, Landskapsarkitekterna i Lund AB, som tillsammans med författarna svarar för innehållet.
Karlskrona februari 2009
Ulf Troedson Överdirektör
Innehåll
Bakgrund och läsanvisning... 7
Sammanfattning ... 9
Social hållbarhet navet i utveckling av rekordårens bostadsområden av Bengt Persson ... 13
Lindängen i sitt sammanhang ... 14
Projektets idé och avgränsning... 15
Spår 1: De boende som resurs för hållbar utveckling av Lindängen av Ivana Kildsgaard och Åke Iverfeldt ... 21
Olika möjligheter ... 21
Grunderna för REPOT-konceptet ... 22
Implementering av REPOT i Lindängen ... 24
Nuläge ... 24
Önskeläge ... 25
Identifiering av inledande åtgärder för att uppnå önskeläget... 25
Specifika lösningar och åtgärder för praktisk implementering ... 27
Förväntat resultat ... 32
Slutsatser ... 33
Spår 2: Staden med korta avstånd – En ekologisk omställning av Krister Wiberg ... 35
Kvalitetsprogram – Ekologisk omställning av rekordårens bebyggelse ... 36
Lindängen – stråk och gårdar ... 39
Spår 3: Påbyggnad och integrerad solenergi av Christer Nordström och Hans Kvist ... 43
Problem, behov och möjligheter ... 43
Påbyggnad av tak ... 45
Energihushållning/förnybar energi ... 47
Påbyggnad – exempel ... 49
Spår 4: Större lägenheter och uteplatser på taket av Gisli Kristjansson ... 57
Spår 5A: Samverkansprocess med de boende av Mikael Håkansson. ... 65
Metoden ... 65
Resultaten ... 75
Spår 5B: Förbättring av utemiljön i samverkan med de boende av Ann-Sofi Högborg. ... 79
Spår 5C: Förändringar av huset enligt de boendes idéer av Gisli Kristjansson ... 87
Erfarenheter av Lindängen av Per-Arne Nilsson, Kjell Åkersson, Sten Lundström, och Annika kruuse... 89
Vad går att förena och vad är motsatser i spåren... 90
Lindängen som föregångsområde och modell för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar upprustning ... 91
Bakgrund och läsanvisning
Bebyggelsen från rekordåren har många gemensamma drag men de olika bostadsområdena och de olika husen har samtidigt utvecklats under de gångna 30–40 åren på ett individuell sätt som ger unika förutsättningar för förnyelsen och utveckling framöver. Detta projekt var tänkt omfatta ett av husen på Lindängen i Malmö, byggt 1971. Där skulle vi utveckla en modell för hur de boendes önskemål kunde inpassas i en snabb process när fastig-hetsägaren ändå ska genomföra en rad förnyelse- och underhållsåtgärder. Under arbetets gång har arbetssättet utvecklats till en modell för hur de in-neboende resurserna och krafterna hos hyresgästerna kan identifieras och frigöras som drivkraft och resurs för de fysiska förändringar som ska genomföras.
Projektet har genomförts i samarbete mellan Malmö stad och Stena fas-tigheter Malmö AB. Tillämpningsområde har varit Stenas del av Lindängen som omfattar drygt 500 av Lindängens totalt 2 500 lägenheter. Projektet har omfattat ett antal olika faser och en lång rad personer har varit involverade. Det initierades av projektchef Per-Arne Nilsson på Malmö stads miljöför-valtning tillsammans med fastighetschef Benny Thell från Stena fastigheter Malmö AB. En viktig part i arbetet har varit Malmö stads stadsbyggnads-kontor genom arkitekt Stellan Westerberg som arbetar med den samlade upprustningen av Lindängen. Inledningsvis engagerades Mikael Håkans-son, Ugly Duckling, som konsult och processledare för genomförande av boendeprocessen. Han har arbetat med den tillsammans med relationsför-valtare Helen Wellander Möller, driftschef Mats Celind och andra medarbe-tare från Stena fastigheter Malmö och med deltagande från Hyresgästföre-ningen i Malmö genom ordföranden Bo Nilsson. HyresgästföreHyresgästföre-ningens ombudsman Sten Lundström har medverkat i projektets referensgrupp till-sammans med Stena fastigheter Malmö AB:s VD Kjell Åkesson.
Den ursprungliga projektidén om att sammanföra boendesynpunkter och boendebehov med fastighetsägarens planerade underhållsarbeten har ut-vecklats till en mer allmän belysning av förutsättningarna för att utnyttja de boendes resurser som en aktiv del i en långsiktigt socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av bostadsområdet. För att spegla de fysiska möjlighe-terna har vi genomfört några parallella ”spår” där olika arkitekter och kon-sulter fått olika förutsättningar för att se hur en hållbar utveckling av Stenas del av Lindängen kan se ut. De som medverkat är Ivana Kildsgaard och Åke Iverfeldt från IVL Svenska miljöinstitutet, arkitekt och professor eme-ritus Krister Wiberg, arkitekt Christer Nordström, CNA och TeknD Hans Kvist, Lunds tekniska högskola, arkitekt Gisli Kristjansson, AB 05 och landskapsarkitekt Ann-Sofi Högborg, Svenska Landskap AB.
Rapporten inleds med en presentation av projektets utgångspunkter och arbetssätt och vilka som varit de viktigaste identifierade problemen.
Därefter presenteras de olika ”spår” som vi använt för att belysa hur en förnyelse kan gestaltas och hur processen med de boende utformats. De går från det sociala till det ekologiska och tekniska.
I slutdiskussionen bedöms vad i de olika spåren som är förenligt och vad som är oförenligt för att visa på samverkande idéer och konflikter. Här finns också en kommentar från de projektansvariga Per-Arne Nilsson från
Malmö stad och Kjell Åkesson från Stena fastigheter Malmö AB tillsam-mans med Sten Lundström från Hyresgästföreningen där de summerar hur de ser på projektet och dess idéer och vad det kan få för betydelse för den fortsatta utvecklingen i Malmö och hos Stena. Vi har också bett en extern utvärderare, FD Annika Kruuse från Institutet för hållbar stadsutveckling, följa projektet och värdera processen och resultaten i förhållande till hållbar utveckling som helhet. Redaktör och ansvarig för samordning och samman-ställning av rapporten har varit professor Bengt Persson, Landskapsarkitek-terna i Lund AB.
Sammanfattning
Lindängen är ett av de stora bostadsområdena från rekordårens byggande i Malmö, med 2 500 lägenheter i flerbostadshus med hyresrätt och bostads-rätt. Det innehåller alla de klassiska ingredienserna med storskalig och människofrånvänd miljö med hus i 3 eller 8 våningar (ett med 16) samt ett nedgånget stadsdelscentrum; funktionsuppdelad stadsplanering och över-dimensionerad trafiklösning som ger dålig integration av området med om-givningen; stor andel boende med invandrarbakgrund (52 %), hög socio-ekonomisk belastning med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, högt soci-albidragsberoende, dålig folkhälsa och segregering; hus med hög energiför-brukning och stort underhållsbehov; stort antal bostäder med hyresrätt; och sammantaget ett stort behov av förändringar och förbättringar.
Rekordårens bostadsområden börjar bli åldersstigna och underhållsbeho-vet ökar. När underhållsinsatser ska genomföras är det ett viktigt och möj-ligt tillfälle att skapa samverkan med de boende och att tillgodose andra be-hov och problem än de tekniska. Det är sällan det görs större insatser i ett bostadsområde, det är oftast 20–30 år mellan tillfällena, och det gäller att passa på när det sker och se om inte andra frågor än de tekniska kan be-handlas samtidigt. Det kan ge stora vinster genom att de insatser som görs kan anpassas till andra önskemål och behov som finns hos hyresgästerna och som normalt är svåra att tillgodose för att det kräver tekniska och fysis-ka förändringar som således sällan genomförs.
Projektet syftar till att i ett processinriktat projekt engagera de boende i en upprustning som ska kunna omfatta tillbyggnader och andra förändring-ar men också tillgodose tekniska och energimässiga problem. En interaktiv process har drivits i ett av husen under en intensiv period under hösten 2007.
En svårighet i boendeprocessen är att skapa bilder av möjligheterna så att inte idéflödet blir för begränsat samtidigt som bilder och förslag inte får upplevas som färdiga eller påbud utifrån om hur hyresgästerna ska tycka el-ler göra. För att ge en större bredd och belysa och skapa idéer kring hur en upprustning kan gestaltas har vi tagit fram ett antal förslag till hur en ut-veckling av Stenas del av Lindängen kan se ut. De förslagen har applicerats på delar av området där det ännu inte genomförts någon samverkan med de boende. Förslagen har vi kallat ”spår” då de tagits fram parallellt med var-andra och är oberoende varvar-andra. Spåren ser vi lite som kompletterande bilder till de försiktiga förslag som framkommit i den hittills genomförda boendeprocessen. De ska användas som inspel i kommande boendeproces-ser som grund för diskussioner och ställningstaganden.
Parallella spår genomförda
Spår 1: Hållbarhet från den sociala via den ekonomiska till den ekolo-giska
Ett grunddrag i vårt synsätt på hållbarhet och fysiska förändringar är att de måste börja med de sociala processerna för att bli hållbara. Annars blir det bara fysiska och tekniska åtgärder som inte ger några bredare eller djupare effekter.
Spår 2: Den sociala staden med korta avstånd
Flertalet av rekordårens bostadsområden har en stadsplan och organisation av bebyggelsen som är upplevelsefattig och föga stimulerande. Genom att ställa ut husen rätvinkligt, med stora avstånd och schablonartat så ger inte bebyggelsen och dess relationer några större arkitektoniska eller andra upplevelser. Genom att komplettera med hus utifrån en genomtänkt stads-byggnadsmässig och arkitektonisk idé skapas en rikare miljö och möjlighe-ter till ett intressantare och intensivare liv mellan husen.
Spår 3: Förtätning genom påbyggnad och integrering med solenergi Trevåningshus med platta tak är en utomordentligt vanlig hustyp från re-kordårens byggande. På den tiden kunde upp till tre våningar byggas utan hiss vilket bidrog till att styra vilka hustyper som användes. På Lindängen liksom i många andra områden från rekordåren, finns i stort sett bara två hustyper – 3- respektive 8-våningshus. Genom att bygga på vissa av trevå-ningshusen ökas variationen.
Ett koncept för påbyggnad av rekordårens trevåningshus där teknik för utnyttjande av solenergin är integrerad i lösningen har tillämpats på ett av husen på Lindängen.
Spår 4: Större lägenheter och uteplatser på tak
För detta spår har utgångspunkten varit att visa på ett komplement till de försiktiga boendeönskemål som framkom i vårt samverkansprojekt. Ett lik-artat hus som det där vi genomförde vår boendeprocess har stuerats för att se hur det kan ges en lite mer radikal förändring men som ändå är närlig-gande det som framkommit som önskemål genom samverkansprocessen.
Den huvudsakliga förändringen är tillbyggnad till lägenheterna så att lä-genhetsstorlekarna enkelt kan förändras inom ramen för den nuvarande planlösningen. Styrande förutsättningar har varit att de boende ska kunna bo kvar under tiden arbetet utförs och att hyran per ytenhet inte ska bli stör-re.
Spår 5A: Samverkansprocess med de boende
Processen tillsammans med de boende har varit projektets kärna. Den drevs i sin huvudfas under en dryg månad och har sedan följts upp med ett antal möten och aktiviteter. Fokus har varit på att en del av de lättast genomförda förslagen ska bli av så snart som möjligt i anslutning till boendeprocessen. Spår 5B: Förändring av utemiljön i samverkan med de boende
En rad av förslagen från hyresgästerna har rört förändringar och förbätt-ringar av utemiljön. De har i flera fall också varit möjliga att realisera på kort sikt.
Spår 5C: Förslag till förändring av huset enligt de boendes idéer I boendeprocessen har det endast framkommit försiktiga förslag till föränd-ringar. Vi har visat hur de boendes önskemål kan omsättas i ett förslag till upprustning och komplettering.
Diskussion
Det som tydligt exemplifierats i arbetet med Lindängenprojektet är att arbetet med ökad hållbarhet måste börja med den sociala. Stena har ut-vecklat begreppet och produkten relationsförvaltningTM som baseras på att utveckla de sociala relationerna såväl mellan de boende som mellan fastighetsägaren och hyresgästerna. Först när hållbara sociala processer skapats kan den ekonomiska hållbarheten utvecklas och på basis av den så småningom den ekologiska och tekniska. Naturligtvis kan tekniska åtgärder vidtas i ett bostadsområde som att t.ex. installera solfångare för att minska behovet av tillförd energi för uppvärmning eller placera ut kärl för källseparering av kompost som körs till rötning. Men de åtgär-derna leder inte omvänt till bättre ekonomisk hällbarhet och sedan till ökad social hållbarhet. Den processen måste köras från andra hållet.
Arbetet med boendeprocessen har också visat att vår utgångspunkt var riktig att varje bostadsområde och varje hus måste utvecklas från sina re-spektive förutsättningar och inte utifrån ett generellt formulerat recept som baseras på generella analyser av behov och problem. Det är inte intressant att söka vad som är lika mellan olika hus och bostadsområden utan vad som är olika och som skapar de speciella förutsättningarna i varje fall.
Social hållbarhet navet i
utveck-ling av rekordårens
bostadsom-råden
Bengt Persson
Lindängen är ett av de stora bostadsområdena från rekordårens byggande i Malmö, med 2 500 lägenheter i flerbostadshus med hyresrätt och bostads-rätt. Det innehåller alla de klassiska ingredienserna med storskalig och människofrånvänd miljö med hus i 3 eller 8 våningar (ett med 16) samt ett nedgånget stadsdelscentrum; funktionsuppdelad stadsplanering och över-dimensionerad trafiklösning som ger dålig integration av området med om-givningen; stor andel boende med invandrarbakgrund (52 %), hög socio-ekonomisk belastning med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, högt soci-albidragsberoende, dålig folkhälsa och segregering; hus med hög energiför-brukning och stort underhållsbehov; stort antal bostäder med hyresrätt; och sammantaget ett stort behov av förändringar och förbättringar.
Rekordårens bostadsområden börjar bli åldersstigna och underhållsbeho-vet ökar. När underhållsinsatser ska genomföras är det ett viktigt och möj-ligt tillfälle att skapa samverkan med de boende och att tillgodose andra be-hov och problem än de tekniska. Det är sällan det görs större insatser i ett bostadsområde, det är oftast 20–30 år mellan tillfällena, och det gäller att passa på när det sker och se om inte andra frågor än de tekniska kan be-handlas samtidigt. Det kan ge stora vinster genom att de insatser som görs kan anpassas till andra önskemål och behov som finns hos hyresgästerna och som normalt är svåra att tillgodose för att det kräver tekniska och fysis-ka förändringar som således sällan genomförs.
Idéer om hållbar utveckling för hus och städer har tidigare i första hand tillämpats på nyproduktion. Men efterhand som insikterna om klimatpro-blemen och det besvärliga miljötillståndet i världen har ökat har alltmer in-tresse ägnats åt den bebyggelse som redan finns. Nyproduktionen utgör en mycket liten del av den bebyggelse som kommer att finnas under de kom-mande decennierna och de stora miljöproblemen genereras för dagen i den befintliga bebyggelsen. Åtgärder för teknisk och ekologisk anpassning av
befintlig bebyggelse kan ses som en drivkraft för att skapa processer som leder till bättre ekonomisk och social hållbarhet. Att skapa sådana processer var grundtanken i det projekt som denna rapport redovisar. Idén är att ”pas-sa på” när det ändå ska göras underhåll”pas-sarbeten och se hur des”pas-sa kan anpas-sas till ökad ekologisk och teknisk hållbarhet, främst minskad energian-vändning, men också kunna användas för att tillgodose behov av annan art som kan gynna stabiliteten, trivseln och kvarboendemöjligheterna för hy-resgästerna – det vill säga den sociala och ekonomiska hållbarheten.
Lindängen i sitt sammanhang
Lindängen
Lindängen byggdes som en komplett stadsdel med centrum, skola, daghem och annan service. Centrum är ett särskilt problembarn. Det finns ett flertal liknande stadsdelscentra från rekordåren i Malmö och de lider alla av att
Figur 1. Lindängen ligger i södra Malmö i anslutning till Inre Ringvägen.
attraktiviteten är låg, kundunderlaget viker och det är svårt att hitta funge-rande utvecklingsvägar.
Lindängen anlades som del i en tänkt fortsatt utbyggnad av Malmö. Men tillväxten stannade av så Lindängen blev ett av de områden som kom att bilda yttre gräns för Malmö. Gatunätet dimensionerades för att kunna an-vändas för en mer omfattande utbyggnad och har sedan dess bidragit till att Lindängen upplevs glest och utspritt. Lindängen är kringskuret av stora vä-gar med Inre Ringvägen, Trelleborgsvägen och Yttre Ringvägen och isole-rat från staden i övrigt.
Bild 1. Lindängsvägen/Munkhättegatan gavs en ggdes och det är ett av huvudproblemen för Malmö stads övergripande arbete med Lindängen.
överdimensionerad utformning när Lindängen by
Munkhättegatan/Lindängsvägen
För Malmö stad och stadsbyggnadskontoret har huvudfokus varit att för-bättra Lindängens centrum och åtgärda de problem som skapades när ma-targatan Lindängsvägen/Munkhättegatan en gång i tiden gavs allt för stora mått och en utformning som gör att den skär itu området. En central del av planerna är även påbyggnad och förtätning. Fokus för stadsbyggarnas idéer har så här långt varit på fysiska förbättringar och förändringar.
HSB Stena
Newsec
Omfattande socialt arbete
Lindängen har många sociala problem men är inte det mest problematiska av Malmös förortsområden. En rad sociala insatser och projekt har gjorts under åren men de grundläggande problemen med isolering, hög arbetslös-het, segregering och ekonomiskt svaga invånare kvarstår.
Vårsången
HSB
Insatserna för att förbättra de sociala förhållandena har än så länge inte samordnats med de fysiska åtgärderna. De idéer och metoder som utveck-lats inom detta projekt kan bli ett komplement och anvisa nya vägar för
ar-Figur 2. Det finns ca 2 500 lägen-heter i flerbostadshus inom Llindängen, fördelade på fyra
betet med den sociala utvecklingen av Lindängen där de fysiska förändr-ingarna medverkar till och används för att initiera sociala processer.
Samlat grepp för Lindängen och andra områden
Malmö stad har initierat en översyn och utveckling av Lindängen i samver-kan med fastighetsägare, stadsdelsförvaltning och övriga parter. Detta arbe-te inleddes med en samverkansprocess under 2006 som sedan fortgått under de följande åren. Tanken är att arbetet inom kort ska övergå i mer konkret arbete med ändrade detaljplaner, förändringar av husen, utveckling av cent-rum etc. Ägandet av hyresrätterna är spritt mellan de tre privata fastighets-bolagen Stena Fastigheter som äger 538 lgh, Boligudleie Holding AS (för-valtas av Newsec) 521 lgh och Vårsången 4648 AB som äger 370 lgh. Där-utöver finns 1 123 lgh i bostadsrätt (HSB).
Vid översynen avses justeras en del stadsbyggnadsproblem som den överstora matargata som skär genom området, möjlighet till förtätning av en del tomma/överstora ytor inom området och eventuell till/påbyggnad på vissa hus för att öka variationen och förändra skalan. Områdets centrum ska göras mera levande och förbättras.
Ett friluftsbad finns i norra delen av Lindängen och har fört en tynande tillvaro och varit hotat av nedläggning. När innevarande projekt planerades hade Malmö stad tankar på att utveckla Lindängenbadet till ett lokalt upp-levelsebad i samverkan med de boende. I mellantiden har Malmö fått un-derhållsproblem med ett av sina badhus som fått stänga. Badet i Lindängen fick snabbt drastiskt förändrade förutsättningar och är nu omgjort till ett in-omhusbad med hjälp av ett plasttält för att kunna användas som provisor-iskt badhus. Provisoriet och badets ovissa framtid gör att de tankar som funnits om att bland annat försöka hitta en gemensam energilösning för uppvärmningen av badet och de intilliggande bostäderna inte kunnat föras vidare.
Figur 3. Lindängen ingår i det så kallade NHL-stråket tillsammans med Hermodsdal och Nydala.
Lindängen Nydala Hermodsdal
Lindängen ingår i en samlad upprustning och utveckling av det som i Malmö kallas NHL-stråket som sträcker sig från Lindängen via Hermods-dal till NyHermods-dala och vidare in mot Malmö centrum. Alla dessa områden är från rekordåren och med likartade stadsbyggnadsmässiga, tekniska och so-ciala problem men har också intressanta utvecklingsmöjligheter. Det finns t.ex. likartade stadsdelscentra i alla tre områdena och dessa behöver ses till-sammans för att utvecklas till att komplettera och inte konkurrera med var-andra.
Projektets idé och avgränsning
Projektet syftar till att i ett processinriktat projekt engagera de boende i en upprustning som ska kunna omfatta tillbyggnader och andra förändringar men också tillgodose tekniska och energimässiga problem. En interaktiv process har drivits i ett av husen under en intensiv period under hösten 2007. Metod och resultat från denna process presenteras närmare nedan på sid 65.
Utgångspunkt för projektet är att denna typ av förändrings- och renover-ingsprocesser måste växa inifrån hyresgästerna och ut och anpassas till re-spektive hus och dess förutsättningar och inte genomföras utifrån en gene-rell problemanalys och genegene-rella lösningar. Boendeprocessen visade att
önskemålen om förändringar var modesta och att just det aktuella huset hade förhållandevis stabil boendesammansättning, relativt låg omflyttning och att de flesta boende i huset (representationen vid mötena var från 50 % av lägenheterna ner till ca 10 %) endast hade önskemål om mindre förändr-ingar och förbättrförändr-ingar. Det fanns också en stark uppfattning om att det var värdefullt att inte göra stora förändringar av huset genom att t.ex. bygga på fler våningar. Det fanns heller inte något uttalat intresse för att skapa större bredd i utbudet av lägenhetsstorlekar.
En svårighet i boendeprocessen är att skapa bilder av möjligheterna så att inte idéflödet blir för begränsat samtidigt som bilder och förslag inte får upplevas som färdiga eller påbud utifrån om hur hyresgästerna ska tycka el-ler göra. För att ge en större bredd och belysa och skapa idéer kring hur en upprustning kan gestaltas har vi tagit fram ett antal förslag till hur en ut-veckling av Stenas del av Lindängen kan se ut. De förslagen har applicerats på delar av området där det ännu inte genomförts någon samverkan med de boende. Förslagen har vi kallat ”spår” då de tagits fram parallellt med var-andra och är oberoende varvar-andra. Spåren ser vi lite som kompletterande bilder till de försiktiga förslag som framkommit i den hittills genomförda boendeprocessen. De ska användas som inspel i kommande boendeproces-ser som grund för diskussioner och ställningstaganden.
Spår 1: Hållbarhet från den sociala via den ekonomiska till den ekologiska
Ett grunddrag i vårt synsätt på hållbarhet och fysiska förändringar är att de måste börja med de sociala processerna för att bli hållbara. Annars blir det bara fysiska och tekniska åtgärder som inte ger några bredare eller djupare effekter.
Vi har bett IVL – Svenska miljöinstitutet, att belysa hur de ser på hållbar utveckling av Lindängen inom ramen för deras koncept Repot – Reuse the Potential. På svenska ”omplantering” för att utnyttja den sociala potentialen och förmå området att växa.
Repot är ett generellt arbetssätt som utgår från att det är via de sociala processerna och genom att utnyttja de resurser som finns i områden av Lindängens typ, som det resurssvaga kan vändas till det resursstarka. För det krävs att det skapas möjligheter att verka och delta i de fysiska föränd-ringar som sker i området. Det ger grogrund för att utveckla den lokala för-sörjningen och skapa en bättre lokal ekonomi. Först därefter kan de ekolo-giska förbättringarna ske på ett hållbart sätt.
I arbetet med spår 5, boendeprocessen, har vi sett ett par exempel på pro-cesser som stämmer väl med utgångspunkterna i Repot, där de boende själ-va initierat att de tar anssjäl-var för delar av de fysiska förändringarna och för-bättringarna. Det ger grogrund för en bättre ekonomi och mera hållbara ekologiska och tekniska förändringar
Spår 2: Den sociala staden med korta avstånd
Rekordårens bostadsområden kan verka glesa och icke stadsmässiga. De statliga rekommendationerna om friyta per lägenhetsyta ledde till stora fria ytor i bostadsområdena. I kombination med en torftig utformning blir om-rådenas fria ytor lågutnyttjade och tomma. Huruvida bostadsområdena är lagom rymliga där yttillgången är en än så länge för dåligt utnyttjad kvalitet
för rekreation och upplevelser eller om det finns överytor som hellre kan användas till annat, tar vi inte ställning till i denna rapport. Den debatten är tämligen intensiv på olika håll. Vår grundhållning är att alla frågor om för-ändring av befintliga bostäder och bostadsområden måste ske med utgångs-punkt från de förutsättningar varje område har. Därmed också sagt att vi inte ser att det finns ett generellt svar på frågan om rymligheten i rekord-årens bostadsområden är lagom eller om det finns ytor som med fördel kan användas för förtätning.
Däremot har flertalet av rekordårens bostadsområden en stadsplan och organisation av bebyggelsen som är upplevelsefattig och föga stimulerande. Genom att ställa ut husen rätvinkligt, med stora avstånd och schablonartat så ger inte bebyggelsen och dess relationer några större arkitektoniska eller andra upplevelser. Genom att komplettera med hus utifrån en genomtänkt stadsbyggnadsmässig och arkitektonisk idé skapas en rikare miljö och möj-ligheter till ett intressantare och intensivare liv mellan husen.
En som är övertygad om att rekordårens bostadsområden i allmänhet och Lindängen i synnerhet skulle bli trivsammare, mer välfungerande och mer hållbara om de förtätas, är arkitekten Krister Wiberg. Han har tagit fram ett koncept för ”Den sociala staden med korta avstånd” där gårdarna på Lind-ängen används för förtätning med såväl bostäder som lokaler som kan an-vändas för att rymma lokala verksamheter som understödjer den ekonomis-ka och därmed också den sociala utvecklingen och hållbarheten.
Den förtätade miljön ger andra kontaktmöjligheter och utrymme för andra typer av socialt liv än de gröna gårdarna. Den förtätade bebyggelsen med verksamheter, butiker och mer folk kan ge kvaliteter men kan också vara svår att förena med en process som utgår från de boende och deras önsk-ningar och förväntönsk-ningar. Förändringströgheten är alltid stor när det gäller den egna invanda miljön. Möjligheterna att få ett engagemang och ett in-tresse från de befintliga hyresgästerna för en utveckling enligt det Krister Wiberg skisserar kommer att bli intressant att belysa i kommande boende-processer. Det kommer också att bli intressant att se vilken betydelse denna typ av inspel kan få för att inspirera och driva på boendeprocesserna
Spår 3: Förtätning genom påbyggnad och integrering med solenergi
Trevåningshus med platta tak är en utomordentligt vanlig hustyp från re-kordårens byggande. På den tiden kunde upp till tre våningar byggas utan hiss vilket bidrog till att styra vilka hustyper som användes. På Lindängen liksom i många andra områden från rekordåren, finns i stort sett bara två hustyper – 3- respektive 8-våningshus. Genom att bygga på vissa av trevå-ningshusen ökas variationen.
De platta taken var såväl ett estetiskt och arkitektoniskt ideal som ett bil-ligt sätt att bygga husen på. En del av den estetiska utarmning som rekord-årens hus brukar tillskrivas får nog skyllas på de platta taken. För gemene man och med dagens estetiska ideal är det många som är kritiska och tycker att de är tråkiga. När områden ska förändras är det effektivt att resa en tak-stomme och göra ett brutet eller annat icke platt tak. Det ger en förändrad karaktär och arkitektur.
Taken var dåligt isolerade och står för en stor del av de värmeförluster som sker genom husen (transmissionen). Tilläggsisolering av taken är ofta effektivt för att minska energianvändningen.
Arkitekten Christer Nordström i samarbete med energiexperterna Björn Karlsson och Hans Kvist från Tekniska högskolan i Lund har utvecklat ett koncept för påbyggnad av rekordårens trevåningshus där teknik för utnytt-jande av solenergin är integrerad i lösningen. De har bjudits in för att till-lämpa konceptet på ett av husen på Lindängen.
Huset värms med fjärrvärme och förbrukningen är idag ca 175 kWh/m2. Det finns inte mätvärden för varje hus utan bara per abonnemangspunkt för fjärrvärmen och det aktuella huset ingår i ett abonnemang tillsammans med ett annat hus. För Stenas bestånd på Lindängen varierar totalförbrukningen av fjärrvärme (uppvärmning och varmvatten) mellan 175–200 kWh/m2 och år. En översiktlig beräkning av energibesparingen ingår i uppdraget för spår 3.
Genom påbyggnaden kompletteras lägenhetsutbudet i huset från dagens enbart trerummare till att även omfatta tvåor och fyror. Det ger möjlighet för succession inom området med smålägenheter för såväl ungdomar som äldre och stora familjer kan hitta boende som passar deras behov.
Spår 4: Större lägenheter och uteplatser på tak
För detta spår har utgångspunkten varit att visa på ett komplement till de försiktiga boendeönskemål som framkom i vårt samverkansprojekt. Arki-tekt Gisli Kristjansson har tittat på hur ett likartat hus som det där vi genomförde vår boendeprocess kan ges en lite mer radikal förändring men som ändå är närliggande det som framkommit som önskemål genom sam-verkansprocessen.
Den huvudsakliga förändringen är tillbyggnad till lägenheterna så att lä-genhetsstorlekarna enkelt kan förändras inom ramen för den nuvarande planlösningen. Styrande förutsättningar har varit att de boende ska kunna bo kvar under tiden arbetet utförs och att hyran per ytenhet inte ska bli stör-re.
Det finns sex lägenheter i varje trapphus och de två på bottenvåningen har uteplats. De andra fyra har inte någon egen del av utemiljön som de kan disponera och det är brist på gemensamma vistelseytor i anslutning till en-tréerna. För att skapa halvprivata ytor utomhus föreslås att trapphusen byggs på så att man kan komma upp på taket och att det används dels för trädgårdar och vistelseytor och dels för solfängare som avgränsar ytorna mellan trapphusen.
Den gård som finns i anslutning till huset används mycket lite och där finns inga naturliga aktivitetspunkter för de vuxna hyresgästerna. En tvätt-stuga föreslås placeras på gården för att ge fler anledning att vistas här.
Spår 5A: Samverkansprocess med de boende
Processen tillsammans med de boende har varit projektets kärna. Den drevs i sin huvudfas under en dryg månad och har sedan följts upp med ett antal möten och aktiviteter. Projektets grundidé om att ha en budget för föränd-ringarna redan i anslutning till samverkan med de boende och sedan genomföra åtgärderna under kort tid kom inte till genomförande. Men fo-kus har ändå varit på att en del av de lättast genomförda förslagen ska bli av så snart som möjligt i anslutning till boendeprocessen.
För dialogen med hyresgästerna har utvecklats ett system med klassning av förslagen i tre klasser – grönt för sådant som kan genomföras mer eller
mindre direkt, gult för sådant som är möjligt men kräver utredning och längre förberedelser samt rött för förslag som inte är möjliga att genomföra på kort sikt. Hyresgästerna har fått feedback utifrån dessa klasser antingen direkt eller senast vid nästa möte.
Spår 5B: Förändring av utemiljön i samverkan med de boende
En rad av förslagen från hyresgästerna har rört förändringar och förbätt-ringar av utemiljön. De har i flera fall också varit möjliga att realisera på kort sikt.
Landskapsarkitekt Ann-Sofi Högborg har arbetat med att ta fram förslag till förändrad utformning av delar av utemiljön på grundval av de boendes önskemål. Den process som presentationen av förslagen för de boende led-de till, och hur led-de inneboenled-de resurserna kunnat utnyttjas, är ett tydligt och bra exempel på hur resurserna hos de boende kan aktiveras och utnyttjas för att på sikt skapa bättre hållbarhet ur alla aspekter.
Spår 5C: Förslag till förändring av huset enligt de boendes idéer
I boendeprocessen har det endast framkommit försiktiga förslag till föränd-ringar. Arkitekt Gisli Kristjansson har arbetat även med dessa för att visa hur de boendes önskemål kan omsättas i ett förslag till upprustning och komplettering.
Spår 1: De boende som resurs
för hållbar utveckling av
Lind-ängen
Ivana Kildsgaard och Åke Iverfeldt
De problem som Lindängenområdet möter i dag erbjuder stora utma-ningar för en genomgripande upprustning av området. Området byggdes som en del av miljonprogrammet och står nu inför de vanliga fysiska problemen med byggnaderna, men även de boendes socioekonomiska problem. Byggnaderna, som förbrukar mycket energi på grund av sin konstruktion, i kombination med försämrade egenskaper hos det bygg-material som har använts, har även brister som gör att de inte uppfyller de boendes nuvarande behov. Ett problem är att lägenhetssammansätt-ningen är så likartad – 90 % av lägenheterna i Lindängen är trerumslä-genheter – och att 44 % av de boende är ensamstående, samt att 50 % har olika utländsk bakgrund. Den höga arbetslösheten bidrar också till de socioekonomiska problemen i området. Det har medfört att alla tre hållbarhetsaspekterna, socialt, ekonomiskt och miljömässigt, har identi-fierats och att de måste få samma vikt i arbetet med att förbättra förhål-landena i Lindängen.
Olika möjligheter
Eftersom de problem som finns i Lindängen är så komplexa, skulle ett tänkbart tillvägagångssätt vara att koncentrera sig på ett specifikt problem i taget, till exempel att förbättra byggnaderna, utan att ta itu med de sociala och ekonomiska problemen. Det tillvägagångssättet skulle kanske vara bra ur organisatorisk synvinkel och för att hålla de inledande kostnaderna nere. Vi anser dock att många av problemen i området hänger ihop och har på-verkat varandra under tidens gång. Efter en inledande analys har vi insett att samtidigt som vissa aspekter har inverkat kraftigt på andra områden och gjort problemen mer komplexa, kan även sammanlänkningen mellan dem utnyttjas för att lösa flera problem samtidigt, eller åtminstone bidra till
lös-REPOT – en
inlärningsprocess för planering och implementering
ningen. På lång sikt kan även socioekonomiska fördelar uppstå, tack vare olika åtgärders överlappande möjligheter. Eftersom Lindängen är ett befint-ligt område där några av problemen är nära förknippade med de boende är det dessutom viktigt att involvera de boende i förbättringsprocessen.
I syfte att säkerställa att alla aspekter behandlas har en stegvis process identifierats som en viktig del av den valda lösningen. Den valda lösningen ingår inte bara i planeringsprocessen, utan målet är att den även ska utgöra en viktig del av byggprocessen där erfarenheter från projektet bidrar med lärdomar till processen.
Grunderna för REPOT-konceptet
REPOT-konceptet har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet och står för "Reuse the Potential". Det tillämpas vid renovering av befintliga bygg-nader och framför allt det som byggdes inom ramen för miljonprogrammet mellan 1965 och 1974. Konceptet bygger på grundläggande principer om hållbarhet och att ha en tydlig bild av vad man vill uppnå. Inom ramen för REPOT betraktas problem (som helst kallas för kritiska aspekter) som möj-ligheter, och lösningar föreslås inom de möjliga ramarna, i stället för att ar-beta linjärt utifrån ett problem på jakt efter lösningen. Kritiska aspekter inom ett område eller en sfär kan betraktas som möjligheter för att lösa flera problem inom andra områden eller sfärer.
Inom REPOT betraktas hållbarhet som ett samband mellan tre hållbar-hetssfärer där utgångspunkten är en enskild boende, en människa som vi skapar miljön åt. Det gör att den sociala hållbarheten, som är resultatet av de boendes samspel med varandra, placeras i mitten av de tre sfärerna. Hu-manitära åtgärder för att tillhandahålla någonstans att bo och något att äta utgör den ekonomiska sfären som omger den sociala sfären. Slutligen bor en individ i en miljö som de båda andra sfärerna är direkt beroende av. Mil-jön är indelad i det uppbyggda området, där de flesta av aktiviteterna före-kommer, och den omgivande naturen, som all existens är beroende av. De tre sfärerna är klart och tydligt beroende av varandra och mellan dem före-kommer omfattande växelverkan. Att identifiera samspelet och kopplingar-na mellan sfärerkopplingar-na är viktigt för att lyckas uppnå målet.
För att få en tydlig bild av vad man vill uppnå inleder man REPOT med att identifiera de nuvarande förhållandena i området, att definiera mål och önskat resultat, samt använda en regressionsmodell och utnyttja möjlighe-terna att identifiera åtgärder för att uppnå målen (figur 4).
Enligt REPOT finns det ingen universallösning för att uppnå målen, utan snarare en väg med identifierade möjligheter och åtgärder inriktade på att uppnå önskade mål. Hänsyn tas även till befintliga utvecklingsmål för om-rådet.
Önskeläget för de tre hållbarhetssfärerna anger målen och inriktningen på åtgärderna. För var och en av sfärerna anges en uppsättning mål och even-tuella överlappande frågor identifieras. Det är viktigt att identifiera de om-råden som överlappar varandra, eftersom de kan leda till att flera problem blir lösta med färre åtgärder och att olika aktiviteter kompletterar varandra.
Eftersom det inte är så lätt att uppnå flera hållbarhetsmål bör en åtgärds-plan tas fram som stödjer inriktningen på åtgärderna.
En viktig aspekt av REPOT är att de åtgärder som vidtas inte behandlas åtskilda från varandra, utan att en bedömning görs av vilka åtgärder som kompletterar varandra och hur de kan förbättras för att även gagna andra områden och på så sätt förbättra det övergripande resultatet. Systemet be-traktas därför som en helhet och inte som enskilda problem inom separata områden.
Det är viktigt att identifiera vad det är som aktiverar arbetet på väg mot den önskade förändringen och vilka åtgärder som ger störst positiv effekt. När det finns en tydlig bild av vilken framtid som önskas är det viktigt att tillåta förändringar som kan förbättra bilden i enlighet med förändrade be-hov och möjligheterna att uppnå målen (figur 5).
Figur 5. Vägen till målet, där den önskade bilden med tiden kan förbättras
Nuläge Önskeläge
Vad aktiverar vägen mot att uppnå målet?
Förbättrat läge
Vilka åtgärder ger störst positiv effekt?
"Lokalproducerat"
Huvudförutsättningen för att REPOT-konceptet ska lyckas är att alla åtgär-der i så stor utsträckning som möjligt är "lokalproducerade" och att en viss grad av "lokalproducerat" värde uppnås. Konceptet har flera tydliga förde-lar: lokal produktion – lokala entreprenörer genom nystartade små och medelstora bolag, högre sysselsättningsgrad i området genom att lokal ar-betskraft utnyttjas för ombyggnad och underhåll, lokalt ägande, bättre övergripande resultat – "för lokala invånare av lokala invånare", resurs-effektivitet inklusive lokal livsmedelsproduktion och lokal inblandning av byggföretag. En särskild uppsättning kriterier bör tas fram för att ange gra-den av "lokal produktion".
Implementering av REPOT i Lindängen
Baserat på de grundläggande principerna för REPOT bör alla typer av åtgärder i Lindängen vara mångfacetterade och inte inriktade på att en-dast förbättra en viktig aspekt, utan att förbättra hela området och göra det till en hållbar, trygg och attraktiv plats att bo på. Målet är att vara med och påverka hela förbättringsprocessen så att det leder till kontinu-erliga lärdomar och ger feedback till processen. Det aktivitetsschema från REPOT-konceptet som har implementerats i Lindängen redovisas i figur 6.
Figur 6. REPOT-aktivitetsschema för Lindängen Lindängen
Identifiering av kritiska aspekter i alla tre hållbarhetssfärerna
Identifiering av önskeläge och definition av mål
Identifiering av potential från kritiska aspekter och befintliga utvecklingsmål
Regressionsprinciper: ange alternativa lösningar
Identifiering av flaskhalsar och möjligheter, överlappande potential
Programutveckling och identifiering av åtgärder
Åtgärdsplan
Analys av implementerade lösningar och anpassning
Principer för REPOT
Implementering
Inlärningsprocess och feedback
Nuläge
Eftersom det här är en förstudie har nuläget identifierats genom omfat-tande litteraturstudier. En mer detaljerad analys bör utföras, särskilt ge-nom att delta i ett seminarium med representanter från de boende, de lokala myndigheterna och de bostadsföretag som äger bostadsområde-na. Kritiska aspekter (problem) identifieras och fördelas traditionellt vart och ett för sig till de tre hållbarhetssfärerna. De kan sammanfattas
som social särskiljning (invandrarna är inte integrerade i det lokala samhället), låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, mångkulturellt sam-hälle (nuvarande service är inte lika för alla grupper), separering av om-rådet från andra stadsområden kopplat till bilberoende, otrygghet, oat-traktivt område (kopplat till slitna byggnader och nedgångna öppna ytor), stor inverkan på miljön från byggnaderna (inklusive dålig energi-effektivitet), svag biologisk mångfald och dålig regnvattenhantering. Ett övergripande försök att höja kvaliteten på området har identifierats som mycket viktigt.
Önskeläge
Enligt REPOT-konceptet utvecklas önskeläget från de grundläggande principerna om hållbarhet och hänsyn tas till de kritiska aspekter som identifieras i nuläget. I Lindängen är det för närvarande följande som önskas uppnås: mångfald (kulturellt samt genom åldersfördelning och typ av bostäder (för studenter, ensamstående, familjer, äldre)), social in-tegrering av de boende, trygga områden inomhus och utomhus, väl-befinnande för alla genom hälsosam inom- och utomhusmiljö, kom-fort, flexibilitet och anpassningsbarhet inför framtida förändringar, uppbyggd miljö anpassningsbar efter klimatförändringar, trevligt och attraktivt område att bo och arbeta i, lägre arbetslöshet, rimliga renoveringskostnader, bostäder som alla har råd att bo i, energi-effektiva och självförsörjande bostäder, resurseffektivt område, bättre mikroklimat och biologisk mångfald, minskat behov av bilar och bättre allmänna kommunikationer samt bra hantering av vatten och avlopp/avfall.
För att projektet ska lyckas är det viktigt att involvera olika intressenter, däribland representanter från de lokala myndigheterna, fastighetsägare, bo-stadsrättsföreningar, det lokala samhället, aktörer i det lokala centrumet i Lindängen och konsulter samt olika yrkesgrupper. Olika grupper av intres-senter bör finnas med under de olika faserna och i olika uppgifter under projektets gång.
Identifiering av inledande åtgärder för att
uppnå önskeläget
Inledande åtgärder kan identifieras utifrån önskeläget. Åtgärderna iden-tifieras i den här fasen för respektive hållbarhetssfär. Senare grupperas de inledande åtgärderna i specifika åtgärder efter hur möjliga de är att implementera praktiskt och hur de överlappar varandra.
Tabell 1. Stegen i Repot Social hållbarhet
Mål Mångfald: kulturellt samt genom åldersfördelning och typ av bostäder (för studenter,
en-samstående, familjer, äldre)
Åtgärder Ändra bostadstyperna – bygg om bostäderna så att de passar olika grupper av människor med olika behov beroende på ålder och kulturella värderingar/behov. Det kan göras genom att förändra nuvarande planlösning och/eller utöka antalet bostäder.
Tillhandahålla öppna och slutna platser för sociala sammankomster för olika grupper och be-hov.
Mål Social integrering av de boende
Åtgärder Utarbeta åtgärder för att integrera de boende i det lokala samhället, bland annat genom att förbättra kunskaperna i det svenska språket.
Utarbeta åtgärder för att integrera de boende, som i huvudsak är invandrare, i den lokala ar-betsmarknaden.
Utveckla sociala nätverk och tillhandahålla en blandning av bostadstyper, så att det finns en mångfald av typer och storlekar på bostäder.
Mål Trygghet och säkerhet – det ska alltid finas trygga områden inom- och utomhus Åtgärder Presentera förändrad layout på öppna ytor som är tillgängliga och väl upplysta.
Förbättra säkerheten i entréerna till husen.
Tillhandahålla trygga områden för barn och äldre genom lämplig utformning av öppna ytor och utnyttjande av säkra utomhusanordningar.
Mål Välbefinnande för alla – hälsosamma områden inom- och utomhus, god komfort Åtgärder Uppgradera de befintliga husen så att de får bekväma ytor för bostäder, utbildning och
af-färsverksamhet.
Renovera befintliga områden utomhus för olika fritidsaktiviteter.
Renovera den befintliga simbassängen för att tillhandahålla fritidssysselsättning av god kva-litet under hela året.
Bygga nya hus som är bättre än den senaste byggnormen.
Mål Flexibilitet och anpassningsbarhet – flexibelt för framtida förändringar, anpassningsbart
med tanke på klimatförändringen
Åtgärder Vid utformning av områden för bostäder och rekreation bör man lämna möjlighet att enkelt ändra layouten för framtida behov.
Ge möjlighet att anpassa utformningen efter klimatförändringen så att det fortfarande är be-kvämt att bo och vistas utomhus i området.
Mål Attraktivitet – attraktivt område att bo och arbeta i
Åtgärder Fysiska förändringar – när husens utseende och fasader förändras och nya byggnader uppförs eller tillbyggnader görs på befintliga byggnader, bör mångfald introduceras i form av den de-sign och de material som används. Viktiga allmänna platser bör göras synligare och mer till-gängliga.
Presentera nya aktiviteter – tillhandahålla olika aktiviteter i området (kulturella, sociala, and-liga och fritidsbetonade) som uppfyller de boendes varierande behov.
Ekonomisk hållbarhet
Mål Lägre arbetslöshet – utnyttjande av de boendes kapacitet och potential Åtgärder Introducera ett aktivt lokalt servicecenter för arbetslösa.
Uppmuntra start av nya företag, lokala butiker med livsmedel från de boendes hemländer som ger möjlighet till arbeten inom import/export och försäljning.
Ge företräde åt den lokala arbetskraften för arbeten som utförs i områden under alla faser av utvecklingen, ombyggnation, underhåll m.m. Prioritera de arbetslösa lokalt.
Mål Rimliga renoveringskostnader
Åtgärder Göra en lönsamhetsanalys över renoveringskostnader som kan bidra till kostnadsbedömning-en.
Kombinera olika åtgärder.
Genom att utöka bostadsytorna och bygga nya bostäder kan fler hyres- eller bostadsrät-ter bidra till att sänka de totala renoveringskostnaderna.
Mål Bostäder som alla har råd att bo i
Åtgärd Tillhandahålla olika lägenhetstyper och olika grad av renovering, dvs. renovering efter eget tycke med en miniminivå som måste uppfyllas.
Miljömässig hållbarhet
Mål Energieffektiva och självförsörjande byggnader
Åtgärder Bygga om befintliga byggnader och bygga nya som åtminstone håller lågenergistandard. Utnyttja fördelarna med befintliga system, som fjärrvärme.
Analysera olika åtgärder för lägre utsläpp av växthusgaser. Inkludera anordningar för att mäta prestanda.
Öka de boendes medvetenhet.
Mål Resurseffektivt område
Åtgärder Återanvända så mycket material som möjligt från rivningen och använda befintliga material-egenskaper som utgångspunkt när nya material läggs till (exempelvis energimaterial-egenskaper). Utnyttja mark för lokala trädgårdsodlingar.
Använda livscykelanalysmetoden (LCA) vid val av nya byggmaterial och -produkter.
Mål Bättre mikroklimat och biologisk mångfald
Åtgärder Landskapsutformningen bör leda till biologisk mångfald. I de fall plana tak behålls bör man planera för gröna tak. Undvika skadliga ämnen i byggmaterialen.
Mål Minskat behov av bilar
Åtgärder Förbättra de allmänna kommunikationerna.
Skapa samåkningsgrupper som direkt påverkar varje individs kostnader och innebär fördelar för miljön – en situation som alla vinner på.
Tillhandahålla cykelvägar och bra anslutningar till centrum och omgivande områden. Tillhandahålla utrymmen inom- och utomhus för förvaring av cyklar.
Planera för alternativa allmänna kommunikationer i framtiden.
Mål Vatten- och avfallshantering
Åtgärder Besparingsåtgärder inomhus med snålspolande kranar och toaletter. Installera mätanordningar för vattenförbrukning och avfallsmängd. Tillhandahålla stationer för avfallsåtervinning.
Mål Trevligt och attraktivt område att bo och arbeta i
Åtgärder Landskapsutformning som passar olika årstider, som alltid är attraktiv och uppvisar biologisk mångfald.
Varierande byggnader, i höjd och de material som används.
Specifika lösningar och åtgärder för praktisk
implementering
Som tidigare nämnts kan man utifrån de inledande åtgärderna identifie-ra specifika lösningar och åtgärder som ska implementeidentifie-ras pidentifie-raktiskt. Olika aspekter kan grupperas för att ta itu med särskilda aktiviteter. Det har lett till att flera områden har identifierats för praktisk implemente-ring av lösningar. Dessa är:
• Bostäder
• Kommersiella och andra tjänster
• Trafik
• Ökad medvetenhet hos de boende
Varje aspekt utvecklas mer i detalj nedan och en beskrivning följs av för-slag på specifika lösningar och åtgärder. Slutligen görs en bedömning för att identifiera potentiella fördelar med de olika åtgärderna.
Bostäder
Enligt ovan är bostadsområdet i Lindängen i behov av förbättringar inom flera områden. Två viktiga lösningar beaktas:
• Ombyggnation av befintliga byggnader
• Byggande av nya bostäder
Ombyggnationen av de befintliga byggnaderna kan delas in i två delar: ombyggnad av själva byggnaden och ombyggnad av interiören. Det är olika intressenter involverade i de båda delarna och tonvikten bör läggas på rätt grupp i rätt fas av projektet. För byggnadernas yttre är ägarna och de lokala myndigheterna två viktiga grupper, medan de boende kan ge stöd och komma med idéer under ombyggnadsprocessen.
Ombyggnad av byggnadernas yttre hänger ihop med att förbättra byggnadernas energiprestanda och uppfylla följande egenskaper: energief-fektiv och smart lösning, inga köldbryggor, kostnads- och resurseffek-tiv lösning, snabb och flexibel lösning (anpassningsbar efter framtida förhållanden) samt en hållbar och långvarig lösning av god kvalitet. Byggnadernas yttre kan förbättras genom att:
• Förse befintliga byggnader med överrock och hatt genom att komplettera dem med värmeisolerande fasad och taktäckning.
• Använda tekniker för produktion av förnybar energi som en del av överrockslösningen (solceller, värmeväxlare, solfångare etc.).
• Snabb installation som är mindre störande för de boende.
• Installera ett flexibelt system för kommande renoveringar.
• Använda så mycket som möjligt av det befintliga skalet och återan-vända material från rivningsarbeten på platsen. Allt material ska kontrol-leras så att det inte innehåller några skadliga ämnen.
Ombyggnaden av byggnadernas inre är direkt kopplad till de boendes
för-ändrade behov och bör uppfylla följande egenskaper: god komfort (uppfylla de nuvarande boendes behov av utrymme), inomhusluft av god kvalitet,
flexibelt och anpassningsbart (med möjlighet att uppfylla framtida behov) och förmedla en känsla av trygghet.
Byggnadernas inre kan förbättras genom att:
• Involvera de boende genom seminarier, samtal och arbete. Alternativet "lokalproducerat" skapar möjlighet för de boende att utföra renovering-arna själva ("gör det själv").
• Utse en särskild grupp med experter som ska leda renoveringsproces-sen (arkitekter och byggnadsingenjörer).
• Höja kvaliteten på den tekniska utrustningen i byggnaderna, som vitvaror i lägenheter och gemensamhetsutrymmen.
Byggandet av nya hus bör uppfylla en viss standard så att byggnaderna är
energieffektiva (passiva hus eller energihus), kostnads- och
resurseffekti-va, har flexibel och anpassningsbar utformning, är attraktiva (och gör
området attraktivare), har bra invändig komfort och håller hög kvalitet
samt är slitstarka under lång tid.
Nya byggnader kan byggas genom att:
• Följa regler och riktlinjer för hållbara energihus, företrädesvis passiva hus som utgör en förebild för andra.
• Använda tekniker för produktion av förnybar energi. (solceller, värme-växlare, solfångare etc.).
• Använda LCA-metoden vid val av nya byggmaterial och -produkter.
• Utnyttja stora öppna och oanvända ytor.
• Använda rivningsmaterial.
• Använda lokal arbetskraft i så stor utsträckning som möjligt.
Här följer några av de märkbara fördelarna med att förbättra byggna-derna: bättre energiprestanda för byggnaderna (vilket leder till lägre
energi-förbrukning och lägre utsläpp, samt lägre elräkningar), högre komfort i lä-genheterna (vilket leder till en trevlig inomhusmiljö som är attraktiv för nu-varande och nya boende), lägre arbetslöshet (genom att involvera de boende i ombyggnads- och renoveringsprocessen), rimliga renoveringskostnader (genom att involvera de boende i renoveringen och tillhandahålla olika möj-ligheter till renovering, t.ex. "gör det själv"), mer utrymme för uthyrning, förbättrat visuellt intryck och attraktivare område, utnyttjande av den lokala potentialen, större säkerhet, utnyttjande av befintlig infrastruktur (genom att lägga till bostäder både på höjden och bredden (nya byggnader)), och att ut-göra en förebild för andra byggnader genom att bidra med kunskap och erfa-renhet till yrkesmännen och öka medvetenheten om tekniker och principer för att spara energi bland de boende.
Markområden och utrymme för fritidsaktiviteter
Behovet och typen av fritidsaktiviteter beror på de människor som bor i området och det bör därför tas upp på seminarier med de boende. Ut-formningen och utnyttjandet av de öppna ytorna i ett område definierar vilka värderingar som finns i området. Öppna ytor ger möjlighet till fri-tidsaktiviteter, sociala sammankomster och idrott. De kan också använ-das för lokal livsmedelsproduktion eller till och med energiproduktion (solceller, små vindkraftverk m.m.). Den befintliga utomhusbassängen kan endast utnyttjas under en begränsad del av året, men kan göras om
till en åretruntanläggning. Slutligen bör de öppna ytorna bidra till bio-logisk mångfald och ett bra lokalt mikroklimat. De bör rymma smidiga och bekväma anslutningar till omgivande stadsområden. Precis som med byggnader är underhållet av de öppna ytorna viktigt för att de ska fortsätta att vara attraktiva.
Några av de åtgärder som kan vidtas för att uppnå kriterierna ovan är:
• Lokalproducerat – involvera de boende i förbättrings- och utvecklings-processen genom att anordna olika seminarier och bilda diskussions-grupper med boende i olika åldrar och från olika kulturer.
• Professionell landskapsplanering – anordna tävlingar för landskapsut-formning lämplig för de lokala förhållandena där landskapet ska planeras efter de aktiviteter som planeras för området och olika årstider. Landska-pet ska vara trevligt och ha öppna ytor under alla årstider.
• Anordning av lokala kampanjer – "Plantera ett träd – gör bostadsom-rådet grönare", där de boende kan planera träd och växter som tillhanda-hålls av kommunen under vissa delar av året. Liknande aktiviteter skulle kunna anordnas i de lokala skolorna. Även underhållskampanjer kan an-ordnas, t.ex. "ta hand om ett träd – bevara ett träd".
• Renovering av den öppna simbassängen till en täckt bassäng som går att öppna under sommaren. Fler aktiviteter skulle kunna läggas där.
• Anslutning av Lindängen till omgivande områden genom gång- och cykelvägar, passager och aktiviteter på de öppna ytorna.
Här följer några av fördelarna med de angivna åtgärderna: attraktivare
område, bättre mikroklimat och miljövänligare område, högre sysselsättning, bättre underhåll och skötsel av områdets öppna ytor, bättre anslutning till omgivande områden, bättre livskvalitet för de boende genom lokalproduce-rade livsmedel, fritidssysselsättning och social sammanhållning.
Kommersiella och andra tjänster
Offentliga byggnader, som butikslokaler och skolor, förbrukar mycket energi och bör få hög prioritet under renoveringen. Enligt den planering som redan finns kommer centrumet att förbättras genom att nya hus byggs och befintliga hus byggs om, bland annat genom att lägga till fler våningar. Det kommer att göra det mer tillgängligt och synligt i bo-stadsområdet. Det extra utrymmet kan användas för att bygga ut affärer och bibliotek, skapa ett utbildningscenter och eventuella kulturcenter som kan drivas av representanter från de olika kulturella grupper som bor i området.
Förbättringsprocessen utgör en möjlighet att förbättra byggnadernas energieffektivitet. Det har noterats att en byggnad uppfattas som miljövän-lig när energiproducerande anordningar, som solceller och solpaneler, pla-ceras väl synliga. De boende kommer att göras mer medvetna om sådana frågor genom att inkludera andra system, som energibesparande lampor, snålspolande kranar etc., och göra reklam för dem offentligt. Det skulle på-verka vilka val de boende gör i sina hem.
Här följer några av fördelarna med de angivna åtgärderna: ett
attrakti-vare område genom ett renoverat och förbättrat centrum, nya tjänster och ak-tiviteter, högre sysselsättningsgrad med mer service och mer utrymme för af-färer, lägre energiförbrukning i såväl centrum som bostadsområdet, minskat behov av resor genom att mer service tillhandahålls lokalt, utnyttjande av be-fintlig infrastruktur genom att ytterligare utrymme för butiker ges både på höjden och på bredden (genom nya byggnader) och ökad medvetenhet hos de boende om energi- och klimatfrågor samt andra frågor som kan dyka upp.
Trafik
Eftersom Lindängen ligger utanför stadskärnan är beroendet stort av privata och offentliga transportmedel. För närvarande skiljer breda och öppna gator området från omgivningarna. Det ger å andra sidan möjlig-het att introducera andra offentliga transportmedel utan alltför stora svårigheter, vilket ofta är fallet i andra bebyggda områden. I nuläget undersöker stadsplaneringskontoret möjligheten att lägga spår för spår-vagn i Munkhättegatan. Det skulle i så fall ge bättre anslutningsmöjlig-heter till andra områden.
Ur miljöperspektiv är det önskvärt att minska antalet bilar och främja mer allmänna kommunikationer och andra typer av transportmedel, som att cyk-la och gå.
Det går naturligtvis bara om man tillhandahåller bra alternativ i form av ex-empelvis:
• Bättre allmänna kommunikationsmedel och enkel samt tät kommunika-tion till andra områden, lättillgängliga hållplatser och säkra väntplatser (med avseende på såväl väder som personsäkerhet).
• Främjande av cykling genom att tillhandahålla bra cykel- och gångvägar med säkra cykelställ och bänkar för äldre samt säkra cykelställ i bostads-området.
• Färre bilar genom att ordna lokala samåkningsgrupper.
Liksom för tidigare nämnda åtgärder kan "lokal produktion" tillämpas för lokala anordningar samt för att plantera växter kring t.ex. parkbänkar.
Här följer några av fördelarna med åtgärderna ovan: bättre lokal miljö,
bättre lokal ekonomi och bättre hälsa hos de boende.
Ökad medvetenhet hos de boende
Den mångkulturella karaktären på Lindängen med många olika etniska tillhörigheter och flera olika religioner ger potential till utvecklingen av området. Språk och kulturell integrering hanteras av de lokala myndig-heterna. Det finns dock flera andra aspekter som bör inkluderas i arbe-tet med att öka de boendes medvetande, däribland:
• frågor som rör klimatförändringen
• energisparande – föregå med gott exempel (genom att ha ett miljöcenter i närheten)
• social förståelse och integrering (mellan olika kulturer och integrering med det svenska värdlandets kultur)
Ombyggnadsprocessen kan även utnyttjas som en möjlighet att ta itu med frågorna ovan. Inriktningen på "lokalproducerat" kräver att de boende in-volveras i ombyggnadsprocessen. Det innebär att kurser ska anordnas för att utbilda de potentiella arbetarna. När det gäller social förståelse och inte-grering kan kurser anordnas av personer från de olika grupperna eftersom de känner till situationen i området bäst. Det är dock viktigt att följa upp ut-vecklingen av olika frågor och presentera nya ämnesområden i takt med att sådana dyker upp.
Här följer några av fördelarna med åtgärderna ovan: uppdaterade och medvetna boende, högre utbildningsnivå vilket påverkar hur de boende behandlar sin omgivning, bättre social förståelse och respekt mellan grup-per med olika kultur och högre sysselsättningsgrad om de boende involve-ras i utbildningsaktiviteterna.
Förväntat resultat
Det mesta av det förväntade resultatet har redan nämnts ovan i samband med respektive åtgärd. Det finns dock två aspekter som särskilt bör uppmärksammas: beroendet mellan olika åtgärder och hur man ska säk-ra en kontinuerlig hållbarhet.
Beroende mellan åtgärder
Enligt principerna för REPOT kompletterar olika åtgärder varandra och de bör därför hanteras ihop. Genom att analysera de olika åtgärder som beskrivits i föregående avsnitt kan vi dra slutsatsen att åtgärderna kan delas in i hårda (allt som rör de fysiska förändringarna i området) och mjuka (det som rör de boende samt sociala och ekonomiska aspekter). Många av åtgärderna hänger ihop och kompletterar varandra. Det syns även på de fördelar som har identifierats för olika åtgärder. En mer de-taljerad analys krävs för att identifiera alla kopplingar mellan olika ak-tiviteter och åtgärder.
Kontinuerlig hållbarhet
En av huvudfrågorna är att säkra den kontinuerliga hållbarheten, sär-skilt efter projektets avslutande. Det kan uppnås genom flera olika in-satser:
• Genom att se till att flexibilitet och anpassningsbarhet blir viktiga kri-terier för alla åtgärder som vidtas. Vid nybyggnation innebär flexibilitet att lösningar bör vara utformade så att det blir enkelt att göra ombyggna-der. (Alla installationer som utförs i dag bör vara flexibla. De bör även gå att återvinna eller återanvända.)
• Lokala grupper som är involverade i REPOT-processen bör finnas kvar även efter förbättringsprocessen.
• En stegvis process med olika aktiviteter bör tas fram. Några aktiviteter överlappar varandra och en aktivitet sätter ofta igång en annan. Det är dock viktigt att identifiera de logiska stegen och ange inriktningen. Längs med vägen är det viktigt att dubbelkolla resultatet.
• Lindängens kommersiella och sociala centrum kan användas som före-bild för områdets hållbara utveckling. Det bör utnyttjas som utgångs-punkt för att sätta igång förbättringsprocessen i Lindängen. Den lokala skolan är nästa logiska val.
Slutsatser
Förbättringen av miljonprogrammets bostäder bör utnyttjas för att ta itu med alla tre hållbarhetssfärerna. När problem (kritiska aspekter) betrak-tas som möjligheter är det lättare att använda dem för att styra mot öns-keläget.
Växelverkan och kopplingen mellan olika åtgärder är viktiga för att pro-jektet ska lyckas och metoden med "lokal produktion" medför flera förde-lar. En kombination av olika åtgärder kan dessutom leda till större nytta i alla sfärer.
Förbättringsprocessen är en enorm uppgift och det går endast att lyckas genom att engagera alla intressenter och ha full insyn i alla aktiviteter. I praktiken måste särskilda åtgärder och den stegvisa processen definieras mer i detalj med krav och ansvariga för de olika åtgärderna. Här anges åt-gärderna och processen bara som vägledning. Tillvägagångssättet beror i hög grad på intressenternas åsikter och behov och hur väl samarbetet funge-rar mellan olika grupper.
Spår 2: Staden med korta
av-stånd – En ekologisk omställning
Krister Wiberg
Vid en urbanisering av Lindängens glesa, mönsterlösa och utspridda be-byggelse utan bärande idé, bör ett tydligt implementerbart förändrings-program anges. En agenda som kan ligga till grund för förtätning, ekologisk anpassning, energianvändning och demokratisering. Ett försök att humani-sera och demokratihumani-sera stadsmiljön. Närhet, täthet, delaktighet i både men-tal och fysisk skala blir huvudaspekter.
Begreppet ”räckhållsrymd” är ett uttryck för vad en människa förmår kontrollera och använda, begripa och gripa, känna sig hemma i, utan att skapa förvirring, undvika oro och känsla av att befinna sig utanför, oförmögen att helt behärska sin tillvaro, det vill säga uppleva en brist på trygghet.
”Staden med korta avstånd” representerar en stadsbyggnadsmetod som skapar frihet och egenmakt med den nåbarhet som uppnås med en serie mindre insprängda serviceenheter för funktioner i vardagslivet. Även ut-ökade möjligheter för kvarters- och byggnads- och snickeriarbete kombinerat med ansvar för fler gemensamma hushållsuppgifter kan ge underlag för inflytande, valfrihet och arbete. Vi tror att detta underlättar för både en lokal utkomst kombinerat med externa uppdrag för hemmaproduk-tion, kanske legoverkstäder eller som administrativt enkla entreprenader. På så vis kan förmodligen skapas vardagstjänster i alla åldrar och för många yrkeskategorier. Miljön i stråk, gator och på torg kan göras befolkade och levande, blandade av händelser och enkla ”icke-konsumtiva” funktio-ner blandade med utspridd och decentraliserad kommers med ansvar och delägande för den lokala befolkningen. Så uppstår händelser, upple-velser och kontakter i tillfälliga eller planerade möten och uppgifter.
Sambandet mellan den globala ekonomin och det lokala inflytandet är en central aspekt som inte utreds närmare i rapporten, men kan diskuteras. Möjligen utgör en närekonomi ett hot mot den traditionella synen på till-växt och välstånd som baseras på en makroekonomi med ett storskaligt spelsystem ofta avlägset ett meningsfullt inflytande. Minskad försäljning och konsumtion av traditionella produkter kan påverka vårt materiella
