stånd – En ekologisk omställning
Krister Wiberg
Vid en urbanisering av Lindängens glesa, mönsterlösa och utspridda be- byggelse utan bärande idé, bör ett tydligt implementerbart förändrings- program anges. En agenda som kan ligga till grund för förtätning, ekologisk anpassning, energianvändning och demokratisering. Ett försök att humani- sera och demokratisera stadsmiljön. Närhet, täthet, delaktighet i både men- tal och fysisk skala blir huvudaspekter.
Begreppet ”räckhållsrymd” är ett uttryck för vad en människa förmår kontrollera och använda, begripa och gripa, känna sig hemma i, utan att skapa förvirring, undvika oro och känsla av att befinna sig utanför, oförmögen att helt behärska sin tillvaro, det vill säga uppleva en brist på trygghet.
”Staden med korta avstånd” representerar en stadsbyggnadsmetod som skapar frihet och egenmakt med den nåbarhet som uppnås med en serie mindre insprängda serviceenheter för funktioner i vardagslivet. Även ut- ökade möjligheter för kvarters- och byggnads- och snickeriarbete kombinerat med ansvar för fler gemensamma hushållsuppgifter kan ge underlag för inflytande, valfrihet och arbete. Vi tror att detta underlättar för både en lokal utkomst kombinerat med externa uppdrag för hemmaproduk- tion, kanske legoverkstäder eller som administrativt enkla entreprenader. På så vis kan förmodligen skapas vardagstjänster i alla åldrar och för många yrkeskategorier. Miljön i stråk, gator och på torg kan göras befolkade och levande, blandade av händelser och enkla ”icke-konsumtiva” funktio- ner blandade med utspridd och decentraliserad kommers med ansvar och delägande för den lokala befolkningen. Så uppstår händelser, upple- velser och kontakter i tillfälliga eller planerade möten och uppgifter.
Sambandet mellan den globala ekonomin och det lokala inflytandet är en central aspekt som inte utreds närmare i rapporten, men kan diskuteras. Möjligen utgör en närekonomi ett hot mot den traditionella synen på till- växt och välstånd som baseras på en makroekonomi med ett storskaligt spelsystem ofta avlägset ett meningsfullt inflytande. Minskad försäljning och konsumtion av traditionella produkter kan påverka vårt materiella väl-
stånd i den tillväxtekonomi vi idag känner. En åldrande kolonialekonomi med flöden in mot industrivärlden och baserad på kortsiktig konsumtion måste överprövas. Någon analys eller lösning på problemet finns inte i den- na rapport men en radikal omställning får förmodligen påtaglig betydelse både för stadsutformning och levnadsvillkor. Decentralisering och lokalt in- flytande är givna drivkrafter men ger också ekonomiska konsekvenser som måste analyseras.
De ansatser som har gjorts under efterkrigstiden har i stor utsträckning in- riktats på tillväxt och omsättning av materiella resurser och råvaror. Många av de ändliga råvaror vi industriellt omformar kommer att både uttömmas och för många utgöra en orimlig kostnad.
I en framtid med tilltagande kostnader för hotande klimateffekter med nödvändig reglering och anpassning minskar utrymmet för bistånd och vilja till rättvis fördelning.
Betecknade för människan är att hon är en av de få, och bästa representan- terna, för energi som kan förnyas. Förnybar. Den täta staden ger ett incita- ment till människans skala, proportioner och önskade rörelsemönster och därmed även förnyelse fysiskt och mentalt.
Begreppet ”Staden med korta avstånd” har använts i olika sammanhang, framförallt av arkitekten Joachim Eble vid en konferensen ”Sustainable City Development 07” i Malmö. Vi stjäl benämningen.
Tillsammans med det kvalitetsprogram för ”Bygga Stad” som inleder rapporten och som är en omarbetning av ”Landets krona, Speglingar i vatten” (rapport för Landskrona kommun -07), utgör materialet både ett generellt och platsbundet förslag till framtida handlingsmönster och anvis- ningar.
I östra delen av området, söder om Östra kyrkogården ansluter en obe- byggd markyta som kan utgöra ytterligare ett komplement till Lindängens förnyelse och skärpta inriktning på klimatneutrala stadslösningar. I en övergripande skiss redovisar rapporten en plats och ett koncept för en sådan ny stadsdel som radikalt kunde gestalta den täta och ekologiska sta- den.
Kvalitetsprogram – Ekologisk omställning av
rekordårens bebyggelse
Tillgänglig för alla
Trafiksäker med få korsningar. Närservice och vardagshändelser på kor- ta avstånd.
Balans mellan koncentration och decentralisering
Urban täthet i kvarter runt torg, gator och gårdar. Spridning av funktioner utan påtaglig kvalitetsförsämrad service.
Enkel daglig service i flera rumsligt tydliga knutpunkter och mötes- platser
Tydlig definition av torg, gator. Igenkänning och tveklös känsla av att be- finna sig på ”plats”. Hemma och trygg. Stark identitet.
Tät stad, hög exploatering
Utnyttjande av mark, rumsbildande huskroppar. Låga kostnader för infra- struktur. Lätt åtkomliga markledningar i öppningsbara ”tråg och kanaler”, belysning. Inga ”uppgrävda” gator.
Balanserad blandning av stadsfunktioner och boendeformer Olika boendeformer och upplåtelser (hyra/äga) sammanbyggda med arbete och service. Boende för äldre, yngre. Enkla vardagssysslor, pro- duktbyten, loppis.
Minimerad markanvändning
Använd mark för att skapa mönster, rörelser, vila, rumsliga händelser. Spa- ra resurser och energianvändning. Närhet.
Publika platser för dagligt liv
Stadskaraktär för enkla vardagssysslor, möten. Stanna kvar i vind- och regnskydd. Brasor, korvstånd, minifik, trygg väntplats vid spårvagn, egen- försäljning på torg.
Stad för gående, cyklister och publik transport
Ingen biltrafik korsar gång- och cykelstråken genom staden. P-platser utan- för gåenderevir. Spårväg central linje. Mindre behov av privat bil. Pool. Nära till vardagsbehov.
Få gång- och cykelkorsningar med biltrafik. Parallella stråk. Biltrafik parallell med gång- och cykel. Korsningar säkra, långsamma rörel- ser. Inga trafikljus, bilistens ansvar och försiktighet. Smidiga rörelser för människor
Nätverk av urbana kvarter
Tät och sluten kvartersbebyggelse, för öppna luckor, små trånga smitvägar och prång. Känsla av rum, ”här och där”. Befinna sig på tydlig plats. Att kunna vara tillstädes.
Kvarter samlade i klöver med gemensamt centrum
Givna och uppenbara mötesplatser i mötet av fyra kvartersblock. Anvis- ningar och annonsering i arkitekturen för rörelser och möten. Inga trafikkorsningar i platsen.
Mänsklig skala
Varje byggnad, gård och gata i proportion till mänsklig skala. Inga bostäder över 4 våningars höjd. Varierande höjder. Närhet till andra människor, syn- liga, hörbara, igenkännbara. Varje detalj och plats funktionell.
Staden som enhet för lokal ekologisk och ekonomisk energiproduktion. Minimerad energiförbrukning.
Lokal matproduktion och delar av energiproduktion. Sol och vind. Vatten- besparing, attityd, beteende och teknik. Stränga krav på värmeisolering, solvärmeutnyttjande
Zero-emissionproduktion. Närings- och energikopplingar i samver- kande nätverk, återkopplingar, energiåterbruk och kretslopp
Analysera energikvalitet, seriekoppla och återbruka energi och näring, vatten och luft.
Lokal balans med klimat och natur
Minimera belastningar från trafik och uppvärmning. Lokal industriproduk- tion lätt, lokal och energisnål. Bevara natur, inplantera neutraliserande växt- lighet i större och mindre, rumsliga parker och trädgårdar. Vatten i rörelse, våtmarker, bäckar och dammar. Djurhållning.
Reduktion och återbruk av restprodukter
Praktisk och genomförbar återvinning av restprodukter. Separera vått och torrt. Biologiskt återgår som näring till lokala odlingar och parker.
Stad för hälsa, säkerhet och komfort
Kontroll av luft, vatten och föda. Ett fåtal bil- gång/cykelkorsningar. Korta avstånd, bekväma, plana gångvägar.
Stark lokal ekonomi, lokala näringskretsar
Utökning av lokala marknader, byten av tjänster och varor. Kretslopp i loppmarknader och enkelt torg försäljning av egna produkter. Blandning av äldre och yngre för tjänstebyten.
Integration med globala nätverk.
Tillgång till digital och trådlös kommunikation
Inslag av info- och digitalcentraler. Globalkontakt till kunskap, hän- delser, fritidssysslor, musik, design, hemmaproduktion.
Sunda material och sunt bioklimat inomhus och utomhus
Val av giftfria byggmaterial, speciellt yttäckande. Undvika negativa person- laddningar vid materialval. Kontroll av disk, tvätt- och rengöringsmedel. Inplantering av vegetation för partikelfiltrering och syreproduktion. Motta- gare av biomaterial.
Slutna vattencykler
Lokala vattensystem. Lokala våtmarker och mottagare av grå- (ev. svart-) vatten. Besparing, utnyttjande av regnvatten, öppen avledning av dagvatten. Val av gröna tak eller regnvattenbruk.
Lokala odlingar. Giftfri och kontrollerad mat
Analys av lokal och global matimport. Trovärdighet, ansvar och stolt- het. Krav på färsk och förvarad mat. Minskad förpackningskonsumtion. Hållbar livsstil. Information och kunskap om materiell konsumtion Möjligheter till val av sysselsättning, arbete och fritid. Planering för demo- kratiska och obundna val av former för hållbara system i eget och kollektiv boende/arbete.
Löpande information till allmänheten under projektering och drift Medverkan och visst inflytande under planering och byggande. Möjligheter för egenbygge, delade entreprenader.
Stark stadsidentitet och social diversitet
Tydlig känsla av ”egen” stad, ”eget” kvarter, befinna sig tillsammans i ett ”samhälle”.
Komplexitet med organiserad blandning av kultur, åldrar, funktioner. Grundläggande stadskaraktär med närhet, möten och polytonisk (minskad monotoni) gestalt.
Lindängen – stråk och gårdar
Figur 7. Förslag till Lindängens stråk och gårdar
Gård I
Ansluter i hörnet till den högre byggnaden. Avgränsar norra delen av ett parkrum med tydligare karaktär, enklare att sköta till lägre kostnad med mindre yta. Skapar en entré till området i söder. Västra delen av gruppen skuggas halva dagen och bör planeras för kontor, enkla verkstäder, atel-
jéer. Östra delen solorienterade, mindre lägenheter som komplement till befintliga större och med dålig variation.
Tät bebyggelse med få ytterväggar, små uterum i liten skala. ”Moduler” 6x6 meter byggda på plats i sten och kraftigt trä. Varierbara planlösningar.
Figur 8. Gård 1.
Gård II
Sydvästra hörnet avgränsas med en offentlig byggnad kallad ”Non Con”. Tillgänglig för alla med valbart innehåll. Inte i första hand för storkonsumtion, plats för alla att byta artiklar, sälja i små hytter i krans runt centralt marknadstorg. Grönsaker, fisk, honung, kryddor från park, musikverkstad, grillplatser. Sittplatser och egenfik. Läxhjälp, terapeut. Vänlig väktare, dart, poker. Bättre restaurang med lokala produkter.
Norr om gruppen avgränsas trädgården som öppnar sig mot befintligt hus i öster. Gården görs tillgänglig som utemiljö i vindskydd med goda solvär- den.
Figur 9. Gård 2, Non-con.
Gård III
Nordöstra hörnet bildar första enheten i det stråk som löper utmed det befintliga lägre huset. Husgrupper innehåller bokaler, lägenheter för äldre och ungdomar från området som en enkel liten flyttkedja.
Samverkan och tjänstebyten, närhet och möten.
Valbar storlek på bostäder, utbyggnad efter hand i ”Moduler” 6x6 meter med ett stort antal möjliga variabler.
Energisnåla hus med tung stomme, söderorientering få ytterväggar. Val av rumstemperatur.
Gård IV
Sydöstra delen avslutar stråket som innehåller övervägande vardags- funktioner för området. Innehåller, som nordöstra delen små bostäder, 1 el. 2 rum och kök, för äldre och ungdomar.
Avslutas i söder till ett tvärgående överordnat stråk i öst-västlig riktning. Stråket innehåller små täta trädgårdar miniparker, träd, spaljéer och odlingar längs stråket utmed befintliga husets sockel.
Blommor, växthus, grönsaker, pågående verksamhet, möte med männi- skor. Lukt av jord, regn, växter, ljud av människor och djur i gatan.
Tät och varierad med portiker och vidgade smårum, fritidssysslor och vila. Bouleplats i norra delen,