Akademin för hälsa, vård och välfärd
LANTBRUKSDJUR SOM
HÄLSOSATSNING
En studie om hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever
interaktion med lantbruksdjur
JULIANE HERSÉN
Huvudområde: Folkhälsovetenskap Nivå: grund Högskolepoäng: 15hp Program: Folkhälsovetenskapliga programmet Kursnamn: Examensarbete i folkhälsovetenskap Kurskod: FHA032Handledare: Camilla Eriksson
Examinator: Christine Persson Osowski Seminariedatum: 21-04-27
SAMMANFATTNING
Forskning har visat att familjer med barn med funktionsvariation löper större risk för ohälsa. I dagens samhälle läggs det flera resurser på att stödja hälsan hos barnen med
funktionsvariation för att öka barnens förutsättningar till utveckling, men mindre fokus verkar läggas på vårdnadshavarnas hälsa och familjen som helhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare till barn med olika funktionsvariationer där den kvalitativa innehållsanalysens resultat visar att vårdnadshavarna upplevde att interaktion med
lantbruksdjur har en positiv påverkan. Vårdnadshavarna beskrev en upplevd påverkan på sinnesstämningen både innan samt under interaktionen med lantbruksdjuren samt upplevda positiva effekter långt efter, oavsett vilken funktionsvariation som fanns i familjen. Dessa enhetligt positiva upplevelser kopplat till interaktion med lantbruksdjur skulle därav kunna inspirera till utökad forskning samt utveckling av hälsosatsningar för denna grupp individer i samhället.
ABSTRACT
Scientific studies have shown that families with children with disabilities have a higher risk to obtain poor health. In today´s society, several resources are put on supporting the health of the child with disabilities to support the child´s development, but less focus is put on supporting the health of the child´s caregiver or the family as a whole. The aim of this study was to explore how parents of children with disabilities experience interaction with farm animals and how that interaction influences their health. This was explored through qualitative interviews with parents of children with disabilities where the result of the qualitative content analysis showed that the interaction with farm animals had an
experienced positive influence on them. The parents described an influence on their mood both before and after interacting with the farm animals as well as experienced positive long term effects, regardless of which disability that was present in the family. These united positive experiences regarding interaction with farm animals could therefore inspire further studies as well as the development of health investment for this group of individuals in society.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 1 2 BAKGRUND ... 2 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer ... 2 2.2 Definition av funktionsvariation ... 2 2.2.1 Funktionsvariation i familjen ... 22.3 Individen, hälsan och den levande naturen ... 3
2.3.1 Djurens påverkan på individen ... 3
2.3.2 Naturens påverkan på hälsa ... 3
2.4 Teoretiskt perspektiv ... 4
2.5 Problemformulering ... 4
3 SYFTE... 5
4 METOD ... 6
4.1 Studiedesign ... 6
4.2 Urval och rekrytering ... 6
4.3 Datainsamlingsmetod... 7
4.4 Databearbetning och analys ... 8
4.5 Kvalitetskriterier ... 10
4.6 Forskningsetik ... 10
5 RESULTAT ... 11
5.1 Upplevelse av hälsa innan ett planerat besök på gården ... 11
5.2 Direkta upplevda påverkan på hälsan under interaktion med lantbruksdjur ... 12
5.3 Upplevda eftereffekt på hälsa efter interaktion med lantbruksdjur ... 12
6 DISKUSSION... 13
6.1 Metoddiskussion ... 13
6.1.1 Diskussion kring studiedesign ... 13
6.1.3 Diskussion kring datainsamling ... 14
6.1.4 Diskussion kring databearbetning och analys ... 15
6.1.5 Diskussion kring kvalitetskriterier... 15
6.1.6 Etikdiskussion... 16
6.2 Resultatdiskussion ... 17
6.2.1 Interaktion med lantbruksdjur- en möjlig hälsosatsning ... 18
6.2.2 Framtidsutsikter ... 18
7 SLUTSATS ... 19
REFERENSLISTA ... 20
BILAGA A INFORMATIONSBREV BILAGA B INTERVJUGUIDE
1
1
INTRODUKTION
Det finns idag gedigen kunskap kring vilka behov barn med olika funktionsvariationer har, oavsett vilken typ av funktionsvariation det handlar om. Barnens medicinska behov
tillgodoses på flera plan i samhällets sjukvårdsapparat, såväl som när det kommer till kropp och knopp, och det hålls god uppsikt över barnens välmående. Tittas det dock på samhället i stort uppmärksammas det från olika håll hur den allmänna hälsan hos landets invånare sjunker samt att allt fler människor drabbas av ohälsa kopplad till det psykiska måendet. Stressrelaterade sjukdomar och beteenden omskrivs och lyfts fram såväl inom media som stat som ett problem och allehanda riskgrupper pekas ut och handlingsplaner tas fram. En grupp av människor som dock verkar falla bort ur dessa riskgruppsanalyser är de närmast anhöriga till barn med funktionsvariationer. Dessa är en grupp individer som lever under konstant stress kring barnens funktionsvariation genom att behöva se till och finnas där för sina barn långt utöver vad ett normalt föräldraansvar anses vara. Vilket stöd finns det för denna grupp individer? Vilka handlingsplaner fångar upp dem? I Sverige har vi på papper ett implementerat system som ekonomiskt stödjer dessa familjer genom Försäkringskassans Omvårdnadsbidrag, men den ekonomiska stressen är bara en liten del av det som kan påverka dessa anhörigas hälsa negativt. Det saknas en plan för att stödja dem psykisk. Mitt intresse för detta ämne grundar sig i alla möten med anhöriga till barn med funktionsvariation jag har haft genom åren då jag själv är en av dem och är aktiv inom föreningsliv kopplat till neuropsykiatriska funktionsvariationer. För vår familjs hälsa var räddningen att flytta ut på en gård och skaffa flera olika lantbruksdjur, vilket jag sedan började dela med mig av till andra familjer när jag såg djurens effekter på våra barn. Grundtanken var här densamma som staten har, att stödja barnen med funktionsvariation och bidra till deras hälsa. Men när varje anhörig som sökte sig till mig och gården lyfte hur gården hjälpte dem, hur det främjade deras hälsa, började jag fundera. Vad saknar dessa anhöriga, vad behöver dem samt varför? Syftet till denna studie blev på den vägen för mig en självklarhet. Personerna som intervjuades är anhöriga till barn med funktionsvariation som jag har haft kontakt med i ett till fem år. Djuren som nämns i intervjuerna är djuren som finns på min gård och som jag använt i aktiviteter med familjerna under deras tid på gården. Oavsett detta tror jag att det partiska intresset med denna studie bleknar bredvid den
objektiva frågan och därav inte påverkar resultatet som i sin tur skulle kunna ge inspiration till hur denna grupp av individer kan stödjas för att uppnå en bättre hälsa.
2
2
BAKGRUND
Till grund för denna studie ligger existerande forskning kring hälsa och ohälsa, hur familjer påverkas av funktionsvariationer samt hur djur och natur kan påverka en individs hälsa.
2.1 Hälsans bestämningsfaktorer
Världshälsoorganisationen [WHO] fastslog år 1947 att hälsa är ett fullständigt tillstånd av välbefinnande, inte enbart frånvaron av sjukdom (Andersson, 2018). Detta då upplevelsen av hälsa kan vara svårdefinierbart när en person trots sjukdom kan uppleva en god hälsa medan en person som inte är drabbat av sjukdom kan uppleva ohälsa. Hälsans bestämningsfaktorer så som arv, miljö, hälso- och sjukvård samt livsstil kan här påverka en individs upplevda hälsostatus, men även individens känsla av sammanhang påverkar (Pellmer Wramner, Wramner och Wramner, 2017). Känsla av sammanhang, KASAM, påverkas av tre kategorier vilka utgörs av begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. En hög grad av begriplighet innebär att individen förstår en situation samt graden av hanterbarhet hur individen
upplever ett krav. Dessa tillsammans med hur individen tolkar innebörden,
meningsfullheten, ger individen starkt KASAM medan en låg grad i dessa tre kategorier anses genera låg KASAM. Pellmer Wramner, Wramner och Wramner (2017) belyser detta samband mellan grad av KASAM och grad av hälsa.
2.2 Definition av funktionsvariation
Enligt Socialstyrelsen definieras ett problem i kroppsfunktion som en funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2021). Många individer med olika påverkan på en normativ funktion har här bland annat genom sociala media diskuterat begreppet funktionsvariation som ett alternativ. Det då fokus i ordet funktionsvariation läggs på funktionens annorlunda funktion i stället för funktionens begränsning (FunkTek, 2021). Detta värderande analyseras även bland annat genom den så kallade cripteorins analys. Analysen behandlar hur ett tillstånd medicinskt har ett namn men genom av samhället satta normer får en värderad betydelse (Rydström, 2016). I denna studie används ordet funktionsvariation av såväl etiska skäl för att bibehålla en konfidentialitet för i denna studie deltagande individer samt anledningen att undvika ett värderande av funktion.
2.2.1 Funktionsvariation i familjen
Familjer med barn med funktionsvariation har en högre stress som utgångsläge än familjer med barn utan funktionsvariation (Ahmadi, Khodadadi, Anisi och Abdolmohammadi, 2011). Det spelar här mindre roll vilken sorts funktionsvariation det handlar om då enbart
utgångsläget att det finns en funktionsvariation påverkar familjens dynamik, tillvaro samt framtidsvision (Cherry, 1989). När en familj får vetskapen om att ett barn med
3
barndomen påverkas familjens struktur till att nya visioner för framtiden måste få ta form och att vardagen behöver anpassas (Reichman, 2008). Detta kan ge dessa familjer ett stresspåslag där det i första taget är mammorna som upplever den största stressen även om hela familjen påverkas (Kazak, 1987). För anhöriga till funktionsvarierade barn har samhället utformat tillgängliga stödinsatser, dock är dessa oftast begränsat till ett medicinskt sätt att behandla ohälsa hos anhöriga med i stället för ett salutogent synsätt att tydliggöra vad som skapar god hälsa (Vårdguiden 1177, 2020). Efter det initiala akuta skedet som en
diagnosutredning eller en diagnossättning kan innebära visar studier att detta
standardiserade utbud av stöd inte är tillräcklig då stressrelaterade tillstånd fortsätter att finns i stor utsträckning hos denna grupp i befolkningen (Dervishaliaj, 2013).
2.3 Individen, hälsan och den levande naturen
Allt större fokus läggs på stressrelaterade sjukdomstillstånd och befolkningens psykiska ohälsa lyfts fram genom att bland annat Sveriges Kommuner och Regioner under år 2019 presenterade en plan kallat Kraftsamling (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Visionen med Kraftsamling var att kommuner, regioner samt privata aktörer tillsammans skulle skapa hållbara planer och insatser att främja befolkningens hälsa med samt arbeta emot psykisk ohälsa (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Insatser att främja befolkningens hälsa med skulle här kunna inkludera djur och natur, något som forskats kring i bland annat Jorgenson (2007) samt Pryor, Townsend, Maller och Field (2006) studier kring djurens samt naturens påverkan på det fysiska välmående såväl som den psykiska hälsan hos människan.
2.3.1 Djurens påverkan på individen
Den till synes enkla aktiviteten att sitta med en katt i knät och upprepat klappa kattens mjuka päls har visat att genom främjandet av oxitocinutsöndring kunna påverka patienter så att mätbara sänkningar av blodtrycket kunnat påvisas (Allen, 2003). Även hundars närvaro och interaktion med smärtpatienter har påvisat ge en smärtdämpande effekt genom ett ökat endorfinpåslag hos individen som möter hunden (Marcus, 2013). Hästens påverkan har också forskats kring där bland annat en påverkan på den kognitiva utvecklingen hos barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer som autism gett en positiv effekt som bör tillvaratas (Lanning, Baier, Ivey-Hatz, Krenek och Tubbs, 2014). Det dessa studier har gemensamt är att djurens påverkan på individen i studierna har psykiskt samt kognitivt upplevts positivt av deltagarna samt fysiskt gått att mätas, detta trots att aktiviteterna samt djurslagen markant skildes åt.
2.3.2 Naturens påverkan på hälsa
Att tillbringa tid utomhus har i forskning visat ha lugnande effekter på kroppens nervsystem (Grahn och Ottosson, 2010). Denna lugnande effekt påtalas som en brist i det moderna samhället och något som bör satsas på för att stärka den psykiska hälsan hos befolkningen (Bratman et. Al, 2019). Att vistas i en stressfri naturlig miljö som motsats till en stressfylld
4
urban miljö för att motverka och sänka stress har visat vara en fördelaktig väg att gå (Ulrich, Simons, Losito, Fiorito, Miles och Zelson, 1991). Då forskningen pekar på att naturnära upplevelser kan ses som en skyddsfaktor mot ohälsa (Jessor, 2016) har vissa Regioner i Sverige skapat samarbeten med fristående aktörer för att erbjuda naturnära upplevelser som frisk- och sjukvård genom så kallad grön omsorg eller grön rehabilitering
(Hushållningssällskapet, 2016).
2.4 Teoretiskt perspektiv
I dagens hälsofrämjande arbete är ett av de mest använda teoretiska perspektiven Banduras Social Cognitive Theory (Nutbeam, Harris och Wise, 2010). Detta då det tas hänsyn till både olika förändringsmetoder samt hälsans bestämningsfaktorer inom denna teoris ramar (Nutbeam, Harris och Wise, 2010). Inom Social Cognitiv Theory anses en
beteendeförändring påverkas genom samspelet mellan individ, miljö och beteende där om en av dessa tre områden påverkas så påverkas även dem andra (Hayden, 2013). Verktygen inom Social Cognitive Theory som fokuseras på är bland annat att skapa förändring genom
observationslärande, förväntan samt stärkt tilltro till den egna förmågan (Nutbeam, Harris och Wise, 2010). Dessa verktyg kan användas som del av olika modeller för
beteendeförändring och bidrar till teorins mångsidighet (Bandura, 1998).
2.5 Problemformulering
För familjer med barn med funktionsvariation blir livet ett annat än det innan diagnosen för funktionsvariationen är ställd. Samhället har med dess specifika målriktade insatserna kopplat till dem olika funktionsvariationerna visserligen gett förutsättningarna att familjerna ska få det kunskapsstöd de tros behöva, men stressbilden för dessa familjer tyder på att något saknas. En helhetsbild som täcker varje familjs behov kan vara en omöjlighet att skapa då alla familjer är unika enheter med unika utmaningar. Dock tittas det på vad resultatet av alla olika behoven blir kanske det där går att hitta en enhetlig lösning att stödja familjerna med. Detta oavsett vilken funktionsvariation som finns i familjen och vad de olika faktorerna till den upplevda ohälsan är. Om resultatet i denna studie följer det mönster som forskning kring ämnet stress i relation till funktionsvariation i familjen visar, att familjerna upplever en högre nivå av stress, kanske stressen är det som behöver fokuseras på, hur den på ett enhetligt vis går att förebygga. Att öka vårdnadshavares grad av KASAM genom ett hälsofrämjande arbete baserat på verktygen inom Social Cognitive Theory skulle kanske kunna fylla detta enhetliga behov.
5
3
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa.
6
4
METOD
I detta avsnitt beskrivs vilken design som valdes för denna studie, hur urval samt rekrytering gick till samt ingående tillvägagångssätt kring alla steg av datainsamling, analys, vilka
kvalitetskriterier som förelåg samt koppling till de etiska principerna för en forskningsprocess.
4.1 Studiedesign
Till denna studie valdes en kvalitativ studiedesign där syftet utforskades med hjälp av kvalitativa intervjuer i en semistrukturerad form. Den kvalitativa studiedesignen valdes för dess fokus på utforskandet av personers upplevelser (Bryman, 2018). För undersökningen av syftet tillfrågades fem personer att delta i intervjuer varav fyra personer sedan intervjuades. Alla intervjuade personerna hade anknytning till en gård med lantbruksdjur genom att vara vårdnadshavare till barn med olika funktionsvariationer som deltagit i aktiviteter på en gård. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades enligt analysmodellen av Graneheim och Lundman (2004).
4.2 Urval och rekrytering
Kriterierna som behövde uppfyllas för att få delta i denna studie var att den tänkta informanten är förälder till minst ett barn med funktionsvariation samt att föräldern har varit besökare på en gård med lantbruksdjur tillsammans med barnet med
funktionsvariation. Antal tillfällen för ett sådant besöket som hade gjorts var för urvalet inte relevant utan att minst ett besök hade gjorts var av vikt. Barnets funktionsvariation och anledning till gårdens besök sattes inte heller i fokus då det var de anhörigas upplevelser som var av intresse.
Då det redan fanns en etablerad kontakt med personer som uppfyllde dessa kriterier tillfrågades dessa. Urvalet var på grund av kriterierna på så sätt ett målstyrt urval men rekryteringen utgick från bekvämlighet tack vare den uppenbara tillgängligheten av möjliga informanter (Bryman, 2018). Efter övervägande kring hur en fråga om deltagande skulle tas emot om direkt tillfrågat beslöts det att kontakten skulle ske via privata meddelanden via Facebook Messenger. Detta beslut togs för att ge dem tillfrågade möjlighet att i lugn och ro kunna betänka frågan och svara utan påverkan som en direkt fråga i samtalet kanske hade kunnat skapa. Personerna som frågades via Facebook Messenger uppfyllde kravet för antal informanter för studien vilket är grunden till utebliven annonsering efter andra eventuellt intresserade personer via gårdens sociala medier. Alla tillfrågade personer tackade initialt ja till ett deltagande i denna studie och fick då ett informationsbrev (Bilaga A) skickat till sig. Tid och plats för intervju kunde därefter bestämmas och bestämdes enskilt med var och en. Fyra av de fem tillfrågade och intresserade vårdnadshavare ville träffas på gården för att intervjuas och en ville att intervjun på grund av tidsbrist skulle äga rum via den digitala
7
kommunikationsplattformen zoom. Vårdnadshavaren som ville medverka via zoom avböjde deltagande i studien senare.
4.3 Datainsamlingsmetod
Genom den semistrukturerade kvalitativa intervjun gavs frihet att utveckla och tydliggöra både frågor och följdfrågor löpande under intervjun (Bryman, 2018). Att en semistrukturerad intervjuform valdes framför en strukturerad eller ostrukturerad intervju var att dessa ansågs opassande då den strukturerade intervjun saknar utvecklingsmöjligheter och den
ostrukturerade intervjun riskerade att kunna generera svar med allt för stor innehållslig bredd (Bryman, 2018). Både strukturerad samt ostrukturerad intervju ansågs innebära en ökad risk att vara svårare att analysera och hitta gemensamheter i då urvalet i denna studie genom det låga antal informanter var begränsat. Efter att det beslöts att utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer utformades ett första utkast till intervjuguide. Frågorna i detta utkast till intervjuguide skrevs ner och testades på närmaste anhöriga för att se om frågorna gick att förstå och om dessa gick att svara på för att kunna utforska syftet med. Frågorna upplevdes initialt som tunna samt enformiga så beslutet togs att omformulera dessa, vilket fick göras två gånger. Slutligen upplevde testpersonerna att frågorna hade uppnått önskad vidd samt variation, vilka därefter kunde sparas som intervjuguiden (Bilaga B) som sedan användes i intervjuerna.
Vid av varje informant enskilt bestämd dag och tid ägde sedan intervjuerna rum på gården i en lokal som för vårdnadshavarna var välbekant då lokalen är gårdens sadelkammare och ett utrymme som alla deltagare ofta söker sig till vid sina besök. Sadelkammaren var för
minskad distraktion välstädat och deltagarna upplevdes avslappnade vid intervjutillfället. Första intervjun planerades till kvällstid på en för deltagaren ledig dag, andra intervjun ägde rum dagtid på en för deltagaren ledig dag och intervju tre och fyra utfördes i anslutning till att respektive barn hade avslutat en aktivitet på gården. Alla intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudupptagnings app på intervjuarens telefon för att kunna sparas i appen för senare transkribering. Intervjuerna skilde sig markant i längd mellan 6:07 och 17:50 minuter med en median på 9:30 minuter. För att försäkra att skydda informanternas integritet och bibehålla konfidentialitet döptes intervjuerna vid inspelningstillfället i appen till ”intervju 1-4” där intervjuerna senare vid transkriberingen till skrift färgkodades för att tydligt skiljas med en färg per intervju för att inte förväxlas eller blandas.
Vid första intervjun gav intervjuguiden intrycket att vara välformulerad och motivera till utförliga svar, vid intervju två märktes det att frågorna kunde misstolkas samt att den sista huvudfråga var för komplex, vilket den tredje intervjun vidare bekräftade. Frågan fortsatte att vara med i intervjuerna utan att ändras, dock med en markering i intervjuarens
anteckningar för att uppmärksamma om behovet av ett eventuellt förtydligande till nästa intervju. Vid intervju fyra fick denna fråga formuleras om och genererade i ett utförligt svar när uppdelad.
8
Intervju fem skulle utfördas via kommunikationsplattformen zoom men ställdes in, bokades om och ställdes in igen på grund av hälsoskäl hos informanten. Intervju fem blev då ett bortfall.
4.4 Databearbetning och analys
Transkriberingen av intervjuerna ägde rum i flera omgångar med en intervju i taget för att inte blanda ihop intervjuerna och kunna bibehålla fokus för aktuellt transkriberad intervju. Deltagarnas svar, det vill säga informantsvaren, döptes till ”R” som i ”respons” i
transkriberingen och intervjuarens frågor samt interaktion med informanten i samtalet till ”I” i alla transkriberingar. En inledande markering vilken intervju transkriberingen
behandlade gjordes genom överskriften ”intervju 1” till ”Intervju 4”. Intervjuerna
transkriberades med fokus att detaljerat återskapa det naturliga samtalet till skrift genom samtalsanalytiska tecken (Bryman, 2018). Under transkriberingens gång gjordes även små minnesanteckningar när teman eller röda trådar blev synbara, anteckningar att kunna återgå till för att analysera dess vikt senare i analysprocessen.
Efter att alla intervjuer hade transkriberats och skrivits ut i pappersformat färgkodades alla informantsvar för att lättare kunna hålla isär vilka svar som genererades från vilka intervjuer där intervju ett blev blå, intervju två rosa, intervju tre grön samt intervju fyra orange. När denna förberedande strukturella del av analysen var klar kunde innehållsanalysen påbörjas, vilket gjordes genom att följa Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. I denna modell gås intervjutexten igenom i dess helhet varefter viktiga meningar, så kallade meningsbärande enheter, markeras och extraheras från intervjutranskriptionens helhet. I denna intervjuanalys markerades initialt alla informantsvar som av olika anledning kunde kopplas till syftet, uppvisade upprepningar eller tolkades som viktigt för informanten. Denna markering av möjliga meningsbärande enheter gav dock en väldigt bred bild som bitvis inte svarade på syftet. En andra genomgång genomfördes därav av alla dessa markerade svar där slutligen slutliga meningsbärande enheter kunde väljas och sorteras ut. Dessa
meningsbärande enheter klipptes ut från intervjuutskriften för att kunna läggas på hög inför nästa steg i analysen. Redan i detta skede gick det att se en röd tråd då olika högar med likartat innehåll gick att skapa, högarna döptes initialt till kropp och knopp, återhämtning, effekt, samspel samt viktigt. I nästa steg gicks de valda meningsbärande enheter i vardera högar igenom för att sortera ut det innehållet som inte direkt gick att koppla till syftet eller för att flytta om till en mer passande hög. Högarna i sin grund ändade här inte innehåll dock beslöts att högen kallad ”samspel” skulle frånses helt då innehållet inte var relevant i denna undersökning samt att högen ”viktigt” gick att fördela i kvarvarande högar och togs på så sätt bort.
När högarna upplevdes färdigstrukturerade behandlades alla meningsbärande enheter vidare enligt Graneheim och Lundmans analysmodell. Genom att kondensera innehållet i varje meningsbärande enhet så dess kärna blev tydlig kunde koder som representerar kärnan skapas som därefter i sin tur hjälpte att urskilja underkategorier som gick att dela in i gemensamma kategorier (Graneheim och Lundman, 2004). Denna process genomfördes
9
analogt på papper där det som upplevdes viktigast i den meningsbärande enheten först underströks för att markera kondenseringen för att sedan skrivas som kod på en rad under. Efter att koden skapades kunde underkategorier utskiljas samt slutliga kategorier skapas. Därefter fördes de färdiga stegen över i en digital matris med representativa exempel på meningsbärande enheter, kondenseringen av den meningsbärande enheten, vilken kod enheten fick samt vilken underkategori som gick att utläsa för att slutligen se samhörigheten med andra enheter i en gemensam kategori.
Tabell 1. Exempel på processen från meningsbärande enhet till kondensering, kodning och kategorisering.
Meningsbärande enhet kondensering Kod Underkategori Kategori
…även om det är kallt och jävligt och mörkt och jag är jättetrött i övrigt så ser jag fram emot att åka hit…
Individen är jättetrött i övrigt men ser fram emot att åka.
ser fram emot En vilja att åka
Upplevelse av hälsa inför ett gårdsbesök
…jag mår så bra när jag när jag vet att jag ska åka hit…jag mår förväntansfull och kärleksfull…
Individen mår bra när hen vet att ett besök ska bli av.
Det finns en längtan efter
En positivitet redan vid planeringen innan
…nej jag tror nog att man behåller lugnet lite mer, lugnt och sansad, man blir lugn och sansad…
Individen blir lugn och sansad . Det uppstår en upplevd intern förändring i sinnesstämningen Hur lantbruksdjuren påverkar sinnesstämningen Den direkta upplevda påverkan under interaktion med lantbruksdjur sker
…jag tror nog att
blodtrycket ligger lägre till och med, alltså det känns så, det känns mycket lugnare…
Det känns som att blodtrycket ligger lägre. Det uppstår en fysisk förändring för individen Vilken inverkan mötet med lantbruksdjuren har på individens hälsa
…lugnet gör ju att man mår bättre för man mår bättre av att vara lugn…
Lugnet påverkar den upplevda hälsan då den påverkas av lugnet.
Lugn skapar lugn Det blir en ringar på vattnet effekt Upplevda effekter av interaktionen med lantbruksdjur efterhand …stoppar in lite här i fickorna och plocka fram när man mår lite sämre, det ligger latent…
Det ligger latent och går att plocka fram.
En trygghet att kunna återkoppla till.
Effekten finns kvar
…för att det fastnar i kroppsminnet på något sätt, alltså att kroppen känner igen känslan av att vara lugn…
Kroppen känner igen känslan av att vara lugn
Befästande av ett lugnare tillstånd
Ett aktiverande av det undermedvetna
10
4.5 Kvalitetskriterier
För att höja en studies kvalitet behöver vissa kvalitetskriterier uppfyllas vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt styrka och konfirmera. Dessa kriterier beskrivs i Bryman (2018) och applicerades enligt samma principer i denna studie.
Trovärdighet innebär bland annat att påvisa en korrekt spegling av vad som gjorts (Bryman, 2018). För intervjuerna i denna studie betyder det att transkriberingen presenterar
intervjuerna i skrift så som orden ordagrant sades med fördröjningar och upprepningar. Överförbarhet betyder att en studies resultat ska kunna överföras till liknande kontexter så som grupper eller syften och genomföras igen med liknande resultat. Det kan i en kvalitativ undersökning vara problematiskt då individers unika upplevelser undersöks (Bryman, 2018). För att på bästa sätt kunna återskapa en studie med samma syfte för att bekräfta resultat eller utöka kunskapen är det behjälpligt att detaljerat beskriva all tagna steg i studien, att skriva ett tydligt recept, för nästkommande att följa. I denna studie har alla stegen från urval till analys beskrivits ingående för att förenkla en ny eller vidare studie och därmed öka studiens överförbarhet.
Pålitligheten i en studie stärks när alla stegen av forskningsprocessen är tillgängliga och tydliga (Bryman, 2018). Dessa tillgängliga steg kan direkt påverkar en studies överförbarhet då det utan tillgång till vilka steg som har tagits i forskningsprocessen kan ge en felaktig bild om bakomliggande detaljer saknas. I denna studie stärks studiens pålitlighet genom att allt material är sparat både digitals samt analogt samt att alla stegen som tagits från tanke till analys finns redogjorda för.
Med styrka och konfirmera menas att en forskare påvisar dess objektivitet och att dennes egna värderingar inte färgat resultatet (Bryman, 2018). Denna studie växte fram ur en subjektiv idé, något som personligen engagerade men som objektivt skapade en frågeställning från en opartisk vinkel. Det fokuserades mycket på att skala bort egna värderingar för att skapa största möjliga objektivitet, bland annat genom att noggrant välja intervjufrågor med en objektiv öppenhet samt att strikt analysera det som synligt fanns utan att tolka mellan raderna. Det finns och har genomgående funnits en medvetenhet att denna punkt bland en studies kvalitetskriterier i denna studie skulle vara utmanande.
4.6 Forskningsetik
All forskning ska i alla stegen genom forskningsprocessen följa etiska överväganden och etiska riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa etiska överväganden är i Bryman (2018) presenterade som fyra krav:
11
• Samtyckeskravet där betydelsen är att personer inkluderat i en studie måste ge sitt samtycke om deltagandet samt att samtycket sker frivilligt utan att mutor eller annan belöning för deltagande utlovats.
• Konfidentialitetskravet vilket innebär att alla deltagare i en studie är försäkrade att vara förtroliga, förbli ej spårbara eller lätta att utpekas.
• Nyttjandekravet där det i studien måste för deltagare försäkras att deltagandet till studiens syfte endast innefattar det överenskomna samt samtyckta syftet. Delad information får inte användas i andra sammanhang.
I denna studie utformades ett informationsbrev (Bilaga A) för att uppfylla informationskravet samt samtyckeskravet, ingen informant nämns varken vid namn eller kön för att säkerställa att konfidentialitetskravet uppfylls samt att delad information inte planeras att användas till något annat än denna studie för att nå nyttjandekravet. Alla etiska principer kopplades löpande kontinuerligt till de olika stegen i studiens forskningsprocess för att uppfylla dessa etiska krav.
5
RESULTAT
Analysen av intervjuerna påvisade tre olika fokusområden kopplat till informanternas upplevda hälsa. Dessa fokusområden behandlar den upplevda hälsan innan interaktionen med lantbruksdjuren, den direkta upplevda påverkan på hälsan under mötet med djuren samt hur sinnesstämningen upplevdes påverka efter att interaktionen avslutades och familjen återvände hem.
5.1 Upplevelse av hälsa innan ett planerat besök på gården
Informanter vittnade om att stunden innan ett besök på gården oavsett funktionsvariation hos barnet kunde påvisa turbulenta sinnesstämningar hos dem själva, men av både positiv samt negativ karaktär. Det som var gemensamt för informanterna var att positiva känslor förstärktes och stressartade känslor släppte i samband med att fysiskt vara på väg till gården. För en av informanterna var stunden innan till exempel kopplad till stress men att denna stress släppte när avfarten från motorvägen mot gården togs.
”Det är stressigt innan vi kommer i väg, alltid stressigt innan. Och sen när man viker av från motorvägen så är det ganska, det blir en lugn känsla.” (Intervju 3)
Oavsett om sinnesstämningen var kopplad till stress eller till förväntan visade
12
något som sågs fram emot då informanterna medvetet eller undermedvetet kopplade besöken till något de upplevde positivt.
5.2 Direkta upplevda påverkan på hälsan under interaktion med
lantbruksdjur
Informanterna hade genom sina besök interagerat med alla gårdens lantbruksdjur vilket inkluderade kaniner, hästar, höns, katter samt får. Interaktionen med lantbruksdjuren skilde sig åt beroende på vem som var informant samt orsaken till besöket kopplat till den
informantens barn. Alla informanter har en nära interaktion med gårdens hästar på grund av att hästen oftast var central i barnets besök medan de andra djuren finns mer aktivt eller passivt i bakgrunden. Det ger informanterna möjligheten att interagera med alla olika slags lantbruksdjur på gården, oftast på eget initiativ, och skapa band till egna favoriter. En informant beskrev att denne till exempel uppskattade kontakten med kaninerna mer än något annat av lantbruksdjuren medan en annan föredrog hästen att interagera med.
”Alltså det är nog kaninerna för dom är knäppa och knasiga och fantastiskt söta lugna och fina. Dom är allt liksom.” (Intervju 4)
Gemensamt för informanterna oavsett vilket djurslag som föredrogs var känslan inombords interaktionen med djuret skapade hos dem, såväl fysisk som psykisk. Här vittnade
majoriteten av informanterna om ett upplevt uppstående lugn, känslan av en förändring i blodtryck samt upplevelsen av inre värme. Det synliggörs särskilt tydligt i intervju tre:
”Det känns så normalt. Alltså det känns, det känns varmt!” (Intervju 3)
5.3 Upplevda eftereffekt på hälsa efter interaktion med lantbruksdjur
Den upplevda effekten på hälsan efter interaktionen med lantbruksdjuren beskrevs på flera olika sätt av informanterna men alla beskrev att effekten höll i sig efteråt. Informanterna beskrev dock denna effekt på olika vis. En informant beskrev till exempel hur dagen fick en nystart efter ett besök då informanten upplevde att hen blev lugn och sansad av interaktionen”Efter att vi har i väg, gått i väg till stallet och sen kommit hem igen, så är det liksom som att allting har fått en nystart liksom.” (Intervju 1)
Hos denna informant infinner sig den upplevda positiva och lugnande effekten av besöket i direkt anslutning till besöket. Det blev i intervjuerna dock tydligt att effekten av besöket och umgänget med djuren kunde vara såväl direkt som mer långsiktig. Det synliggörs till exempel
13
hos en annan informant som beskrev hur denne kunde tillgå effekten långt senare om det behövdes:
”Man boostar ju, liksom. Stoppar in lite här i fickorna så man kan ta fram när man mår lite sämre, det ligger latent.” (Intervju 2)
En av informanterna reflekterade även kring återhämtningen under interaktionen, hur detta upplevdes träna kroppsminnet. Det berättades om den upplevda fördelen att träna kroppen att vara lugn i naturliga, icke aktiva aktiviteter. Informanten ansåg att denna undermedvetna träning skulle aktivera kroppsminnet och därmed göra det lättare för kroppen att återfinna ett lugn även i andra situationen bortifrån och efter interaktionen som skapade den.
”Alltså jag tror ju mycket på det här med kroppsminnet, som jag var inne på liksom att man behöver träna om kroppen och psyket att göra saker annorlunda. Det här är ju nånting som sker utan att aktivt ha velat det, det har inte aktivt sökt det så utan det har bara hänt och det är trevligt och jag vill hålla fast i den känslan.” (Intervju 4)
6
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar: diskussion kring studiens metod och diskussion kring studiens resultat. I den första delen, 6.1. Metoddiskussion, diskuteras bland annat metodens utförande, eventuella svagheter samt styrkor. Först presenteras en diskussion kring
studiedesign, sedan urval och rekrytering, datainsamling, databearbetning och analys samt slutligen kvalitet samt etik. I den andra delen, 6.2. Resultatdiskussion, diskuteras redovisat resultat från denna studie i relation till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Diskussion kring studiedesign
Till denna studie valdes en kvalitativ studiedesign för att undersöka individers upplevelse kring interaktion med lantbruksdjur. Denna metod valdes för dess möjligheter att utforska individers upplevelser framför den kvantitativa metoden att undersöka bland annat
förekomst av en företeelse (Bryman, 2018). Under den initiala planeringen formulerades frågeställningar som hade potential att undersökas kvantitativt och valdes att omformuleras för att återgå till utformningen av en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa intervjun valdes att genomföras semistrukturerad för att bibehålla en röd tråd men möjliggöra
följdfrågor (Bryman, 2018). Här hade en ostrukturerad intervju med dess svarsfrihet kunnat ge mer information att analysera, men även riskerat att frångå syftets frågeställning allt för
14
brett för att en återkoppling till syftet skulle varit möjlig. Det samma gäller den strukturerade intervjuformen som inte tillåter att frångå intervjuguiden och därmed riskerar att hindra viktig information från att delas (Bryman, 2018).
6.1.2 Diskussion kring urval och rekrytering
Urvalet i denna studie var litet, vilket påverkar huruvida mättnad i studien kan tolkas ha uppnåtts eller ej och som kan ses som en svaghet. Fler informanter hade inneburit ett större underlag att utforska huruvida lantbruksdjur kan ha ett hälsofrämjande syfte och hade därmed kunnat bidra med en annan bredd av information (Kvale och Brinkman, 2017). En eventuell vidare svaghet i studien är relationen mellan intervjuare och informant.
Informanterna som medverkade i studien har varit besökare på gården mellan ett och fem år. Det har inneburit att en viss grad av vänskap och trygghet har etablerats innan
intervjutillfället. Det kan ha påverkat informanternas svar för att till exempel skydda
relationen till intervjuaren. En objektiv opartisk relation mellan informant och intervjuare är att föredra för att ge svaren en sådan opartisk frihet som möjligt (Kvale och Brinkman, 2017). Det är dock även möjligt att se den existerande relationen som en styrka i arbetet, då den kan ha skapat en trygg miljö för informanterna. Denna trygghet kan ha möjliggjort och lett till en mer öppen dialog, än om intervjun hade genomförts utan en redan existerande relation. Det kan ha ökat informanternas vilja att dela även intimare tankar som annars inte hade delats och därmed varit en styrka i studien.
En annan aspekt att diskutera handlar om informanternas familjesituation och det faktum att ingen av familjerna delade funktionsvariation med en annan, huruvida det kan ha påverkat resultatet. Fokus låg dock inte på barnens funktionsvariation utan vårdnadshavarnas upplevelse av gården och lantbruksdjuren, varför barnens funktionsvariation inte var ett urvalskriterium. Dessutom kan olika individers upplevelser eller känslor skilja sig åt, trots en liknande familjesituation, genom att varje individ bär med sig sin unika livsryggsäck till studien. Det hade här kunnat skapa svårare analyserbart material då det hade kunnat påvisa påtagliga skillnader i upplevelser men visades i stället att likheter i upplevelser fanns
oberoende av informanternas olikheter.
6.1.3 Diskussion kring datainsamling
Datainsamlingen skedde via personliga möten på gården som informanterna interagerat med djuren på. Det gjorde intervjuguidens frågor aktuella och nära tillhands, men kan ha påverkat informanternas svar genom att vara på en plats föreslagen av intervjuaren och inte av
informanten själv. Två av informanterna valde även att intervjuas i direkt anslutning till att barnet med funktionsvariation hade spenderat tid på gården för en aktivitet, vilket
visserligen bidrog till att temat av intervjun kan ha upplevts nära för informanten, men även eventuellt kunde bidra med en viss grad av stress kopplat till att barnet var färdig och redo att åka hem. En annan fråga kring datainsamlingen är huruvida den existerande relation mellan informant och intervjuaren spelade in, om det etiskt skulle kunna ses som negativt (Kvale och Brinkmann, 2017). Detta då informanter eventuellt inte velat uttrycka önskan om att inte
15
delta eller kanske undvikit att svara sanningsenligt för att skydda relationen. Möjliga
informanter tillfrågades därav skriftligen innan studien om deltagandet för att det eventuellt kan ha uppfattats lättare att tacka nej på en skriftlig fråga än en muntlig. Relationen till informanterna inför datainsamlingen kunde även upplevas riskabelt från intervjuarens håll genom huruvida informanters deltagande skulle skapa en outtalad tacksamhetsskuld för intervjuaren att möta långsiktigt. Denna insikt noterades enbart och risken frånsågs dock tack vare relationernas karaktär.
Under själva intervjutillfället visade första intervjun även till en början ett inte helt oväntat fokus kring barnets upplevelse i stället för informantens egna, vilket påverkade hur frågorna ställdes för att leda informanten tillbaka till syftet med intervjun. Informanten i den andra intervjun fokuserade däremot mer på den allmänna upplevelsen av ett besök till gården med fokus på intervjuarens påverkan på informantens mående. Den existerande vänskapen mellan informant och intervjuare öppnade upp till detta men när frågor besvarades efter återkoppling till syftet kunde en objektivitet i ämnet åter följas.
Både den första intervjun samt den andra intervjun hade kanske bibehållit fokus om frågorna i intervjuguiden hade utformats mer tydligt, vilket initialt skapade en osäkerhet kring
intervjuguiden hos intervjuaren. Då intervju tre dock stannade nära syftet utan att tappa fokus bibehölls och utfördes intervju fyra på samma sätt. Intervju fem blev tyvärr ett bortfall där det skapas en kunskapslucka kring huruvida en intervju utanför gårdsmiljön samt via en digital plattform hade genererat annan kunskap eller känsla av upplevelse. Efter genomförda intervjuer fanns på grund av bortfallet även en oro att insamlad data kunde vara för litet för att svara på syftet med då de genomförda intervjuerna blev kortare än förväntat. Denna osäkerhet hade kunnat förebyggas om intervjuguiden innehållit fler frågor eller om
intervjuaren varit mer van att intervjua och ställa spontana följdfrågor, vilket i sin tur dock hade kunnat försvåra analysen genom en möjlig större bredd i svaren. Nu blev svaren korta och tydliga, vilket hjälpte analysprocessen.
6.1.4 Diskussion kring databearbetning och analys
Redan under intervjuerna gick det på grund av förkunskapen i ämnet att se en röd tråd som för intervjuaren inte var helt oväntad. Den tidigt urskilda röda tråden kan ha påverkat
analysen som helhet genom att färga uppfattningen av det som analyserades (Bryman, 2018). Sedan gick det även att urskilja dimensioner i intervjuerna som avledde från syftet där bland annat upplevelser kring informanternas anknytning till barnen diskuterades i flera av
intervjuerna. Det var något som var både oväntat samt distraherande, men berikade intervjuerna med en välkommen insyn i informanternas sociala verklighet.
6.1.5 Diskussion kring kvalitetskriterier
Det lades ett stort fokus på studiens kvalitetskriterier, då urvalet var litet och en hög grad av tillförlitlighet ville uppnås.
16
För att uppnå en så hög grad av trovärdighet som möjligt transkriberades intervjuerna så ordagrant som möjligt. Transkriberingsmetoden följde Bryman (2018), med några
modifikationer i och med att vissa tecken på grund av teknisk okunskap valdes bort. Dessa tecken skulle påvisat andningspauser och ersattes med enligt Bryman (2018) angivna tecknen för vanlig paus. Här skulle trovärdigheten möjligen ha höjts om metoden för transkriberingen hade följts helt utan modifiering, dock bidrog den till en enklare transkribering som inte påverkade analysen och dess resultat.
Överförbarhet betyder att alla tagna steg i studien noggrant beskrivs (Bryman, 2018). Detta kvalitetskriterium följdes noga och tros förutom modifieringen av transkriberingen vara uppnådd.
Pålitligheten i en studie stärks när alla stegen av forskningsprocessen är tillgängliga och tydliga (Bryman, 2018). Allt material från denna studie har sparats, det finns dock risk i att trovärdigheten och pålitligheten kan tolkas som lägre på grund av att modifieringen av transkriberingen inte tydligt framgår. En ytterligare risk som kan påverka pålitligheten i denna studie är att alla stegen visserligen tydligt har beskrivits, men att det mesta arbetet kopplat till analysen genomfördes analogt på papper. Detta analoga arbetssätt med papper genom hela analysprocessen kan för en utomstående vara svår att följa då interna tankar inte ses eller papper inte ligger i dess rätta ordning. För analysprocessen i denna studie hjälpte det analoga arbetssättet dock med att skapa en överblick och hanterbarhet genom att fysiskt kunna röra vid all data, vilket stötte processen från transkribering till resultatet.
Med styrka och konfirmera menas att en forskare påvisar dess objektivitet (Bryman, 2018), vilket i denna studie utmanade det inledande intresset grundat i en subjektiv nyfikenhet. Det fanns för intervjuaren ett intresse i ämnet då intervjuaren själv var representativ för urvalet. Detta genom att intervjuaren själv är förälder till ett barn med funktionsvariation, dock kunde denna subjektivitet öka förståelsen för informanterna vilket underlättade
utformningen av objektiva intervjufrågor. Då insikten om ett subjektivt utgångsläge fanns lades det stor vikt i att betona och hålla ett objektiv fokus genom hela studien, något som kan ses som en styrka.
6.1.6 Etikdiskussion
De etiska kraven för att stärka en forsknings kvalitét som Vetenskapsrådet (2017) satt följdes genomgående kontinuerligt i denna studie. Informationskravet uppfylldes genom
informationsbrevet (Bilaga 1) där det även upplystes om samtyckesrätten. Det utformades initialt en separat samtyckesblankett som inte användes då den bedömdes överflödig, dock föll det genom borttagandet av samtyckesblanketten bort att informera i skrift att
deltagandet inte genererade i någon vinst eller vinning för deltagarna. Här går det att diskutera huruvida deltagande informanter outtalat hoppades på någon vinning av att delta då relationen mellan informant och intervjuare var en etablerad kontakt kopplat till av intervjuaren anordnade aktiviteter på gården.
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att noggrant avpersonifiera intervjuerna. Dock är informanterna återkommande besökare till gården under en period då gårdsbesök var
17
otillgängligt för utomstående, så att helt kunna utesluta att informanter skulle vara
oidentifierbara sinsemellan är svårt att försäkra. Intervjuerna är dock så pass neutraliserade att utomstående inte har möjlighet att veta vilka informanterna är även om de skulle besöka gården.
En annan etisk aspekt som hade kunnat påverka denna studie är huruvida studien
påverkades utav att gården samt djuren tillhörde intervjuaren. Att gården, lantbruksdjuren samt den etablerade kontakten fanns möjliggjorde studien men riskerade även att påverka resultatet. Det ifall informanterna skulle hämmas i sina svar på grund av rädsla att såra intervjuaren eller förlora tillgången till gården och lantbruksdjuren om svaren inte uppnådde av informanten tolkade förväntningar. Samtidigt gav samma upplägg också förutsättningen för en öppnare dialog. Det då relationen mellan intervjuare och informant var så pass etablerad att en ömsesidig trygghet fanns samt att intervjuaren hade en förståelse för informantens bakgrund samt upplevelse som kunde inspirera följdfrågor under intervjun.
6.2 Resultatdiskussion
Det studiens resultat visar är att interaktionen med lantbruksdjur hade en upplevd positiv effekt hos informanterna och att denna upplevda positiva upplevelse inte påverkades av vilken funktionsvariation som fanns i informantens familj. Det som verkade vara avgörande för informanterna även i denna studie var liknande det som Marcus (2013) beskriver kring själva momentet av interaktion med djuret. Studiens resultat visar även att interaktionen var centralt i att påverka både upplevelsen innan samt effekten efter. Med andra ord en upplevd upplevelse som spred effekt åt två håll. Vilket djurslag informanterna interagerade med verkade inte heller i denna studie påverka resultatet utan faktum att det fanns ett djur att interagera med var betydande. Här hade det önskats en djupare inblick och motivering i motiven kring valet av favoritdjur hos informanterna mer än bara notisen kring vilket djur som var en favorit. Detta då favoriterna inkluderade kanin samt häst men exkluderade andra lantbruksdjur som får. Fåren uteblev som favoritdjur att interagera med helt, vilket dock berodde på att ingen av de intervjuade informanterna naturligt hade interagerat med dessa mer än i förbigående. Informantintervjun som blev ett bortfall hade här kunnat berika med kunskap för denna studie unik dimension då fåren hade en mer central plats hos denna familj, men då intervjun inte blev av går den inte att analysera, diskutera eller spekulera kring.
En annan aspekt är även naturens påverkan på människans hälsa som Bratman et. al (2019) behandlar. Frågan blir huruvida hälsan hos studiens informanter påverkades av
interaktionen med lantbruksdjuren eller av att individerna befann sig utomhus i en lantlig miljö. Då frågor kring miljöns påverkan dock inte förekom i intervjun skulle vidare
undersökning kring denna påverkan i denna kontext behövas samt forskning kring effekter av djurens påverkan tillsammans med naturens påverkan.
Syftets frågeställning hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur var i denna studie tydligt tolkbart ur intervjuerna. Det genom att alla informanter vittnade om att interaktionen med lantbruksdjuren hade upplevda positiva
18
effekter på flera områden och tidsaspekt. Föräldrarna upplevde en genomgående positiv effekt av interaktionen med lantbruksdjuren och vittnade om en upplevd effekt på sin hälsa.
6.2.1 Interaktion med lantbruksdjur- en möjlig hälsosatsning
Studiens resultat och analys går tydligt att dela in i tre olika kategorier. Det handlar för det första om känslor innan besöket, för det andra om upplevelsen under besöket samt för det tredje om besökets efterföljande upplevda effekt. Alla intervjuade individer visade på en upplevd förhöjd stressnivå innan ett besök där interaktionen med djuren hjälpte denna upplevda stress genom samspel, värme, avledning samt återknytning till ett inre lugn. Denna återknytning till ett inre lugn beskrev alla deltagande informanter som en positiv känsla som gick att återkoppla till både direkt efter besöket såväl som senare emellan besöken om behovet uppstod. En av informanterna påtalade kroppsminnet samt hur interaktionen med djuren upplevdes hjälpa informanten att träna kroppen i kroppsminnet.
Denna reflektion kring kroppsminnet skapade en nyfikenhet kring ämnet kroppsminne. Kroppsminnet anses kunna ses som en spegling av psyket i kroppen genom kroppsliga reaktioner samt antingen eller både och undermedvetna och aktiva livsstilsval (Koch, Caldwell och Fuchs, 2013; Fuchs, 2012). Om individen till exempel har utsatts för långvarig stress utan återhämtning kan kroppen manifestera olika långtidsstressreaktioner som ger såväl fysiologiska som psykologiska uttryck (Larsson, 2012) vilket stödjer Koch, Caldwell och Fuchs (2013) teori om kroppminnets spegling. Här förebyggs framtida stressreaktioner genom att lära om den kroppsliga reaktionen genom att inom dagens sjukvård ordinera vila, erbjuda olika terapiformer som till exempel Kognitiv Beteendeterapi eller genom att
rekommendera yoga (Socialstyrelsen, 2017). Problem uppstår dock när stressen som orsakar ohälsa inte går att undvika och återhämta sig ifrån, som till exempel vid stress orsakad eller kopplad till att ens barn får en funktionsvariationsdiagnos. Här behöver fokus eventuellt mer läggas på att hjälpa kroppen bli stark i sitt lugn, oavsett omständigheter, och befästa nya kroppsliga reaktioner i kroppsminnet genom att etablera hälsosamma beteenden. Att träna kroppen på att vara lugn och därigenom skapa lugn, att befästa lugnet i
kroppsminnet, skulle därav kunna gå att koppla till teorin om Social Cognitiv Theory. Det på grund av teorins fokus på hur miljön påverkar individen och dess beteende (Nutbeam, Harris och Wise, 2010). Med andra ord, om miljön påverkar individen att uppleva, befästa och senare kunna återkoppla till ett hälsosammare beteende skulle detta i sin tur kunna stärka individens tilltro till den egna förmågan. Något som anses vara av betydelse för att uppnå en beteendeförändring enligt Social Cognitiv Theory med (Nutbeam, Harris och Wise, 2010).
6.2.2 Framtidsutsikter
Då stressen inom denna grupp av befolkningen trots samhällsstödet ändå fortsätter att vara hög (Dervishaliaj, 2013) skulle en teori här kunna vara att stödinsatserna som erbjuds
19
påverkan. Här kanske stressen familjerna upplever är av flera dimensioner där grad av KASAM bland annat kan vara en avgörande påverkande faktor på vårdnadshavarnas upplevda hälsa. Interaktionen med lantbruksdjuren skapade samma effekter hos informanterna som studier visade att andra djur skapar hos individer samt att
informanternas upplevelser stämde överens med upplevelser studerade i tidigare nämnd forskning (Allen, 2003; ; Pryor, Townsend, Maller och Field, 2006). Det tillsammans med kunskap hur genom användning av Social Cognitiv Theory en individs miljö kan påverka individens beteende skulle kunna vara ett utgångläge till utformandet av möjliga
hälsofrämjande insatser. Att lantbruksdjuren påverkar på liknande sätt som sällskapsdjurens påverkan på människan är här ett ytterligare välkommet resultat i denna studie då detta skulle kunna öppna upp för en större bredd av hälsofrämjande insatser på en högre nivå än enbart individnivå. Alla människor har inte möjligheten att ha egna husdjur, men om lantbruk kan bistå med interaktion med lantbruksdjur så finns möjligheten till lukrativa samarbeten mellan olika aktörer i samhället för att skapa hälsoekonomisk vinning på samhällsnivå samt hälsovinster för individen. En sådan satsning skulle även gå i linje med det år 2012 av WHO framtagna policyramverk Hälsa2020 som betonar vikten att förbättra välbefinnandet hos befolkningen samt stärka personcentrerade hälsosystem (WHO, 2021). Slutligen var en av dimensionerna som lyftes i intervjuerna betydelsen av en gemensam aktivitet för förälder och barnet med funktionsvariation. Intervjuerna visade att aktiviteten hade olika betydelse beroende av vilken funktionsvariation som fanns inom familjen. Familjer med en psykiatrisk funktionsvariation uppskattade den mentalt lugnare tillvaro aktiviteten tillsammans med lantbruksdjuren och barnet skapade medan familjer med en fysisk funktionsvariation hos barnet uppskattade det fysiska tillsammanskapet i aktiviteten. Denna dimension fokuserades dock inte på i denna studie då den inte gick i samma riktning som syftets frågeställning men visade ett upplevt behov hos familjerna och en riktning att möjligen utforska vidare i framtida forskning i liknande ämneskategori.
7
SLUTSATS
Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta påverkar deras hälsa. I den
information intervjuerna gav kunde en röd tråd följas, att interaktionen med lantbruksdjuren i en gårdsmiljö gav ett upplevt lugn individerna lyckades bibehålla och ta med sig hem. Intervjuerna visade att interaktion med djuren var välkommen samt sågs fram emot och av föräldrarna ansågs ha en positiv inverkan på deras hälsa. Studien påvisade att oberoende av vilken funktionsvariation som fanns i familjen gav interaktionen med djuren samma effekt, vilket kan tolkas som att aktiviteter med lantbruksdjur på en gård kan vara en hälsosatsning värd att forska vidare kring.
20
REFERENSLISTA
Ahmadi, Kh., Khodadadi, Gh., Anisi J., Abdolmohammadi, E. (2011). Problems of families with disabled children. Iranian Journal of Military Medicine. vol. 13 (1) s.49-52 Allen, K. (2003). Are Pets a Healthy Pleasure? The Influence of Pets on Blood Pressure.
Current Directions in Psychological Science. vol 12. s. 236–239. doi: 10.1046/j.0963-7214.2003.01269.x
Andersson, S.I. (2018). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur
Bandura, A. (1998) Health promotion from the perspective of social cognitive theory. Psychology & Health. vol.13(4).
s.623-649. doi: 10.1080/08870449808407422
Bratman, G.N., Anderson, C.B., Berman, M.G., Cochran, B., de Vries, S., Flanderset, J., al (2019). Nature and mental health: An ecosystem service perspective. Science Advances. vol. 5. doi: 10.1126/sciadv.aax090
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3). Malmö: Liber.
Cherry, D.B. (1989). Stress and coping in families with ill or disabled children: application of a model to pediatric therapy. Phys Occup Ther Pediatr. vol.9(2). S.11-32.
Dervishaliaj, E. (2013). Parental Stress in Families of Children with Disabilities: A Literature Review. Journal of Educational and Social Research. vol. 3(7)
doi:10.5901/jesr.2013.v3n7p579.
Fuchs, T. (2012) Body Memory and the Unconscious. I: Lohmar, D., Brudzinska J. (eds) Founding Psychoanalysis Phenomenologically. Phaenomenologica. vol. 199. Springer: Dordrecht
FunkTek (2021). Ordlista. Hämtat 2021-04-08 från: http://www.funktek.se/ordlista/ Grahn, P. & Ottosson, Å. (2010). Trädgårdsterapi: Alnarpsmetoden: att ta hjälp av naturen
vid stress och utmattning. Stockholm: Bonnier
Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measure to achive trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), s.105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hayden, J. (2013). Introduction to Health Behavior Theory (3rd edition). Burlington: Jones & Barlett Publishers
Hushållningssällskapet (2016). Grön Arena. Hämtat 2021-03-16 från: https://hushallningssallskapet.se/?projekten=gron-arena
21
Jessor, R. (2016). The Origins and Development of Problem Behavior Theory. The Collected Works of Richard Jessor. Switzerland: Springer International Publishin
Jorgenson, J. (1997). Therapeutic Use of Companion Animals in Health Care. Image: the
Journal of Nursing Scholarship. vol. 29. S. 249-254. doi: 10.1111/j.1547-5069.1997.tb00993.x
Kazak, A.E. (1987). Families with disabled children: Stress and social networks in three samples. J Abnorm Child Psychology. vol.15. s.137–146. doi:
10.1007/BF00916471
Koch, S.C., Caldwell, C., Fuchs, T. (2013). On body memory and embodied therapy. Body, Movement and Dance in Psychotherapy. vol.8 (2). s.82-94.
doi:10.1080/17432979.2013.775968
Kvale, S., Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lanning, B.A., Baier, M.E.M., Ivey-Hatz, J., Krenek, N., Tubbs, J.D. (2014). Effects of Equine Assisted Activities on Autism Spectrum Disorder. J Autism Dev Disord. vol. 44. s.1897–1907. doi: 10.1007/s10803-014-2062-5
Larsson, J. (2012). Vad händer i kroppen? Hämtat 2021-04-12 från: https://stress.se/vad-hander-i-kroppen/
Marcus, D. A. (2013). The Science Behind Animal Assisted Therapy. Current Pain and Headache Reports. vol.17 (4). s.1-7. doi:10.1007/s11916-013- 0322-2
Nutbeam, D., Harris, E., Wise, M. (2010). Theory in a nutshell. A practical guide to health promotion theories. McGraw-Hill.
Pryor, A., Townsend, M., Maller, C., Field, K. (2006) Health and well-being naturally: 'contact with nature' in health promotion for targeted individuals, communities and populations. Health Promotion Journal of Australia. Vol.17 s. 114-123. doi:
10.1071/HE06114
Reichman, N. E. (2008). Impact of Child Disability on the Family. Maternal and Child Health Journal. vol. 12(6). S.679-83. doi: 10.1007/s10995-007-0307-z
Socialstyrelsen (2017). Utmattningssyndrom. Hämtat 2021-04-12 från: https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546
Socialstyrelsen (2021). Internationella klassifikationer av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 2021. Hämtat 2021-04-15 från:
https://klassifikationer.socialstyrelsen.se/ICF
Ulrich, R.S., Simons, R.F., Losito, B.D., Fiorito, E., Miles, M.A., Zelson, M. (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environments. Journal of
Environmental Psychology. vol.11 (3). S.201-230. doi:10.1016/S0272-4944(05)80184-7.
22
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., Wramner, B. (2017). Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
Rydström, J. (2016). Cripteori: Var står den? Vart går den. Kvinder, køn og forskning, vol.25(4). s.49-54. doi:
Sveriges kommuner och regioner (2019). Kraftsamling för psykisk hälsa. Hämtat 2021-03-16 från:
https://skr.se/halsasjukvard/psykiskhalsa/kraftsamlingpsykiskhalsa.28676.html Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat
202-04-11 från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vårdguiden 1177. (2020). Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning. Hämtat 2021-04-12 från:
https://www.1177.se/vastra-gotaland/barn--gravid/vard-och-stod-for- barn/funktionsnedsattning-hos-barn/samhallsstod-till-barn-med-funktionsnedsattning/
Världshälsoorganisationen WHO (2021). About Health 2020. Hämtat 2021-04-12 från: https://www.euro.who.int/en/about-us/regional-director/regional-directors- emeritus/dr-zsuzsanna-jakab,-2010-2019/health-2020-the-european-policy-for-health-and-well-being/about-health-2020
1
BILAGA A: INFORMATIONSBREV
Information till dig som deltar i denna studie kring
upplevelsen av interaktion med lantbruksdjur och hur
detta påverkar hälsan.
Hej!
Jag heter Juliane och går sista terminen på Folkhälsovetenskapliga
programmet på Mälardalens högskola där kursen jag går nu innefattar
mitt examensarbete. Forskning visar att interaktion med djur eller att
vistas ute i naturen kan ha en påverkan på hälsan, vilket ligger till
grund till denna studie som mitt examensarbete bygger på -Hur
påverkas hälsan av interaktionen med lantbrusdjur hos föräldrar till
barn med funktionsvariation?
Varför kan just Du bidra till denna studie?
Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med
funktionsvariationer upplever interaktion med lantbruksdjur och hur detta
påverkar deras hälsa. Eftersom du har varit på Stall Humlebo med anledning av
ditt barn, så har du säkert varit i kontakt med gårdens djur och kan därmed
bidra med dina unika upplevelser. Det som ditt deltagande kan hjälpa med är
en djupare förståelse kring denna typ av upplevelser samt om studien visar på
om det finns några effekter på hälsan, kan framtida insatser utformas?
Hur går det till?
Dina upplevelser kommer du att kunna berätta om i en intervju som äger rum
på Stall Humlebo på överenskommen dag och tid, detta för att deltagandet ska
vara så enkelt som möjligt för dig. Intervjun kommer att ta ca 30 minuter där
du muntligt får svara på ett antal frågor som kommer att spelas in med
ljudupptagning.
2
Hur är hanteringen av personuppgifter?
Intervjun kommer att avidentifieras och du kommer inte att kunna identifieras
genom dina svar. Dina personuppgifter kommer att hanteras konfidentiellt och
ingen obehörig kommer att ha tillgång till dessa. All information kommer att
förvaras på lösenordskyddad dator och all information kommer att raderas
efter godkänd och avslutad kurs.
Att delta i denna studie är helt frivilligt och du får när som helst avbryta ditt
deltagande.
Resultat och publicering då?
Resultatet av denna studie kommer att publiceras i ett skriftligt examensarbete
som kommer att diskuteras vid en muntlig examination med handledare,
examinator samt opponenter. Studien kommer även efter godkännande
publiceras på DIVA (DIVA är en databas över godkända studentuppsatser och
går att hitta på: www.diva-portal.org ) för alla som är intresserade av ämnet.
Har du några frågor kring studien tveka inte att höra av dig till
mig eller min handledare, kontaktuppgifterna hittar du längst
ner på denna sida.
Ha en fin dag!
Student:
Juliane Hersén
Mälardalens högskola
jhn18013@student.mdh.se
Tel. 073-506 52 46
Handledare:
Camilla Eriksson
Avdelning för folkhälsovetenskap
camilla.eriksson@mdh.se
Tel. 021-107028
BILAGA B: INTERVJUGUIDE
Inledning:
Tack för att du vill delta i min studie till mitt examensarbete genom att dela med dig
av dina upplevelser av interaktionen med lantbruksdjuren på gården. Jag vill innan vi
börjar påminna om att ditt deltagande är helt frivilligt, känns det bra att börja?
Inledande frågor:
• Hur länge har du kommit hit/till gården?
• Kan du berätta lite om din upplevelse första gången du var här?
• Vilka av gårdens djur har du träffat och interagerat med?
• Har du några favoriter och varför är just det djurslaget en favorit?
Huvudfrågor (följdfrågor satta som punkt under):
• Hur brukar det se ut för dig innan du ska åka iväg till gården?
o Vilken sinnesstämning har du när du anländer här/på gården?
o Hur mår du då?
• När du är framme, när brukar du interagera med djuren?
o Har du några exempel på hur det kan se ut och vad du gör?
• Vad känner du när du interagerar med djuren, just då när du gör det?
o Tycker du att interaktionen påverkar dig i din sinnesstämning eller hälsa?
o Berätta gärna på vilket sätt, vad händer inom dig?
• Hur brukar du sedan må när du lämnar gården?
o Är det någon skillnad från när du kom?
o Varför tror du att det är så?
• Påverkar upplevelsen av interaktionen med djuren sedan hur din dag fortsätter?
o Berätta gärna mer/utveckla.
• Om du upplever någon skillnad på din hälsa/ditt mående efter att ha varit ute bland
djuren, berätta gärna lite om vad det är du upplever för skillnad och varför du tror att
det är så.
Avrundande fråga:
• Finns det något som du känner att du vill utveckla eller förtydliga eller som du
saknade att få prata om som du vill lägga till?
Avslutning:
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
