Undersökningar med seismik och magnetometer inom en sträcka av motorväg E6, delen Frillesås - Åskloster (Magnetometer and seismic refraction investigations in a 250-m-long section of highway E6 between Frillesås and Åskloster)

Nr 2500 1983

x ISSN 0347-6049

I National Rond 8: Traffic Research Institute 0 8-581 01 Linköping 0 SWeden

' Statens' Våg- Och'trafikinstitut (VTI) 0581 0-1 Linköping

' Undersökningarmed

seismik och magnetomeler

inom en sträcka av motor- . *

(gäg E 6, delen Frillesås- ,

Askloster. '

' * «

*

' * Uppföljning ochanalys.

Nr 250 0 1983

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road 8: Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping 0 Sweden

Undersökningar med

seismik och magnetometer

inom en sträcka av

motor-Yäg E 6, delen

Frillesås-Askloster.

Uppföljning och analys.

FÖRORD

Vid VTIs vägavdelning bedrivs kontinuerligt forsk-ning och utveckling av olika apparater och metoder för vägbyggnad. Detta FoU-arbete omfattar både grundforskning och tillämpad forskning. I den til-lämpade forskningen ställs ibland de genomförda undersökningarna och resultaten av dessa i relation till de faktiska förhållanden som framkommer, när ett undersökt område utbyggs. Det projekt som här redovisas ingår i den tillämpade forskningen. Seismiska undersökningsmetoder har sedan lång tid tillbaka använts för att få en uppfattning om

jord-artsförhållanden, grundvatten och berggrund på en

plats eller ett område där någon byggnation skall utföras. Seismiska mätningar ger dock inga exakta bedömningar av grundförhållandena. Undersökningarna

måste därför kompletteras med sonderingar,

borr-ningar, provgropsgrävningar m m. Seismiska metoder är emellertid utmärkta hjälpmedel för att snabbt få en översiktlig bedömning av geologiska

förhål-landen.

Hans G Johansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1. 2. INLEDNING SYFTE

TOPOGRAFI OCH GEOLOGI

Vägetapp Frillesås - Åskloster

Delsträcka 66/850 - 67/100

4.

UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

4.1 Sonderingar och andra grundundersökningar 4.2 Seismiska metoder

4.2.1 Allmänt om utförande av seismiska refrak-tionsmätningar och utvärdering av dessa 4.2.2 Undersökningar med lZ-kanalsseismik 4.2.3 Utvärdering och tolkning av mätvärden 4.2.4 Undersökningar med l-kanalsseismik 4.2.5 Utvärdering och tolkning av mätvärden 4.3 Magnetometerundersökning

4.3.1 Utvärdering

5. JÄMFÖRELSER MELLAN RESULTATEN FRÅN

OLIKA MÄTMETODER

UPPFÖLJNING AV SCHAKTARBETEN . Jordarter

. Grundvatten . Berggrund

7.

JÄMFÖRELSER MELLAN

UNDERSÖKNINGS-RESULTAT OCH FAKTISKA FÖRHÅLLANDEN

Profil V 20 . Profil H 20 8. SLUTSATSER LITTERATUR Tabell VTI RAPPORT 250 Sid IV 11 11 14 15 16 18 22 26 27 28 28 30 31 34

Undersökningar med seismik och magnetometer inom delsträcka av motorväg E6, delen Frillesås-Åskloster. Uppföljning och analys

av Hans G Johansson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

I samband med projekteringen av nya motorvägen E6

delen Frillesås-Åskloster utfördes på konsultativ

basis bl a mätningar med lZ-kanalsseismik. Inom en delsträcka omedelbart norr om Viskan där 12-kanalsseismiken använts har VTI genomfört under-sökningar med l-kanalsseismik och magnetometer. Undersökningarna syftade till att jämföra resul-taten från de olika mätningarna och att ställa dessa resultat i relation till de verkliga geolo-giska förhållandena såsom de visade sig vid schakt-ningen av delsträckan.

Geologin inom delsträckan uppvisar en för västkust-området ganska typisk uppbyggnad. Kalspolade häll-ribbor i öst-väst omges av mycket djupa, huvudsak-ligen lerfyllda dalgångar. I anslutning till berg-ribborna kan grundare sänkor vara utfyllda med svallsediment (grus-sand) på lera, som ställvis vilar på morän. Berggrunden består av gnejs, vilken flerstädes har en mer eller mindre kuperad yta.

Denna är ibland betingad av de svagt lutande, paral-lella skiffrighetsplanen. Amfibolitzoner och ställ-vis leromvandlat berg finns också i berggrunden. Vid jämförelsen mellan resultaten av de seismiska mätningarna framgår inga större skillnader vad beträffar jordartsförhållandena. Grundvattennivån varierar något i undersökningarna, vilket främst

II

beror på två olika tidpunkter för mätningarna. Den tolkade berggrundsytans form och läge samt berggrun-dens tektonik skiljer sig något mellan mätningarna. Från de hammarseismiska undersökningarna har tolkats en småkuperad yta rik på svaghetszoner. lZ-kanals-seismiken gav visserligen en storskalig kuperad yta men samtidigt två distinkta svaghetszoner (krosszoner). Av magnetometerundersökningarna dras samma slutsats men även mindre svaghetszoner har framkommit i den undersökningen.

Den verkliga bilden av geologin inom delsträckan såsom den framkom vid urgrävningen visar några av tolkningsproblemen inom seismiken. Seismiska gång-hastigheter omkring 800-900 m/s i ett 2:a jordlager kan vara allt från sediment i en snabbt växlande lagerföljd till morän. I detta fall var jordarten en grovlera med växlande frekvens och mäktighet av moskikt i både vertikal och horisontell riktning. Från seismiska gånghastigheter är det mycket svårt att rätt tolka jordarternas kornstorlekssammansätt-ning under en grundvattenyta. Inom den undersökta delsträckan har förekomst av morän exempelvis i lä av uppstickande små bergplintar överskattats. Vatten-mättade finkorniga sediment, främst grovlera, före-kommer i stället direkt på underliggande berg.

Gång-hastigheten på grovleran varierar mellan 1200 m/s

och 1700 m/s. Det stora intervallet kan måhända förklaras av den variation i mäktighet och frekvens

som moskikten har i leran.

Tolkningarna av resultaten från de seismiska under-sökningarna har givit en lägre berggrundsyta än den faktiska. Tolkade svaghetszoner har överdimen-sionerats. I verkligheten är gnejsberggrunden inom

III

delsträckan kuperad och de parallella skiffrighets-planen ger berget en påtaglig trappstegsform.

Generellt sett har tolkningen av olika mätningar givit en relativt likartad bild av geologin inom delsträckan. De skillnader som redovisas ger ingen anledning att prioritera den ena metoden före den andra. Beroende på ett undersökningsområdes storlek, terrängförhållanden och geologiska uppbyggnad kan den ena eller den andra mätmetoden vara att föredra. För en noggrann bedömning av grundförhållandena

måste emellertid de geofysiska undersökningarna

alltid kompletteras med sondering, borrning och prov-tagning.

IV

Magnetometer and seismic refraction investigations

in a 250-m-long section of highway E6 between Frillesås

and Åskloster

by Hans G Johansson

National Swedish Road and Traffic Research Institute 3-581 01 LINKOPING Sweden

SUMMARY

During the designing of highway E6 between Frillesås and Åskloster along the Swedish west coast a seismic refraction investigation was made by use of a

12-channel seismograph. In order to compare the results

from this investigation a short section with

complicated geology was also investigated by use of a l-channel seismograph and a magnetometer. The interpretations of the soil and bedrock conditions were there compared with the reality from the

excava-tion of the secexcava-tion.

The geology of the Swedish west coast may be roughly described as high hills of gneiss surrounded by deep valleys filled with clay. The investigated section is a picture of that geology in miniature. However, above

the clay wave-washed sediments have been deposited.

The foliated gneiss is parallel layered with a stepped morphology.

The various methods have not given any great

differences in the interpretations of the soils,

groundwater and bedrock. However, the investigations of the lZ-channel seismograph and the magnetometer

pointed out two major fracture zones in the

under-lying bedrock but none of them existed. A lot of very thin fractures were exposed in the excavation of the section. These were also interpreted from the results

of investigations using the l-channel seismograph. However, this method pointed out a deeper bedrock surface than the two other methods as well as in the reality.

The investigations have shown that it is difficult to interpret the grain size distribution of the soils

below the groundwater-level. The till has been

over-estimated in the section. Coarse clay is dominating and it is deposited directly on the bedrock. Only small deposits of clayey till in lee-side positions

of the bedrock have been observed.

The conclusion is that the methods used must be supplemented by sounding, drilling and sampling.

Seismic refraction measurements and magnetometer

investigations may never replace these geotechnical investigations.

1. INLEDNING

För utbyggnaden av motorväg E6 från Göteborg till Malmö, delen Frillesås-Åskloster, svarar Statens vägverks västra byggnadsdistrikt. Arbetet påbörjades

1979 och utfördes på entreprenad av ABV och SCG.

Sträckan öppnades för trafik i december 1981.

Omedelbart norr om Viskan inom delsträckan

66/850-67/100 (figur 1) har undersökningar utförts för att testa olika geofysiska metoders tillförlitlighet vid jämförelse med de faktiska uppgifter som framkom vid utbyggnaden.

STOCKEN

ÅSKLOSTER SUNNVÄRA KÄLLSTORP STRÅVALLA HULEGÃRDEN FRILLESÅS

N 571. N 575 ELS76 N 594 N 577 N 578 N 595 N_580 N 5%] W581 N 597 N 582 N 5381. | .50 ! I _| ? . N598 | *50 vzf Å. '

_45

.. _{\ Å}

'

_M

' - e -

\ Af <&J'§'N\ I_?V -\_?R V_

.z

_{A /F * " /}1 AJ

w

\ i_v I 0 2\ _ ri TUNNEL,Q 1 4/4 1 x ;ms4; 3 11 4_ . :11%.:H* 12 ' 0 I V k ' V . ' T\ I Å, Ti / *vil I I I I T I I I I I I I 65km 70km 75km X ,2/ FR|LLESÃS

Figur 1. Längsprofil och plankarta, E6, delen

Frillesås - Åskloster

Vid projektering av vägen utförde VfN slagsonderingar

kompletterade med provgropar. Resultaten från

under-sökningarna av nämnda delsträcka har ställts till förfogande genom vänligt tillmötesgående av

Tore Alvarsson, VfN. Resultaten från undersökningarna med lZ-kanalsseismik har även erhållits från VfN.

Undersökningar med l-kanalsseismik (Hammarseismik,

typ Bison 157OB) har utförts av Hans Palm (Inst för

Fasta jordens fysik, Uppsala Univ). Palm biträddes

av Kent Enkell och Torbjörn Jacobson, VTI. Enkell

och Jakobson stod även för undersökningarna med

magnetometer. Resultaten från de magnetiska undersök-ningarna har bearbetats och tolkats av Håkan Thorén

(Statens Vägverk). Utvärderingen av mätningarna med hammarseismik har gjorts av Palm. Författaren har gjort den geologiska tolkningen från de seismiska undersökningarna.

Undersökningarna har bekostats av VV Cf inom projektet "Metodik för bergundersökningar" (H Thorén) samt av VTI inom FoU-projektet "Apparat- och metodutveckling"

inom geologin, speciellt jordarter.

Liknande undersökningar har utförts tidigare. I same band med projektering av Sydvattentunneln fick tre företag i uppgift att oberoende av varandra utföra seismiska mätningar på en 1100 m lång teststräcka

(Stanfors - Alestam 1975). Mätningarna gällde i

första hand kartläggning av bergnivå, bergkvalitet och berggrundsdeformationer.

I en annan undersökning användes refraktionsseismik för metodstudier och tillämpning i vägprojektering

(Statens Vägverk 1976).

2. SYFTE

Många undersökningsmetoder finns för att bedöma jordarters sammansättning, jorddjup, grundvatten, berggrund och berggrundsdeformationer (tektonik). Seismiska mätningar och magnetometerundersökningar

ingår bland de översiktliga metoderna. Syftet med detta projekt var

- att jämföra resultaten från seismiska mätningar och magnetometerundersökningar,

- att jämföra tolkningarna av mätresultaten med det verkliga förhållandet i ett område med en varierad geologisk uppbyggnad,

- att försöka bedöma utnyttjandegraden av metoderna vid framtida vägprojektering.

3. TOPOGRAFI OCH GEOLOGI

3.1 Vägetapp Frillesås - Åskloster

Den 12 km långa utbyggnadsetappen går genom kraftigt kuperad terräng. Motorvägen skär nästan vinkelrätt öst-västliga bergribbor och dalgångar. Bergen är markanta med branta nord- och sydsluttningar. Dalgångarna är flacka och skarpt avgränsade mot bergen. Viskan rinner 'fram i en av de bredare dalgångarna.

Bergen är i allmänhet kala. Fläckvis täcks de av tunn morän. Utmed branterna förekommer vanligtvis grova sediment (svallsediment). Dalgångarna utfylls i huvud-sak av mycket mäktig lera (se Bergdahl m fl 1982).

3.2 Delsträcka 66/850-67/100

Det undersökta området utgörs som nämnts av en del-sträcka belägen omedelbart norr om Viskan. Från

O-nivån i Viskan stiger terrängen norrut inom 0,5 km avstånd till ett berg med nivån ungefär 50 m ö h. Det branta berget består huvudsakligen av gnejs (figur 2). Amfibolitzoner förekommer parallellt med gnejsens

förskiffringsplan. Gnejsen stupar svagt mot norr. Motorvägen korsar i dag berget genom två parallella

tunnlar med ca 250 m längd.

Delsträckan är belägen omedelbart utanför tunnlarnas södra öppning. Där korsar vägen en ganska smal, svagt

skålformad platå. Denna var fylld med svallsediment

ovanpå finkorniga sediment. I den smala sänkan stack små hällar upp här och var. De små hällarna indikerade en kuperad berggrundsyta.

'&

\ .

?§95 's A :

Figur 2. Bergbranten vid km 67/100 och den vågformiga gnejsens yta

4. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

I februari 1976 undersökte VfN områdets jordarter med avseende på bl a användbarhet och schaktbarhet. För bestämning av bergfritt djup hade slagsondering

tidigare utförts. Vid undersökningarna av jordarts-förhållandena grävdes sex provgropar. Jordproverna

analyserades på Vägverkets laboratorium i Varberg.

Vid projekteringen av motorvägsetappen år 1977 under-söktes vissa sträckor med lZ-kanalers seismisk ut-rustning. Undersökningarna låg till grund för bl a bestämning av det exakta tunnelläget (s 4). Något senare undersöktes delsträckan 66/850-67/100 med l-kanalsseismik. Inom samma sträcka utfördes sam-tidigt magnetiska mätningar av den jordtäckta berg-grunden. Därvid användes en protonmagnetometer.

Under 1980 och 1981 genomfördes utbyggnaden av motor-vägsetappen. Urgrävningen av den undersökta

del-sträckan har följts under denna tid. Platsen har be-sökts vid flera olika tidpunkter för att säkerställa uppgifter om jordarter, lagerföljd, grundvatten,

jorddjup, berggrund, tektonik, mm. Dessutom har genom

tillmötesgående av motorvägskonsortiet Viskan (ABV/SCG)

sektioneringsprotokollen från avvägningarna av bl a den framgrävda berggrundsytan ställts till författarens förfogande.

Bearbetning, tolkning och redovisning av de seismiska och magnetiska undersökningarna utfördes direkt efter mätningarna. Skälet till detta var att profilerna med den tolkade geologin skulle vara helt klara innan schaktning och urgrävning av sektionen startade. Den del av följande text som behandlar själva mätningarna och utvärderingarna tillkomunder hösten 1979. Upp-följningen av schaktarbetena och urgrävningarna har sammanställts under utbyggnadstiden. Jämförelsen

mellan resultaten från mätningarna och det faktiska geologiska förhållandet har tillkommit efter bygg-naden av vägetappen.

4.1 Sonderingar och andra grundundersökningar Slagsonderingarna inom delsträckan indikerade en

ganska kuperad berggrundsyta (figur 3). Sonderingspunk-terna är något förskjutna i förhållande till de längd-profiler som redovisas för de seismiska mätningarna

(se nedan).

66/ 800 667900 677000 67/100

Figur 3. Redovisning av sonderingar och provtagningar utförda av VfN

Delsträckan är huvudsakligen jordtäckt. De av VfN utförda grundundersökningarna redovisas i figur 3. Svallsediment, främst sand, täcker finkorniga sortera-de jordarter. Dessa domineras av moig (siltig) lera. Vid provtagningstillfället observerades påtaglig'

sulfidfläckighet hos leran (jfr s 24). Lerans

mäktig-het varierade mellan 4 och 6 m. Under leran förekom fläckvis sandig och moig morän med växlande mäktighet. I direkt kontakt med bergsbranten, ungefär vid

km 67/080, påträffades ca 1 m moränlera på 2 m sandig,

moig morän (jfr s 25).

Få block grävdes upp i provgroparna. Vatten trängde fram l-l,5 m under markytan. Den moiga lerans natur-liga vattenhalt var 20-30 %. Leran och moränen bedöm-des av VfN som känsliga för ytterligare

vattenpåver-kan, och om schaktning skulle ske under ogynnsamma

väderleksförhållanden kunde jordarterna bli "såpiga". Materialet rekommenderades att användas i tryckbankar och som utfyllnad i svackor utanför vägområdet.

4.2 Seismiska metoder

De seismiska undersökningarna har utförts med 12-kanalers och l-kanals seismisk utrustning. I båda undersökningarna har profilerna lagts utmed den projekterade vägens vänster- respektive högersida

(V20 respektive H20). Inga tvärprofiler har mätts. I figurerna redovisade seismiska gånghastigheter ut-gör ett representativt urval av erhållna hastigheter.

4.2.1 Allmänt om utförande av seismiska

refrak-tionsmätningar och utvärdering av dessa Seismiska undersökningar utförs i regel för att man skall få ett ungefärligt begrepp om jordarts- och berggrundsförhållanden inom ett område. Seismiska

vågor kan alstras antingen med sprängskott eller med slag av en slägga på en metallplatta. Vågornas fortplantning kan sedan registreras med en eller flera mottagare (geofoner) längs profillinjen. "Vid seismiska refraktionsundersökningar över lösa jord-lager sker utvärderingen huvudsakligen med hjälp av löptidsanalys. Härvid utnyttjas så gott som

ute-slutande endast de första insatserna, d v 3 tiderna

för de första vågornas ankomst, i varje seismogram. De modeller man räknar med är oftast lateralt homo-gena modeller med plana, lutande eller horisontella skikt. De uppmätta löptiderna anpassas därvid till räta linjer vars inverterade värden på lutnings-koefficienterna ger de apparenta seismiska hastig-heterna i lagerföljden" (Palm 1980).

Omformningen och tolkningen av de seismiska hastig-heterna kan vara komplicerade. Tolkningen bygger till viss del på den geologiska kunskapen och erfarenheten av ett undersökt område. Det går att särskilja t ex gro-va, sorterade jordarter (sediment) och osorterade

jord-arter (morän) när dessa är belägna över

grundvatten-ytan. Däremot ökar svårighetsgraden när jordarterna, trots olika sorteringsgrad, är belägna under grund-vattenytan. En vattenmättad morän eller en vatten-mättad, sorterad jordart med grov kornstorlekssamman-sättning kan ha samma seismiska hastigheter.

Jordarterna i Sverige uppvisar i allmänhet en stor variationsrikedom både vad gäller kornstorlekssamman-sättning och lagerföljd. Det är mer regel än undantag att lagerföljder innehåller spridda block och stenar, inhomogeniteter i form av mer eller mindre brant stu-pande skikt, linser och sliror med annan kornstorleks-sammansättning än omgivande jordarter m m. Sådana förhål-landen medför komplicerad fortplantning av de seismiska vågorna och spridning hos de uppmätta löptiderna.

En kuperad berggrundsyta eller ett underliggande berg rikt på svaghetszoner innebär i regel stora tolknings-problem vid seismiska undersökningar (se nedan). Många små eller smala svaghetszoner kan tolkas som en större eller bredare krosszon. Uppstickande, branta bergs-toppar kan ofta inte urskiljas från zoner med låga hastigheter nära markytan.

"Förbättrade registreringsmöjligheter har emellertid medfört avsevärt större möjligheter till ett mer ingå-ende studium av seismogrammen. Analog och digital data-behandling möjliggör en mer omfattande analys av hela seismogrambilden varvid även senare insatser kan ut-nyttjas. Dessa senare insatser kan vara direkta, refrakterade eller reflekterade vågor. Genom att ta till vara dessa olika vågors löptider kan säkrare tolkningar erhållas" (Palm 1980).

4.2.2 Undersökningar med lZ-kanalsseismik

Seismiska mätningar med lZ-kanalsutrustning utfördes av firma Seismiska jord- och bergundersökningar på uppdrag av VfN. De uppmätta profilerna följde väg-linjen, d v 3 i stort sett vinkelrätta mot bergribbans längdriktning (s 3). Geofonavståndet var 7,5 m.

4.2.3 Utvärdering och tolkning av mätvärden Tre hastighetsintervall har uppmätts (figur 4 och 5). Det 1:a lagret med hastigheten 500 m/s tolkas som en sorterad jordart belägen över grundvattenytan. Jord-artens verkliga kornstorlekssammansättning kan inte

bestämmas enbart av den seismiska hastigheten,

efter-som den indikerar sediment alltifrån silt till grus. De grävda provgroparna visade att hastigheten mot-svarades av grusig sand (s 7).

10 V20 rn.ö.h 87,5 877,5 9025 9275 952,5 977,5 007,5 027,5 052.5 077,5 097,5 +35' '1 -' ,00 +30 ' ;7 mls

-_<.1_. ||'0_n. ._{9. :}. _.g __{. .}. . .0 ..-'3500 ny!

är* - x . \ :'0 ä 1 5200 "1/5 5300 m/s _. 4.' 90° 7"/5 3._ / ' 5 äs +20 ;Iz/I -' e / 3600 m/s 'ILOOm/s +15" \ -_..vc'j F72: 'I :IH \' \ I \ \ 31.00 m/s I I I I 66/850 65/900 66/950 67/000 67/0 50 67/100

Figur 4. Redovisning av undersökning med

12-kanalsseismik, profil V20 H20 690,0 915,0 937, 5 967,5 99 2,5 017,5 01.25 067, 5 091.5 112.5 + 34-/_ 3800m/5 30 *- _. -c.. SAOO m/s 4' . 3500 m/s 51000 m/s +25 7 500m/s ./4 _/ _/ \,__./ 0 20 -- _ 14.00m/s 0;: ' .'

134

/ / \ ._ _. 3600m/s 5000 m/s 1._ ...__ 5300 m/s vi? \--..-/ -_{/\ ;I /\..} \ / /\ v \/I +15 " A 3700 mls/ _ i i : : 66/850 66/900 66/950 67/000 67/050 67/100

Figur 5. RedOvisning av undersökning med 12-kanalsseismik, profil H20

11

Det 2:a hastighetslagret har gånghastigheten 1400 m/s. Skillnaden mellan denna och föregående hastighet be-tingas av grundvatten. Bestämningen av jordarten i det andra lagret kan ej göras entydig. Jordarten kan an-tingen vara ett sorterat finkornigt sediment eller en morän. Med kännedom om jordarterna i provgroparna be-döms hastighetslagret bestå av siltig lera, vilket do-minerar lagerföljden (s 7). De provtagna moränerna med

varierande kornstorlekssammansättning (s 7) kan ej

ur-skiljas i de seismiska hastighetsdiagrammen. Hastig-heterna nära 5000 m/s och däröver härrör från ett fast urbergsunderlag. I profilernas lågpunkter Och utmed den nästan vertikala bergsbranten vid km 67/100 har lägre gångtider uppmätts. De varierar mellan 3400 och 3800 m/s och tolkas som zoner med sprickrikt och svagt berg. De kan även indikera en brant lutning hos bergytan.

Hastigheten 2500 m/s vid km 67/100 i profil V 20 (fi-gur 4) är antingen en tunn moränbädd i lä av

bergbran-ten eller en kraftig lutning av berget. Det sistnämnda är troligast med tanke på bergets generella ytform. 4.2.4 Undersökningar med l-kanalsseismik

Delsträckan har även undersökts med en l-kanals Hammar-seismograf typ Bison 1570 B. Som energikälla användes en slägga, vilken slogs mot en metallplatta på marken. Slagpunkten flyttades l-2 m mellan varje registrering

(upp till max.-avstånd 30-50 m), varefter geofonen flyttades till senaste slagpunkt. Registreringen gjor-des i båda riktningarna från alla geofonpunkter.

4.2.5 Utvärdering och tolkning av mätvärden

Resultaten av undersökningarna med Hammarseismik fram-går av figurerna 6 och 7. I dessa anges ett representa-tivt urval av beräknade gånghastigheter.

d-+25 *' +20 " +15 *-12 V20

BLSm/s

/ / l / 350m s / \ / 810 m/s / \\ / .-\ / \ / \ 810 m/s /. \ /1 i' \\\ I \,NK\ | | ääOéOm/s \ 31.5 '\ LM/á' \ 370 m/s "1/5 / I;\\\ ,6:1 \ /-4 ,in Z110m/sj/\ \ / /3 ,C/'z 7* \\ //\ \\_{\\ '\ -"'} / - /\:\7T_|/\,,\\\,\// \T /\\J\-//\/\/_{7,!);\,//// _} \ 750m/Sl:I:\//l/\ \ /Xr 177/ \ 1350m/s _j//\/\LJ \\ IIS 17:/ \\ /3/f?? 7 \\ H U 1 a ll3200 m/s > /\ l/\ /\ \ / // \ 21.50 m/s :mf/g r-J/ 55/2350 ur 6. Redovisning av undersökning seismik, profil V20 I | T 1 66/ 900 255/950 67/000 67/050 67/100 med l-kanals-m.ö.h H 35"* _ 30_ 25 -l

- « '

1

\ . 375 m/s / l \\\^_{\ \} 355 m/s _{370 m/s V} /I I_I \ l\_ _ _ _..- - Il \\ \._,./_ / I \ 1250 m/s I 20- \\ I; -\\ 131.0 m/s I \ 0 1/5 11.50 m/s I \\ /'*\ I \\ rö//H_ // \\ |l \ ,.,4 I ;W / \,\ a l \\ 4\,',ÃI ^ ' \ \\ / L620mls hip/;RA3510mls/ \ -ø _ ,J // A- A/ |\-/ ,le\ _.\^_/l O\1/\// \\/ z / / \__/ 5,3 KM. - ' \\ \ N /9 3260 mls\\\ \\\\\ /\*-'_. C1/ / \' I I,\ \/ / / '5"' /\f/IV\-"\l, \,l / r _. /ç' \3190m/s , . \/ */// \/ I I I I 66/850 66/900 (ss/950 67/000 syoso 57/100

Figur 7. Redovisning av undersökning med l-kanals seismik, profil H20

13

Det översta lagret har hastigheterna 345-375 m/s. Detta ytlager har påverkats av svallning (se nedan) och olika markfysikaliska processer. Jordarter i ytlager med så låga hastigheter kan generellt sett

inte bestämmas (jfr s 8). Vägsektionens läge under

nivån för högsta kustlinjen (HK) innebär dock, att

svallsediment bör finnas i ytlagren (s 3).

Övergången från det 1:a hastighetslagret till det 2:a

lagret betingas av grundvattenytan. Denna tolkning är dock tveksam mellan bergklacken i km 67/000 och branten vid km 67/100 i profil V 20 (figur 6). Den förhållandevis låga hastigheten 810 m/s i 2:a lagret anger inte en vattenmättad jordart. Denna kan tolkas som någon fortsättning av det svallade ytlagret. Detta övergår i ett underliggande, annat sediment utan att någon distinkt gräns mellan dem har regist-rerats i den seismiska mätningen. Det 2:a jordlagret kan även vara en morän med finkornig kanske t o m lerig kornstorlekssammansättning. Den är i så fall lokal, eftersom moräntypen vanligtvis inte förekommer

inom denna del av Västkusten.

Undersökningarna med Hammarseismik har i övriga delar av profilerna givit ungefär samma beräknade genomsnittsvärde, på det 2:a hastighetslagret, 1400 m/s, som redovisats för lZ-kanalsseismiken

(s 11). Två undantag finns emellertid i profil V 20

(figur 6). Vid km 66/950 har mätvärdet 750 m/s erhållits. Såsom enkelvärde i ett av högre hastig-heter dominerat jordlager har det ringa betydelse men kan ändå indikera ett något mäktigare lager av svallsediment i direkt anslutning till den upp-stickande bergplinten.

14

2100 m/s är ett enkelvärde mellan km 67/000 och

67/050. Värdet har erhållits inom den djupa delen av sänkan och det är inte omöjligt, att det motsvaras av en vattenmättad hårt packad morän. Den ställvis svaga och sönderspruckna gnejsberggrunden kan ha givit upphov till en morän med lerig sammansättning och hård sammanpressning (jfr ovan). I sådant fall avlagrades moränen av landisen i lä av den öst-väst-liga bergribban.

Gånghastigheten 2450 m/s ungefär vid km 66/900 kan också vara morän. Flera mätvärden inom sänkan når

emellertid över 3000 m/s. Det är därför sannolikt, att

värdet 2450 m/s indikerar en oregelbunden berggrundsyta med sprickor. Ett svagt berg med talrika skiffrighets-zoner och en vågformig yta tolkas av gånghastigheterna 3000-3500 m/s. Den blottlagda berggrunden i området har också tydliga deformationszoner och ställvis sprickor fyllda med lerigt material. Gnejsen har därmed en på-taglig "lagring". Berggrundsytan, som tolkats vågformig i profilerna (figur 6 och 7), gör ej anspråk på att vara korrekt i detalj. Den belyser i stället problemet att fastlägga en helt korrekt bild av bergets ytform i ett område med komplicerad berggrundstektonik.

De seismiska hastigheterna över 4000 m/s anger ett fast och "friskt" berg. Några svaghetszoner har ej tolkats

inom de sektioner där dessa hastigheter uppmätts. 4.3 Magnetometerundersökning

Den magnetiska mätningen utfördes med en protonmagne-tometer. Delsträckan mättes i rutnät om 5x5 m och det totalmagnetiska fältet registrerades inom 50 m bredd. Uppmätta värden är korrigerade efter tidsmässiga

variationer.

VTI RAPPORT 250 Figur 8.

magnetometer

Redovisning av undersökning med

CD(D "1 to D. D (D (D D

.g

ås

l T

/

./ Mindre tydligspñckzon

Tydlig sprickzon Z Jorddjup 6-9m

%

-u-r -s S

.\\

Lutande)torre svaghetszon

I 5 [T 00 'I

§§§.

Å

'W

I BZ/b

.i

l

00 00 00 00 0. . »M en m o \\\ WM §§§ \ *I \\' M;0 .:' §" .M ' j uo wêåêw

\M

m&

x§@

W&

%&

_\\\'\\°-°a-°ê.

°.9, 0:s* o

\M

NM

\

§§\

//

4 -. .\ '\ |\ Q\ v; d\ \

QQ

M®®

\\\\\"o\\\ n\v'o '3°:' 0'o , \\\ ,, v,s ,o, o,o .ws \\ 0'0o m v wn ow°ç: o°

00 05 2! 0 o 0. ' .6 9 ' i \\\ \ §§M Y: \ \\\

MED FUÄLP AN BORRNHüGAR OCH SEEMMK

TOLKNING AV SPRICKZONER E6 ÃSKLOSTER-FRlLLESÃS lZ-kanalsseismiken samt sonderingarna (s 6).

tiska värden kompletterade med uppgifterna från

visas en kartbild sammanställd från avlästa

magne-anomalier i underliggande berggrund I figur 8 redo-Den magnetiska undersökningen ger utslag för olika 4.3.1 Utvärdering.

16

Två större svaghetszoner framträder i kartbilden

och dessa tyder på brantstående sprickzoner, vilka

sammanfaller med tidigare angivna riktningar (s ll). Flera tydliga och mindre tydliga sprickzoner med varierande riktningar har också konstaterats. På grund av anomalier av storleksordningen 100 Y är den magnetiska bilden av sprickzonerna ställvis dold. I likhet med utvärderingen av de seismiska resultaten är tolkningen av magnetometerundersökningarna mycket generell och schematisk. De relativt stora jorddjupep och förekomsten av amfibolitzoner i gnejsen försvårar tolkningen.

5. JÄMFÖRELSER MELLAN RESULTATEN FRÅN OLIKA MÄTMETODER

Undersökningarna med lZ-kanalers och l-kanals seismisk utrustning har generellt sett givit likartad bedömning av geologin (figur 4-5 och 6-7). Gånghastigheten i det översta lagret, 500 m/s respektive 345-370 m/s, utpekar

endast ett lager påverkat av markprocesserna.

Språnget i gånghastigheter från det 1:a lagret till

det 2:a lagret (1200-1500 m/s) betingas otvetydigt av

grundvattenytan. Det är svårbedömt om den relativt lå-ga hastighetshöjningen vid km 67/000-67/100 (figur 6) återspeglar en grundvattennivå (s 13). Provgropsgräv-ningen (s 700) anger emellertid grundvatten ungefär vid den nivån. Varierande tidpunkter för både mät-ningarna och provgropsgrävningen har sannolikt haft betydelse i sammanhanget.

De små skillnaderna i övrigt mellan angivna grund-vattenytor i profilerna saknar praktisk betydelse och

17

kan bero på grundvattnets fluktuation från en tidpunkt

till en annan.

Tolkningen av gånghastigheterna från Hammarseismiken har givit något mera morän än vad som kunnat urskiljas

från lZ-kanalsseismiken.

Det tolkade bergets ytformer och deformationszoner skiljer sig en del i de seismiska undersökningarna. I bedömningen av de Hammarseismiska undersökningarna i den västra profilen (figur 6) antas den lägsta punkten vara något förskjuten mot söder i förhållande till

motsvarande punkt i lZ-kanalsseismiken (figur 4). I

figur 7 finns en tydlig bergribba vid km 67/050. Berg-ribbans krön ligger mycket nära markytan. Observationen finns ej i lZ-kanalsseismiken (figur 5), vilket kan be-ro på att denna registrering ej erhållits på grund av det långa geofonavståndet.

Tolkningen av berggrunden är emellertid svår att göra beroende på generellt låga hastigheter i profilerna. Detta är särskilt markant i utvärderingen av l-kanals seismiken. Mycket tyder dock på att berget är rikt på svaghetszoner. Dessutom indikerar den blottade gnejs-berggrunden i omgivningen en småkuperad berggrundsyta även i väglinjen. Resultaten från de Hammarseismiska undersökningarna pekar på detta. Betydligt flera men mindre svaghetszoner i berget än vad som framgår av lZ-kanalsseismiken förekommer troligtvis. Självklart återger inte bergprofilen i figur 6 och 7 någon exakt berggrundsyta. Utvärderingen av lutande gränsytor mätta från två håll anger dock tydliga stupningar och en orolig berggrundsyta. Det vågformiga utseendet kan i verkligheten vara mer eller mindre distinkt.

Svaghetszonernas omfattning och storlek i det jord-täckta berget kan således inte urskiljas i detalj.

l8

Resultatet av de magnetiska mätningarna (figur 8) överensstämmer väl med läget för de svaghetszoner som identifierats i lZ-kanalsseismiken (figur 4-5). Likaledes pekar de magnetiska mätningarna på ett kvalitativt sett dåligt berg med flera sprickzoner, vilket även framgår av l-kanalsseismiken (se ovan). Sammantaget och i ett större perspektiv ger jämförel-sen mellan de olika mätresultaten relativt god

överensstämmelse.

6. UPPFÖLJNING AV SCHAKTARBETEN

Under arbetet med urgrävning av den undersökta del-sträckan har en noggrann uppföljning genomförts

(figur 9).

?T

un

ne

l

67/140

67 100

67Åmo

67/060

Figur 9. Delsträckan under urgrävningenr Foto mot höger sida av vägen

19

Vid olika tillfällen under 1980-1981 (figur 10-14) besöktes vägbygget, varvid jordarter, grundvatten och berggrund observerades. Provtagning och avväg-ning utfördes samtidigt. Proverna har analyserats med avseende på kornstorlekssammansättning, vatten-halt, plasticitetstal, m m. Den exakta nivån för berggrundens yta har upprättas på basis av sektio-neringsprotokollen.

67/020

67/000

66/980 (ss/960 6%40 66/920

No

anCM Ho. Umwmnnmowm: som sOHH www: xä mm\mmo. mencmnw Homo I ,/ /äá /Xâ //x/x

mMmcn HH. Umwmnnmoxm: Bon bean mmm: wa mm\mpo. Zmu Hmmo

21

Figur 12. Delsträckan mot norr från km 66/850. Augusti 1980

Figur 13. Se figur 12. November 1980

22

Figur 14. Färdig väg med de sodra tunnelmynningarna.

November 1981

6.1 Jordarter

Jordarterna inom delsträckan utgörs av ett O,5-l,5 m mäktigt ytlager av svallsediment (figur 15 och 16). Detta består huvudsakligen av sand (prov 4 i tabell 5 35). Skikt med grus förekommer flerstädes i

svall-sedimentet (figur 17). Ställvis och främst i direkt

anslutning till bergsbranterna är svallsedimentet mycket grovt, stenigt grus.

23 möh V +35 ' *1 +30 +25 w

Sand med grusskikt

*20' E

Grovl'era

+15 " _

-66/850 ses/900 66/ 950 67/ 000 67/ 050 67/100

Figur 15. Den verkliga jordartsfördelningen och berggrundsytan i profil V20 H20 m.ö.h. 035 _ i| +30-'-_ 025-- A -BETECKNINGAR Sand med grusskikt :fr-f Grovmo med lerskikt

020 - _{ä Grovlero} E %___ _ . - Lerig morän _ = g 015-- "' -66/ 850 6 6/900 6 6/950 67/ 000 67/050 67/ 100

Figur 16. Den verkliga jordartsfördelningen och berggrundsytan i profil H20

24

Figur 17. Svallsand med grusskikt överlagrande grovlera

Under det svallade ytlagret följer grå, finkorniga

sediment, grovlera och lerig mo (se exempel i

tabell 3 35). Resultaten i tabellen har erhållits

genom analys av generalprov. I praktiken består lager-följden av lera med skikt av mo och mjäla. Skiktens mäktighet varierar från några mm till någon dm. De mäktigaste skikten förekommer främst i sänkan vid 67/050 i profil V 20 (figur 15). Sulfidbandning är vanlig i leran. Ett fåtal spridda block observerades

i leran.

I direkt anslutning till och i lä av berget vid km 67/050 (figur 16) överväger mo (grovmo) i lager-följden. Tunna skikt med lera förekommer allmänt. Den leriga mon har inte särskilt stor utbredning inom delsträckan. Mon ligger an och utmed brantens längd-riktning.

VTI RAPPORT 250

Figur 18. Lerig morän (vid spaden) i en berggrundsficka

? I I I

/. ,/

,,,,

de ti nka (fi ll tabell 5 35) isrö gur 18)

relseriktningen over områ

av berget sett 1 det. så och i l

nen har avlagrats l ä en tydl fö rhållan-M 9 sandig kornstorlekssammansa ora 19 leri orä ttning (prov 9' i på har mora"n observerats

(

berget. Endast i en punkt (km 67/040

j

fr 5 7) M nen har en

i

ordarterna vilar huvudsakligen direkt figur 16)

De finkorniga 3

26

6.2 Grundvatten

Det luckra ytlagret med svallsediment innebär att praktiskt taget allt ytvatten försvinner ner mot underliggande "täta" kohesionsjordarter. Detta för-hållande observerades tydligt under urgrävningen. Grovleran (figur 15) kvarhåller vattnet men vid om-röring av sedimentet i samband med schaktningen trängde vattnet fram i skärningarna (figur 19). Någon distinkt grundvattenyta har därför inte upp-mätts. Gränsen är diffus i övergången mellan en omättad och en mättad zon. Gränsen finns vanligtvis mellan svallsanden och leran. Längre norrut i del-sträckan, där grovleran successivt övergår i lerig mo (figur 16), är vattenmättnadsgraden mycket svår-överskådlig och grundvattenytan kan ej fastställas.

Figur 19. Vatten (fruset) som trängt fram ur

grovlerans övre del under svallsedimentet

27

6.3 Berggrund

Berggrundens verkliga ytform framgår också av figurerna 15 och 16. Profilerna är som nämnts tidigare uppritade efter sektioneringar var tionde m. Den småkuperade

berggrundsytan med svagt stupande gnejslager (figur 20) kan därför inte återges i detalj.

I gnejsen finns ställvis smala sprickor fyllda med vittringsmaterial. Några större krosszoner påträffa-des ej vid bergets avtäckning.

_

2

*Å

Figur 20. Den framgrävda småkuperade gnejsberggrunden med svag stupning mot norr. Fotoriktning

från vänster (väster) mot höger (öster) ungefär vid km 67/040

28

7 JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGSRESULTAT OCH FAKTISKA FÖRHÄLLANDEN

I följande redogörelse av undersökningsresultaten jäm-förda med den faktiska geologiska uppbyggnaden av del-sträckan behandlas vänsterprofil (V 20) och högerprofil

(H 20) var för sig. Det bör därvid observeras, att

egenformer såsom sänkor eller bergstoppar i respektive

profil inte alltid sammanhänger tvärs över vägen, trots

att de är belägna i samma tvärsektion. Som exempel kan nämnas den kala bergstoppen vid km 67/000 (figur 15), vilken i verkligheten stupar brant mot vägmitt utan samröre med den lilla toppen i motsvarande sektion i

den andra profilen (figur 16).

7.1 Profil V 20

Urgrävningen visar att hastighetsförändringen mellan jordlager 1 och jordlager 2 i de seismiska profilerna

(figur 4 och 6) betingas av gränsen mellan torr och vattenmättad jord. Gånghastigheten 1350-1400 m/s kan

inte utan provgropsgrävning bedömas som den befintliga grovleran. En vattenmättad jordart vare sig den är morän eller ett finkornigt sediment ger dessa hastig-heter i seismiska undersökningar. Gånghastigheten 810 m/s 1 sänkan mellan km 67/000 och 67/070 tolkades som en torr jordart, svallsediment övergående i fin-kornigt sediment eller morän (s 13). Jordarten utgörs huvudsakligen av den grovlera som dominerar

del-sträckan. Hastigheten kan emellertid främst härledas till en ökad frekvens och mäktighet hos sediment-skikten (mo) i leran (s 24).

Något mäktigare svallsediment eller morän påträffades inte i profilen (figur 15; se s 00). Enkelvärdena 750 m/s och 2100 m/s pekar istället på svårigheterna

att rätt bedöma dessa (5 32). VTI RAPPORT > 250

29 m.ö.h. V20 +30 +25' +20 " --- " 12-kc1nc1lsseismik ---- 1-kunulsseismik +15« _7:- verklig berggrundssy'ru-66/850 66/900 66/ 950 67/000 67/050 67/ 100

Figur 21. Sammanställning av tolkad och verklig berggrundsyta i profil V20

Den jämna ytformen i norra sänkan ger god överens-stämmelse mellan tolkning av seismik och verklighet

(figur 21). Hammarseismikens hastigheter (2450, 3060

och 3200 m/s) anger den småkuperade och sprickrika gnejsberggrunden.

De något större och mera markanta svaghetszonerna, som tolkats i lZ-kanalsseismiken (figur 4) och magneto-meterundersökningarna (figur 8), är i verkligheten

många tunna skiffrighetsplan i en småkuperad berggrund. Svaghetszonen vid km 67/100 i figur 8 betecknas som en mindre krosszon (bredd l-2 dm) med stupningsriktning

snett in i bergbranten.

30

7.2 Profil H 20

Jordlager 1 och 2 i de seismiska profilerna (figur 5

och 7) är gränsen mellan icke vattenmättad och

vatten-mättad zon. Anledningen till gränsens nivåskillnad i de två profilerna har beskrivits ovan. Gånghastigheterna i de två jordlagren i respektive profil överensstämmer ganska väl. Tolkningen av jordarternas sammansättning har i båda seismiska undersökningarna så många förbehåll att den ej bör utföras utan komplettering med borrning, provtagning eller provgropsgrävning.

Intressanta och tydliga skillnader framträder i bedöm-ningen av bergets yta och dess verkliga form (figur 22). Sett till det praktiska utnyttjandet, exempelvis för beräkning av bergmassan som skall sprängas och schak-tas bort till en viss nivå, kan konstateras att

l-kanalsseismiken gav en tydlig missbedömning omkring

km 67/000. Å andra sidan ger denna seismik till

skill-nad från lZ-kanalsseismiken tydliga indikationer på ett småkuperat, "trasigt" berg inom i stort sett hela sänkan. Så var även förhållandena i verkligheten. I berget förekom inte heller några större svaghets-eller krosszoner som tolkades undersökningarna med lZ-kanalsseismik och magnetometer (figur 5 och 8).

31

H20

+35 -- -1 +25" +20* -- 12- kunnlsseismik +15-- --- 1-kanulsseismik ' T verklig berggrundsyfu IT 66/ 850 66/900 66/950 67/000 67/050 s 7/100

Figur 22. Sammanställning av tolkad och verklig berggrundsyta i profil H20

8 SLUTSATSER

De seismiska mätningarna och magnetometerundersök-ningen visar att dessa metoder är mycket användbara för att få en översiktlig uppfattning av jordarter, jordlager, vattenförhållanden samt berggrundens yta och struktur. Detta framgår också av tidigare under-sökningar (exempelvis Thurner 1980). För att få en noggrannare bild av ett undersökt område måste emellertid understrykas nödvändigheten av komplet-terande undersökningar. Beroende på ändamålet med undersökningarna kan kompletteringarna variera från mycket enkla sonderingar till kärnprovtagningar eller provschakter.

32

De undersökningar som redovisas i denna rapport visar att refraktionsseismiska mätningar, vare sig de utförs med lZ-kanals- eller l-kanalsapparatur, ger i stort sett samma resultat. Undersökningarna syftade till att granska en areal med en förmodad komplicerad geologisk uppbyggnad och vissa principi-ella skillnader mprincipi-ellan undersökningsmetoderna har även framkommit. Resultaten från undersökningarna med lZ-kanalsseismiken och magnetometern indikerade några få större svaghetszoner i berget. Några sådana existerade inte inom delsträckan. Svagt berg indike-rades också i l-kanalsseismiken men metodens möjlig-heter att utsätta geofoner med mycket korta avstånd och därmed insamlande av mer data ger en bättre be-dömning av den småkuperade berggrunden samt de små och spridda svaghetszonerna. Däremot har bergytans läge placerats djupare vid tolkningen av l-kanals-seismiken i jämförlse med de två övriga metoderna. Enkelvärden på seismiska gånghastigheter d v 5 hastig-heter som inte kan sammankopplas med flera likvärdiga

i en horisontell utbredning bör också tolkas med stor försiktighet. Tolkningen av ett sådant värde ger allt-för många reservationer.

Thurner (1980) har påpekat, att tolkad berggrundsyta oftast är lägre än den faktiska ytan. Så är fallet även i dessa undersökningar (se ovan). Detta under-stryker i allra högsta grad betydelsen av komplette-rande undersökningar för att bestämma verkligt jord-djup.

Bedömningar av sammansättningen hos jordarter be-lägna under grundvattenytan är mycket svåra att göra från seismiska gånghastigheter. Som framgått av redo-visningen om jordlagren är det inte heller så enkelt

33

att fastställa skiktning eller lagring av olika sediment i en lagerföljd.

En viktig slutsats av undersökningarna och uppfölj-ningen är att metoderna i stort sett är likvärdiga beträffande tolkningsresultaten jämförda med de faktiska förhållandena. Förflyttning, hanterbarhet och allmän framkomlighet i obanad terräng ger dock

vissa fördelar, bl a ekonomiska, vid användning av

l-kanalsseismografen jämförd med lZ-kanalsutrust-ningen. Sett i ett vidare perspektiv bör dock en

mera omfattande seismisk undersökning, t ex av en

längre vägsträcka med varierande jord-, berg- och grundvattenförhållanden, utföras med en utrustning med flera mätkanaler. Om ett undersökningsområde skall specialgranskas och det inte har alltför stor utsträckning eller för stora jorddjup (>5-6 m) är l-kanalsseismik med slägga på metallplatta som

kraftkälla att föredra framför fler-kanalsapparatur. För jorddjup >12 m är det nödvändigt att detonera sprängskott såvida inte kompressordriven slägga eller vikt är tillgänglig. l-kanalsutrustningen är mycket lätthanterlig och undersökningarna kan därför bedrivas snabbt och smidigt även inom ett begränsat område. Samma sak gäller för undersökningar med

magnetometer. De två metoderna kompletterar varandra

utmärkt vid undersökningar av egenskaperna hos berg på ringa djup. Det finns dock en tendens att svag-hetszoner överdrivs i magnetometerundersökningar.

Till sist måste understrykas att kvaliteten av

tol-kade och redovisade resultat beror på mängden insam-lade data, tolkarens geologiska kunskap och erfaren-het av ett undersökningsområde samt inte minst på hur mycket tid, som läggs ned på utvärdering och tolkning.

34

LITTERATUR

Bergdahl, U. - Ottosson, E. - Schälin, J. 1981: E6,

Frillesås - Viskan, en efterlängtad väg med många grundläggningsproblem. - Väg och Vattenbyggaren 9.81.

Borland, D.J. 1981: Subsurface surveying in road engineering using small scale seismic refraction

methods. - Nat. Inst. for Phys. Planning and Construc-tion Res. RT 215.

Jordartsklassificering och maskinell schaktning. - IVA Transp.forskn.komm. TFK Utredningsrapport nr 20. 1966. Palm, H. 1980: Undersökning av amplitudmätningarnas användbarhet vid seismiska refraktionsmätningar över lösa jordlager. - Soc. Upsaliensis Pro Geologica Quaternaria. QUFO:1.

Porturas, F. 1982: Applied geophysics in engineering geology. - Väg och Vattenbyggaren 1-2. 1982.

Stanfors, R. och Alestam, M. 1975:

Refraktions-seis-miska mätningar - tre konsulters mätresultat på en gemensam teststräcka. - Väg och Vattenbyggaren 8-9.75.

Stewart, M. and Beaven, P.J. 1980: Seismic refraction

surveys for highway engineering purposes. - Transp. and Road Res. Lab. Lab.-report No. 950.

Thurner, H. 1980: Seismik en grundundersökningsmetod. - Byggforskningsrådet T20:1980.

VTI RAPPORT 250 T a b e l l ._ -t i l l f i g ur 15 o c h 16 J o r d a r t e r n a i no m d e l s t r äc k a n 6 6 / 8 5 0 -6 7 / 1 0 0 . F ör l o k a l i s e r i n g a v p r o vt a g n i n g s pl a t s h än vi s a s N r Se kt io n oc h Väg si da Dj up un de r ma rk yt an i m J o r d a r t Ko rn st or le ks sa mm an sät tn in g G r us i Z S a n d M 0 Mj äla L e r Fl yt -gr än s

wL

Pl as ti ci -te ts gr än s W P Pl as ti ci -t e t s t a l I P A n m 10

66

/9

20

H

35

66

/9

40

H

35

66

/9

40

V

35

66

/9

70

H

20

66

/9

70

H

20

67 /0 30 H 30

67

/0

30

H

30

67 /0 35 V 40 67 /0 40 H 35 67 /0 40 H 40 G r o vl e r a Gr us ig sa nd Gr ovl er a Le ri g mo Le ri g m0 G r o vl er a Le ri g sa nd ig mo rän Le ri g mo J 38 26 55 15 24 18 35 20 48 58 55 51 57 53 41 24 66 19 16 17 25 20 22 25 13 14 24 26 21 20 23 23 11 10 10 11 S va l l sa n d Sul fi db and Sul fi db an d 35