VTlnotat
NUmmer: Titel: Författare: Avdelning: Projektnummer: Projektnamn: T 72 Datum: 1989°11°27Uppdatering av olyckskostnader och normeringsfaktorer för polisrapporterade olyckor på statsvägnätet
Jörgen Larsson
Trafikavdelningen 713 30-5
Nya normeringsfaktorer med avseende på olyckstyp och
miljö. ' Uppdragsgivare: Vägverket Distribution:
m
i'Institutet
;ri/nyförvärv/begrânsad/
Statens väg- och trafikinstitut
Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013- 14 14 36 Besök: Olaus Magnus väg 32Linköping
Väg-och
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
gig
SAMMANFATTNING I
BAKGRUND OCH SYFTE 1
METOD
2
RESULTAT 3
Årsvis utveckling av olyckskostnad
3
Normeringsfaktorer fördelade efter hastighetsgräns
och olyckstyp 5
Olyckskostnad fördelad efter hastighetsgräns resp
olyckstyp 9
SAMMANFATTNING
För att ta hänsyn både till trafikolyckornas konsekvenser och det bortfall som inte polisrapporteras använder Vägverket ofta normerade
olyckor som olycksmått.
Normeringsfaktorer beräknas genom att för olyckor vid en viss
hastig-hetsgräns och av viss olyckstyp dividera genomsnittlig olyckskostnad
med den genomsnittliga olyckskostnaden för totalantalet olyckor. Tidigare framtagna normeringsfaktorer (se VTI Meddelande 480) har
beräknats ur olycksdata på statsvägnätet 1980-1984 i 1985 års
pris-nivå. Den genomsnittliga olyckskostnaden var då 284 tkr.
I föreliggande arbete har, på uppdrag av Vägverket, nya normerings-faktorer beräknats ur data för polisrapporterade olyckor på
stats-vägnätet 1983-1987. Olyckskostnaden har i 1990 års prisnivå
fast-ställts enligt två olika uppsättningar av korrektionsfaktorer som beaktar bortfallet i polisrapporteringen av trafikolyckor.
Den genomsnittliga olyckskostnaden har beräknats till 430 tkr, förut"
satt att kostnaden för polisrapporterade egendomsskador, skadade och dödade personer bestämts enligt Vägverkets metod. Om beräkningen tar hänsyn till skillnad i polisrapportering mellan olika olyckstyper enligt VTI-studie (se VTI Notat T53) blir den genomsnittliga olycks-kostnaden istället 370 tkr.
Det framkommer att den numera allt större andelen viltolyckor och deras relativt låga kostnad har stor betydelse för att de nya nor-meringsfaktorerna blir högre än de gamla. Framförallt har
norme-ringsfaktorerna för olyckor med oskyddade trafikanter höjts. Vid hastighetsgräns 90 km/h har även många andra olyckstyper fått höjda
normeringsfaktorer. Däremot har normeringsfaktorerna för
viltolyck-orna och i viss mån upphinnandeolyckviltolyck-orna sjunkit även vid andra
gällande hastighetsgränser. De ovannämnda resultaten är mest accen-tuerade då normeringsfaktorerna bestämts med hjälp av olyckskostnader
justerade med resultat från VTIs bortfallstudier.
Om normeringsfaktorerna bestämts på ett olycksmaterial där
vilt-olyckorna exkluderats blir förändringarna mellan de olika perioderna inte lika stora. Dock visar upphinnandeolyckornas normeringsfaktorer
en sjunkande tendens och normeringsfaktorerna för fotgängarolyckor höjs jämfört med 1980-1984 om man justerar den senare olycksperiodens
olyckskostnader med omräkningsfaktorer från VTI.
Ännu en gång måste påpekas att indelning av olyckorna i de ordinarie
olyckstyperna kan vara otillräckliga vid studier av olyckskostnader.
Exempelvis är det stor skillnad i olyckskostnad (och därvid också normeringsfaktor) mellan avsvängsolyckor innebärande konflikt mellan
motriktade fordon och avsvängsolyckor där likriktade fordon
konflik-terat.
Förutom att olyckstypsfördelningen varierar, är andelen olyckor som kommer till polisens kännedom olika mellan länen. För att korrigera detta används s k länsjusteringsfaktorer. När dessa har bestämts och jämförts med tidigare resultat kan bl a noteras att den höga
länsjusteringsfaktorn i C-län nu är lägre och i nivå med närliggande län. Länsjusteringsfaktorerna är fortfarande högst i norrlandslänen.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
I Vägverkets olycksanalyser används ofta normerade olyckor som
olycksmått. Normering innebär att man tar hänsyn både till
olyckor-nas allvarlighet och deras polisrapporteringsgrad och beräknar s k normeringsfaktorer° Detta sker genom att man för polisrapporterade olyckor vid viss hastighetsgräns och av viss olyckstyp beräknar den genomsnittliga olyckskostnaden som sedan divideras med genomsnittliga olyckskostnaden för alla* polisrapporterade olyckor på statsvägnätet. Den genomsnittliga olyckskostnaden för polisrapporterade olyckor av
visst slag erhålls med hjälp av formeln: a°EO+b-LS+C°SS+d-D
0 där
an kostnad för en polisrapporterad egendomsskadeolycka
W II W
b= lindrigt skadad person
c= " " svårt skadad person
d= " " " " dödad person
EO= antal polisrapporterade egendomsskadeolyckor LS= " " lindrigt skadade personer
SS= " " svårt skadade personer
D= " " dödade personer 0= " " olyckor
Senast 1986 fick Vägverket av VTI (se VTIOMeddelande 480) en uppsätt-ning normeringsfaktorer beräknade på olyckor 1980-1984 samt deras
kostnader i 1985 års prisnivå.
De kostnader (a-d) som användes vid ovannämnda beräkningar har 1989 reviderats av Vägverket till att gälla 1990 års prisnivå.
För att ta hänsyn till att inte alla olyckor och skadade personer kommer till polisens kännedom brukar dessa kostnader bestämmas med hjälp av s k omräkningsfaktorer. Dessa är oförändrade på Vägverket, men nya alternativa omräkningsfaktorer har dock framtagits på VTI
(se VTI Notat T53).
Detta, tillsammans med att nya olycksår tillkommit, har aktualiserat beräkningar av ny genomsnittsolyckskostnad och nya normeringsfakto-rer. Resultatet av dessa olika beräkningar och jämförelser med tidi-gare resultat redovisas i denna studie.
Förutom nya normeringsfaktorer har även nya s k länsjusteringsfak-torer beräknats. Dessa används av VV för att korrigera olikheter i graden av polisrapportering mellan olika län.
2 METOD
Vid beräkning av olyckskostnad för olyckor 1983=1987 har tre olika
prisnivåer använts.
I Prisnivå 1985 (justerad me VVs omräkningsfaktorer)
II Prisnivå 1990 ( " " " " )
III Prisnivå 1990 ( " VTIs " ).
Dessa olika prisnivåer har inneburit följande värden på faktorerna avd (dvs pris för polisrapporterad egendomsskadeolycka, lindrigt skadad person, svårt skadad person resp dödad person).
I) olyckor exkl vilt viltolyckor
a 72 000 kr 21 000 kr
b 93 000 kr 51 000 kr
c 1 485 000 kr 813 000 kr d 4 189 000 kr 4 189 000 kr II) olyckor exkl vilt viltolyckor
a 97 000 kr 28 000 kr
b 172 000 kr 93 000 kr
c 2 552 000 kr 1 396 000 kr d 7 400 000 kr 7 400 000 kr
flerfordons- och
III) singelolyckor variaolyckor viltolyckor
a 40 000 kr 43 000*kr 13 000 kr
b 91 000 kr 84 000 kr 77 000 kr
c 2 310 000 kr 2 310 000 kr 2 310 000 kr d 7 400 000 kr 7 400 000 kr 7 400 000 kr
Ovanstående priser avser att täcka både materiella kostnader och hu-mankostnader för olyckorna, samt att korrigera för olika bortfall i polisrapportering beroende på olyckstyp och skadekonsekvens. Det
sistnämnda innebär att kostnaden för en polisrapporterad olycka även inkluderar kostnaden för icke-polisrapporterade olyckor.
De genomsnittliga olyckskostnader och normeringsfaktorer som fram-räknats via de tre olika prisnivåerna har jämförts med resultatet i VTI-Meddelande 480, som ju avser olyckor 1980-1984 i 1985 års pris-nivå. Därvid har även kontrollerats om de nya normeringsfaktorerna hamnar inom de konfidensintervall som bestämdes i VTI-Meddelande 480.
Observera att i förhållande till prisnivå 1985 innebär prisnivå 1990
(enligt VVs omräkningsfaktorer) att kostnaden för lindrigt skadad, svårt skadad och dödad person höjts i ungefär samma storleksordning
(71-85%) i olyckor exkl vilt. Om däremot prisnivå 1990 justerats med VTIs omräkningsfaktorer innebär det att kostnaden för lindrigt skadad
är ungefär oförändrad jämfört med 1985, medan kostnaden för svårt
skadad resp dödad person höjs med 55% resp 77% (olyckor exkl vilt).
3 RESULTAT
3.1 Årsvis utveckling av olyckskostnad
Vad gäller alla olyckor (dvs inkl viltolyckor) visas i tabell la att både skadeföljden (antal skadade inkl dödade per olycka) och den ge-nomsnittliga olyckskostnaden minskat under perioden 1983u1987.
Den tidigare, med hjälp av olyckor 1980w1984 (prisnivå 1985), fastm ställda medelolyckskostnaden på 283.9 tkr har sänkts till 25503 tkre Vid användning av 1990 års prisnivå blir medelolyckskostnaden högre
(431.5 tkr) om priserna är fastställda enligt VVs metod än om VTIs metod väljs (369.9 tkr).
Den årliga kostnadsutvecklingen, redovisas även i figur la.
Tabell 1a Statliga vägnätet, hastighetsgräns 50,70,90,110 km/ho Polisrapportorade olyckor (inkl° vilt) 1983-1987. Genomsnittlig olyckskostnad vid olika prisnivåer.
! 1983 ! 1984 K 1985 E 1986 I 1987 ! 1983-1987 Antal olyckor ! 29800 ! 32919 ! 35170 I 36819 ! 38959 ! 173667 varav egendomsskadeolyckor ! 22361 I 25277 ! 27582 ! 28988 ! 31510 ! 135718 ! ! ! ! ! ! Antal skadade ! 10409 ! 10721 ! 11317 ! 11546 ! 10960 ! 54953 varav lindrigt ! 6624 ! 6941 2 7369 I 7704 ! 7312 ! 35950 svårt 2 3262 i 3257 ! 3357 ! 3292 ! 3111 ! 16279 dödade ! 523 ! 523 ! 591 ! 550 ! 537 ! 2724 ' l ! ! ! ! Skadeföljd ! 0035 ! 0.33 ! 0.32 ! 0.31 E 0.28 ! 0.32
(skadade per olycka) ! ! ! ! ! !
E ! ! ! ! ! Olyckskostnad (tkr) ! ! ! ! ! ! - prisnivå 1985 (VV) ! 287.1 ! 264.5 ! 264.1 ! 245.7 ! 224.2 ! 255°3 - prisnivå 1990 (VV) ! 486.9 ! 447°4 ! 446.6 ! 415.0 ! 377°8 2 43105 - prisnivå 1990 (VTI) E 421.2 ! 383.7 ! 382.8 ! 354.6 ! 321.6 ! 369.9 (tkr) 800' 700 600' 500 400" '300 200' 100' I 1980 PRISNIVÅ 1981 9{+8 år 1985 9**$ år 1990 I 1982 I 1983 I 1984 (VV ) (VTI) *år* är 1990 I 1985 1986 I 1987 år (VV )
Om viltolyckorna exkluderas visar den årliga kostnadsutvecklingen (tabell 1b) en något mera måttlig nedgång
Sett över hela'perioden 1983-1987 är, enligt prisnivå 1985, Vden genomsnittliga olyckskostnaden 442.4 tkr, att jämföras med 455.5 tkr 1980-1984.
Den årliga kostnadsutvecklingen, även fr 0 m 1980, visas i figur lb. Olyckskostnaden är även exkl viltolyckor allra högst om priset ligger i 1990 års nivå enligt VV°
Tabell 1b Statliga vägnätet, hastighetsgräns 50,70,90,110 km/h. Polisrapporterade olyckor (exkl. vilt) 1983-1987. Genomsnittlig olyckskostnad vid olika prisnivåer.
! 1983 ! 1984 ! 1985 ! 1986 ! 1987 2 1983-1987 Antal olyckor ! 17384 ! 18648 ! 19633 ! 19856 ! 19036 ! 94557 varav egendomsskadeolyckor I 10528 ! 11563 ! 12587 ! 12588 ! 12222 ! 59488 ! ' ! ! ! 2 ! Antal skadade ! 9682 ! 10010 ! 10630 ! 10780 ! 10150 2 51252 varav lindrigt ! 6021 ! 6341 ! 6778 ! 7082 ! 6624 ! 32846 svårt 2 3150 ! 3164 ! 3276 ! 3163 ! 3003 ! 15756 dödade ! 511 ! 505 ! 576 ! 535 2 523 ! 2650 o l t r v 1 Skadeföljd ! 0.56 I 0.54 ! 0.54 ! 0.54 ! 0.53 ! 0.54
(skadade per olycka) ! E I ! ! !
' ! E ! ! ! Olyckskostnad (tkr) 3 ! ! ! ! ! - prisnivå 1985 (VV) ! 468.0 ! 441.7 ! 449.0 ! 428.2 ! 427.9 ! 442.4 - prisnivå 1990 (VV) 1 79803 3 752.0 ! 764.5 ! 728.8 ! 728.0 5 75304 - prisnivå 1990 (VTI) ! 690.5 ! 646.7 ! 658.3 ! 623.8 ! 623.7 ! 647.7 (tkr)
800-
W
700-
W
600* 5007 . Gäai_äik,,z/A3_____ELvN\añ5_____EF§§_§%5_____a 400 300' 200* 100' * . 0 I I I I I I I I 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 år PRISNIVÄ 54%êiår 1985 (VV ) '**t* år 1990 (VV6it-fiö- êiö'ár 1990 (VTI) .
Figur 1b Årsvis genomsnittlig olyckskostnad (exkl vilt) vid olika
5
3.2 Normeringsfaktorer fördelade efter hastighetsgräns och olyckstyp Med uppdelning efter hastighetsgräns och olyckstyp har den genom-snittliga olyckskostnaden och därav följande normeringsfaktorer
be-räknats för varje grupp av olyckor.
Nedan redovisas främst jämförelsen med tidigare resultat från VTI-Meddelande 480 (olyckor 1980-1984, prisnivå 1985 VV).
.915101202 l9§321281 lpriånivå19.451., KVD..
Vid jämförelse med gamla resultat kan följande konstateras:
För flera olyckstyper, speciellt vid 90 km/h ligger flera av de nya
normeringsfaktorerna signifikant högre än de äldre. Se tabell 2.
Med signifikant avses här alltså att den "nya" normeringsfaktorn lig-ger utanför konfidensintervallet för den "gamla".
Eftersom.det i tabellerna bildats ganska många klasser av olyckor bör
man Vara observant på sannolikheten att några signifikanser normalt uppstår när nya observationer (normeringsfaktorer) jämförs med ett
95%-igt konfidensintervallo Detta massignifikansproblem innebär att
på 20 test kommer 1 falsk signifikans att uppstå.
Tabell 2 Jämförelse mellan gamla och nya normeringsfaktorer.
Olyckor 1980-1984 (prisnivå 1985, VV) resp olyckor 1983-1987 (prisnivå 1985, VV). Förändring (%) (vägt medelvärde) Hast- Olyckor år 0 1 y c k 3 t y p a l l a gräns (prisnivå) S M 0 U A K C F W V inkl exkl
W W 50 80-84 (85,VV) 1.03 1.39 0.68 0.55 0.79 0.87 2°43 3.58 0.09 1.00 83-87 (85,VV) 1.10 1.60 0.80 0.55 0.87 0.88 2.65 4,15 0.09 1.05 Sign. skillnad * * Förändring (%) 7 15 18 0 10 1 9 16 0 5 6 7 70 80-84 (85,VV) 1.44 1.85 1.04 0.71 1.10 1931 3.19 4.59 0.09 1.22 83-87 (85,VV) 1.50 1.98 1.20 0.77 1.22 1.51 3.68 5.00 0.10 1.20 Sign. skillnad * * * Förändring (%) 4 7 15 8 11 15 15 9 11 -2 8 7 90 80-84 (85,VV) 1.45 4.30 1.73 1.12 1.36 1.88 4.46 6.28 0.12 1.08 83-87 (85,VV) 1.59 4.85 1.94 1.06 1,57 2.21 5.02 6.71 0.13 1.13 Sign. skillnad * * * * * * Förändring (%) 10 13 12 -5 15 18 13 7 8 5 9 10 110 80-84 (85,VV) 1.37 6.02 1.56 1.17 1063 2530 6.93 7.78 0.14 1.02 83-87 (85,VV) 1.50 6.14 1.52 1.18 1,86 2.71 6.61 9.06 0.15 1.20 Sign. skillnad * Förändring (%) 9 2 -3 1 14 18 -5 16 7 18 7 8 alla Förändring (%) (vägt medelvärde) 7 10 10 0 12 10 12 12 8 4 8 8
Det sammanvägda medelvärdet(vägt med hjälp av antal olyckor 1980-1987) av normeringsfaktorernas förändring uppgår till +8%.
Viltolyckornas med tiden allt högre andel av olycksmaterialet spelar naturligtvis stor roll vid bildandet av normeringsfaktorerna.
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 viltandel (%) 39 39 39 42 43 44 46 51
Om istället de äldre normeringsfaktorerna hade bestämts på en bas exkl viltolyckor för att sedan jämföras med nya normeringsfaktorer beräknade på analogt sätt, skulle ingen normeringsfaktor vara signi-fikant högre i den senare perioden. Man kan dock fortfarande
konsta-tera att korsandekurs-olyckor vid 70, 90 och 110 km/h hör till de
91262205 19§311281 _(_Psiânivå _1.92.01_ XVl
Då 1990 års prisnivå framräknats med hjälp av VVs ordinarie
omräk-ningsfaktorer'leder det till olyckskostnader som får de nya norme-ringsfaktorerna att vara signifikant högre än de gamla för flera grupper av olyckor (tabell 3a) än om prisnivå 1985 behålls. Exem-pelvis får fotgängarolyckor högre nya normeringsfaktorer än de gamla
vid alla hastighetsgränser.
Tabell 3a Jämförelse mellan gamla och nya normeringsfaktorer.
Olyckor 1980-1984 (prisnivå 1985,VV) resp olyckor 1983-1987 (prisnivå 1990,VV). Förändring (%) (vägt medelvärde) Hast- Olyckor år 0 l y 0 k 3 t y p a l l a gräns (prisnivå) S M 0 0 A K C F W V inkl exkl
W W 50 80-84 (85,VV) 1.03 l°39 0.68 0.55 0079 0.87 2.43 3.58 0.09 1.00 83-87 (90,VV) 1.08 1.61 0.77 0°51 0.85 0086 2072 4.27 0.07 1.04 Sign skillnad * * Förändring (%) 5 16 13 -7 8 -1 12 19 -22 4 3 5 70 80-84 (85,VV) 1.44 1,85 1904 0.71 1.10 1.31 3°l9 4.59 0009 1.22 83-87 (90,VV) 1.51 2.00 1.18 0.75 1.21 1.51 3.77 5.16 0508 1.19 Sign skillnad * * * * * Förändring (%) 5 8 13 6 10 15 18 12 -11 -2 0 7 90 80-84 (85,VV) 1.45 4:30 1.73 1.12 1.36 1.88 4.46 6.28 0.12 1.08 83-87 (90,VV) 1.60 4097 1.96 1.05 1.57 2.25 5.18 6.95 0.12 1.11 Sign skillnad * * * * * * * Förändring (%) 10 16 13 -6 15 20 16 11 0 3 5 10 110 80-84 (85,VV) 1137 6.02 1.56 1017 1.63 2.30 6.93 7.78 0.14 1.02 83-87 (90,VV) 1650 6°32 1053 1.18 1.88 2.76 6.85 9.41 0.13 1.19 Sign skillnad * * Förändring (%) 9 5 -2 1 15 20 -1 21 -7 17 l 8 alla Förändring (%) (Vågt medelvärde) 8 12 10 -2 12 10 15 15 -4 3 3 9
De förhöjda normeringsfaktorerna kan även här förklaras av att de "billiga" viltolyckorna fått en allt större andel under den senare perioden och därvid åstadkommer att basen för normeringsfaktorerna
ligger på en lägre nivå. Detta avspeglas också om man jämför de båda yttre kolumnerna som visar vägda medelvärden för
normeringsfaktorer-nas förändring. Om viltolyckorna inte tas med i sammanvägningen har normeringsfaktorerna stigit med i genomsnitt 9%.
Vid en alternativ bestämning av medelkostnad och normeringsfaktorer
i de olika delperioderna med utgångspunkt från olyckor exkl vilt visar det sig att inte så många olyckstyper fått signifikant högre normeringsfaktor 1983-1987. För variaolyckor vid.70 km/h har
Tabell 3b Jämförelse mellan gamla och nya normeringsfaktorer. Olyckor exkl vilt 1980-1984 (prisnivå 1985,VV) resp olyckor exkl vilt 1983-1987 (prisnivå 1990,VV).
Förändring (%) (vägt medelvärde) Hast- Olyckor år 0 l y 0 k 3 t y p ; alla gräns (prisnivå) S M 0 U A K C P W V ; exkl 1 W 50 80-84 (85,VV) 0.64 0.87 0.42 0.34 0.49 0.54 1.52 2.23 0.62 83-87 (90,VV) 0.62 0.92 0.44 0.29 0.49 0.49 1.56 2°45 0.59 Sign skillnad * i Förändring (%) -3 6 5 -15 0 -9 3 10 -5 § -3 70 80-84 (85,VV) 0.89 1.15 0n65 0.44 0.68 0.81 1099 2.86 0.76 4 83-87 (90,VV) 0.86 1.15 0.68 0.43 0.69 0.87 2.16 2.96 0.68 Sign skillnad * * Förändring (%) -3 0 5 -2 1 7 9 3 -11 i -1 90 80-84 (85,VV) 0.90 2.68 1.08 0.70 0.85 1.17 2.78 3.92 0.68 I 83-87 (90,VV) 0.92 2.85 1,12 0.60 0.90 1.29 2.96 3.98 0.64 Sign skillnad * , Förändring (%) 2 6 4 -14 6 10 6 2 -6 3 2 110 80-84 (85,VV) 0.85 3975 0.97 0.73 1.01 1.43 4.32 4.85 0.64 å 83-87 (90,VV) 0.86 3.62 0.88 0.68 1.08 1.58 3.92 5.39 0.68 i Sign skillnad % Förändring (%) l -3 -9 -7 7 10 -9 11 6 i 0 alla Förändring (s) ; (Vägt medelvärde) 0 3 1 -10 3 l 5 6 -6 i 0
91101205, l9§3:1281 _(_psiânivå _1.92.01_ T1)
När 1990 års prisnivå bestämts med hjälp av omräkningsfaktorer som
fastställts på VTI har det, liksom då VVs omräkningsfaktorer använts,
inneburit att fotgängarolyckor fått signifikant högre normeringsfak-torer vid alla hastighetsgränser. Skillnaden är nu dock ännu något
större. Vid 90 och 110 bm/h visas likartat mönster visavi de gamla normeringsfaktorerna som vid prisnivå 1990 enligt VV.
Vid 50 km/h har dessutom normeringsfaktorn sjunkit för olyckstyperna
upphinnande, korsandekurs och vilt. Vid 70 km/h gäller detta även för
vilt (tabell 4a).
Tabell 4a Jämförelse mellan gamla och nya normeringsfaktorer.
Olyckor 1980-1984 (prisnivå 1985,VV) resp olyckor 1983-1987 (prisnivå 1990,VTI). Förändring (%) (vägt medelvärde) Hast- Olyckor år_ . 0 l y c k 3 t y p a l l a
gräns (prisniva) S M 0 U A K C F W V inkl exkl
W W 50 80-84 (85,VV) 1.03 1.39 0.68 0.55 0.79 0.87 2.43 3.58 0.09 1.00 Wm 83-87 (90,VTI) . 1.04 1,59 0.71 0.40 0.76 0.77 2.81 4.58 0.05 0.97 Sign skillnad * * * * * * Förändring (%) 1 14 4 -27 -4 -11 16 28 -44 -3 -5 -1 70 80-84 (85,VV) 1,44 1.85 1.04 0.71 1.10 1.31 3.19 4.59 0.09 1.22 83-87 (90,VTI) 1.49 2.02 1°l4 0.65 1.14 1.47 4.00 5.63 0.07 1.136 Sign skillnad * * * * * 4 Förändring (%) 3 9 10 -8 4 12 25 23 -22 -7 -6 5 90 80-84 (85,VV) I 1.45 4.30 1073 1.12 1.36 1.88 4.46 6.28 0.12 1.08i 83-87 (90,VTI) . 1.58 5.33 1.99' 0.97 1.52 2.28 5.66 7.76 0.11 1.04? Sign skillnad i * * * * * * * 5 Forandring (%) g 9 24 15 -13 12 21 27 24 -e -43 0 10 110 80-84 (85,VV) . 1.37 6.02 1.56 1.17 1.63 2.30 6.93 7.78 0.14 1.02å 83-87 (90,VTI) 1.48 6.89 1.54 1.11 1.85 2.85 7.63 10.65 0.14 1.13) Sign skillnad * * i Förändring (%) 8 14 -1 -5 13 24 10 37 0 11 4 7 alla Förändring (%) (vägt medelvärde). 6 15 10 -14 6 5 21 26 -12 -3 i -2 6
Om viltolyckorna exkluderas vid jämförelsen mellan de olika perio-derna och priserna blir det nästan lika vanligt förekommande att nå-gon ny normeringsfaktor blir signifikant lägre som att den blir
hög-re än de gamla (tabell 4b).
För upphinnandeolyckor har normeringsfaktorn sjunkit både vid 50, 70
och 90 km/h. Fotgängarolyckorna har kvar en signifikant högre nor-meringsfaktor vid alla hastighetsgränsero
Tabell 4b Olyckor exkl vilt. Jämförelse mellan gamla och nya normeringsfaktorer.
Olyckor 1980-1984 (prisnivå 1985, VV) resp olyckor 1983-1987 (prisnivå 1990, VTI). Förändring (%) (vägt medelvärde) Hast- Olyckor år 0 l y c k 5 t y p alla gräns (prisnivå) S M 0 0 A K C F W V exkl 1 W 50 80-84 (85) 0.64 0.87 0.42 0.34 0.49 0.54 1.52 2.23 0.62) 83-87 (90,VTI) 0.59 0.91 0.40 0.23 0.44 0144 1.61 2.61 0.55i Sign.skillnad * * * ; Förändring (%) -8 5 -5 -32 -10 -19 6 17 -11å -9 70 80-84 (85) 0.89 1.15 0°65 0044 0.68 0.81 1.99 2.86 0.76: 83-87 (90,VTI) 0°85 1.15 0.65 0.37 0.65 0.84 2.28 3.21 O.65§ Sign skillnad * * * * å Förändring (%) -4 0 0 -16 -4 4 15 12 -14§ -3 5 90 80-84 (85) 0.90 2.68 1.08 0970 0.85 1.17 2.78 3.92 0.68? 83-87 (90,VTI) 0.91 3.05 1614 0055 0.87 1.30 3.23 4.43 0.60? Sign skillnad * * * * * * 2 Förändring (%) 1 14 6 -21 2 11 16 13 -12 i 1 110 80-84 (85) 0.85 3.75 0.97 0073 1.01 1.43 4.32 4.85 0.64; 83-87 (90,VTI) O°84 3.94 0.88 0.63 1.06 1.63 4.36 6.08 0°651 Sign skillnad * i Förändring (%) -1 5 -9 -14 5 14 1 25 2 g -2 alla Förändring (%) i (Vågt medelvärde) -2 6 1 -21 -3 -3 11 15 -11 i -3 i
ble: Qeåaljårâd.°lYEkâtXPâiRdêJ-Ei29
I VTI-Meddelande 480 bestämdes även normeringsfaktorer utifrån en mer
detaljerad olyckstypsindelning. Olyckskostnaden blir ju exempelvis
mycket högre om en mötesolycka medför kollision med mötande istället för dikeskörning.
När även olyckor 1983-1987 får normeringsfaktorer bestämda enligt en finare olyckstypsindelning kan för samtliga nya prisnivåer (II-III,
enligt sid 2) noteras att normeringsfaktorerna blir betydligt högre
för olyckstyper som t ex:
- möte som inneburit kollision med mötande (50, 70, 90 km/h) - avsväng, konflikt med motriktat fordon (70, 90 km/h)
korsande kurser, båda fordonen raktfram (70, 90 km/h)
viltolyckor med älg (90, 110 km/h)
Detta antyder ännu en gång att den gängse indelningen i tio
9
3.3 Olyckskostnad fördelad efter hastighetsgräns resp olyckstyp Olyckskostnadens simultana fördelning efter hastighetsgräns och olyckstyp framgår indirekt av tabellerna 2-4. Tabellerna 5a och 5b visar däremot hur olyckskostnaden varierar med hastighetsgräns eller
olyckstyp var för sig.
Där presenteras den standardvägda olyckskostnaden, vilken får anses vara mest relevant. Standardvägningen för tabell 5a innebär att skillnaderna i olyckstypsfördelning har eliminerats. Standardvägd
Olyckskostnad i tabell 5b har beräknats genom att alla olyckstyper har fått samma fördelning av olyckor på olika hastighetsgränser. Tabell 5a Polisrapporterade olyckor på statsvägnätet 1983-1987.
Olyckskostnad vid olika hastighetsgränser. Olyckskostnad (tkr)
hast.- faktisk standardvägd
gräns
I*
II*
111*
I*
II*
III*
50 297.0 500.1 416.4 170.3 281.9 227.9 70 252.9 426.5 360.1 232.6 391.5 329.8
90
250 3
424 4
369.5
319.2
544.0
477 0
110
237 0
400 7
347 5
377 9
647 2
580 2
EBIIISMESE?MESTE'MSESTS"""'E§§"§""ZSI'E""§E§'§
Tabell 5b Polisrapporterade olyckor på statsvägnätet 1983-1987." Olyckskostnad vid olika olyckstyper. Olyckskostnad (tkr)
olycks- faktisk standardvägd
typ
I*
II*
III*
I*
11*
111*
s
379 4
642 4
542.3
381.4
646.0
545.6
M
816.6
1407.7
1268.7
956.8
1653.6
1505.3
o
411.4
697.3
599.2
390.1
659 6
563.3
U
227.8
378.0
290.4
235.7
391.8
303.2
A
331.7
559.7
455.5
360.2
609.9
500.9
K
371.9
630.1
525.8
484.5
827.6
710 3
c
909.3
1580.2
1442.3
1152.9
2008.5
1868.7
F
1295.7
2258.9
2115.2
1575.3
2754.2
2617.6
w
31.5
46.8
37.7
30.2
44.4
34.7
v
291 4
486 8
394.4
292 2
489 5
396 6
;11.2""'EEE'S""E§I'§""§2§T§""'§33'5""251 3""3ê§'§
10 3.4 Länsjusteringsfaktorer
Med avsikt att kunna korrigera för länsvisa skillnader i dels hur många av de faktiskt inträffade olyckorna som.kommer till polisens kännedom dels i olyckstypsfördelningen behövs det länsjusteringsm faktorer. Länsjusteringsfaktorerna beräknas genom att först ta fram
en standardvägd olyckskostnad för olika hastighetsgränser i resp län.
Då har en olyckstypsfördelning gällande hela landet vid resp hastigu hetsgråns använts som standard. Sedan divideras den standardvägda
olyckskostnaden för varje hastighetsgräns och lån med den för hela landet gällande olyckskostnaden vid viss tillåten hastighet. Därvid erhålles länsjusteringsfaktorer för resp hastighetsgräns länsvis. Med hjälp av antal polisrapporterade olyckor sammanvägs de olika
länsjusteringsfaktorerna till en för alla hastighetsgränser gemen»
sam länsjusteringsfaktor.
På detta sätt har länsjusteringsfaktorer beräknats med hjälp av olyckskostnader baserade på olika prisnivåer. De nya länsjusterings=
faktorerna jämförs sedan med de som framtogs i VTI-meddelande 480
och som sedan (efter avrundning) använts i VVs Effektkatalog.
Tabell 8 Jämförelse av gamla och nya länsjusteringsfaktorer
gamla nya
enligt VV enligt
Effekt- VTI alt* alt* alt*
Lån katalog Medd 480 I II III
B 100 0.94 0.90 0.90 0.88 C 1.2 1.24 0.97 0.97 0.96 D 1.0 1.02 1.00 1.00 1.00 E 100 0.97 1.05 1.05 1.06 F 1.1 1.03 1.02 1.02 1.02 G 0.9 0.93 0.91 0.91 0.89 H 0.9 1.01 1003 1.04 1.04 I 1.1 0.97 0.99 0.99 0.99 K 0.9 0.97 0.93 0.93 0.93 L 0.8 0.85 0.89 0.89 0.88 M 0.8 0.72 0.76 0075 0.72 N 0.9 1.00 1.06 1.07 1.08 0 1.0 1.01 1.08 1.08 1.09 P 1.0 0.95 1.05 1.05 1.06 R 1.0 1.03 1.01 1.01 1.02 3 1.2 1.09 1.09 1.09 1.10 T 0.9 0.96 0.93 0.93 0.93 U 0.9 0.88 0.91 0.90 0.89 W 1.2 1.14 1.14 1.15 1.16 X 1.2 1.19 1.10 1.11 1.12 Y 1.1 1.12 1.17 1.17 1.19 Z 1.2 1.43 1.33 1.35 1.39 AC 1.2 1.09 1.20 1.21 1.23 BD 1.2 1.40 1.30 1.31 1.32
Det kan i tabell 6 bl a konstateras att länsjusteringsfaktorn för
C-län har blivit lägre och kommit i nvå med övriga närliggande lån. Högsta faktorn har fortfarande Z-län även om den sänkts något.
AC-län har fått något högre faktor, mera i nivå med övriga Norrland.
