Digitaliseringens påverkan på revisionen : Med fokus på effektivitet

DIGITALISERINGENS

PÅVERKAN PÅ REVISIONEN

-Med fokus på effektivitet

BYLUND CHERIF, TILDA PETTERSSON, JAMIE

Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik

Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi Kurskod: FOA250

15 hp

Handledare: Fredrik Jeanson Datum: 03-06-2021

ABSTRACT

Date: 03-06-2021.

Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr.

Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University.

Authors: Tilda Bylund Cherif Jamie Pettersson

(99/04/26) (99/01/20)

Title: The impact of digitalization on auditing with focus on efficiency.

Tutor: Fredrik Jeanson.

Keywords: Auditing, Efficiency, Digitalization, Automation, RPA.

Research

questions: How is the efficiency affected by the fact that the audit has been digitized

in lager auditing companies?

Purpose: The purpose of the study is to investigate how efficiency has been

affected by RPA and digitalization in the auditing industry.

Method: This study uses a qualitative method and the empirical data was gathered

through eight semi-struktured interviews. The respondents were selected using a snowball- selection. The respondents are all athouized auditors with at least four years of work experience.

Conclusion: The study concludes that RPA and digitalization have streamlined

auditing by automating some standardized tasks. At present, auditors can on analytical reviewing and more complex issues.

SAMMANFATTNING

Datum: 03-06-2021.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp.

Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola.

Författare: Tilda Bylund Cherif Jamie Pettersson

(99/04/26) (99/01/20)

Titel: Digitaliseringens påverkan på revisionen med fokus på effektivitet.

Handledare: Fredrik Jeanson.

Nyckelord: Revision, Effektivitet, Digitalisering, Automatisering, RPA.

Frågeställning: Hur påverkas effektiviteten av att revisionen digitaliserats i större

revisionsbolag?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur effektiviteten har påverkats av

RPA och digitaliseringen inom revisionsbranschen.

Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod och empirin har samlats

in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Lämpliga respondenterna har hittats genom ett snöbollsurval. Respondenterna i denna studie är

auktoriserade revisorer som har arbetslivserfarenhet på minst fyra år.

Slutsats: Studien har kommit fram till att RPA och digitaliseringen har

effektiviserat revisionen genom att en del standardiserade arbetsuppgifter har automatiserats. I nuläget fokuserar revisorer på analytisk granskning och mer komplexa frågeställningar.

Innehållsförteckning

2.3 DIGITALISERING INOM REVISIONSBRANSCHEN ... 9

2.4 RPA INOM REVISIONSBRANSCHEN ... 10

2.5 EFFEKTIVITET INOM REVISIONSBRANSCHEN ... 11

2.6 ANALYSMODELL ... 12 3. METOD ... 14 3.1 VAL AV METOD ... 14 3.2 LITTERATURINSAMLING ... 14 3.3 DATAINSAMLING ... 15 3.4 VAL AV RESPONDENTER ... 15 3.5 INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE ... 16 3.6 TRANSKRIBERING ... 17 3.7 TROVÄRDIGHET ... 18 3.7.1 Tillförlitlighet ... 18 3.7.2 Överförbarhet... 18 3.7.3 Pålitlighet ... 18 3.7.4 Konfirmering ... 19 3.8 ANALYSMETOD ... 19 3.9 OPERATIONALISERING ... 20 4. EMPIRI ... 22 4.1 RESPONDENT 1... 22 4.2 RESPONDENT 2... 24 4.3 RESPONDENT 3... 25 4.4 RESPONDENT 4... 28 4.5 RESPONDENT 5... 30 4.6 RESPONDENT 6... 31 4.7 RESPONDENT 7... 32 4.8 RESPONDENT 8... 33 5. ANALYS ... 36 5.1 DIGITALISERINGEN ... 36 5.2 ARBETSSÄTTET ... 37 5.3 EFFEKTIVITET ... 38 6. SLUTSATS ... 40

7. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 41

REFERENSER ... 42

1

1. Inledning

I det första kapitlet presenteras studiens bakgrund följande av problemdiskussionen, syftet och forskningsfråga.

1.1 Bakgrund

Den ledande trenden i nuläget som förändrar både branscher och samhället kan sägas vara digitaliseringen, som påstås av Parviainen et al. (2017). Iveroth et al. (2018) ser på

digitalisering som en konsekvens av förändringar i samhället, inom organisationer och inom sociala faktorer. Iveroth et al. (2018) menar att digitaliseringens konsekvenser bland annat är förändringar som inneburit nya arbetssätt och nya sätt att kommunicera på. Iveroth et al. (2018) anser att övergången från fristående till sammankopplade enheter inom organisationer har varit en betydande faktor till de nya arbetssätten och menar även att omvandlingen av analog data till digital data är digitalisering. I denna studie definieras begreppet digitalisering i enighet med Iveroth et al. (2018).

Det är inget nytt att samhället genomgår en förändring, ett digitalt skifte som påverkar både näringslivet och vardagslivet (Hagberg et al., 2016.; Monterio., 2015). Kairos future (2016) anser att digitaliseringen bland annat har bidragit med möjligheter som ökad effektivitet och flexibilitet, vilket Moffit et al. (2018) påstår är digitaliseringens syfte. Till följd av att effektivisera arbetsplatser kommer företag kunna minska kostnaderna och samtidigt öka intäkterna (Moffit et al., 2018).Kairos future (2016) antar att framtidens förändringskrafter kan innebära digitalisering och automatisering.

Ett betydande begrepp inom digitaliseringen menar Iveroth et al. (2018) är automatisering. Automatisering innebär att arbetsuppgifter som utfärdats av människor ersätts med digitala verktyg och system (Moffit et al., 2018). Inom revisionsbranschen syftar automatiseringen till att standardiserade arbetsuppgifter ska automatiseras för att kunna uppnå effektivitet och kunna reducera kostnader (Iveroth et al., 2018; Moffit et al., 2018).

Digitaliseringen har lett till en drivkraft och är en avgörande process för värdeskapande i ekonomin (FAR, 2017). Inom revisionsbranschen var det inget undantag när det gäller att förändras och följa teknikens utveckling (Rozario & Vasarhelyi, 2018). Manita et al. (2019) poängterar hur viktigt det är att följa digitaliseringens utveckling för att inte hamna efter och

2

förlora marknadsandelar. Företag behöver i takt med utvecklingen utveckla sina affärsmodeller som innebär digitala lösningar (Manita et al., 2019). Digitaliseringens

påverkan på revisionsyrket har under de senaste åren varit en av de viktigaste förändringarna för branschen (Adiloglu & Gungor, 2019).

En revisors arbetsuppgift innefattar granskning av verksamheters redovisning och förvaltning. Revisorn granskar den finansiella informationen och kontrollerar att företaget följer aktuell lagstiftning samt huruvida informationen ger en rättvisande bild (FAR, u.å). Kravet på att ha en auktoriserad revisor började gälla för alla aktiebolag redan år 1983 genom en ändring av aktiebolagslagen (1975:1385). Chan och Vasarhelyi (2011) menar att om en revisor ska kunna göra uttalanden i revisionsberättelsen måste revisorn kombinera digitala verktyg och

granskningsmetoder. Genom att revisorn kombinerar de två faktorerna effektiviseras revisorns arbete. Enligt Tiberius och Hirth (2019) visar den pågående implementeringen av

digitaliseringen inom revisionsbranschen effekter på både revisorer och deras kunder. Revisorer och kunder behöver anpassa sig till de nya utmaningarna och möjligheterna som uppkommit i samband med digitaliseringen. En tydlig effekt som uppstått är att revisorn inte längre är platsbunden utan kan utföra sitt arbete digitalt vilket kan påverka kundrelationen (Tiberius & Hirth, 2019).

1.2 Problemdiskussion

Digitaliseringen påverkar revisionsyrket genom att automatisera standardiserade

arbetsuppgifter. I nuläget har revisionsyrket påverkats av digitaliseringen genom att ett antal arbetsuppgifter är automatiserade, effektiviteten har förbättrats men trots det gör revisorer fortfarande mycket av de standardiserade arbetsuppgifterna. Standardiserade arbetsuppgifter kan till exempel vara informationshämtning från kund, stickprov och inventering i lager (Raphael, 2017). Det finns i nuläget ingen integration mellan olika digitala program inom revisionsbranschen, vilket innebär att revisorn utför nästintill samma arbetsuppgifter som tidigare, men i digitalform. Detta innebär att yrket fortfarande är mycket tid- och

arbetskrävande (Moffit et al., 2018).

Det som har drivit revisionsbranschen till att digitaliseras är främst kraven på att

revisionsbolag ska kunna förse kunderna med snabb, tillförlitlig och relevant information (Porter & Heppelmann, 2014). Automatiseringen av revisionsbranschen har visat på en

3

innebär att revisorn i framtiden förmodligen kommer kunna använda mer automatiserade granskningsprocedurer (Tiberius & Hirth, 2019).

Robotic Process Automation (RPA) är en digital lösning som ersätter mänskligt manuellt arbete med automatisering (Syed et al., 2020; Lacity & Willcocks, 2016). Syftet med RPA är att skifta revisorns fokusområde från standardiserade arbetsuppgifter till att lösa mer

komplexa frågeställningar som är svåra att automatisera (Huang & Vasarhelyi, 2019). Moffit et al. (2018) menar att komplexa arbetsuppgifter kan vara värdeinvesteringar,

riskbedömningar och avvikelse i revisionsprocessen. Komplexa uppgifter är något som intressenter efterfrågar i högre utsträckning i nuläget efter de ekonomiska kriser som tidigare uppstått (Manita et al., 2019; Moffit et al., 2018).

RPA finns inom många branscher, men det har varit svårt att implementera på revisionen vilket har resulterat i att revisionsbranschen ligger efter i arbetet med RPA (Munko et al., 2020). Enligt Caster och Verardo (2007) är en faktor till att revisionsbranschen ligger efter med automatiseringen är att revisorn behöver tillförlitliga revisionsbevis. Enligt FAR (u.å) ska revisionsbevis finnas för att revisorn ska kunna granska och bedöma förvaltningen i ett företag. Tekniken som kommit har i vissa avseenden gjort det svårare för revisorn att säkerställa revisionsbevisen. Ett exempel på det kan vara skanner och digitala underskrifter. Skannern är till för att göra arbetet med dokumentlagring och hämtning bekvämare och enklare. Skannern har haft en negativ påverkan på revisionsyrket eftersom det blivit enklare att förfalska dokument. Elektroniska underskrifter har försvårat revisorns arbetsuppgifter för att revisorn kan sakna identifiering på personen som undertecknat (Caster & Verardo, 2007). Den tidigare forskningen inom området har visat att det saknas tydliga förklaringar på hur digitaliseringen och RPA påverkat revisionsbranschen, därav ska denna studie undersöka och bidra med kunskap om det.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur effektiviteten har påverkats av RPA och digitaliseringen inom revisionsbranschen.

4

1.4 Forskningsfråga

5

I det andra kapitlet presenteras studiens litteraturinsamling som kommer ligga till grund för studiens empiriinsamling och analys.

2.1 Tidigare forskning

Tidigare forskare som undersökt forskningsområdet är bland annat Tiberius och Hirth (2019), forskarna undersöker hur digitaliseringen har påverkat revisionsyrket och vilka effekter som påverkat intressenter och revisorer. I studien undersöks det hur digitala tekniker som big data analytics, blockchain och artificiell intelligens har påverkat effektiviteten samt möjligheten att arbeta med större dataset i revisionsbranschen. Inom RPA har det forskats om vilka

möjligheter som Robotic Process Automation kan bidra med och Moffit et al. (2018) förklarar att revisionsyrket kan komma att förändras i och med RPA. Argumentet till uttalandet grundas i att en RPA-robot kan utföra arbetet mer korrekt än en människa. Vidare förklarar Moffit et al. (2018) att revisionsbranschen har många lämpliga kandidater för att implementera RPA, trots det är RPA inom revisionsbranschen outforskat.

Moffit et al. (2018) påstår att revisorers arbetsuppgifter kommer att skifta efter

implementeringen av RPA eftersom syftet med RPA är att automatisera standardiserade arbetsuppgifter och kunna integrera olika system. Cohen et al. (2019) instämmer på detta och menar att standardiserade arbetsuppgifter är mycket tidskrävande. Vidare förklarar Cohen et al. (2019) att implementeringen av RPA inom revision kommer bidra till en högre kvalité och anser att robotar inte är benägna att begå fel om systemet är korrekt installerat. Hunag och Vasarhelyi (2019) förklarar att revisionen kommer kunna uppnå en högre kvalité när arbetstiden förflyttas. Forskarna menar att revisorer i dagsläget lägger mycket tid på insamling av data och andra standardiserade arbetsuppgifter. Om det skulle finnas en möjlighet för revisorer att automatisera dessa uppgifter skulle det innebära att revisorer kan lägga mer tid på sådant som en dator har svårare att lösa.

Huang och Vasarhelyi (2019) redogör för vad RPA innebär och vad det skulle innebära för möjligheter inom revisionsbranschen. Huang och Vasarhelyi (2019) förklarar att RPA har blivit mycket användbart för stora bokföringsföretag för att skapa effektivitet och därav utforskas begreppet inom revision. Hunag och Vasarhelyi (2019) anser att anledningen till att

6

RPA inte har implementerats i lika stor utsträckning som inom redovisningsbranschen är på grund av reglering och lagar. Tidigare forskning har påvisat hur revisionsbranschen kan komma att se ut när RPA implementeras.

2.2 Revisionsprocessen

2.2.1 Planering

Planering av revision är en stor och viktig del i revisionsprocessen för att kunna bedöma risker och analysera revision. I planeringsfasen ska det bestämmas när det ska granskas, vilka områden, av vem och hur (FAR, u.å). Planeringsprocessen har tre steg, det börjar med

förplaneringen sedan övergår det till bestämmande av risk-och väsentlighetsnivåer och sist planering av revisionen (Carrington, 2016). Planeringen i revisionsprocessen sker

kontinuerligt, vilket betyder att revisorn kan ändra sin plan under processens gång (Eklöv, 2019).

Första steget i förplaneringen är informationssamlingen eftersom det är viktigt som revisor att känna företaget och förstå verksamheten för att kunna utföra en noggrann och effektiv

revision (Eklöv, 2019; Carrington, 2016). Alla företag är unika och det måste tas hänsyn till när revisorn granskar ett företag (Trohammar, 2006). Revisorn måste veta vad det är i ett företag som exempelvis genererar intäkter för att kunna förstå verksamheten bättre och kunna utföra en planering (Carrington, 2016). Genom att revisorn samlar in god information om företaget och lär känna de interna samt externa förhållanden får revisorn en bra grund till att ta reda på vart det finns störst risk för avgörande fel (Eklöv, 2019).

Carrington (2016) och Eklöv (2019) menar att noggrann planering är ett krav för att utföra en revision. Noggrannheten i planeringen är viktig för att inte medföra att revisorn begår större risker, blir mindre effektiv och inte följer god redovisningssed. Carrington (2016) tar upp följande argument till varför en planering ska genomföras innan en revision:

1. Människans arbetsminne är begränsat och har därför inte förmågan att bearbeta all information i huvudet.

2. Revisionen utförs i team vilket betyder att det måste finnas en tydlig arbetsfördelning och revisorn måste säkerställa av effektivitetsskäl att inte samma arbete utförts flera gånger. 3. Planering är ett krav från internationell och svensk revisionsstandard.

7

på för att sedan kunna bestämma risknivån. Risknivå syftar till revisorns risk att göra ett felaktigt uttalande i revisionsberättelsen. När revisorn ska identifiera risker i företaget tar revisorn underlag från tidigare årsbudget, revisionsprocess och branschuppgifter för att jämföra med (Moroney & Trotman 2015). Revisorn måste alltid ta någon form av risk för att annars finns det ingen effektivitet eller lönsamhet och revisorns kostnader för revisionen blir högre. När revisorn tar en högre risknivå blir utrymmet för revisorn att göra en högre vinst vilket kan resultera i att revisorer medvetet väljer att ta högre risker. Vilken risk en revisor är villig att ta varierar från uppdrag till uppdrag, men i slutändan är det revisorns bedömning av hur mycket ett eventuellt fel i årsredovisningen påverkar de som ska använda den (Carrington, 2016). När alla risker täckts börjar granskningsprocessens nästa steg, vilket är att välja

granskningsmetod (Carrington, 2016; Eklöv, 2019).

2.2.2 Granskning

Enligt Aktiebolagslagen 9 kap. 3§ ska revisorn granska ett bolags bokföring och styrelsens samt den verkställande direktörens förvaltning. Granskningens syfte är att ge revisorn ett underlag till sina synpunkter och ställningstagande i revisionsberättelsen. Enligt Eklöv (2019) ska granskningen följa de steg som upprättades i planeringsfasen. Enligt Zaiceanu et al. (2015) underlättas och effektiviseras granskningsprocessen med hjälp av dataanalyssystem, dessa digitala system är ofta förekommande bland revisorer i nuläget.

Enligt Carrington (2016) är granskningsmetoden det som revisorn använder för att kunna genomföra en granskning. Planeringen av granskningsmetoden utgår från vad som ska granskas, hur lång tid det kommer att ta och när arbetet ska utföras. Informationsinsamlingen som tidigare gjorts utgör ett viktigt underlag i granskningsprocessen. Riskbedömningen som gjordes i planeringsfasen blir riktlinjer för vad granskningsprogrammet kommer utgå från (Trohammar, 2006).

Granskningsmetoderna utgår från tester och nyckelkontroller, hur granskningen ska utföras och hur omfattande varje område eller process ska vara. Granskningsmetoden som har bestämts styr även vilka granskningsåtgärder som kommer att finnas, dock är det inte någon större skillnad på granskningsåtgärderna mellan de olika metoderna. Den stora skillnaden på granskningsmetoderna är angreppssättet och syftet (Carrington, 2016; Eklöv, 2019). De två metoder som finns för revisorn är granskning av företagets interna kontroller och

8

substansgranskning. Metoden som revisorn utgår från är den som revisorn anses vara lämplig utifrån vilka risker som påträffats i informationssökningen (Eklöv, 2019). I de allra flesta fall utförs en kombination av båda metoderna. Granskningsmetoden som valts blir arbetsgången för revisorerna som utför granskningen (Trohammar, 2006).

Beslutet om att kombinera metoderna görs i två steg. I planeringsfasen görs första

bedömningen av företagets inneboenderisk och kontrollrisk. Om revisorn uppmärksammar att kontrollrisken för en del processer är hög måste revisorn i nästan alla fall använda

substansgranskning. Revisorn blir tvungen att använda substansgranskningen eftersom det inte går att förlita sig på de interna kontrollerna (Carrington, 2016). När revisorn granskar de interna kontrollerna görs den andra bedömningen, i dessa fall har revisorn preliminärt valt att förlita sig på de interna kontrollerna under planeringen. I denna process kontrollerar revisorn företagets planerade effektivitet, designeffektivitet och utvärderar. När till exempel intern kontrollernas effektivitet testas och det påvisas att de inte fungerar som det var tänkt eller inte tillämpas, måste revisorn komplettera granskningen med substansgranskning för att kunna säkerställa och förstärka informationens korrekthet (Trohammar, 2006; Eklöv, 2019).

2.2.3 Rapportering

Enligt Carrington (2016) och Eklöv (2019) avslutas årets granskning om det inte finns några händelser som påverkat redovisningen före det datum då revisionsberättelsen ska fastställas. Revisorn uttalar sig i revisionsberättelsen om resultat- och balansräkningen är godkända, ger ett förslag till hur vinsten ska disponeras och kommenterar den verkställande direktören samt styrelsens ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Ansvariga revisorer undertecknar

revisionsberättelsen och därigenom avslutas årets granskning (Carrington, 2016; Eklöv, 2019).

Enligt Eklöv (2019) utgår revisorns ställningstagande i revisionsberättelsen från granskningen, men i de flesta fall är det bara en del av allt som rapporterats under revisionsuppdraget som är med i revisionsberättelsen. När uppdraget är slutfört lämnar revisorn ifrån sig rapporterna till företaget, både skriftligt och muntligt (Carrington, 2016). Dessa rapporter kan till exempel innehålla brister, iakttagelser och övriga synpunkter. Enligt lag ska revisorn lämna förslag till konstruktiva åtgärder om det finns kritiska synpunkter i rapporterna. Förslag till ändring av dessa synpunkter ska företaget snarast ändra innan revisionsberättelsen skrivs (FAR, u.å).

9

Enligt Eklöv (2019) ska den verkställande direktören i företaget få tillgång till om det finns avgörande brister och fel i revisorns dokument. Om den verkställande direktören och styrelsen hinner åtgärda felen innan revisionsberättelsen är fastställd behövs de mindre väsentliga felen inte rapporteras i revisionsberättelsen (Carrington, 2016). Om felen är stora och väsentliga och revisorn anser att företaget inte har följt lagar och regler vid upprättande av årsredovisning är det ett krav att redovisa det i revisionsberättelsen (FAR, u.å).

2.3 Digitalisering inom revisionsbranschen

För att stora revisionsföretag ska kunna skapa mer effektivitet i sina revisionsprocesser implementeras nya digitala system. Implementering av digitala system blir mer vanligt i nuläget och arbeten utförs i större utsträckning digitalt (Moffit et al., 2018). Enligt Chou et al. (2007) bidrar digitaliseringen av revisionsprocessen till mer effektivitet och pålitlighet. KPMG, PwC och EY är exempel på stora revisionsföretag som menar att implementering av nya digitala system bidrar till förbättrad effektivitet. Genom digitala system kan de stora revisionsföretagen fortsätta konkurrera bland kunder (Manson et al., 2001).

I digitala system lagras information digitalt, detta gör att olika system redan i förväg kan veta vad en specifik kund önskar för vara eller tjänst. Detta är bara ett av många exempel som finns som visar på att digitala system bidrar med effektivitet och minimerar risker i form av att missa viktiga uppgifter. Granskningen av informationen kommer människan dock aldrig ifrån oavsett om arbetet sker digitalt eller manuellt (Quattrone, 2016).

Enligt Tarek et al. (2017) finns det en ökad risk med att arbetsuppgifter utförs digitalt och risken handlar om att information lättare kan missas. Enligt FAR (2017) kan det uppstå problem med att revisorn förväntar sig att digitala system sköter arbetsuppgifter utan någon risk. Till exempel att revisorn inte granskar materialet utan förlitar sig på att systemet sköter uppgifterna korrekt. Enligt Hunton och Rose (2010) finns det olika stödsystem inom

revisionsbranschen. Genom stödsystemen förbättras revisorns beslutkvalité,

revisionsprocessen effektiviseras och snabbare beslut i processen kan fattas. I stödsystemen finns det även plats för större volymer av data samt att systemen arbetar mer exakt och metodiskt än vad en revisor kan klara av (Chou et al., 2007).

10

I samband med att revisorns arbetsuppgifter digitaliseras och automatiseras påverkas

kontakten med kunden. Kundkontakten förändras till digital form vilket bidrar till att revisorn kan få sämre koll på det reviderade företaget. Detta bidrar i sin tur till en ökad risk för att revisorn missar viktig information. Revisionsprocessen påverkas även av kundens användning av digitala hjälpmedel. Revisorn måste anpassa sig efter kunden och om kunden kommit längre i användandet av digitala hjälpmedel kräver det att revisorn också är kapabel till att klara av det. Detta tyder på att revisorn måste ha goda förkunskaper inom IT för att kunna konkurrera bland kunder (Li et al., 2018).

Bristen på utbildning och förståelse gällande digitalisering bland revisorer hävdar Abou-El-Sood et al. (2015) och Lombardi et al. (2014) vara en av de största utmaningarna med att digitalisera branschen. Abou-El-Sood et al. (2015) påstår att kvalitén och effektiviteten höjs om revisorn använder digitala verktyg i samband med revisionen men att revisorns brist på utbildning är ett kvarstående problem och forskarna menar att kraven på en revisor ökar kontinuerligt. Revisorernas utbildning inom området ska bidra till att öka revisorns förståelse och kunskap inom teknik (Lombardi et al., 2014).

2.4 RPA inom revisionsbranschen

Revisionsuppgifter som är standardiserade och tidskrävande har diskuterats i årtionde att de ska ersättas med automatisering (Huang & Vasarhelyi, 2019). Ett digitalt system som är aktivt i revisionsyrket är bland annat Excel. Digitala system har bidragit till att effektiviteten har höjts avsevärt inom yrket, men ett problem kvarstår och det är att revisorer utför

integrationerna mellan de olika systemen. Exempel på sådana uppgifter kan vara manuella kommentarer, kopiera och klistra in. Cohen et al. (2019) nämner även att dessa uppgifter inte bara är tidskrävande utan även att det finns en risk för det reviderande företaget när

uppgifterna utförs manuellt. RPA verktyg bidrar till effektivitet då inga misstag uppstår om robotarna är installerade korrekt (Huang et al., 2019). Tiberius och Hirth (2019) instämmer även på att automatiseringen minskar mänskliga fel som kan uppstå.

Automation är inte ett nytt begrepp inom revision (Cohen et al., 2019) och enligt Iveroth et al. (2018) är automatisering ett viktigt begrepp inom digitaliseringen. På grund av tidigare

nämnda faktorer hävdar Huang et al. (2019) att automatiseringstekniken RPA har blivit aktuellt inom revisionsyrket. I nuläget har RPA blivit vanligt bland större bokföringsföretag och RPA syftar till att öka effektiviteten samt minska kostnader i företag (Huang et al., 2019).

11

RPA är ett begrepp som är svårt att definiera eftersom det inte är ett digitalt program eller en mjukvara. IEEE Corporate Advisory Group (återgiven i Huang et al,. 2019. s.3) definierar RPA enligt följande citat:

“a preconfigured software instance that uses business rules and predefined activity

choreography to complete the autonomous execution of a combination of

processes, activities, transactions, and tasks in one or more unrelated software systems to deliver a result or service with human exception management” (Huang et al., 2019. s.3).

RPA robotar kan integrera med flera program och underlätta revisorns integration mellan olika digitala system (Moffit et al., 2018). RPA är ett relativt nytt begrepp men tanken bakom den digitala lösningen är inte ny. RPA robotar kan till exempel jämföras med verktyget makron i Excel, ett verktyg som hjälper användaren att förprogrammera funktioner (Moffit et al., 2018). Effektiviteten i processer ökar med hjälp av RPA eftersom en robot kan arbeta fortare än en människa och en RPA robot kan arbeta dygnet runt om det skulle vara aktuellt. Om en anställds kostnader skulle jämföras med en RPA insats påstår Huang et al. (2019) att RPA motsvarar en niondel av den anställdes kostnad.

I nuläget behöver robotar exakta instruktioner för att kunna slutföra en arbetsuppgift och problemet med det blir att automatisera arbetsuppgifter med väsentlig tvetydighet. Exempel på tvetydiga sammanhang kan vara när revisorn ska värdera ett företags intäkter. Exempel på arbetsuppgifter som är bra kandidater för RPA kan vara avstämningar, logga in på servern och importera intäkttransaktionslistor mellan olika system (Moffit et al., 2018). Enligt Moffit et al. (2018) kommer revisorer kunna lägga ner mer resurser till att fokusera på komplexa

frågeställningar om möjliga kandidater för RPA automatiseras. RPA kan innebära att revisorns yrke kommer att förändras från det traditionella vilket innebär att det kommer bli mer fokus på utvärdering i revisionsförfaranden till skillnad från i nuläget när revisorer bland annat anses vara processor, datainsamlare och analytiker (Moffit et al., 2019).

2.5 Effektivitet inom revisionsbranschen

Enligt Rizzo (2012) är effektivitet och kostnad begrepp som är starkt kopplade till varandra. Brunsson (2013) och Radcliffe (1999) påstår att begreppet effektivitet är svårt att definiera

12

eftersom tolkningarna varierar beroende på vilken situation begreppet effektivitet används i. Ax et al. (2009) anser att en definition som är vanligt förekommande är grad av

måluppfyllelse. Vilket innebär att resultatet som åstadkommits beror på relationen mellan prestationer och resurser. Ax et al. (2009) beskriver att effektivitet kan delas in i två olika delar, inre och yttre effektivitet. Inre effektivitet innebär att göra saker rätt medan yttre effektivitet syftar till att göra rätt saker (Olhager, 2000). Olhager (2000), Bruzelius och Skärvad (2000) nämner att effektivitet ofta innebär en kombination av både inre och yttre effektivitet.

Enligt Bierstaker et al. (2001) har det påvisats att revisionsbolag som använder digitala verktyg och viss automatisering i processer är mer konkurrenskraftiga på marknaden. Revisionsbolagen har bland annat konkurrensfördelar i tillgänglighet och effektivitet. Vasarhelyi (2013) påstår att digitaliseringen redan bidrog till en högre effektivitet när revisorns arbete blev papperslöst och när informationen som behövs för att utföra revisionen lagras i revisionsverktyg på datorn.

Med hjälp av digitaliseringen kan revisionsbolag i nuläget ta in hela populationer i sina

revisionsverktyg och inte bara slumpmässigt valda stickprov. Detta bidrar även till effektivitet eftersom revisorn redan från början har all information som krävs för att utföra revisionen (Civilekonom, 2018). Raphael (2017) menar att när revisorns standardiserade arbetsuppgifter som att inhämta stickprov automatiseras kommer revisorns tid öka till annat, till exempel kan revisorn lägga ner mer tid på olika analyser vilket leder till mer värde och förståelse till det reviderade bolaget. Enligt Hopwood (1987) digitaliseras revisionsbolag för att bolagen ska förbättras och bli mer effektiva vilket även Widuri och Sari (2017) instämmer på. Widuri och Sari (2017) anser att revisionskvalitén kommer att förbättras när revisorn har ett större fokus på komplexa uppgifter.

2.6 Analysmodell

I Figur 1 presenteras en analysmodell som ska ge en överblick till det område som studien ska undersöka. Utgångsläget i analysmodell syftar till att undersöka hur revisionen har påverkats av digitaliseringen och automatiseringen. Modellen kommer att användas till studiens analys. Utgångspunkten för modellen är att kunna koppla samman den teoretiska referensramen och det empiriska materialet.

13 Figur 1. Egenskapad illustration av analysmodellen.

Revision

Effektivitet

RPA

Digitalisering

Revisions

-processen

14

3. Metod

I det tredje kapitlet motiveras och presenteras studiens metodval, tillvägagångsätt samt studiens trovärdighet.

3.1 Val av metod

Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är två olika metoder som ofta uppkommer i vetenskapliga artiklar. En tidigare studie som har behandlat ämnet RPA och digitalisering inom revisionsbranschen är Manita et al. (2019). Den studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod för att uppnå ett kvalitativt synsätt. På samma sätt görs det i denna studie, eftersom studien vill skapa en djupare förståelse för hur digitaliseringen och RPA påverkat revisionen. För att kunna uppnå en större förståelse och uppfattning inom området bedömdes det i studien att revisorernas egna perspektiv behövdes undersökas. Enligt Bryman och Bell (2017) är en kvantitativ metod deskriptiv, därav skulle inte denna studies syfte och

forskningsfråga kunna besvaras genom en kvantitativ metod.

Studien syftar till att bidra med kunskap om digitaliseringen har bidragit med en ökad effektivitet. Enligt Bryman och Bell (2017) innebär en kvalitativ metod en djupgående förståelse inom ämnet och att det generella fokuset ligger på att tolka respondenternas ord. Vidare beskriver Bryman och Bell (2017) att respondenternas synvinkel är i fokus vid en kvalitativ studie. I denna studie har respondenternas egna erfarenheter och synpunkter varit intressanta och betydelsefulla för att kunna besvara studiens syfte och forskningsfråga. Intervjuer blev aktuellt eftersom studien vill tolka och förstå respondenternas synpunkter av digitaliseringens påverkan på revisionen. Frågorna i intervjuguiden var formulerade på ett sätt som gjorde att svaret blev utvecklande och djupgående, till exempel ”hur”, ”på vilket sätt” och ”varför”.

3.2 Litteraturinsamling

Enligt Denney och Tewksbury (2012) är studentlitteratur och akademiska tidskrifter källor med hög pålitlighet. Källor kan bedömas till olika styrkor och ett exempel på en källa som inte bör användas i större omfattning är läroböcker. Läroböcker kan vara ett användbart alternativ för att påvisa ett fenomen med grundläggande information (Denney & Tewksbury, 2012). I denna studie har läroböcker använts vid fåtal tillfällen, informationen har då stärkts

15

referensramen i studien baseras på studentlitteratur, vetenskapliga artiklar, lagrum och FAR. Studentlitteraturen har lånats från Mälardalens högskolebibliotek i Västerås och Västerås Stadsbibliotek. Vetenskapliga artiklar har samlats in från Google Scholar och Mälardalens Högskolebibliotek.

För att säkerhetsställa att informationen i denna studie uppfyller pålitlighet har arbetet

fokuserat mestadels på att styrka all information med vetenskapliga artiklar. Vid eftersökning av artiklar har det varit viktigt att artiklarna har varit relevanta för studiens ämne och att de har uppfyllt kravet expertgranskning. Enligt Björklund och Paulsson (2012) är sökord en viktig faktor för att hitta relevant information. Nyckelord som auditing, digitalization, efficiency och RPA/Robotic Process Automation har varit aktuellt vid sökandet efter vetenskapliga artiklar. Ytterligare en säkerhetsåtgärd som vidtagits i studien har varit att kontrollera att alla vetenskapliga artiklar finns inom rätt område i ABS-listan.

3.3 Datainsamling

Denna studie har använt primärkällor samt sekundärkällor. Sekundärkällor är information som finns i artiklar, böcker, och offentliga webbsidor. Primärkälla är den insamlade empirin som är direkt kopplade till studiens syfte (Björklund & Paulsson, 2012). Intervjuguiden var uppdelade i huvudområden för att kunna besvara studiens syfte och forskningsfråga. Huvudområdena utgår från den teoretiska referensramen för att sedan kunna analysera respondenternas svar.

3.4 Val av respondenter

Urvalet av respondenter har noga bestämts utifrån ett målinriktat urval. Urvalet har haft som utgångspunkt att kunna besvara studiens syfte och forskningsfråga. Målinriktat urval innebär att studiens forskningsfråga och syfte är i fokus när respondenter till en studie väljs (Bryman & Bell, 2017).

Vid valet av respondenter var kravet att det skulle vara personer som dagligen arbetar med revision, därav ansågs revisorer vara högt aktuella och enligt Saunders och Townsend (2016) är det svårt att veta hur många respondenter som behövs till en kvalitativ studie. Det är kvaliteten och svaren från respondenterna som är avgörande. För att säkerställa att

16

respondenterna i denna studie skulle ge utvecklande och djupa svar har ja och nej frågor undvikits och intervjufrågorna har utformats med noggrannhet. Saunders och Townsend (2016) menar att en intervju kan räcka till en kvalitativ studie om den intervjun bidrar med tillräckligt djup information. Detta visar på att det inte är kvantiteten på intervjuerna som spelar roll. Det empiriska materialet i denna studie har framkommit genom åtta intervjuer med auktoriserade revisorer. Genom dessa intervjuer framkom det tydlig, fyllig och tillräckligt djup information för att kunna besvara studiens syfte och forskningsfråga.

För att samla in relevant data behövs det kriterier när valet av respondenter ska ske (Bryman & Bell, 2017). För att kunna uppfylla studiens syfte och forskningsfråga har tre kriterier legat i fokus när respondenter valdes. Kriterierna var att revisorerna skulle arbeta på ett större bolag, använda digitala system vid utförandet av arbetsuppgifter och personen skulle ha arbetat inom revisionsbranschen i minst fyra år. Tidsintervallet på fyra år har valts utifrån att RPA är ett nytt begrepp som ännu inte har tagit sig in i alla branscher. Tidsintervallet var ett kriterium för att få en större bild av automatiseringen i samband med att RPA började diskuteras. Första publikationen om RPA på google scholar är år 2015, men det var inte förrän år 2017 som intresset om RPA ökade avsevärt. Därav har tidsintervallet på fyra år blivit aktuellt i denna studie.

Tillvägagångsättet för att finna respondenter utgick studien från ett snöbollsurval.

Snöbollsurval innebär enligt Bryman och Bell (2017) att en respondent kontaktas och genom denna persons kontakter kunna finna fler relevanta respondenter. Snöbollsurvalet utgick från en närstående som arbetar som redovisningschef på ett stort bolag i Stockholm. Den

närstående skickade ut en förfrågan till andra kollegor som skulle kunna passa för denna studie.

3.5 Intervjuernas genomförande

Bryman och Bell (2017) påstår att det vanligaste inom kvalitativ forskningsmetod är

intervjuer. Bryman och Bell (2017) förklarar att det är viktigt att ställa rätt frågor, frågor som kan besvara syftet och forskningsfrågan. Vid upprättandet av bilaga 1 i studien var det viktigt att utforma frågor som var relevanta och som kunde kopplas till den teoretiska referensramen. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts vilket innebär att en intervjuguide har tillämpats och beroende på svaret som respondenten svarade kunde det tillkomma följdfrågor.

17

rätt ordning utan kunde ställas vid det tillfälle som ansågs lämpligt för respektive fråga. Bryman och Bell (2017) anser att semistrukturerade intervjuer uppnår bäst resultat eftersom det finns tillfälle att ställa följdfrågor till mer djupgående och utvecklande svar vilket denna studie eftersträvar.

Respondenterna i studien är anonyma eftersom en av respondenterna ville vara anonym. Intervjuerna genomfördes via Microsoft Teams, på grund av den rådande situationen kunde inte fysiska intervjuer äga rum. Enligt Namey et al. (2020) påverkas inte resultatet av att intervjuerna är via internet. Namey et al. (2020) förklarar att det kan bli bortfall av ord vid intervjuer som skett genom text, exempelvis genom chatt och mejl, därav har det uteslutits i denna studie. I studien ansågs det passande att ha samtliga intervjuer via Microsoft Teams. Innan intervjuerna fick samtliga respondenter frågan om det var tillåtet att spela in samtalet för att underlätta att komma ihåg all information och även kunna transkribera samtalet. Intervjuerna började med att respondenterna fick ge en kort bakgrundsinformation om sig själva och sedan började frågorna om digitalisering, automatisering och effektivisering.

3.6 Transkribering

Transkribering innebär att omvandla inspelat material till skriftligt material. Transkribering är ett sätt att bearbeta intervjudata. Bearbetning av intervjudata är en viktig del av insamlingen av empirin eftersom forskaren får lära känna det insamlade materialet (Bryman & Bell, 2017). Transkribering kan vara mycket tidskrävande om insamlat material är stort. Dock är detta ett tillvägagångssätt som hjälper forskare att minnas delar av intervjuer som kan vara suddiga. Skriftligt material ger oftast en större helhetsbild och ger en bättre möjlighet till att identifiera relevant information som kan besvara syftet och forskningsfrågan (Bryman & Bell, 2017; Denscombe, 2016). Transkribering av intervjuerna skedde löpande under empiriinsamlingen. För att uppnå och skapa en större förståelse har samtliga skribenter transkriberat materialet tillsammans för att säkerställa att uppfattningen av materialet är korrekt. Om det upptäcktes under transkriberingen att något som sagts under intervjun behövde förtydligas kontaktades respondenten i fråga för ytterligare ett samtal. Transkribering som tillvägagångssätt gav studien en djupare förståelse av empirin eftersom det fanns möjlighet att lyssna om och analysera materialet flera gånger om det behövdes.

18

3.7 Trovärdighet

Bryman och Bell (2017) förklarar att reliabilitet och validitet är begrepp som är mer passande för kvantitativa forskningsmetoder och hänvisar till fyra andra begrepp som bättre passar in i kvalitativa studier. De fyra begreppen är, tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och

konfirmering. I denna studie har det inte använts någon teori. Detta på grund av olika bedömningar som har gjorts. I bedömningarna framgick det att ingen teori var lämplig till studien och syftet som studien vill uppnå. Det bestämdes därefter att studien i stället skulle använda den egenskapade analysmodellen för att skapa studiens analys. Analysmodellen används till att sammankoppla den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet.

3.7.1 Tillförlitlighet

I denna studie har det varit viktigt att vetenskapliga artiklar har varit expertgranskade för att uppnå en högre tillförlitlighet. Digitalisering och RPA som studerats i studien är relativt nytt och uppdaterade källor har varit en viktig aspekt för att kunna studera detta fenomen. RPA är ett begrepp som började studeras djupare ungefär år 2017 och digitalisering är något som kontinuerligt utvecklas och påverkar samhället på nya sätt varje dag.

3.7.2 Överförbarhet

Överförbarhet enligt Bryman och Bell (2017) handlar om hur resultaten kan bedömas i andra studier och hur generaliserbart resultatet är. Vid kvalitativ studie ligger fokuset på djupet samt förståelsen och inte kvantiteten. Detta innebär oftast att en mindre grupp individer studeras. I denna studie har en relativt liten grupp respondenter valts ut med noggrannhet och det har varit viktigt att respondenterna har arbetslivserfarenhet för att besvara syftet i studien. I

studien har det bedömts att det är viktigt att respondenterna har varit med om digitaliseringens påverkan inom revisionsbranschen och arbetat under skiftet. Efter detta har det bedömts om resultatet går att generalisera, det konstaterades att resultatet till viss del går att generalisera. Resultatet i studien går att generalisera till viss del eftersom studien innehåller åtta

respondenter från ett väl etablerat och globalt företag i Stockholm.

3.7.3 Pålitlighet

Bryman och Bell (2017) påstår att pålitlighet kan jämföras med reliabilitet som tidigare nämnts är det begrepp som används vid kvantitativ studie. Studien har utgått från ett

19

metodavsnittet styrker pålitligheten genom att det tydligt motiverats till bland annat val av metod, urval och intervjuernas genomförande. För att öka studiens pålitlighet ytterligare har studien försvarats för en tredje part med hjälp av att handledare och oppositionsgrupper som har granskat studien noggrant och kontinuerligt under studiens genomförande. I studien är respondenterna och företaget de arbetar på anonyma vilket kan påverka att andra som forskar inom området kan få svårt att uppnå samma resultat som denna studie, detta bör

uppmärksammas.

3.7.4 Konfirmering

Konfirmering innebär att säkerhetsställa och förstå studiens objektivitet genom att visa att personliga intressen inte har påverkat studien avsiktligt och att studien har genomförts i god tro (Bryman & Bell, 2017). Enligt Bryman och Bell (2017) handlar tillförlitligheten i en studie om informationen som inhämtats är korrekt och Sinkovics et al. (2008) beskriver tillförlitligheten som studiens objektivitet. Bryman och Bell (2017) anser att det är omöjligt att kunna utföra en samhällsenlig studie helt objektivt. Detta kriterium är det sista som har beaktats för bedömningen av trovärdigheten. Under genomförande av intervju har personliga åsikter undvikits och följdfrågorna har inte vinklats till studiens fördel, tanken med

följdfrågor har varit en vidare utveckling av respondentens svar. Vid citerande av

respondentens svar har meningar vidarebefordrats till rörande respondent för att kontrollera att informationen stämmer och att sammanhanget är tolkat på rätt sätt. För att uppfylla objektivitet har egna påståenden och vinklingar uteslutits vid fastställande av resultatet.

3.8 Analysmetod

Bearbetning av empirin genom transkribering har givit en stadig grund för att analysera det insamlade materialet. Studiens analysmetod är tematisk analys. Analysen syftar till att lyfta fram likheter och skillnader från olika perspektiv i den insamlade empirin (Nowell et al., 2017). Tematisk analys innebär enligt Bryman och Bell (2017) att finna olika teman i materialet och analysera dessa i samma riktning. Bryman och Bell (2017) uttrycker att kodningsprocessen är en viktig del av metoden. Denna studie utgår från en deduktiv tematisk analys vilket betyder enligt Braun och Clarke (2006) att teman har bestämts i förväg. Teman har tagits fram utifrån den teoretiska referensramen. Deduktiv tematisk analys har använts i

20

denna studie på grund av att den induktiva inte ger en lika detaljerad analys (Braun & Clarke, 2006).

Digitalisering, arbetssätt och effektivitet var tre delar som uppsatsen delades in i för att kunna analysera den insamlade empirin. Dessa tre teman användes sedan för att kunna analysera och koda empirin. Först efter den insamlade empirin hade bearbetats söktes det efter kopplingar till den teoretiska referensramen. När empirin kodades användes Words funktion till att överstryka text med olika färger, genom det blev det enklare att se olikheter och likheter mellan samtliga respondenters svar. När olikheterna och likheterna hade sammanställts i ett eget dokument skapades en analys och empirin jämfördes mot den teoretiska referensramen.

3.9 Operationalisering

Operationalisering är en process av att innefatta de begrepp som studien finner intressant. Bryman och Bell (2017) beskriver processen som att omätbara begrepp transformeras till tydliga mätbara begrepp. Grundtanken med operationalisering är att ge en förståelse till otydliga begrepp. Enligt Lynham (2002) är kopplingen mellan empiriskt material och den teoretiska referensramen operationalisering. Indikator i studien innefattar studiens intervjuer. Lynham (2002) berättar att verkligheten måste stämma överens med den teoretiska

referensramen. Relationen måste gå att beräkna genom omvandling av materialet till indikatorer. Intervjufrågorna har formulerats för att uppfylla syftet och forskningsfrågan i studien. Enligt Bryman och Bell (2017) behöver varje intervjufråga uppfylla ett syfte. Intervjuguiden är uppbyggd i olika delar och som tidigare nämnts handlar första delen om bakgrundsinformation om respondenten, vidare fortsätter det med en del om digitalisering, automatisering och effektivitet.

Tabell 1. Egenskapad tabell av operationalisering.

Teoretisk referensram Begrepp Intervjufråga

Digitalisering i revisionsbranschen.

Egen uppfattning och syn på förändringen.

1–2.

Revisionsprocessens steg. Planerings-, granskning-, rapporteringsfas.

3–8.

21 revisionsbranschen. kunskap.

Digitaliseringen. Begränsningar / möjligheter med digitaliseringen.

18–20, 22, 23.

Effektivitet. Effektivitet som

digitaliseringen bidragit till.

22

4. Empiri

I det fjärde kapitel presenteras studiens respondenter och den insamlade primärkällan. Primärkällan är indelad i tre områden, digitalisering, arbetssätt och effektivitet.

4.1 Respondent 1

Respondenten är 31 år gammal och har arbetat som revisor sedan 2015 på ett stort företag i Stockholm.

Digitalisering:

Respondenten påstår att digitaliseringen har förändrat revisionsbranschen en hel del och anser att det håller på att förändra hur revisorn utför revision. När digitaliseringen tog fart blev samtliga arbetsuppgifter hastigt digitala. Respondenten anser att den största förändringen har varit den nya metodiken bolaget har börjat arbeta efter. Metodiken har inneburit nya arbetssätt och utgår från att arbeta i ett analysverktyg samt tillgång till hela kundens huvudbok.

Respondenten förklarar att arbetet på datorn och användandet av digitala verktyg och system inte är ett hinder till att utföra arbetsuppgifter. Respondenten berättar att det finns

internutbildningar för de olika systemen och förklarar även att bolaget har en avdelning med IT-revisorer som finns tillhands om ett problem uppstår.

Arbetssättet:

Respondenten förklarar att i början fick alla anställda en resväska till att samla in material från kunder för att underlätta bärandet. I nuläget arbetar de knappt med några papper och underskrifter sker digitalt. Respondenten anser att utförandet av revision har förändrats de senaste åren och förklarar hur de tidigare arbetat med stickprov. Respondenten förklarar att de var ute hos kund cirka två gånger per år för att inhämta material vilket de inte gör i nuläget. Begära stickprov från kund innebär att revisorn får tillgång till en del av totalen. Stickproven fungerar som revisionsbevis.

Respondenten förklarar skiftet mellan att samla in stickprov till att arbeta som bolaget gör i nuläget. Det har inneburit att de kan få tag i kundens hela huvudbok. Genom att ha tillgång till hela huvudboken får revisorn en helhetsbild av kunden och kan bättre genomföra revisionen. Respondenten förklarar att planeringsfasen inte har förändrats men att utförandet har

23

större förståelse över hur kunden arbetar. Utifrån flöden sätts en strategi för hur

revisionsprocessen ska utföras. Tidigare lades det ner mycket tid på att finna information om kunden och få en förståelse för kundens verksamhet. Granskningsfasen är det som

respondenten anser har förändrats mest. Respondenten beskriver att de använder ett

analysverktyg som har möjlighet att bearbeta hela kundens huvudbok. Det nya arbetssättet har påverkat fasen genom att arbetsuppgifterna har skiftat från att hitta avvikelser i stickprov, till att se över hela huvudboken och finna avvikelser i analyser. Vidare förklarar respondenten att analysverktyget hjälper revisorn att skapa analyser. Rapporteringsfasen anser respondenten har påverkats på samma sätt som planeringsfasen, inga större skillnader förutom att utförandet har förändrats. Respondenten förklarar att digitala underskrifter och att digitala möten är användningsbara i fasen. Vidare förklarar respondenten att kunden påverkas positivt och får en större förståelse för hur revisorn har kommit fram till sina slutsatser och uttalanden med hjälp av de digitala analyserna. Respondenten berättar att de utvecklat ett verktyg för kunden, verktyget ska innebära att kunderna kan följa med löpande i revisionsprocessen och ta del av observationer och uttalanden. Revisorn förklarar att funktionen är efterfrågad av kunder eftersom kunder oftast har tidspress vid korrigering av felaktigheter.

Effektivitet:

Utförandet av en revison i nuläget i jämförelse med tidigare är tidsmässigt ingen skillnad enligt respondenten. Respondenten nämner att tidsfördelningen har skiftat till att fokusera mer på riskområden än att lägga ner tid på att hitta avvikelser via stickprov. Respondenten anser inte att arbetssättet har bidragit till tidsbesparing utan respondenten upplever ”en mera kvalitetsvinst än effektivisering i form av tid”. Respondenten beskriver ett exempel gällande stickprovsarbete, ”om intäkten är en stor del av en bolagsverksamhet kan det bli väldigt många stickprov, helst 75–100 stickprov”. Respondenten nämner även att om dessa stickprov stämmer överens finns det fortfarande flera 100 transaktioner till som inte har kontrollerats. Trots att stickproven var korrekta var det endast en liten del av all data som hade kontrollerats nämner respondenten. Respondenten förklarar även att en helhetsbild av data gör att revisorn kan konstatera och säkerhetsställa fler finansiella fel än tidigare. Tidigare när revisorer utgick från stickprov var det inte säkert att revisorn skulle hitta något avvikande. Respondenten menar att revisionen har blivit bättre och säkrare genom tillgången till hela kundens data.

24

Respondenten anser att den nya metodiken har bidraget till effektivitet vid insamlande av data. I jämförelse med insamlandet av stickprov som var mycket tidskrävande har

respondenten nu tillgång till hela kundens huvudbok och kan efterfråga mer underlag om det behövs. Respondenten förklarar att analysverktyget är automatiserat och att revisorn gör analyser genom att välja exempelvis två olika delar för att undersöka om det finns en

matchning. Verktyget tillverkar en analys och revisorn granskar och letar efter avvikelser som analysen visar. Detta har bidragit till effektivitet eftersom automatiseringen har underlättat skapandet av olika analyser enligt respondenten.

4.2 Respondent 2

Respondenten är 34 år och har arbetat som revisor sedan 2012 på ett stort företag i Stockholm.

Digitalisering:

Respondenten förklarar att digitaliseringen är förtillfället pågående i revisionsprocessen och diskussioner om automatisering är aktuella. Respondenten berättar att alla arbetsuppgifter utförs digitalt och att papper och penna knappt existerar. Det krävs att revisorer har en förståelse för IT eftersom allt sker digitalt. Respondenten anser inte att digitaliseringen begränsar respondentens utförande av arbetetsuppgifter. Respondenten menar att de får tillräckligt med interna utbildningar vid nya implementeringar av system, dock anser respondenten att det är bra att ha förkunskaper inom IT för att öka förståelsen för de olika verktygen. Likt respondent 1 förklarar respondenten att den största förändringen är att de arbetar med ett analysverktyg som ger möjlighet till att titta på hela populationen, jämfört med när de arbetade med stickprov.

Arbetssättet:

I takt med digitaliseringen och att utförandet av arbetsmoment har förändrats anser

respondenten att nya arbetsuppgifter har uppstått. Arbetsuppgifter som uppkommit är bland annat, hur revisorn ska tolka material och utfallen av en dataanalys. Respondenten berättar även att en del arbetsuppgifter har minskat till följd av digitaliseringen. Respondenten ger exempel på arbetsuppgifter som minskat och förklarar att det är stickprov och

25 förändrats på samma sätt som respondent 1.

Respondenten anser att arbetssättet i kundens huvudbok har blivit mer säkert eftersom

revisorn faktiskt kan se alla flödena och vad som har hänt. Respondenten förklarar att tidigare när de kontrollerade stickprov var revisorn tvungen att lita på att informationen på allt övrigt material också stämde eftersom stickproven stämde.

Effektivitet:

Fördelar med att arbeta med kundens huvudbok är enligt respondenten tidsbesparande om respondenten ser över pappersarbetet. Det är smidigare att ha allt material samlat på en och samma plats. Vidare förklarar respondenten att inhämta data från kund har bidragit till tidsbesparing. Vilket respondenten 1 även påpekade. Tidseffektiviteten i samband med automatiseringen har enligt respondenten inte bidragit till någon större skillnad.

Respondenten förklarar att tiden för att utföra revisonen är varken mer eller mindre. Vidare förklarar respondenten att revisionen i nuläget får en högre kvalité än tidigare.

Respondenten antar att revisionen kommer få ett större fokus på en riskdriven revision och att fokusera på kvalitativa utvärderingar kommer bli mer aktuellt, till exempel att ”utvärdera företagsledningens bedömningar och hur de väljer att tolka saker”. Detta tror respondenten blir det nya arbetssättet eftersom det ryktas om att de standardiserade arbetsuppgifterna kommer skötas per automatik.

4.3 Respondent 3

Respondenten är 32 år och arbetat som revisor sedan 2015 på ett stort bolag i Stockholm.

Digitaliseringen:

Digitaliseringen har enligt respondenten utvecklats något enormt. Respondenten uttrycker ”men det händer nya saker hela tiden, ni vet själva hur snabbt världen utvecklar sig” med detta menar respondenten att trots att digitaliseringen tog fart i början av karriären har det hänt avsevärt mycket nytt sedan dess. Verktygen som implementerades runt år 2015 - 2016 var redskap som kunde hantera större mängder data. Vidare förklarar respondenten att bolaget lägger mycket resurser på automatisering för tillfället. En del moment har testas för

26

automatisering men respondenten nämner att bolaget inte har vågat implementerat det riktigt ännu förrän de vet att det är ett säkert arbetssätt. Moment som kan komma att automatiseras inom snar framtid kan vara arbetsuppgifter som är standardiserade, till exempel att matcha fakturor mot betalningar. Det krävs IT-kunskaper när branschen utvecklas, respondenten anser att de får upplärning av bolaget men att fler utbildningsdagar inte skulle skada.

Respondenten anser att revisorer kommer långt med att vara självlärda och ha IT-kunskaper sedan innan för att lättare förstå de olika systemen och inte känna sig begränsad i arbetet.

Arbetssättet:

Bolaget som respondenten arbetar på har de senaste åren infört en ny metodik där de arbetar mer med analyser och kollar på helheten. Analysverktyg är ett verktyg som används för att kunna mata in och hantera kundens hela huvudbok. Med hjälp av verktyget kan respondenten se över trender under årets gång, göra egna analyser och jämföra med tidigare år.

Respondenten förklarar att de utför revisionen i dagsläget utifrån ett helbildsperspektiv vilket respondenten upplever som säkrare och bättre jämfört med att ta stickprov på en liten del av populationen vilket även respondent 1 och 2 påpekade. Planeringsfasen förklarar

respondenten har utvecklats på samma sätt som respondent 1 berättade. Respondent 3 anser att fasen ser i princip likadan ut men att den utförs digitalt. Respondenten förklarar att rapporteringsfasen förändrats på liknanden sätt som respondent 1.

Arbetsuppgifter har förändrats men en del uppgifter lämnar bolaget till Indien. Bolaget lämnar över de standardiserade arbetsuppgifterna och kontrollerar snabbt och enkelt om Indien utfört uppgifterna korrekt genom ett verktyg som kan kontrollera om uppgifterna är utförda utan felaktigheter. Respondenten förklarar att det finns mer tid att lägga på komplexa uppgifter när de enklare uppgifterna lämnas över. Enligt respondenten stämmer granskningsprocessens förändring överens med respondent 1 och 2. Respondenten förklarar att fokuset i fasen har förändrats markant och det har påverkat arbetssättet. Respondenten berättar att tidigare utgick revisionen från ”en detalj till det stora, nu har det blivit omvänt. Nu har vi en helhetsbild som vi zoomar in på för att upptäcka avvikelser”. Respondenten berättar att avvikelser upptäcks i skapta analyser och förklarar vidare på samma sätt som respondent 1 att analyser utförs i analysverktyget. Respondenten fortsätter förklara att det är mycket fokus på att säkerställa att materialet och informationen från kunden stämmer. Respondenten hävdar att det är viktigt att materialet är korrekt och att kunden har gjort rätt i sitt system. Respondenten förklarar vikten i detta och berättar att om materialet inte stämmer från början, går det inte att säkerställa att

27

att hela teamet som arbetar med samma kund kan arbeta i samma dokument och planera arbetsfördelning på ett tydligare sätt, detta leder till mer transparens.

Effektiviteten:

Digitaliseringen har påverkat samhället mycket, i dagsläget har respondenten och bolaget arbetat mycket med digitala möten vilket inte var lika vanligt tidigare. Digitala möten anser respondenten leda till tidseffektivitet. Respondenten förklarar att det blivit svårare i dagsläget att skapa möjlighet för ett personligt möte, eftersom bolaget både har internationella kunder och kunder runt om i Sverige. Respondenten förklarar att digitaliseringen har bidragit till möjligheten att knyta kundrelationer i hela världen vilket är effektivt för att expandera bolaget. Respondenten anser också att digitala underskrifter har påverkat arbetet för både bolaget och kunderna, det skapar större möjligheter att säkra att underskriften stämmer och att underskriften kommer in i tid.

Respondenten berättar att det nya arbetssättet har lett till att fokusområdet har flyttats till mer konkreta arbetsuppgifter och riskområden. Respondenten anser inte att det har blivit mer eller mindre tidsbesparingen vid utförandet av en revision, vilket respondent 1 och 2 även håller med om. Respondenten förklarar att genom tillgången till hela populationen kan “check the box exercise” stämmas av mer effektivt genom analysverktyget. Uppgifterna innebär moment som inte är jätteväsentliga men som måste stämmas av.

Respondenten anser att effektiviteten har ökat när de har tillgång till hela huvudboken. Tidigare var det mycket planering för vilken fråga revisorn ska ställa till kunden, vilken data de ville inhämta för att utföra en analys och så vidare. Nu när de har all data från början kan revisorer göra analyser på ett annat sätt och tar inte lika mycket av kundens tid med att efterfråga material vid olika tillfällen. Respondenten förklarar att tidigare har insamling av data oftast skett via mejl vilket ibland begränsade utförandet av revisionen. Respondenten menar att bilagor från kund ibland försvann och revisorn behövde fråga om samma material igen. Respondenten förklarar att det var svårt att få en helhetsbild av kunden när de arbetade med olika bilagor i system. I nuläget används en kundportal där kunden kan skicka in det material som revisorn efterfrågar. Systemet har koll på vilken data som har inkommit och saknas det data kan systemet skicka ut en påminnelse till kunden. Detta menar respondenten

28

har blivit effektivt eftersom all data är samlat i samma portal. Respondenten förklarar att arbetet med kundens hela huvudbok har blivit mer effektivt för både revisorn och kunden. Att säkerställa data utifrån huvudboken har blivit mer korrekt än när revision utgick från stickprov. Respondenten menar att om revisorn hittade ett stickprov som innehöll ett

finansiellt fel på ett mindre väsentligt belopp rörde det inte revisionen avsevärt, men om det finns flera sådana avvikelser blir beloppet större och betydelsefullt. Respondenten menar att kvalitén på revisionen har ökat när de har tillgång till helhetsbilden och kan se över alla avvikelser.

4.4 Respondent 4

Respondenten är 33 år och har arbetat på ett stort bolag inom Stockholmsområdet i 9 år.

Digitalisering:

När respondenten började arbeta diskuterades det mycket om digitalisering men det var inget som påverkade revisionen då. Under kort tid har revisionsmetodiken förändrats avsevärt och respondenten påstår att mer är på väg att digitaliseras. Respondenten berättar att samhället inklusive bolagets kunder följer digitaliseringstrenden, vilket innebär att bolaget också måste följa med i trenden. Respondenten förklarar att de helst vill ligga före kunderna i

digitaliseringen. Revisionsmetodiken som har utvecklats på grund av digitaliseringen är ett analysverktyg. Analysverktyget fungerar på samma sätt som respondent 1, 2 och 3 har beskrivit. Respondenten anser att det krävs mycket IT-kunskaper men att det finns internutbildningar som underlättar för att öka förståelsen. På bolaget finns det även en avdelning med IT-revisorer som hjälper till vid eventuella problem med IT. Trots att förutsättningar finns är det svårt att förstå alla nya verktyg som implementeras och det tar både tid att lära och utbilda sig förklarar respondenten.

Arbetssättet:

Respondenten beskriver att arbetssättet har förändrats i och med den nya metodiken. Vidare förklaras att det nya arbetssättet utgår från att hitta avvikelser i hela populationen vilket samtliga respondenten har nämnt. Kunden för över sin huvudbok på ett krypterat sätt till en avdelning på bolaget som sedan kontrollerar att all data finns tillgänglig och för sedan in det i analysverktyget. Respondenten berättar ett exempel hur revisorn skapar en analys. Revisorn utgår att en försäljning ska generera en intäkt och en kundfordring, kundfordringen ska helst

29

digitala verktyget kan revisorn smidigt analysera om alla poster har en matchning. Finns det ingen match visar verktyget det och därefter fokuserar och granskar revisorn den avvikelsen och kontrollerar med kunden varför posten är felaktig.

Arbetssättet har förändrats en hel del, respondenten förklarar att de tidigare inte hade tillgång till kundens huvudbok, det var stickproven som fanns att arbeta med. Respondenten förklarar att de fick en resultat- och balansräkning från kunden som var utgångspunkten för

stickproven. Överföringen mellan kund och bolag har utvecklats, i början hade respondenten pärmar och skannade in materialet som behövde vara digitalt, sedan blev det USB-stickor och i nuläget överförs data genom ett revisionsverktyg. Verktyget kan skicka förfrågningar till kund om material direkt i revisionsverktyget. Nya arbetsuppgifter har tillkommit allt eftersom de nya verktygen och systemen har implementerats. Respondenten beskriver att

revisionsprocessens planerings- och rapporteringsfas har förändrats på samma sätt som respondent 1, 2 och 3 anser. Respondenten förklarar att rapporteringsfasen på grund av den pågående pandemin utförts med digitala presentationer och påstår att detta inte hade varit möjligt utan digitaliseringen. Samtliga respondenter anser att granskningsfasen har påverkats mest av den nya metodiken, vilket även respondent 4 instämmer på. Respondenten ger ett exempel på hur de arbetar med att undersöka lönetransaktioner. Alla lönetransaktioner under ett år inhämtas och sedan skapas det analyser som kan visa de högsta bruttolönerna i bolaget, personnummer kopplat till namn, eller om någon anställd fått utbetald lön flera gånger under en månad. Analysen visar vilka avvikelser som finns och revisorn kan då granska

avvikelserna.

Effektivitet:

Respondenten anser att revisionen har blivit mer tidskrävande nu i jämförelse med hur det såg ut i början av karriären. I nuläget ställs det högre krav på dokumentationen och materialet granskas mer noggrant när bolaget har tillgång till analysverktyg. Respondenten anser att kvalitén och mervärde till kunden har ökat i revisionen och respondenten påstår att det blir en säkrare granskning i jämförelse med tidigare när revisorn utgick från att materialet var korrekt efter ett antal stickprov. Detta argument håller samtliga respondenter i studien med om.

Respondenten anser som övriga respondenter att analysverktyget har bidragit till mer effektivitet vid datainsamling av kund och tillgången till kundens huvudbok. Enligt

30

respondenten använder revisorer i nuläget en kundportal. Portalen fungerar på samma sätt som respondent 3 förklarade. Respondent 4 anser att kunderna påverkas positivt av det nya systemet och berättar på samma sätt som respondent 3 att systemet lagrar kundens

efterfrågade material. Respondenten förklarar vidare att systemet kan hantera och överföra material från kundportalen till analysverktyget vilket har bidragit till effektivitet.

4.5 Respondent 5

Respondenten är 34 år och arbetar som revisor på ett stort bolag i Stockholm. Respondenten har arbetat sedan 2012.

Digitalisering:

IT-kunskaper har blivit aktuellt eftersom revisionsmetodiken och arbetssättet har förändrats, respondenten förklarar att på bolaget har de tillgång till internutbildningar men anser att respondenten inte behövt det utan har bra förkunskaper inom IT. Något som respondenten anser kan begränsa digital revision är om något inte skulle fungera, till exempel att

programmet kraschar eller att internet krånglar. Annars ser respondenten bara möjligheter med digitaliseringen. Respondenten förklarar att om det inte vore för digitaliseringen hade det inte fungerat lika bra att utföra arbetet i en pandemi som det faktiskt gör, digitaliseringen har även ökat flexibiliteten i arbetet.

Arbetssättet:

Arbetet har utvecklats mycket till följd av digitaliseringen och merparten av all revision utfördes tidigare med papper och penna, i nuläget finns allt digitalt. Respondenten anser att revisionen har ökat mer i kvalité och tror att revisionen bara blir bättre och bättre med

digitaliseringens utveckling. Det nya arbetssättet som uppstått i samband med digitaliseringen är användandet av dataanalys. Syftet med dataanalys beskriver respondenten på samma sätt som respondent 1, 2, 3 och 4. Respondenten förklarar att revisorer fokuserar på avvikelser i huvudboken som inte förväntas sticka ut. Att ändra arbetssättet från traditionell till

digitalrevision har varit en stor omställning enligt respondenten, “det blev mycket nytt, hur man bör tänka vid analys och hur man utför revisionen med olika verktyg och system”. Respondenten förklarar som respondent 4 att revisorn tidigare fick tillgång till balans- och resultaträkning från kunden och utifrån de materialet utfördes stickprov.