REVISIONYRKETS UTVECKLING GENOM IMPLEMENTERING AV DIGITALISERING
- EN STUDIE SOM BEHANDLAR DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ REVISIONEN OCH DET NUVARANDE KOMPETENSKRAVET
Uppsatsnummer: VT2019CE26 Examensarbete – Civilekonom
Företagsekonomi Såma Araz Gloria Mugisha
2 Förord
Vi vill uttrycka stor tacksamhet till vår handledare Gustaf Kastberg för sin tillgänglighet, öppna sinne, uppmärksamhet och moraliska stöd under hela arbetet. Gustav Kastbergs stora visdom och kritiska ögon har hjälpt till att förbättra kvaliteten på detta arbete och säkerställt framgången för alla moment som genomfördes. Vi vill också tacka alla våra respondenter för deras medverkan i vår studie. Utan respondenternas stöd hade det varit svårt att genomföra denna studie. Sist vill vi tacka våra familjer för deras stöd och förståelse under denna hektiska vårtermin, vi hade inte klarat det utan den motivering ni skänkt oss varje dag. Ett ytterligare till en kär vän Linnea Andersson som hjälpt något obeskrivligt. Detta arbetet tillägnar vi till er.
Denna forskning var ett givande vetenskapligt äventyr. Det representerar ett utmanande arbete från vilket vi får stor tillfredsställelse och stolthet till att presentera den slutgiltiga studien.
Resultatet av denna forskning härrör från många individer och utan dessa hade inte studien varit möjligt.
Såma Araz Gloria Mugisha
2019-08-31 2019-08-31
3
Svensk titel: Revisionyrkets utveckling genom implementering av digitalisering - en studie som behandlar digitaliseringens påverkan på revisionen och det nuvarande kompetenskravet
Engelsk titel: The development of auditing profession through implementation of
digitalisation - a study that addresses the impact of digitalisation on auditing and the current competency requirement
Utgivningsår: 2019
Författare: Såma Araz, Gloria Mugisha Handledare: Gustaf Kastberg
4 Abstract
What is auditing intrinsically and why is it so important? Audit is about critically reviewing, assessing and commenting on a company's accounting and management. Audit has for many years helped individuals to make decisions about a company based on critically produced reports by authorized auditors who adhere to generally accepted accounting principles. The audit is an important basis for stakeholders and shareholders, but also to ensure that legal and tax law restrictions and rules that are constantly renewed are applied. But what was once a regular task for an accountant is different today, digitalization is implemented among the profession through automated tasks and the previous description of what an auditor performs during an ordinary working day has changed.
The purpose of this study is to provide an overall background image of what the auditing profession has had for tasks and how these have been carried out, until the digitalisation was implemented among the profession and changed the then duties. With this study we also want to investigate how these tasks have changed and what the effects have been for both the profession and its competence requirements and for the audit itself.
Under the theoretical frame of reference, a background image of the role of the auditor and its tasks and how the development has been presented is presented. We then present two theories that range from the original auditor to the developed, digitized auditor. Lastly, previous studies are presented that dealt with the development of the audit profession through the implementation of digitization. This is to gain an understanding of the effects that digitization has brought about in the profession, but also to understand the changed skills needs that will affect the audit.
With the help of a qualitative method, the purpose was answered and the collected empirical data is presented under the empirical chapter to present the respondents' perception. Then the paper links theory and empirical data in the analysis chapter with an account of similarities and differences between the previous picture of the auditing profession and the current digitized auditor with its new ways of handling their tasks.
The conclusion of the study based on the opinions our respondents have presented is that digitization has affected the audit profession's tasks in the way that previous manual manipulations of data are now received and reviewed digitally. This through automated business systems, which saves both time and prevents disagreements when all data is stored, thanks to big data systems. However, there is a risk that previous competencies will be erased against the new, digital competence required to be able to work with auditing, which is very important to take into account. Proposals for further research are to deepen in detail about the changed skills needs that have arisen among the profession's tasks. It is also interesting to research agencies that have already implemented changed competence requirements in order to then compare their profitability with agencies that have not implemented the same
requirements.
In addition to this summary, the study will be written in Swedish.
Keywords: Accounting, auditing, digitization, artificial intelligence, counselling, risk assessment
5 Sammanfattning
Vad är revision egentligen och varför är det så viktigt? Revision handlar om att kritiskt granska, bedöma och uttala sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revision har under många år hjälpt individer att ta beslut kring ett företag utifrån kritiskt framtagna rapporter av auktoriserade revisorer som följer god redovisningssed. Revisionen är en viktig grund för intressenter och aktieägare men också för att säkerställa att juridiska och
skatterättsliga restriktioner och regler som ständigt förnyas, tillämpas. Men vad som en gång var en vanlig arbetsuppgift för en revisor är idag annorlunda, digitaliseringen implementeras bland yrket genom automatiserade arbetsuppgifter och den tidigare beskrivningen på vad en revisor utför under en vanlig arbetsdag har förändrats.
Syftet med denna studie är att ge en övergripande bakgrundsbild av vad revisionsyrket har haft för arbetsuppgifter och hur dessa har utförts, fram tills att digitaliseringen
implementerades bland yrket och förändrade dåvarande arbetsuppgifter. Vi vill med denna studie även undersöka hur dessa arbetsuppgifter har förändrats och vilka effekterna har varit för både yrket samt dess kompetenskrav och för själva revisionen.
Under den teoretiska referensramen presenteras en bakgrundsbild av revisorsrollen och dess arbetsuppgifter samt hur utvecklingen sett ut. Vi presenterar sedan två teorier som sträcker sig från den ursprungliga revisorn till den utvecklade, digitaliserade revisorn. Sist presenteras tidigare studier som behandlat revisionyrkets utveckling genom implementering av
digitaliseringen. Detta för att få en förståelse kring de effekter som digitaliseringen medfört inom yrket men även för att förstå det förändrade kompetensbehovet som kommer att påverka revisionen.
Med hjälp av en kvalitativ metod besvarades syftet och den insamlade empirin presenteras under empirikapitlet för att framföra respondenternas uppfattning. Sedan kopplar uppsatsen samman teori och empiri under analyskapitlet med redogörelse för likheter och skillnader mellan den tidigare bilden av revisionsyrket och dagens digitaliserade revisor med dess nya sätt att behandla sina arbetsuppgifter.
Slutsatsen av studien baserat på de åsikter våra respondenter har presenterat är att
digitaliseringen har påverkat revisionyrkets arbetsuppgifter på det sätt att tidigare manuella hanteringar av underlag numera tas emot och granskas digitalt. Detta genom automatiserade affärssystem vilket både bespararar tid och hindrar oenigheter då alla underlag lagras, tack vare big data system. Men risken finns att tidigare kompetens suddas ut mot den nya, digitala kompetensen som krävs för att kunna arbeta med revision, vilket är mycket viktigt att ta hänsyn till. Förslag till vidare forskning är att fördjupa sig i detalj kring det förändrade
kompetensbehovet som uppstått bland yrkets arbetsuppgifter. Det är även intressant att forska kring byråer som redan nu implementerat förändrade kompetenskrav för att sedan jämföra deras lönsamhet med byråer som inte har implementerat samma krav.
Nyckelord: Revision, digitalisering, artificiell intelligens, rådgivning, riskbedömning
6 Ordlista
Digitalisering: olika typer av data som omarbetas för att behandlas digitalt
Exempel: transaktioner utförda under en organisations räkenskapsår lagras i en dator Automatisering: att en maskin eller en teknik utför en arbetsprocess eller ett arbete
Exempel: Istället för att en revisor manuellt skall söka efter en sorts transaktion hjälper automatiserade processer till att identifiera det som eftersökes, genom att knappa in exempelvis ett transaktionsnummer och trycka på ”sök”
Artificiell intelligens: En typ av intelligens som visas upp av maskiner för att försöka efterlikna ett mänskligt tänk eller beteende
Exempel: Revisorn tar fram en organisations årsrapport och lämnar över det till en robot som granskar och återkommer med eventuella avvikelser
Revisionsprofession: Revisionsyrke
Exempel: Revisionsprofessionen är ett yrke som kräver kunskap inom redovisning
7
Innehållsförteckning
1.Inledning 9
1.1. Bakgrund 9
1.2. Problemdiskussion 11
1.3. Syfte 13
1.4. Frågeformulering 13
2. Teoretisk referensram 14
2.1. Avsnitt 1: revisorns roll 14
2.1.2. Revisorns karaktär 14
2.1.3. Revisorsplikt 14
2.1.4. Revisorns ansvar 15
2.1.5. Riskbedömning 15
2.2. Uttryck inom revisionen- 16
2.2.1. Företagsledningens påståenden 16
2.2.2. Revisorns granskningsåtgärd 17
2.2.3. Bestyrkandeåtgärder 17
2.2.4. Dokumentation 17
2.2.5. Revisionsberättelse 18
2.3. Teknologisk utveckling 18
2.3.1 Övergång till digitalisering 19
2.3.2. Databaserad lagring 19
2.4. Revisionens utveckling 19
2.4.1 Revisorns behov av kompetensutveckling 20
2.5. Avsnitt två: teoretisk referensram 20
2.5.1. Den traditionella revisorn 20
2.5.2. Intern och extern revision 21
2.5.3. Utvecklingen inom intern och extern revision 22
2.5.4. Utveckling inom arbetsprocesser 22
2.6. Avsnitt tre: decenniets studier om digitalisering och
revisionsprofessionen 22
2.6.1. Förändrad syn på revisorn 22
2.6.2. Hård konkurrens tack vare digitaliseringen 23
2.6.3. Revisorns självständighet hotat 24
2.7. Fördelar med digitalisering 24
8
2.7.1 Bättre kommunikationssätt 25
2.7.2. Nya utmaningar 25
2.8. Sammanställning av referensramen 26
Bilagor 28
3. Metod 30
3.1. Val av ämne 30
3.2. Undersökningsdesign 30
3.3. Val av forskningsstrategi 30
3.4. Urval 31
3.5. Deltagare 32
3.6. Datainsamling 33
3.6.1. Förberedelse, genomförande & transkribering 33
3.7. Dataanalys 34
3.8. Trovärdighet 35
3.9. Metodkritik 35
4. Empiri 37
4.1. Företagsledningens påståenden 37
4.1.2. Kompetensnivån 39
4.3. Revisors utveckling i samband med digitalisering 41
4.3.1. Framtida utvecklingar 42
4.4. Revisors framtid 42
4.5. Digitaliseringens påverkan på systemutvecklare 43
5. Analys 45
5.1.2 Digitaliseringens inflyt på revisorns arbetsuppgifter utifrån
genomförda intervjuer 45
5.1.3. Revisorns utveckling med inflytandet av digitaliseringen 47
5.2. Förändrad verksamhetsstyrning 47
5.3. Teknologins påverkan och bidrag till förändrat kompetensbehov 48 5.3.1 Förändrat kompetensbehov genom implementering av
digitalisering 49
5.3.2. Behov av ytterligare utveckling 50
6. Slutsats 52
6.1. Förslag till vidare forskning 54
Referenser 55
9 1.Inledning
I det inledande kapitlet presenteras bakgrund för uppsatsens problemdiskussion, samt syfte och frågeställningar.
1.1. Bakgrund
Revisionsyrket har utvecklats betydligt mycket sedan vi för första gången blev bekanta med begreppet menar Öhman och Wallerstedt (2012). Redan på 1800-talet separerades individens ägande och bolagsstyrning ifrån varandra (Munteanu & Berechet 2016). Under denna tid var yrket inte en profession med anledning till att det inte hade tilldelats några specifika krav på varken utbildning eller ramar och regelverk.
Enligt Öhman och Wallerstedt (2012) som studerat forskningar från tidiga 1900-talet är revision ett av de äldsta yrkena i världen, även om det formellt inte blivit igenkänt vid det yrkesbegreppet under alla sina år. Genom Aktiebolagslagen som tillkom år 1944 fick
revisionsyrket sitt första tillkännagivande. Sedan infördes striktare reglering tillsammans med önskade krav på revisorer för att få arbeta inom revisionsyrket, nämligen auktorisering och utbildning. Med detta i grund fick revisionsyrket sitt lagstadgade skydd och benämndes som en fristående profession. Idag cirka 70 år senare, med den pågående samhällsutvecklingen gällande teknologi och handel, är revisorsyrket en högt uppsatt profession (Ibid).
“Den huvudsakliga uppgiften för en revisor är att granska redovisningar och hur styrelser förvaltar organisationer som de företräder. Redovisningen och styrelsens arbete är sällan desamma i två olika organisationer, och det medför att en revisor ofta har ett varierande arbete. En revisor är länken mellan kunden och kundens intressenter. Potentiella investerare, leverantörer eller banker tar del av rapporter som revisorn bestyrker. Revisionen är en vedertagen kvalitetsstämpel gentemot tredje part.” (FAR, 2019)
Ovanstående beskrivning av revisorns främsta arbetsuppgifter presenteras från föreningen auktoriserade revisorer (FAR) som är en branschorganisation för revisorer,
redovisningskonsulter och rådgivare (Skatteverket, 2019).
Munteanu & Berechet (2016) förklarar att revisorn redan nu behöver vara redo på att bemöta övergångar i linje med digitalisering av revisionsyrket. Dessa övergångar kommer att
behandla områden som avser utveckling av kundrelationer (Ibid). Vikten av långsiktiga kundrelationer är något som även påpekas av Dart (2011). Han menar att eftersom en revisor är ekonomiskt beroende av kundrelationer är det viktigt att besitta rätt kompetens för att kunna behålla sina kunder.
Digitaliseringen presenterar automatiserade arbetssätt där många tidigare arbetsuppgifter ersätts av digital teknologi, därför behöver revisorn kunna erbjuda rådgivning för att vara i linje med branschkonkurrensen. Om revisorn lyckas erbjuda den nödvändiga rådgivningen
10
som krävs genom rätt kompetens, skapas en långvarig relation som består av trygghet (Ibid).
Mindre till medelstora företag med omsättning och storlek som grund har förstått vikten av rådgivning och implementerat det i sitt arbetssätt. Revisorn medverkar som en rådgivare kring olika beslut gällande bland annat skattefrågor och investeringar. Bakgrundsliggande orsak till att revisorn har en mer rådgivande arbetssätt när det kommer till dessa företag beror till stor del på att mindre företag har en mindre uppdelad organisationsstruktur (Svanström, 2013).
FAR begärde att Kairos future1 åt deras vägnar skulle undersöka hur revisionen har utvecklats samt hur effekten av denna utveckling kommer att påverka framtiden. Undersökningen av Kairos future (2013) fokuserade på digitaliseringens påverkan på revisionen. Rapporten kom fram till att vartannat jobb kommer att automatiseras inom 20 år. Vidare förklaras att
revisionen kommer att ersättas av rådgivning då kunskapen inom redovisning och revision är repetitiv samtidigt som den är lätt att automatisera. Idag består yrket av 80% grundläggande redovisning och 20% rådgivning. I framtiden kommer dessa siffror att byta plats med varandra och det som lär sticka ut är kunskap och social kompetens. Kundupplevelsen kommer att övervinna allt menar undersökningen som intervjuat både revisorer och talespersoner som arbetar för FAR.
Under 2000-talet lagrades ungefär 25% av all data digitalt, år 2015 steg denna siffra till över 98% förklarar Warren & Byrnes (2015). Vidare förklaras det att företag som införlivar digital datalagring når en ökad effektivitet med 5 - 6% i deras produktivitet genom en positiv
förändrad affärsprestation och lönsamhet. Detta anses vara en tillgång som förstärker organisationens konkurrensfördelar. Således måste revisorn adoptera ny teknologi i form av exempelvis artificiell intelligens i sitt arbetssätt för att fortsätta vara konkurrenskraftig och behärska nya kommunikationssätt med både den interna och externa omvärlden. Revisorn måste även fördjupa sig inom digital innovation för att på bästa sätt nå sina kunder och bemöta branschkonkurrensen, för både organisationen och yrkets överlevnad menar Munteanu & Berechet (2016).
I tidigare rapporter från Kairos future framkom det att revisionen med 90% sannolikhet kommer att minskas mot år 2025 samtidigt som rådgivning kommer att dominera (Kairos future 2013). Dock har teorin om årtalet fått en vändning och den senaste rapporten från 2016 menar att utvecklingen kommer att ske ännu fortare. Orsaken till detta beror på att när
tekniken väl presenterats måste organisationen med nödvändighet förändras. Förändringen kräver en stor omställning i form av övergång från statistiska organisationer till
processorganisering och automatisering av nyutvecklade flöden. Genom denna förändring förstärks kundrelationer utifrån ett ändrat engagemang, nämligen kundrådgivning. Med dessa ord lämnar vi historien och kliver in i framtiden (Kairos future 2013).
1 “Kairos Future är ett internationellt managementkonsultbolag som även arbetar med forskning på uppdrag från kunder och organisationer.”
11 1.2. Problemdiskussion
“Det finns tydliga tecken på att den traditionella revisorsrollen är på väg att förändras“
(Revisionsinspektionen, u.å)
Revisionsprocessen har förändrats enormt de senaste åren. Material och underlag molnlagras vilket innebär att data lagras digitalt och är lättåtkomligt. I samma avseende ställer
intressenter nya krav på information i realtid menar Salijeni, Samsonova & Turley (2019). Det förklaras vidare att digitalisering av yrket underlättar vardagen för revisorn. Samtidigt menar menar Chan & Vasarhelyi (2011) att digitaliseringen även har brister som gör att den nya tekniken inte alltid är idealisk. Ett exempel är driftstörningar i bokföringens
informationssystem som gör att processer inte är kostnadseffektiva. Detta leder till att
organisationen inte uppnår önskade budgetplaneringar. Med tanke på digitaliseringens snabba takt väcks en oro om huruvida små till medelstora företag kommer att kunna överleva den nya revisionsmiljön. Man menar att det är svårt att tillhandahålla den nya digitala tekniken på grund av begränsade resurser som bland annat kapital och kompetens (Ibid).
Revisorn och revisionsbyråns arbete påverkas av samhälleliga förändringar kring lag och rum.
Ett exempel som är värt att betona är att dokumentationskravet har ökat (FAR 2017).
Loebbecke & Picot (2015) hävdar att det digitaliseringen för med sig kan varken stoppas eller saktas ned. Digitalisering förändrar karaktären av huvudprodukten. Huvudprodukten är den slutliga revisionsberättelsen efter granskning av organisationens årsredovisning som
presenteras av styrelsen. Men även processen, marknadsområden och konkurrensen inom ekonomin förändras. Majoriteten av de nuvarande affärsmodellerna kommer att ersättas.
Hittills är det svårt att veta hur snabbt detta kommer att gå, men det som är säkert är att dessa förändringar öppnar upp nya arbetssätt för revisorn (Loebbecke & Picot, 2015). Salijeni, et al.,(2019) presenterar hur det ser ut idag och betonar att revisionen genom den nya tekniken som präglats av digitaliseringen, har ändrat revisionsyrket. Förändringen slog till med hög fart och genererade utveckling av många informationstillgångar. Samtidigt krävs det ett
beslutsfattande som är både innovativt och kostnadseffektivt (Ibid).
Enligt Kairos future (2016) råder det ingen tvekan om att framtidens revisionsyrke kommer att bestå av mer rådgivning än revision. Det handlar om att erbjuda framtiden istället för historien och för att göra det behöver branschen implementera den nya tekniken som för närvarande står under utveckling. Nationellt och internationellt utförda omvärldsanalyser betonar faktorer som bland annat teknisk utveckling till att vara element som driver till en samhällsförändring. Den pågående utvecklingen tyder på att revisorn kommer att fördjupa sig inom rådgivning samtidigt som revisionen automatiseras. Revisorn behöver samtidigt
anamma mer kvalité gällande kommunikation kring rapportering och återkoppling i sitt arbete (Ibid). Vidare behöver revisorn arbeta mot en mer ökad professionalisering
(Revisorsinspektionen, u.å.). Resonemanget backas upp av Dimnik & Felton (2006) som redan 10 år tidigare hävdade att revision är den profession som varit mest berörd av sin offentliga bild på dem senaste åren. Yrket behöver ständigt skydda sig från anklagelser om ett
12
icke-ansträngande arbetssätt för att stärka sitt rykte om integritet, relevans och kompetens (Ibid).
Genom ovanstående diskussion av problematiken vill vi med vår studie fokusera på digitaliseringens effekt på revisorns arbetssätt, och förstå vad det innebär att implementera automatiserade och digitala arbetsprocesser för yrket. Vi vill behandla de utmaningar och den utveckling som digitaliseringen för med sig till revisorsyrket och dess kompetensbehov.
Problemdiskussionen lyfter fram en fråga som är aktuell för ekonomer och revisorer då digitaliseringen haft sin effekt inom de flesta yrken. Studenter samt aktiva ekonomer och revisorer kan dra nytta av denna studie genom att veta vad yrket har för framtid, borde man komplettera sin kompetens med IT-kunskaper?Tidigare studier har inte angripit detta område och vi finner det intressant att kartlägga hur utvecklingen har sett ut fram till nuläget.
13 1.3. Syfte
Syftet med denna studie är att ge en övergripande bakgrundsbild av vad revisionsyrket består av och dess arbetsuppgifter fram tills att digitaliseringen implementerades. Vi vill med denna studie även undersöka hur dessa arbetsuppgifter har förändrats och vilka effekterna har varit för både yrket samt dess kompetenskrav och för själva revisionen. Avsikten med studien är att bidra till revisionens utveckling genom att upplysa om eventuella förändringar inom
professionen och dess kompetens för framtida yrkesverksamma individer, samt intressenter.
1.4. Frågeformulering
För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar
Hur har revisionyrkets arbetsuppgifter utvecklats genom implementering av digitaliseringen och hur påverkar detta revisionen?
Vilka är effekterna av de nya arbetsuppgifterna och hur påverkar det kompetensbehovet?
2. Hur ser revisorn på den implementerade digitaliseringen i sin profession och ska revisorn numera basera sitt eller granska företagens rapporter?
Förslag på f
råga 2: Hur ser revisorn på den implementerade digitaliseringen i sin profession och vilka
14 2. Teoretisk referensram
Uppsatsens referensram är uppdelad i tre olika avsnitt, i första avsnittet redogörs det grundläggande för revisorns roll och hur dess utveckling har sett ut. I den teoretiska
referensramen omfamnas de teorier som har en betydande påverkan för revisionen och dess profession. Dessa teorier har diskuterats i problemformuleringen och sträcker sig åt två håll, teorin om bilden av den traditionella revisorn, samt teorin kring påverkan av omvärldens implementering av digitalisering för revision, men även för yrkets profession. I sista avsnittet presenteras studier som behandlat digitalisering och revisionsprofessionen för att få en inblick i effekten av eventuella förändringar inom professionen och dess kompetensbehov.
2.1. Avsnitt 1: revisorns roll
2.1.2. Revisorns karaktär
Enligt Anisie (2016) som studerat moderna revisionssystem förklarar forskaren att revision är vetenskapen och konsten om att styra affärer. Syftet med revisionen är att granska
redovisningar genom att mäta, bedöma och kontrollera organisationens tillgångar, skulder och kapital. Genom att adoptera informationssystem bland ekonomiska avdelningar leder det till en förbättrad datahantering och resultatrapportering. Revisionen bidrar till att utvärdera historiska och nuvarande presentationer, för att sedan skissa framtidsutvecklingar (Ibid) FAR (u.å.) menar att revisorns huvuduppgift är att granska redovisningar och vara underrättad om hur styrelsen i organisationen förvaltar dem som företrädes. Vidare förklaras det att granskningen är varierande från organisation till organisation eftersom styrelsens arbete och redovisningen skiljer sig åt. Revisorsrollen ses som en länk mellan organisationen och organisationens intressenter. Det är många som tar del av de rapporter och underlag som revisorn godkänner vilket gör att revisionen känns som en trygg stämpel för intressenter, (Ibid).
Utifrån 2.1.2. framkommer det att revisionens främsta syfte är att presentera en rättvis bild av företagets verksamhet till allmänheten. Med hjälp av revisionen upprättas tillförlitliga
prognoser som ger en uppfattning om framtiden vilket gör det lättare för intressenter att följa upp företagets utveckling (Anisie 2016; FAR u.å.)
2.1.3. Revisorsplikt
Det finns flera företagsformer, men alla dessa behöver enligt lag inte ha en revisor förklarar företagarna (u.å.). När det kommer till företagsformen enskild firma behövs ingen
auktoriserad revisor, såvida inte den enskilda firman uppfyller två av tre av dessa punkter:
● Över 50 anställda
● Över 40 miljoner kronor i balansomslutning
● Över 80 miljoner kronor i nettoomsättning
15
När det gäller större aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag krävs det ingen
auktoriserad revisor om inte företaget uppfyller två av dessa nedanstående punkter från det tredje räkenskapsåret:
● Mer än 3 anställda
● Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
● mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Det finns ett sista moment som kräver en auktoriserad revisor, det är om ett aktiebolag uppfyller någon av dessa punkter:
● Ett publikt aktiebolag
● Aktiebolag som enligt särskilda lagstiftningar är skyldiga att ha en revisor
● aktiebolag med en särskild begränsning av vinstutdelningen.
Det finns organisationer som väljer att anställa en revisor trots att de inte blir träffade av revisorsplikten, orsaken till detta enligt Företagarna (u.å.) beror på att organisationen erhåller en kvalitetsstämpel genom att revisorn bekräftar företagens redovisning.
2.1.4. Revisorns ansvar
En studie skriven av Saher (2014) påpekar att undersökningar som gjorts har visat att många organisationer och dess intressenter tror att revisorn är ansvarig för att upprätta finansiella rapporter och ha koll på alla transaktioner i företaget, vilket inte stämmer. Det är
företagsledningen som ansvarar för detta (Ibid). Individer med mest erfarenhet inom området är medvetna om att ett revisionsutlåtande inte kan ge en fullständig försäkran om
redovisningens noggrannhet. Många individer tror också att revisorn är ansvarig för att ge varningssignaler om misslyckade investeringar som inträffar men glömmer att framtiden är oförutsägbar. Det är inte revisorn som skall anklagas för oaktsamhet vid granskningen när revisionsstandarder har följts (Ibid). I nuläget arbetas det mot att ändra denna uppfattning med hjälp av förbättringar i revisionsbranschen genom att se över revisionsstandarder för att minska missförstånd. Forskarens studie påpekar vad revisorn ansvarar för, detta är viktigt att benämna eftersom implementering av digitalisering och förändrade arbetssätt ökar
möjligheter till att erbjuda rätt information till alla parter, både genom digitala presentationer och plattformar.
2.1.5. Riskbedömning
Riskbedömning är en central faktor i revisorns arbete som hanteras av två revisorer, en intern och en extern revisor, enligt Vasarhelyi, Alles & Kogan (2004). Den ansvarige för interna revisionen är organisationens ekonomichef, och den ansvarige för den externa revisionen är den auktoriserade revisorn som kontrollerar den interna revisorns redovisade underlag. Den externa revisorn är till för att intyga att den interna revisorn har skött allt som det ska och följt revisionsstandarder som ska tillämpas. Det som krävs från båda revisorerna är fortlöpande övervakning och kritiskt tänkande vid olika analyser.
16
Forskarna presenterar en sammanställning av de viktigaste punkterna som skall tillämpas av den interna och externa revisorn vid granskning, dessa punkter är:
• Upptäckt av oegentligheter i affärstransaktioner
• Genomgång för att säkerställa att regler har tillämpats på ett korrekt sätt
• Utvärdering av tidigare analyser och dess rimlighet
• Slutsatser och förbättrande åtgärder
Cavaleros (2013) lyfter fram i sin studie att den interna revisorn både skyddar och förbättrar företagets värde genom att denne presenterar en helhetssyn över riskhanteringen. Detta ger även en försäkran i form av oberoende och objektivitet (Ibid). Ytterligare en försäkran som nämns av Vikash & Marika (2018) är den värdefulla rådgivningen vilken den externa revisorn tilldelar företagsledningen. Detta är också ett komplement till oberoendet och objektiviteten (Ibid).
2.2. Uttryck inom revisionen
Carrington (2017) redogör för revisionsprocessens modell genom fyra olika steg som tar oss igenom hur revisionen på ett övergripande plan går till för att skapa försäkran och komfort.
Innan de fyra stegen presenteras nämner han företagsledningens sju påståenden är en heuristisk modell för revisorn att följa för att säkerställa sin bedömning.
2.2.1. Företagsledningens påståenden
Dessa påståenden handlar om uttryck som förekommer i årsredovisningen och kan ses som de mest centrala innehållet att utgå ifrån inför granskning av årsredovisningen. Påståendena baseras på rubriker som benämns med existens, som pekar på att en skuld eller tillgång har ägt rum vid ett givet datum, rättigheter och förpliktelser som handlar om att en skuld eller
tillgång kopplas till ett datum. Vidare redogörs det för förekomst som ligger i grund för att händelser som sker i företaget faktiskt har ägt rum under perioden, och fullständighet som förklarar att alla händelser skall vara bokförda eller ha lämnats upplysning om, med andra ord, att inga händelser undangöms från redovisningen. Ytterligare uttryck som nämns är värdering, som handlar om att en skuld eller tillgång skall följa lag och god redovisningssed både gällande värdering och bokföring, och mätning som menar på att transaktioner skall vara bokförda till rätt belopp men även att en kostnad eller intäkt skall hänföras till rätt period. Sist men inte minst nämns presentation och upplysning som syftar till att upplysning gällande en post skall ha erhållits och klassificeras enligt lag och god redovisningssed. Vidare förklaras det att revisorn i alla situationer måste ta hänsyn till dessa påståenden, men det är nödvändigt att ha i åtanke att alla inte är av lika stor betydelse i varje sammanhang, beroende på vilken sorts transaktion eller situation. En allmänt god förståelse för affärer, företagande och redovisning är viktigt (Ibid).
17 2.2.2. Revisorns granskningsåtgärd
Företagsledningens påståenden är det som är underlaget för revisorns bestyrkande. Innan en revisor tilltar vidare åtgärder gällande möjliga felaktigheter är det viktigt för revisorn att bedöma vad som är relevant som bevis. Carrington (2017) förklarar att det finns kvalitativa och kvantitativa revisionsbevis som kan styrka om bevisen är tillräckliga. En kvalitativ sådan kan bestå av ett avtal som är tillräcklig i sig eftersom det finns underskrifter och bevittning på det. Kvantitativa är däremot svårare att bedöma då det kan handla om ett stickprov som enbart resulterar i en situation och inte helheten, författaren redogör för ett exempel gällande en faktura, där menar han att den utvalda fakturan blir ett revisionsbevis enbart för den valda fakturan och den aktuella individen i sig, inte hela leverantörsreskontran eller populationen.
Därför måste den informationen bearbetas till en nivå där dem är tillräckliga och då träder revisorns potential fram, som är ett krav för att kunna bedöma sitt bestyrkande (Ibid).
2.2.3. Bestyrkandeåtgärder
Carrington (2017) förklarar att bestyrkandeåtgärder handlar om revisorns granskning och vad revisorn gör för att känna sig trygg till att kunna bestyrka det aktuella påståendet. Det är viktigt att skilja på granskningsmetod och granskningsåtgärd, men även förstå innebörden av bestyrkandeåtgärd. Bestyrkandeåtgärder handlar om de underlag som revisorn går igenom för at bestyrka företagsledningens påståenden, som senare dokumenteras och vidarerapporteras.
Granskningsåtgärder handlar om de olika tekniker som revisorn arbetar med för att granska underlagen. Slutligen nämns granskningsmetoden som grundar sig i vilken granskningsåtgärd som revisorn väljer att använda. Granskningsmetoden kan revisorn bemöta på två olika sätt, antingen genom att förlita sig på den interna kontrollen eller genom att utföra granskningen genom substansgranskningsmetoden, som syftar till att redovisningen istället granskas genom olika tester på kontobalanser och transaktioner (Ibid).
2.2.4. Dokumentation
Carrington (2017) presenterar det tredje steget i modellen som handlar om dokumentation, han förklarar att mycket måste dokumenteras. Bland det som måste dokumenteras är branschen som organisationen är verksam inom och dess risker viktigt att notera. Det dokumenteras om arbete som skall utföras, revisorns planering, och även vilka påståenden som är till grund för granskning samt vilka underlag som varit till hands. Planering och riskbedömning är viktiga faktorer som måste dokumenteras. Dokumentation är den viktigaste kommunikationslänken mellan de olika revisionsbolagen då det är ett sätt att sätta sig in i tidigare händelser (Ibid). Detta är revisorn enligt lag skyldig att göra oavsett om denne finner nytta i alla punkter som skall dokumenteras eller inte. Genom ovanstående kan
revisorsnämnden utifall dokumentationen inte är tillräckliga ha just det som är dokumenterat som underlag, för att sedan ta till en disciplinär åtgärd hos revisorn. Författaren redogör för en regel som revisorn kan ha på minnet gällande dokumentation, följande frågor skall kunna besvaras genom dokumentationen: vem, vad, när, var, hur och varför.
Kortfattat tar Carrington (2017) oss igenom de olika stegen i revisionsprocessen, nämligen företagsledningens påståenden som är det huvudsakliga föremålet för revisionen av
18
årsredovisningen, revisorns granskningsåtgärd där företagsledningens påståenden ligger till grund för revisorns bestyrkande, bestyrkandeåtgärder som handlar om revisorns granskning och vad revisorn gör för att känna sig trygg till att kunna bestyrka det aktuella påståendet och slutligen dokumentation. Revision är i grund och botten någon form av granskning där slutresultatet är en revisionsberättelse som ger en tillförlitlig bild av företagets verksamhet.
2.2.5. Revisionsberättelse
Enligt revisorsinspektionen (u.å.) behöver en organisationen bokföra och förklara företagets ekonomi. Det som redovisningen innehåller är en berättelse om hur det går för organisationen med en inblick i vad företaget har för skulder och tillgångar. VDn och ledningen ansvarar för att redovisningen skall vara trovärdig och opartisk, men även för att organisationen sköts på ett etiskt och korrekt sätt utifrån standarder. Revisorns roll är att granska denna redovisning och bokföring, på ett oberoende sätt. Revisorn skall granska företagets vardagsarbete samt kontrollera att alla kostnader och intäkter är korrekt redovisade. Utöver detta har revisorn ännu en uppgift, det är att vara delaktig och granska eventuella nya beslut som fattas (Ibid).
Det revisorn gör efter att ha granskat organisationens underlag enligt revisionsinspektionen är att upprätta en revisionsberättelse som mottages av VDn. I revisionsberättelsen förklarar revisorn det som företaget har arbetat med och bekräftar att redovisningen har granskats för att sedan dra slutsats om företagets årsredovisning och om den är sann. Revisionsberättelsen är inte enbart en sammanfattning av vad revisorn har gjort och kommit fram till utan det är ett underlag som följs av flera olika standarder och är starkt standardiserad
(Revisionsinspektionen, u.å).
Saher (2014) förklarar i sin studie att det viktigaste verktyget som revisorn använder sig av för att kommunicera med allmänheten är revisionsberättelsen. Den används som ett underlag för att vidareanalysera och anses vara den slutliga produkten av en revision. Rapporten reflekterar även revisorns kunskap och nivån av kompetens som besitts. Vidare anger författaren att det man finner i revisionsberättelser ger en ökad förståelse för intressenter som kan bilda sig en uppfattning om vad som har hänt under årets gång för att sedan kunna fatta välgrundade beslut. Revisionsberättelsen är enligt Carrington (2017) den enda kontakt som långivare, investerare och intressenter har med revisionen, genom revisorn.
2.3. Teknologisk utveckling
Årsredovisningar har inte samma vikt i dagens ekonomi menar Lombardi, Bloch &
Vasarhelyi (2015). Anledningen beror på att den teknologiska utvecklingen presenterar ökade informationskällor genom internet i form av bla. branschnyheter och företagens egen
upplysning till allmänheten. Vidare förklaras det att revisionen måste ske mer frekvent och innehålla information till dem som berörs av organisationens rapporter. Studien upplyser läsarna om att revisionsbranschen behöver använda sig av tekniska framsteg för att vara en värdefull informationskälla till samtliga intressenter. Ytterligare en aspekt som är viktig att benämna är att den tekniska utvecklingen även bidrar till en försäkran om att upprättning av de finansiella rapporterna följer redovisningsstandarder som är i linje med tid och rum.
19
Revisionen är inte i takt med utvecklingen och för att kunna anamma den tekniska uppgraderingen ligger det stor vikt på att möta de nya tekniska kraven. Att integrera och bearbeta både förändring av storlek och form av den information som processlägges, måste även revisorn utvecklas. Förberedelser och upplärning av nya arbetssätt för att begripa den avancerade tekniken är något revisorer och studenter får räkna med. Skribenterna beskriver även att revisionsyrket övergår ifrån ett tidskrävande yrke med repetitiva arbetssätt till ett mer kvalitativt yrke som innehåller mycket rådgivning (Ibid).
2.3.1 Övergång till digitalisering
Bierstaker, Burnaby & Thibodeau (2001) påpekar att baserat på hur det har sett ut till nuläget är det mer effektivt och lönsamt att övergå till digitaliserade arbetssätt och processer. Detta eftersom kunder och kunders intressenter använder sig av mer komplexa och utvecklade programvaror som underlättar att göra det mesta digitalt. Samtidigt hävdar forskningen att den traditionella revisorns spår försvinner så småningom och arten av revisionsprocessen, som tidigare har grundats på källdokument i pappersform, hanteras digitalt. Denna förändring frigör utrymme för revisorn som numera ska ägna mer tid åt till exempel kundvård, ytterligare riskbedömning, och att ta itu med de komplexa problem som deras kunder står inför på den globala marknaden. Ny teknik och innovation har påverkat de vardagliga arbetsuppgifterna avsevärt. Med hjälp av framtagna interna program upprättas kundspecifika analyser för att identifiera till exempel styrkor och svagheter i affärsprocesser samtidigt som systemen säkerställer att revisorn har tagit hänsyn till alla risker som finns (Ibid).
2.3.2. Databaserad lagring
Ytterligare ett element som digitaliseringen utvecklat är att revisionsbyråer har fått en bättre förmåga till att hantera sina immateriella tillgångar och dess kunskap inom organisationen, menar Bierstaker, Burnaby & Thibodeau (2001). Databaser har tagits fram för att effektivisera lagring av nödvändiga dokument och ge lättare åtkomst till korrekt dokument vid rätt tillfälle för revisorer. Elektroniska övervakningssystem hjälper till att identifiera problemområden och känna av när ovanliga transaktioner uppkommer finns, även om bedrägerier inte kan
förhindras helt. Ett av de viktigaste målen för revisionsbyråer är att uppgradera till
toppmoderna system och genomgå fortlöpande utbildningar för att ha en uppdaterad teknisk kompetens. Vad gäller effektivitet har fjärrstyrningssystem möjliggjort att revisorn numera kan arbeta fritt hemifrån, från kundens kontor eller på resande fot. Vid uppkoppling till internet har revisorn tillgång till det samma system som på kontoret. På så sätt förväxlas informationen smidigt, medarbetare kan hjälpas åt från olika håll i världen och även agera som en bollplank på distans. Forskarna betonar att detta påskyndar revisionsprocessen. Tack vare tekniska framsteg erbjuder revisorerna ett större utbud av tjänster till sina kunder (Ibid).
2.4. Revisionens utveckling
Vasarhelyi (1984) förklarar att genom den datorpotential som erbjuds ges möjligheten till att arbeta från valfri arbetsplats samtidigt som det leder till förbättrade
kommunikationsmöjligheter och mindre pappersarbete. Han, Rezaee, Xue, & Zhang (2016) menar att organisationer implementerar IT i sina processer för att uppnå mål som behövs för att nå kravställning gällande rapportering men även den verksamhetens operationella
20
effektivitet. Vidare förklaras det att implementeringen förändrat de finansiella rapporternas utformning men också olika organisationsprocesser och dess kommunikationssätt. Därför är det viktigt för revisorn att ta till sig av ny kunskap som kommer med digitaliseringen av det revisionsyrket för att kunna behärska revisionsprocessen (Ibid). Janvrin, Bierstaker & Lowe (2018) menar att digitalisering av revisionsprocessen är en positiv utveckling.
2.4.1 Revisorns behov av kompetensutveckling
Janvrin, Bierstaker & Lowe (2018) förklarar samtidigt att revisorn i dagens samhälle är som tidigare nämnt i behov av utvecklad IT-kunskap och en mer avancerad rådgivningsförmåga än tidigare arbetsrutiner. Orsaken till att digitaliseringen leder till ökad behov av expertis trots att processer blir automatiserade beror på att automatiseringen inte kan ta över det mänskliga beslutsfattandet. Däremot underlättar automatiserad teknik det dagliga arbetet genom effektivitet av både beslut och arbetsprocesser. Bedömningar sker på ett förändrat sätt sedan automatiserade processer implementeras bland revisionsyrket, avancerade hjälpverktyg presenteras och analyseras genom ny digital kompetens för att bedömningen även skall behandla rådgivningsområdet (Ibid).
Vidare skriver Hunton & Rose (2010) att revisionsyrket ständigt är beroende av ny lärdom för att främja kompetensutvecklingen. Det är även viktigt för revisorn att se till att tilliten som bland annat kunden har gentemot en inte försämras på något sätt. Detta genom att upprätta starka och långsiktiga kundrelationer.
Kort sagt hade Vasarhelyi redan från 1980-talet börjat förutspå hur datorpotential kommer att vara en stor drivkraft som skall leda revisionen mot effektivitet. Senare studier som har gjorts sedan dess har tagit oss igenom hur revisorns arbetssätt har ändrats med hjälp av digitalisering samtidigt som samhället numera har tillgång till mer information än det som presenteras i årsredovisningar. Den förändrade kompetensutvecklingen framkommer inom revisionen, från att vara ett tidskrävande yrke med repetitiva arbetssätt till att vara ett mer kvalitativt yrke.
2.5. Avsnitt två: teoretisk referensram
2.5.1. Den traditionella revisorn
Roy (1997) presenterade redan under slutet på 1990-talet påståendet om att revisionen befann sig i en ändringsfas. Han menade att revisionsbranschen ansågs vara en av de branscher med begränsad potential och för att kunna vara bland långsiktiga tillväxtbranscher som också utnyttjar sina kärnkunskaper krävs digitalisering av yrket. Rademan (2017) håller med Roy (199) i detta avseende 20 år senare och hävdar att revisonyrket måste vara i linje med den utvecklade digitaliseringen för att yrket skall förbli relevant. Han förklarar genom sin studie hur dagens samhälle har påverkats av digitaliseringen och påpekar att revisionsyrket behöver mer effektiva revisioner. Trots den begränsade potentialen inom revisionsbranschen som Roy (1997) påtalade var han samtidigt bestämd vid att revisionens roll är viktig roll i samhället.
Författaren argumenterar för att behovet av revisorer kvarstår även om själva yrket kan
21
komma att ändra arbetsrutin och uppgifter på grund av ny teknologi och globalisering som är oundviklig (Ibid).
Studien av Lombardi, Bloch & Vasarhelyi (2015) behandlar revisionsyrket innan
digitaliseringen klev in och uppger hur det gamla traditionella arbetssättet var innan yrket blev bekant med digital informationshantering. Det förklaras att all datainsamling och alla
granskningar men även analyser utfördes manuellt. Manuella stickprov togs fram för att upptäcka oegentligheter i affärstransaktioner. Detta krävde stora mängder av resurser och sannolikheten till att missa felaktigheter var mycket större. Det förklaras vidare att om revisorn inte hittade några avvikelser ansågs rapporterna vara redo för att stämplas och
presenteras med en ren revisionsberättelse. Även om fortlöpande granskningar utfördes ett par gånger om året kunde det dröja flera månader utan att felaktigheter eller bedrägerier
upptäcktes av revisorn (Ibid).
Ovannämnda studier tyder på att digitalisering har haft ett positivt inflytande på revisorns arbetssätt. Sedan slutet av 90-talet började man se digitalisering som en nödvändighet för att fortsätta vara med och konkurrera på marknaden. Grundkunskaper inom revison är det viktiga bland yrket men revisorer måste ta sig an utmaningen och utveckla sina IT-kunskaper för att bättre kunna hantera ett digitalt arbetssätt som i sin tur genererar effektivitet i och med att tidigare manuella arbetsuppgifter ersätts av maskiner. Felaktigheter som uppstod och som missades på grund av manuella granskningsmetoder kan upptäckas mycket smidigare, vilket ökar kvaliteten på revisionen och därmed erbjuder yrket mer rättvisa underlag och analyser.
Med nya digitala arbetsrutiner kan kompetensbehovet komma att behöva fyllas ut med IT- kunskaper då fokus från enkla arbetsuppgifter flyttas till processer som avancerade analyser och rådgivning där det krävs mer kompetens och skicklighet.
2.5.2. Intern och extern revision
Lönnqvist (1998) förutspådde att rapporter som kom från internredovisning var avsedda för internt bruk, det vill säga att de används av medarbetare och ledningen medan rapporter som härrör från externredovisningen var till investerare och intressenter. På samma sätt fungerar intern och extern revision. I Sverige är huvudregeln att en organisation byter revisor var femte år (Revisionsnämnden u.å.). Vikash & Marika (2018) menar att rotationen ökar kvalitet på revisionen.
Genom att anlita externa revisorer erhåller revisionen kvalitetsstämplar som oberoende och objektivitet. Således ökar den externa revisionen förtroende och tillförlitlighet samtidigt som omvärlden får en mer rättvis bild av företagets räkenskaper och kan därmed fatta välgrundade beslut. Nica (2011) var inne på samma spår 7 år tidigare och påpekade precis som Vikash &
Marika (2018) att externa revisorer förbättrade kvaliteten och noggrannheten inom revision.
Sarens och Lamboglia (2014) stödjer resonemanget och förklarar vidare att man ska variera kunskapskrav och kompetens bland internrevisorer för att på så viss berika sin kunskap.
Att ha både interna och externa revisorer är en trygghet menar Sarens och Lamboglia (2014).
I en digital miljö där man förlitar sig på tekniken finner organisationen en trygghet i att 2 individer granskar det som framställs av maskiner. Även om man använder sig utav avancerad teknologi finns det risker att maskinen begår tekniska misstag. Det är i dessa fall
22
organisationer gynnas av att ha två revisorer då det finns det utrymme för rättelse. Skulle den interna revisorn ha missat en upptäckt kan den externa revisorn upplysa om det, därav en ytterligare försäkran. Ibland kan det uppstå jävsituationer där oberoende och objektivitet påverkas negativt. I det läget hjälper digitalisering till då det är svårt att undanröja underlag med ett digitaliserat arbetssätt. När det gäller bedömningsfrågor hjälps både interna och externa revisorer åt för att skydda allmänintresset (Ibid).
2.5.3. Utvecklingen inom intern och extern revision
Det som framkommer genom studien utförd av Lönnqvist (1998) påpekar att intern och extern revision härstammar från den traditionella revisionen. I litteraturen skriven av Nica (2011) framkommer det 13 år senare att intern och extern revision är behållen trots stora förändringar i samband med digitalisering. Det uppges även i den nyliga skrivna artikeln av Vikash &
Marika (2018) att båda funktioner finns kvar än idag och kompletterar varandra.
Tidigarenämnda studier (Lönnqvist 1998; Nica 2011; Sarens & Lamboglia 2014; Vikash &
Marika 2018) som har genomförts sträcker sig på en 30 årsperiod och tyder på att
resonemanget om och intern och extern revision härstammar från den traditionella revisionen.
2.5.4. Utveckling inom arbetsprocesser
Studien som presenteras av Curtis, Jenkins, Bedard, & Deis (2009) menar att digitaliseringens karaktär har förändrat revisionens grund. Förändringen är radikal och implementeras så snabbt att revisorer utan omfattande IT-systemkunskaper har svårt att förstå sig på den
avancerade teknologin som affärsprocesserna bygger på. Automatiserade kontroller är numera avsedda för att producera mer tillförlitlig bokslutsinformation. Forskarna skriver vidare att revisionsstandarder har under det senaste decenniet erkänt växande användning av
automatiserade affärsprocesser och kontroller. Vidare anges också att revisionsstandarder har lagt större vikt på organisationers interna kontrollsystem och det har påverkat revisionens roll genom att revisorn numera behöver vara införstådd i dessa system för att kunna genomföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Den externa revisorn valde tidigare att inte förlita sig på organisationers interna kontroller när de genomförde en revision i enlighet med
revisionsstandarder. Istället försäkrade man sig om substantiella tester, det vill säga tester av kontosaldon och transaktionsbelopp (Ibid).
2.6. Avsnitt tre: decenniets studier om digitalisering och revisionsprofessionen
2.6.1. Förändrad syn på revisorn
Synen på vad en revisor hittills har kunnat göra har på senare tid förändrats menar Agevall &
Jonnergård (2013). Den stora faktorn som drivit denna förändring har varit
rådgivningstjänster. Revisorn ses som en yrkesprofession vars roll inte är människovårdande utan här finansieras utförda arbeten med arvoden. Den utveckling som skett på senare tid har inte enbart påverkat revisionsbranschen men även övriga branscher inom näringslivet.
Anlitandet av konsultuppdrag har utvidgats och rollen som specialist har dykt upp, inte minst en specialiserad revisor. Denna mening har inte glömts bort utan snarare bakats in genom digitaliseringen hos olika revisionsbyråer (Ibid).
23
Bierstaker, Burnaby, Thibodeau (2001) förklarar att nu när affärs- och revisionsmiljön har ändrats med avseende på digitaliseringen har revisorer behovet av att anpassa sig. Forskarna presenterar i sin studie en rapport där fyra stora internationella revisionsbyråer i USA blivit intervjuade om digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen. Samtliga respondenter i studien var överens om att revisorerna är i behov av att hålla den nödvändiga digitala takten med sina kunder. Innan revisorn blir fullärd och fullt effektiv med den nya teknologin lär det bli kostsamt för företaget. De som är för bekväma i det gamla arbetssättet och är motvilliga till förändring kan också bromsa digitaliseringens implementering i arbetsprocesserna (Ibid).
Med det som grund framkommer det att revisionen har utvecklats. Från att vara en
yrkesprofession vars roll inte är människovårdande med arvoden, till att ha en ökad nivå av kritiskt tänkande med mer fokus på kundvård och rådgivning. Den växande användningen av automatiserade affärsprocesser gör det möjligt för organisationer att använda sig av digital lagring vilket ökar revisorns effektivitet.
2.6.2. Hård konkurrens tack vare digitaliseringen
Rademan (2017) uppger att organisationer inom revision befinner sig bland en tuff konkurrensmarknad där innovation är i betydelse. Vissa organisationer investerar redan miljonbelopp i teknik som exempelvis artificiell intelligens men även virtuella
kommunikationssätt vilket skapar tryck för resterande revisionsbyråer inom branschen.
Tanken är att använda denna typ av teknologi för att behandla insamlad data och utföra mer kvalitativa och effektiva revisioner. Orsaken till denna utveckling grundar sig i att intressenter ska kunna ha möjligheten och ta viktiga affärsbeslut i realtid. Utöver detta arbetar revisorn med en förbättrad process vid riskbedömning och har förmågan att ge större insikter åt sina kunder. Vidare förklarar forskaren att kvaliteten på de finansiella rapporterna är av stor betydelse för att skydda allmänintresset och öka trovärdigheten som i sin tur bidrar till stabilitet på finansmarknaden.
Det påpekas även att digitaliseringen utvecklar revisorns förmåga till att få en uppfattning om alla transaktioner vilket ökar möjligheten till att identifiera risker. Att använda digital teknik inom revisionsyrket bidrar till en ökad nivå av professionalitet och ett kritisk tänkande.
Arbetsuppgifter som tidigare har behandlats manuellt men som idag genom automatiserade processer sköts digitalt gör det möjligt för revisorn att spendera mer tid på att förstå företagets organisationen. Samtidigt hinner revisorn bearbeta den mottagna informationen för att
analysera och utvärdera resultatet. Den slutliga produkten blir en professionell bedömning då slutsatser dras i förhållande till de identifierade riskerna (Rademan 2017).
Det studier kommit fram till gällande digitaliseringens påverkan på revisionsyrket och den utförda revisionen är att digitaliseringen bidrar till en ökad möjlighet för att arbeta på ett mer avancerat arbetssätt. Istället för att tillägna tid på grunduppgifter kan revisorer behandla verksamhetsanalyser på avancerade nivåer, menar Eriksson & Wikström (2013). Vidare förklarar forskarna att orsaken till att revisorn inte behöver tillägna tid åt grunduppgifter som den traditionella revisorn tidigare gjort beror på att automatiseringen som har skett. Tidigare rutiner ersätts genom digitaliseringen och leder till att revisorn har mer tid till att analysera
24
data vilket effektiviserar revisionsprocessen. Samtidigt förtydliggörs det att att vissa moment inte går att automatisera då de kräver en mer avancerad bedömning. Ytterligare en stor förändring för revisionsprocessen är att papper ersätts med digitala interna system. Slutligen presenteras digitaliseringens dessa fördelar för revisorns kunder med information om hur den digitaliserade löpande revisionen kan bidra till att upptäcka felaktigheter och öka kvaliteten i revisionen (Ibid).
2.6.3. Revisorns självständighet hotat
Bengtsson & Pietruszka (2018) förklarar i sin studie att digitaliseringen är ett område värt att belysa just för att det kan påverka revisorn självständighet då konkurrensen ökar och revisorns möjlighet till att vara opartisk men även objektiv, sjunker. Forskarna menar att
revisionsbranschen är komplex. Det komplexa med yrket är förändringar som exempelvis grundar sig i lagar samtidigt som samhället inte förenklar revisorns möjlighet till att vara objektiv. Resonemanget förstärks av Vaserhelyi (1984) som menar att den traditionella
manuella revisionen inte är tillräcklig i dagens komplexa samhälle eftersom yrket ständigt står inför utveckling.
Lewis, Neiberline & Steinhoff (2014) menar att digitalisering av revisionen inte enbart grundar sig i en teknikbaserad förändring. Digitaliseringen förändrar även förväntningar av vad som skall ingå i revisionsyrket och vad revisorn skall besitta för kompetens. Denna utveckling leder till en kulturförändring för både revisionsbyrån och verksamheten som revideras. Antipova (2019) förespråkar ovanstående ytterligare men inom en begränsad grupp inom den offentliga sektorn, hon menar att revisorn måste implementera men även behärska den moderna digitala tekniken som samhället har presenterat. Med det menas att
revisionsprocessen är i behov av att stärka sin undersökningskompetens och professionella bedömning men även stötta en internationell transparens. Slutligen redogörs det även för att automatisering av det vardagliga grundliga arbetet för revisorn underlättar möjligheten till att förhindra orena affärshändelser inom verksamheten (Ibid).
2.7. Fördelar med digitalisering
Ghasemi, Shafeiepour, Aslani & Barvayeh (2011) belyser några viktiga beståndsdelar som har drivit digitaliseringen framåt, detta är bland annat internet, trådlösa lösningar och inte minst avancerade datorer med mycket högre prestanda. Allt detta är enligt forskarna inbakat i en programvara. Programvaror har ersatt manuella arbetsprocesser med automatiserade sådana och genererar därmed i mer effektiva arbetsmetoder. Ett exempel på en mer effektiv
arbetsmetod erbjuds genom digitala redovisningsprogram.
Digitaliseringen har även bidragit till att datamaterial behandlas och sparas i datorn istället för tidigare pärmar. Genom att datamaterial lagras digitalt effektiviseras granskningsprocessen då framtagning av olika underlag sker på ett klick istället för manuella sökningar bland flera års pärmar. Cloud- computing som nämns i studien av Chou (2015) är ett annat exempel på förändrat arbetssätt. Det tillåter revisorn att jobba på obunden plats samtidigt som alla berörda parter kan arbeta i det gemensamma programmet och återkoppla till kunden som också har tillgång till en del av programmet tack vare informationstillgängligheten som erbjuds. Drew
25
(2015) förklarar vidare att cloud-computing är en stordriftsfördel som gör att organisationer som tillämpar dessa arbetssätt blir konkurrenskraftiga på marknaden.
2.7.1 Bättre kommunikationssätt
Frishammar, Richtnér, Brattström, Magnusson & Björk (2018) anser att digitalisering har fört med sig bättre kommunikationssätt för revisorn och dess medarbetare men även med kunder.
Idag är det möjligt att när som helst kommunicera muntligt och visuellt både med eller utan skärm genom dokumentdelning oavsett lokalisering. Detta var tidigare inte möjligt då revisorn var tvungen att besöka kunder på plats för att utföra sitt arbete. Den digitala kommunikationen är både tid- och kostnadseffektivt men även hälsosam mot miljön då revisorn kan undvika resor till kunder som resulterar i lägre koldioxidutsläpp. Dessutom möjliggör det även för revisorn att lättare kunna identifiera styrkor och svagheter i och med att man får rätt dokument vid rätt tidpunkt. Detta är ytterligare en fördel som bidrar till att revisionsbyråer blir konkurrenskraftiga på marknaden.
Enligt Gold (2014) är det väldigt viktigt att anpassa sig till dagens digitalisering. Han menar precis som Frishammar et al (2018) att det är både tid-och kostnadseffektivt att införliva en digital revisionsmiljö för att kunna möta både nuvarande och framtida krav på revisionen.
Dessutom är det nästan ett måste för att kunna överleva på marknaden. Gold (2014) menar på att utvecklingen har accelererat under de senaste 15 åren till den punkt där även experter har stora problem med att hålla sig uppdaterade på alla nivåer.
Björkdahl & Holmén (2016) är inne på samma spår i deras studie som talar om att digitalisering inom revision har varit föremål för både empirisk och teoretisk forskning.
Anledningen bakom beror på att forskarna önskade följa denna utveckling som har visat sig ha en stor påverkan på revisionsbranschen. Vidare förklaras det att konkurrenskraften i
revisionsbyråerna skapas med hjälp av den nya teknologin som tillåter att man uppnår mycket högre prestationer än vad man tidigare har gjort med den traditionella revisionen. Uppföljning och kortsiktiga åtgärder görs i realtid då omfattande kontroller blir möjliga och ersätter
urvalsmetoden vars relevans begränsades av stora volymer av transaktioner (Ibid).
2.7.2. Nya utmaningar
Langhein, Kiesow, Strobel & Thomas (2018) påpekar att många revisionsbyråer oavsett storlek ständigt ställs inför nya utmaningar. Mindre företag med begränsade resurser har svårt att komma ikapp i dagens digitaliserade samhälle. Detta då det är kostsamt att skaffa
förbättrade dataanalysverktyg samt automatisera och optimera databehandling.
Revisionsbranschen är tvungen att styra upp för att hjälpa och stötta dem i sin utveckling för att möta nuvarande och framtida krav. På det sättet lyfts revisionsprocessen till framkanten och hamnar i takt med digitaliseringens utveckling. Forskarna anger att teknikdrivna organisationer såsom telekommunikation och media har länge varit i framkant vad gäller digitala affärsmodeller. Resterande branscher har halkat efter men flera har arbetat sig upp och ligger nu i linje med digitaliserade affärsmodeller. Revisionsbranschen har varit bland de som halkat efter men kämpat sig upp. De flesta stora revisionsbyråer som har lyckats ta sig upp har nu väletablerade digitala affärsmodeller och detta har inneburit en hel del
26
förändringar i roll- och ansvarsfördelning inom revisionsprocessen. Viktiga
framgångsfaktorer har kartlagts och är ett bättre alternativ till den traditionella revisionen (Ibid).
Med ovanstående information kan det utifrån tidigare utförda studier konstateras att
revisionsbranschen i början av denna utveckling halkade efter vad gäller digitalisering. Nya studier visar att detta nu är på god väg för återhämtning för att vara i linje med den utveckling som krävs. Nya kommunikationssätt som är både tid- och kostnadseffektiva har framtagits.
Detta tillåter revisorn att uppnå högre prestationer än vad som har varit möjligt tidigare. I och med att revisorn utför analyser på hela populationen istället för ett urval blir kvaliteten på revisionen mer reliabel.
2.8. Sammanställning av referensramen
Den teoretiska referensramen förklarar hur digitaliseringens utveckling har tagit fart. Som Myers (1958) redan på slutet av 1950-talet nämnt har digitaliseringen styrt revisionsbranschen mot att bli mer effektiv. Bedrägerier och förmörkning av händelser som tidigare har varit ett orosmoment, kan idag upptäckas på ett mer enkelt sätt genom automatiserade arbetsprogram.
Det frigör tid till att vårda och utveckla kundrelationer. Den överblivna tiden bidrar även med en ökad kvalitet i form av trygghet genom den utvecklade teknologiska kompetensen och de nya arbetsprocesser som revisionsyrket idag kan erbjuda. Detta tack vare digitaliseringen och dess implementering i vardagen.
I och med att det mesta sköts digitalt säger Frishammar et al (2018) att revisorn inte längre behöver lägga en stor del av sin tid på de tidigare manuella processer som numera är
automatiserade. Detta blir precis som Myers (1958) påpekar, mindre kostsamt för kunden då revisorn sparar tid som tidigare gick åt att exempelvis granska transaktioner som kontoutdrag och lönespecifikationer.
Referensramens studier sammanställer gemensamt hur denna omställning varit en stor
utmaning då det handlar om att ändra på arbetsrutiner. Revisorns tidigare arbetsuppgifter är på väg att bytas ut mot nya digitaliserade arbetsmoment. Nya kommunikationssätt har framtagits och de i sin tur möjliggör att man når alla sina kunder oavsett var man befinner sig. Den förbättrade kommunikationsmöjligheten har även gynnat medarbetare som befinner på olika ställen omkring världen. Revisionen befinner sig i en bransch där det förekommer en hård teknologisk konkurrens. Variationen av digitala kanaler som finns tillgängliga för kunder gör att byråer ständigt behöver vara redo för nya förändringar. Det gäller då att utveckla ny kompetens och utrustning för att kunna vara lönsam och behålla marknadsandelar inom revisionsbranschen.
Samhällsutvecklingen tvingar revisionsbranschen till att anpassa sig efter digitaliseringen.
Skulle revisorn behålla tidigare arbetssätt blir risken att de inte levererar tillförlitliga rapporter med tanke på de alldeles för omoderna och ineffektiva granskningsmetoder som används för att hantera stora datavolymer. Detta skulle då leda till att de förlorar sina kunder till
konkurrenter som erbjuder bättre och snabbare revision. Vidare kan kompetensen komma att
27
skilja sig åt då revisorer med ett digitalt arbetssätt får bättre förmåga att hantera datamaterial för att sedan kunna göra avancerade analyser åt kunder. Den teoretiska referensramen väcker intressanta frågor som är kopplade till studiens syfte. Hur utvecklas tidigare arbetsuppgifter?
Vilken typ av kompetens krävs av revisorer för att kunna vara i linje med den digitaliserade utvecklingen? Vilka effekter ger det på själva revisionen?
28 Bilagor
Intervjuguide för revisorer
1. Berätta om dig själv och din roll
2. Kan du beskriva hur revisionsyrket har utvecklats sedan du började arbeta?
3. Hur stor påverkan anser du att digitaliseringen har på ditt vardagliga arbete?
4. Vad har ändrats inom den processen sedan du började med ditt yrke?
5. Med hänsyn till de två senaste frågorna, hur anser du att din syn på
revisionsprocessen avviker ifrån din syn på den traditionella revisorn, skiljer det sig?
På vilket sätt?
6. Känner du att digitaliseringen underlättat dina arbetsrutiner eller är implementeringen något negativt? För och nackdelar, risker?
7. Vilka processer har automatiserats med hjälp av digitalisering? Är det
positivt/negativt? Finns det processer du känner bör automatiseras som ännu inte gjorts?
8. Med hänsyn till ovanstående fråga, är du positivt eller negativt inställd till denna förändring?
9. Känner du att rådgivning är en större del av ditt yrke med hänsyn till den automatisering som har skett inom ditt företags revisionsprocess?
10. Hur anser du att en revisors kompetensnivå måste ändras för att möta digitaliseringen, behövs mer kompetens? Eller tar artificiell intelligens över, behövs revisorn?
11. Har kompetensbehovet redan förändrats? Har extern expertis anlitats eller har ni samma krav som tidigare gällande rekrytering, trots digitaliseringen?
12. Har rollerna på organisationen ändrats/förskjutits?
13. Utifrån ovanstående frågor, hur känner du inför revisorns framtid? Om du föreställer dig revisorsbranschen om tio år tillsammans med den snabba utvecklingen inom digitaliseringen, hur kommer revisorsprofessionen se ut och hur kommer en revisor att beskrivas?
29 Intervjuguide för systemutvecklare
1. Berätta om dig själv och din roll
2. Kan du beskriva hur ditt arbetssätt har utvecklats sedan du började arbeta?
3. Hur stor påverkan anser du att digitaliseringen har på ditt vardagliga arbete?
4. Vad har ändrats inom den processen sedan du började med ditt yrke?
5. Känner du att digitaliseringen underlättat dina arbetsrutiner eller är implementeringen något negativt? För och nackdelar, risker?
6. Vilka processer har automatiserats med hjälp av digitalisering? Är det positivt/negativt?
Finns det processer du känner bör automatiseras som ännu inte gjorts?
7. Med hänsyn till ovanstående fråga, är du positivt eller negativt inställd till denna förändring?
8. Har kompetensbehovet förändrats på något sätt? Har extern expertis anlitats eller har ni samma krav som tidigare gällande rekrytering, trots digitaliseringen?
9. Har rollerna på organisationen ändrats/förskjutits?
10. Utifrån ovanstående frågor, hur känner du inför systemutvecklarens framtid? Om du föreställer dig hur branschen kommer att se ut om tio år tillsammans med den snabba utvecklingen inom digitaliseringen, hur kommer systemutveckling se ut?
