PEDAGOGERS SYN PÅ
FÖRÄLDRASAMVERKAN I
FÖRSKOLAN
SARA NILSSON JONNA PARKKILA
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Pedagogik
Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Tuula Vuorinen Examinator:
Akademin för utbildning Examensarbete
kultur och kommunikation PEA079 15 hp
Ht 14 SAMMANFATTNING
________ Sara Nilsson
Jonna Parkkila
Pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan
Early childhood educators view on parental collaboration in preschool
Årtal: 2014 Antal sidor: 34
________ Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollärare och barnskötare beskriver föräldrasamverkan och dess betydelse och innehåll. Studien är av en kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag där enkäter använts som datainsamlingsmetod. Enkäten rymde både kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågor samt kvalitativa öppna frågor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv på
föräldrasamverkan. Resultatet av studien visar att föräldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mängd olika former i förskolans vardag. Pedagogerna i studien säger sig välkomna föräldrars tankar och åsikter. Slutsatser som kan dras av studien är att den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barn är den vanligast förekommande formen av samverkan mellan förskolan och hemmet samt att samtal och samarbete oftast grundas i någon form av upplevt problem.
_______________________________________________ Nyckelord: Föräldrasamverkan, samarbete, förskola, föräldrar och hem.
Innehållsförteckning
Inledning
1.1 Syfte och frågeställningar……….………..……5
1.2Uppsatsens disposition……….6
2 Forskningsbakgrund………..……….. 6
2.1 Begreppsdefinition……….……… 6
2.2 Syftet med föräldrasamverkan………..……….….6
2.3 Föräldrasamverkan och samverkans innehåll……….………...6
2.4 Föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan ………....9
2.5 Pedagogers kompetens och professionalitet kopplat till föräldrasamverkan……10
2.6 Föräldrasamverkan vid speciella behov……….………..…....11
3 Metod………..…..12
3.1 Urval………..13
3.2 Bortfallsanalys……….13
3.3 Forskningsetik……….13
3.4 Genomförande……….14
3.5 Databearbetning och analysmetod………..14
4 Resultat…..……….15
4.1 Respondenternas ålder………..……….16
4.2 Respondenternas uppskattningar……….16
4.2.1 Betydelsen av föräldrars delaktighet i den dagliga verksamheten………17
4.2.2 Betydelsen av föräldrars inflytande vid planeringen av verksamheten….…..18
4.3.1 Kännetecken för ett positivt samarbete mellan förskolan och hemmet………18
4.3.2 Förväntningar på det dagliga samtalet mellan pedagoger och föräldrar…….19
4.3.3 Professionellt bemötande av föräldrar……… ……..19
4.3.4 Regelbundet förekommande samverkansformer………..………..…..…20
4.3.5 Föräldrasamverkans innehåll……….20
4.3.6 Rutiner för föräldrars delaktighet i verksamheten………..……….….…21
4.3.7 Föräldrars inflytande över verksamheten………...21
5 Analys………21
5.1 Pedagogers olika perspektiv………..………..21
5.2 Kommunikation som nyckel till fungerande samverkan…………..……….….22
5.3 ”Problem” är den vanligaste utgångspunkten för samverkan………..23
5.4 Gränsen mellan professionalitet och privatliv………..……23
5.5 Regelbundet återkommande samverkansformer i förskolan………24
5.6 Föräldrars inflytande över den pedagogiska verksamheten……….….25
5.7 Motivation för arbetet med delaktighet och inflytande………25
6 Diskussion………..……….….25
6.1 Metoddiskussion……….…………..25
6.2 Resultatdiskussion………...26
6.2.1 Pedagogers syn på samverkan mellan förskola och hem……...26
6.2.2 Pedagogers skattning av föräldrasamverkans betydelse……….27
6.3 Slutsats………..……….28
6.4 Förslag till fortsatt forskning………..28
6.5 Pedagogisk relevans……….28
Referenslista……….30
Bilaga 1 – Missivbrev………..……….31
Inledning
I förskolans läroplan står det att förskolans uppgift är att i samarbete med hemmet se till att alla barn får möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar
(Utbildningsdepartementet, 2010). Det framgår också att det är i samarbetet med hemmet och genom vuxna förebilder som barnen utvecklar sitt ansvarskännande och formas till fungerande medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Barn och föräldrar skall ges möjlighet att påverka förskolans arbete och pedagogiska innehåll i så stor mån som möjligt inom ramarna för de nationella målen (ibid). Med anledning av förskolans mål och riktlinjer blir föräldrasamverkan alltså en central och viktig del i dagens svenska förskoleverksamhet. Att föräldrar är välkomna i förskolan har dock inte alltid varit självklart och under många år ansågs det viktigt att särskilja hem och förskola i så stor utsträckning som möjligt (Harju & Tallberg Broman, 2013). Med avsikt att särskilja de olika miljöerna blev hallen eller tamburen på förskolan något av en skiljevägg mellan det privata och det statliga. I dag är detta tankesätt inte längre aktuellt eller förenligt med styrdokumenten vilket öppnar upp för en diskurs om strategier för hur den nya föräldrasamverkan och det nya föräldrainflytandet skall utformas (ibid). Idag står det i den svenska läroplanen att förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande, att verksamheten ska vara trygg, lärorik och rolig, men också att förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där lärande, fostran och omsorg bildar en helhet. Tillsammans med hemmet ska förskolan främja barns utveckling till ansvarskännande människor och medlemmar i samhället genom mötet med vuxna förebilder. Samtidigt ska förskolan fungera som ett stöd för familjer i ansvaret för barnens utveckling, fostran och växande genom ett nära och
förtroendefullt samarbete (Utbildningsdepartementet, 2010). I förskolans uppdrag som beskrivs i förskolans egen läroplan betonas vikten av att inte bara göra föräldrar delaktiga i verksamheten utan också att se till att de ges möjlighet till ett reellt
inflytande över innehållet såväl som över beslutsfattande och regler. Förskollärare ansvar för att skapa och bibehålla goda relationer med alla föräldrar och det betonas att det är genom detta som förskolan skall vinna familjernas förtroende.
Då samverkan i dag är en central del i förskolans reviderade läroplan och mötet mellan pedagoger och föräldrar är ett dagligt inslag i förskolans verksamhet så har vi valt att studera hur verksamma förskolepedagoger skattar betydelsen av samverkan mellan förskola och hem samt synliggöra pedagogernas perspektiv på samverkans innehåll.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ge en bild av i vilken utsträckning verksamma pedagoger i förskolan skattar att de arbeta med att ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande över förskolans verksamhet samt hur betydelsefull de anser att
föräldrasamverkan är för deras dagliga arbete inom förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar:
Hur skattar pedagoger i förskolan betydelsen av samverkan mellan förskolan och hemmet?
Hur beskriver pedagoger sitt arbete med föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan?
1.2 Uppsatsens disposition
Uppsatsen inleds med en forskningsbakgrund och tillhörande begreppsdefinitioner för att introducera ämnet. Därefter följer ett metodavsnitt där studiens
tillvägagångssätt och genomförandeprocess redovisas. I nästkommande avsnitt presenteras studiens resultat följt av en analysdel där resultatet kopplas samman med den presenterade litteraturen samt några av våra egna reflektioner. Det hela avslutas med en diskussion av både resultatet och av studien i sin helhet.
2 Forskningsbakgrund
Forskningsbakgrunden som följer redogör för relevant litteratur kring ämnet föräldrasamverkan. Litteraturen består av akademisk översiktslitteratur,
forskningsartiklar och doktorsavhandlingar som presenteras i teman uppdelade efter innehåll. Inledningsvis presenteras några centrala begrepp för att förklara och
tydliggöra vad som menas i texten. 2.1 Begreppsdefinitioner
Begreppet pedagog syftar i denna studie till gymnasie- eller högskoleutbildad
personal som arbetar med den pedagogiska verksamheten i barngrupp på förskolan. I studien representeras pedagoger av både förskollärare och barnskötare.
Begreppet föräldrar syftar i denna studie till alla personer som har ett föräldraansvar för och/eller hämtar eller lämnar ett barn i förskolan. Detta kan vara tillexempel biologiska föräldrar, fosterföräldrar, mor- och farföräldrar.
Med begreppen samverkan och samarbete menas i denna studie det arbetet som sker kring ett barn eller kring förskolans verksamhet i samförstånd mellan pedagoger och föräldrar. Detta kan handla om till exempel ett gemensamt beslutsfattande, att arbeta mot samma mål eller att utbyta information.
2.2 Syftet med föräldrasamverkan
Syftet med föräldrasamverkan i förskolan är att höja barnens kvalitativa utbyte av att vistas i förskolan, stärka förskolans kvalitetsarbete, främja barns utveckling, stödja familjen och att utbyta information som kan underlätta barnens vardag.
Jensen och Jensen (2008) beskriver att syftet med att föräldrar, lärare och barn samarbetar inom institutioner som förskolan och skolan är att höja det kvalitativa utbytet som barnen har av att gå i förskolan eller skolan genom att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Samarbetet mellan förskolan och hemmet prioriteras högt eftersom att det är en förutsättning för att barnen ska få ett optimalt utbyte av sin dag på förskolan (Jensen & Jensen, 2008).
Pedagoger i förskolan är ansvariga för att tillsammans med föräldrarna ansvarig för barnens fostran och utveckling. Pedagoger i förskolan har också skyldighet att kunna samarbeta med alla föräldrar oavsett kultur, religion, ekonomiska förutsättningar och så vidare, vilket kräver öppenhet, tolerans och fördomsfrihet av pedagogen (Jensen & Jensen, 2008).
2.3 Föräldrasamverkan och samverkans innehåll
Vad förskolan samarbetar med hemmet kring kan variera något beroende på
förskolans vardag, värdegrund, pedagoger, föräldrar, lokala arbetsplaner med mera. I det stora hela handlar det om samarbete som rör barnets utveckling, lärande och
trivsel. Den största delen av innehållet i föräldrasamarbetet handlar om att utbyta information om barnet mellan förskola och hem i syfte att underlätta för den andre parten att förstå barnets agerande, känslomässiga tillstånd eller liknande. Här gäller det att komma fram till vilken information som är nödvändig att förmedla till den andra parten för att underlätta dennes vardag tillsammans med barnet i fråga. Från förälderns sida kan det vara viktigt att informera om förändringar i hemmet som kan påverka barnets humör, välmående och beteende, exempelvis flytt, skilsmässa, dödsfall och sjukdomar. Från förskolans sida kan det handla om att förmedla
händelser som skett under dagen i förskolan, exempelvis konflikter, om barnet verkat hängigt, ätit dåligt eller liknande. Förutom att delge information handlar samverkan mellan pedagoger och föräldrar även om att se och ta hänsyn till varandras
kunskaper. En förskollärare har tack vare sin utbildning och sina erfarenheter
kunskaper om barns lärande, utveckling och fostran. Förskolläraren är också anställd för att främja barns lärande, utveckling och trivsel på förskolan. Föräldern har å sin sida kunskaper om sitt barn ända sedan födseln. Eftersom barnets vardag involverar både sina föräldrar och förskolans pedagoger så är det viktigt att dessa parter ser varandras styrkor, förstår varandras perspektiv och kan samverka för att underlätta övergången mellan förskola och hem för barnet. Vanliga vardagssaker som man kan samarbeta om i förskolan kan t.ex. handla om att man som förälder önskar att sitt barn ska sova mindre på förskolan eftersom han eller hon i nuläget blir trött alldeles för sent om kvällarna, eller att förskolläraren önskar tidigare lämning på grund av att barnet i nuläget kommer så pass sent att han eller hon har svårt att komma in i de andra barnens redan pågående lekar (Jensen & Jensen, 2008).
I Gars (2002) studie kring det som hon kallar för den delade vårdnaden av barn mellan hem och förskola framgår det att en avgränsning av området för föräldraskap och förskolläraruppgift är svår att göra eftersom de till stor del överlappar och flyter in i varandra. Många barn tillbringar stora delar av sin vardag på förskolan där förskollärarna ansvarar för omhändertagandet och när barnen går från förskolan till hemmet tar de med sig delar av förskolan dit, liksom de tar med sig hemmet till förskolan på samma sätt. Det gemensamma ansvaret och engagemanget i barnet har i studien visat sig vara stort och gränserna mellan förskolan och dess
förskolläraruppgift och hemmet och dess föräldraskap verkar otydliga. Den höga graden och betydelsen av samverkan som Gars studie visade gjorde att hon kom fram till att det mest passande uttrycket för att fånga samverkan mellan hem och förskola är ”delad vårdnad”. Hon menar att uttrycket innefattar både vårdnadsbiten och ett djupare engagemang i uppgiften (Gars, 2002).
I studiens inledning beskrivs förskolan som en verksamhet där många totalt olika behov ska balanseras och tillgodoses. Dels barnens behov av en stimulerande miljö, dels föräldrarnas behov av att verksamheten är tillfredsställande för både dem och deras barn och sist men inte minst förskollärarnas ambition att bedriva en givande verksamhet. Gars material visar på att mötena mellan föräldrar och förskollärare varierar då man har olika syn på varandras kompetens. I vissa fall är relationen byggd på en ömsesidig tilltro och respekt som ofta gynnar relationen, men i andra fall har misstron till den andra parten uttryckts vilket då påverkar relationen negativt (Gars, 2002).
I en studie av Sandberg och Vuorinen (2008) framgår det att den dagliga kontakten vid hämtning och lämning är den mest vanligt förekommande i förskolan. Både föräldrar och pedagoger är överens om att kvaliteten på dialogen varierar beroende
på tiden på dagen, exempelvis är samtalet reducerat till enbart det allra
nödvändigaste vid tidpunkter då många barn hämtas eller lämnas samtidigt. Det framgår också att fokus och samtalsämnen vid den dagliga dialogen varierar beroende på barnets ålder. När det handlar om små barn, ca 1-3 år gamla, cirklar samtalet kring barnets fysiska välmående såsom om barnet har ätit, sovit med mera medan det är känslomässigt välmående, huruvida barnet leker med kompisar och hur relationen till personal och andra barn ser ut, som får mer uppmärksamhet av både föräldrar och pedagoger när barnet är äldre (Sandberg & Vuorinen, 2008).
En något formellare samverkansform som förekommer regelbundet är
utvecklingssamtal. Nästan alla de deltagande föräldrarna i ovanstående studie uttrycker en önskan om att ha fler utvecklingssamtal per termin och skulle gärna planera in flera korta möten då och då där de får möjligheten att samtala med pedagogerna i lugn och ro. Detta gäller framför allt där tid till det dagliga samtalet inte riktigt finns. Pedagogerna i studien är väl medvetna om att utvecklingssamtalen är den mest uppskattade samverkansformen hos föräldrarna, men de har ingen direkt önskan om att anordna fler av dem. Att samverkan mellan förskola och hem är en viktig del i förskolans värld råder det enligt Gars (2002) resultat inga tvivel om. Resultatet i ovanstående studie visar att förskollärare anser att föräldrasamtal är en central del i deras uppdrag och är något som de tar mycket seriöst. Just
föräldrasamtalen eller utvecklingssamtalen är enligt flera av informanterna i studien ett stressmoment som man lägger mycket tid och energi på, men de uttrycker
samtidigt att samtal där föräldrarna delar information också är betydande för att de ska få helheten kring barnen. En skara förskollärare ser dock dessa samtal mer som en plikt som de gör enbart för att de är skyldiga föräldrarna det. Samtidigt uttrycker förskollärarna åsikter om att även föräldrarna ser samtalen mer som ett nödvändigt ont än som en tillgång. Vad man talar om under samtalen är enligt många av de intervjuade förskollärarna sådant som uppfattas som problematiskt när det kommer till barnen och flera av förskollärarna uttrycker att de finner det svårt att veta vad man ska tala om när det är dags för samtal med föräldrar till barn som inte har några typer av ”problem” (Gars, 2002).
Föräldramöten är en samverkansform som däremot är mindre populärt bland föräldrar då många anser att om det är ett informativt möte, det vill säga ett möte i syfte att sprida information vilket gör att de hellre tar emot den informationen via ett papper istället för att spendera en kväll med att sitta på möte. En del föräldrar önskar däremot mer tid tillsammans med andra föräldrar då de ser fördelarna med att dela med sig och ta del av andras erfarenheter av föräldraskapet. Främst är det föräldrar som har sitt första barn i förskolan och föräldrar som fått barn sent i livet som
uppskattar mötena med andra föräldrar. Vissa av pedagogerna har uppmärksammat detta och försöker i så stor mån det går att skapa tillfällen att bjuda in föräldrar i verksamheten i mer spontana former. Dessa så kallade ”drop-ins” blir även ett
tillfälle för barnen att dela med sig av sin vardag till sina föräldrar och delge dem vad de gör om dagarna (Sandberg & Vuorinen, 2008).
Med anledning av läroplanens krav på att erbjuda föräldrar möjligheter för
delaktighet och inflytande så har föräldraråd blivit en ny form av föräldrasamverkan där föräldrars röster kan bli hörda och göra skillnad i frågor som rör förskolans verksamhet. Problemet med denna samverkansform är dock att många föräldrar känner att det endast är de få föräldrar som är medlemmar i föräldrarådet som faktiskt har och ges möjlighet att påverka, vilket gör att alla de övriga föräldrarna då
ändå inte blir delaktiga i det som bestäms angående verksamhetens utformning och innehåll. Enligt studien skapar föräldraråden och dess syfte därför snarare förvirring än att underlätta föräldrarnas chanser att vara delaktiga och involverade i den
verksamhet där deras barn deltar (Sandberg & Vuorinen 2008).
2.4 Föräldrars delaktighet och inflytande i förskolan
Harju och Tallberg Broman (2013) lyfter två olika aspekter som förklarar varför föräldrars inflytande är en viktig och framträdande del av förskolans styrdokument. Dessa två aspekter är ”delaktighet som uttryck för demokrati och rättigheter” samt ”delaktighet som stöd för barnets och elevens utveckling och lärande”. Till
delaktighet som uttryck för demokrati och rättigheter kopplas den medborgliga rätten och ett ökat behov av att arbeta inkluderande för att möta det globala mångfaldssamhällets nya utmaningar när det gäller sociala, kunskapsmässiga, moraliska och psykologiska färdigheter. Dessa faktorer leder till ett förändrat förskolläraruppdrag där fokus, i större utsträckning än tidigare, ligger på att interagera och kommunicera med föräldrar både för att få djupare förståelse för deras önskningar och perspektiv men också för att ge dem en inblick och förståelse för förskolans verksamhet, ambitioner och mål. Detta kopplas samman med en diskurs om huruvida föräldrars ökade delaktighet kan ha en positiv inverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande (Harju & Tallberg Broman, 2013). Sandberg och Vuorinen (2008) har gjort en studie kring samverkan mellan förskolan och hemmet där syftet är att få en förståelse för hur förskolepedagoger och föräldrar upplever samarbetet mellan just förskola och hem. Studien som genomfördes med hjälp av intervjuer visar att pedagogerna är överens om att föräldrars deltagande i förskolan har dalat bland annat i takt med att arbetslivet har blivit stressigare. De uttrycker också att de drar sig för att använda föräldrarna som en resurs eftersom det känns underligt med tanke på att de trots allt utför en tjänst som föräldrarna faktiskt betalar för, vilket leder till att föräldrar kanske inte bjuds in att delta i verksamheten i den utsträckning som de enligt styrdokumenten borde. Föräldrarna å sin sida anser att de är en resurs som inte tas tillvara på, till exempel skulle de kunna tänka sig att delta vid frukosten om det är så att det är kort om personal för dagen. Många av föräldrarna menar dock att de känner sig osäkra på huruvida de är välkomna att delta i verksamheten eller inte då de menar att det faktiskt är en arbetsplats för
pedagogerna, vilket leder till att de inte heller tar initiativ till att delta i verksamheten. Dessutom varierar föräldrars vilja att ha inflytande över
förskoleverksamheten. Somliga föräldrar vill ha inflytande över allt som rör deras barn medan vissa bara önskar inflytande när det rör sig om större beslut angående verksamhetens utformning. Ytterst få av föräldrarna som deltog i studien önskade inflytande över det pedagogiska innehållet i verksamheten. Slutsatsen i
undersökningen är att för att nå alla föräldrar så är det viktigt att erbjuda många olika former av samverkan eftersom olika föräldrar föredrar olika former av
samarbete. Ett exempel är att muntlig och skriftlig kommunikation inte fungerar så bra i fall där föräldrarna talar andra språk än svenska. Då kan alternativ som till exempel bildlig kommunikation krävas för att dessa föräldrar ska kunna bli delaktiga i verksamheten (Sandberg & Vuorinen, 2008).
2.5 Pedagogers kompetens och professionalitet kopplat till föräldrasamverkan
Lärares kompetens är ett hett debatterat ämne både i Sverige och i övriga världen. Detta beror delvis på att lärares arbetsuppgifter varierar och ändras över tid samt beroende på olika kulturer (Vuorinen, Sandberg, Sheridan & Williams, 2013). Svensk förskola står inför förändringar i och med reviderade och förtydligade styrdokument vilket också innebär ett reviderat och förtydligat förskolläraruppdrag i kombination med en omstrukturerad ny förskollärarutbildning. I dagens samhälle integreras människor med olika bakgrund, etnicitet, religion och så vidare i större utsträckning än tidigare vilket skapar ett intresse för att undersöka och debattera ett relativt outforskat område av lärares kompetens, det vill säga kompetensen som är kopplad till föräldrasamverkan. En anledning till att det finns förhållandevis lite forskning inom området skulle kunna vara att samverkan mellan förskolan och hemmet ses som en självklarhet på ett annat sätt än samverkan mellan hem och skola. Forskning tillhörande en viss utbildningsinstans går dock inte alltid per automatik att överföra till en annan eftersom både arbetsuppgifter, arbetsförhållanden och i detta fall också läroplan skiljer sig åt (Vuorinen m fl., 2013).
Förutom den stora betoningen på betydelsen av föräldrasamverkan i förskolans läroplan ökar vikten av att studera området också i och med forskares
uppmärksammande av att det finns skillnader mellan hur föräldrasamverkan framställs i läroplanen kontra hur det faktiskt efterlevs i förskolan. I brist på framarbetade arbetsmetoder händer det att förskollärare baserar sitt agerande gentemot föräldrar på egna erfarenheter och antaganden vilket också är skäl till att fundera kring, undersöka och skapa debatt kring huruvida förskollärare har ett medvetet arbetssätt för att stärka banden till föräldrar, ge dem möjlighet till reellt inflytande och hur pass viktigt de faktiskt anser att föräldrasamverkan är (Vuorinen m fl. 2013).
I samma studie framhävs dessutom förskollärares egna uttalanden om att bland annat kommunikation, individualisering och social kompetens är nödvändiga faktorer för att kunna bygga en tillitsfull och förtrolig relation med föräldrar och att det också är sådan typ av social och kommunikativ kompetens som de deltagande förskollärarna uppfattar att familjer efterfrågar. I kommunikationsbiten innefattar förskollärarna ett förhållningssätt där pedagogen visar tydligt att de gärna samtalar med föräldern, utbyter information och har tillräckligt med kunskap samt påvisar sin kunskap genom att svara på dennes frågor vilket i sin tur leder till ökad trygghet för föräldern att lämna sitt barn på förskolan. Det handlar också om att vara taktfull i sin kommunikation genom förmågan att kommunicera även känslig eller svår
information på ett värdigt, ärligt och förtroendeingivande sätt. I begreppet
individualisering framhålls förmågan eller kompetensen att se varje förälder som en individ och visa förståelse för den enskildes livssituation och förutsättningar.
Förskollärarna i studien menar dock att detta är kompetenser som övas fram och byggs på av praktisk erfarenhet och genom att gång på gång ställas inför dessa situationer och möten med enskilda föräldrar och genom detta öva och utveckla sin ”sociala kompetens”. Nämnvärt är också att förskollärarna själva framhåller en önskan om att synliggöra sin förskollärarkompetens genom att påvisa barns
utveckling och lärande i högre utsträckning än vad föräldrarna egentligen efterfrågar (Vuorinen m fl. 2013).
Happo, Määttä och Uusiautti (2013) har genomfört en studie som syftat till att undersöka vilka variabler som påverkar utvecklingen av förskollärares expertis inom
sitt yrke. Fyra nyckelbegrepp framkom ur resultatet av deras undersökning och dessa var utbildning, arbetslivserfarenhet, personlig livshistoria och personlig attityd gentemot arbetet. Utbildning eller fortbildning och ny information angående professionen var enligt de förskollärare som deltog i studien den viktigaste faktorn för utveckling av förskollärarexpertis. Tack vare utbildningar av olika slag menade dessa förskollärare att deras kunskaper kring yrket i sig, olika användbara arbetssätt och andra färdigheter hade utvecklats märkbart. Det visade sig också att
förskollärarna inte bara deltog i de fortbildningar som erbjuds dem utan att de själva ansåg att det är en del av deras jobb och egna ansvar att hålla sig uppdaterad när det gäller ny forskning kring förskolläraryrket för att förbättras i yrkesrollen och kunna utöva sitt arbete på bästa sätt. Arbetslivserfarenhet nämndes också som en viktig faktor i att bli en professionell förskollärare. Vad förskollärarna menade med det var att självförtroendet som kommer ur erfarenhet av yrket och dess olika händelser och situationer dels utvecklar deras yrkesroll, men även att det inger mod för att sikta mot och anta nya utmaningar. Med arbetslivserfarenhet medföljer även erfarenhet av kontakt, samspel och samarbete med kollegor av vilka man kan lära sig många nya saker, få del av andra perspektiv av yrket samt få råd och tips inför sin framtida yrkesroll. Den tredje faktorn som pekades ut som betydelsefull för yrkesprofessionen var förskollärarens egen livshistoria och bakgrund. Här menade förskollärarna i studien att sådant som hänt i deras eget liv påverkar vilka de är i sin yrkesroll. Exempelvis framkom det att ungefär hälften av dessa förskollärare ansåg att av att själv få egna barn har bidragit till att utveckla deras professionella roll som
förskollärare i och med att det hjälpt dem att förstå familjer och allt vad det innebär att ha och vara en familj samt att det förbättrade deras kunskaper kring
föräldrasamverkan eftersom de på ett helt nytt sätt kunde sätta sig in i föräldrarollen och förstå föräldrars perspektiv bättre. Vad studiens också visade var att attityden gentemot arbetet påverkar förskollärares yrkesexpertis. Till exempel påverkar personliga intressen och karaktärsdrag samt deras syn på nya saker hur
undersökningens förskollärare är i deras yrkesroll. Nyfikenhet och motivation till att lära sig nya saker, att anta utmaningar och att utvecklas som förskollärare bidrar mycket till att bli professionell inom yrket förskollärare (Happo, Määttä & Uusiautti, 2013).
2.6 Föräldrasamverkan vid speciella behov
I en avhandling av Markström (2005) lyfts ytterligare en dimension av
föräldrasamverkan som är direkt kopplad till förskolans förgrundsfigurer, nämligen barnen. Markström beskriver hur barn agerar på olika sätt beroende på vad som förväntas av dem eller i vilken kontext de befinner sig. Detta innebär att ett beteende som är vanligt på förskolan kanske inte alls förekommer i hemmet eller vice versa. Vidare beskriver hon hur detta oftast uppmärksammas av föräldrar såväl som av pedagoger när de upplever ett beteende hos barnet som ”problematiskt”. Exempel på detta kan vara om barnet får aggressionsutbrott eller visar tecken på oro. I dessa samtal mellan förskolepedagoger och föräldrar är målet oftast att få en inblick i huruvida beteendet är återkommande i barnets olika vistelsemiljöer eller om
”problemet” är isolerat till förskole- eller hemmiljön. Denna process öppnar upp för samtal mellan pedagoger och föräldrar vilket ger en möjlighet för pedagogerna att visa förståelse för familjens hemsituation och bygga på en tillitsfull relation men det skapar också en situation där pedagoger inte längre håller sig inom förskolesfären utan tar sig in i familjens privata. Markström tillägger att detta i förlängningen kan leda till en slags bedömning både av barnet och av föräldern i sin föräldraroll, då det inte allt för sällan förekommer diskussioner pedagoger emellan som handlar om
föräldrars agerande gentemot sina barn, hur de löser konflikter eller hanterar knepiga situationer (Markström, 2005).
I en studie av Sandberg och Ottosson (2010) framhålls föräldrasamverkan som extra viktigt när det kommer till att bemöta, bekräfta och stödja utveckling och lärande hos barn i speciellt behov av extra stöd. I denna studie lyfter de deltagande pedagogerna en mängd olika faktorer som kan bidra negativt till föräldrasamverkan. Exempel på dessa är bristande tid som till exempel leder till att viktig information inte utbyts vid lämning, stora barngrupper, frånvaro som inte täcks upp med vikarier och
långtidsfrånvaro som innebär förändringar i personalsammansättningen. Till orsakerna läggs också obefintliga rutiner för hur samarbetet mellan förskolan och hemmet ska gå till samt att personalen upplever sig delvis eller helt sakna utbildning eller formell kunskap om att bemöta föräldrar och familjer. Det framgår också att det ibland ställs krav på förskollärare som hamnar långt utanför förskollärarrollen och att de höga kraven leder till merarbete, negativ inställning och att saker förminskas eller passerar i periferin för att förskollärarna inte vill ”föra fram problem” (Sandberg & Ottosson, 2010).
3 Metod
I en kvalitativ forskningsstrategi ligger fokus vid datainsamling på att få in ord, begrepp och perspektiv medan en kvantitativ studie bygger på siffror och statistik (Bryman, 2011). I denna studie har vi valt en forskningsstrategi av kvantitativ karaktär men som också innehåller kvalitativa inslag. Att kombinera dessa två strategier lämpar sig i denna undersökning eftersom syftet är att synliggöra pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola genom både
bakgrundsbeskrivande statistik, pedagogers skattningar och öppna frågor. Det vi vill ta reda på är deltagarnas uppfattningar och åsikter för att kunna skapa en förståelse och ett vidgat perspektiv kring ämnet. För att göra detta har vi använt oss av enkäter med både kvalitativa öppna frågor och kvantitativa skattnings- och bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågornas funktion är att ge en grundläggande beskrivning över vilka som besvarat enkäten. Svaren på de frågorna ger en tydlig översikt över faktorer så som ålder, kön, antal år i yrket, eventuella egna barn, åldersspann på avdelningen där de arbetar och vilken typ av utbildning personerna har. Dessa svar presenteras i
rapporten i löpande text och med hjälp av diagram. Skattningsfrågornas funktion är att få en bild av hur pass relevant och prioriterat det aktuella ämnet är för
respondenterna. Resultatet av skattningsfrågorna presenteras i tabellform för att skapa en tydlig överblick. De öppna frågorna i enkäten är, till skillnad från
skattningsfrågorna, till för att nå ett djupare perspektiv på respondenternas åsikter och arbetssätt utan att vara ledande.
Studien är av en komparativ forskningsdesign som är lämplig när man vill studera skillnader och likheter eftersom designen handlar om just jämförande mellan till exempel olika respondenters perspektiv på ett fenomen (Bryman, 2011). Vid användande av en komparativ forskningsdesign används identiska
datainsamlingsmetoder för att studera kontrasterande fall. Denna forskningsdesign lämpar sig i denna undersökning eftersom respondenternas enskilda perspektiv undersöks med hjälp av identiska enkäter i syfte att sedan kunna jämföra och urskilja återkommande teman i det som framkommit ur enkätsvaren.
3.1 Urval
Enkäten lämnades ut i 45 exemplar på sex olika förskolor med olika antal avdelningar och anställda. På samtliga förskolor var grundbemanningen två förskollärare och en barnskötare per avdelning.
Respondenterna i studien har valts ut utifrån ett målstyrt bekvämlighetsurval. Målstyrt urval innebär att respondenterna valts ut på grund av att de arbetar inom förskolan (Bryman, 2011). 30 pedagoger har deltagit i studien varav tio av dem är barnskötare eller pedagoger med annan utbildning och 20 är förskollärare. Alla deltagare var verksamma i förskolan när data samlades in. Studiens deltagande pedagoger är verksamma på fem olika förskolor i en större kommun. Pedagogerna har också valts enligt ett bekvämlighetsurval vilket innebär att de har valts på grund av sin tillgänglighet för oss vid studiens genomförande. Att koncentrera urvalet till redan tillgängliga respondenter är ekonomiskt gynnsamt då minimalt med resurser förbrukas och det är dessutom ett tidseffektivt sätt att nå ut till en större urvalsgrupp på kort tid (ibid).
3.2 Bortfallsanalys
Av de sex förskolor där enkäten lämnades ut valde en av förskolorna att inte delta vilket resulterade i att sex enkäter föll bort. Anledningen till detta var att de anställda ansåg att enkäten var för tidskrävande och att de i så fall hade behövt fylla i den på sin rast eller fritid. Vi anser inte att detta bortfall påverkar studiens resultat eftersom förutsättningarna och personalsammansättningen är likvärdig på alla de tilltänkta förskolorna.
Av de 45 enkäterna som delades ut insamlades 28 varpå vi valde att återgå till fältet för att insamla ytterligare ett par enkäter. Av de 30 enkäterna var 20 besvarade av förskollärare och tio av barnskötare vilket överensstämmer med antalet anställda ur varje yrkeskategori. Bortsett från de sex enkäter som föll bort i och med att en
förskola valde att inte delta alls var det ytterligare nio enkäter som aldrig besvarades. Vår uppfattning är att fler pedagoger delade uppfattningen om att enkäten var för tidskrävande alternativt att de inte kände något personligt engagemang till uppgiften eller inte såg ett värde i enkäten.
Samtliga enkätens frågor har besvarats av respondenterna och enkäterna visade därför inget internt bortfall.
3.3 Forskningsetik
I denna studie har vi beaktat vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer. Informationskravet har beaktats genom att deltagarna via ett missivbrev (se bilaga 1) har informerats om studiens syfte, hur och till vad deras svar kommer att användas samt att deras deltagande är frivilligt och behandlas konfidentiellt. Samtyckeskravet beaktades i studien genom att det i missivbrevet framgår att respondenterna ger sitt samtycke till deltagande genom att lämna in enkäten.
Konfidentialitetskravet beaktades i studien genom att inga namn eller annan information som kan kopplas till en viss individ eller förskola nämns i resultatet. Respondenternas enkätsvar har lämnats in i återförslutningsbara kuvert som lagts i en plastficka på vardera deltagande förskolan. Kuverten har sedan blandats innan de öppnats och bearbetats. På så sätt kan vi inte härleda svaren till en specifik individ
eller förskola. I missivbrevet framgår det även att samtliga enkäter har kasserats efter rapportens färdigställande. Detta med hänsyn till nyttjandekravet för att säkerställa att rådata inte kan komma att brukas till någonting annat än denna rapport.
3.4 Genomförande
Arbetet med denna studie inleddes med en diskussion kring vilket syfte vi hade med att göra en undersökning. Därefter formulerades frågeställningar som skulle hjälpa oss att uppnå det önskade syftet. I samband med att syftet fastställdes bestämde vi oss också för att använda enkäter som datainsamlingsmetod eftersom vi på så sätt skulle hinna nå ut till en större respondentsgrupp. Att nå ut till ett större antal respondenter var viktigt för att möta studiens syfte, det vill säga att synliggöra likheter och skillnader i olika pedagogers perspektiv på samverkan mellan förskola och hem samt pedagogernas uppskattning av föräldrasamverkans betydelse i förskolan. Därefter sökte vi reda på för ämnet relevant litteratur i form av
doktorsavhandlingar, akademisk översiktslitteratur, styrdokument för förskolan och skolan samt vetenskapliga referee-granskade artiklar. Med hjälp av litteraturen utformades sedan enkätfrågor både i form av bakgrundsfrågor, skattningsfrågor och öppna frågor, allt för att få en så komplett bild som möjligt av respondenterna och deras personliga syn på ämnet. Den färdigarbetade enkäten lämnades sedan ut i två testexemplar i pappersform för att säkerställa att frågorna var begripliga för
respondenten och dessutom ledde till för studien relevanta svar. Provenkäterna gav goda resultat och vi valde därefter att lämna ut samma enkät i 45
pappersformsexemplar till pedagoger på sex olika förskolor inom samma kommun. Målet var att få in 30 svar och därför valde vi att dela ut 15 exemplar extra med tanke på ett eventuellt bortfall. Tillsammans med enkäterna följde även ett missivbrev där respondenterna informerades om informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Vi delade dessutom även ut
återförslutningsbara kuvert till varje enkät och satte upp en plastficka på varje deltagande förskola för återlämning av kuverten innehållande respondenternas enkäter.
Respondenterna fick därefter en vecka på sig att delta genom att besvara enkäten innan vi åter samlade in de enkäter som vi lämnat ut. Vid insamlandet upptäckte vi att 28 personer valt att delta vilket ledde till att vi valde att inte öppna kuverten utan vi återvände istället till fältet för att be om ytterligare tett par personers deltagande. Dessa två enkäter blandades sedan med de övriga 28 innan vi öppnade kuverten och började arbetet med att sammanställa, koda, bearbeta, diskutera och analysera resultatet för att komma fram till ett resultat och en slutsats.
3.5 Databearbetning och analysmetod
Kodning är ofta det första steget i processen att analysera data (Bryman, 2011) och eftersom denna studie består av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats har kodningen och analysen av resultatet skett med hjälp av olika tillvägagångssätt. Steg ett var att numrera enkäterna och flertalet gånger läsa igenom svaren.
De kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågorna var redan i formandet av enkäten kategoriserade i och med att det endast fanns färdiga svarsalternativ att kryssa i. Bakgrundsfrågorna tilldelades en siffra mellan 1 och 6 medan svarsalternativen tilldelades en bokstav mellan A och E beroende på hur många svarsalternativ som fanns på frågan. Skattningsfrågorna tilldelades en bokstav mellan A och C medan svarsalternativen redan var numrerade i skalan 1 till 5 där 1 motsvarade inte alls viktigt och 5 motsvarade väldigt viktigt. De kodade bakgrundsfrågorna och
skattningsfrågorna samanställdes sedan till diagram vilket är en av de allra vanligaste metoderna för att presentera resultatet av kvantitativa studier eftersom de är relativt lätta att förstå (ibid).
De öppna frågorna har bearbetats enligt en kvalitativ innehållsanalys där materialet genomsökts för att hitta återkommande teman (Bryman, 2011). Temana har valts ut på grund av att de är karaktäristiska och representativa för majoriteten av de
insamlade svaren och de presenteras tillsammans med den variation av åsikter som skiljer sig åt från majoriteten. Detta presenteras med hjälp av citat för att skapa tydlighet.
I arbetet med dessa steg har vi försökt att hela tiden förhålla oss till materialet på ett distanserat och sakligt sätt för att sedan i analys och diskussion göra egna tolkningar och kopplingar som påverkas av våra tidigare erfarenheter, kunskaper och
uppfattningar. Eftersom studien är relativt begränsad kan inte resultatet generaliseras till en större population.
4 Resultat
Av totalt 30 insamlade enkäter var 29 respondenter kvinnor och en man.
20 respondenter var förskollärare och 10 var barnskötare eller hade annan typ av pedagogisk utbildning till exempel genom fortbildning via arbetsplatsen.
Nästan samtliga respondenter arbetade på en avdelning där barnens åldersspann sträckte sig mellan ett år och fem år.
4.1 Respondenternas ålder
Mer än en fjärdedel av respondenterna var i åldersgruppen mellan 45 och 54 år. De näst största åldersgrupperna var 24 år eller yngre samt 35 till 44 år då nästan en fjärdedel av respondenterna befann sig i vardera kategorin. Den näst minsta
åldersgruppen var 25 till 34 år och den minsta gruppen respondenter, en tiondel, var 55 år eller äldre.
Respondenterna i studien har angett en relativt jämn fördelning mellan hur många pedagoger som inte hade några egna barn 27%, de som hade barn i förskoleåldern 33% samt de som hade barn som är äldre än skolåldern 30%. Endast en tiondel av respondenter angav att de hade barn i skolåldern.
4.2 Respondenters uppskattningar
I texten och diagrammen nedan följer en presentation av hur respondenterna genom olika frågor har skattat betydelsen av föräldrars delaktighet och inflytande i
förskolans verksamhet på en skala mellan ett och fem där ett motsvarar inte alls viktigt och fem motsvarar väldigt viktigt.
På frågan om hur betydelsefull föräldrasamverkan är för det dagliga arbetet skattar samtliga respondenter samverkan som viktigt eller väldigt viktigt. Ingen respondent skattar betydelsen av samverkan som mindre viktig eller inte alls viktig. Medelvärdet av pedagogernas uppskattning är fyra på en skala mellan ett och fem där fem
motsvarar väldigt viktigt.
24 eller yngre 24% 25-34 14% 35-44 24% 45-54 28% 55 eller äldre 10%
Respondenternas åldersfördelning.
4.2.1 Betydelsen av föräldrars delaktighet i den dagliga verksamheten
Samtliga respondenter skattar betydelsen av föräldrars delaktighet är i den dagliga verksamheten som relativt viktig, viktig eller väldigt viktig. Ingen respondent skattar betydelsen av föräldrars delaktighet som mindre viktig eller inte alls viktig.
Medelvärdet av respondenternas uppskattning är fyra på en skala mellan ett och fem där fem motsvarar väldigt viktigt.
8 6 16 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1 2 3 4 5 Ant al Resp on d ent er
Hur betydande är föräldrars delaktighet
i den dagliga verksamheten?
4.2.2 Betydelsen av föräldrars inflytande vid planering av verkamheten Studiens respondenter menar att föräldrars inflytande vid planeringen av
verksamheten är betydande då de flesta pedagogerna i studien har skattat detta som relativt viktigt, viktigt eller väldigt viktigt. Mindre än en sjundedel av respondenterna har skattat betydelsen som mindre viktig medan ingen respondent har skattat
betydelsen till inte alls viktig. Respondenternas uppskattade medelvärde är fyra på en skala mellan ett och fem där fem motsvarar väldigt viktigt.
Respondenternas tankar och åsikter går i tydliga mönster och vi kommer därför nedan att presentera dem sammanställt i genomgående teman tillsammans med åsikter som skiljer sig från majoriteten.
4.3.1 Kännetecken för ett positivt samarbete mellan förskolan och hemmet
23 av 30 respondenter uttrycker åsikter om att ett positivt samarbete mellan
förskolan och hemmet bygger på trygghet och respekt vilket de anser skapas genom tydlig kommunikation, öppen dialog och genom att alla parter får känna sig
förstådda. En förskollärare beskriver samverkan mellan förskola och hem på följande sätt:
Tamburkontakten och det dagliga bemötandet vid hämtning och lämning ligger till grund för ett bra samarbete. Där byggs förtroende och respekt för varandra.
Förtroende och respekt är viktiga aspekter enligt pedagogerna då flera lyfter att det skapar den trygghet som krävs för att föräldrar ska våga gå in i diskussioner om
4 10 10 6 0 2 4 6 8 10 12 1 2 3 4 5 Ant al Resp on d ent er
Hur betydande är föräldrars inflytande
vid planeringen av verksamheten?
barnets utveckling, lärande och trivsel men också om verksamheten samt om familjeangelägenheter som kan påverka barnets vardag på förskolan.
Hälften av barnskötarna anser att ett positivt samarbete kännetecknas exempelvis av att barnen har ”rätt” utrustning på förskolan, till exempel tillräckliga kläder för utomhusvistelse. Tre av dessa barnskötare uppmärksammar också hur öppenhet och tydlighet är grunden för en förtroendefull relation.
4.3.2 Förväntningar på det dagliga samtalet mellan pedagoger och föräldrar
28 av 30 respondenter uttrycker förväntningarna på det dagliga samtalet mellan pedagoger och föräldrar skall vara väldigt informativt från båda parter, barnet skall vara i fokus och både föräldrar och pedagoger skall ta sig tid att genomföra samt engagera sig i samtalet. Detta beskrivs som ett givande och tagande där båda parter har ett ansvar att förmedla väsentlig information gällande barnet. Följande citat från en förskollärare beskriver detta:
Jag och barnet brukar berätta om hur dagen varit. Informera om praktiska saker. Jag försöker vara öppen och inbjudande/avslappnad så att även föräldern kan ta upp saker/ha synpunkter. Jag förväntar mig ett givande och tagande.
Ytterligare en förskollärare skrev:
Information kring barnet! Att båda parter tar sig tid att byta några ord.
Två barnskötare förväntar sig att förälder skall hälsa och ställa frågor om dagen. En barnskötare skriver:
Att föräldern säger hej och frågar hur dagen har varit. Behöver inte vara något långt samtal.
4.3.3 Professionellt bemötande av föräldrar
19 respondenter anser att ett professionellt bemötande av föräldrar till barn i
förskolan innebär ett förhållningssätt där barnet hela tiden är i fokus och att samtal aldrig skall ske över huvudet på barnet. Det symboliseras också av respekt och förmåga att aktivt lyssna på föräldern för att kunna ta del av dennes tankar och kunskaper. En förskollärare svarar följande på frågan om vad ett professionellt bemötande av föräldrar innebär:
Att lyssna och bemöta föräldern med respekt!
Åtta av dessa 19 pedagoger uttrycker också hur det anser att likabehandling av föräldrar är ett krav för att de ska anse att bemötandet är professionellt.
Att vi är professionella i mötet med alla föräldrar, så vi inte bemöter dem olika för att man har bättre kontakt med vissa.
Fem pedagoger nämner att det är viktigt att inte svara om man är osäker utan att i så fall be att få återkomma, för att sedan ta reda på svaret och återkoppla till föräldern. Något som också anses viktigt är att aldrig kliva ur sin yrkesroll och bli privat med en förälder. En förskollärare skriver:
Att jag bemöter föräldrar som pedagog, ej som privatperson. Jag har ett positivt bemötande. Jag lyssnar på det föräldrarna har att säga, ber att få återkomma om jag inte har ett direkt svar vid frågor.
Åtta respondenter nämner en positiv och glad inställning, ett samtal som är
informativt om föräldern önskar det samt att hela tiden hålla sig till yrkesrollen och inte prata om sig själv som viktiga faktorer i ett professionellt bemötande.
4.3.4 Regelbundet förekommande samverkansformer
Samtliga respondenter har nämnt några eller alla av följande samverkansformer som regelbundet förekommande i verksamheten: utvecklingssamtal, fixarkväll,
föräldramöte, drop in fika eller drop in pyssel, luciafirande och månadsbrev. Samtliga respondenter nämnde den dagliga kontakten med föräldrar men med hjälp av olika begrepp som tamburkontakt, den dagliga kontakten, det dagliga samtalet, hämtning- och lämningssituation. 23 av respondenterna inledde sitt svar med den sistnämnda samverkansformen.
4.3.5 Föräldrasamverkans innehåll
26 av 30 respondenter menar att föräldrasamverkan bör innefatta det mesta som handlar om det aktuella barnet, med fokus på utveckling, lärande, behov, välmående och trivsel. Respondenterna är också tydliga med att det endast är förälderns eget barn som diskuteras med förskolans pedagoger även om situationen som är föremål för diskussionen inkluderade flera barn. Respondenterna uttrycker också åsikter om att pedagogernas privatliv och privata angelägenheter eller åsikter inte diskuteras med föräldrar. De nämner också att föräldrars tankar och synpunkter kring verksamheten är välkomna. Några skriver att de försöker att ta tillvara på dessa medan andra anser att de inte bör påverkar deras arbete eller den pedagogiska verksamheten. En förskollärare skriver:
Föräldrar får gärna komma med synpunkter på verksamheten, så länge de håller sig inom läroplanen som vi måste följa.
En annan förskollärare uttrycker sig på följande sätt:
Förskolan och hemmet bör inte samarbeta kring hur vi formar det pedagogiska rent praktiskt kring deras barn, på grund av att vi för det mesta har den
utbildning som krävs för uppgiften.
Sex respondenter nämner hur samarbetet mellan förskolan och hemmet ofta fokuseras på sådant de upplever som ”problem” eller svårigheter kring barnet. En förskollärare skriver:
Tyvärr blir det oftast när det är problem kring barnet!
13 av respondenterna uttrycker en åsikt om att privata samtal mellan förälder och pedagog inte anses höra hemma i samarbetet mellan förskola och hem. En
barnskötare skiljde sig från mängden och nämnde att samarbetet bör fokusera kring uppfostran:
Att lära barnen att ta hänsyn, visa respekt, vänta på sin tur.
4.3.6 Rutiner för föräldrars delaktighet i verksamheten
Ingen av respondenterna nämner att det finns rutiner för hur arbetet med att göra föräldrar delaktiga i verksamheten ska gå till. Däremot beskriver de hur de arbetar med detta genom att lämna mycket information i det dagliga samtalet och att den pedagogiska dokumentationen framställs på ett tydligt sätt. I 17 fall nämns även föräldraenkät och drop in-kaffe som återkommande metoder för att göra föräldrar delaktiga i verksamheten.
4.3.7 Föräldrars inflytande över verksamheten
18 förskollärare beskriver att föräldrar framförallt får inflytande över verksamheten genom föräldramöten och enkäter där de ges möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Hälften av pedagoger nämner att föräldrars tankar och åsikter är välkomna. Tio av de 15 pedagogerna tycker dessutom att föräldrarna är viktiga för att utveckla verksamheten, men det framgår samtidigt att 13 pedagoger inte tycker att föräldrarna har något med planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten att göra. En förskollärare skriver till exempel:
Verksamhetens planering kan inte föräldrarna veta. Vi gör vissa saker på grund av barns olika behov och därför är det svårt för dem att ha något inflytande där.
En annan förskollärare skriver följande:
Jag tycker att de ska ha inflytande över det mesta, förutom det pedagogiska.
Sju barnskötare anser att föräldrarnas inflytande handlar om att de får information om veckans aktiviteter men att de inte bör ha inflytande över det pedagogiska arbetet i sig. En barnskötare skriver:
Föräldrarna bör inte ha inflytande över hur vi jobbar.
En annan barnskötare menar att föräldrars inflytande handlar om att de får tillgång till information om vilka aktiviteter som kommer att äga rum under veckan:
Veckoplaneringen som finns på väggen där föräldrarna kan se vad som händer under veckan. Lätt att se för den hänger ovanför där dom fyller i barnens närvarotider.
5 Analys
Nedan har vi analyserat studiens resultat. Analysen är strukturerad i kategorier för att skapa tydlighet. Varje kategori har analyserats kopplat till litteraturbakgrunden. 5.1 Pedagogers olika perspektiv
I flertalet av de öppna frågorna i enkäten kan vi urskilja tydliga skillnader mellan de åsikter som förskollärare uttrycker jämfört med vilka åsikter som barnskötare uttrycker. Ett tydligt återkommande tema hos förskollärarna i studien är att ha ett stort fokus på utveckling och lärande. De uttrycker också att deras professionalitet som förskollärare kommer till uttryck genom ett konstant barnfokus i mötet och samarbetet med föräldrar. Att ha tydligt barnfokus och att koncentrera
föräldrasamverkan till att stödja varje barns utveckling och lärande går hand i hand med Jensen och Jensens (2008) tankar om hur syftet med föräldrasamverkan är att främja kvaliteten på utvecklingen och lärandet som barn erbjuds i förskolan.
Förskollärarna uttrycker också återkommande hur en öppen dialog lägger grunden för en tillitsfull och trygg relation där föräldrar vågar ge uttryck för sina tankar och åsikter om verksamheten som erbjuds deras barn. Att skapa en trygg och tillitsfull relation med föräldrar som en del i att stödja barns utveckling och lärande stöds bland annat av Harju och Tallberg Broman (2013) som skriver att föräldrars delaktighet är en stor del i att stödja barns utveckling och lärande.
Även i barnskötarnas svar fanns det tydligt återkommande teman även om flera av dem hade ett lite annat fokus än förskollärarnas. Flera av barnskötarna la stor vikt vid att föräldrasamarbetet bör fokuseras kring att barnen ska ha ”rätt” kläder och utrustning på förskolan. Detta anser vi går emot tidigare forskning av Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2013) där de framhåller vikten av individualisering där varje förälder ses som en unik individ och där pedagogerna visar en förståelse och respekt för varje individs livssituation och förutsättningar. Ett materiellt fokus kan vara problematiskt i förskolan då detta eventuellt skulle kunna uppfattas som diskriminerande eller exkluderande för föräldrar som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. Förskolan ska vara öppen och tillgänglig för alla oavsett ekonomiska förutsättningar, social tillhörighet, kulturella skillnader eller liknande. Även Jensen och Jensen (2008) menar att det är pedagoger i förskolans skyldighet att kunna samarbeta med alla föräldrar och barn oberoende av till exempel
ekonomiska förutsättningar och kulturella skillnader.
5.2 Kommunikation som nyckel till fungerande samverkan
I resultatet ser vi en tydligt återkommande tanke om att det är öppen och tydlig kommunikation och ett brett informationsutbyte som lägger grunden för ett
fungerande samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Detta nämns också av Jensen och Jensen (2008) som menar att informationsutbyte utgör den främsta delen av föräldrasamarbete samt att vikt bör läggas vid vilken typ av information som är väsentlig för att underlätta vardagen för barnet, pedagogerna och föräldrarna. Det är framför allt förskollärare som framhäver hur en öppen, inbjudande och avslappnad atmosfär kan bidra till att föräldrar kan, vill och vågar ta upp frågor och synpunkter till diskussion med förskolans pedagoger. Majoriteten av respondenterna har
förväntningar på att den dagliga kontakten med föräldrar som sker vid hämtning och lämning ska vara väldigt informativ. Detta gäller både från pedagogens och från förälderns håll. Förskollärarna beskriver tydligt hur de förväntar sig en form av givande och tagande i relationen med barnens föräldrar medan flera barnskötare uttrycker hur ett större ansvar ligger på föräldern då de förväntar sig att denne ska komma fram för att hälsa och ställa frågor om sitt barns dag på förskolan vid
hämtning. I förskolans läroplan står det att arbetslaget på förskolan är ansvariga för att kontinuerligt föra samtal kring utveckling, lärande och trivsel med barnens föräldrar (Utbildningsdepartementet, 2010).
En annan aspekt vi uppmärksammat som återkommande i många svar är vikten av att både föräldrar och pedagoger har och tar sig tid till att lyssna in varandra och ha en god dialog kring barnet. Det är rimligt att anta att pedagoger som tar sig tid att samtala och lyssna in föräldrar får en större inblick och förståelse för barnets
hemmiljö vilket i så fall skulle kunna bidra till pedagogen lättare kan bemöta barnet begripligt sätt. Markström (2005) beskriver hur kommunikation mellan föräldrar och pedagoger ofta kretsar kring att diskutera beteenden som förekommer antingen i hemmet eller på förskolan, och målet med samtalet är då att få en inblick i om beteendet förekommer även i andra sammanhang och vad det i så fall kan bero på.
Markström menar att denna process öppnar för samtal och genom att ta sig tid att genomföra dessa samtal får pedagogerna möjlighet att visa förståelse för familjen och bygga en tillitsfull relation till föräldrarna. Även Jensen och Jensen (2008) påpekar betydelsen av att föräldrar och pedagoger kommunicerar, ser och förstår varandras perspektiv samt tar till vara på varandras styrkor för att underlätta barnets
övergångar mellan förskolans vardag och vardagen i hemmet. Sandberg och Ottosson (2010) lyfter också hur faktorer som bristande tid till kommunikation mellan
pedagoger och föräldrar kan leda till att viktig information missas åt båda hållen vilket i sin tur kan påverka barnets dag på förskolan eller i hemmet negativt.
5.3 ”Problem” är den vanligaste utgångspunkten för samverkan
Flertalet respondenter menar att det är vanligt att diskussioner och samverkan inleds när pedagoger eller föräldrar upplever någon typ av ”problem” eller speciellt behov kopplat till barnet. Sandberg och Ottosson (2010) skriver att det är i sådana
situationer där ett barn av någon anledning är i behov av särskilt stöd som
föräldrasamverkan fyller en extra stor roll. Att problem skulle vara den vanligaste utgångspunkten kommunikation och samverkan stödjs också av Gars (2002) som menar att det är vanligt att pedagoger upplever det som svårare att hitta ingångar till samtal med föräldrar till barn där de inte upplever något som problematiskt.
5.4 Gränsen mellan professionalitet och privatliv
En majoritet av respondenterna nämner i sina svar något om vikten av att skilja på privatperson och yrkesroll som en del i att agera professionellt i relationen med föräldrar. I samtal med föräldrar påpekar flera respondenter att det är olämpligt att tala om sig själv eller sina privata angelägenheter. Ingen av respondenterna nämner dock att samtalen inte heller bör involvera delar av den aktuella familjens privatliv eller angelägenheter som inte kan kopplas till barnets utveckling och lärande på förskolan, vilket också kan ses som en betydelsefull avgränsning mellan det privata och det offentliga. I Gars (2002) studie framgår det att avgränsningen mellan
förskola och hemmet är svåra att göra eftersom båda delar är stora och betydelsefulla delar i ett barns liv. Dessutom poängterar Markström (2005) hur för långa kliv in i familjers privatliv i förlängningen kan leda till en slags opassande bedömning av både barnet och föräldrarna i sin föräldraroll till exempel genom diskussioner om hur föräldrarna löser konflikter, hanterar knepiga situationer eller hur de bemöter sina barn.
Det finns starka åsikter bland respondenterna om att alla samtal med föräldrar ska koncentreras till sådant som är väsentligt för barnets vardag på förskolan vilket även får stöd av Jensen och Jensens (2008) resonemang om att ett viktigt steg i
samverkansprocessen är att komma fram till just vilken information som faktiskt bidrar till kvaliteten på barnets vistelse i förskolan. Vår tolkning är att de flesta av studiens deltagande pedagoger uttrycker en åsikt om att andra barn än förälderns eget aldrig får vara föremål för diskussion. Pedagogerna anser istället att samtalen mellan pedagoger och föräldrar bör handla om situationer, händelser och
erfarenheter som kan vara av värde för det egna barnets utveckling, lärande, trivsel och välmående medan vilka andra barn som deltog och på vilket sätt inte är
intressant.
Flera pedagoger har åsikter om att bemöta alla föräldrar likvärdigt och med respekt är grundläggande i deras bild av ett professionellt bemötande.
5.5 Regelbundet återkommande samverkansformer i förskolan
Vi ser tydliga likheter mellan alla respondenternas svar på vilka former av
föräldrasamverkan som är regelbundet förekommande i de deltagande förskolorna. Samtliga respondenter räknade upp flera olika samverkansformer och tillfällen för samverkan. De allra flesta inledde med den dagliga kontakten som sker vid hämtning och/eller lämning men det förekom lite olika benämningar på den kontakten.
Innebörden av de begrepp som används är dock densamma och syftar till den kommunikationen som sker varje dag när barnet kommer till förskolan eller ska gå hem från förskolan. ”Tamburkontakten” framträder som den vanligast
förekommande av föräldrasamverkan eftersom alla respondenter nämnt detta i sin enkät och många av dem dessutom har skrivit det allra först på frågan om vilka former av regelbunden föräldrasamverkan som förekommer i verksamheten. Resultatet om tamburkontakt som den mest framträdande samverkansformen överensstämmer i detta avseende med en tidigare studie av Sandberg och Vuorinen (2008) då även deras resultat visar att det är ”tamburkontakten” som är den
vanligast förekommande formen av samarbete mellan förskolan och hemmet. Resultatet i denna studie visar att samtliga respondenterna har skattat
föräldrasamverkans betydelse för det dagliga arbetet som viktig eller väldigt viktigt och det anser vi kan kopplas till varför ”tamburkontakten” är så framträdande i svaren eftersom det är denna kontakt som förekommer dagligen och den blir därför en stor och viktig del av det dagliga arbetet. Enligt Jensen och Jensen (2008) är syftet med föräldrasamverkan att höja barnens kvalitativa utbyte av verksamheten och att samarbetet mellan föräldrar och pedagoger därför prioriteras högt vilket
överensstämmer med hur respondenterna i denna studie har skattat betydelsen av föräldrasamverkan för det dagliga arbetet. Vidare menar Jensen och Jensen (2008) att det huvudsakliga innehållet i föräldrasamverkan handlar om att utbyta
information vilket också synliggörs i vårt resultat eftersom många pedagoger nämner kommunikation och informationsutbyte som betydelsefullt för att barnen ska få en fungerande vardag på förskolan.
En annan samverkansform som framträder i resultatet är utvecklingssamtal. Att erbjuda utvecklingssamtal till vårdnadshavare är ett av kraven som förskolans läroplan (Utbildningsdepartement, 2010) ställer på förskolepedagoger. Eftersom utvecklingssamtal enligt läroplanen ska vara ett regelbundet återkommande inslag på förskolan går våra funderingar kring varför tolv av respondenterna inte nämner att utvecklingssamtal är en del av de återkommande samverkansformerna i deras verksamhet. Tidpunkten för studiens genomförande skulle kunna vara en påverkansfaktor gällande vilka former av föräldrasamverkan som förekommer regelbundet i verksamheten. Eventuellt skulle det kunna vara så att
utvecklingssamtal förekommer i högre utsträckning under vårterminen. Det faktum att studien utförts under höstterminen skulle i så fall skulle kunna förklara både varför utvecklingssamtalen inte nämns av vissa pedagoger och varför luciafirandet är återkommande i svaren då detta låg nära i tiden vid studiens genomförande.
Drop in-fika eller drop in-pyssel är enligt respondenterna en regelbundet
förekommande och uppskattad form av föräldrasamverkan. Sandberg och Vuorinen (2008) framhåller flera fördelar med detta som till exempel att det ger föräldrar en möjlighet att träffa andra föräldrar och vid intresse utbyta erfarenheter samt att barnen får en möjlighet att dela med sig av sin vardag på förskolan till sina föräldrar.
5.6 Föräldrars inflytande över verksamhetens pedagogiska innehåll
Samtliga pedagoger i denna studie har skattat föräldrars delaktighet till viktig eller väldigt viktig. I frågan om hur viktig föräldrars inflytande är vid planeringen av verksamheten har mindre än en sjundedel svarat inte så viktig medan de övriga sex sjundedelarna svarat relativt viktig, viktig eller väldigt viktig. Vi tolkar detta som att majoriteten av respondenterna menar att föräldrars delaktighet och inflytande är betydelsefullt både vid planeringen och genomförandet av den dagliga verksamheten. Pedagogernas skattningar av föräldrars delaktighet och inflytande blir dock
motsägelsefullt när hela 13 pedagoger uttrycker åsikter om att föräldrar inte bör ha någonting med den pedagogiska verksamheten eller den pedagogiska planeringen att göra. Detta skulle kunna vara problematiskt i relation till läroplanen som tydligt uttrycker att föräldrar ska ha inflytande över verksamheten i så stor mån det är möjligt inom nationella styrdokuments ramar (Utbildningsdepartementet, 2010). I Happo, Määttä och Uusiauttis (2013) studie angående förskollärarexpertis
framkommer det ur resultatet att förskollärares bakgrund och livserfarenheter i hög grad påverkar vilka de är i sina yrkesroller och hur de arbetar i förskolan. Ett exempel är att förskollärare som själva har egna barn tack vare erfarenheten av att själv vara förälder har en helt annan erfarenhet av föräldraskap och hur man arbetar med föräldrasamverkan än den kunskap man kan läsa sig till. Vi anser att detta skulle kunna kopplas till vårt resultat då det visar att pedagogerna i vår studie i tanken tycker att föräldrars delaktighet och inflytande är viktigt, men sedan inte riktigt verkar kunna fullfölja det när de ska beskriva vad föräldrar faktiskt ska ha inflytande över.
5.7 Motivation för arbetet med delaktighet och inflytande
En möjlig påverkansfaktor som skulle kunna bidra till pedagogers motivation att engagera sig i arbetet med att göra föräldrar delaktiga och ge dem möjligheter till inflytande är till exempel eget föräldraskap. I Happo, Määttä och Uusiauttis (2013) studie angående förskollärarexpertis framkommer det ur resultatet att förskollärares bakgrund och livserfarenheter i hög grad påverkar vilka de är i sina yrkesroller och hur de arbetar i förskolan. Ett exempel är att förskollärare som själva har egna barn tack vare erfarenheten av att själv vara förälder har en helt annan erfarenhet av föräldraskap och hur man arbetar med föräldrasamverkan än den kunskap man kan läsa sig till. Ovanstående antaganden skulle kunna kopplas till vårt resultat då det visar att pedagogerna i vår studie uppskattar att föräldrars delaktighet och inflytande är viktigt, men sedan inte på ett tydligt sätt kan uttrycka hur detta kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten.
6 Diskussion
Diskussionen inleds med en metoddiskussion där studiens tillvägagångssätt diskuteras. I den efterföljande resultatdiskussionen diskuteras studiens resultat.
6.1 Metoddiskussion
Valet av att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod anser vi har gynnat studien då den kvalitativa delen gav oss möjlighet att tillgå respondenternas
personliga uppfattningar medan den kvantitativa delen har gett oss bakgrundsfakta, bland annat om respondenternas utbildningsbakgrund, ålder, kön samt hur de värderar betydelsen av föräldrasamverkan i förskolan.
Valet av att göra en enkätstudie har dessutom visat sig vara effektivt och gynnsamt för denna studie då vi fått tillgång till ett önskat antal pedagogers uppfattningar och
