Utläggning av bentonitmatta längs sträcka av väg 32 inom inre skyddszon för vattentäkt i Mjölby kommun

VT1 notat

Nr V200 1992

-Titel: _{Utläggning av bentonitmatta längs sträcka av väg} 32 inom inre skyddszon för vattentäkt i Mjölby kommun

Författare: Jörgen Svensson

Avdelning: _{Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen)} Projektnummer: 41440-9

Projektnamn:

-Uppföljning av utläggning av bentonitmatta

längs sträcka av väg 32 inom inre skyddszon, för vattentäkt i Mjölby kommun

Uppdragsgivare: Vägverket, Region Sydost och Gatukontoret, Mjölby kommun Distribution: Begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

Väg-och Trafik- _ _

änInstitutet

1992 11 11

1

Vägavdelningen J Svensson/GS

UTLÄGGNING AV BENTONITMATTA LÄNGns STRÄCI§A AV VÄG

32 INOM INRE SKYDDSZON FOR VATTENTAKT I MJOLBY

KOM-MUN.

Väg-och Trafik- _ _

?lina/ruter

1992 11 11

Vägavdelningen J Svensson/GS

FÖRORD

I Mjölby byggs under 1992 en ny sträckning av väg 32 där en delsträcka passerar ge-nom både den yttre och inre skyddszonen för en inñltrationsanläggning.

För första gången i Sverige används bentonitmatta i vägkonstruktionen för att skydda kommunens vattentäkt mot föroreningar och läckage från trafik och eventuella olyck-or med folyck-ordon, vilka transpolyck-orterar exempelvis miljöfarligt gods.

På uppdrag av Vägverket Region Sydost och Mjölby kommun, Gatukontoret, har Väg- och Trañkinstitutet (VTI) dokumenterat utläggningen av bentonitmattan i väg-konstruktionen inom den inre skyddszonen för vattentäkten.

Jag vill framföra mitt tack till personalen vid VV: s platskontor, Gatukontoret i Mjöl-by och till NCC.

1992-1 1- 10 Jörgen Svensson

(db

1

f Väg;ac/7 Trafik-Institutet Vägavdelningen J Svens son/GS 1992-11-11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4.1 4.2 7.1 7.2 7.3 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE

GENOMFÖRANDE

VÄGENS KONSTRUKTION

Nonnalsektion Sektionsutformning för Skyddsområde UTRUSTNING

MATERIAL OCH MATERIALHANTERING

TILLVÄGAGÅNGSSÄ'IT

Schaktarbeten och masshantering Utläggning av bentonitmatta Utförande av dränen'ng

Väg-och Trafik-

_ _

vil/;ståtlig

1992 11 11

Vägavdelningen J Svensson/GS

SAMMANFATTNING

Den nya vägsträckningen för väg 32 förbi Mjölby tätort går genom den yttre och inre skyddzonen för Mjölby kommuns vattentäkt. Vägen byggs mellan inñltrationsdammar och uttagsbrunnar. För att skydda grundvattnet mot föroreningar ingår en bentonit-matta i vägkonstruktionen. Bentonitbentonit-mattan skall efter vattenmättnad fungera som ett tätande lager.

På uppdrag av Vägverket, Region Sydost och Mjölby kommun har VTI följt arbetet och dokumenterat utförandet inom den inre skyddszonen.

Vid utläggningen utformades schakten enligt konstruktionsritning för sektionsut-formning inom Skyddsområde. På underbyggnaden/ undergrunden rullades bentonit-mattan ut tvärs vägbanan och med minst 15 cm överlappning. Mattan täcktes med

ur-schaktat material upp till bestämd terrassnivå.

Parallth med mattutläggningen lades dränering i dikesbotten med inspektionsbrunnar var lOO:e meter. Kring dräneringsröret och upp till terrassnivå fylldes kontinuerligt dräneringsgrus med hjälp av en specialkonstruerad vagga.

I samband med äterfyllning på mattan och dräneringens färdigställande utformades motfyllning och skärningssläntema justerades till rätt lutning.

Utläggningsarbetet utfördes av två män samt två mindre grävmaskiner och en front-lastare inklusive förare.

För uppföljning av bentonitmattans funktion monterades två rör i vardera två sektio-ner. Vidare togs prov av utlagd matta utanför skyddszonen för att bedöma hur mycket vatten den tagit upp sedan utläggningstillfället.

Vä -øc/I

Trafik-ü'lnsgiwmt

1992-11-11

Vägavdelningen J Svensson/GS

1.

BAKGRUND

För att förbättra trañlnniljön i Mjölby tätort påbörjades under 1991 schaktningsarbe-tena för ny sträckning av väg 32. Sträckan, som byggs i två etapper, är belägen väster om tätorten. Den norra etappen, delen Hulje Bomeholm, är belägen på en stor sand -och grusfonnation, Mjölbyfältet.

För Mjölby kommuns vattenförsörjning utnyttjas bl a de geologiska och hydrogeolo-giska förutsättningama i Mjölbyfältet. En infiltrationsanläggning har byggts med tre inñltrationdammar och flera uttagsstationer.

Eftersom den nya vägsträckan passerar yttre och inre skyddszonen för inñltrationsan-läggningen ställs krav på att skydda grundvattnet mot föroreningar.

För att så långt som möjligt skydda grundvattnet mot föroreningar b1.a. frän trafiken ingår en bentonitmatta i vägkonstruktionen. Den skall utgöra ett tätskikt som förhind-rar föroreningar att tränga ned till grundvattnet samt att i sådant fall även samla upp dem i vägdiken till en rensbrunn.

Detta är första gången som bentonitmatta används i Sverige i en vägkonstruktion och för att skydda en mfiltrationsanläggning.

2.

SYFTE

Att studera och dokumentera tillvägagångssättet vid utläggning av bentonitmatta i en vägkonstruktion inom en inre skyddszon för Mjölby kommuns infiltrationsanläggning.

3.

GENOMFÖRANDE

Dokumentationen utfördes under veckorna 38-40. 1992 Då pågick utlaggnmgsarbe-tet mellan sektionerna 2/1 80 och 2/995, vilket motsvarar den mre skyddszonen. Arbetsmoment och dokumentation beskrivs enligt följ ande.

* Utrustning

* Material och materialhantering * Masshantering

* Utläggning av bentonitmatta

(db

l

Täâäââfmü'

1992-11-11

Vägavdelningen

J Svensson/GS

4.

VÄGENS KONSTRUKTION

4.1

Normalsektion

Enligt ritning för normalsektion har vägen överbyggnadstyp GBÖ, dimensionerad ef-ter trañkklass 5 och en medelköldmängd av 200-1000 d OC. Vägbredden är 9 m varav 1,5 m (2 x 0,75 m) består av vägren. Vägen har 60 eller 80 cm tjocklek beroende på terrassmaterialets sammansättning. Normalsektionen är:

Slitlager 35 mm

Bärlager AG 95 mm

Obundet bärlager 150 mm Förstärkningslager 320/520 mm

4.2

Sektionsutformning för Skyddsområde

Bentonitmatta är utlagd mellan sektionerna 1/170 och 3/100. Mellan 1/300 och 3/000 utfördes konstruktionen med dräneringsledning och tillhörande inspektionsbrunnar. Beroende på bank eller skäming gjordes utläggningen enligt figur 1 och 2 (förminskade kopior på ritning " Sektionsutformning för Skyddsområde, väg 32"). Sammanfattningsvis kan sägas att:

Bentonitmattan ligger minst 80 cm under färdig väg inklusive ytterslänter Bentonitmattan skyddas av minst 20 cm återfyllt terrassmaterial

Bentonitmattan ligger minst 5,0 m utanför dikesbotten alternativt släntfot Inspektionsbrunnar finns var 100: e meter i dräneringssystemet

-X -X -* *

Vid utläggningen av bentonitmattan på banken söder om järnvägen schaktades djupa-re för att stolpar för vägräcke skulle kunnas slås ned utan att skada mattan. Bentonit-mattan ligger där minst två meter under stödremsan

T Väg;och

Trafik-'Institutet Vägavdelningen J Syensson/GS VAG 32 1992-11-11

SEKTIONSUTFORMNING FOR STRACKAN KM 1/170 - 3/100

SKYDDSOHRÅDE FOR VATTENTAKT \

TRAFIKKLASS '5 680 600-800 ENUGT RITN BOA 01

SKARNING

LÄNGSLUTN. 0sz HIN. 0.2-/.

/// s' Mari/.r »7.5 ,nr/r: ///: /V/t///t /I ;- lir/rr.:- ///S M: lll- //l //, ,y M 3 m; m 2- ///.=/I/ ...r /// i' 0/5

SLÄNTLUTMNG w. wo smamøsom : 1.014 K 7.5 v 015,, 59 0.25 ! 0- /I " - MI M/I///f/lf /// l / l OVERBYGGNAD 01-03" PÅ HTRL. (-01 ÅK 2 0.0

GEOHEHBRAH UTFÖRES LNL. BYGGNADSTEKNISK

ERWGSLEDMNG 00-150 HH ( FABR. RAUORIL ELLER LIKV. ) OHFATTN1NG ENL. RITN. 820 :01 3

"DRÃN 1 UTFORANOE AV GEOHEHB AH DRÃNERINGSGRUS GEOHEHBRAN UTFÖRES ,

atsxmvnma osorexmxfsm. om. 1991- 03-30

I1

Bim;

HOTFYLLNING FOR LUTNBNG nor SLANT

-P F' RTN : :01-0

_TVARSEKT. some-02 CH

\ _. m...

Kmüsäbw'""

\ LlKA HOGER SIDA BEHNTLIGT JORDHTRL. som

TERFYLLES EFTER UTFORANDE AV GEOMEHBRAH

'

nu mn. s.__o n uunron :ms-eonen. FORANKRING INSPgKTIONSBRUNNAR 0 500 PVC UTFORES C/C 100 H LÅGE ENL RITN 803 01-03

Sektionsutfonnning i skärning.

FOR GEOHEHBRÅH

FÖRANKRMGSLÄNGD

L113;

SEKTIONSUTFORMNING FOR STRAEKAN KH 1/170 ( SKYDDSOMRÅOE FOR VATTENTAKT '

TRAFIKKLASS S 080 600-600 ENLIGT RITN 800 01

BANK sxÄnm sa 0.25 v 0.15 x 7.5 III! /I ;7r- WIWI/n oveaavuauo o.s-o.an PA Hm. _ K

4

LÄNGSLUIN. om: /______. ...1... __ _- --{r H." 0.2./0 T... / / 2 0.3 / /

DRÃ RmDRANERMGSLENINR m 10-1 0 P R RA R ' OHFATTMNG ENL. mm. 8:03:01-03 / '- /// r M :M/ :'//z 5 ,r/ r/// :'///5///:'/â !/Y/ :ns-415 s Aff!!

GEOHEHBRAH UTFÖRES LNL. BYGGNADSTEKMSK FOToFÖRANKRtNG

I

L GEOMEHBRAH UTFÖRES

I TILL 5.0 M UTANFö'á

SLANT-INSPEKTIONSBRUNNÅR 0 1.00 PVC UTFORES C/C 100 H LAGE ENL. RITN. 8:03:01-03

Figgr_ 2. Sektionsutfonnning på bank.

T Väg300l7 Trafik-

_1992-11-11

' Institutet

Vägavdehiingen J Svensson/GS

5

UTRUSTNING

Utläggningen av bentonitmattan utfördes av två läggarlag, vilka arbetade från var sin riktning för att så småningom mötas. Respektive läggarlag bestod av två mindre banddrivna grävmaskiner, en frontlastare och två man med handredskap.

Följande maskiner användes för avschaktning, utläggning av bentonitmatta och

drä-nering samt återfyllning:

* Grävmaskiner: Åkerman H 7C, H 10 och Liebherr 902 utrustade med

slänt-skopa.

*

Frontlastare: Volvo BM 4500 och Caterpillar 926 E (sporadiskt).

För återfyllnad av grus kring dräneringsrören användes en specialkonstruerad vagga

(se sid 26 och 27). Bentonitmattan rullades ut med en upphängningsanordning, som

bestod av en lång stång på vilken mattrullen träddes upp varefter den lyftes med hjälp av en grävmaskin (se ñgur 10).

6

MATERIAL OCH MATERIALHANTERING

Det tätande skiktet bestod av en bentonitmatta av fabrikat Claymax. Mattan är iprin-cip uppbyggd av två ñberdukar med mellanliggande lager av bentonitgranulat, vilket vid kontakt med vatten sväller och därmed tätar. Mattoma levererades i längder på

27,3 m och 30,0 m. Varje mattrulle hade ett tillverkningsnummer, vilket noterades för

varje sektion.

Rullamas bredd var 4,12 m och de levererades inslagna i plast som skydd mot väta. På den sida av bentonitmattan som var synlig efter utläggningen fanns en linje marke-rad med bredd för överlappning (17 cm). Rullama hade lastats av med jämna mellan-rum längs vägen. Varje upplag av bentonitmattor hade täckts med pressening eller plast (figur 3).

Då mattan skulle läggas ut lyftes den av en grävmaskin. utrustad med en speciell upp-hängningsanordning. Vid alltför långa avstånd mellan upplag och utläggningsplats hämtades mattrullarna av frontlastaren. För utförandet av dräneringssystemet anvan-des följande material:

* Dräneringsrör av plast med beteckningen REHAU DN 200 (figur 4) * Tätningsringar av gummi med beteckningen DN 200 C

* Inspektionsbrunnar av PVC med diameter 40 cm och 100 cm höga, anslutningsmuffar och järnlock med gumrnitätning (figur 5 och 6) * Fett för anslutning dräneringsrör + muff in i inspektionsbrunn * Dräneringsgrus (enligt okulärbedömning fraktion 4 - 8 mm)

T Vä -ocll Trafik- _ _

'Insgitutet

1992 11 11

Vägavdelnjngen J Svensson/GS

T Väg300/1

Trafik-IInstitutet

Vägavdelningen J Svensson/GS ägg: 4. Dräneringsrör 1992-11-11 10

vi: Väg-och Fafik-

1992-1 1-1 1

Institutet Vägavdclningen J Svensson/GS

'i

§

I

I

Figur 5. Inspektionsbrunnar i dränermgssystemet.

T Väg300/7Trafik-

_{1992-1 1-1 1}

I Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

Figu_r 6. Anslutningsmuffar och lock till inspektionsbrunnen.

7.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Utläggningen av bentonitmattan inom sektionerna 2/ 180 och 2/995 (inre skyddszon) utfördes av två läggarlag vilka arbetade från två håll i två etapper, etapp ett 2/ 180 -2/560, etapp två 2/560-2/995. Utläggningen möttes i två sektioner varav den ena (2/300) har dokumenterades. Utläggningen av bentonitmattan och dräneringssystemet avslutades vecka 40.

7.1

Schaktarbeten och massbautermg

Jordarterna längs den dokumenterade sträckan domineras av sand med mslag av silt och grus. Två grävmaskiner schaktade fram ytan som utgjorde underlaget för

bento-nitmattan, se avsnittet "sektionsutfonnning för Skyddsområde" (sid 6). Inför varje ny

mattutläggning avschaktades en bredd av ca fem meter (figur 7). Uppgrävda massor lades huvudsakligen på den föregående utlagda mattsektionen och i framförvarande dikessektion för att sedan lastas tillbaka på utlagd matta. Med frontlastaren jämnades jordmassorna ut över nästa matta. Utformning av motfyllning och släntlutningar

1992-11-11 T Vä -øch

Trafik-'Insgitutet

Vägavdehiingen J Svensson/GS

Underlaget fmjusterades med handredskap. Man var noga med att plocka bort stenar och se till att uppstickande rötter togs bort. För att bibehålla sektionsutformningen från sektion 2/680 och framåt tillfördes jordmassor från andra sektioner inom Vägföre-taget.

Figur 7. Framschaktning för underlag till bentonitmatta

www/;Trafik-

_1992-11-11

₁₄

Institutet

Vägavdelningen J Svensson/GS

7.2

Utläggning av bentonitmatta

Den senast utlagda mattan borstades ren så att mattkanten för Överlappningen var ren från jord. Bentonitmattan lades på det sätt som framgår av figur 8 och 9 och följande

text.

DETALJPLAN - GEOMEMBRAN

SKALA 1100

IQ VÄG

TÄTNINGSMATTA CLAYMAX

Lä A

-

GEOMEMBRAN (AB

INDUSTRI-/\

METODER, TEL 08/663 0620)

Vä -00/1 Trafik- _ _

Wing/tuta!

1992 11 11

Vägavdelningen J Svensson/GS

SEKTION A - A

SKALA 1:10

ÅTERFYLLNlNG

LGEOMEMBRAN

M W TERRASSERAD YTA [QVERLARRNING MIN 150 MM

/ L

_ir

FÖRESKRIFTER

ANG UTLÄGGNING M M se BYGGNADSTEKNISK

BESKRIVNING 01:11 LEVERANTORENS ANVISNINGAR.

Eigur 9. Detaljplan - geomembran, sektion A - A, överlappning.

Utläggningen av mattan tillgick så att en mattrulle träddes upp på en lång stång som i sin tur monterades till en lyftanordning kopplad till grävmaskinens skopa (ñgur 10). Med mattrullen upphängd i skopan körde sedan grävmaskinen (parallellt med sektion-en) tvärs vägen varvid två man såg till att mattan lades på rätt plats och med

erforder-lig Överlappnjng, minst 15 cm (figur 10, 11 oci 12) Bentonitmattan lades med den

kraftigare ñberduken ochÖverlappningsmarkeringen uppär Om dränermgsroret stack

ut längre än föregående bentonitmatta lyftes röret för att ge plats åt bentonitmatum (figur 13).

I respektive förankringsdike virades bentonitmattan runt en bräda eller papprulle (transportrulle) och trycktes ner ordentligt (figur 14). En slutlig justering av mattan för kontroll av överlappningen, veck eller skador, genomfördes. I skärnings- och låga banksektioner räckte mattrullarna till för att täcka hela tvärsektionen.

Från ungefär sektion 2/880 och framåt var man tvungen att skarva från ny mattmlle for att täcka hela sektionen. Vid längdskarvningen strävade man efter att få skarven

1992-11-11

(du) ,

_

i: Vág-och

Trafik-Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

under vägbanan, men på grund av resterande mattor och bankhöjder skarvades även i bankslänt. Vid skarvning lades mattoma med minst 120 cm överlappning.

Figur 10. Utläggning av bentonitmatta.

T Väg300b Trafik- 1992-1 1-1 1 Institutet

Vägavdehüngen J Svensson/GS

17

Figg 11. Utläggnjng av bentonitmatta.

T Väg300l1 Trafik-

1992-1 1-1 1

Institutet

Vägavdelningen J Svensson/GS

18

1992-11-11

T Vägval)

Trafik-' Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

Figur 14. Förankring av bentonitmatta i förankringsdike.

Vid sektion 2/295-2/300 möttes mattutl'aggningen från norr och söder. Ihopläggning-en utfördes av ett läggarlag. För att på smidigaste sätt täcka mellanliggande terrassyta utfördes utläggningen i två moment. Först schaktades och justerades terrassytan från höger förankringsdike till ungefär vägmitt och två mattvåder lades ut. I nästa moment utfördes resterande utläggning av mattvådema från vägmitt och till vänster

1992-11-11 i: Väg-och

Trafik-' Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

ringsdike. Det medförde två skarvar, en belägen i vägmitt och en ca två meter vänster om vägmitt (ñgur 15). Överlappningen var minst 50 cm. Återstäende mellanrum mel-lan mattoma täcktes med flera mer eller mindre stora mattbitar, vilka lades på plats för hand med minst 20 cm överlappning mot alla kanter.

Utlagd matta täcktes genast med jord, som grävmaskinen grävde upp för nästa matt-sektion. Återfylld jord jämnades till med släntskopan och frontlastaren (figur 16 och 17). Mattan tillåts inte svälla förän den belastats med återfde jord.

För att skydda utstickande mattkant mot väta inför nästa dags utläggning täcktes den med plast vid varje arbetsdags slut (ñgur 18).

Efter utläggningen och påfört förstärkningslager har bevattning skett som komplette-ring till nederbörd for vattenmättnad av mattan.

i 7 181le -4 ' ' ' r -' z *T 7 l . ' ' DA \ , ,l s , l 0 1 .l ga."

1.-Figur 15. Utläggning av två mattor i bredd (sektion 2/300).

21

T Väg300h Trafik-

1992-11-11

' Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS *f . n.- ."'*':*:.-»*3545"_{...ut/Ål!) \\_A \ '} .- 11-' i __ Vi- . .. ,. . w- --4

1992-11-11

42» _

_

W Väg-00/1

Trafik-Institutet Vägavdelningen J Svens son/GS

Figur 18. Täckning med plast av kanten på bentonitmattan.

7.3

Utförande av dränering

Parallellt med utläggningen av bentonitmattan utfördes dräneringen. Rören lades på den utlagda bentonitmattan i dikesbotten. För att hålla rätt och jämn lutning på dräne-ringsrören justerades höjden ställvis med uppfyllning av jord. Nar rören var på plats fylldes jord till ungefär halva rörets höjd (figur 19) Den. krmgfyllda jorden packades lätt så att dräneringsledningen fmerades. Skam/en mellan roren tatacles med en gum-mmng.

T Väg-och Paf/lo

_'Institutet

_{1992 1 1 1 1}

_ _

Vägavdelningen

J Svensson/GS

Figur 19. Dräneringsrör.

I dräneringssystemet placerades inspektionbrunnar med 100 meters avstånd. För varje inspektionsbrunn grävdes en mjukt avrundad grop, ca 20 cm djup och ca 150 cm i diameter, för att få plats med inspektionsbrunnens avskiljm'ngsdel. Över fördjupningen blev mattan hängande och när inspektionsbrunnen placerades därpå spändes mattan. Överlappningen gled isär och mattan veckades krmg brunnen Vid några brunnars ut-sättning, där rören låg lite högre i förhållande till mattan. gravdes grundare gropar Över dessa gropar kunde brunnen placeras på mattan utan att den gled lS'dl och veckades för mycket.

I de fall påfrestningarna och isärglidningen av mattan bedomdes för stora skars mattan upp iett kryss med ca en meters längd (figur 20). Over detta kryss lades sedan en hel mattbit, som var så väl tilltagen att den med minst 20 cm marginal täckte ytan motsva-rande snittlängden. På detta vis avlastades den underliggande bentonitmattan, då in-spektionsbrunnen ställdes på plats (ñgur 21).

T Väg-och Trafik-

_ _

'Institutet

1992 11 11

24

Vägavdelningen

J Svensson/GS

Figur 20. Snitt i bentonitmattan vid placering av inspektionsbrunn.

Efter iordningställande av underlaget ställdes mspektionshmmen på plats och chane-ringsledningama anslöts. På dräneringsr'oret tráddes en emsiuüungsmuff. som 1 sm rm trycktes in i gummitätningen på mspektionsbrunnen For att underlatta muffens m-tryckning och tätning användes fett.

1992-11-11

([1])

_

i: Väg-00/1

Trafik-Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS kW, 4. , 3 ii, \ w ,Aj- Tf . -= * "'Gar '* »ser-Ä ät; v. * V

Utplacering av inspektiønsbrunn Notera den extra mattbrten som taclçel snittet iden underliggande mattan

Figur 21.

Dräneringsdiket fylldes med dräneringsgrus. För att underlätta arbetet med att få dra-neringsgruset på plats hade en " vagga" i två utföranden konstruerats för ändamålet (ñgur 22 och 23). Den ena vaggan med grus drogs av grävmaskinen som en släde längs dräneringsrören medan den andra lyftes framåt stegvis med hjälp av frontlasta-ren.

1992-11-11

cdb ..

.

vi Vagnaclz

Trahk-Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

Vaggan/vaggoma placerades gränsle Över röret och jord fylldes tätt inpå. Dränerings-grus fylldes till nivå med fárdigställd terrassyta (figur 23). Därefter drogs eller lyftes vaggan (figur 24 och 25).

Figur 22. Vagga, modell släde, för utläggning av dranerings grus.

vi: Väg;00/1

Trafik-Institutet Vägavdelningen J Svens son/GS

WVäg-achñafik-

1992-11-11

Institutet

Vägavdelningen J Svensson/GS

Figur 25. Dike som fylls med dräneringsgrus.

Det utförda dräneringssytemet är konstruerat så att avrinningen skall ske mot låg-punkten vid sektion 1/830. Där ñnns en rensbrunn med oljeavskiljare, som kan ta hand om vatten och eventuella föroreningar.

8

FORTSATT UPPFÖLJNING

För att testa om bentonitmattan tagit åt srg vatten och m'attats togs prov av utlagd

matta under utlagt förstärkningslager vid två sektioner. !_/360 och 1/740 Resultatet

visade att mattans vikt per ytenhet var dubbelt så tung som en torr matta Dessutom hade mattan svällt några millimeter och bentomtgranulaten hade omvandlats till fm-lerakonsistens.

VTI bedömer det som mycket viktigt att funktionen på konstruktionen uppfyller de krav som ställts. Därför installerades ett observationsrör 1 vardera diket i två

sektio-ner, 2/302 och 2/600. Om medel tilldelas skall jordens vattenhalt under mattan mätas

kontinuerligt. En första mätning med neutronsond utfördes samtidigt som mattan la-des på plats.

1992-11-11 T

Väg-00/1Trafik-'Institutet Vägavdelningen J Svensson/GS

Före trafikpåsläpp och eventuella halkbekämpande åtgärder exempelvis saltning fore-slås en grundlig kemisk analys av grundvattnet i ett antal installerade observationsrör i närheten av vägen. Vattenprov har tagits av VTI under vecka 45 i flera av rören och dessa analyseras för närvarande med avseende på natrium, klon'd och

ledningsformå-ga.

Vägsträckan kommer att öppnas för trafik under vecka 46.