Vägar in i lärandet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur språk medier

Examensarbete

15 högskolepoäng

Vägar in i lärande

En sagobok om barns nyfikenhet

Paths in to learning

A storybook about children’s curiosity

Marie Arley

Snezana Nordström

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2008-01-18

Examinator: Bengt Linnér Handledare: Sofia Balic

2

SAMMANFATTNING

Vi har valt att göra ett gestaltande examensarbete där vi fokuserar mer på mottagandet av produkten än tillverkningen av den. Den gestaltande delen av arbetet är en sagobok som vi har författat och illustrerat efter temat barns nyfikenhet och tankar om hur olika barn uppfattar ett och samma fenomen. Förutom att det är en trevlig sagobok så finns här en tanke om att den kan vara ett diskussionsunderlag eller en inkörsport till arbete med olika estetiska uttrycksformer och diskussioner om våra likheter kontra olikheter.

Vårt syfte är att skapa en illustrerad sagobok som belyser barns tankar, likheter och olikheter samt deras behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer. Vidare vill vi se om sagoboken kan vara ett bra hjälpmedel för att förtydliga barns behov av att uttrycka sig på olika sätt, för både barn och pedagoger i förskolan och i grundskolans tidigare år.

Vi lät barnen möta boken i storformat via en projektor. Boken i helhet visades samtidigt som vi läste upp sagan högt. Direkt efteråt frågade vi barnen hur de upplevde innehåll, karaktärer, teman osv. Detta utmynnade i varje grupp till en

diskussion där barnen samtalade om deras likheter, olikheter och behov av att uttrycka sig på olika sätt. Sagobokens karaktärer och dess innehåll blev varmt mottaget av både elever och pedagoger.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ………...

4

2. Syfte och problemformulering ………..….

6

2.1 Syfte ……….…..6 2.2 Problemformulering………..….6

3. Litteraturgenomgång ………...

7

4. Tillämpning………

9

5. Metod……….

11 5.1 Urval……….11 5.2 Miljö………..11

5.3 Tillvägagångssätt……….11 5.4 Bearbetning av material……… 11

6. Beskrivning av projektet ...

12

6.1 Sammanställning av sagoboken………...15

7. Resultat ……….15

8. Analys och tolkning ………...17

8.1 Skapande av boken ………....17

8.2 Bokens tematiska innehåll………...17

8.3 Mötet med boken….………..19

9. Lärande ………...20

9.1 Egna reflektioner kring lärandet……...………..20

9.2 Stöd i teorierna………... 21

10. Diskussion………..

22

10.1 Tankar inför skapandet av sagoboken….………..22

10.2 Reflektioner kring mottagandet av sagoboken….…...23

10.3 Avslutande reflektioner….……….24

11. Referenser

Bilagor

Bilaga 1 Den röda tråden – Sagoboken

4

1. Inledning

Alla barn kan men på olika sätt. Alla lär vi oss olika, på olika sätt, olika gånger med olika erfarenheter och förutsättningar i bagaget. Dessa meningsfulla fraser har följt med oss som en grundpelare under hela vår utbildningstid och de står i fokus i vårt examensarbete och i vår fortsatta yrkesroll. Huvudämnet KME är fortfarande nytt och undersökande studier i ämnet är därför fortfarande att betrakta som intressanta

forskningsområden.

En av de tankar som föranledde valet av problemområde var om barn verkligen har behov av att få arbeta och uttrycka sig på olika sätt. Denna fråga upplever vi relevant då vårt huvudämne enligt oss delvis bygger och fokuserar på användandet,

tillgängligheten och möjligheten av att arbeta med sina olika språk och uttrycksformer i skolan. Under vår utbildning har vi arbetat mycket med det vidgade textbegreppet.1 Möjligheten att få tillgång till och uttrycka sig med det språk som står en närmst och som har störst personlig bärkraft är viktigt för allt lärande. Detta gäller både för barnen och för oss pedagoger så att man känner att det man gör är meningsfullt och har betydelse. Det står i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo-94) att eleverna skall ha rätt och möjlighet till

att utveckla nyfikenhet och lust att lära samt att utveckla tillit till sin egen förmåga. Vidare står det att lärare skall ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Ändå säger våra erfarenheter utifrån skolans verksamhet oss är att liknande arbetssätt endast förekommer sporadiskt. I planeringsfasen av vårt arbete analyserade vi skolans styrdokument och kom fram till att det inte står att skolan ska bedriva undervisning i särskilda ämnen med särskilda namn på särskilda sätt. Det som heller inte står är hur vi som pedagoger skall gå tillväga för att uppnå de uppsatta målen och vilka redskap vi kan erbjuda våra elever för att förverkliga

läroplanens intentioner. Vi anser att vi aktivt måste arbeta utifrån styrdokumenten ute i verksamheten för att kunna skapa lust, jämställdhet, mångfald, mening och inte minst en ny slags förståelse för den kunskap som elever ska inhämta i framtiden

1

En bredare syn på text. Gäller inte enbart skriven text utan innefattar även bild, musik, film, drama och andra medier. Uttrycksformerna ses inte enbart som en konstform utan är med för att bidra med sitt eget innehåll.”Olika perspektiv på språk, bild och deras samspel ”Metodologiska reflektioner Jana Holánová

5

(KME plattform 2003). Vidare menar vi att barn stärks efter att ha bemästrat ett självvalt moment och därmed motiveras att ta sig an ytterligare svårigheter och utmaningar.

För att lyfta fram detta vill vi skapa en sagobok som kanske kan hjälpa till och belysa barns olika behov av att uttrycka sig på olika sätt samt att få insikt om hur olika vi tänker och tolkar saker i vår vardag. Bokens innehåll tänker vi delvis bygga på material från ett tidigare projekt som vi har kallat ”projekt röd”. Projektet utförde vi i 3 olika grupper mellan åldrarna 5-12 år . Utifrån ordet ”röd” har barnen fått associera fritt och bygga ett tema. Även i detta projekt arbetade vi utifrån tankar om barns likheter och olikheter och behov av att uttrycka sig med sina olika språk och med olika uttrycksformer.

6

2. Syfte och problemformulering

2.1 Syfte

Vårt syfte är att skapa en illustrerad sagobok som belyser barns tankar, likheter och olikheter samt deras behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer. Vidare vill vi se om sagoboken kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga barns behov av att uttrycka sig på olika sätt, både för barn och pedagoger i förskolan och i

grundskolans tidigare år.

2.2 Problemformulering

* Hur bör en sagobok med ett innehåll som belyser barns tankar, likheter och olikheter samt deras behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer se ut för att den ska vara ett hjälpmedel i grundskolans tidigare år?

* Hur tas boken emot av barn och kan sagobokens innehåll leda till en medvetenhet och insikt hos barnen om sina likheter och olikheter samt deras behov av att använda sig av sina olika språk med hjälp av olika uttrycksmedel?

* Kan vår sagobok användas som ett hjälpmedel för pedagoger för att få syn på barns likheter, olikheter samt se värdet av barnens behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer och på vilket sätt kan pedagogerna använda den?

7

3. Litteraturgenomgång

Vi har i vårt arbete valt att använda oss av följande litteratur i förberedelsen till och under projektets gång. En del av litteraturen som vi valt har ingått i vårt huvudämnes studier och ligger till grund för tankar och skapande av våra lärarroller. Vi anser att valet av litteratur stödjer våra tankar om barns behov och rätt att få delta i

undervisning och skola utefter deras egna förutsättningar.

För att betona vikten av att använda estetik och olika uttrycksformer använder vi oss av Jan Thavenius & Magnus Persson i Skolan och den radikala estetiken,(2003) och av Lena Aulin-Gråham m.fl. i Kultur och estetik i skolan (2003). Dessa författare har varit med och skapat en hel del av den litteratur som vårt huvudämne KME bygger på och till lika en stor del av vår utbildning. Thavenius problematiserar användandet av olika uttrycksformer i skolan. Han beskriver den modesta estetiken och att den enbart används för att den ska användas och detta ofta utan innehåll och utan att den förhåller sig till elevernas vardag och utveckling. Vidare säger han att den är något som skiljer det intellektuella och kroppsliga arbetet åt. Thavenius menar att man från lärarens och skolans håll måste kunna ställa krav på estetiken, att bidra i sin egen form till innehåll och substans, och den bör involvera elevernas känslor och upplevelser i lärandet (2003 s 75f). Vidare poängterar författarna vikten och nödvändigheten av att lära sig använda olika uttrycksformer samt att det är lustfyllt. Här vill vi applicera deras teorier på vårt arbete och se om det verkligen är så att barn har ett behov att uttrycka sig på olika sätt. Aulin-Gråham och Thavenius ifrågasätter om ett kvalificerat lärande över huvud taget är möjligt utan det lustfyllda Författarna analyserar begreppet och trycker på att det inte handlar om att bara göra saker lekande lätt utan att även se det lustfyllda som ett redskap i kampen för att övervinna hinder och svårigheter (2003 s 138f). Vi vill se vad barnen själv upplever och kommer fram till i diskussionerna om lust och deras valmöjligheter att få uttrycka sig på olika sätt

Vi har valt att även använda oss av Kirsten Drotners teorier om att skapa sig själv. Från hennes bok, At skaba sig selv- Ungdom, æstetik, pædagogi (2001), har vi hämtat pedagogiska tankar och vetenskapliga teorier som har varit med och skapat våra tankar om barns lärande och vad vi som pedagoger bör uppmärksamma i vår yrkesroll. Dessa vill vi ställa emot vårt empiriska material vi fått fram i mötet med boken för att se hur de överensstämmer och eventuellt skiljer sig åt. Drotner menar att

8

om man tänker för mycket på momenten eller detaljerna så kan de bli svårare att genomföra. Vidare menar Drotner att estetiken kan vara en värdefull form för eleven, en form som ställer vissa krav men erbjuder i gengäld oändliga möjligheter att hitta sina egna uttryck och utmana sig själv, men även att finna en alternativ läroform som skapas ur lust och motivation(2001 s 91ff).

I Miljöer för lärande(1999) skriver Ingrid Carlgren att barnets informella och egna sammanhang för lärande är just leken och att leken ses som en stor arena för lärande. Vidare menar Carlgren att barnet i leken prövar, undersöker, och gestaltar sina upplevelser av sig själv på sitt sätt men även omvärlden med hjälp av sin fantasi. ”Genom leken visar barnet sin fantasi i handling. När barn leker, tolkar de världen så som de ser och uppfattar den, de reflekterar över den, försöker förstå den och får härigenom kunskap”. (1999 s 63) Leken kan betraktas som en uttrycksform i sig själv men innehåller oftast ytterligare uttrycksformer så som skapande och gestaltning. Hon påtalar vinsten med att leka fram kunskap. Hon problematiserar dock ordet lek, då det i en del verksamheter endast används i förskolan och finns överhuvudtaget inte med i beskrivningen av vissa skolors verksamhet. Enligt Carlgren ses ofta estetik och användandet av estetiken som aktiviteter eller just lek utöver det som anses vara skolans ordinära undervisning. Vi använde oss även av Carlgren (1999 s72) för att hitta stöd om interaktivt lärande vilket kan förklaras som upplevelsebaserat lärande i grupp. Carlgren refererar till Vygotskijs sociokulturella teori om att man lär sig i samspel med andra, något som både vårt huvudämne KME och en del av våra tankar om projektet utgår ifrån.

Slutligen har vi valt att använda oss av förskoleläraren Birgitta Kennedy och hennes bok Glasfåglar i molnen (2006) som lyfter fram vikten av att uppmuntra barns nyfikenhet och lust. Hon synliggör barns behov av möjligheter att experimentera, prova sig fram och lyckas allt efter sin egen förmåga. Vidare menar Kennedy att om vi som vuxna lyfter fram det som barnen är bra på så stärker vi dem och i längden även deras självförtroende och känsla av att duga så som de är. Hon framhåller nödvändigheten av att som pedagog hålla fast vid sina visioner. Detta för att få en möjlighet att förändra och utveckla den ganska så traditionella utvecklingssynen på barn i förskolan och i skolan. Ett arbete som i boken beskrivs som mödosamt men inspirerande. Den barnsyn som Kennedy (2006 s7) företräder är en som ser vakna,

9

nyfikna och kompetenta barn istället för barn med brister, problem och felaktigheter. Kennedy konkretiserar viktiga tankar om det aktiva och kunskapssökande barnet som av sin omgivning bemöts med positivt gensvar och med respekt. Ett barn som tror på sig själv, på sin egen inre röst och tanken att även det kan bidra med kunskaper och åsikter. Författaren framhåller även vikten av pedagogen som kan hjälpa eller stjälpa barnen i deras utveckling och lärande (2006 s 162f).

4. Tillämpning

Vi anser att en viktig grund för ett lyckat arbete är att hitta ett givande innehåll samt en uttrycksform som fångar individens intresse och entusiasm, för att kunna känna lust och iver över uppgiften. Ju fler valmöjligheter av arbetssätt, arbetsredskap och material, desto större möjligheter att bana väg för lust, förståelse, inspiration och lärande. Lena Aulin-Gråham sammanfattar detta med en enda mening i Kultur och

estetik i skolan (2003 s 19) ”Kultur och estetik i skolan handlar om glädjen i att vara

delaktig och i att förstå.” Vår tolkning av detta är att det handlar om att få ta del av skola och undervisning utifrån sina egna förutsättningar och behov samt att förstå andra och själv bli förstådd. Dessa tankar och de vetenskapliga referensramar som vårt huvudämne har gett oss ligger till grund för vårt gestaltande arbete och vår projektbeskrivning. Vi anser att vårt huvudämne KME i grunden bär på ett vidgat tänkesätt om att lära. Vi är som lärarstudenter med och skapar vårt huvudämne. Litteratur, teorier, föreläsningar, eget skapande, produktioner, receptioner samt nya insikter som uppstår utifrån dessa, ligger till grund för hur just vi definierar

huvudämnet KME. I Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation (2006) från lärarutbildningen kultur, språk, medieenheten står följande:

KME ser både studenter och lärarutbildare som lärande personer. En grundläggande idé med huvudämnet är att det ska bidra till barns och ungas möjligheter att delta i förskolans, skolans och samhällets offentligheter med sina egna röster, idéer och tankar. Deras medverkan är en förutsättning för ett hållbart samhälle.

Dessa tankar har vi använt oss av i vårt upplägg av innehållet i såväl produkten som i projektbeskrivningen. Det talas ofta i skolans värld om att elever behöver fler sätt att bearbeta ett stoff på och ytterligare former att uttrycka sig på. Däremot säger våra erfarenheter oss att intentionen finns men att det ofta stannar vid tanken.

10

Då vi båda två är kreativa personer som ser, tänker, skapar och tillverkar bilder föll valet på att denna gång göra en sagobok då vi tidigare tillsammans producerat både film och digitala berättelser. Valet att göra det i bokform stärktes efter det att vi diskuterat tillgängligheten på materialet samt pedagogers och barnens upplevelse av att faktiskt hålla ett material i händerna och själva bestämma hur de vill använda det. Inför skapandet av boken läste vi Lena Kårelands bok Möte med barnlitteraturen (1980 s 40). Utifrån hennes tankar om att sagoböcker bör innefatta fantasi så valde vi att vår saga skulle ha ett magiskt inslag. Kåreland förklarar också att en saga ska vara av bra kvalitet så måste den svara mot både barns behov av spänning och trygghet (1980 s 57). Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (1998 s 24ff ) har gett oss nödvändig

information om narratologin 2 som vi delvis har utgått från när vi har skapat vår sagoboks

innehåll. Utifrån narratologins grunder har vi organiserat berättelsens intrig och fogat samman händelsernas gång i sagoboken.

För att få en uppfattning om sagoböckers olika handlingar, om hur sagoböcker är uppbyggda och vilka händelseförlopp som kan vara spännande för barn i åldrarna 4 - 9 år, har vi slumpvis valt ut en del barnböcker ur en 7-årings bokhylla som vi har läst och låtit oss bli inspirerade av. Några av de utvalda böckerna var Kapten sabeltand

och häxgrytan (2001), Kom hit och kasta boll (1970), Dagsspöket (2001), Monsters.INC(2002) och Franklin ljuger (2003). Vi har funnit tre delar som är

centrala i de böcker vi har läst. Vi har byggt innehållet efter tanken om att sagan ska ha en fängslande början, ett spännande händelseförlopp i mitten som kräver en

upplösning i slutet. Till karaktärerna i sagoboken har vi bl.a. hämtat personlighetsdrag som baserats på våra egna barn men även från barnens tankar i ”projektet röd”. Vi byggde historien parallellt medan vi skapade illustrationerna och de inspirerade varandra. När karaktärerna föddes så föll resten av sagan naturligt på plats, med en hel del pedagogiska tankar som vi önskade ha med från början. Vi tänkte att vår sagobok dels skulle understryka vikten av att barn ska få använda sig av olika arbetssätt och uttrycksformer, då det sker ett självförverkligande genom att eleverna får lov att gestalta och skapa på det sätt som passar dem bäst (Drotner 2001 s 67). Men även att sagobokens innehåll skulle kunna anknytas den till sociokulturellt lärande (Claesson 2002 s 31).

2

11

5.

Metod

För att få feedback och ett mottagande av vår sagobok beslöt vi oss för att ge oss ut i fyra olika barngrupper med varierande åldrar. Eftersom vi har valt att bygga vår projektredogörelse på mottagandet av sagoboken så har gruppintervjuerna varit den viktigaste delen för insamlandet av vårt empiriska material.

5.1 Urval

Vår tanke var att försöka få så stor spridning bland åldrarna som möjligt. Eftersom vi anser att sagobokens innehåll är ämnat för barn mellan 4-9 år så var det viktigt att få så stor spridning som möjligt i åldrarna. Förskoleklassen bestod av ca 17 barn

övervägande av pojkar. I andra klassen dominerade flickor. Femårsgruppen bestod av sju barn, två flickor och fem pojkar, och tredje klassen av åtta pojkar och fem flickor.

5.2 Miljö

Urvalsgrupperna fick presenterat sagoboken i sin invanda skolmiljö. I förskoleklassen var lekrummet rymligast medan vi i femårgruppen endast hittade en lämplig vägg att visa sagoboken via projektor i deras matsal. De andra två grupperna som är

skolklasser fick se sagoboken i sina klassrum

5.3 Tillvägagångssätt

Sagoboken visade vi som ett bildspel på väggen med hjälp av en projektor medan vi läste sagan.

5.4 Bearbetning av material

Svaren från de fyra gruppintervjuerna samt intervjuerna av pedagogerna har dokumenterats skriftligt på plats. Materialet granskade vi och sammanställde det i avsnittet Resultat. Det empiriska materialet har sedan använts vid analys och återkopplas senare i avsnittet diskussion.

Vi valde avsiktligt en skriftlig dokumentation av projektet. Först och främst för att vi anser att kameran vid videodokumentation i rummet har en speciell påverkan på

12

elevernas svar och agerande. Silwa Claesson tar i sin bok Spår av teorier (2007 s 65) upp det besvärliga med observationer. Att hitta rätt sätt att dokumentera för rätt tillfälle kan vara svårhanterligt enligt Claesson. Dessa tankar samt våra egna

erfarenheter av videodokumentationens inverkan avgjorde vårt val att observera och dokumentera skriftligt istället. Risken är stor att vi sätter vår egen prägel på utfallet av den inspelade dokumentationen när vi tolkar utifrån våra egna förutsättningar och erfarenheter. Men delvis också för att ljud och videoinspelning i klassrummet kräver föräldrarnas skriftliga tillstånd. Detta är enligt de pedagoger som vi planerade våra möten med en tidskrävande procedur som för vår del hade omöjliggjort fyra olika möten mellan målgrupp och produkt. Vi prioriterade fler möten med en skriftlig dokumentation framför färre möten med ljud eller videodokumentation, för att få ett mer omfattande empiriskt material.

En hel del berättelser och presentationer i ”projektet röd” blev väldigt personliga så när det blev tid att presentera vår bok som delvis bygger på deras tankar valde vi att göra det i helt nya grupper. Detta val hade två orsaker. Vi ville inte att barnen i ”projektet röd” skulle känna sig utlämnade eller utpekade, då situationen i en av grupperna var av stark konkurrens karaktär. Det andra skälet var att vi ville se om andra grupper som inte varit med och arbetat med det röda projektet får fram en mängd olika tankar och upplevelser utifrån en gemensam utgångspunkt.

6. Beskrivning av projektet

Vårt arbete inleddes med att vi ville ta reda på vad och hur barn tänker och vilka behov de har av att uttrycka sig på olika sätt. För att komma fram till detta utförde vi ett projektarbete med tre olika barngrupper i åldrarna 5 år, 6-7 år och 9-11 år. Vi planerade och utförde ett projekt där eleverna själva kom fram till vad de ville fördjupa sig i, ta reda på mer om, utifrån ordet ”röd”, samt redovisa det för oss och sina klasskamrater. Barnen var delaktiga i tankeprocessen kring ordet och delgav oss vad de tänkte på och vad ordet betydde för dem. I bearbetningen av sitt stoff erbjöd vi barnen, utöver det talade och skrivna ordet att använda olika uttrycksformer bl.a. skulptering och visualisering i lera, bild, konstruktion med byggklossar, filmatisering, digital fotografering men även kinestetiskt genom bl.a. drama och gestaltning. Utfallet av ”projektet röd” utmynnade i att barnen själva uttryckte att variationerna av

13

redovisningssätt var många och att de upplevde att valet av uttrycksform hade stor betydelse för engagemanget för uppgiften. Resultatet av de redovisade områdena och barnens tankar som väcktes i detta projekt har vi senare använt oss av som

utgångsmaterial inför skapandet av sagoboken ”Den röda tråden”.

En del av vårt syfte var att försöka belysa barns tankar om likheter, olikheter och deras behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer. Vi ville att sagobokens innehåll delvis skulle bygga på resultatet i ”projekt röd”. Inför skapande av bokens bilder och innehåll läste vi ett antal barnböcker och metodböcker om sagoböckers uppbyggnad. Vi bestämde oss för att sagobokens karaktärer skulle representeras av olika troll som barn kan relatera till. Bilder och sagans innehåll skapades jämsides.

I huvudämnet KME har vi fått kunskap om flera pedagogiska redskap som bild, drama, musik och ljud men även grundläggande kunskaper i bildbehandlings- programmet Photoshop. Vi valde att rita bokens karaktärer för hand och därefter skanna in dem i datorn för att färglägga bilderna i Photoshop. Detta blev en utmaning för oss. Egna tidigare produktioner av olika bakgrunder och detaljer som fanns sparade i datorn har fått fungera som omarbetade bakgrunder och fyllnad. Alla

textuppslag har fått en bakgrundsbild men då har vi använt oss av en lägre opacitet3 så att texten blir synlig och läsbar. Vi valde att låta trollföljet återkomma på många av textuppslagen, på dessa sidor ansluter ett nytt trollbarn med följet och skaran växer. Angående upprepning och mönster var tanken att de skulle skapa en förväntning och trygghet på vad som komma skall i sagans fortsättning. Den röda tråden har fått en karaktärsliknande roll och finns med på alla sidor av boken utom den sista där den byts ut mot en blå tråd.

Texten i boken är skriven på ett vardagligt språk. I vår utbildning har vi också fått kunskap om seriffer som bildar en osynlig stödrad och därmed bidrar till enklare läsning. Vi valde därför av att använda oss av ett typsnitt med seriffer.

14

För att få en återkoppling och ett mottagande av vår sagobok beslöt vi oss för att ge oss ut i fyra nya barngrupper i åldrar mellan 4-9 år. Den första gruppen som vi visade sagoboken för var en förskoleklass med elever i sexårsåldern. Gruppen bestod av ca 17 barn, övervägande pojkar. När vi steg i in deras klassrum höll barnen precis på att avsluta sin fruktstund och de samlades efterhand som de var klara på golvet på mattorna framför ena väggen i deras lekrum. Den andra gruppen som vi besökte var en 2:a klass. Vi träffade dem strax efter deras lunch i deras klassrum. Gruppen bestod mestadels av flickor. Femårsgruppen som vi träffade på en förskola bestod av sju barn. Vi presenterade sagoboken tidigt på förmiddagen i deras matsal. Gruppen bestod av två flickor och fem pojkar. Som sista grupp besökte vi en tredjeklass. Den här gruppen bestod av åtta pojkar och fem flickor.

Sagoboken som ännu inte fått sitt slutliga utseende i form av en bok visades upp på väggen med en projektor så att alla barnen kunde se bilderna samtidigt som texten till boken lästes upp. Efter detta ställde en av oss våra frågor till barnen och pedagogerna och inledde en diskussion medan den andra dokumenterade skriftligt. Den

huvudsakliga diskussionen ägde rum i klassrummen med barnen som huvudaktörer. I eftersamtalen med pedagogerna fick vi deras syn på produktens pedagogiska värde och deras tankar om möjliga användningsområden och användningssätt. Utifrån bokens innehåll och vårt syfte med sagoboken skapade vi frågor som skulle ligga till grund för diskussion. Eftersom vårt syfte var att vår sagobok skulle belysa barns tankar, likheter och olikheter samt deras behov av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer ställde vi några frågor som berörde detta. Vi ville ta reda på vad de tycker att boken handlar om, om alla trollen är lika bra på alla saker, hur man är olik någon annan och om de tror att alla barn är lika bra på samma saker.

Vi sammanställde och renskrev det dokumenterade materialet vilket ligger till grund för vår analys och diskussion. Resultatet av mötet mellan målgrupp och produkt redovisas i ett separat avsnitt som vi kallar resultat. Vid analysförfarandet har vi valt att ställa vårt empiriska material mot teorier som ligger till grund för vårt sätt att definiera vår lärarroll och till viss del även vårt huvudämne.

15

6.1 Sammanfattning av boken

Boken handlar om trollet Trassels nyfikna äventyr på jakt efter änden på en lång röd tråd. På vägen träffar han vänner som alla uppfattar den röda trådens existens och innebörd på olika sätt. Trollens olikheter blir tydliga när de tolkar trådens närvaro utifrån sina olika erfarenheter och förutsättningar men också deras olika sätt att uttrycka sig på. Under resans gång händer oväntade händelser som får berättelsen att ändra riktning och slutet blir en upplösning där den röda trådens ände får en speciell återkoppling till att den betyder olika för varje enskild individ.

7. Resultat

Vi har valt att lägga till ytterligare ett avsnitt i vårt arbete. Anledningen till detta var att vi beslöt oss för att undersöka hur vår sagobok mottogs av barn och pedagoger ute i verksamheten. Vi upplever att vi fått ett för projektredogörelsen värdefullt empiriskt material. Detta material har vi sammanfattat och valt att inkludera i arbetet då vi bygger vår analys och vår diskussion delvis på mötet mellan målgrupp och produkt. Vi frågade barnen vad de upplevde att sagoboken handlade om. Förslagen vi fick var ganska olika, allt från att boken handlar om en röd tråd, ett äventyr, nyfikna troll men även samarbete, vänskap, olika aktiviteter till att två av trollen brände upp den röda tråden. Nästa fråga var: Är alla trollen lika bra på alla saker? Här räknade barnen upp att någon kunde måla bra, en stickar, en bränner en tråd, en gungar och en dansar. Någon inflikade här att alla är nyfikna. En flicka berättade att Trilla var duktig på att trilla men även att trollen var bra på att samarbeta och hjälpa varandra. Något vi också frågade barnen var varför de trodde att trollen tänkte på olika saker när de såg tråden. Här svarade barnen bl.a. att vi tänker på olika saker, trollet som trillade tänkte på det röda blodet och att trollet som var kär blev påmint om kärlek. Nästa fråga blev en automatisk följdfråga. Vi undrade varför de trodde att trollen tänkte olika. Här svarade de bl.a. att alla tänker på olika saker hela tiden, att trollen är olika till sina sätt precis som människor. Alla har vi olika smaker och känslor och kanske har man mer eller mindre bra erfarenheter av en sak och tänker då olika om den. När vi sedan frågade hur man kan vara olika varandra var det en del av barnen som i början pekade på de yttre skillnaderna. Men vid vidare samtal med dem kom de fram till att vi alla tycker om olika saker och att vi alla är olika duktiga på olika saker. Någon svarade även här

16

att man tänker olika för att vi är olika personer. Hur kan man mer vara olika frågade vi vidare och fick svar som att vi bor i olika hus och att fast vi kanske liknar varandra på utsidan så kan vi tycka olika. Någon nämnde att även tvillingar tänker olika. Ett tvillingpar i en av grupperna som bestod av en flicka och en pojke blev tillfrågade om deras likheter på insidan. De svarade att de är ganska olika varandra i vad de tycker om och att de är olika till sätt. På frågan om de trodde att alla barn är lika bra på samma saker fick vi skilda svar i de olika åldersgrupperna. De yngre barnen räknade upp sådant som de var bra på medan de lite äldre både kunde berätta vad de tyckte de var bra på, men även lite sämre eller rent ut sagt dåliga på. Några nämnde att de inte tyckte det var rätt att alla skulle åka skridskor när man inte kunde eller inte ens tyckte om det.

Därpå frågade vi hur de skulle vilja berätta en berättelse. En av flickorna sa att hon med bilder kan visa känslor genom att rita en glad eller sur gubbe. En pojke sa att man kan använda miner i ansiktet och att man även kan lära sig teckenspråk. En pojke förklarade att man också kunde tala med kroppen och att man gjorde det när man spelade teater. Här var det mer än ett barn som kom fram till att det man är bra på gör man bättre och då blir man glad medan man kan bli ledsen om man inte kan något. En flicka sa att om alla gjorde likadant så blir det tråkigt. En pojke inflikade här att var och en ska få göra sin sak, han fortsatte sedan att förklara att om man inte kan skriva så kan man göra det på ett annat sätt. På följdfrågan hur man då kunde göra om man inte kan skriva svarade barnen att man kan rita, sjunga, dansa, och att man kan göra olika saker. Eftersom vi alla tänker olika så berättar vi olika.

De äldsta barnen tillfrågade vi även om de kunde hitta olika teman som kan finnas mer eller mindre dolda i innehållet och som kan vara lämpliga diskussionsingångar i klassrummen. De teman som nämndes var nyfikenhet, likheter/olikheter, äventyr, upptäckarlust, och vänskap/samarbete. Därefter sattes en diskussion igång i samma grupp om just likheter och olikheter men också att vi alla uttrycker oss olika lätt på olika sätt. Diskussionen pågick under resterande lektionsstund.

Vår avlutande fråga riktade vi både till barnen och till pedagogerna. Vi undrade om de trodde att vår sagobok kan användas som ett hjälpmedel för att förtydliga barns behov av att uttrycka sig på olika sätt. Några barn kom i ett samtal sinsemellan fram till att

17

trollen i sagan är ju precis som oss människor med likheter och olikheter och tycker säkert olika också.

”- Vi pratar ju om det nu!” , sa en flicka.

En av pedagogerna berättade för oss att just deras grupp var i behov av att diskutera liknande frågor då klimatet mellan olika elever och förståelsen för varandras olikheter i elevgruppen kunde bli bättre. Samtliga pedagogerna i alla fyra grupperna tyckte att sagoboken var ett väldigt bra material som kan visa på barns behov av olika arbetssätt och uttrycksformer.

8. Analys och tolkning

8.1 Skapande av boken

Enligt Kirsten Drotners (2001 s 60f) så har vuxna svårare för att sätta sig in i och förstå sammanhanget mellan kropp och ande i ett skapande skede. Drotner förklarar att allt annat försvinner runt omkring en när man totalt hänger sig åt sitt skapande. Hon åsyftar att det är genom denna process nya estetiska produkter, nya färdigheter och nya insikter skapas. Vilket då måste betyda att det var barnet i oss som vaknade till liv när vi under framställningen av sagoboken upplevde att alla våra sinnen hängde samman i skapandeprocessen. Såväl tanke, känsla som handling medverkade i

skapandet av den konkreta produkten.

I planeringsstadiet av sagoboken bestämde vi oss för att bygga innehållet på barns behov att uttrycka sig och vikten av att inse att vi fungerar och tänker olika. Jan Thavenius poängterar i Skolan och den radikala estetiken,(2003 s 58f) vikten och nödvändigheten av att lära sig använda olika uttrycksformer samt att det är lustfyllt, men påpekar vidare att påverkan av den modesta estetikens egen kraft bara är

marginell i skolan om den inte involverar elevernas känslor och upplevelser i lärandet. Vidare menar Thavenius att begreppsförklaringen av det estetiska fortfarande har en snäv definition som något särskilt ”visserligen särskilt vackert men också särskilt onödigt när det kommer till kritan”.

8.2 Bokens tematiska innehåll

Under ”projektet röd” kom barnen fram till två substantiv som beskrev deras känslor och upplevelser med att arbeta med och presentera ett material med olika

18

uttrycksformer och arbetssätt. Orden var nyfikenhet och lust. Kirsten Drotner beskriver i boken At skaba sig selv- Ungdom, æstetik, pædagogik att estetisk produktion är en process på skoj och djupt allvar som är en viktig del av vardagen men även att det är en symbolisk kommunikation. Vidare poängterar Drotner att ”Det är lusten som driver maskinerna i det estetiska arbetet”. Drotner skriver att ”estetisk produktion är en viktig del av vardagen - en process på skoj och djupt allvar, men inte bara en praktisk process utan den estetiska processen är symbolisk kommunikation – det är lusten som driver maskinerna i det estetiska arbetet”. Hon talar om att tänka med händerna, att hand och ande hänger ihop (2001 s 61ff).

Aulin-Gråham och Thavenius ifrågasätter om ett kvalificerat lärande över huvud taget är möjligt utan det lustfyllda? Vidare analyserar de begreppet lustfyllt och att det inte handlar om att bara göra saker lekande lätt utan att även se det lustfyllda som ett redskap i kampen för att övervinna hinder och svårigheter. De problematiserar begreppet lust och betonar att den inte kan befallas fram utan det gäller att se sammanhang, att upptäcka saker och att det handlar om människors vilja och drivkraft. Här kan man dra paralleller till att barnen i både det röda projektet och de som var med i mötet med boken konstaterade att man är bättre på ”sånt” som man är bra på eller tycker om att göra. Barnen i en av grupperna diskuterade även motsatsen och förknippade dåligt resultat och ogillande med aktiviteter man inte tyckte att man bemästrade fullt ut eller var svag i. Aulin-Gråham & Thavenius (2003 s137) påpekar att ”Lust inte skall plockas fram som socker i botten för att få något annat att slinka ned eller som ett sätt att förgylla redovisningar”. Enligt författarna skall lusten växa fram under arbetets gång som en tillfredsställelse över t.ex. väl gestaltade och välformulerade känslor eller nyvunna kunskaper.

Birgitta Kennedy lägger tonvikten i sin bok Glasfåglar i molnen (2006 s 162) på att vi stimulerar och lyfter barnens förmågor för att stärka deras självförtroende och känsla av att de duger så som de är. Detta anser vi varaett värdefullt inslag i sagoboken och ett absolut måste i allt arbete med barn. Kennedy (2006 s 173) lägger även stor vikt vid att vi som pedagoger måste väcka och skapa barns nyfikenhet samt att se nyfikenheten hos barn som ett viktigt redskap för individens fortsatta utveckling.

19

8.3 Mötet med boken

Utifrån barnens diskussioner om våra olika förmågor och erfarenheter samt hur olika vi är, så stärks tanken om behovet av att få tillgång till sina olika språk. Barnen diskuterade rättvisan i att skolan bestämmer vad barnen skall göra kollektivt utan att i de flesta fall ta hänsyn till förmåga och tidigare erfarenhet. Diskussionen i

klassrummet började med att barnen tog upp exempel från friluftsdagar och

gymnastikaktiviteter där det görs en naturligare urskiljning om man inte kan delta på grund av bl.a. handikapp och sjukdom. Diskussionen övergick sedermera till att vidröra klassrumssituationer där en del elever uttryckte önskemål om att få arbeta på andra sätt än vad de vanligtvis gör. Några barn diskuterade ämnet ivrigt men tystnade ganska snabbt då det konstaterades bland barnen att man inte gör så i skolan. Här menar vi att även skolan måste ändra sin modesta syn på estetiken och inse vikten av att aktivt arbeta med olika uttrycksformer för att komma åt elevers tankar och behov att uttrycka sig på det sätt som situationen kräver. När vi här jämförde barnens diskussioner med både Aulin-Gråham, Thavenius och Drotners teorier om att förverkliga och få syn på sig själv på olika sätt ser vi att de överensstämmer på flertalet punkter. I de lite äldre grupperna jämförde barnen sig med varandra på flera plan, detta så väl kroppsligt som mentalt. Detta kan bero på att de har en större insikt om sina förmågor och får då enligt författarna ovan en sorts prestationsångest. Författarna menar att, om man får möjligheten att uttrycka sig och använda sig av flertalet uttrycksformer, så är chansen större att man hittar just sitt språk och stärks i detta att ta sig an ytterligare svårigheter och utmaningar för att utvecklas.

Förutom barns olikheter, likheter och behov av att uttrycka sig med sina olika språk så skulle sagan även innehålla nyfikenhet, spänning, samt att den skulle fungera som ett diskussionsunderlag i ovanstående teman. I förberedelserna inför besöken i

barngrupperna skapade vi därför frågor som skulle sätta igång en diskussion. Vi valde att fokusera våra frågor på hur barnen upplevde både trollens och sina egna förmågor, likheter och olikheter men även om bokens centrala handling. Vid analysen av

frågorna kom vi fram till att alla fyra grupperna var eniga om att handlingen i sagoboken var tydlig för dem. Sagans tema ”Barns nyfikenhet” som vi satte i fokus upplevdes som central i alla grupperna.

20

De diskussioner som vi initierade efter presentationen av boken övergick i ett senare skede till att bli självstyrande mellan eleverna. Vi tolkar detta som att det skedde ett interaktivt lärande4. Ingrid Carlgren beskriver fenomenet i en ”liknande situation” i boken Miljöer för lärande (1999 s 72) där hon refererar till Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa teorier blev tydliga för oss när barnen tog över

diskussionen och började samtala sinsemellan om sina inre kvalitéer och tankar. I samspelet med varandra så kunde vi märka en växande förståelse för deras egna likheter och olikheter.

Den största delen av diskussionerna upptogs av att barnen diskuterade att trollen är olika till sina sätt och personligheter precis som vi människor. Denna diskussion gick över i att barnen började prata om att vi tänker olika för att vi är olika personer, men också att vi tänker på olika saker hela tiden, att alla tycker om olika saker och att vi alla är olika duktiga på olika saker olika gånger. Alla har vi olika smaker och känslor och kanske har man mer eller mindre bra erfarenheter av en sak och tänker då olika om dem men även att var och en måste få göra sin sak. Det man är bra på gör man bättre och då blir man glad medan man kan bli ledsen om man inte kan något. En flicka sa att hon med bilder kan visa känslor genom att rita en glad gubbe. En pojke sa att han med miner kunde visa hur han mådde. Detta överensstämmer med Kirsten Drotners teori om att ”Skapa sig själv” där man genom att sjunga, måla, dansa och skriva ger det inre en yttre gestalt. Man får syn på sig själv och kan bli förvånad. Insikten att man blir olika personer i olika situationer är viktig likaså att olika

situationer kanske kräver olika språk och uttryckssätt för att komma till sin rätt.

9. Lärande

9.1 Egna reflektioner kring lärandet

Vår avsikt med hela vårt arbete var att väcka en medvetenhet om och tankar kring barns likheter och olikheter, att vi alla lär oss på olika sätt olika gånger och för att vi ska kunna lära oss någonting måste vi utgå från de förutsättningar som vi har med oss

4

"Lära att lära" syftar till att få människor att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att utnyttja kunskaper och färdigheter i en rad olika tillämpningssituationer.

(Källa: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+TA+P6-TA-2006-0365+0+DOC+PDF+V0//SV)

21

som referensramar. Det som vi med vår sagobok vill förmedla är att vi alla associerar olika på olika saker och fenomen. Våra tidigare erfarenheter bidrar till att våra tankar skiljer sig åt.

Vad har barnen lärt sig? Vår insamlade empiri visar tydligt på att barnen har fått en medvetenhet om att individernas likheter och olikheter finns såväl på utsidan som på insidan. Genom ett mer kontinuerligt arbete kan detta leda till en insikt om att det bland oss alla råder likheter och olikheter och att det är av största vikt att var och en får upplevelsen av att lära sig på det sätt som passar individen bäst och utifrån de förutsättningar som råder.

Vad sker med barnen i mötet med sagoboken? Vilka upplevelser blev tydliga? Vilka tankar väcktes? Vad är viktigast för barnen, upplevelsen av innehållet i text och bild, diskussionerna efteråt eller kombinationen som ger helheten? Vi upplevde att vårt upplägg med presentation, diskussionsfrågor i form av gruppintervju och de autonoma diskussionerna som härleddes från diskussionsfrågorna gav barnen en bekräftelse på deras tidigare uppfattningar och en djupare förståelse för sina likheter, olikheter och behov av att uttrycka sig olika och att det är tillåtet.

9.2 Stöd i teorierna

Aulin-Gråham & Thavenius poängterar i Skolan och den radikala estetiken (2003 s22) att det” är främst i skolan eleverna måste kunna utöva sin yttrandefrihet och öva upp sin yttrandekompetens och mottagarkompetens”. Vidare menar författarna att det estetiska är mer än konst det är ett sätt att kommunicera och uttrycka sig på. Detta finns redan i barn och ungas egen kultur såväl inom mode, design, populärkultur, reklam och medier vilka de unga ofta definierar sig själva och andra utifrån. Här anser vi att det är oerhört viktigt att ge eleverna redskap för att få syn på sitt inre och bygga upp en förståelse och en kunskap om vad som definierar oss inifrån. Aulin-Gråham & Thavenius förtydligar att kunskap inte bara är en rationell analys eller logisk fakta. De menar att det även handlar om upplevelser, erfarenheter och känslor och att detta måste bemötas och bearbetas. Vårt motiv med frågorna efter boken var att eleverna skulle starta en diskussion utifrån sina egna erfarenheter och känslor och börja just bearbeta och bemöta varandras lik - olikheter och hitta inre styrkor och

22

egenskaper som definierar dem som personer utöver vad man har på sig eller lyssnar på i sin nya MP3:a.

Diskussionerna snabbt gick över till att behandla de lika och olika inre kvalitéer, känslor och erfarenheter som finns i gruppen. Eleverna visade en öppen nyfikenhet och förståelse för att vi alla inte tänker, känner och upplever samma saker utifrån en gemensam utgångspunkt och de drev själva diskussionen och frågorna om hur detta kan komma sig.

10. Diskussion

Vi har nu skapat en sagobok för barn i åldrarna 4-9 år. Vi utgick från ett tidigare projekt med arbetsnamnet ”projekt röd”. Med tankar som väcktes under detta projekt, lades grunden till bokens innehåll. I detta projekt kom vi fram till, att barnens lust och nyfikenhet att arbeta med olika uttrycksformer och arbetssätt, var stor. Barnen

uttryckte att de upplevde en stor entusiasm och att de såg arbetsprocessen som lustfylld. En del av dessa resultat har vi omsatt i sin autentiska form när vi har skapat boken då vi ville att sagobokens innehåll skall bygga på autentiska tankar från barn och inte hur vi tror att de tänker och upplever ett fenomen.

10:1 Tankar inför skapandet av sagoboken

De tankar vi hade inför skapandet av sagoboken var bl.a. att det skulle gå att känna igen sig i situationer och känslor som gör att man relaterar till karaktärer och innehåll. Vi valde att låta troll representera karaktärerna och gestalta våra olika sätt att tänka och vara på. Vi ville ha en bra blandning mellan pojkar, flickor och härkomst. Vi lekte med idén om att ha genusneutrala troll men kom fram till efter att ha frågat några barn att de tycker att det är viktigt att båda könen är representerade. Vidare hade vi

funderingar på att ändra tvärt på de ganska traditionella bilderna av dansande flickor och busiga pojkar som kommit fram under vårt röda projekt. Vi beslöt oss för att avstå från detta p.g.a. att fokus och diskussionerna i mottagandet av boken då i första hand skulle handla om genus och etnicitet. Vi beslöt oss för att använda de kön och det ursprung som barnen hade autentiskt i projektet ”röd” för att minimera just dessa diskussioner denna gång. Ordvalen i sagoboken är genomtänkta och endast ett fåtal ord kan upplevas som svåra.

23

Boken har vi provat ute i verksamheten bland fyra olika grupper. Våra planerade frågor som vi utgick ifrån ändrade karaktär en aning i de olika grupperna på grund av de naturliga vändningar som de olika diskussionerna tog. Frågan om barns olikheter fick ett stort diskussionsutrymme. I diskussionen berördes endast de yttre likheterna och olikheterna ytligt. Däremot ventilerade eleverna på egen hand deras likheter och olikheter i egenskaper, förmågor, tycke och smak men också oliktänkande. Alla barnen var eniga om att det bästa sättet är att få uttrycka sig på det språk som står dem närmasts är mest önskvärt och att föredra.

10.2 Reflektioner kring mottagandet av sagoboken

En annorlunda diskussion inleddes i den äldsta gruppen när vi ställde frågan: Tror du att alla barn är lika bra på samma saker? Till skillnad mot de yngre barnens svar på frågan där de endast lyfte fram vad de var bra på så kunde de lite äldre barnen se både sina svagheter och styrkor. Här diskuterade eleverna med varandra om rättvisa. De tog bl.a. upp att skolans val av aktiviteter sällan tog hänsyn till individuella intressen och förmågor.

I vår efterdiskussion fick vi bekräftat att vår sagobok kan vara användbar ute i verksamheten som ett hjälpmedel. Eleverna i den äldsta gruppen påpekade att boken kan vara en bra introduktion till fler temaarbeten. Förutom de teman som vi själva har satt i första rum nämligen barns likheter, olikheter och värdet av att få uttrycka sig med olika uttrycksformer såg barnen bl.a. teman som vänskap, samarbete men även äventyr och upptäckarglädje. Alla barngrupperna kunde tydligt genomskåda bokens centrala tema som vi byggt på barns nyfikenhet. Responsen av elevgrupperna upplevde vi som relevant och positiv då vi fick våra frågeställningar besvarade men även att såväl sagobokens karaktärer som textinnehåll, tilltalade barnen. Exempel på kommentarer från barnen ”– Va fort den tog slut”, ”- Hurra de hittade tråden!”, ” och ”- Vi vill höra mera.”, ” Ska ni skriva en till?” Både eleverna och de närvarande pedagogerna bekräftade att boken kan tillämpas pedagogiskt på mer än ett sätt vilket överträffade våra förväntningar. Här föreslogs bl.a. att man med bokens hjälp kan arbeta med färger, enklare matematik, leta och söka i bilderna men även att arbeta med djur och natur. Förutom dessa förslag så tyckte de att den i sig själv kan fungera som en trevlig sagobok.

24

Responsen från lärare och pedagoger angående materialet var överraskande positiv. Vi var beredda på att behöva förklara hur materialet skulle kunna användas men det blev tydligen väldigt uppenbart under diskussionerna som fördes. Enligt utsago från några av de lärare vi träffade så tänkte de använda vår presentation just som en ingång för att starta ett arbete med de ständigt relevanta frågor som materialet och

frågeställningarna tar upp och belyser. Vi tolkar detta som att vi bidragit till en form av utvecklingsarbete för dessa grupper och drar slutsatsen att materialet verkligen kan fungera som ett hjälpmedel för att belysa barns tankar om likheter, olikheter samt behovet av att använda sig av sina olika språk och uttrycksformer.

En av våra första tankar var att boken kanske även skulle kunna fungera som en metodbok. Vår intention var att presentera en mängd olika uttrycksformer och arbetssätt som barnen kunde prova och få tillgång till. I början av arbetet skrev vi ner allt vi ville att boken skulle presentera och vilka pedagogiska ståndpunkter som vi tyckte den skulle bygga på. Men vi stannade upp, tog av oss våra pedagogiska

glasögon och funderade kring frasen” En pedagogisk bok är inte alltid bra, men en bra bok är ofta pedagogisk”. Vi fokuserade då istället på ett spännande innehåll och karaktärer som barnen kan relatera till. Efter barnens respons så kan vi nog dra slutsatsen att vi lyckats med den delen.

10.3 Avslutande reflektioner

En tanke som dykt upp under efterarbetet är om det hade varit en bra utgångspunkt att inkludera redovisningen av boken även för de barn som vi utförde ”projektet röd” med. Möjligen hade vårt empiriska material varit bredare och intressantare. Vad gäller litteraturgenomgången så här i efterhand så tycker vi att vi har varit sparsamma med antalet böcker. Vi saknade litteratur som kanske kunde stödja våra tankar kring barnens möte med boken. Vi hade behövt fler vetenskapliga belägg och erfarenheter av hur man tolkar och analyserar barns upplevelser och mottagande av en produkt i form av en sagobok. I efterhand kan vi se att vi kanske borde ha

omdisponerat tiden och förlagt delar av den till att söka fler vetenskapliga texter som stöd men de var svåra att finna och får därför ses som ett litet misslyckande.

25

Våra nyvunna kunskaper om hur man bygger upp en berättelse med hjälp av text och bild är värdefulla i vår yrkesroll och ökar våra möjligheter att vara behjälpliga vid barns skapande av liknande arbeten. Vi ser även att våra erfarenheter både med att producera en sagobok och att vetenskapligt reflektera kring arbetet kan vara ett lämpligt bidrag till kommande lärarlag och verksamheter.

Vi anser att teori och praktik bör vara jämbördiga, näras och utvecklas av varandra i ett samspel. Vi kan inte se fördelen att stå fast vid en teori eller ett förhållningssätt. Alla är vi olika och lär olika på olika sätt med olika erfarenheter och kunskaper i bagaget. Vi hoppas kunna använda oss av och applicera den teori som behövs när den behövs. Det viktiga är att ha kunskapen om dem, deras relationer till varandra och att man ständigt är en ”reflekterande” praktiker för om man skapar en skola där barnen inte tillåts att vara delaktiga, nyfikna och inspirerade så kommer de inte heller att vara det.

26

Referenser

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) (2004) Lärarnas handbok, Solna: Tryckindustri information

Claesson, Silwa (2007) Spår av teorier i praktiken, Lund: Studentlitteratur Drotner, Kirsten (2001) Att skabe sig selv, Copenhagen: Nordiska ForlagA/S. Kennedy, Birgitta, (2006) Glasfåglar i molnen, Stockholm: HSL Förlag.

Persson, Magnus och Thavenius, Jan (2003) Skolan och den radikala estetiken Malmö: Reprocentralen, Författarna och Malmö högskola.

Aulin-Gråhamn, Lena, Andersson, Lars Gustaf Andersson och Thavenius, Jan (2002)

Kultur, estetik och skola, Malmö: Reprocentralen, Författarna och Malmö högskola.

Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan Kultur och estetik i skolan, (2003) Malmö: Reprocentralen, Författarna och Malmö högskola.

Carlgren, Ingrid (1999) Miljöer för lärande, Lund: Författaren o studentlitteratur, Kåreland, Lena (1980) Möte med barnlitteraturen. Lund: Svenska barnboksinstitutet, Lena Kåreland och Liber läromedel.

Barnlitteratur

Formoe, Terje& Nyhus, Egil(2001) Kapten sabeltand och häxgrytan, Aarhuus: Stiftsbogtrykkerie.

Vogel, Illse-Margret(1970) Kom hit och kasta boll, England: Publishing Company INC.

Wieslander, Tomas, Jujja & Ahlbom, Jens(2001) Dagsspöket, Stockholm: Natur & Kultur

Disney-Pixar (2002) Monsters.INC, Malmö:EgmontRichter AB.

Bourgeois, Paulette & Clark, Brenda(2003) Franklin Ljuger, Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.

27

World wide web

(2003) Plattform för huvudämnet Kultur, medier, estetiska

uttrycksformer 2003 [www]. Hämtat från

<http://webzone.lut.mah.se/projects/kme_03/KMEplatta.pdf >. Publicerat 23 maj 2003.

Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=291726&i_word=reg gio%20emilia2007-12-11 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=276228&i_word=opa citet) 2007-12-12 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_ad vanced_search=false&t_word=Narratologi&btn_search=S%F6k+i+NE2007-12-12

Olika perspektiv på språk, bild och deras samspel ”Metodologiska reflektioner Jana Holánová www.lucs.lu.se/People/Jana.Holsanova/PDF/Holsanova.1999.pdf

2007-12-11 Interaktivt lärande http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+TA+P6-TA-2006-0365+0+DOC+PDF+V0//SV2008-01-07

Bilagor

Bilaga 1 Vår sagobok

28 Bilaga 1

58 Bilaga 2

Frågor till barn efter mötet med sagoboken

Vad tycker du att boken handlar om?

Vad handlar den mer om?

När du hör ordet rött vad tänker du på då?

Är alla trollen lika bra på alla saker?

Hur är de olika?

Varför tror du att trollen tänker på olika saker när de ser den röda tråden?

Hur är man olik någon annan?

Kan barn vara olika på olika sätt så som på utsidan, insidan, vad man

tycker om och vad man inte tycker om?

Hur kan man mer vara olik någon annan?

Tror du att alla barn är lika bra eller mindre bra på samma saker?

Berätta hur du tänker?

Om du skall berätta något hur skulle du vilja göra det då?

(skriva, rita, sjunga, måla, visa med lera, spela teater, fotografera, tala)

Kan boken användas som ett hjälpmedel för att belysa barns tankar om

likheter, olikheter samt behovet av att använda sig av sina olika språk och

uttrycksformer?