Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet 61 – 90 HP Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2020
UPPLEVELSE AV STRESS HOS
NYUTEXAMINERADE
SJUKSKÖTERSKOR
EN LITTERATURSTUDIE
MÅNS ANDERSSON
ANNA ÅKERBERG
2
UPPLEVELSE AV STRESS HOS
NYUTEXAMINERADE
SJUKSKÖTERSKOR
EN LITTERATURSTUDIE
MÅNS ANDERSSON
ANNA ÅKERBERG
Andersson M, Åkerberg A. Upplevelse av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är krävande, både genom fysiska och psykiska utmaningar. En betydande orsak till misstag och felbedömningar inom vården är stress. Dessa misstag kan i värsta fall leda till vårdskador. Det har visat sig att nyutexaminerade sjuksköterskor rent
organisatoriskt har en bild av vården som besvärlig och med både hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonal. Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar att för att uppfylla
kärnkompetensen säker vård krävs att sjuksköterska har färdigheten att hantera stress.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor inom somatisk slutenvård.
Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie av tio kvalitativa studier. En kvalitativ innehållsanalys enligt Ella Danielsson (2017) utfördes.
Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex koder och två teman. De tre mest förekommande stressfaktorer är bristfällig kunskap; hög arbetsbörda; samt osäkerhet kring yrkesrollen. Viljan att hoppa av yrket; ångest och sömnsvårigheter är de tre mest förekommande upplevelserna av stress.
Konklusion: Förekomsten av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor är universellt men upplevelsen och stressfaktorer skiljer sig åt.Att stressen kan påverka patientsäkerheten är ett betydande problem och insatser för att minimera stressen hos den nyutexaminerade
sjuksköterskorna och på så sätt stärka patientsäkerheten är nödvändigt för en fungerande sjukvård, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Därför krävs det att utbildningen förbereder sjuksköterskan på yrkesrollens många krav och en arbetsplats som tillhandahåller någon form av mentorskap.
3
THE EXPERIENCE OF STRESS
AMONG NEWLY GRADUATED
NURSES
A LITERATURE REVIEW
MÅNS ANDERSSON
ANNA ÅKERBERG
Andersson M, Åkerberg A. The experience of stress among newly graduated nurses. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2020.
Background: The nursing profession is demanding, both through physical and mental challenges. A major cause of mistake and misjudgements in healthcare is stress. Worst case scenario, these mistakes can lead to healthcare injuries. It has been found that newly graduated nurses have a purely organizational picture of care as both difficult and with both high workload and lack of care staff. The Swedish Association (2017) deem that in order to fulfill the core competence safe care it is required that the nurse has the skill to handle stress.
The Aim: To describe the experience of stress in newly graduated nurses working at hospitals. Method: A literature review of ten qualitative articles was conducted. To analyse the material a qualitative content analysis by Ella Danielsson (2017) was performed.
Results: The compilation of the material generated six codes and two themes.The three most common stressors are high workload; insufficient knowledge and uncertainty about the
professional role. The three most common experiences of stress is desire to leave the profession; anxiety and difficulty sleeping.
Conclusion: Stress among newly graduated nurses is universal, but the experience of it and the stress factors differ. The fact that stress can affect the patient safety is a significant problem and efforts to minimize the stress among newly graduated nurses and thus strengthen patient safety is necessary for a functioning healthcare system, both in Sweden and worldwide. Therefore, it is required that the education prepares the nurses for the many demands and challenges that comes with the license and that they provides some kind of supervision from their workplace.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Stress 5
Yrkesrelaterad stress för sjuksköterskan 6
Nyutexaminerad sjuksköterska 7 Säker vård 7 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 8 METOD 8 Studiedesign 8 Databaser 8
Inklusion och exklusionskriterier 9
Dataanalys 11 RESULTAT 13 Stressfaktorer 15 Upplevelsen av stress 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 18 Metodlitteratur 18 Val av sökord 18 Val av databaser 19 Analysmetod 20 Resultatdiskussion 20 KONKLUSION 22
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 23
REFERENSER 23
5
INLEDNING
Stress kopplas ofta ihop med sjuksköterskeyrket och med jämna mellanrum rapporterar media om sjuksköterskor som är utbrända. Både hos rutinerade sjuksköterskor och mindre erfarna som nyligen erhållit sin legitimation. Men hur ser egentligen förekomsten av stress ut hos
nyutexaminerade sjuksköterskor? Vilka upplevelser kring stress och stressfaktorer har de nyutexaminerade sjuksköterskornas i samband med deras första arbete i vården? Många frågor relaterade till stress har väckts under sjuksköterskeutbildningen, både under den
verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, och vid diskussioner med andra studenter samt via rapporter från media. Under utbildningens föreläsningar talas det mycket om hur vi ska förhålla oss till stress men vi vill undersöka hur det faktiskt ser ur i realiteten för nyutexaminerade sjuksköterskor.
BAKGRUND
Människor begår ständigt misstag och gör missbedömningar i varje aktivitetsområde, men vissa miljöer är mindre förlåtande än andra. Misstag inom sjukvården kan leda till vårdskador. En betydande orsak till misstag och felbedömningar är stress (Vincent 1999). De sex
kärnkompetenserna; evidensbaserad vård, personcentrerad vård, säker vård, informatik,
samverkan i team och förbättringskunskap ska utgöra ett stöd i sjuksköterskans arbete (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Stress hos sjuksköterskor kan ha en negativ inverkan på flera områden. Ett av dessa områden är patientsäkerhet som faller in under den legitimerade sjuksköterskans kärnkompetens säker vård (Thian m.fl. 2013; Svensk sjuksköterskeförening 2017). Nedan beskrivs bärande begrepp som är relevanta för denna litteraturstudie; stress; yrkesrelaterad stress för sjuksköterskan; nyutexaminerad sjuksköterska; samt säker vård. Stress
Stress kan definieras på många skilda sätt. I antologin Stress in Health Professionals skriver Herbert (1999) om idén att stress kan definieras som fysiologisk homeostas. Vidare förklarar han att det finns tre väsentliga komponenter inom homeostasen; den första är förmågan att upptäcka potentiella hot mot fundamentala parametrar (t. ex. blodsocker), interna eller externa; den andra är är förmågan att mäta dessa parametrar; slutligen måste det finnas en mekanism för att korrigera den begynnande störningen eller helt enkelt undvika den. Faktorer som kan riskera att påverka homeostas kallas för stressfaktorer och stress är effekten av påverkan på fysiologiska och psykologiska system. Reaktionen på stress beror på våra copingstrategier d.v.s. vår kropps förmåga att hantera stress- och känslomässigt krävande situationer (a. a). Stress kan orsakas av både fysikaliska, psykiska och psykosociala faktorer och stresspåverkan under en längre tid har visat sig ha negativ inverkan på hälsan (Vincent 1991).
Stress används för att indikera att något är orsaken till att en person känner sig stressad (Payne 1999). Upplevelsen av stress kan i sin tur göra att personen mår dåligt genom att en
6 uppstår när personer finner sig själva oförmögna att adekvat hantera kraven runtomkring dem. Vidare menar Payne (1999) att psykosociala indikationer på stress kan delas in i fyra kategorier; symptom, tankar, handlingar och känslor. Symtomen inkluderar fysiologiska indikatorer som påverkan på hjärtfrekvens, blodtryck och flertalet hormoner. Även symtom som huvudvärk och illamående räknas till denna kategori. Stress kan visa sig genom glömska, ologisk och irrationellt tänkande vilka hör till kategorin tankar. Även känslor av att inte räcka till och av hopplöshet tillhör denna kategori (a.a). Vidare menar Payne (1999) att handlingar innefattar de klassiska stressreaktionerna, fight, flight and freeze. Det kan i arbetsrelaterade situationer handla om aggressivt beteende, att plötsligt utebli, säga upp sig från jobbet eller göra allt för att inte märkas. Känslor inkluderar alla typer och upplevelser av ångest, men även andra starka känslor som ilska, hopplöshet, skuld och depression. Känslorna är troligtvis den första och starkaste indikatorn av att en person upplever stress (Payne 1999).
Yrkesrelaterad stress för sjuksköterskan
Baldwin (1999) menar att det länge funnits en oro över sjuksköterskans fysiska och psykiska välmående och att det föreligger en sårbarhet för psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. En av svårigheterna i att undersöka sjuksköterskors hälsa och välmående är mångfalden i dess roll i sjukvården. De viktigaste principerna för att undvika yrkesrelaterad stress är; betydelsen av arbetskontroll, en hanterbar arbetsbelastning, god kommunikation och socialt stöd (Baldwin 1999). Payne (1999) menar att arbetsmiljön i sig skapar stressfaktorer, att mängden stress påverkas av hur personen som exponeras av stress fungerar och effekten av stressfaktorer kan reduceras genom strategier som ökar människors kontroll samt genom att öka tillgången till socialt stöd. Ifall stressfaktorerna varar under långa perioder leder det till konsekvenser på den långsiktiga hälsan och välmåendet hos personerna som utsätts för dem (a a). Stressfaktorer bland sjuksköterskor delas av McGibbon m.fl. (2010) upp i sex kategorier, känslomässig stress; att konstant vara närvarande; ansvarsbördan; att hantera hierarkiska maktförhållanden; kroppslig vård och att vara mödrar, döttrar, mostrar och systrar.
Känslomässig stress är en central stressfaktor hos sjuksköterskor och upplevelserna sträcker sig över ett stort spann. Dels handlar det om subjektivt upplevda situationer som framkallat
känslomässig stress men även om bevittnande av patienters och närståendes känsloyttringar. Att vårda döende barn som varit i olyckor eller barn med medfödda sjukdomar som kräver ständig sjukhusvård leder till känslomässig stress (McGibbon m.fl. 2010). Kombinationen av att både kroppsligt och intellektuell närvara under sina arbetspass är en stressfaktor för
sjuksköterskan. Svårigheter i att parera det mycket komplexa samspelet mellan hantering av teknisk utrustning och omvårdnad leder till mycket stress. Att ständigt vara vaksam och övervaka patienter, samt upplevelsen av att konstant vara bunden till sina patienter är andra stressfaktorer (McGibbon m.fl. 2010). Sjuksköterskor upplever stress kopplat till en känsla att behöva övervaka kollegors arbete och i vissa fall själva utföra dess arbete. Ingripandet i andras arbete behövs oftast när nya sjuksköterskor börjar på avdelningen och dess brist på erfarenheter äventyrar
patientsäkerheten. Vidare menar McGibbon m.fl. (2010) att sjuksköterskor många gånger
upplever att de får rycka in när läkare står handfallna och inte agerar och de känner stress över att behöva kontrollera och genomföra läkarnas ordinationer. En mindre vanlig stressfaktor kring ansvarsbördan är känslan av att behöva ha koll på nyutexaminerade sjuksköterskors arbete. Handlingsutrymmet hos sjuksköterskan är så stort att många upplever att de aldrig kan fokusera på att göra sina egna uppgifter utan gör istället alla andras jobb (a.a.).
7 I en studie av Thian m.fl. (2013) framkommer att sjuksköterskeyrket är krävande, både genom fysiska och psykiska utmaningar. Sjuksköterskor menar själva att vanliga stressfaktorer är yrkeskrav, stress relaterad till yrkesrollen och mellanmänskliga konflikter. Stressen som uppkommer kring yrkeskraven handlar ofta om arbetsbelastning, brist på personal och
tidsbegränsningar, detta oavsett organisatoriska och kulturella skillnader. Forskning tyder på att yrkeskraven har en betydande inverkan på välbefinnande vilket resulterar i trötthet,
psykosomatiska symtom och känslomässig utmaning (Thian m.fl. 2013) Stress kopplat till yrkesrollen handlar om rollkonflikt och tvetydighet. Tvetydigheten återspeglas i otillräcklig beskrivning av ens arbetsuppgifter, medan rollkonflikten handlar om dissonansen mellan subjektiv och objektiv förväntan (a.a.)
Nyutexaminerad sjuksköterska
I Sverige har nyutexaminerade sjuksköterskor alltid ett visst mått arbetslivserfarenhet från vården eftersom en del av utbildningen är verksamhetsförlagd (Widarsson m.fl. 2020). Inlärningen som påbörjas under VFU:n, följer med studenterna i övergången från student till sjuksköterska. Som nyutexaminerad sjuksköterska ges en introduktion följt av en tids bredvidgång på sin nya arbetsplats. Dels för att komma in i arbetet men också för att känna sig trygg i sin nya roll som sjuksköterska. Dessa introduktioner i kombination med bredvidgång har visat sig vara
framgångsrika i att skapa trygghet för den nyutexaminerade sjuksköterskan och att få hen att stanna kvar i yrket (a.a.). Det har visat sig att nyutexaminerade sjuksköterskor rent
organisatoriskt har en bild av vården som besvärlig och med både hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonal (Blomberg m.fl. 2019) Det råder en allmän åsikt om att
sjuksköterskeutbildningen är bristfällig och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna saknar viss grundläggande kunskap inom medicin och omvårdnad. Något som också är en utbredd åsikt är att det råder ett gap mellan teori och kunskap hos de nyutexaminerade sjuksköterskor (a.a.).
Blomberg m.fl. (2019) menar att vad som är avgörande för trivseln för en nyutexaminerad sjuksköterska är huruvida personen upplever detta gapet mellan teori och praktik eller inte. Detta gap skapar i sin tur en “verklighetschock” hos den nyutexaminerade sjuksköterskan och är en bidragande orsak till att många lämnar sjuksköterskeyrket i förtid (Blomberg m.fl. (2019). Säker vård
Säker vård är en av sex kärnkompetenser för den legitimerade sjuksköterskan. Enligt denna kärnkompetens ska sjuksköterskan ha kompetens för att kunna utföra ett patientsäkert arbete, följa berörda regelverk samt arbeta preventivt mot vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar även att för att uppfylla kärnkompetensen säker vård krävs att sjuksköterskan har den icke-tekniska färdigheter i att hantera stress.
Patientsäkerhetslagen (2010:659) (PSL) reglerar hur sjuksköterskans ansvar gentemot patienterna ser ut och klargör att sjuksköterskan själv är ansvarig för att fullgöra sina arbetsuppgifter samt bidra till en säker vårdmiljö. Vården som utförs ska vara enligt evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet (a.a.). Enligt SKRs rapport om skador inom somatisk vård mellan 2013-2018 drabbas cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år av vårdskador (SKR 2019). En koreansk studie (Mi-Kyung & Sang-Mi 2019) visar att patientens upplevelse av säkerhet påverkas av höga stressnivåer hos sjuksköterskan. För att främja patientsäkerheten krävs en
8 rimlig sammansättning och tillräckligt med omvårdnadspersonal. Det krävs också adekvat behandling, en positiv arbetsmiljö, en välfungerande organisation samt smidig kommunikation (Mi-Kyung & Sang-Mi 2019).
PROBLEMFORMULERING
Stress lyfts ofta upp som något som är förekommande i samband med sjuksköterskeyrket. Det har visat sig vara en bred uppfattning att sjuksköterskeyrket inte förbereder studenterna tillräcklig inför sitt kommande yrke som sjuksköterskor och att det råder en verklighetschock i samband med sin första anställning (Blomberg m.fl 2019). Författarparet till denna litteraturstudie uppfattar att det finns en kunskapslucka gällande upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Denna studie syftar därför till att belysa de nyutexaminerade sjuksköterskornas egna erfarenheter och upplevelser kring stress inom den somatiska vården. Vilka stressfaktorer upplever den nyutexaminerade sjuksköterskan och hur ser upplevelsen ut? Bredare kunskap kring upplevelsen av stress kan förhoppningsvis leda till förbättrad kunskap i hur
sjuksköterskeutbildningen förbereder studenter inför sin kommande yrkesroll.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor inom somatisk slutenvård.
METOD
Metoden diskuteras nedan under följande rubriker: studiedesign, databaser, sökresultat, inklusions- och exklusionskriterier, dataanalys och kvalitetsgranskning.
Studiedesign
En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med syfte att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress inom somatisk slutenvård. Studierna litteraturstudien baseras på är av kvalitativ studiedesign vilket ger bättre underlag för en undersökande studie med syfte att utforska och beskriva upplevelser, erfarenheter och känslor (Polit & Beck 2018).
Databaser
Författarna till denna litteraturstudie har sökt efter relevanta vetenskapliga studier i tre databaser, CINAHL, PubMed och PsycINFO. CINAHL är en databas med inriktning på omvårdnad medan PubMed en medicinsk databas. PsycINFO är en databas inriktad på psykologi (Polit & Beck 2018). Efter att problemformulering och syfte fastställts påbörjades sökning i databaserna. Författarparet genomförde tre pilotsökningar med olika kombinationer av sökorden “newly graduated nurses”, “stress” och “stress factors”. Sökningarna gjordes först in Cinahl och därefter i PubMed och slutligen i PsycINFO. Eftersom författarparet under sökning i de två förstnämnda
9 databaser fann material som svarade mot dess syfte och sedan inte fann något nytt material när de sökte i PsycINFO uteslöts denna databas för vidare sökningar. Sökorden handlar om en tolkning av studien men behöver inte tvunget vara det enda rätta ordvalet för att beskriva dess innehåll. För att öka träffsäkerheten har booleska termerna AND och OR använts (Danielsson 2017). Författarparet valde att inte använda den booleska termen NOT för att undvika att exkludera relevanta studier.
Inklusion och exklusionskriterier
Författarna till denna litteraturstudie har inkluderat vetenskapliga studier som berör ämnet stress relaterat till nyutexaminerade sjuksköterskor. Endast vetenskapliga studier på engelska och svenska har inkluderats då det är de två språken författarparet behärskar. Ett inklusionskriterie var att sjuksköterskorna i studierna ska arbeta inom somatisk slutenvård. Inga länder har exkluderats i studien. Författarparet har exkluderat kvantitativa studier då det anses som ett trubbigt verktyg för beskrivningar av upplevelser av stress. Författarparet har valt att exkludera studier som innefattar specialistutbildade sjuksköterskor eftersom det inte svarar mot syftet. Något som också exkluderats är studier vars kvalitet bedömdes som låg (0 - 59 % av SBU:s kriterier uppfyllda) enligt SBU:s granskningsmall (2014).
Sökresultat
Inledningsvis användes söktermerna “newly graduated nurse” vilket gav 381 studier på Cinahl. Därefter byttes “graduated” ut mot “qualified” eller “licensed” vilket gav 629 respektive 207 träffar. Författarparet genomförde en sökning med söktermerna “newly graduated nurses” AND “stress” vilket gav 51 studier vilka av författarparet uppfattades besvara syftet väl. Sökschemat för Cinahl presenteras i tabell 2. Ett identiskt sökningsförfarande genomfördes i PubMed, vilket presenteras i tabell 3, det resulterade i 44 studier vid kombinationen “newly graduated nurses” AND “stress”. För att finna de mest relevanta studier för litteraturstudien genomfördes därefter ensökning på både Cinahl och PubMed med söktermerna “newly graduated nurses OR newly qualified nurses OR newly licensed nurses AND stress OR stressors OR stress factors” vilket resulterade i 55 242 respektive 231 026 träffar. Nämnda träffar bearbetades därefter enligt tabell 4 och resulterade i 8 studier i databasen Cinahl och 2 studier i PubMed som därefter ligger som grund till resultatet.
För att forma vårt syfte och underlätta i litteratursökningen användes POR-modellen (tabell 1). Denna modell menar Polit & Beck (2018) syftar till att gruppera söktermerna och på så sätt underlätta för forskaren. Modellen består av population (undersökningsgrupp), område/fenomen samt resultat (outcome). I detta fall är populationen nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk slutenvård. Området eller fenomenet författarparet vill undersöka är deras
upplevelser av stress. Tabell 1 POR-modellen
Population Område Resultat
Nyutexaminerade sjuksköterskor inom somatisk slutenvård
Upplevelsen av stress Nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelse av stress inom somatisk slutenvård
10 Tabell 2 Sökschema Cinahl
Söknr Sökord Antal träffar
S1 newly graduated nurses 381
S2 newly qualified nurses 629
S3 newly licensed nurses 207
S4 S1 OR S2 OR S3 1 206 S5 stress 222 344 S6 stressors 40 915 S7 stress factors 20 628 S8 S5 OR S6 OR S7 226 931 S9 S4 AND S8 55 418
Tabell 3 Sökschema PubMed
Söknr Sökord Antal träffar
S1 newly graduated nurses 301
S2 newly qualified nurses 369
S3 newly licensed nurses 166
S4 S1 OR S2 OR S3 654
S5 stress 916 626
S6 stressors 35 071
S7 stress factors 204 324
11
S9 S4 AND S8 231 644
Tabell 4 Sammanfattande sökschema
Databas Sökblock Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa studier Granskade studier Valda studier Cinahl S4 AND S8 55 418 423 53 16 10 8 PubMed S4 AND S8 231 644 323 42 12 4 2 Totalt 287 062 746 95 28 14 10 Dataanalys
Författarparet läste 95 abstrakt för att sedan läsa 28 fullständiga studier. 14 studier valdes ut och granskades enligt SBU:s granskningsmall (2014). Efter granskningen sållades fyra studier bort på grund av låg kvalité. Med tio utvalda studier inleddes en kvalitativ innehållsanalys enligt
Danielsson (2017). Kvalitativ innehållsanalys innebär att innehållet i en studie först kodas och sedan tematiseras av forskaren (Danielsson 2017). En kod kan vara ett eller några
sammanhängande ord som fungerar som en etikett för innehållet. Temat binder senare ihop grupper av koder och öppnar upp för djupare tolkning av innehållet. Danielsson (2017) menar att koder kan grupperas och att de med liknande innehåll kan sorteras och tillsammans utgöra teman.
Inledningsvis lästes författarparet de 10 utvalda studierna var för sig. Läsningen upprepades två gånger för att fördjupa förståelsen av innehållet. Författarparet sammanträdde därefter och diskuterade innehållet så att studierna hade uppfattats likvärdigt. Studierna delades sedan slumpvis upp, fem till varje part. Samtliga studier summerades i ett delat dokument för att få en övergripande blick över innehållet. Dessa sammanfattningar av studierna gjordes på svenska. Författarparet diskuterade sammanfattningarna för att säkerställa att de gav en rättvis bild av studierna. Översättningen från engelska till svenska granskades noggrant av båda parter. I enlighet med Danielsson (2017) kvalitativa innehållsanalys kodades innehållet sedan. Enskilda eller några sammanhängande ord färgmarkerades och fungerade som etikett för innehållet. En färg för varje kod. Eftersom ord eller ett uttryck kan uttryckas med olika synonymer bearbetade författarparet färgmarkeringarna noggrant så att förekomsten av koder inte missades. När
författarparet arbetat igenom hela innehållet hade sex koder utkristalliserats; bristfällig kunskap; osäkerhet kring yrkesrollen; hög arbetsbörda; viljan att hoppa av yrket; sömnsvårigheter samt ångest. Dessa koder var framträdande genom att de återkom upprepade gånger. Författarparet var eniga om de sex koderna.
Efter kodningen inleddes en tematisering. Även här arbetade författarparet i det delade
dokumentet. Ifall koderna hade liknande innehåll fick de tillsammans utgöra ett tema, i enlighet med Danielsons (2017) kvalitativa innehållsanalys. Efter att ha arbetat på var sitt håll i det delade
12 dokumentet möttes författarparet och diskuterade potentiella teman. Tillsammans fann de att de tre koderna; bristfällig kunskap; osäkerhet kring yrkesrollen och hög arbetsbörda var olika typer av stressfaktorer och kunde därför grupperas och tillsammans utgöra temat stressfaktorer. De tre koderna; viljan att hoppa av yrket; sömnsvårigheter samt ångest var samtliga upplevelser av stress hos den nyutexaminerade sjuksköterskan och bildade därför tillsammans temat upplevelser av stress. Se figur 1.
Figur 1: Figuren illustrerar de sex identifierade koderna som ligger till grund för de slutliga två teman.
Kvalitetsgranskning
I samband med granskningen av studierna har varje studie kvalitetsbedömts efter SBU:s
granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik (2014). Studierna granskas genom 21 frågor och kvalitetsbedöms därefter utifrån låg, medel eller hög kvalitet. Granskningsmallen består av frågor rörande datainsamling, analys och resultat där författarparet ska besvara hur väl studierna uppfyller kraven. Svarsalternativen för frågorna är “ja”, “nej” eller “oklart”. Varje “ja” ger ett poäng medan “nej” samt “oklart” ger 0 poäng. Poängen divideras sedan med 21 för att få fram en procentenhet för hur väl studien uppfyller SBU:s granskningsmall. Låg kvalitet avser 0 - 59 % medel avser 60 - 79 % alltså och hög kvalitet motsvarar 80 - 100 % av kriterierna uppfyllda (Willman m.fl. 2011).
Tabell 5 Kvalitetsbedömning av studierna enligt SBU:s granskningsmall
Studie, år Uppfyllda kriterier
(21 st) Procent (%) Kvalitet Ebrahim H m.fl., 2016 13 62 Medel Bristfällig kunskap Osäkerhet kring yrkesrollen Hög arbetsbörda
Viljan att hoppa av yrket Sömnssvårigheter
Ångest
13
Epstein m.fl, 2020 17 81 Hög
Feng & Tsai, 2012 14 67 Medel
Kelly & Ahren, 2009 16 76 Medel
Labrague, 2019 16 76 Medel
Lee & Sim, 2019 13 62 Medel
Liang m.fl., 2018 13 61 Medel McCalla-Graham & De Gagne, 2015 13 61 Medel Murray, 2019 20 95 Hög Whitehead m.fl., 2013 14 67 Medel
RESULTAT
Tio studier med kvalitativ ansats ligger som grund till denna studie. En av dem är en systematisk granskning av 24 befintliga studier, genomförd i Storbritannien. Resterande nio studier hade intervjuer som datainsamlingsmetod. Två är utförda i Taiwan, två i Australien, en i Iran, en i Sverige, en i Philippinerna, en i USA och en i Sydkorea. Studier är publicerade mellan 2012 och 2019 och är genomförda i olika världsdelar vilket medför både kulturella och organisatoriska skillnader vilket tas upp i diskussionen. Antalet sjuksköterskor som intervjuats i studierna var som minst 7 och som mest 25 och vilket sammanlagt ger 122 stycken.
Efter en sammanslagning av de sex identifierade koderna framkom slutligen två teman;
stressfaktorer och upplevelsen av stress. De tre mest framträdande stressfaktorerna var; bristfällig kunskap;osäkerhet kring yrkesrollen samt hög arbetsbörda. (Labrague m.fl. 2019; Whitehead m.fl. 2013 Feng & Tsai 2012; Kelly & Ahern 2009; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Murray m.fl 2019; Lee & Sim 2019; Ebrahimi m.fl. 2016). Resultatet visade även vilka upplevelser av stress de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade; viljan att hoppa av yrket; sömnsvårigheter samt ångest. (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Lee &
14 Sim 2019; Epstein m.fl. 2020; Labrague m.fl. 2019; Ebrahimi m.fl. 2016; Kelly & Ahern 2009; Murray m.fl. 2019; Feng & Tsai 2012; Whitehead m.fl. 2013).
Tabell 6 Presentation av förekomst av teman
Studie, år Stressfaktorer Upplevelsen av stress
Ebrahimi H m.fl, 2016 X X
Epstein m.fl, 2020 X
Feng & Tsai, 2012 X X
Kelly J & Ahren, 2009 X X
Labrague m.fl, 2019 X X
Lee & Sim, 2019 X X
Liang H-F m.fl, 2018 X X McCalla-Graham & De Gagne, 2015 X X Murray M m.fl, 2019 X X Whitehead B m.fl, 2013 X X Totalt 9 st 10 st Stressfaktorer
Nedan beskrivs de tre mest uttalande stressfaktorerna som framkom i resultatet. Bristfällig kunskap, osäkerhet kring yrkesrollen och hög arbetsbörda.
Bristfällig kunskap
Känslan av stress kan kopplas ihop med de höga kraven som förväntades av de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Labrague m.fl. 2019; Whitehead m.fl. 2013 Feng & Tsai 2012; Kelly & Ahern 2009; Lee & Sim 2019; Ebrahimi m.fl. 2016). Den nyutexaminerade sjuksköterskan hade viljan att ge adekvat omvårdnad men saknade kunskap, förmåga, tid och energin till att kunna göra det. I flertalet studier (Whitehead m.fl. 2013; Kelly & Ahren 2009; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Murray m.fl 2019; Labrague m.fl 2019; Ebrahim m.fl 2016; Feng & Tsai 2012) framkom de att sjuksköterskan inte kände sig förberedd genom sjuksköterskeutbildningen. Istället för att luta sig åt kunskapen som förvärvats under utbildningen valde de att fråga kollegor om råd eller att sökte de svar i böcker eller på internet (Feng & Tsai 2012). Nyutexaminerade sjuksköterskor som började sin yrkeskarriär inom akutsjukvården menade att utbildningen tillhandahöll dem
15 grundläggande kunskaper för att arbeta som sjuksköterska men att det inte förberedde dem till att effektivt fungera under de första 12 månaderna inom akutsjukvården. De hade behövt arbeta med mer komplicerade och avancerade patientfall under sin VFU för att bli bättre förberedda och ha mer självförtroende när de väl började arbeta (McCalla-Graham & De Gagne 2015). I en
sydkoreansk studie (Lee & Sim 2019) där nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades framkom att de flesta upplevde att de inte hade den teoretiska kunskap som krävdes och därför inte
lyckades omsätta sin kunskap i handlande. Dess oförmåga visade sig äventyra patientsäkerheten då de inte kunde hantera komplexa sjukdomsbilder eller när patientens tillstånd drastiskt
försämras (a.a.).
Osäkerhet kring yrkesrollen
En australiensisk studie (Kelly & Ahern 2009) visar att sjuksköterskor inför sin första anställning uppfattade att det var förberedda på sin roll som sjuksköterska, men att de strax efter att de börjat arbeta insåg att det fanns väsentliga komponenter i sin roll som de var oförberedda på. Detta ledde till en rollkonflikt då de inte kände att de var kompetenta nog att fatta beslut eller till att hantera ansvaret kopplat till yrkesrollen. Efter en månads arbete var upplevelsen densamma; de var inte förberedda för verkligheten vilket skapade en inre konflikt (Kelly & Ahern 2009). Flertalet studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor känner en osäkerhet inför rollen som sjuksköterska, att de känner en tvetydighet inför vad yrkesrollen egentligen innebär (Kelly & Ahrn 2009; Whitehead m.fl. 2013; Feng & Tsai 2012; McCalla-Graham & De Gagne 2015, Liang m.fl. 2018; Murray m.fl. 2019). Den första tiden kunde upplevas som ett överväldigande kaos relaterat till osäkerheten kring den nya rollen vilket medförde en känsla av hjälplöshet. För en del sjuksköterskor tog det 5 månader av arbete innan de känner sig mindre stressade och mer självsäkra i sin yrkesroll (Feng & Tsai 2012).
Hälften av studierna visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde en önskan om support under sin första tid som sjuksköterskor (Ebrahimi m.fl. 2016; Feng & Tsai 2012;
Labraque m.fl. 2019; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Whitehead m.fl. 2013) Flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna ansåg att organisationen kunde vara mer stöttande mot dem och att de erfarna sjuksköterskorna kunde varit mer välkomnande (Ebrahimi m.fl 2016;
Whitehead m.fl. 2013; Labrague m.fl. 2019). Många trodde att de skulle få stöttning genom ett strukturerat mentorskap eller någon form av orienteringsfas när de påbörjade sin tjänstgöring. De kände sig besvikna när detta inte skedde (Ebrahimi m.fl 2016; Whitehead m.fl. 2013; Labrague m.fl. 2019). I en studie av Ebrahimi m.fl. (2016) framkom att de nyutexaminerade sjuksköterskor behövde känslomässigt stöd under sin första tid. De upplevde att de hade kunskap men saknade självförtroende. De har även ett stort kontrollbehov för att se om de utfört sina uppgifter korrekt. Erfarna sjuksköterskor behövs därför för att stötta och ge sitt godkännande till utförda uppgifter (Ebrahimi m.fl. 2016).
Hög arbetsbörda
Hög arbetsbörda var en av de tre mest uttalade stressfaktorerna som framkom. Hög arbetsbörda nämns tillsammans med andra stressfaktorer som tidsbrist, svårigheter med planering,
personalbrist, långa arbetspass samt skitarbete (Feng & Tsai 2012; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Murray m.fl 2019). Hög arbetsbörda och tidsbrist kan kopplas till antalet patienter att ha ansvar för (Feng och Tsai 2012; McCalla-Graham & De Ganges 2015). Flertalet studier visade att patientsäkerheten riskerar att bli lidande då den nyutexaminerade
McCalla-16 Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Labrague m.fl. 2019). Under den kliniska utbildning behövde sjuksköterskorna i Feng & Tsais studie (2012) i Taiwan samt de i McCalla-Graham & De Ganges studie (2015) i USA endast ta hand om en till två patienter i taget och dessutom under överseende av en mentor. Medan de i realiteten behöver ta hand om minst sju till åtta patienter på ett dagspass och ännu fler på kvälls- och nattpass. De nyutexaminerade
sjuksköterskorna upplevde att det var mer stressigt i realiteten jämfört med vad man upplevt under sin kliniska utbildning (Feng och Tsai 2012; McCalla-Graham & De Ganges 2015). Enligt en studie (McCalla-Graham & De Gagne 2015) framkom det att sjuksköterskorna ansåg att utbildningen borde gett dem möjlighet till att arbeta längre pass ochha hand om flera patienter för att de ska vara bättre förberedda när de fått sin legitimation. Enligt en studie av Liang m.fl. (2018) gick de nyutexaminerade sjuksköterskorna från att under utbildningen haft hand om få patienter, med en mentor vid sin sida, till att ta hand om flertalet patienter utan någon mentor. Detta skapade en rädsla över att göra misstag men ledde också till fysisk utmattning och stress (Liang m.fl. 2018).
Murray m.fl. (2019) nämner i sin studie att de största anledningar till stress hos nyutexaminerade sjuksköterskorna är att de kände sig pressade av tidsbegränsningen i utförandet av
arbetsuppgifter, rädslan över att göra fel och övergången från student till sjuksköterska. Studien (Murray m.fl. 2019) visade även att den nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde tidsbrist kopplat till läkemedelshantering. Att de var rädda att göra fel vid administrering av läkemedel. Noggrannheten gjorde att läkemedelshanteringen blev tidskrävande vilket framkallade stress. Många gånger prioriterades därför att hinna i tid framför patientsäkerheten (Murray m.fl. 2019). Under de första månaderna som sjuksköterska kände många att de var i behov av support pga. den höga nivå av frustration de upplevde samt att de kände sig överväldigade av alla
arbetsuppgifter (Feng & Tsai 2012; McCalla-Graham & De Gagne 2015). Vidare fann Murray m.fl. (2019) att nyutexaminerade sjuksköterskor tyckte att det var svårt att finna en balans mellan att följa tidsplanering och samtidigt upprätthålla patientsäkerhet. De kände oro över att inte ha förmåga att fullfölja sina arbetsuppgifter under sina pass (a.a.). Flertalet studier tog upp att patientsäkerheten riskerar att bli lidande som en följd av stress (Murray m.fl. 2019; Epstein m.fl. 2019; Labrague m.fl. 2019; Lee & Sim 2019; Feng & Tsai 2012).
Upplevelsen av stress
Nedan beskrivs hur stress upplevs hos nyutexaminerade sjuksköterskor. De mest uttalande upplevelserna är viljan att hoppa av yrket, sömnsvårigheter samt ångest.
Viljan att hoppa av yrket
Något som också nämns i studierna var att nyutexaminerade sjuksköterskor fick känslan av att vilja hoppa av yrket på grund av den stressiga arbetsförhållandena (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Lee & Sim 2019). Studierna visar att det är upplevelsen av stress som bidrar till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att de vill byta avdelning eller hoppa av yrket helt inom de tre första månaderna (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018). En känsla som beskrivs på en neurologisk avdelning var att ständigt tänka på att hoppa av (Lee & Sim 2019). Liang m.fl. (2018) beskriver i sin studie av 25 sjuksköterskor att samtliga led av fysisk och mental stress men valde ändå att fortsätta sitt nya arbete. De kände sig låsta i tanken av att sluta eller inte. Vissa av de nyutexaminerade sjuksköterskorna resonerade att ifall de bytte avdelning var de tvungna att lära om allt från början, därför kämpade de hellre på och hoppades på en mer hållbar situation. De flesta tänkte att ifall de ändrade på sig själva skulle
17 situationen bli mer hanterbar, men två stycken övervägde att sluta eller byta till en annan avdelning under dess första 3 månader. Något som också framkommer är att ju längre de nyutexaminerade stannade på en avdelning desto högre självförtroende fick de (Liang m.fl. 2018).
Sömnsvårigheter
Det framkommer att sömnsvårigheter är vanligt förekommande hos nyutexaminerade
sjuksköterskor (Liang m.fl. 2018; Epstein m.fl. 2020). Uppkomsten av sömnproblem berodde på stress och ovana i att arbeta i skiftarbete. Studiedeltagarna (Epstein m.fl. 2020) vittnade om anteciperande stress d.v.s. att de ofta låg i sängen och tänkte och oroade sig över morgondagens bekymmer. En känsla av att mentalt redan befinna sig på jobbet, vilket var stressande och ledde till sömnsvårigheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Något som också togs upp i en studie var att även om studiedeltagande var utmattade efter ett arbetspass kändes det som att det var omöjligt att somna (Liang m.fl. 2018). Många studiedeltagare kände sig ständigt utmattade under arbetspasset men använde sig då av det kroppsliga stresspåslaget för att reducera tröttheten och på så vis kunna fullfölja passet. På liknande sätt lärde sig nyutexaminerade sjuksköterskor att hantera utmattningen efter en tid i yrket (Epstein m.fl 2020). Vidare menar Epstein m.fl (2020) att nyutexaminerade sjuksköterskor behöver lära sig strategier för att hantera utmattning såsom att hålla dygnsrytmen och varva ner efter skiftarbete. Detta för att kunna sova och vara utvilad till nästa arbetspass men framförallt för att inte äventyra patientsäkerheten (a.a).
Ångest
Känslan av ångest relaterat till stress är något som nämns frekvent i studierna, mer än hälften av studier nämns ångest som en känsla i samband med stress (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl 2018; Murray m.fl 2019; Labrague m.fl. 2019; Ebrahim m.fl 2016; Kelly & Ahren 2009). En del av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att ångesten är som störst i början av sin första anställning men att den sedan avtar (Kelly & Ahren 2009; Ebrahim m.fl 2016). Enligt Kelly & Ahern (2019) är plötsliga byte av avdelning en bidragande faktor till ångest och oro. Flera deltagare uttrycker i en annan studie att de inte får någon support alls eller någon tid till att orientera sig när de tvingas täcka upp på en annan avdelning. Att kommunicera med andra i de multidisciplinära teamen var för vissa en källa till ångest. Ångesten var kopplad till oron över vem man ska kontakta, hur denne ska kontaktas och hur man ska formulera sig (Murray m.fl. 2019).
DISKUSSION
I följande diskussionsdel förs en diskussion kring metoden som använts i denna litteraturstudie samt en diskussion kring resultatet.
Metoddiskussion
För att besvara syftet har en litteraturstudie med kvalitativ ansats gjorts. Kvalitativa studier innefattar inte bara intervjuer utan kan även analysera annan kvalitativ data som dagböcker, kommunikation och olika typer av observationer (Polit & Beck 2018). Att använda sig av kvalitativ ansats är en styrka när problemformuleringen efterfrågar upplevelser. En annan styrka
18 med kvalitativa studier är att materialet är hämtat från studiedeltagare som har upplevt en viss företeelse och har därmed förstahandskunskap inom detta (Polit & Beck 2018).
Kvalitativa studier görs till skillnad från kvantitativa studier med färre antal deltagare. Detta är främst eftersom det är mer tidskrävande att intervjua studiedeltagarna, detta kan både ses som en styrka och en svaghet. En styrka eftersom varje individs unika upplevelse kan fångas detaljerat, men en svaghet då man använder ett färre antal deltagare i studien. Hade istället en kvantitativ studie genomförts hade syftet kunnat vara att mäta förekomsten istället för upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor, eftersom kvantitativ data mäter frekvensen av något (Polit & Beck 2018).
Kvalitetsgranskning
För att kvalitetssäkra en kvalitativ studie och öka dess trovärdighet har SBU:s
kvalitetsgranskningsmall används. Författarparet valde denna mall eftersom SBU är en myndighet vars syfte är att utvärdera insatser och metoder inom bl.a hälsa- och sjukvård, och ansågs därför passande. Mallen omfattar fem områden (syfte, urval, datainsamling, analys, resultat) och hur väl detta gjorts i aktuell studie (SBU 2017). I denna litteraturstudie har åtta studier av kvaliteten “medel” och två studier med kvaliteten “hög” använts. Författarparet valde att acceptera studier av kvaliteten “medel” eftersom de fortfarande uppfyller majoriteten av SBU:s granskningskriterier. Studier av kvaliteten “låg” uteslöts efter granskningen för att stärka resultatet. En svaghet med användandet av denna mall var att författarparet inte tidigare arbetat med att bedöma artiklar vilket skapade en viss osäkerhet i bedömningen. Författarparet förde diskussioner kring många av frågorna i granskningsmallen för att säkerställa att de uppfattats korrekt.
Val av sökord
För att identifiera sökord och skapa vårt syfte använde vi oss av POR-modellen som verktyg. Detta gjordes för att tydliggöra vad vi efterfrågar genom att dela upp syftet i population, område samt resultat (Polit & Beck 2018). Detta uppfattar författarparet vara en styrka eftersom syftet preciseras vilket underlättar för databassökning.
Författarparet använde sig av de booleska termen OR för att öka spektrumet av relevanta artiklar och termen AND för att binda ihop population och resultatet (tabell 1). Detta anser författarparet vara en styrka med arbetet eftersom fler relevanta artiklar för att bearbeta och besvara syftet då framkommer.
I efterhand har författarparet resonerat kring om sökordet work related stress skulle används i samband med databassökningarna för att precisera och begränsa sökresultatet ytterligare. Författarparet anser att detta troligen hade underlättat i databassökningen något och bantat ner antalet träffar.
Inklusions och exklusionskriterier
I denna studie har nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk slutenvård inkluderats. Arbetstempo och variation på arbetsuppgifter kan skilja sig markant avdelningar
19 emellan varför författarparet efter genomförd studie diskuterade att ifall studien gjorts om idag hade exkludering av vissa typer av avdelningar gjorts. Författarparet anser att inkluderingen av alla typer av somatiska avdelningar kan vara en styrka då det får in en bred syn på stress, men det kan också vara en svaghet. Detta diskuteras vidare under rubriken ”Tillförlitlighet och
överförbarhet”. Denna studie inkluderaderar studier från olika delar av världen, vilket ger insyn i olika kulturer. När det, i studier från andra länder, skrivs och berättas om upplevelser från
sjuksköterskeutbildningen saknar författarparet kunskap i hur denna är utformad vilket kan ses som en svaghet. Hade studien gjorts om idag hade en exludering av studier utförda utanför Sverige gjorts. Detta bedömer författarparet hade stärkt resultatet eftersom studiedeltagarna i studierna haft likartade omständigheter när det gäller utbildning men även sett till de
organisationer de arbetade i. Resultatet hade då blivit mer användbart för fortsatt förändringsarbete.
I studien har en systematisk litteraturgranskning inkluderats. Inledningsvis fann författarparet detta som berikande för studien, då den i sig baseras på 24 befintliga studier. Under studiens gång fann författarparet däremot att det var en något försvårande omständighet att ha denna typ av studie med i dataanalysen. Mängden och bredden på innehållet i den systematiska granskningen fick innehållet att spreta vilket gjorde det svårare att utföra kodningen. Hade studien gjorts om idag hade systematiska litteraturgranskningar exkluderats.
Val av databaser
De databaser som använts i arbetet är PubMed, Cinahl och PsycINFO som är omvårdnads- medicin och psykologirelevanta databaser som frekvent används inom omvårdnadsforskning och är således relevanta för att besvara syftet (Polit & Beck 2018). Författarparet valde att söka i flera databaser för att stärka resultatet. Författarparet valde efter inledande sökningar att exkludera PsycINFO som databas eftersom de upplevde att tillräcklig mängd för att besvara syftet framkom vid sökningarna i Cinahl och PubMED samt att inga nya resultat framkom vid sökning i
PsycINFO. Analysmetod
Författarparet valde kvalitativ innehållsanalys som analysmetod vars syfte var att koda och tematisera innehållet för att på så sätt gruppera och finna framträdande teman (Danielsson 2017). En svaghet med denna analysmetod är att det kan vara svårt att gruppera och jämföra innehåll eftersom studiedeltagarnas berättelser och erfarenheter är individuella och kan därför variera kraftigt. Författarparet upplever att kvalitativ innehållsanalys som metod kan vara något trubbig då det inte finns exakta måttstockar eller mätmetoder, utan att det bygger på sortering och
tolkning. Som oerfarna forskare är det lätt att bli något vilsen i den kvalitativa innehållsanalysen. Tillförlitlighet och överförbarhet
I denna litteraturstudie har författarparet använt SBU:s granskningsmall (2017) för att öka studiens tillförlitlighet. Polit & Beck (2014) menar att hur tillförlitlig en studie är beror på vilket tillvägagångssätt forskarna använt för datainsamlingen. Är ett resultats giltigt i andra situationer eller sammanhang betyder det att det är överförbart (Malterud 2014). Forskarparet menar att resultatet kan överföras till andra sammanhang med tanke på att resultatet visade att förekomsten
20 av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor är universellt. Exempelvis kan resultatet användas i samband med sjuksköterskeutbildningen i olika länder för att informera och förbereda studenter inför sin yrkeskarriär. Dock menar Danielsson (2017) att det överhuvudtaget kan vara svårt att överföra en studie med kvalitativ innehållsanalys, men att resultatet däremot kan överföras på andra likartade sammanhang. Det kan vara komplicerat att göra om en kvalitativ studie och få ett likadant resultat (a.a.)
Att författarparet valde att inkludera alla typer av somatiska slutenvårdsavdelingar kan ha gjort resultatet mindre överförbart då arbetstempo och variation på arbetsuppgifter kan skilja sig markant avdelningar emellan. Att författarparet valde att inkludera länder från hela världen kan även det ha påverkat resultates överförbarhet. Detta pga. bristen på kunskap författarparet har i hur sjuksköterskeutbildningen ser ut i andra länder. Författarparet har heller inte insyn i vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor har i andra länder. Denna okunskap kan göra det svårt att överföra resultatet.
Resultatdiskussion
I denna litteraturstudie studeras nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress. I
resultatdiskussionen resoneras det kring utvalda delar av resultatet och en diskussion kopplat till författarparets egna tankar samt relevant litteratur förs. I resultatdelen används tabell 6 för att ge läsaren en översikt över studiernas relevans för resultatet.
Stressfaktorer
De tre mest framträdande stressfaktorerna som framkom var bristfällig kunskap; osäkerhet kring yrkesrollen och hög arbetsbörda (Labrague m.fl. 2019; Whitehead m.fl. 2013 Feng & Tsai 2012; Kelly & Ahern 2009; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Murray m.fl 2019; Lee & Sim 2019; Ebrahimi m.fl. 2016). Stressfaktorn osäkerhet kring yrkesrollen lyfts i
bakgrunden, där Thian m.fl. (2013) bekräftar vad resultatet i denna studien visar; att det finns en rollkonflikt och en tvetydighet inför vad yrkesrollen innebär. Denna stressfaktorn kan kopplas samman med stressfaktorn bristfällig kunskap då resultatet visade på att osäkerhet kring yrkesrollen handlade om insikten om att sakna väsentlig kunskap för att arbeta självständigt (Kelly & Ahern 2009). Att ha hög arbetsbörda är en framträdande stressfaktorer styrkes av McGibbon m.fl. (2010) som fann sex olika stressfaktorer hos sjuksköterskan, där en av dessa är arbetsbördan. Även Thian m.fl. (2013) bekräftar hög arbetsbörda som en framträdande
stressfaktor hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. De åtta studierna som innehöll stressfaktorer har stor geografisk spridning, de är genomförda i Storbritannien, Taiwan, Sydkorea, USA, Philippinerna samt två i Australien. Detta till trots är stressfaktorer hos den nyutexaminerade sjuksköterskan belysta i samtliga, oberoende av kulturella och organisatoriska skillnader som finns. Thian m.fl. (2013) styrker detta. Befintlig forskning bekräftar att
stressfaktorer är likvärdiga oavsett kultur och organisation precis som denna studie visar på.
Upplevelsen av stress
Resultatet visar att upplevelsen av stress främst handlar om sömnsvårigheter (Liang m.fl 2018; Epstein m.fl 2020), en vilja av att hoppa av yrket (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Lee & Sim 2019) samt känslan av ångest (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Murray m.fl. 2019; Labrague m.fl 2019; Ebrahim m.fl. 2016; Kelly & Ahren 2009).
21 När det kommer till viljan av att hoppa av yrket visade resultatet att studiedeltagarna efter hand blev mer självsäkra i yrket (Liang m.fl. 2018). En annan studie (Lee & Sim 2010) visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde arbetet så stressigt att tanken på att hoppa av yrket ständigt fanns där i början. Känslan av att vilja hoppa av yrket upplevs främst inom de tre första månaderna (McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2019). Det framgår i resultatet är att känslan av ångest är som störst i början av påbörjad tjänstgöring efter examen men minskar därefter (Kelly & Ahren 2019; Ebrahim m.fl. 2016). Något som är intressant och framgår i resultatet är att studiedeltagarna vittnar om dessa upplevelser i början av deras
sjuksköterskekarriär och sedan successivt försvinner. Att nyutexaminerade sjuksköterskor framförallt upplever stress initialt för att sedan finna copingstrategier styrks av Epstein m.fl. (2020). Epstein m.fl (2020) menar även att de nyutexaminerade sjuksköterskor efter en tid även lär sig hantera sömnsvårigheterna genom att lära sig sömntekniker. När resultatet studeras nämns det att många sjuksköterskor upplever att det råder ett gap mellan sjuksköterskeutbildningen och att faktiskt arbeta kliniskt. Detta kan resulterade i känslan att vilja hoppa av yrket, ångest och sömnsvårigheter (Whitehead m.fl 2013; Kelly & Ahren 2009; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Murray m.fl 2019; Labrague m.fl 2019; Ebrahim m.fl 2016; Feng & Tsai 2012). Osäkerhet kring yrkesrollen
Under stressen de sjuksköterskorna upplever som nyutexaminerade uttrycker många en önskan om support (Ebrahimi m.fl. 2016; Feng & Tsai 2012; Labrague m.fl. 2019; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Whitehead m.fl. 2013). De önskar support antingen genom mentorskap eller i någon form av orienteringsfas (Ebrahimi m.fl 2016; Whitehead m.fl. 2013; Labrague m.fl. 2019). Widarsson m.fl. (2020) styrker att nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd både från mentorer och kollegor för att kunna känna sig trygga och för att kunna fortsätta lära sig samt att någon form av introduktion ökar sjuksköterskors säkerhet oavsett hur de är organiserade. Även Baldwin (1999) styrker att högre nivåer av support med erfaren personal är signifikant associerat med färre psykologiska symptom och att mentorskap har visat sig vara extremt viktigt för
effektivt lärande för nyutexaminerade sjuksköterskor. Tiden den nyutexaminerade sjuksköterskan får med en mentor är irrelevant; det är framtoningen och tillgängligheten hos mentoren som spelar roll (a.a.) Detta fann författarparet även i denna studien; att någon form av mentorskap eller orienteringsfas är relevant för sjuksköterskans kompetensutveckling men också för hennes välmående och vilja att stanna i yrket (Whitehead m.fl. 2020; Labrague m.fl. 2019; Ebrahimi m.fl. 2016; Feng & Tsai 2012; McCalla-Grahamm & De Gagne 2015) Författarparet finner att det finns forskning som visar på att någon form av support för sjuksköterskans under hens första tid som yrkesverksam är ytterst relevant. Supporten är det primära, utformningen spelar mindre roll. Frågan är bara hur vården kan säkerställa att alla nyutexaminerade sjuksköterskor får support om det, likt här i Sverige, saknas tydliga riktlinjer eller ramverk som styr.
Hög arbetsbörda
En av studierna vittnar om att de nyutexaminerade sjuksköterskorna är så stressade över att hinna i tid att patientsäkerheten sätts ur spel (Murray m.fl. 2019). Studien visar även på stresspåslag kopplat till ovanan vid de höga antalet patienter sjuksköterskan ansvarar för (Feng & Tsai 2012; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Liang m.fl. 2018; Labrague m.fl 2019). Precis som
nämndes i bakgrunden är en av sjuksköterskans kärnkompetenser att arbeta patientsäkert (Svensk sjuksköterskeförening 2017) vilket här i Sverige där studiens utfördes, även finns reglerat i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Svensk lag menar att det är sjuksköterskans ansvar att trots tidsbrist och hög arbetsbörda arbeta patientsäkerhet. Såväl denna studie och Mi-Kyung & Sang
22 (2019) styrker att detta inte alltid är genomförbart. Vad krävs då för att upprätthålla hög
patientsäkerhet och hålla nere antalet vårdskador? På det finns det sannolikt oändligt med svar, men författarparet tänkte lyfta ett synsätt. Att förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan bättre inför sin första anställning som legitimerad sjuksköterska. Resultaten i denna studie visar på att de nyexaminerade sjuksköterskorna, oavsett geografisk belägenhet, upplever att gapet mellan utbildning och första anställning är stort och att detta leder till stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Övergången från student till sjuksköterska kan bli problematisk, vilket styrks av Blomberg m.fl. (2019). Om man skulle applicera ovanstående på Sverige så skulle gapet mellan utbildning och att faktiskt arbeta kliniskt uppfattas att strida mot den
grundläggande kärnkompetenser säker vård som Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver. Detta eftersom patientsäkerheten riskerar att bli lidande som en följd av en sjuksköterska som saknar god yrkeskunskap.
KONKLUSION
Förekomsten av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor är universellt men upplevelsen och stressfaktorerna skiljer sig åt. Resultatet visade på att det finns flera faktorer som bidrar till stress. Bristfällig kunskap, hög arbetsbörda och osäkerhet kring yrkesrollen var de tre faktorerna som visade sig vara mest bidragande till stress. Resultatet visade även att de nyutexaminerade
sjuksköterskorna upplevde sömnsvårigheter, en vilja att hoppa av yrket samt en känsla av ångest relaterat till stress. Något som även kom fram i resultatet är att patientsäkerheten riskerade att bli lidande som en följd av stressen. Att stressen kan påverka patientsäkerheten är ett betydande problem. Insatser för att minimera stressen hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna är
nödvändigt för en fungerande sjukvård, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Därför krävs det att sjuksköterskeutbildningen bättre förbereder sjuksköterskan på yrkesrollens många krav. Utbildningen behöver säkerställa att studenterna tillgodogör sig av kunskapen som förmedlas eller kanske öka kunskapskraven. När de nyutexaminerade sjuksköterskorna kommer ut till sin första tjänstgöring krävs det en arbetsplats som erbjuder bredvidgång, handledarskap och support. Genom att skapa denna trygghet för den nyutexaminerade sjuksköterskan kanske hen bättre kan hantera stressen som uppkommer. Att minska den upplevda stressen hos den nyutexaminerade sjuksköterskan är även av intresse för sjukvården i sig då det kommer generera i färre vårdskador.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Genom att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kan problem kring sjuksköterskor som hoppar av yrket tidigt motarbetas. Författarparet anser att det är viktigt att inhämta ytterligare kunskap inom detta ämne. Hur kan sjuksköterskeutbildningen bättre förbereda sjuksköterskor inför sin yrkeskarriär? Och hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor effektivt och framgångsrikt bli handledda under sina första år som sjuksköterska för att minimera stress? Vilka copingstrategier är mest effektiva på stresshantering inom vården hos nyutexaminerade sjuksköterskor?
23
REFERENSER
Blomberg, H, Welander J, (2019) A narrative Study of Newly Graduated Registered Swedish Nurses´ Establishing in the Profession and the Portrayal of a Healthcare Organisation. Journal of Health Organisation & Management. 2019;33 (4) 413-425
CODEX - regler och riktlinjer för forskning, (2020) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. >http://www.codex.vr.se< PDF (2020-03-12) Danielsson E, (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, (red) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ebrahimi H, Hassankhani H, Negarandeh R, Gillespie M, Azizi A, (2016) Emotional Support for New Graduated Nurses in Clinical Setting: a Qualitative Study. Journal of Caring Sciences. 5(1), 11-21
Epstein M, Söderström M, Jirwe M, Tucker P, Dahlgren A, (2019) Sleep and fatique in newly graduated nurses - Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of Clinical Nursing. Journal of Clinical Nursing. 29, 1-2
Feng M, Cheng Y, Wu L, (2011) Perceived Stress And Coping Strategies On Newly Graduated Nurses. Journal of Nursing & Healthcare Research, 98 - 107.
Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Henricson M, (2017) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Herbert J, (1999) I: Firth-Cozens, Jenny & Payne, Roy L. (red.) Stress in health professionals: psychological and organisational causes and interventions. Chichester, Wiley.
Kelly J, Ahern K, (2009) Preparing nurses for practive: A phenomenological studyof the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing. 18(6), 910-918
Labrague L J, McEnroe-Pettite D, Leocardio M C, (2019) Transition experience of newly graduated filipino nurses in a resource-scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum. 54(2), 298-306
24 Lee J E, Sim I O, (2019) Gap between college education and clinical practice: Experience of newly graduated nurses. Nursing Open. 7(1), 449-456
Liang H-F, Lin C-C, Wu K-M, (2018) Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses experience of work challenges, Nurse Education Today. 67, 72-76
Malterud K, (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning; En introduktion. Lund: studentlitteratur
McCalla-Graham J A, De Gagne J C, (2015) The Lived Experience of New Graduate Nurses Working in a Acute Care Setting. Journal of Continuing Education in Nursing. 46(3), 122-128 McGibbon E, Peter E, Gallop R, (2010) An Institutional etnography of nurse’ stress. Qualitative health research. 10, 1353-1373
Mi-Kuyng K, Sang-Mi L, (2019) The Causal Relationsship among staff Nurse’s Job Stress Factors, Patient Safety Culture Perception and Patient Safety Nursing Activities in a University Hospital, Korean Academy od Nursing Administration, 25(4), 340-352
Murray M, Sundin D, Cope V, (2019) Newly graduated nurses understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing. 28, 13-14.
Thian J H M, Kannusamy P, Klaninin-Yobas P, (2013) Stress, positive affectivity, and work engagemant among nurses: An integrative literature review. Singapore nursing journal. 40, 24-33.
Oermann M H, Garvin M F, (2001) Stresses and challenges for new graduates in hospitals. Nurse Education Today. 22, 225-230.
Patientsäkerhetslag, 2010:659
Payne R, (1999) Stress at work: a conceptual framework. I: Payne, R L & Firth-Cozens, J, (red.) Stress in health professionals. Chichester, Wiley.
Polit, D F, Beck, C T, (2018) Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th edition) Philadelphia, Wolters Kluwer-
25 SBU, (2014) Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod.
>https://www.sbu.se/>HTML (2014)
SBU, (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningmetodik - Patientupplevelser
>https://ww.sbu.se/>HTML (2020-03-11)
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2019) >https://www.sbu.se/sv/var-metod< (2020-03-15)
Svenks sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivining för legitimerade sjuksköterskor, >https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf< PDF 2020-03-15)
SKR, Sveriges kommuner och landsting (2019) Markörbaserad journalgranskning. Skador i somatisk 2013 till december 2018, nationell nivå
>https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-736-7.pdf <PDF 2020-03-19)
Vincent C, (1999) Fallibility, uncertainty and the impact of mistakes and litigation I: Firth-Cozens, Jenny & Payne, Roy L. (red.) Stress in health professionals: psychological and organisational causes and interventions. Chichester, Wiley.
Whitehead B, Owen P, Holmes D, Beddingham E, Simmons M, Henshaw L, Barton M, Walker C, (2013) Supporting newly qualified nurses in the UK: A systemic literature review. Nurse Education Today. 33, 370-377.
Widarsson, M, Asp, M, Letterstål, A, Källestedt, M-L S (2020) Newly Graduated Swedish
Nurses´ Inadequacy in Developing Professional Competence. Journal of Continuing Education in Nursing. 51(2), 65-74.
Willman, A, Bahtsevani, C, Nilsson, R Sandström, B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad (4:e upplagan). Lund, Studentlitteratur.
Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet 61 – 90 HP Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2020
BILAGOR
Studie nr 1 Author, country, yearJournal Title Aim Method Participants Main
findings Quality, comments Ebrahimi H, Hassank hani H, Negaran deh R, Gillespie M, Aziz A, Iran, 2016 Journal of Caring Sciences Emotinal Support for New Graduate d Nurses in Clinical Setting: a Qualitati ve Study “To explore the experien ces of qualifed nurses around the provision of emotinal support to newly graduate d nurses” “This qualitative study was conducted through semi-structured interviews.. A purposive sampling approach was used for selection of participants. Interviews were transcribed verbatim and analyzed by the conventional content analysis method. 18 qualified nurses in six teaching hospitals in the northwest of Iran “Emotional supports emerged in four following main-categories: Assurance, creating a sense of relaxation and security, lifting spirits, and emotional belonging and involvement .” Medium
The data analyze method could be described more detailed, and the author did not discussed his preunderstanding.
2 Studie nr 2
Author, country, year
Journal Title Aim Method Participants Main findings Quality
Epstein, Majken; Söderströ m, Marie; Jirwe, Maria; Tucker, Philip; Dahlgren, Anna. Sweden, 2020 Journal of Clinical Nursing Sleep and fatique in newly graduated nurses - Experience s and strategies for handling shiftwork “To explore newly graduated nurses' strategies for, and experiences of, sleep problems and fatigue when starting shiftwork” “Semi structured interviews were conducted with nurses (N = 11) from four different
Swedish hospitals, and qualitative inductive content
analysis was used.”
11 nurses from four different swedish hospitals
“Many nurses lacked effective strategies for managing sleep and fatigue in relation to shiftwork. Various strategies were used, of which some might interfere with factors regulating and promoting sleep such as the homeostatic drive. Sleep problems were common during quick returns, often due to difficulties unwinding before sleep, and high workloads exacerbated the problems. The described consequences of fatigue in a clinical work context
indicated impaired executive and nonexecutive cognitive function.”
High Discussion about the pre understanding among the researcher, detailed description of data collection method and analysis method.
3 Studie nr 3
Author, country, year
Journal Title Aim Method Participants Main findings Quality
Feng R-F, Tsai Y-F, Taiwan, 2012 Journal of Clinical Nursing Socialisati on of new graduate nurses to practicing nurses “The aim of this study was to explore the socialisation experiences of new graduate baccalaureat e nurses to practising nurses” “Participants were graduates of a baccalaureate nursing programme and employed full time at four medical centres in Taiwan, their first fulltime work
experience. Data were collected through semi structured, open ended, in depth interviews, which were transcribed verbatim and analysed by content analysis. Three themes were identified:
overwhelming chaos, learning by doing and being an insider.”
7 nurses in a hospital in Taiwan
“The study findings show that the transition from new graduate nurse to practising nurse was stressful for these participants, particularly due to the clash between the professional value of patient‐oriented nursing care and the organisational value of task‐ oriented nursing.”
Medium Ethical
considerations well described.
4 Studie nr 4
Author, country, year
Journal Title Aim Method Participants Main findings Quality
Kelly J,Ahern K, Australia, 2007 Journal of Clinical Nursing Preparing nurses for practice: A phneomen ological study of the new graduate in Australia “To explore the expectations of final year nursing students before they start employment and to describe the experiences of newly graduated nurses during their first six months of employment as registered nurses.” “Students enrolled in a Bachelor of Nursing programme at an Australian University were interviewed in their final
semester and during employment in the hospital setting. Semi-structured interviews were used to gather data from 13 partic- ipants. Data were collected at three intervals: prior to commencing employment, one month and six months postemployment and the results were analysed thematically.” 13 nurses, before and after graduation
“As students, the
participants held positive perceptions surrounding their impending role as a registered nurse and what it would encompass. However, after one month of employment, it became apparent that nursing comprised of a culture that embraced cliques which excluded them. The
graduates were unprepared for ‘bitchiness’ and the limited amount of assistance with unfamiliar tasks they received from registered nurses. Participants also found rotating to different wards recreated the
feelings they experienced on commencing employment.”
Medium
Not much ethical consideration. They explained the understanding of the researcher well.
5 Studie nr 5
Author, country, year
Journal Title Aim Method Participants Main findings Quality
Labrague, Leodoro J.; McEnroe‐ Pettite, Denise; Leocadio, Michael C, 2019, Philippine s Nursing Forum Transition experience of newly graduated filipino nurses in a resource-scarce rural health care setting: A qualitative study This study describes the transition experiences of newly graduated Filipino nurses during their initial clinical placement process “ A qualitative phenomenological approach using structured interviews with 15 newly graduated Filipino nurses were used along with the Coliazzi's methodological framework for data analysis.
15 newly
graduated Filipino nurses
“ Four distinct themes emerged
from the content analysis, as follows: experiencing transition shock, feeling pressured, learning excitement, and needing support. “
Medium Includes an ethical review.
