• No results found

Gemensam grundutbildning för Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen Motion 2019/20:667 av Anders Hansson och Annicka Engblom (båda M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gemensam grundutbildning för Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen Motion 2019/20:667 av Anders Hansson och Annicka Engblom (båda M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1531

Motion till riksdagen

2019/20:667

av Anders Hansson och Annicka Engblom (båda M)

Gemensam grundutbildning för

Polismyndigheten, Tullverket och

Kustbevakningen

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam

grundutbildning för polisens, Tullverkets och Kustbevakningens brottsbekämpande personal och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tull- och

kustbevakningsutbildningen bör jämställas med högskoleutbildning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Dagligen genomför personalen på de brottsbekämpande myndigheterna polisen, Tullverket och Kustbevakningen ett stort arbete i att förebygga, förhindra och utreda brott som sker runt om i Sverige. Det gemensamma målet är att bekämpa brott. Behovet av samverkan är följaktligen stort.

I Sverige utbildas poliser på polishögskolorna i Växjö, Solna eller Umeå. Tulltjänstemän utbildas på Tullskolan i Norrtälje och Kustbevakningens personal utbildas i Karlskrona. Utöver utbildningsorten varierar även innehållet i de respektive utbildningarna. Olika kompetenser då man arbetar på olika områden är i sig inget att förundras över. Dock kan man ställa sig frågande till varför även grundutbildningen för all personal skall vara olika. Både Tullverket och Kustbevakningen har på senare år fått utökade befogenheter när det gäller brottsbekämpande verksamhet. Därigenom har Tullverket och Kustbevakningen mer och mer närmat sig polisens område, och det är därför en naturlig utveckling att ha en gemensam grundutbildning för de tre myndig-heterna.

En gemensam grundutbildning för all brottsbekämpningspersonal skulle även vara ett utmärkt sätt att i ett tidigt skede få den framtida personalen inom de tre

(2)

samarbete. Efter genomförd grundutbildning kan aspiranterna välja specialinriktning mot någon av de tre brottsbekämpande myndigheternas verksamhet.

Samarbetet mellan myndigheterna blir allt mer viktigt. Justitieminister Beatrice Ask startade under hösten 2007 en nationell mobilisering gentemot organiserad brottslighet. En av de stora punkterna var vikten av myndighetssamverkan. Samverkan mellan myndigheterna har varit mycket framgångsrik och åtskilliga framsteg har gjorts såväl inom samverkan som inom den gemensamma brottsbekämpningen. Genom att man samkör grundutbildningarna för all brottsbekämpningspersonal ges aspiranterna en möjlighet att tidigt skapa väl fungerande kontakter i de andra myndigheternas verksamhet.

I den nuvarande utbildningsordningen kan en aspirant endast söka sig vidare inom den myndighets verksamhet som står för utbildningen. Med en gemensam

grundutbildning bryts detta s.k. arbetsgivarmonopol och istället för en möjlig framtida arbetsgivare återfinns därmed tre. Möjligheterna för de anställda att arbeta med olika arbetsuppgifter inom olika myndigheter ger tillfälle till större kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Vinnarna i detta utbyte är såväl personal som arbetsgivare.

Den 19 mars 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att se över hur nuvarande polisutbildning kunde göras om till en högskoleutbildning. Utredningen har biträtts av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna.

Den 31 maj 2016 redovisades slutsatser av utredningen för regeringen i betänkandet Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39).

Den rödgröna regeringen hade varit tydlig i sitt ställningstagande att man avser att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. Ett lagförslag kring detta var, enligt regeringen, att förvänta under 2017/18. En myndighets utbildning skulle därmed bli en högskoleutbildning medan andra myndigheters utbildningar inte skulle bli det. Något beslut har dock ännu inte tagits av regeringen i frågan, vilket egentligen är

anmärkningsvärt.

Vi anser att om polisutbildningen likställs med en högskoleutbildning, så bör såväl Tullverkets som Kustbevakningens utbildningar också göra det. Att exkludera en brottsbekämpningsutbildning från de övriga vore olyckligt och kan missgynna

konkurrensen mellan utbildningarna. En gemensam grundutbildning som jämställs med högskoleutbildning skulle då höja statusen för samtliga utbildningar.

Slutligen finns det självfallet ett ekonomiskt incitament som gör att en gemensam grundutbildning skulle vara att föredra. Genom gemensam utbildning kan resurser frigöras inom myndigheterna och därmed användas till annan verksamhet.

Anders Hansson (M) Annicka Engblom (M)

References

Related documents

Svenskt Vatten har tagit del av rubricerad remiss angående nationellt tillgängliggörande av digitala detaljplaner (Fi2019/01292/SPN) och är preliminärt positiva till utredningen

Sveriges Byggindustrier ställer sig positiva till de föreslagna förändringarna som ett första steg i digitalisering av detaljplaner. Ökad effektivisering av planprocessen är

Även till sådana byggnader bör alltså tillträde kunna medges för detta ändamål. I annat fall finns en risk att direktivet inte får någon större effekt

I avsnitt 12.3.3 anges att tillstånd dock ska få beviljas i ett harmoniserat frekvensutrymme, även för annan användning än på de harmoniserade villkoren, om det står klart att

I varje vattendistrikt ingår anslutande grundvatten och an- slutande kustvatten ut till de sär- skilda avgränsningslinjer, en nau- tisk mil räknat från baslinjerna,

Dock drivs fartyg framför allt av fossila drivmedel så även om sjöfartens utsläpp står för en mindre del av de inrikes transporternas totala växthusgasutsläpp, behövs även

Yttrande över departementspromemorian Bättre studiestöd till äldre (U2019/04318/UH). JO har beretts tillfälle att yttra sig över den

Riksgälden har inga synpunkter på departementspromemorian Bättre studiestöd till äldre. I detta ärende har riksgäldsdirektör Hans Lindblad beslutat efter